Barn till föräldrar med fysisk funktionsnedsättning. och personlig assistans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn till föräldrar med fysisk funktionsnedsättning. och personlig assistans"

Transkript

1 Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete C-uppsats Vårterminen 2010 Barn till föräldrar med fysisk funktionsnedsättning och personlig assistans Children of parents with physical impairments and personal assistance Författare: Siri Berggren Handledare: Kenneth Ögren

2 Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka barns upplevelser av att växa upp med en förälder som har personlig assistans. Då ambitionen är att undersöka barnens upplevelser ur deras eget perspektiv har kvalitativa intervjuer valts som metod och fenomenologin valts som teoretisk referensram. Den tidigare forskning som gåtts igenom visade på såväl positiva som negativa aspekter av personlig assistans. Många brukare beskrev hur personlig assistans å ena sidan inneburit större friheter och större personlig integritet och å andra sidan ett icke självvalt exponerande av sitt hem och sitt privatliv. Om personlig assistans och föräldraskap fanns i litteraturen berättelser om hur personliga assistenter utgjort ett viktigt stöd i många situationer, men det fanns också exempel på assistenter som tagit över föräldrarollen mer än nödvändigt. För att besvara studiens syfte intervjuades tre personer som alla kontaktades genom assistansbolag eller föreningar för funktionshindrade. Informanternas erfarenheter av personlig assistans skilde sig åt men deras berättelser gav sammantaget en nyanserad bild av hur vardagslivet och relationen till föräldern kan påverkas av att föräldern har personlig assistans. Intervjuerna med dem visade att barn kan uppleva assistenterna som ett intrång i privatlivet, men också att en assistent kan kännas som en extra familjemedlem. För att underlätta vardagen för barn till föräldrar med omfattande assistans tror jag att flera aktörer behöver vara delaktiga. Föräldrarna själva har en stor roll tillsammans med socialtjänst, skola och föreningar för assistansberättigade. Samhället och dess tillgänglighet för funktionshindrade utgör en viktig del av villkoren för barn, föräldrar och personliga assistenter. Nyckelord: Barn, föräldrar, uppväxt, funktionshinder, personlig assistans, kvalitativ metod, fenomenologi. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar 4 2. Teoretisk referensram Vetenskapsteoretiskt perspektiv Fenomenologisk metod Fenomenologisk deskriptiv analys 6 3. Bakgrund och tidigare forskning Lag (1993:189) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Småbarnsåren med personlig assistans Familjeliv och personlig assistans Privatliv och personlig assistans 9 4. Metod och genomförande Tidigare forskning Empiri Urval Genomförande Sammanställning och bearbetning av data Etiska reflektioner Studiens tillförlitlighet Validitet och reliabilitet Generaliserbarhet Tillförlitlighet hos intervjumetod och analys Förförståelse Resultat Sammanställning av det väsentliga i det empiriska materialet Sammanställning av intervjuerna Den personliga assistansens inverkan på barnens vardagsliv Att ha släktingar, vänner eller bekanta som förälderns personliga assistent Hur barnen upplevde situationen när assistenter slutade och nya började Att kommunicera med sin förälder när en personlig assistent är närvarande Relationen till föräldern Relationen till den personliga assistenten Stöd från skola, socialtjänst, assistansbolag och föreningar Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Relationen förälder-barn-personlig assistent Barnens personliga integritet Stöd utifrån Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilaga Bilaga

4 1. Inledning Umeå kommun och Utvecklings- och fältforskningsenheten (UFFE) lägger varje termin ut förslag på uppsatsämnen som de gärna ser att studenter på socionomutbildningen skriver om. Barn till föräldrar med personlig assistans var ett av de föreslagna ämnena vårterminen Jag ville skriva om ämnet bland annat för att det innefattar en så fundamental del av livet som relationen mellan barn och föräldrar. Under arbetet med studien har jag kommit att anse att föräldra- och barnperspektivet på funktionsnedsättning behöver större utrymme i samhället. Familjepedagogerna är en verksamhet inom Umeå kommun som vänder sig till familjer med barn upp till 12 år som är i behov av någon form av stöd. Verksamheten hade haft ett fåtal klienter där en del av familjens problematik varit att föräldern varit funktionshindrad och haft personlig assistans. Personalen hade diskuterat lösningar inom gruppen och senare lagt ut ämnet som förslag till c- uppsatsämne (Jeanette Norlund, ). I den här studien vill jag undersöka föräldraskap och funktionsnedsättning ur ett barnperspektiv med särskilt fokus på föräldrarnas personliga assistans. Jag ville undersöka om en förälders personliga assistans är något som barn vänjer sig vid och inte reflekterar över, eller om det är något de upplever som besvärande i vardagen. I studien ställer jag mig även frågan om det går det att bibehålla en fullgod känslomässig kontakt mellan barn och förälder när den senare har omfattande hjälpbehov och därmed omfattande personlig assistans. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur barn till föräldrar med fysiskt funktionsnedsättning och personlig assistans upplever sin uppväxt. Frågeställningarna är följande: Hur upplever barnen att relationen till föräldern påverkas av att en personlig assistent är mellanhand? Hur upplever barnen att deras personliga integritet påverkas av att personliga assistenter arbetar i deras hem? Vilket stöd har barnen fått från skola, socialtjänst eller föreningar för assistansberättigade och deras anhöriga? 2. Teoretisk referensram Det finns ingen specifik hypotes formulerad för den här studien. Jag valde ämnet efter ett antagande om att fenomenet kan vara problematiskt och behöva lyftas fram, men studien utgår inte från någon teori som ska prövas. Jag har strävat efter ett öppet förhållningssätt under utförandet av intervjuguide och insamlandet av datamaterial för att inte resultatet skulle formas av mina förväntningar. Det har inneburit att jag under genomförandet av intervjuerna inte förväntat mig att få ett visst typ av svar. Med en deduktiv ansats utgår forskaren från en hypotes eller ett påstående och undersöker sedan om detta stämmer. Han eller hon prövar om teorin håller genom att genomföra upprepade studier och på så sätt bygga upp ett empiriskt stöd för teorin. I en induktiv ansats däremot börjar forskaren med att samla in data, för att därefter dra slutsatser på grundval av dem (Fejes & Thornberg, 2009). Den här studien har en ansats som närmast går att likna vid den induktiva, då slutsatser dras efter datainsamling. 4

5 2.1 Vetenskapsteoretiskt perspektiv Syftet med den här studien är att lyfta fram barns upplevelser av att växa upp med en förälder som har personlig assistans. Då tanken är att deras berättelser och subjektiva åsikter ska ligga till grund för resultatet har fenomenologisk teori och metod använts som referensram. Bjurwill (1995) uppger att fenomenologin betonar människans subjektivitet och hennes roll i tillvaron som ett medvetandeskapande subjekt. Han menar att människan har en förmåga att tänka på egen hand och skapa sina egna bilder av världen. Begreppet fenomenologi kommer från grekiskans phainomenon framträdelse, det som visar sig och logos, lära (Thomassen, 2007). Fenomenologin syftar till att försöka förstå sociala fenomen utifrån subjektens egna perspektiv och att beskriva världen så som den upplevs av dem. Den förutsätter att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är (Kvale, 2009, s 54). Den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty (1945) menar att det viktiga i fenomenologisk forskning är att återge materialet så exakt och fullständigt som möjligt, och att beskriva snarare än att förklara eller analysera (Kvale, 2009). Thomassen (2007) skriver att fenomenologin tar fasta på att hur vi upplever ett fenomen beror på vad vi har för erfarenheter av det. Hon gör en jämförelse med det att se en trädstam genom ett fönster. Vi ser då ett träd och inte bara en trädstam, eftersom vi av erfarenhet vet att en trädstam vi ser på det sättet oftast hör ihop med vad vi vanligtvis kallar träd. Även om inte rötter eller trädkrona framträder för oss just för tillfället förväntar vi oss att de finns där och vi tillskriver därför trädstammen de egenskaperna. Thomassen menar att vår erfarenhet av omgivningen alltid går utöver det vi kan se med blotta ögat och att vi lägger till saker till fenomen för att ge det mening. Fenomenologins fokus ligger på att beskriva hur vi upplever vår omgivning så som den framträder för oss genom alla våra tillägg. Det Thomassen exemplifierar med att se ett träd genom ett fönster kallar den tyske filosofen Edmund Husserl ( ) för intentionalitet. Dahlberg et. al. (2008) uppger att intentionalitet är ett centralt begrepp inom forskning som reflekterar över människans livsvärld (eng. reflective lifeworld research) och att termen enligt Husserl utgör ett huvudtema inom fenomenologin. Resonemanget om det intentionala jaget går enligt Dahlberg att tillämpa inte bara på synintryck utan på upplevelser av olika fenomen. Hon beskriver det med att tidigare erfarenheter av något vi upplevt påverkar vår nuvarande relation till fenomenet i fråga och att både tidigare och förväntade upplevelser är av betydelse för hur vi förstår nuet. Husserl är den som oftast får äran för att ha skapat fenomenologin så som vi förstår den idag (Bjurwill, 1995). Det finns en motsägelse i hans beskrivning av teorin som kan vara svår att få ihop. Husserl ville både fokusera på subjektet och den subjektiva upplevelsen av fenomen, samtidigt som han ville rena tanken från sitt subjektiva innehåll. Bjurwill skriver: Det intentionala jaget är ju det som skapar föreställningen om objektet, dvs. fenomenet. Han menar fortsättningsvis att Husserl hade en oerhört hög målsättning med sitt tänkande och att resultatet inte motsvarade de förväntningar han hade. 2.2 Fenomenologisk metod Bjurwill skriver att ett fenomen kan vara i princip vad som helst, som först har blivit föremål för betraktande och sedan för eftertanke (Bjurwill, 1995). Han skriver vidare att resultatet av det fenomenologiska tänkesättet ska vara att komma till insikt om ett visst fenomen och att sedan beskriva den insikten. I denna studie är fenomenet barns uppväxt med en eller två föräldrar som har fysiskt funktionshinder och personlig assistans. Subjekten är de informanter som har blivit intervjuade om 5

6 detta. Enligt den delen av fenomenologisk teori som beskriver det intentionala jaget är informanternas förståelse av sina uppväxter formade av deras tidigare och förväntade erfarenheter. Enligt fenomenologisk metod ska jag som forskaren presentera dessa förståelser utan egen tolkning. Informanternas uppfattningar av sina respektive verkligheter är således det relevanta för studiens resultat. Fenomenologisk metod går att dela upp i sju trappsteg (Bjurwill, 1995) av vilka den här studien ska hålla sig vid det första, upplevelse. Upplevelse består av de tre delarna observation, analys och beskrivning. Vid fenomenologisk metod arbetar forskaren med sin egen eller med någon annans upplevelse av något. Egen upplevelse av ett fenomen, alltså direktupplevelse, tycks vara vanligast att beskriva, men även att utgå från någon annans upplevelse förekommer inom fenomenologin. De tre stegen observation, analys och beskrivning följer på varandra och börjar med någons erfarenhet av något, det vill säga en observation. Steget analys består av personens tankar om det observerade, och steget beskrivning är personens språkliga återgivning av tankarna (Bjurwill). Den här studien bygger på min indirekta upplevelse av andra personers erfarenheter. Mina tankar och beskrivningar av deras erfarenheter ligger till grund för resultatdelen i studien. 2.3 Fenomenologisk deskriptiv analys Begreppet analys betyder att dela in något eller att bryta ned det i beståndsdelar (Dahlberg et. al. 2008). Enligt Dahlberg måste fenomenet och resultatet i en studie presenteras på ett begripligt sätt för att kunna förstås och tillämpas av andra. Dahlberg et. al (2008) skriver i Reflective Lifeworld research om hur fenomenologisk analysmetod kan gå till. Hon skriver att det huvudsakliga materialet i en fenomenologisk analys består av upplevda beskrivningar av det fenomen som forskaren valt att undersöka. I den här studien utgörs de upplevda beskrivningarna av intervjuer med tre informanter. I likhet med ovan nämnda beskrivningar gör Dahlberg gällande att forskare som använder sig av fenomenologisk analys har som målsättning att beskriva fenomenet utan tolkning, förklaring eller konstruktion. Ambitionen ska vara att hålla sig nära originalversionen av de data som inhämtas från informanterna. Dahlberg poängterar vikten av att forskaren har ett öppet förhållningssätt till sitt material och inte försöker se mönster som inte finns där. En fenomenologisk deskriptiv analys inleds med att datamaterialet förstås i sin helhet för att därefter delas in i mindre delar, så kallade meningsbärande enheter (Dahlberg, 2008). Analysen av resultatet för den här studien började med att jag läste igenom en intervju i taget och valde ut betydelsefulla delar från den innan jag började med nästa. Dahlberg skriver att forskaren går vidare i analysprocessen när han eller hon anser att originaltexten är uttömd på meningsbärande enheter och dessa är nedskrivna uppdelade i grupper. Texten behandlas då åter i sin helhet men den här gången med en bredare förståelse än första gången. Alla grupperade delar ska jämföras med varandra och bilda ett mönster som kan beskriva det undersökta fenomenet. Hela analysprocessen syftar till att förstå fenomenet, beskriva dess essens och se vad det är som utgör just det fenomenet. Dock kan det finnas flera orsaker till att välja att inte ta ut fenomenets essens utan bara ta ut ett antal meningsbärande teman. Vid ett relativt litet datamaterial är det senare en vanligare metod (Dahlberg). 6

7 3. Bakgrund och tidigare forskning 3.1 Lag (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) LSS trädde i kraft 1 januari 1994 och tillkom för att stärka rättigheterna för personer med omfattande funktionshinder (Gynnerstedt, red, 2004). Syftet med lagen var bland annat att människor med funktionshinder inte skulle behöva ha hemtjänst av ett stort antal hemvårdare som kom och gick i personens hem. Lagen skulle också minska antalet funktionshindrade som behövde bo på institution eller på sjukhus (Clevnert & Johansson, 2007). Handikapporganisationer som Antihandikapprörelsen och Independent Living Institute hade stor betydelse för att det började ske förändringar i lagstiftningen genom att bland annat hävda funktionshindrades rättigheter (Gynnerstedt, 2004). Förslag till lagen lades fram genom regeringens proposition 1992/93:159. Meningen var att LSS skulle ersätta lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) och lagen (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade m.fl. (elevhemslagen) (www.riksdagen.se). Propositionen skrevs av dåvarande socialminister Bengt Westerberg och var en följd av betänkanden från 1989 års handikapputredning (Gynnerstedt, 2004). I samma proposition lades även fram ett förslag till Lag (1993:389) om assistansersättning (LASS). LASS reglerar den rätt till assistansersättning som personer i behov av personlig assistans mer än 20 timmar per vecka har. LSS reglerar bland annat rätten till personlig assistans. Personer med fysiskt och psykiskt funktionshinder ingår i personkrets tre som formuleras i 1 3 p LSS. Formuleringen lyder: (Personer) med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. LSS består av 30 paragrafer uppdelade på 18 avsnitt. Enligt 5 LSS är målet med verksamheten enligt lagen att personer som omfattas av LSS ska ha möjlighet till full delaktighet i samhällslivet, ha jämlika levnadsvillkor och kunna leva som andra. I 6 LSS står bland annat att verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Enligt 7 samma lag ska insatserna anpassas efter mottagarens individuella behov och utformas så att de stärker användarens förmåga att leva ett självständigt liv. I 9 LSS presenteras tio typer av insatser av vilka vuxna personer som omfattas av 1 3 p har rätt till sju. De har rätt till insatserna rådgivning, personlig assistent, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet samt bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad. I 9 a LSS preciseras insatsen om personlig assistans. För att vara berättigad insatsen ska personen ha stora och varaktiga funktionshinder och behöva hjälp med grundläggande behov som till exempel sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera med andra. Clevnert och Johansson (2007) menar att personlig assistans innebär att assistenterna ska göra allt det som brukaren är förhindrad att göra på grund av sitt funktionshinder. Assistenten kan enligt författarna kompensera den funktionshindrades minskade rörelseförmåga, synförmåga eller intellektuella funktionsnedsättning. Den ska assistera i samhället, på arbetet och med familj och vänner (Clevnert och Johansson, 2007). 3.2 Småbarnsåren med personlig assistans I litteratur om funktionshindrade föräldrar med små barn beskrivs både positiva och negativa erfarenheter av möten med personliga assistenter. En mamma till en åtta månaders flicka uttrycker i boken Glad i barn av René Höglin (2001) att varken hennes funktionshinder eller personliga assistans har varit ett hinder i hennes roll som mamma. Hon berättar bland annat att när en personlig assistent 7

8 lyfte upp dottern, lyfte den henne med ryggen mot sig så att flickan först skulle se sin mamma och inte sin mammas assistent. En mamma intervjuad i SOU 1998:48 beskriver att hennes personliga assistans inte inneburit någon större skillnad mellan hennes och andra mammors relation till sina små barn. Hon säger: Jag är med lika mycket som de är när deras barn äter, badar och leker. Assistenten ställer fram maten, men jag matar, assistenten byter blöjor, men det är jag som pratar med min son och har den nära känslomässiga kontakten. Marie Gustavsson Holmström (2002) skriver i sin avhandling Föräldrar med funktionshinder om flera aspekter av föräldraskap och familjeliv när en av eller båda föräldrarna i en familj har funktionshinder. I avsnittet Ifrågasatt som förälder reflekterar en av mammorna i studien över föräldraskap och samhällets stöd. Mamman tror att det skulle behövas lite mer stöd och hjälp än på det sätt som bland annat LSS är utformat idag och att det kan behövas stöd från olika håll. Enligt Gustavsson Holmström är mamman en av flera föräldrar som uttrycker rädsla att bli ifrågasatta som föräldrar i kontakter med myndigheter och som tycker sig ha fått hjälp till stjälp (Gustavsson Holmström, 2002). Under rubriken Den offentliga hjälpapparaten skriver Gustavsson Holmström (2002) om hur en förälders personliga assistans kan påverka hela familjen med partner och barn. Hon beskriver svårigheten med att få den mängd assistans man behöver och att samtidigt kunna ha ett privatliv utan att belasta familjen. En familj som medverkar i studien berättar att de upplevde det som att de inte fick bestämma själva över den personliga assistansen och att de aldrig fick vara ifred när de just fått sitt första barn. Föräldrarna i familjen beskriver hur assistenterna gjorde mer än vad föräldrarna i efterhand anser att de hade behövt och att de upplevde att assistenterna tog över hanterandet av deras nyfödda barn från mamman. Enligt Gustavsson Holmström kunde det bero på en föreställning hos samhället om bristande resurser hos mamman. En annan familj, där fadern var funktionshindrad, beskriver hur en personlig assistent på moderns begäran var med under förlossningen av deras yngsta barn och där modern enbart upplevde det som positivt. Enligt modern hade assistentens närvaro under förlossningen underlättat för båda föräldrarna att kunna fokusera på sina egna behov (Gustavsson Holmström, 2002). 3.3 Familjeliv och personlig assistans Gustavsson Holmström skriver om hur det att ta emot personlig assistans kan innebära att behöva hantera en balansgång mellan sitt behov av stöd och sitt krav på integritet. I en familj där man avsäger sig assistans vissa timmar om dygnet kan den förälder som inte har funktionshinder uppleva svårigheter att räcka till för alla familjemedlemmar just de timmarna som de är utan assistent. Gustavsson Holmström exemplifierar detta med en familj där mamman tyckte sig behövas på flera ställen samtidigt när barnen skulle gå och lägga sig samtidigt som maken behövde hennes assistans. Hos brukare med familj ska personkemin stämma inte bara mellan assistenten och brukaren utan även mellan assistenten och familjen. En familj som deltar i Gustavsson Holmströms studie menar att personkemin är betydelsefull för hur stort behov familjen har av att i viss utsträckning vara för sig själva utan assistans. Ett sätt att öka chansen för att det ska fungera bra mellan assistenten och familjen är att brukaren själv får bedöma vem som är lämplig att anställas. Många brukare är idag delaktiga i rekryteringen av sina personliga assistenter, genomför intervjuer med dem och bestämmer vilka som ska börja arbeta hos dem (Gustavsson Holmström, 2002). Gustavsson Holmström poängterar att de personliga assistenternas arbetsplats är hemmet även för brukarens partner och barn och att det kan uppstå konflikter mellan brukare och assistent som även berör barnen. Hon menar att barnuppfostran är något som kan behöva diskuteras mellan brukare och assistent för att undvika att konflikter uppstår. Föräldrar med funktionshinder kan ha svårt att ingri- 8

9 pa i vissa situationer, som att ta tag i barnet eller hindra det från att springa iväg eller göra något och vid sådana tillfällen kan en personlig assistent behöva rycka in. Men assistenten kan också ha sin egen syn på barnuppfostran och vid vissa tillfällen agera på ett sätt som inte föräldern skulle ha gjort i samma situation. Enligt Gustavsson Holmström bör föräldrar tänka över hur de ska hantera relationen mellan sina barn och sina personliga assistenter och hur de själva vill att relationen ska fungera (Gustavsson Holmström, 2002). Om brukares funktionshinder och personliga assistans berör även hans eller hennes familj torde de föreningar som tillvaratar brukares intressen även intressera deras anhöriga. Gustavsson Holmström skriver att handikappförbunden kan betyda mycket både för de funktionshindrade själva och deras anhöriga. En pappa i studien till ett barn med DAMP är med i en föräldragrupp och säger att han genom gruppen känner stöd och får lite kraft från andra som också har någon handikappad person i familjen (Gustavsson Holmström, 2002). 3.4 Privatliv och personlig assistans Ett av avsnitten i Gustavsson Holmströms avhandling behandlar det att anställa assistenter från det egna nätverket. En nackdel med att anställa bekanta som lyfts fram i avsnittet är att det kan förstöra den relation som brukaren och assistenten hade innan de blev arbetsgivare respektive arbetstagare. I och med att brukaren är assistentens arbetsgivare är han eller hon även dess försörjning och kan få skuldkänslor vid uppsägning av personen (Gustavsson Holmström, 2002). I Wadenstens och Ahlströms (2009) studie Ethical values in personal assistance beskriver flera deltagare fördelarna med att ha vänner eller släktingar som personliga assistenter. De menar att det underlättar för dem att kunna bibehålla sin privata sfär samt att de har lättare för att lita på att släktingar och andra assistenter som de har en nära relation till håller sin tystnadsplikt. Dock hade de flesta deltagarna i studien, oavsett relation till den personliga assistenten, svarat att de litade på att deras assistenter inte baktalade dem och deras familjer (Wadensten & Ahlström, 2009). Wadenstens och Ahlströms studie behandlar de etiska aspekterna av att personliga assistenter som yrkesgrupp arbetar i människors privata bostäder och i deras familjer. Deltagarna i studien berättar bland annat om fördelarna med personlig assistans och hur insatsen fått dem att känna sig jämlika med andra människor. Ett vanligt tema i deltagarnas berättelser är möjligheten att behålla sin privata sfär. Enligt deltagarna är det den personlig assistansen som gjort det möjligt för dem att kunna bo hemma, vilket de menar främjar deras personliga integritet. Många berättar om vikten av att kunna ta aktiv del av familjelivet och att inte behöva känna sig som en belastning för sin familj. Samtidigt som deltagarna menar att den personliga assistansen möjliggjort detta rapporterar många av dem om att assistenterna har god insyn i deras privatliv och att de tvingats offentliggöra sitt familjeliv för dem. Som exempel gav de att assistenterna kunde se vilken post de fick och vilket socialt liv och vilka relationer de hade. De upplevde att det var svårare att hantera situationen i början av att de fått insatsen samt att det blev lättare om de var mer öppna som personer (Wadensten & Ahlström, 2009). Wadensten och Ahlström (2009) konstaterar att många av deltagarna i studien kände oro för familjen och för hur barnen kunde påverkas av situationen med personliga assistenter i hemmet. En av de intervjuade kvinnorna tyckte sig ha förlorat kontrollen över familjen och att situationen försvårade det för henne att hjälpa sina barn (Wadensten & Ahlström, 2009). 9

10 4. Metod och genomförande 4.1 Tidigare forskning Informationssökning vad gäller tidigare forskning har framför allt skett i databaserna Socindex och Academic search elite samt Umeå Universitetsbibliotek. I de använda databaserna var det svårt att hitta litteratur som svarade exakt mot vad jag var ute efter. En sökning med begreppen children of disabled parents eller funktionshindrade föräldrar gav mängder av träffar om funktionshindrade barn. En sökning på personlig assistans gav ett överskådligt antal träffar, framför allt på titlar med den personliga assistentens eller brukarens perspektiv. Sökorden parentship disability och personal assistance tillsammans med en sökning avgränsad till vetenskapliga artiklar från år 2000 och framåt gav 54 träffar i Academic search elite, varav två använts i denna studie. Det tycks finnas en hel del forskning om barn med funktionshinder och personlig assistans, men inte så mycket om barn som anhöriga till fysiskt funktionshindrade. Det finns viss litteratur om fysiskt funktionshindrade föräldrar med personlig assistans, där avsnitten som behandlar den personliga assistansen och annat stöd från samhället varit användbara för den här studien. 4.2 Empiri För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer valts som metod. Kvale (1997) sammanställer den kvalitativa forskningsintervjuns huvudstruktur genom följande tolv aspekter: Livsvärld, mening, det kvalitativa, det deskriptiva, det specifika, förutsättningsmedvetande, fokusering, mångtydighet, förändring, känslighet, mellanmänsklig situation och positiv upplevelse. Med det första begreppet, livsvärld, menar Kvale att ämnet för den kvalitativa intervjun är intervjupersonens livsvärld och hennes relation till den. Den deskriptiva aspekten av den kvalitativa forskningsintervjun söker enligt Kvale erhålla nyanserade beskrivningar av olika aspekter av den intervjuades livsvärld. För att kunna dra slutsatser utifrån mitt material och kunna se mönster i resultatet var mitt mål att genomföra minst tre intervjuer med olika informanter. För att komma i kontakt med informanter kontaktades fyra assistansbolag och en organisation för rörelsehindrade med medlemmar i Umeå. Personal på respektive assistansbolag och organisation tog kontakt med de av deras medlemmar som hade barn över 15 år och förmedlade mina kontaktuppgifter till dem som kunde tänka sig att bli intervjuade. De intervjuer som genomfördes var så kallade ostrukturerade intervjuer. En intervjuguide bestående av en lista med frågor låg till grund för de frågor som ställdes till informanten. Informanterna fick prata fritt kring frågorna som ställdes medan jag ställde följdfrågor och såg till att alla frågor från intervjuguiden avhandlats innan intervjun avslutats. I ostrukturerade intervjuer är det viktigt att intervjuguiden svarar mot studiens syfte och frågeställningar så att intervjuerna ger relevant information (Larsen, 2009) 4.3 Urval Vid urval av intervjupersoner har valts barn till föräldrar med fysiskt funktionshinder och personlig assistans. Eftersom studien bland annat undersöker hur relationen mellan barn och förälder påverkas av den personliga assistansen har barn till föräldrar med utvecklingsstörning eller intellektuella funktionshinder valts bort. Jag ville att det i studien kunna uteslutas att ett psykiskt funktionshinder hos föräldern varit ett hinder i den känslomässiga kontakten med barnet. Vilket fysiskt funktionshinder barnets förälder hade har inte haft betydelse för urvalet, utan det relevanta har varit att föräldern har haft personlig assistans i hemmet och vardagslivet. Inget urval har gjorts vad gäller kön på varken föräldrar eller barn. Vad gäller ålder skulle barnen vara över 15 år för att de själva skulle ha 10

11 kunnat fatta beslut om sin medverkan utan att behöva ha tillstånd från vårdnadshavare. Det har inte funnits någon övre åldersgräns som exkluderingskriterium för informanterna i studien. 4.4 Genomförande Före intervjuerna skickades per e-post till informanterna ett informationsbrev (se bilaga 1) och en intervjuguide (se bilaga 2). I informationsbrevet fanns övergripande information om studiens syfte och frågeställningar, varför jag valt att skriva om ämnet samt hur intervjun skulle gå till. I brevet försäkrades att de medverkande skulle vara helt anonyma i studien och att deras medverkan var helt frivillig. Samma information gavs muntligen till intervjupersonerna i början av respektive intervju. Intervjuerna genomfördes enskilt i ett grupprum på Umeå Universitet och spelades in på diktafon. Varje intervju transkriberades i sin helhet till dator. Under genomlyssningen av en av intervjuerna kom jag på en följdfråga till informanten och bad då denne att besvara frågan via e-post. Informantens svar kopierades in i resultatdelen och e-postmeddelandet raderades därefter. 4.5 Sammanställning och bearbetning av data I studiens resultatdel presenteras först en sammanställning av det väsentliga i det empiriska materialet och därefter beståndsdelarna av det. Detta upplägg används i framställning av resultat enligt Dahlberg et.al. (2008) för att det ska framgå vad beståndsdelarna är delar av. Den fullständiga innebörden av en informants beskrivning presenteras tillsammans med citat från originalkällan, i det här fallet intervjun (Dahlberg et.al. 2008). I studien är citaten från intervjuerna uppdelade efter vilken fråga de besvarar, eller vilket ämne svaret kretsar kring. Ambitionen har varit att presentera citaten så nära originalen som möjligt. De ändringar som har gjorts har varit för att göra texten lättläslig och för att hålla informanterna anonyma. 4.6 Etiska reflektioner Forskare har fyra huvudkrav att överväga för att säkerställa individskyddskravet vid genomförandet av studier. Dessa huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, forskningsetiska principer). Informationskravet och samtyckeskravet har i den här studien uppfyllts genom det informationsbrev som skickats till informanterna samt den information de fått muntligen i början av intervjun. Respondenterna har informerats om att deras medverkan är frivillig, att de kan välja att avbryta sin medverkan när som helst och att de inte behöver svara på alla frågor som ställs i intervjun. I informationsbrevet finns information om mina kontaktuppgifter och vilken institution uppsatsen skrivs för, för att respondenterna skulle kunna komma i kontakt med mig före eller efter intervjun. Vetenskapsrådets formulering av konfidentialitetskravet lyder: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet). Jag har gjort bedömningen att den enda uppgiften som är relevant för vad informanterna har svarat i intervjuerna är i vilken omfattning deras förälder har personlig assistans. Uppgifter om informantens ålder eller förälders funktionshinder har utlämnats eftersom jag anser att de saknar betydelse för studiens syfte. För att hålla informanterna anonyma men samtidigt underlätta för läsaren att hålla isär citaten i resultatdelen benämns samtliga informanter i studien vid fingerade namn. Varje intervju transkriberades till min personliga dator med avidentifierade personuppgifter och raderades därefter från diktafonen. Det fjärde av de fyra huvudkraven, nyttjandekravet, innebär att uppgifter om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Det betyder att personuppgifterna som jag har samlat in 11

12 för den här studien endast får användas av forskare eller andra som följer de etiska krav som jag har gjort. Utöver de fyra forskningsetiska principerna har Ämnesrådet utfärdat ytterligare rekommendationer som forskare bör förhålla sig till. Dessa är att erbjuda undersökningsdeltagare att ta del av delar av eller hela undersökningen, samt att meddela dem var undersökningen kommer att publiceras. Deltagarna i den här studien har blivit erbjudna att läsa uppsatsen före publicering, vilket samtliga tackade ja till. De har även blivit informerade om var uppsatserna kommer att publiceras. 4.7 Studiens tillförlitlighet Kvale och Brinkmann (2009) skriver i Den kvalitativa forskningsintervjun att begreppen validitet, reliabilitet och generalisering handlar om tillförlitligheten, styrkan och överföringsbarheten hos kunskap. Nationalencyklopedin sammanfattar skillnaden mellan validitet och reliabilitet med att validitet kan betecknas som frånvaro av systematiska mätfel, medan reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga sådana (www.ne.se) Validitet och reliabilitet Larsen (2009) skriver att validitet handlar om relevans eller giltighet, alltså att samla in data som är relevanta för den frågeställning man valt. För att uppnå god validitet i en kvalitativ studie bör forskaren således se till att ställa frågor till informanterna som stämmer överens med studiens syfte och frågeställningar. Den här studien har tre frågeställningar som alla återfinns i intervjuguiden. Frågeställningarna berör olika aspekter av ett barns uppväxt och tanken är att svaren på frågorna i intervjuguiden tillsammans ska besvara studiens syfte. Intervjufrågorna har huvudsakligen formulerats på ett öppet sätt för att informanternas egna ord om sina upplevelser ska träda fram. I de fall informanterna har fått ledande frågor har det varit för att rikta in dem på ett visst ämne som jag velat vara säker på att få svar på. Öppet ställda frågor minskar risken för att forskaren leder in informanten på ett visst svar vilket är viktigt för studiens reliabilitet. En studie med hög reliabilitet ska kunna genomföras av flera forskare som alla kommer fram till samma resultat (Larsen, 2009) Generaliserbarhet Frågan om ett resultat är generaliserbart ställs enligt Kvale och Brinkmann (2009) ofta till intervjustudier. De skriver att vi om vi är intresserade av generalisering ska ställa oss frågan om den kunskap som producerats i en intervju kan överföras till andra relevanta situationer. En studies generaliserbarhet bör sannolikt främjas av ett stort antal informanter av olika kön, ålder och social bakgrund. Vid användning av ett fåtal informanter ökar risken för att resultatet är en tillfällighet som inte skulle upprepa sig vid en senare studie med samma syfte. Den här studien har tre informanter vilket kan minska generaliserbarheten. Ett fåtal intervjupersoner försvårar även det att strikt kunna hålla sig till den fenomenologiska metoden. Metoden syftar till att få fram essensen av det undersökta fenomenet, vilket kräver en relativt stor datainsamling med flera djupgående intervjuer (Dahlberg et.al, 2008) Tillförlitlighet hos intervjumetod och analys Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Vid transkribering av intervjuer finns det alltid en risk för att forskaren hör fel eller missuppfattar vad informanten sagt. Det finns också en risk för att det uppstår fel om forskaren skriver ned intervjun slarvigt och missar viktig information. För att gardera mig mot den typen av fel har jag varit försiktig i mina beskrivningar av citaten och valt att inte ta med citat där jag varit osäker på vad informanten sagt. 12

13 Den fenomenologiska metoden betonar bland annat att forskaren inte ska tolka informationen från subjekten, i det här fallet informanterna. Det målet kan vara svårt att till fullo nå upp till eftersom deras berättelser inte skrivs ned av dem själva utan sammanställs och beskrivs av mig. Citaten från intervjuerna presenteras i resultatdelen av studien med så få ändringar som möjligt. En skriftlig version av en intervju kan dock inte exakt återge den intervjuades icke verbala kommunikation som betoning, röstläge, mimik eller kroppsspråk. Före och efter citaten har jag dragit paralleller till tidigare forskning, i viss mån gjort sammanfattningar av citaten och jämförelser mellan informanterna. Det kan vara en tunn gräns mellan att sammanfatta en persons beskrivning med egna ord och att göra en tolkning av vad personen säger Förförståelse Thurén (2007) skriver att sinnesintryck alltid innehåller tolkning och att även enkla synintryck förutsätter någon form av förkunskap. Han menar att förförståelsen präglar vårt sätt att se på verkligheten mer än vi ofta tänker på och att de ord vi använder för att sätta namn på saker speglar vår förförståelse av dem. Enligt Thurén bygger vetenskapliga teorier till stor del på förförståelse och förutfattade meningar, vilket han menar inte behöver vara fel. Snarare är förförståelse nödvändigt för att vi ska kunna förstå något över huvud taget. Min förförståelse av att ha en förälder med personlig assistans kommer främst från den litteratur jag tagit del av under arbetet med den här studien. Jag har tidigare inte stött på frågan i arbetsliv eller privatliv. Naturligtvis har jag erfarenhet av uppväxt och relationen till föräldrar, och genom studierna på socionomprogrammet har jag även en viss förförståelse av funktionshinder och personlig assistans. Den tidigare forskningen i den här studien har gett en nyanserad bild av föräldraskap och funktionshinder och har enligt min mening gjort mig öppen inför det empiriska materialet. 5. Resultat Material från intervjuer med tre personer ligger till grund för resultatet nedan. Alla tre respondenter har svarat på ungefär samma frågor. Citaten varvas med de likheter och skillnader med tidigare forskning som funnits. De ord i citaten som är inom parentes är författarens ordval. Orden mamma och pappa från originalcitaten är ersatta med (min förälder) eller (förälder) för att inte föräldrarnas kön ska framgå. Av samma anledning ersätts orden han och hon i originalcitaten med (han/hon). Även ordet (släkting) ersätter den mer exakta benämningen som informanten använt. Alla namn i texten och vid citaten är fingerade. Vid ett av citaten har jag valt att inte skriva vilken informant som gjort uttalandet. Jag ansåg inte att vem av informanterna som berättat det hade betydelse för innehållet i citatet, och tog därför bort namnet för att citatet innehåller känsliga uppgifter om en specifik person. Ordet barn används i rubriker och annan text som inte är citat inte nödvändigtvis i betydelsen av person under 18 år, utan i betydelsen barn till sin förälder. 5.1 Sammanställning av det väsentliga i det empiriska materialet Nedan presenteras den bild av familjeliv och personlig assistans som kommit fram genom intervjuerna. De fick ge del av hur de upplevt omsättningen av sina föräldrars assistenter, vilken relation de fått till assistenterna samt hur de upplevt det att vänner eller släktingar till familjen varit anställda som assistenter. De svarar på hur de upplevt det att deras hem utgjort arbetsplats för personliga assistenter. De berättar om sin relation till föräldern och hur eller om de upplevt att kommunikationen med denne påverkats av att personliga assistenter varit närvarande. Resultatet avslutas med att in- 13

14 formanterna berättar om vilken kontakt de haft med assistansbolag och föreningar för funktionshindrade eller assistansberättigade. 5.2 Sammanställning av intervjuer Informanterna är generellt inte av uppfattningen att hög omsättning bland assistenter inneburit något problem för dem, men två av dem konstaterar att de yngre assistenterna bytts ut relativt ofta. Informanternas föräldrar har i olika grad varit delaktiga i rekryteringen av sina assistenter, men barnen själva har inte haft några särskilda synpunkter på vilka som skulle anställas. En av informanterna berättar att hon ges utrymme att komma med synpunkter, att hon inte brukar lägga sig i så mycket men att hon brukar tycka till litet grand. En annan berättar att hon har lagt sig i på det sättet att hon pushat sin förälder att söka personlig assistans och lägga ner tid på att hitta en assistent som passar i stället för att anställa första bästa. Att brukaren själv är involverad i rekryteringen av sina personliga assistenter beskrivs som positivt i både intervjuer och den litteratur jag tagit del av. Litteraturen nämner inte hur vanligt det är att brukarnas barn har inflytande över rekryteringsprocessen. I Gustavssons Holmströms (2002) avhandling konstaterades dock att hela familjen kan ha glädje av att föräldrarna själva bestämmer vilka som ska arbeta hos dem som personliga assistenter Den personliga assistansens inverkan på barnens vardagsliv Josefins förälder har personlig assistans dygnet runt. Josefin: Jag vet inte om man kanske tänker på det, men det är som att jag blir lidande också av att det alltid är nån hemma hos oss. Man har ju inget privatliv så. Vissa personer (personliga assistenter, förf. anm.) tycker man väl om mer än andra kanske, men det är ju inte så att man litar på nån direkt. Josefin tycker att hennes situation ibland hamnar i skymundan för sin förälders funktionshinder. Hennes upplevelse av att personliga assistenter arbetat i hennes hem går att jämföra med vad en del av deltagarna i Wadensten och Ahlströms (2009) studie uttrycker. De menade att de fått släppa in assistenterna mer i sina liv än vad de skulle önska. Josefin: Jag vet inte, egentligen tycker jag att det borde bli mer uppmärksammat kanske. För att det är aldrig nån som tänker på mig kanske, utan det är mer att, bara folk, jamen det är, hur mår (din förälder), hur mår (han/hon) sådär, och att visst att det är jobbigt men jag tror inte man kanske förstår hur jobbigt det är att ha nån hemma hos sig hela tiden. Jamen de äter ju och de, ja, de går ju på våran toalett och sådär, du vet det är ju som en offentlig toalett (skratt). Fredriks förälder har utomstående personer som personliga assistenter enbart på dagtid. Han fick frågan om hur han upplevt det att personliga assistenter arbetat hemma hos honom. Fredrik: Ja... det är som, det är ju bara att gilla läget, jag har inte reflekterat nånting över det, att det skulle vara nå problem eller nånting sånt. De har ju liksom aldrig vart, de har ju aldrig varit inne och rotat i mitt rum eftersom det är som, det ska jag städa själv och sånna saker, så det har väl inte varit nåt problem på så sätt. Fredrik beskriver att förälderns assistans påverkar familjen indirekt, både när det fungerar bra och när det fungerar mindre bra. Han berättar att familjen överlag har positiva erfarenheter av personlig assistans, men att det vid något enstaka fall inte har fungerat. 14

15 Fredrik: Det går ju som vidare. Vi märker ju inte av det eftersom vi inte är hemma. Vi märker ju av det genom att saker kanske blir ogjorda, som helst skulle vara gjorda. Att (min förälder) är lite mer slutkörd, så att (han/hon) måste göra mer saker hemma. Fredrik: Jo men det är just det att (min förälder) har blivit avlastad. Alltså (han/hon) klarar allting själv, men just att (han/hon) inte behöver klara allting själv på grund av avlastningen. Hur förälderns personliga assistans får indirekt positiv påverkan på anhöriga beskrivs även av Linnea. Hennes förälder har till största delen assistans på dagtid. Linnea: Men annars, i övrigt hemma hos (min förälder) så tycker jag att det känns som att det är betydligt mycket fräschare. De städar ju och håller fint och sådär, det är ju skönt att komma dit och, känna, för förut så kändes det som att man var tvungen att fara dit och städa, för att (min förälder) inte klara av det själv, och då känns det ju skönt nu när man kommer dit att man bara kan va, och så Att ha släktingar, vänner eller bekanta som förälderns personliga assistent Samtliga informanter har erfarenhet av att släktingar eller vänner och bekanta till någon i familjen arbetar som förälderns personliga assistent. Både positiva och negativa aspekter har kommit fram under intervjuerna. En av informanterna berättar att det händer att hans eller hennes släkting glömmer bort att assistera föräldern med allt den behöver när släktingen i fråga arbetar som assistent. Informanten menar att de situationerna skapar irritation hos både föräldern och informanten själv. Att en vän eller släkting lätt kan glömma bort att den är hos familjen i rollen av personlig assistent är inget som tas upp i den tidigare forskning som jag tagit del av. Forskningen tar däremot upp risken att den privata relationen till släktingen eller vännen kan bli lidande, något som ingen av informanterna i min studie uttryckligen säger sig ha upplevt. En av dem berättar dock att det kan vara svårt att säga upp en assistent som man har en personlig relation till. Jag vet inte hur länge (han/hon) har jobbat men kanske i... jamen (en viss tid) i alla fall. /.../ och (min förälder) vågar väl kanske inte riktigt säga att, ja, nu vill jag inte ha kvar dig. /.../ Men det blir ju så den här personen har jobbat länge och vet exakt hur det funkar och exakt hur man ska göra och det är klart att det är ju både jobbigt för mig och (min förälder), mest för (min förälder) då, när det kommer en ny, för att lära upp den, jag menar alla människor har ju olika tekniker och sådär, och det gäller att man hittar den tekniken som funkar för (min förälder), och det gör man ju inte på en dag. Så att...nej det är väl lite jobbigt det där att få en ny också. I Fredriks familj har den förälder som inte har funktionshinder en del av assistansjobbet, något som Fredrik menar fungerar bra. En fördel med att anställa släktingar, vänner eller bekanta kommer fram i intervjun med honom. Han menar att det kan minska risken för att brukaren i efterhand upptäcker att personkemin mellan henne eller honom och assistenten inte stämmer. Fredrik: Det är nån som inte, för det är ju provanställning i några månader, som inte funkade, och då vart det ju en jobbig tid. Eftersom att det inte funkade personligt med den personen. Men annars så tycker jag rekryteringen har gått bra, det är också eftersom vi har känt dem, så man vet ju vilka man har fått oftast, så det går ju lättare att få in nya på så sätt. 15

16 Jag: Okej, ni liksom vet redan hur de är som personer och sådär menar du? Fredrik: Ja precis, eftersom att det är ju bekanta, det är nån som har rekommenderat dem, och så har (min förälder) pratat med dem och sagt uppgifter och sånt. Det är ju både för och nackdelar med det, men jag tror inte att, (min förälder) hade anställt dem eller tipsat om dem, om (han/hon) inte hade känt att det inte skulle funka. Så (min förälder) har ju vetat ganska mycket om personen innan (han/hon) har anställt dem Hur barnen upplevde situationen när assistenter slutade och nya började En personlig assistent kan, om han eller hon inte var det innan, bli en nära vän till brukaren och dennes familj under sin tid som anställd. Att en personlig assistent som kommit brukaren nära slutar kan då upplevas som tungt för hela familjen. Informanterna fick frågor om hur de upplevde situationen när assistenter slutade och det började nya: Linnea: Men nu hon som flyttade för några månader sen, ja det var jättestor omställning, det var, jag vet att det var jättejobbigt för (min förälder), för (han/hon) tyckte verkligen jättemycket om henne, hela våran familj tyckte om henne /.../ Och hon vart verkligen som en person i familjen och man saknar henne jätte mycket, och det är en helt annan sak, och hon var väldigt såhära flexibel och var med överallt, ja om man säger så, passade in. Fredrik: Övergångsfasen blir lite jobbig ibland, när man inte har nån som jobbar, det blir svårt./.../ Eftersom jag har vetat vilka de andra har varit, en har också varit (en släkting) till mig tror jag. Så eftersom man har känt allihopa har det inte varit, det har inte varit jobbigt på så sätt, det har inte varit nåt hinder Att kommunicera med sin förälder med en personlig assistent närvarande Fredrik tycker att bekanta som personliga assistenter har underlättat att kunna vara öppen hemma. Ett liknande perspektiv återfinns i Wadensten och Ahlströms (2009) studie. Deltagarna i menade att de hade lättare för att lita på att släktingar höll den tystnadsplikt de hade i rollen som personliga assistenter. Fredrik: Det är just också det hära, det har varit fördelen att vi känner dem, så att det är, det mesta är ganska öppet, och jag tror, jag kommer inte ihåg nån gång som det har blivit obekväm stämning eller nåt sånt där. Josefin upplever assistenternas närvaro som något hämmande för kommunikationen med sin förälder. Hon uttrycker att inte vågat lita fullt ut på assistenternas tystnadsplikt utan att hon ibland väljer sina ord. Hon fick frågan om hur hon upplevt att personliga assistenter arbetat hemma hos henne: Josefin: Jag tycker ju att det är väldigt jobbigt, och det tror jag självklart att (min förälder) också tycker, fast (han/hon) kanske inte visar det, på samma sätt men... nej jag vet faktiskt inte, jag tycker inte att det är så speciellt kul, alltså på det sättet att det är alltid nån hemma hos oss. Jag kan ju som aldrig prata med (min förälder) själv utan att de måste gå iväg och sådär. Och visst om vi hade haft ett stort hus och jag hade haft en våning för mig själv så hade vi fått mer det där privata. Det är ju som att, ja, man kan ju aldrig prata vid middan, det är som att jag och (min förälder) vi har aldrig tid att umgås själv. 16

17 Josefin: Ja, Jamen det är ju så att jag, alltså visst har de tystnadsplikt, det har dom, men det är ändå inte så att jag kanske säger allting till (min förälder), om det är nån, om vi säger att jag hatar nån, då kanske det är alltid nån som känner nån, att jag kanske inte säger det till (min förälder) då. Nej jag vet inte, men det är ändå såhära, ja, man måste hålla koll på vad man säger. Linnea menar att det är skillnad på hur öppen man vill vara i familjen beroende på vilken relation man har till den personliga assistent som är närvarande just för tillfället. Linnea: Jag tycker det går bra (att kommunicera med föräldern när en assistent är närvarande, förf. anm.). Asså det har varit nån assistent som man kanske inte känner så där jättemycket, då är det klart om det är nån som är ny eller som är som vikarie, då blir det ju ändå sådär att man, ja, oftast brukar ju de gå undan eller, ja, de brukar väl känna det, och då kan man va sådär att man kanske inte sitter å... /.../ då kanske man inte drar den senaste (historien, förf. anm.) man hörde utifrån krogen när assistenten är där. Men med (hans/hennes) såhära standardassistenter eller va jag ska säga, då känns det ju som helt vanligt, det är bara som en annan familjemedlem ungefär Relationen till föräldern Rörelsehinder kan vara mer hämmande för föräldrarollen när barnen är mindre, eftersom barnen behöver mer fysisk hjälp med att göra saker än vad de behöver när de är äldre. Josefin: Det har väl ändå varit så att de har fått hjälpa till mycket, typ med grejer som jag kanske inte når eller som jag inte klarar av. Och har jag gjort nåt dumt, då är det ju kanske att (min förälder) kan ju inte springa till mig och hjälpa mig eller sådär, utan det är ju alltid så att de har ju fått hjälpa mig, och det är likadant kanske ifall vi kanske har spelat nåt spel så har ju inte (min förälder) kunnat spela utan då har jag varit tvungen att spela med dom och sådär, så att på ett sätt, alltså jag har som inte fått nån relation så till min (förälder) heller, vi har aldrig gjort nånting tillsammans, och det är ju jättetråkigt. Två av informanterna arbetar respektive ska börja arbeta som sin förälders personliga assistent. Linnea: Eftersom jag har jobbat där träffar jag (honom/henne) mycket mer än vad jag gjorde tidigare, och då, ja, lär man ju känna varann mer också, man kommer närmare varann, så jag tycker att det är positivt. Josefin: Jag tror faktiskt att det blir lite bättre nu när jag börjar jobba där, att vi får lite mer tid för varann, men sen blir det kanske lite svårt att typ ta order från sin (förälder), men ja. Det är lite svårt det där Relationen till den personliga assistenten Josefin säger sig ha upplevt att personliga assistenter ibland bryr sig mer än vad hon skulle önska att de gjorde. Fredrik däremot tror att faktumet att många av mammans assistenter varit ungefär lika gamla som han själv gjort att han inte har behövt uppleva det problemet. Josefin: Jag vill helst att de ska vara luft för mig, om det inte är nåt. Jag tycker att, om jag vill prata med personen, då pratar jag, och jag vill inte att de ska komma till mig och prata för jag tycker att de är här för att hjälpa min mamma. Vill jag prata med dem då kan de svara för det är ju liksom ett jobb de har. Och det är klart att, ja, det är jobbigt med assistenter det är det. 17

18 Fredrik: Det är också mycket det här med att de har varit såpass unga. Av fem assistenter så har två varit, ja plus, de andra var i min ålder, så det där problemet har vi inte haft Stöd från skola, socialtjänst, assistansbolag och föreningar Varken Josefin eller Fredrik säger sig ha fått något speciellt stöd från handikappföreningar eller assistansbolag, och de har heller inte på eget initiativ sökt stöd från sådana organisationer. Josefin uttrycker att hon själv inte skulle ha tid att engagera sig i en förening, men att hon tror att det skulle kunna behövas mer stöd för personer i hennes situation. Hon berättar även att familjen tog kontakt med psykolog för ett antal år sedan, bland annat för att situationen hemma med personliga assistenter kändes för påfrestande. Josefin: Visst har jag varit på nåt samtal om hur man mår och sådär och kuratorn ville träffa mig för att prata, du vet så här. Det är som att, jag tycker inte att man får nån direkt såhära...alltså det finns ingen, det är som att sen tar det stopp. Det är som att ingen kanske förstår och det är väl klart att jag kanske inte heller vill sitta i nån liten ring nånstans och prata om mina problem. Men, det vore ju skönt ifall det fanns nån som man kunde dela sina erfarenheter med eller göra nåt sånt, men det känns som att det finns kanske inte nån sån heller... Josefin: Ja, alltså det är klart att det finns säkert (föreningar för anhöriga till funktionshindrade, förf. anm.), men jag känner att jag har dels inte tid att lägga energi på det där och jag försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Josefin: Jag och (min förälder) hade lite tjafs och sådär, alltså väldigt mycket tjafs, för nåt år sen. För jag orkade verkligen inte, jag tyckte att assistenter det är för jobbigt och jag orkar inte, jag vill vara ifred nu och sådär. Och då så ringde min (förälder) till nån psykolog, för att få komma och prata med dom. De skulle höra av sig, och det tog kanske fyra månader innan de hörde av sig. Och visst är det lång väntetid och sådär men jag tror att, man kan säkert få mycket... problem om ingen bryr sig. Josefin: Jag skulle egentligen önska att det var mer kanske att nån brydde sig, som du säger nån som har kommit och... det här kanske är anonymt, du får jätte gärna komma och prata med oss för vi är... det finns en grupp här som har ungefär samma erfarenheter som dig och sådär. För jag kan tänka mig att det kan säkert vara jättesvårt för många tror jag. Fredrik säger att han inte fått stöd av någon förening, men att det heller inte är något som han har saknat. Fredrik: Vi har inte varit och pratat med nån, men jag har inte känt att det har behövts heller. Gustavsson Holmström (2002) nämner i sin avhandling att föreningar för funktionshindrade kan vara betydelsefulla även för deras anhöriga. Men hon skriver också att ett funktionshinder eller en sjukdom för vissa inte utgör en tillräcklig grund för att känna gemenskap. Linnea har haft viss kontakt med föreningar för funktionshindrade. Linnea: Jag har varit med på olika resor, de gör alltid resor, en gång per år, och så har jag varit med på utlandsresor, och så har jag varit med på årsmöten och middagar, /.../ och sånna där saker. 18

19 Hon berättar att en organisation tog kontakt med henne när hennes förälder var aktuell för organisationens verksamhet. Hon blev då erbjuden att delta i stödsamtal och anhörigsamtal hos organisationen. Linnea ser flera vinster med att ha engagerat sig i föreningar och skriver följande i ett e- postmeddelande: Linnea: /.../ efter att ha följt med på en del resor fick jag många vänner inom föreningen och jag trivdes bra i gruppen. Det har gjort att jag blev mer insatt i vad föreningen jobbade med och blev då också mer intresserad. På ett sätt kan jag tänka mig att det också ger mig gott samvete att jag är med, för då har jag som svart på vitt att jag engagerar mig i frågor rörande min (förälders) funktionshinder. Jag tycker också att jag har blivit mer vidsynt och har lärt mig mycket om mig själv och mina egna fördomar! Men mest av allt har det gett mig vänner:) 6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion Under arbetets gång har jag breddat studiens urval av informanter. Önskvärt hade varit ett urval av enbart personer vars föräldrar haft omfattande assistans sedan de var barn samt att de varit regelbundet hemmaboende hos föräldern när den hade personlig assistans. Ett sådant urval hade mer passat in på studiens syfte och frågeställningar, men hade troligtvis minskat möjligheterna att hitta personer som ville låta sig intervjuas. Hade jag vänt mig till assistansbolag och föreningar på fler orter än Umeå hade responsen möjligtvis ökat. Jag vill dock hävda att även personer vars förälder inte haft personlig assistans under hela deras uppväxt kan ha tankar och idéer och kan ha gjort iakttagelser som kan vara av stor vikt för besvarandet av den här studiens syfte. Eftersom informanternas erfarenheter av sina föräldrars personliga assistans skiljer sig mycket åt kan det vara svårt att göra jämförelser mellan dem. Dock har det varit givande att dra paralleller till den tidigare forskning som jag tagit del av. Att söka efter intervjupersoner på flera orter kan ha andra fördelar än ökad chans för positiv respons. En av studiens frågeställningar är vilket stöd informanterna fått från skola, socialtjänst, assistansbolag och föreningar för assistansberättigade. Att intervjua personer bosatta på flera orter i Sverige hade kunnat ge en rikare bild av läget, då stödet kan skilja sig åt mellan olika kommuner. 6.2 Resultatdiskussion Relationen förälder-barn-personlig assistent I den tidigare forskningen kunde vi se exempel på hur personliga assistenter anpassar sig efter att brukarens barn ska knyta an till sin förälder och inte till förälderns personliga assistent. En mamma berättade att assistenten lyfte upp barnet med ryggen mot sig så att barnet först skulle se mamman. I ett annat exempel beskrev en mamma hur hon gjorde det nära och känslomässiga med sitt barn medan assistenterna gjorde det praktiska. Frågan om hur assistenter ska agera med brukarens barn kan kvarstå när barnen blir äldre och vill spela spel och leka med sina föräldrar. En av respondenterna i studien berättar att förälderns personliga assistenter hjälpte henne med att nå saker när hon var mindre och att det hände att de fick springa efter henne om hon gjort något dumt. 19

20 Finns det något sätt att underlätta för föräldern att själv göra sådana saker? Kan man på något sätt kompensera för de tillfällen då assistenten ersätter föräldern? Vilken roll har föräldrarna i frågan? Vid de diskussioner som förts inom personalen på Familjepedagogerna i Umeå hade man bland annat kommit fram till det är upp till föräldrarna själva att se till att personliga assistenter inte tog överhanden i familjen. De menade att det är viktigt för barnet att föräldrarna använder sina assistenter som sin förlängda arm, men också att föräldrar ibland mer kan behöva ta kommandot mer över situationen (Jeanette Nordlund, ). Jag kommer då att tänka på ett föräldrapar som medverkade i Marie Gustavsson Holmströms (2002) studie. Föräldrarna i fråga tyckte att den personliga assistansen delvis ledde till att de blev fråntagna föräldrarollen och menade att de till en början inte våga säga ifrån för att de inte visste bättre (Gustavsson Holmström, 2002). Jag tror att en del föräldrar med funktionshinder och personlig assistans kan behöva mer stöd från socialtjänst, handikappföreningar och andra aktörer i samhället som de är i kontakt med, för att just våga säga ifrån och ta kommandot. En av informanterna i studien menar att hennes relation till sin förälder har blivit lidande för att föräldern inte alltid kunnat vara delaktig i aktiviteter som till exempel att spela spel. I det fallet är det troligtvis inte det att personliga assistenter spelar spel med barnet i stället för föräldern som är problemet. Det borde snarare förstås som att samhället inte skapat tillräckligt stora möjligheter för föräldern att delta själv. Det svenska samhället har de senaste åren blivit mer anpassat och öppet för människor med olika typer av funktionshinder. I anpassning av hjälpmedel och bostäder för människor med funktionshinder kan behövas större hänsynstagande till om personen har barn i en viss ålder. Det är viktigt med lekplatser som är tillgängliga för alla barn och alla föräldrar och att det finns spel och leksaker där även en förälder med funktionshinder kan vara delaktig Barnens personliga integritet Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kom till för att stärka integriteten för personer med funktionshinder, och i Wadenstens och Ahlströms (2009) studie menade många av deltagarna att lagen också har gjort det. Deltagarna menade att assistansen gjort det möjligt för dem att kunna bo hemma, och att det i sig varit viktigt för deras personliga integritet. Samtidigt såg flera av dem att det problematiska med att de fått exponera sina liv för personliga assistenter. Jag har svårt att se något alternativ till dagens utformning av personlig assistans. Personliga assistenter ska enligt Clevnert och Johansson (2007) assistera brukaren i samhället, på arbetet och med familj och vänner. Gustavsson Holmström (2002) menar i sin avhandling att många personer med personlig assistans måste hantera en balansgång mellan sitt behov av hjälp och sitt behov av integritet. Föräldrarna till två av informanterna i den här studien har rum i bostaden där assistenterna kan vistas de kortare stunder som brukaren inte behöver deras hjälp. Troligtvis fungerar rummen som en frizon till fördel för båda parter då det möjliggör för assistenterna att dra sig tillbaka utan att behöva ta brukarens bostad i anspråk. Sannolikt har många assistansberättigade inte möjligheten att upplåta ett rum i sin bostad som assistent-rum, och utvecklingen ser idag inte ut att gå mot att assistansberättigade ska få större ekonomiska bidrag. Jag tror ändå att den typen av lösning i någon form kan vara värd att ta i beaktande. Det finns säkerligen tillfällen då brukare och deras familjer gärna föredrar att vara ifred, till exempel när de pratar i telefon och liknande. Då kan det kännas mer naturligt att assistenterna har någonstans att gå undan istället för att brukaren stänger dörren om sig i ett av rummen. 20

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring.

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring. Avsnitt Kapitel 6 Synpunkter Förutsättningar för rätt till assistansersättning 6.1 6.2 6.3 1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Att få rätt stöd i sitt hem

Att få rätt stöd i sitt hem Att få rätt stöd i sitt hem Att flytta från föräldrahemmet Bostäder Vi lever i en kultur där vuxna personer oavsett funktionsnedsättningar skall flytta från sina föräldrar och leva ett självständigt liv

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst Introduktion LSS betyder Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

IfA-godkännande OP Assistans 2014

IfA-godkännande OP Assistans 2014 IfA-godkännande OP Assistans 24 Q. Får du stöd med att fylla i enkäten? Frågorna i enkäten vänder sig till dig som assistansberättigad. Om du behöver någon annans stöd för att svara på dem så svarar du

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022

STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022 STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022 En sammanfattande redogörelse för Plan för stöd och service enligt LSS 2013-2022 Fastställd av socialnämnden 2013-02-20 U D D E V A L L A K O M M U N Socialnämnden

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun 2013. Formgivning: Elin Hjelm LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller

Läs mer