Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2
|
|
- Erika Magnusson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 Handbok för framställning av kunskapsöversikter om interventioner inom folkhälsoområdet Carina Källestål och Anna Hedin statens folkhälsoinstitut
2 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 Handbok för framställning av kunskapsöversikter om interventioner inom folkhälsoområdet Carina Källestål och Anna Hedin statens folkhälsoinstitut
3 statens folkhälsoinstitut r 2004:9 issn: isbn: omslagsfotografi: sjöberg, producerat av: sandvikens tryckeri, sandviken 2004
4 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning/Summary 7 Kapitel 1 Introduktion 9 Kunskapsöversikter 9 Handbokens syfte 10 Olika arbetssätt inom folkhälsoarbetet 10 Viktiga frågor att ta ställning till när man planerar sin kunskapsöversikt 11 Beskrivning av studiedesigner 14 Kapitel 2 Utveckling av frågeställning 17 Huvudkomponenter i en frågeställning 17 Översikt av kunskapsöversikter eller ny kunskapsöversikt 18 Kapitel 3 Litteratursökning 19 Att skapa en sökstrategi 19 Var man söker information 22 Sök- och referenshanteringssystem 24 Dokumentera sökningen 24 Kapitel 4 Kriterier för urval, kvalitetsbedömning, dataextraktion och syntes 25 Urval av studier 25 Kvalitetsbedömning av studier 26 Dataextraktion 27 Nyckelkomponenter i dataextraktionsformulär 28 Syntes 28 Kapitel 5 Rapporten och spridning av resultaten 31 Rapportens titel och författare 32 Sammanfattning 32 Huvudsaklig text 33 Kritisk läsning av rapporten 35 Spridning av resultaten Referenser 37 Appendix I. Grundläggande sökord 39 Appendix II. Formulär för dataextraktion 43 Ett exempel på en kunskapsöversikt över originalartiklar effekter av hälsofrämjande arbete på sjukhus och andra vårdinrättningar 71
5 4 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2
6 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 5 Förord Denna andra del av kunskapsbaserat folkhälsoarbete handlar om hur man sammanställer kunskapsöversikter över originalartiklar om interventioner inom folkhälsoarbetet. Handboken är ett led i Statens folkhälsoinstituts mål att evidensbasera folkhälsoarbetet och ingår i uppdraget att vara kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet. Handboken vänder sig i första hand till dem som ska sammanställa kunskap inom Statens folkhälsoinstitut, vid regionala FoU-centra liksom till centrala handläggare. Den är den andra i en serie av rapporter om kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Härnäst planeras rapporter som beskriver och diskuterar vad kunskapsbaserat folkhälsoarbete innebär samt en redovisning och sammanställning av modeller för det systematiska planerings-, implementerings- och utvärderingsarbetet inom folkhälsoområdet. Vi kommer att sammanställa, uppdatera och publicera den vetenskapliga litteraturen om olika interventionsmetoders effektivitet för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Denna rapport bör betraktas som ett arbetsmaterial. Statens folkhälsoinstitut och författarna ser gärna att läsarna hör av sig med kommentarer och frågor kring materialet så att detta kan beaktas i nästa version av handboken. Stockholm i februari 2004 Gunnar Ågren Generaldirektör Christer Hogstedt Forskningschef
7 6 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2
8 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 7 Sammanfattning Den första delen av denna handbok visar hur man steg för steg sammanställer en systematisk kunskapsöversikt över originalartiklar om interventioner inom folkhälsoområdet. Handboken visar hur man utifrån en preciserad frågeställning där population, insatser och utfall fastställs söker litteratur i bibliografiska databaser. Databaser liksom andra källor för såväl vetenskaplig litteratur som så kallad grå litteratur presenteras. Metoder för urval och kvalitetsbedömning genomgås. Till handboken fogas fem protokoll för olika studiedesigner som underlättar en systematisk kvalitetsbedömning. Slutligen beskrivs hur en syntes formas och hur den sammanfattar kunskapsöversiktens resultat samt ges förslag till hur en kunskapsöversikt kan rapporteras och spridas. Den andra delen av handboken är ett exempel på en kunskapsöversikt över originalartiklar med titeln, Effekter av hälsofrämjande arbete på sjukhus och andra vårdinrättningar. Där beskrivs det systematiska arbetssätt som används vid sökning och bedömning av originalartiklar om hälsofrämjande arbete för anställda vid sjukhus eller andra vårdinrättningar. Kunskapsöversikten visar att 40 artiklar identifierades och att åtta av dessa ligger till grund för kunskapsöversiktens slutsatser. De berör olika åtgärder för att minska stress och utbrändhet, tobaksrökning, fysisk aktivitet och arbetsskador samt vilka komponenter som är verksamma i en större arbetsplatsbaserad intervention för att förbättra dieten. Kunskapsöversiktens slutsats är att det saknas vetenskapliga studier som beskriver effekter av hälsofrämjande arbete för de anställda vid sjukhus och vårdinrättningar. Summary The first part of this handbook describes a step by step procedure for how to conduct systematic reviews of original articles on public health interventions. The handbook shows how one from a well defined review question where the population, interventions and outcomes are defined searches for appropriate published articles in bibliographic databases. Databases as well as other sources of so called grey literature are presented. Methods for selection and quality assessment are described. An appendix to the handbook provides five protocols to guide the quality assessment, each for a different study design. Finally, the handbook describes how to summarise the findings, a structure for the conclusions, as well as how to report and disseminate the review findings. The second part of the handbook provides a practical example using an existing review entitled, Effects of health promoting workplaces in hospitals and other care facilities (Effects of worksite health promotion intervention in hospitals and other health care settings). This review used a systematic methodology when searching and judging the quality of original articles on health promotion interventions for staff in health care settings. Forty articles were identified and eight of these provided the basis for the review. The interventions included in the review dealt with stress and burnout, smoking cessation, physical activity and injuries in the work place, and eating habits. The review concludes that the material is too limited to infer any conclusions.
9 8 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2
10 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del Introduktion Kunskapsöversikter Dagens forskning genererar ofantliga mängder av kunskap. I detta överflöd kan det vara svårt att sålla ut det som är relevant för ett speciellt kunskapsområde. Kunskapsöversikter om insatser bör ge information om hur effektiva dessa är genom att man identifierar, bedömer och summerar resultat från vetenskapliga studier och till viss del från andra källor. De är viktiga verktyg för beslutsfattare och handläggare när program planeras och investeringar beslutas. Man brukar skilja på litteratursammanställningar, forskningsöversikter och kunskapsöversikter. Med litteratursammanställningar menas icke systematiska sammanställningar av publicerad litteratur, alltså en subjektiv sammanställning av litteratur med likaledes subjektiva bedömningar. Ofta är dessa litteratursammanställningar gjorda av erfarna forskare inom fältet vilket är både en styrka och en svaghet. Styrkan ligger i författarnas överblick av ett forskningsområde. Svagheten är att författarna ibland har förutfattade meningar och kan övervärdera vissa insatser. Kunskapsöversikter är systematiska sammanställningar av vetenskaplig litteratur publicerad i vetenskapliga publikationer och så kallad grå litteratur. Med grå litteratur avses rapporter och andra publikationer som inte är publicerade i vetenskapliga tidskrifter eller i vetenskapliga böcker. Till grå litteratur hör mera populära publikationer inom området, exempelvis konferensrapporter. Kunskapsöversikter är systematiskt gjorda, vilket betyder att översikten är gjord med en viss metod i avsikt att undvika förutfattade eller snedvridna slutsatser och bidra till att förfaringssättet är tydligt beskrivet så att det går att följa, bedöma och upprepa i alla steg. Forskningsöversikter skiljer sig från kunskapsöversikter på så sätt att de endast inkluderar vetenskapligt publicerad litteratur (ej s.k. grå litteratur) inom ett visst forskningsområde. Metoder för att göra systematiska kunskapsöversikter härrör framför allt från Cochrane Collaboration och den evidensbaserade medicinen som i hög grad vuxit fram som en effekt av Cochrane Collaborations aktiviteter. Cochrane Collaboration, som startade 1993, är en frivillig organisation av forskare och praktiker som gemensamt gör systematiska kunskapsöversikter i första hand över medicinsk teknik och behandling. Organisationen startades på initiativ av den engelske epidemiologen Archie Cochrane med syftet att genomföra och uppdatera systematiska kunskapsöversikter av interventioner inom hälso- och sjukvården och att göra denna information tillgänglig för praktiker, beslutsfattare och patienter. Cochrane Collaboration består av olika arbetsgrupper som utvecklar metoder för systematiska kunskapsöversikter inom olika hälsofält. En av dessa arbetsgrupper, Cochrane Health Promotion and Public Health Field, har sedan några år arbetat speciellt med att utveckla metoder för kunskapsöversikter inom det hälsofrämjande området ( I Sverige ansvarar Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) för att för staten och sjukvårdshuvudmännen sammanställa de vetenskapliga kunskapsunderlag som behövs för en värdering av vården. SBU:s arbetsmetod bygger på den systematiska utvärderingsmetodik som utarbetats inom Cochrane Collaboration. SBU har publicerat en mängd rapporter sedan starten Som exempel kan nämnas Att förebygga sjukdom i hjärta och kärl genom befolkningsinriktade program (1997) och Metoder för rökavvänjning (1998).
11 10 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 Handbokens syfte Denna handbok beskriver en metod för att göra kunskapsöversikter om folkhälsoarbete, det vill säga systematiska översikter av litteratur publicerad i vetenskapliga tidskrifter, böcker och så kallad grå litteratur. Dessa kunskapsöversikter ska gälla folkhälsoarbete i stort, det vill säga arbete riktat mot hela grupper (populationer) företrädesvis utanför hälso- och sjukvården, och ska användas av folkhälsoarbetare och beslutsfattare inom såväl forskning som i praktiskt arbete. Handboken ska i första hand vara ett verktyg för dem som ska sammanställa kunskap inom Statens folkhälsoinstitut, vid regionala FoU-centra liksom centrala handläggare. I arbetet med handboken har erfarenheter från internationella grupper som arbetar med kunskapsöversikter använts. Överensstämmelse med andra handböcker framgår i detalj av referenslistan, men här ska några metodbeskrivningar speciellt nämnas. De främsta är: Center for Disease Control s guide to community preventive services (Zaza et al., 2000) Methodological problems in constructing the evidence base in public health (Kelly et al., 2002, ej publicerat) Undertaking systematic reviews of research on effectiveness. CRD s guidance for those carrying out or commissioning reviews (Kahn et al., 2001) Cochrane s reviewers handbook (Clarke & Oxman, 2001) Utkast till Guidelines, The Campbell Collaboration Center. ( An assessment of the methods and concepts used to synthesize the evidence of effectiveness in health promotion: A review of 17 initiatives (Jackson et al., 2002) Medicinsk utvärdering (SBU 2001) Första delen av handboken är upplagd på följande sätt: I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till folkhälsoarbetets olika arbetssätt. Vi avslutar kapitlet med en översikt över de vanligaste studiedesignerna. I kapitel 2 beskriver vi processen för utvecklandet av kunskapsöversiktens frågeställning. Kapitel 3 tar läsaren vidare till nästa steg i processen, nämligen hur man skapar en sökstrategi och beskriver hur och var man söker efter litteratur. Kapitel 4 tar upp hur man väljer ut och bedömer kvaliteten i den lästa litteraturen och hur man sammanfattar översiktens resultat. Slutligen, i kapitel 5, redovisas ett förslag på hur rapporten kan struktureras och sammanställas. Här finns även en diskussion om hur man sprider en sammanställning. Som appendix finns först en lista på vanliga sökord inom olika folkhälsoområden (appendix 1) och som appendix 2 finns förslag på dataextraktionsformulär för olika studiedesigner. Den andra delen av handboken är ett exempel på hur den första delen kan tillämpas. Författarna valde att göra en kunskapsöversikt över litteratur om hälsofrämjande arbete inom vård och skola. Olika arbetssätt inom folkhälsoarbetet Folkhälsoarbete kan ses som en gemensam term för åtgärder att öka hälsan där målgruppen är grupper av människor till skillnad från enskilda individer som i klinisk verksamhet. Folkhälsoarbete bygger på ett tvärvetenskapligt synsätt och har sin vetenskapsteoretiska grund inom flera så kallad vetenskapliga paradigm. Detta bidrar till svårigheter att definiera fältet liksom till olika syn på användningen av metoder. En uppenbar skillnad råder mellan de båda värdegrunder som folkhälsoarbete rymmer, den patogenetiska och den salutogenetiska. Den patogenetiska är den rådande inom den kliniska hälso- och sjukvården och kan kortfattat beskrivas som att den utgår från sjukdom, dess diagnos och förhindrandet av sjukdom. Den salutogenetiska utgår från hälsa och hälsans bevarande.
12 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 11 Den patogenetiska värdegrunden gäller för sjukdomsförebyggande åtgärder även om dessa inriktar sig på primär prevention, det vill säga innan sjukdom uppträder. Metoder för sjukdomsförebyggande insatser innefattar i de flesta fall att identifiera riskfaktorer för sjukdom och att minska dessa för utsatta grupper. Dessa insatser gäller ofta en specifik metod och det bedömda utfallet är ofta minskad förekomst av sjukdom eller minskad förekomst av kända bestämningsfaktorer för sjukdom. Hälsofrämjande åtgärder utgår från den salutogenetiska värdegrunden (Judd et al., 2001), där syftet är att stärka kontrollen hos grupper av individer eller hela samhällen, vilket i sin tur syftar till att öka den egna förmågan att bibehålla hälsan. Inom hälsofrämjande arbete används ofta kombinationer av metoder riktade till olika sektorer i samhället. Bedömningen gäller ofta många utfall av såväl slutmålen ökad hälsa, livskvalitet och jämlikhet som intermediära mål för interventionen som kunskap, attityder och motivation. Inom hälsofrämjande arbete är det vanligt att både utfallen och processen att nå dit är föremål för utvärderingar. En rad olika åtgärder som baserar sig på olika inriktningar kan rymmas inom folkhälsoarbetet. Här nedan kommer ett antal aspekter av folkhälsoarbete att redovisas som vi anser betydelsefulla för identifiering av den planerade kunskapsöversiktens frågeställning och inriktning. Syftet med denna uppdelning är att förenkla proceduren att bedöma litteratur som behandlar insatser för folkhälsan. Uppdelningen i dessa olika aspekter har inte som avsikt att i andra sammanhang definiera folkhälsoarbete. Viktiga frågor att ta ställning till när man planerar sin kunskapsöversikt Som nämnts ovan kan folkhälsoarbete delas in i sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser liksom det kan gälla en eller flera interventioner och syfta till ett eller flera utfall. Vidare kan det huvudsakliga intresset för bedömningen av insatsen vara utfallet eller vägen att nå resultaten, den så kallad processen. Dessa tre huvuddimensioner kan utgöra en grund för att klassificera frågeställningar om insatser inom folkhälsoområdet. En sådan första klassifikation kan leda till val av metoder för kunskapsöversikter. Ett klassificeringsschema som utnyttjar dessa dimensioner visas i figur 1. Figur 1. Klassifikationsschema av frågeställning för en kunskapsöversikt
13 12 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 1. Den första frågan som ska ställas gäller om kunskapsöversikten avser en sjukdomsförebyggande eller en hälsofrämjande insats. Sjukdomsförebyggande insatser avser att minska sjukdom, att minska bestämningsfaktorer eller riskfaktorer för sjukdom. Sjukdomsförebyggande insatser brukar ofta definieras som insatser som är speciellt riktade mot riskgrupper och riskfaktorer vilka ofta associeras med olika typer av riskbeteenden. Exempel: en sjukdomsförebyggande insats för att minska sjuklighet på kvinnodominerade arbetsplatser kan avse att öka arbetstagarnas fysiska aktivitet till exempel genom att införa ryggträning på arbetstid. Utfallet beskrivs som sjukdomsminskning. Syftet med hälsofrämjande insatser är vidare, enligt deklarationen från Ottawa (Ottawa Charter, 1986) är hälsofrämjande arbete, en process som möjliggör att människor får kontroll över hälsans bestämningsfaktorer och därigenom förbättrar hälsan. Perspektiven på vad som kan anses vara ett lyckat resultat av hälsofrämjande arbete är flera, bland annat det som innehas av planerare, ekonomiansvariga och beslutsfattare som behöver veta vilken kostnadseffektivitet ett program har, det som innehas av praktiker inom fältet som behöver veta något om effekter i verkliga situationer. De grupper som berörs av insatsen som har ett intresse av delaktighet, medan forskare kanske i första hand vill öka kunskapen om orsaks-effekt-sambandet i ett program (Nutbeam, 2000). Utfallet av hälsofrämjande insatser är ofta flera i olika nivåer. En utfallsmodell har skapats av professor Don Nutbeam och bifogas här som tabell 1. I denna modell representerar hälso- och sociala utfall slutpunkter för insatser. De uttrycks ofta som livskvalitet, oberoende och jämlikhet, eller dödlighet, sjuklighet och handikapp. Intermediära hälsoutfall är bestämningsfaktorer för de slutliga utfallen. Personliga vanor som fysisk aktivitet är delar av en hälsosam livsstil, medan en hälsosam miljö består av fysiska, sociala och ekonomiska förhållanden som kan ha en direkt påverkan på hälsa såväl som bidra till en hälsosam livsstil. Tillgång till en adekvat hälso- och sjukvård är också en bestämningsfaktor för hälsa. Hälsofrämjande utfall är de personliga, sociala och strukturella faktorer som kan ändras för att ändra hälsans bestämningsfaktorer. Dessa utfall är de mest omedelbara effekterna av ett hälsofrämjande program, exempelvis kunskap och attityder. Social mobilisering och påverkan beskriver resultat av ansträngningar att öka kontrollen över hälsan i sociala grupper. Hälsopolitik och organisationspraktik är resultat av ansträngningar att ändra strukturella hinder för hälsa, exempelvis genom lagar, regler och förordningar.
14 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 13 Tabell 1. En utfallsmodell för hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande Hälsofrämjande Intermediära utfall Hälso- och åtgärder utfall (modifierbara sociala utfall (mått på insatsers bestämningsfaktorer effekter) för hälsa) Utbildning Hälsoförmåga Hälsosam livsstil Sociala utfall Exempel: Mått: hälsorelaterad Mått: tobakskonsumtion, Mått: patientutbildning, kunskap, attityder, matval, fysisk aktivitet, livskvalitet, skolutbildning, medie motivation, personliga alkohol- och oberoende, kommunikation färdigheter, självtillit droganvändning jämlikhet Social mobilisering Social mobilisering Effektiv hälsovård Hälsoutfall Exempel: samhällelig och påverkan Mått: preventiva insatser, Mått: minskad utveckling, grupp Mått: samhällelig tillgång till adekvat hälso- dödlighet, utveckling, tekniska råd delaktighet, och sjukvård handikapp, samhällelig ökning sjuklighet av makt, sociala normer, opinion Politisk påverkan Hälsopolitik och Hälsosam miljö Exempel: lobbying, organisation Mått: trygg fysisk miljö, politisk organisation Mått: uttalanden, stödjande ekonomiska och aktivitet lagar, regler, resurser, och sociala förhållanden, organisationspraktik god mattillgång, begränsad tillgång till tobak och alkohol Exempel: en hälsofrämjande insats kan vara att organisera om arbetet på kvinnodominerade arbetsplatser till exempel genom införande av självstyrande grupper. 2. Den andra frågan i figur 1 rör antalet insatser. Såväl ett sjukdomsförebyggande program som ett hälsofrämjande kan bestå av en insats, exempelvis information om fysisk aktivitet på arbetsplatsen, men också flera insatser som syftar till att minska ryggproblem. Vanligtvis är kunskapssammanfattningens intresse en viss effekt på hälsan som kan åstadkommas av ett flertal åtgärder. Varje insats måste ofta värderas för sig, eller om likartade program med samma typ av insatser finns kan dessa jämföras. Genom att identifiera antalet insatser blir frågeställningen mer precis och litteratursökningen kan delas upp i separata delar. 3. Den tredje frågan i figur 1 gäller antal utfall. Som framgår av genomgången av hälsofrämjande åtgärder är de ofta förknippade med flera utfall, men en viss vetenskaplig originalartikel kan fokusera på endast ett utfall som värderas. För sjukdomsförebyggande åtgärder är ett utfall det vanliga men även här kan flera utfall tänkas. Utfallsmåtten kan i sin tur vara intermediära, exempelvis ökad kunskap om kostens betydelse för hälsan, förändrade matvanor, kolesterolhalt i blodet eller slutliga utfall som exempelvis hjärt-kärlsjuklighet. För arbetet med kunskapsöversikten är det väsentligt att precisera antalet utfall, eftersom flera utfall ofta är bevärliga att bedöma på ett likartat sätt. En kunskapsöversikt kan välja att bedöma flera utfall, men då måste dessa specificeras. I detta steg bör utfallsmåttet/en klargöras och fastställas. En bedömning bör göras om utfallen kan minskas eller om kunskapsöversikten ska delas så att varje översikt täcker ett utfall. Exempel: utfall kan vara minskad stress på arbetsplatsen
15 14 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 4. Den fjärde frågan i figur 1 gäller om det är utfallet eller processen som är föremål för analysen. Båda kan sägas ha stor relevans för beslutsfattare och praktiker inom folkhälsoområdet. Såväl förväntningar på resultat och erfarenheter av hur dessa skapas är viktiga när en insats planeras. Utfallsanalysen mäter resultatet av insatsen med någon typ av mått, exempelvis enheter kolesterol, enheter blodtryck, antal rätta svar i en kunskapstest, antal deltagare i en aktivitet. Processanalysen studerar hur resultatet uppnåddes. Vilka var aktiva, vilken inställning till insatsen hade olika aktörer, hur stor var känslan av delaktighet. I det senare fallet används ofta kvalitativa metoder som fokusgrupper, djupintervjuer etc. När alla frågor besvarats kommer man slutligen till en ruta där metoder föreslås för analys av originalstudien. Valet av metoder blir något av tre möjliga, a) randomiserade kontrollerade studier (randomized controlled trials, RCT), kontrollerade kliniska studier (controlled clinical trials, CCT) och kohortstudier, b) kohortstudier, kontrollerade före-efter-studier (controlled before-after-studies, CBA), tidsserier (time series studies, TSS) och kvalitativa studier, c) kvalitativa studier. Fall-kontrollstudier (case control studies CCS) rekommenderas inte för effektivitetsstudier av folkhälsoinsatser och har därför inte tagits med, men dessa studier kan vara värdefulla för att värdera oönskade effekter av en intervention. Beskrivning av studiedesigner I de allra flesta kunskapsöversikter har man utgått från en viss så kallad studiedesign. Här följer en kort sammanfattning av de vanligast förekommande studiedesignerna. För vidare beskrivning av dessa rekommenderar vi följande litteratur: Rothman, K.J. & Greenland, S (1998). Modern epidemiology. Philadelphia: Lippincott-Raven, Cop. Green, LW & Lewis, F. (1986). Measurement and Evaluation in Health Education and Health Promotion. Mayfield Publishing Company, CA. Neal, J. & Liebert, RM. (1986). Science and Behavior. An introduction to Methods of Research. New Jersey: Prentice/Hall International. Starrin, B. (1997). Along the Path of Discovery (Svensk titel: Från upptäckt till presentation). Lund: Studentlitteratur. Patton, M Q. Qualitative Evaluation and research methods. London: Sage Publications Randomiserade kontrollerade studier, (Randomized Controlled Trials, RCT) är studier där effekter av en insats jämförs mellan en test och en kontrollgrupp. Fördelning till test och kontrollgrupp sker slumpvis och studien bör vara dubbelblind, det vill säga vare sig deltagare eller försöksledare ska veta vilka som tillhör test respektive kontrollgrupp. Vidare bör resultat från alla deltagare analyseras vare sig de har deltagit hela försökstiden eller inte. Om fördelningen till test och kontrollgrupp sker på något annat sätt än med hjälp av slumpen eller på ett sådant sätt att slumpen inte helt spelar in, exempelvis när individer födda en speciell dag väljs till testgrupp eller när varannan patient på en lista utgör testgrupp, brukar man tala om kontrollerade kliniska försök (Controlled Clinical Trials, CCT). I en kohortstudie definieras en grupp av människor, exempelvis en ålders- eller yrkesgrupp och den exponering man är intresserad av fastställs. Därefter följs kohorten över tid och utfallet mäts i slutet av studien. En jämförelse mellan de exponerade och de ej exponerade avseende utfallet görs med hjälp av relativa risker (RR). En kohortstudie kan vara prospektiv, det vill säga pågå från den dag man först bestämt exponering framåt i tiden tills studien avslutas. Den kan också vara retrospektiv, det vill säga man uppskattar exponering i efterhand när utfallet är känt eller ambispektiv då studien är såväl retro- som prospektiv. För studier som har en före-efter-design är samma deltagare studerade före och efter en insats. Här är det ofta svårt att veta om eventuella skillnader kan hänföras till insatsen. Men när inga andra studier av RCT- eller kohorttyp finns kan stora skillnader i före-efter-studier ge en indikation om en effekt
16 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 15 exempelvis när hälsopolitiska insatser utvärderas. En närliggande design är jämförelsen mellan två geografiskt skilda områden. En annan design är tidsseriestudier (TSS) där mätningar görs sekventiellt över tid före och efter en insats. Sådana studier kan ge mera trovärdig information än före-efter-studier kan ge. I tidsserieanalyser identifieras trender och periodicitet. En statistiskt viktig egenskap är korrelation mellan observationer inom en tidsserie. När en tidsseriedesign används ska en stabil basnivå eller trend fastställas innan insatsen görs. Kvalitativa studier är ett samlingsnamn för ett flertal studiedesigner (på samma sätt som ovan nämnda designer kan sägas vara kvantitativa). Den kvalitativa forskningen ger information och kunskap om hur människor uppfattar olika saker, vilken mening de tillskriver olika fenomen och hur de kommunicerar sina upplevelser av omgivning och olika händelser (Hallberg, 2002). Anledningen till att de kallas kvalitativa är att resultatet sällan mäts med siffermått och man gör heller inte någon statistisk analys av resultatet. I stället används datainsamlingsmetoder såsom deltagande observationer, fokusgrupper och djupintervjuer. Det finns en mängd kvalitativa metoder för systematisk insamling och bearbetning av data. Dessa kan dock delas in i tre kategorier: språkorienterade metoder, teorigenererande metoder och beskrivande metoder (Hallberg, 2002). Som exempel kan nämnas Grounded theory, en teorigenererande metod som används allt oftare inom folkhälsoforskningen (till exempel Hallberg & Jansson, 1996; Dellve et al., 2001; Thunberg et al., 2001). Insamling av data och analys sker ofta som en parallell process där forskaren pendlar mellan datainsamling och en preliminär analys som i sin tur styr den fortsatta datainsamlingen. Syftet är att få en så fullständig bild som möjligt av det som studeras. Det är själva frågeställningen som avgör hur urvalet av informanter sker. I kvalitativ forskning talar man om strategiskt, ändamålsenligt eller teoretiskt urval. Detta betyder att informanterna bedöms vara teoretiskt representativa för det område, den grupp människor eller de fenomen man vill beskriva. Detta gör också att ett förhållandevis litet antal informanter kan bidra med tillförlitlig och teoretiskt generaliserbar information. Det är forskarens uppgift att avgöra när datainsamlingen upphör att tillföra något nytt och materialet bedöms som mättat. Kvalitativa och kvantitativa metoder ska inte ses som varandras motsatser. De utgör ofta utmärkta komplement till varandra i folkhälsoforskning och valet mellan dem avgörs av frågeställningen. Kvalitativa metoder har en viktig roll i processutvärderingen av interventionsinsatser och tillför till exempel viktig kunskap om och förståelse för olika aktörers/deltagares upplevelser och tolkning av vad interventionen inneburit. Kritisk granskning av kvalitativa studiers trovärdighet är naturligtvis lika viktig som inom kvantitativ forskning. Det begrepp som används när man ska bedöma om en studie verkligen mäter det den säger sig mäta benämns ofta dess tillförlitlighet (credibility). Kvalitativa studier har inte som målsättning att statistiskt kunna generalisera till en större population och därför väljer man att i stället tala om studieresultatens överförbarhet (transferability) till en annat område, att gälla för andra liknande grupper av människor eller till andra typer av fenomen. Möjligheten för andra att upprepa studien med samma resultat bedöms i termer av dess grad av beroende (dependability) och huruvida studieresultaten påverkas av särskilda intressen (neutralitet) benämns efter möjligheten att bestyrka (confirmability) dem. Några viktiga redskap som en kvalitativ forskare har för att styrka trovärdigheten av resultaten är triangulering av datainsamlingsmetod, gemensam analys tillsammans med andra forskarkollegor (peer-debriefing), återföring av resultat till informanter och efterföljande kompletterande analys samt noggranna anteckningar som återger forskningsprocessen och de vägval som gjorts under studiens gång. Slutligen ställs extra stora krav på förmågan att presentera resultaten på ett sådant sätt att läsaren får tillräcklig information för att bedöma studiens relevans och generaliserbarhet. Ytterligare ett sätt att kategorisera olika typer av studie-/forskningsdesigner är att tala om experimentella och icke-experimentella designer. De experimentella designerna handlar uteslutande om RCT (se ovan). Exempel på icke-experimentella designer är så kallade kvasi-experimentella designer som exempelvis CCT vilka inte använder sig av randomiserade stickprov. Slutligen finns en kategori som brukar kallas observationsstudier. Exempel på dessa är kohortstudier och före-efter-studier samt tidsseriestudier.
17 16 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2
18 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del Utveckling av frågeställning För att skapa en preciserad frågeställning måste man ha tydliga svar på följande: 1. Vilka ska ingå (population) och på vilken arena? 2. Vilken/vilka insatser ska ingå? 3. Vilka utfall ska ingå? 4. Vilka studiedesigner ska ingå? Huvudkomponenter i en frågeställning Efter genomgången av de fyra frågor som redovisades i kapitel 1; huruvida frågeställningen handlar om en sjukdomsförebyggande eller hälsofrämjande insats, hur många insatser (metoder) som inkluderas i frågeställningen, hur många utfall som accepteras i frågeställningen, och vilken typ av analys är av intresse process- eller utfallsutvärdering, bör frågeställningen ha tydliggjorts men en ytterligare förfining behövs. Det är mycket viktigt att en genomtänkt frågeställning används för kunskapsöversikten och mycket arbete sparas om en relevant frågeställning skapas. Det är exempelvis mycket lättare att finna relevant litteratur om frågeställningen är väl preciserad. Även för läsare av kunskapsöversikter är frågeställningen den som avgör om översikten är intressant. Följande huvudkomponenter bör specificeras i frågeställningen. 1. Vilka ska ingå (population) och på vilken arena? 2. Vilken/vilka insatser ska ingå? 3. Vilka utfall ska ingå? 4. Vilka studiedesigner ska ingå? 1. Det första som bör göras är att bestämma vilken population, exempelvis ungdomar år och vilken arena som är intressant, exempelvis skolor eller medelålders män på kvinnodominerade arbetsplatser. Exempel på frågeställning där första huvudkomponenten fokuserats: Vilka insatser är effektiva för att medelålders kvinnor ska ha låg sjukfrånvaro? 2. Vilka insatser som ska ingå behöver enbart specificeras om frågeställningens huvudsyfte är att ta reda på enskilda insatsers effekter, exempelvis vilka typer av utbildningsinsatser som fungerar i ett visst sammanhang. Om detta inte är frågeställningens huvudsyfte utan denna handlar om vad som fungerar (oberoende av typ av insats) ska man naturligtvis hålla detta öppet och inte på förhand specificera några insatstyper. Exempel på frågeställning där den andra huvudkomponenten fokuserats: Är omorganisering av arbetet effektivt för att minska stress?
19 18 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 3. Utfallet har också diskuterats ovan. Förutom precisering av utfallsmått bör man besluta hur kombinationer av utfall ska hanteras. Vidare bör man besluta om icke avsedda effekter ska inkluderas. Exempel på frågeställning där tredje huvudkomponenten fokuserats: Vilka insatser är effektiva för att öka motivationen och förändra attityden till fysisk aktivitet? 4. Vilka studiedesigner som ska ingå bör anpassas till frågeställning och utfallsmått (se figur 1). Kanske kan antalet studiedesigner begränsas? I de fall flera olika typer av designer accepteras bör man vara noga med att specificera dessa och motivera varför just dessa inkluderas. Denna diskussion klargör behov av kompetens och konsensus i vetenskapssyn inom arbetsgruppen. Översikt av kunskapsöversikter eller ny kunskapsöversikt Det första som bör göras är att identifiera redan gjorda kunskapsöversikter med samma eller likartad frågeställning som den man är intresserad av. Finns ett flertal sådana översikter bör en översikt av dessa göras. Detta ska göras av minst två personer, men kan med fördel göras av den grupp som avser att göra den slutliga kunskapsöversikten. Hur en sådan översikt av översikter görs har beskrivits i en handbok (Hedin & Källestål, 2002). Utifrån resultatet av sammanställningen av kunskapsöversikter beslutas om eventuell revision av frågeställning. Detta bör göras av den grupp som avser genomföra kunskapsöversikten oavsett om den är ny i sin helhet eller i delar samanfaller med den grupp som arbetade med sammanställningen av sammanställningar. Frågeställning och sökstrategi (se kapitel 3) bör pilottestas för att eventuellt justeras efter det att ett antal (3 6) originalstudier identifierats. I detta läge bör också en referensgrupp utses. Referensgruppens första uppgift är att bistå med listor på så kallad grå litteratur som täcks in av frågeställningen. Deras andra uppgift blir att kritiskt läsa och kommentera kunskapsöversikter. En referensgrupp bör bestå av både experter inom fältet och praktiker inom folkhälsoarbete som kan värdera sammanfattningens fullständighet och dess användbarhet i praktiken.
20 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del Litteratursökning Sammanfattning av litteratursökning: Det är viktigt att sökningen av såväl tidigare gjorda översikter som primärstudier är omfattande och systematisk, annars riskerar man att dra felaktiga slutsatser. När man utvecklar en sökstrategi bör man arbeta tillsammans med en ITkunnig bibliotekarie. En adekvat sökning kräver att man inte enbart söker i databaser utan också söker för hand i relevanta tidskrifter och att man tar kontakt med specialister inom området. Sökningsproceduren måste kontinuerligt dokumenteras och sökresultaten sparas. Ett referenshanteringssystem underlättar systematiken och sparar tid. Att skapa en sökstrategi Man måste ha en strategi för hur man ska leta efter relevant forskning inom området en sökstrategi. Strategin ska specificera vilka databaser och andra källor som ska sökas igenom, samt vilka sökord och söksträngar (kombinationer av sökord) som ska användas. Formuleringen av en sökstrategi baseras på de huvudsakliga komponenterna i frågeställningen, exempelvis målgrupp, typ av intervention, studiedesign och utfallsmåtten (se kapitel 2). Resultatet av en första sökning (pilot av sökstrategi) kan sedan leda till att man förbättrar sökstrategin. Det är mycket viktigt att man under detta arbete noga noterar vilka sökord man använder, i vilken kombination och i vilka databaser, annars kommer man snart att börja förväxla och dubblera sökningarna. Den slutliga sökstrategin ska så småningom beskrivas i slutrapporten. Generellt gäller att strategin och sökorden kommer att påverkas av hur man formulerat sin frågeställning. Det är viktigt att specificera frågeställningen (se kapitel 2) för att underlätta formulering av sökstrategin. Det är dock viktigt att nämna att det innebär en viss risk att söka på utfall. Utfallet kan ha beskrivits på många olika sätt, eller det kanske inte finns omnämnt i sammanfattningen eller bland sökord (där sökmotorn letar), även om det har använts och mätts i studien. På grund av detta bör man inte prioritera sökningar på utfall. Det kan dock användas när/om man behöver avgränsa ett område där man funnit väldigt många studier. Just inom folkhälsoområdet och interventionsstudier är det vanligt att man använder sig av termer såsom outcome and process assessment, program effectiveness och program evaluation. I Appendix 2 (Kelly et al.) finns beskrivet och kategoriserat ett antal grundläggande sökord vilka man kan utgå från när man skapar sin sökstrategi. För att exemplifiera processen kan vi utgå från en konkret frågeställning ( Hur ser effektiva interventioner ut som syftar till att främja hälsosamma matvanor? I det här exemplet består frågeställningen av följande delar: 1. Sammanhanget är hälsosamt ätande eller faktorer som är relaterade till detta (exempelvis kolesterolnivåer). 2. Interventionen är prevention eller främjande, inte behandling.
Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 1
Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 1 Handbok för sammanställning av redan gjorda kunskapsöversikter om interventioner inom folkhälsoområdet Anna Hedin & Carina Källestål statens folkhälsoinstitut www.fhi.se
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merHur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
Läs merPubMed lathund Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket.
PubMed lathund 2016-02-04 Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket medbibl@oru.se 1 Skriv in dina söktermer och klicka på För att få se vad som har hänt bakom kulissen, titta på Search details.
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merThe Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? En databas med syftet att samla och kvalitetsvärdera kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket består av sju databaser,
Läs merAbout The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.
TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av
Läs merThe Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket
Läs merTänk kreativt! Informationssökning. Ha ett kritiskt förhållningssätt! regiongavleborg.se
Tänk kreativt! Informationssökning Ha ett kritiskt förhållningssätt! Informationssökning steg för steg Innan du börjar behöver du formulera en fråga. Vad vill du hitta information om? Att utgå från: -
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merBilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier
Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merAktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 21 juni 2018. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten
Läs merInformatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519
Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser
Läs merevidensbaserad databas för sjukgymnaster
evidensbaserad databas för sjukgymnaster Direktadress: www.pedro.org.au. PEDro Physiotherapy Evidence Database innehåller referenser till randomiserade, kontrollerade försök, systematiska översikter och
Läs merOberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merSöka, värdera, referera
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Söka, värdera, referera Ika Jorum, jorum@kth.se Definiera Vad behöver jag veta? Kommunicera Citera och argumentera korrekt Hitta Var och hur kan jag hitta information?
Läs merEvidensbaserad informationssökning
Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket
Läs mer2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Läs merFamiljeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merPortfria perifera venkatetrar
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merBilaga 5. Sökstrategier
Bilaga 5. Sökstrategier Relevant litteratur söktes i databaserna PubMed, Embase och Cochrane Library. Sökningen utfördes interaktivt av mindre arbetsgrupper tillsammans med en informatiker. Listor med
Läs merBedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor
Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merLitteratursökning inför systematiska översikter. Hanna Wilhelmsson, bibliotekarie Malmö högskola 4 maj 2016
Litteratursökning inför systematiska översikter Hanna Wilhelmsson, bibliotekarie Malmö högskola 4 maj 2016 En sökning eller flera? Testsökning Vilka söktermer förekommer? Hur stort sökresultat kan vi förvänta
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merPubMed lathund Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket.
PubMed lathund 2018-07-19 Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket medbibl@oru.se 1 Skriv in dina söktermer och klicka på Du kan välja hur träffarna ska sorteras. T ex efter Best Match eller
Läs merAtt söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merVichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan
Läs mer2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
Läs merFrån ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat
Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat
Läs merEffekt av gott bemötande inom socialtjänst
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs merBegreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens
Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)
Läs merPubMed (Medline) Fritextsökning
PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram
Läs merevidensbaserad databas för sjukgymnaster
evidensbaserad databas för sjukgymnaster Direktadress: www.pedro.org.au. PEDro Physiotherapy Evidence Database innehåller referenser till randomiserade, kontrollerade försök, systematiska översikter och
Läs merEvidens-Baserad Medicin
Evidens-Baserad Medicin What s in it for me? Veronica Milos Nymberg Specialist i allmänmedicin, PhD Susanna Calling Specialist i allmänmedicin, docent Veronica Milos Nymberg 2017 Dagens ämnen Vad är bra
Läs merDetta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.
Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merAtt skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion
Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För
Läs merEvidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09
Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013
Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,
Läs merVilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Läs merScreening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
Läs merKVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N
KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer
Läs merUppdaterad / EM. The Cochrane Library
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? En samling databaser med syfte att samla och kvalitetsvärdera kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane består av två databaser Cochrane
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa EBM: val mellan minst två alternativ Patientens erfarenheter preferenser EBM Professionens beprövade
Läs merhttp://www.wcrf.org/
http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har
Läs merEn fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merMarie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter
Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga
Läs merK2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merUndervisning på vetenskaplig grund
Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merINFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket
INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merDesign av kliniska studier Johan Sundström
Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*
Läs merREV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8
REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga
Läs merWHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter
Läs merSöka artiklar i CSA-databaser Handledning
På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har
Läs merLitteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod PSK500. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: visa vetenskapsteoretiska kunskaper och fördjupade färdigheter i kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder välja och tillämpa forskningsmetoder
Läs merPREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Läs merHTAi konferens i Köln juni 2019
HTAi konferens i Köln 15-16 juni 2019 Stort tack till Svensk biblioteksförening som genom sitt stipendium gjorde det möjligt för oss, Linda och Liz att ta del av konferensen som hölls av HTAi (Health Technology
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Läs mer