Nackgrupp, ett samarbetsprojekt mellan arbetsterapeut och sjukgymnast i primärvård.
|
|
- Barbro Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nackgrupp, ett samarbetsprojekt mellan arbetsterapeut och sjukgymnast i primärvård. En litteraturstudie för att finna utvärderingsinstrument lämpade för patientundervisning i grupp. Författare: Berit Axelsson, leg arbetsterapeut Sinikka Luukkanen, leg sjukgymnast Öppenvårdsrehab Skövde Projektredovisning 2003:3 Handledare: Agneta Brander-Nilsson, leg sjukgymnast Öppenvårdsrehab Skövde
2 Sammanfattning Med två års erfarenhet av nackgrupp, gemensamt bedriven av arbetsterapeut och sjukgymnast kände vi behov av att kunna utvärdera vårt arbete. Vi har försökt finna ett eller flera självskattningsinstrument som är lätt och snabbt att genomföra och administrera. Instrumentet skall vara validitets- och reliabilitetstestat samt svenskt eller i svensk översättning. Metod: Sökning i databaser, i tidigare gjorda sammanställningar, genom att söka igenom material från olika kurser och genom personliga kontakter. Resultat: Vi har granskat 14 instrument genom att läsa artiklar och granska formulären. Kontakter har också tagits med forskare som använt några av instrumenten i Sverige. Flera instrument kan vara användbara till nackgruppen, men några har uppenbara brister då de inte är tillräckligt väl utvärderade, manual saknas eller översättningen har brister. The Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand outcome Questionnaire (DASH) är det instrument som lämpar sig bäst för vår verksamhet. Det är enkelt i sitt utförande och frågorna tar upp funktion, symtom, smärta etc. Instrumentet är under fortsatt utveckling. Vi efterlyser vidare studier och sammanställningar av mätinstrument för både arbetsterapi och sjukgymnastik.
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING/ BAKGRUND Nackgrupp- patienturval Nackgrupp- målsättning Nackgrupp- uppläggning och planering Nackgrupp- utvärdering 2 2 SYFTE 3 3 FRÅGESTÄLLNING 3 4 METOD Litteratursöknig Inklusionskriterier Urval och sammanställning 4 5 RESULTAT Sammanställning The Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand outcome questionnaire (DASH) The Neck Disability Index (NDI) Förväntad betydelse 7 6 DISKUSSION 7 7 SLUTSATS 9 Bilaga 1-2
4 1 Inledning/ Bakgrund Av de patienter som söker vår mottagning på Öppenvårdsrehab i Skövde, är det en betydande grupp som har belastningsrelaterade problem från nacke, axlar och övre extremiteter. Många i denna grupp har behov av åtgärder både från arbetsterapeut och sjukgymnast. Som ett led i behandlingen arbetar både arbetsterapeuter och sjukgymnaster med ergonomisk rådgivning och patientinformation inom sina respektive kompetensområden. Vi har känt ett behov av ett utvecklat och fördjupat samarbete mellan våra yrkeskategorier för denna patientgrupp. Detta resulterade att vi startade en gemensam nackgrupp under våren Nackgrupp- patienturval Målgruppen är personer i åldern år med arbetsrelaterade besvär från nacke, axlar och övre extremiteter. De skall ha haft sina besvär under minst tre månader, varaktigt eller intermittent. För att kunna tillgodogöra sig informationen skall de kunna tala och förstå svenska. Patienterna skall vara motiverade och intresserade av att ta del av den information som kommer att delges i nackgruppen. Urval görs från de patienter som har remiss till eller själva söker antingen arbetsterapeut eller sjukgymnast på primärvårdens Öppenvårdsrehab. Den akuta smärtbehandlingen skall vara avslutad innan patienten börjar i nackgruppen. 1.2 Nackgrupp- målsättning Våra intentioner med nackgruppen är: Att nå samordnade arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser. Att kunna delge patienterna en mer fördjupad och strukturerad information jämfört med den de kan få vid individuella besök. Att göra patientundervisningen mer rationell. Att gruppen som metod skall ha en individstödjande och terapeutisk effekt. Att ge patienterna kunskap och verktyg för egenvård och för att själva kunna förebygga sina besvär. I WHO s International Classification of Function, Disability and Health (ICF), klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 2002 (översatt till svenska), beskrivs funktionshinder som ett samlingsbegrepp för funktionsnedsättningar, strukturavvikelser, aktivitetsbegränsningar eller som delaktighetsinskränkningar. ICF inkluderar även omgivningsfaktorer som interagerar med alla dessa begrepp. Nackgruppen innehåller information och/eller intervention som ingår i samtliga områden som omfattas av ICF. Den svenska versionen av ICF finns då detta skrivs endast att ladda ner som PDF-fil från socialstyrelsens hemsida. Det finns en fullständig och en kortversion (1). 1.3 Nackgrupp- uppläggning och planering I nackgruppen har vi maximerat antalet patienter till tio per grupp. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten har gjort en individuell bedömning av varje patient och informerat om syftet med gruppen före start. Vi har haft fem träffar per gruppomgång, en och en halv timma per gång. För att få tid att praktisera och reflektera över det som gåtts igenom, 1
5 har gruppen träffats varannan vecka. En utvärderingsblankett med öppna frågor om innehåll och uppläggning av kursen har kunnat lämnas anonymt av gruppdeltagarna. En månad efter avslutad grupp har vi gjort en individuell uppföljning av varje patient. Med hänsyn till patientunderlag och övrig planering på mottagningen, har det visat sig vara lämpligt att ha en nackgrupp per halvår. Innehållet i nackgruppen anpassas delvis efter de behov som finns hos gruppdeltagarna. Efter hand har vi gjort justeringar av innehåll och schema, beroende på de erfarenheter vi gjort och de utvärderingar som tidigare gruppdeltagare lämnat. Varje grupptillfälle består av en teoretisk och en praktisk del. I de teoretiska avsnitten behandlas bl a anatomi, muskellära, smärta, sjukdomslära, ergonomi och arbetsfysiologi. De praktiska momenten innehåller gymnastik (theraband- matt- och pausgymnastik), kroppskännedoms- och avspänningsövningar samt tillämpad ergonomi. Med EMGbiofeedback visas skillnader i belastning vid olika arbetsställningar. Vi diskuterar bra och dåliga arbetsställningar i stående och sittande och ger tips om viloställningar. Energibesparande arbetsmetoder demonstreras, vi informerar om metoder och utrustning för egenvård och ger tips om bra hjälpmedel och arbetsredskap samt inköpsställen. Tanken är att patienterna skall få ett utbud av praktiska råd, tips och förslag och att de sedan själva skall kunna välja det som passar dem bäst. De skall också få kunskaper och insikt som förväntas leda till förbättrad förmåga att möta de krav som man ställs inför. 1.4 Nackgrupp- utvärdering Under vårt arbete med nackgruppen har vi använt följande metoder för att bedöma patienterna. Vid den inledande bedömningen har sjukgymnasten gjort mätning av nackens rörlighet med Myrinmätare och av axlarnas rörlighet med goniometer. Armstyrkan har mätts genom att patienten har fått hålla en enkilos hantel i vardera utsträckt arm och benstyrkan har värderats genom knäböjningar och tåhävningar. Hållningen har inspekterats på sedvanligt sätt. Patienten har fyllt i en smärtteckning och gjort en smärtskattning med Visuell Analog Skala (VAS) (2). Arbetsterapeuten har mätt handstyrkan med Grippit handkraftmätare (3) och gjort en intervju om svårigheter i ADL, med utgångspunkt från den svenska översättningen av Canadian Occupational Performance Measure (COPM) (4) som grundar sig på den teoretiska modellen för arbetsterapi "Canadian Modell of Occupational Performance" (CMOP) (5). Den information som kommer fram vid dessa bedömningar är av värde för planering av behandlingen men att göra uppföljning med samma mätningar är tidsödande och de ger inte svar på om patienterna tillgodogjort sig innehållet i nackgruppen. Vi har haft svårt att hitta ett lämpligt sätt att utvärdera behandlingseffekten av nackgruppen. De bedömningsinstrument, som vi känner till, och som används av arbetsterapeuter, är ofta utformade för intervju eller observation. Detta är tidsödande. De är också oftast avsedda för personer med stora svårigheter med personlig ADL, t ex ADL-taxonomin (6), och ej relevanta för nackgruppens deltagare. De ger inte heller svar på om det finns sociala eller psykologiska begränsningar (7). Traditionellt undersöker sjukgymnaster styrka, rörlighet och smärta vilket inte alltid är korrelerat till patientens förmåga att utföra dagliga sysslor, eller till förmågan att hantera smärta (7). Inom sjukgymnastkåren har det under senare år fått ökat genomslag, att fokus flyttas mer till vardagsfunktion. Förbättrad förmåga är ju målet med rehabiliteringen, vilket ibland uppnås genom att träna rörlighet, styrka etc. Ändrade arbetsmetoder, kompenserande tekniker och 2
6 minskade krav på sig själv kan också vara ett sätt att förbättra sin upplevda förmåga. Begreppet coping som bl a finns beskrivet av Stefansen K (8) används allt oftare inom rehabilitering och patientundervisning. Coping kan beskrivas som en persons förmåga till, eller de strategier som används för, att klara av yttre och inre krav som hotar att överstiga en persons resurser. 2 Syfte Syftet med den här studien är att finna svenskspråkiga självskattningsinstrument som är valida, reliabla, lätta att använda och som motsvarar de interventioner som görs i nackgruppen. 3 Frågeställning Finns det självskattningsinstrument som mäter följande funktioner: aktivitetsförmåga, smärtupplevelse, sociala funktioner, copingstrategier och som uppfyller de i metoden uppställda kriterierna? 4 Metod 4.1 Litteratursöknig Databaserna Pedro, SweMed+, PubMed, SBU, Libris, Cochrane Library, Karolinska Institutets Bibliotek och Socialstyrelsen genomsöktes med sökorden: Neck och back, pain, rehabilitation, assessment, behavioural, questionnaire, measure. Först sökte vi efter, och läste artiklar om nack-, rygg- och smärtrehabilitering. I dessa artiklar omnämns instrument som använts i de utförda studierna. Vi valde studier som utförts i Sverige, eftersom vi sökt efter instrument som finns på svenska och som är publicerade efter Via hemsidorna för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) har vi hittat sammanställningar av instrument för arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Sjukgymnasterna i Skaraborg har i FUSK-projektet (Fysioterapeutiska Utvärderingsinstrument för Systematisk andvändning i Klinisk vardag) (9) gjort en sammanställning av mätinstrument. Reformgruppen (Reumatologisk Fysioterapi Och Riktlinjer för Mätmetoder) (10) har gjort en sammanställning av instrument avsedda att användas för patienter med reumatiska sjukdomar. Genom diskussioner med vår handledare, kollegor och andra sakkunniga har vi fått tips om olika instrument. Vi har sökt genom material från kurser som vi gått. 3
7 4.2 Inklusionskriterier Det instrument vi sökt skall vara: Snabbt att utföra Enkelt att beräkna Testat med avseende på reliabilitet och validitet I vetenskapliga artiklar eller annan litteratur belagt att det är användbart för personer med nack- axel- och armsmärta. Svenskt eller översatt till svenska. 4.3 Urval och sammanställning De instrument som vi fann genom litteratursökningen, studerades sedan närmare med avseende på de kriterier som preciserats ovan. Vi sökte artiklar om utvärdering av instrumenten och kontaktade svenska forskare som använt några av dem. Vi granskade frågeformulären och manualerna till de olika instrumenten. En sammanställning och en jämförelse gjordes utifrån hur väl instrumenten motsvarar de uppställda kriterierna enligt frågeställningen. 5 Resultat Vi fann ett stort antal instrument avsedda för mätning av smärta, funktion och coping. Många av dessa är utformade för att användas vid malign sjukdom eller akuta tillstånd. Dessa uteslöts. Det återstod 19 instrument som vi granskade. Av dessa uteslöt vi fem som inte fyllde kriterierna. Ett av de återstående är inte i egentlig mening ett självskattningsinstrument, eftersom det förutsätter medverkan av terapeut vid administreringen. Vi valde ändå att titta närmare på detta eftersom det är kort, snabbt att genomföra och är patientspecifikt. Det finns inte ett enda instrument som mäter alla de funktioner som vi är intresserade av. Av de mätinstrument, som vi hittade, var det två stycken som vi ansåg vara mest intressanta, och de presenteras närmare i avsnitten 5.2 och
8 5.1 Sammanställning Instrumentets namn Mäter Testat med avseende på validitet och reliabilitet Ungerfärlig tidsåtgång för patienten / administreringstid Anmärkning Lämpligt för nackgrupp CSQ Coping Strategies Questionnaire (11, 12) DASH The Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand outcome questionnaire (13) Copingstrategier vid smärta. Ja med tveksamt resultat för validitet. Aktivitetsförmåga med hänsyn till övre extremitet. Sömn. Smärta och symtom. Självförtroende. Umgänge. 15 min/ 15 min Har inte funnit något annat svensk instrument, som mäter copingstrategier vid smärta. Otydligt vilka påståenden som är pos och neg. Två delfrågor tas inte med i poängberäkningen. Ja min/ 5 min Är under utveckling. Separata frågor finns om arbete och sport- eller musikutövande. Ja FABQ Fear-Avoidance Beliefs Questionnaire (14, 15) Rädsla och undvikandebeteende. Ej hittat någon artikel. Instrumentet har använts i flera studier. 5 min/ 5 min Manual saknas, Några frågor utelämnas i poängberäkningen. Delskalor: arbete och fysisk aktivitet. HADS The Hospital Anxiety and Depression Scale (16) Oro och depression. Ja Ett fåtal falskt positiva och negativa resultat min/ 15 min Kan användas som komplement vid misstanke om psykiska besvär. Avsett som screeningsinstrument vid allmänmedicinska kliniker. NDI Neck Disability Index (17) Aktivitetsförmåga. Sömn. Smärtintensitet. Huvudvärk (frekvens). Koncentration. Ja min/ 10 min Manual saknas. Ursprungligen gjort för whiplashpatienter. Utvecklat från Oswestry. Ja PSFS Patient Specifik Funktionell Skala (18-21) ADL-aktiviteter som är viktiga för patienten och som han/hon har svårigheter att klara. Ja Ca 15 min sammanlagt för patient och personal Förutsätter medverkan av terapeut vid ifyllandet. Ej självskattning PDI Pain Diasability Index (22, 23) Hur smärta påverkar en persons förmåga att utföra normala funktioner inom sju områden. Ja min/ 10 min Lämplig vid långvarig smärta. Sista frågan som handlar om livsuppehållande funktoner känns tveksam.
9 Instrumentets namn Mäter Testat med avseende på validitet och reliabilitet Ungerfärlig tidsåtgång för patienten / administreringstid Anmärkning Lämpligt för nackgrupp QOLS The Quality of Life Scale (24) Livskvalitet. Patientens tillfredsställelse med den aktuella funktionsnivån. Ja 5 min/ 5 min Livskvalitet är mer korrelerat till mental än till fysisk hälsa. Utformat för att användas till patienter med kronisk benign smärta. Tar inte upp några ADL-funktioner. Fråga 6 konstigt formulerad. SES Self Efficiacy Scale (25) Hur säker en person är på sin förmåga att utföra aktiviteter trots smärta. Ej hittat någon artikel. 10 min/ 5 min Manual saknas. Personen förväntas svara även angående aktiviteter som den inte utför. Ja TSK The Tampa Scale for Kinesiophobia (26) Rädsla för rörelse och ökad smärta. Ja min/ 5 min Manual saknas och det krävs för poängberäkning. En del av frågorna och formuleringarna är konstiga. Tveksamt Ja SF-12 (27) Fysisk och social funktion, fysiska och emotionella roller, kroppssmärta, allmän och mental hälsa, vitalitet. Ja 2 min/ 10 min En förkortad variant av SF-36. Mycket använt i forskning och som jämförelse med andra instrument Lämpligt till utvärdering av grupper, (>500 personer) ej för enskilda patienter. SF-36 (27, 28) Fysisk och social funktion, fysiska och emotionella roller, kroppssmärta, allmän och mental hälsa, vitalitet. Ja 10 min/ 20 min Mycket använt i forskning och som jämförelse med andra instrument. Kräver manual för att beräkna resultat. Antalet svarsalternativ varierar mellan 2-6 i frågorna. VAS Visuell Analog Scale (29, 30) Smärtintensitet. Behandlingseffekt. Ja 1 min/ 1 min Finns lodrät och vågrät variant. Kan andvändas i samband med faktorer, som framkallar eller förändrar smärta. Ja NPRS Numeric Pain Rating Scale (30) Smärtintensitet. Behandlingseffekt. Ja 1 min/ 1min Liknar VAS men är numerisk. Kan användas vid telefonintervju. 11 skalsteg Ja
10 5.2 The Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand outcome questionnaire (DASH) DASH är utvecklat i USA för att mäta symtom och problem i övre extremiteten och är ett regionspecifikt instrument. Det har översatts och en kulturell anpassning till svenska förhållanden har gjorts. Frågorna tar upp aktivitetshinder, socialt umgänge, värk, stickningar, svaghet, stelhet, sömn och självförtroende. Det finns fyra frågor om arbete samt fyra frågor som man fyller i om man utövar någon idrott eller spelar något musikinstrument. Frågorna om arbete och idrott/musik är ej obligatoriska. Skalan är femgradig. Utvärdering, översättning och kulturell anpassning har gjorts på ett noggrant sätt och instrumentet vidareutvecklas. Blanketten och instruktion om poängberäkning kan laddas ner och skrivas ut från Internet (31). Se bilaga 1. Vi har bestämt oss för att prova DASH eftersom vi tycker att det är det mest heltäckande instrumentet. 5.3 The Neck Disability Index (NDI) NDI är framtaget för att användas till whiplashpatienter och är en modifierad version av the Oswestry Low Back Pain Index (Oswestry) (32). Det tar upp tio ämnesområden, t ex smärtintensitet, olika aktiviteter, huvudvärk, koncentration, sömn och fritid. Skalan är sexgradig. Se bilaga 2. NDI är ett regionspecifikt instrument, avsett för nackbesvär men kan vara användbart även vid belastningsrelaterade besvär. Poängberäkningen görs på samma sätt som för Oswestry. NDI har vid utvärdering ansetts ha en hög reliabilitet och internal consistency som betyder internt sammanhang. Det är lämpligt för uppföljning av grupper. 5.4 Förväntad betydelse Vi förväntar oss, att med hjälp av ett eller flera av de utvalda utvärderingsinstrumenten, snabbare och lättare kunna utvärdera resultat av nackgruppen. Tidsåtgången och antalet besök bör kunna minskas, vilket skulle öka effektiviteten. Vi hoppas även att våra kollegor kommer att ha nytta av vår studie i deras dagliga verksamhet. 6 Diskussion Det finns ett stort och svåröverskådligt antal instrument och skattningsskalor som används för bedömning och utvärdering av smärta och rehabilitering (33). Nya instrument konstrueras i syfte att användas för en speciell studie. Vi har sett att kvaliteten i utvärderingen av dessa instrument skiftar. Trots att de inte alltid har fått tillfredsställande resultat vad gäller tillförlitlighet, har de ändå använts i ett flertal studier. Vi ifrågasätter vetenskapligheten i ett sådant förfarande. Vid sökningen i databaserna upptäckte vi att det fanns många synonymer för instrument såsom frågeformulär, index och självskattning varför sökorden fick justeras. Det fanns svårigheter att hitta artiklar om nackrehabilitering varför sökordet rygg fick inkluderas. 7
11 Vid översättning av instrument har man också gått olika noggrant till väga. Ett exempel där mycket arbete lagts ner på en språklig granskning och kulturell anpassning är DASH (13). Man kan också behöva tänka på att det kan finnas personliga skillnader inom ett land, beroende på var man bor eller vilka sociala förhållanden man lever under. Det finns inte utförliga manualer till alla instrument. T ex bör man veta hur man skall handskas vid poängberäkning då det finns obesvarade frågor. Ibland har vi reagerat på formuleringar och ordval i instruktionerna och i frågorna. Det gör att vi kan känna tveksamhet till att använda vissa instrument. Instrumenten kan delas in i olika kategorier. Globala livskvalitetsindex (34) är avsedda att användas till de flesta sjukdomar och diagnoser. Regionala, diagnosspecifika eller domänspecifika instrument används till diagnoser eller problem i olika kroppsdelar eller problemområden. Vid användning av patientspecifika instrument får patienten själv ange vilka problem som är mest angelägna att åtgärda. Dessa skall kunna användas oavsett diagnos eller funktionshinder. Ett exempel är Patient Specifik Funktionell Skala (18-21). Vid val av instrument bör man vara medveten om att det finns golv- och takeffekter. Om instrumentet ger högsta eller lägsta poäng i många av delfrågorna, kommer man inte att upptäcka förbättringar eller försämringar. Det är också viktigt att ett instrument är tillräckligt känsligt för förändringar För att bedöma om det är lämpligt att patienten deltar i nackgruppen anser vi fortfarande att det behövs en inledande individuell bedömning och anamnesupptagning. Informationen på remisserna är oftast allt för knapphändig för att man skall kunna göra en sådan bedömning utan att först träffa patienten. Vi har inte funnit att något eller några instrument skulle kunna ersätta en individuell inledande bedömning. Däremot kan det ersätta ett individuellt besök för utvärdering efter avslutad behandlingsperiod. Eftersom vårt syfte är att få en långsiktig förbättring bör en sådan utvärdering troligtvis göras inom tre till sex månader efter avslutad nackgrupp. I flera studier har man kommit fram till att kognitiv beteendeterapi är en bra metod vid omhändertagandet av kroniska smärtpatienter (35, 36). Om man väljer att arbeta efter detta förhållningssätt i ett team måste all berörd personal utbildas i metoden. Under det här arbetets gång har vi båda tagit våra första stapplande steg inom den vetenskapliga världen. Det var till en början svårt och tidsödande att lära sig att söka information i databaser. Att läsa vetenskapliga artiklar, speciellt på engelska har varit nyttigt och lärorikt men svårt och det har tagit mycket tid. Vi tror att vi kommer att få nytta av den erfarenhet som detta arbete har medfört i vårt fortsatta kliniska arbete. I efterhand har vi upptäckt att vi skulle ha varit mer systematiska och noggrannare dokumenterat sökvägarna vid sökning i databaserna. 8
12 7 Slutsats I det kliniska arbetet är det viktigt både för terapeuten och patienten att kunna påvisa resultat av behandlingen. Kravet ökar också från arbetsgivare och andra uppdragsgivare att man skall kunna visa upp resultat av sin verksamhet. I en allt mer konkurrensutsatt vårdverksamhet blir detta allt mer aktuellt. För att lättare hitta lämpliga instrument för bedömning och utvärdering ser vi att det finns behov av att mera görs för att kartlägga befintliga instrument och att de görs mer lätt tillgängliga för användning i den kliniska vardagen. Man kan ha olika infallsvinklar i sådana kartläggningar t ex yrkesspecifikt, diagnosinriktat etc. 9
13 Referenslista 1. Socialstyrelsen Nisell R, Lundeberg T. Smärta och inflammation. Fysiologi och terapi vid smärttillstånd i rörelseorganen. Studentlitteratur, 1999: Nordenskiöld UM, Grimby G. Grip force in patients with rheumatoid arthritis and fibromyalgia and in healthy subjects. A study with the Grippit instrument. Scand J Rheumatol 1993;22: Law M, Baptiste S, Carswell A, AcColl MA, Polatajko H, Pollock N. Canadian Occupational Performance Measure, Svensk version. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Townsend E, et al. Enabling occupation, an occupational therapy perspective. Canadian Association of Occupational Therapists, ADL-taxonomin. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Richard A. Measuring the functional status of patientens with low back pain. Arch Phys Med Rehabil, 1988; 69: Stefansen K. Copingstrategier hos reumatiker - en kvalitativ studie. Nordisk Fysioterapi, 2001; 5: Fysioterapeutiska Utvärderingsinstrument för Systematisk andvändning i Klinisk vardag. Ett länsövergripande kvalitetsprojekt för sjukgymnaster inom Primärvården Skaraborg, Projektansvarig Jonas Edvardsson, jonas.edvardsson@vgregion.se 10. Reumatologisk Fysioterapi Och Riktlinjer för Mätmetoder. Sektionen för reumatologi, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Rosenstiel AK, Keefe F J. The use of coping strategies in chronic low back pain patients: Relationship to patient chraracteristics and current adjustment. Pain 1983; 17: Jensen IB, Linton S. Coping Strategies Questionnaire (CSQ) reliability of the Swedish version of the CSQ. Scand J of Beh Ther 1993; 22: Atroshi I, Gummesson C, Andersson B, Dahlgren E, Johansson A, The Disabilities of Arm, Shoulder and Hand (DASH) outcome questionnaire, Reliability and validity of the Swedish version evaluated in 176 patients, Acta Orthop Scand 2000; 71(6): Waddell G, Newton M, Henderson I, Somerville D, Main CJ. A Fear-Avoidance Beliefs Questionnaire (FABQ) and the role of fear-avoidance beliefs in chronic low back pain and disability. Pain 1993; 52: Linton ST, Buer N, Vlaeyen J, Hellsing A-L. Are fear-avoidance beliefs related to the inception of an episode of back pain? A prospective study. Psychology and Health 2000; 14: Zigmond AS, Snaith RP. The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychiatr Scand 1983; 67: Vernon H, Mior S. The Neck Disability Index: A study of reliability and validity. J of Manipul Physiol Ther 1991; 14(7): Stratford P, Gill C, Westaway M, Binkley J. Assessing disability and change on individual patients: A report of a patient specific measure. Physiotherapy Canada Fall 1995; 47(4):
14 19. Chatman AB, Hyams SP, Neel JM, Binkley JM, et al. The Patient-Specific Functional Scale: Measurement properties in patients with knee dysfunction. Phys Ther 1997; 77(8): Westaway MD, Stratford PW, Binkley JM. The Patient-Specific Functional Scale: Validation of its use in persons with neck dysfunction. JOSPT 1998; 27(5): Pietrobon R, Coeytaux RR, Carey TS et al. Standard scales for measument of functional outcome for cervical pain or dysfunction: A systematic review. Spine 2002; 27(5); Tait RC, Pollard A, Margolis RB, Duckro PN, Krause SJ. The Pain Disability Index: Psychometric and validity data. Arch Phys Med Rehabil 1987; 68: Tait RC, Chibnall JT, Krause S. The Pain Disability Index: Psychometric properties. Pain 1990; 40: Chibnall JT, Tait RC. The quality of life scale: A preliminary study with chronic pain patients. Psychology and Health 1990;4: Altmaier EM, Rusell DW, Kao CF, Lehmann TR, Weinstein JN. Role of selfefficacay in rehabilitation outcome among chronic low back pain patients. Journal of Counseling Psychology 1993; 40(3): Vlaeyen JWS, Kole-Snijders AMJ, Boeren RGB, van Eek H. Fear of movement/(re)injury in chronic low back pain and its relation to behavioral performance. Pain 1995; 62: Riddle DL, Lee KT, Stratford PW. Use of SF-36 and SF-12 health status measures. A quantitive comparison for groups versus individual patients. Medical care 2001; 39(8): Söderman P, Malchau H. Validity and reliability of Swedish WOMAC osteoarthritis index A self-administered disease-specific questionnaire (WOMAC) versus generic instruments (SF-36 and NHP). Acta Orthop Scand 2000; 71(1): Huskisson EC. Measurement of Pain. The Lancet 1974; 9: Basmajian J. Physical rehabilitation outcome measures. Canadian Physiotherapy Association Institute for Work and Health Fairbank JC. The Oswestry low back pain disability questionnaire. Physiotherapy 1980; 56(8): Carlsson AM. Assessment of chronic pain. II. Problems in the selection of relevant questionnaire items for classification of pain and evaluation and prediction of therapeutic effects. Pain 1984; 19: Grimby G, Fugl-Meyer AR. Väldefinierad modell krav vid utvärdering av rehabilitering. Läkartidningen 1988; 85(25): Linton SJ, Ryberg M. A cognitive-behavioral group intervention as prevention for persistent neck and back pain in a non-patient population: a randomized controlled trial. Pain 2001; 90: Turner JA. Educational and behavioral interventions for back pain in primary care. Spine 1996; 21(24):
15 FoU-enheten Primärvårdens kansli Regionens Hus, Mariestad Tfn: , fax:
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merDistal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merNationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merGMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning
2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merMaria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1
Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) är
Läs merBedömning av smärta. Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr. [Uppdaterad ]
Bedömning av smärta Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr [Uppdaterad 2010-08-20] 2010-08-20 1 Bedömning av smärta Ulf Jakobsson, Forskningsingenjör,
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merKeele StarT Back Screening Tool
Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen
Läs mer1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård
Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten
Läs merBeskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merPrata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merCanadian Occupational Performance Measure COPM
Canadian Occupational Performance Measure COPM Ett arbetsredskap som är: Aktivitets-fokuserat Person-centrerat Evidens-baserat COPM i Senior alert 1 Aktivitet (occupation) Aktivitet består av grupper av
Läs merAdhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet x Adhesiv kapsulit Studieuppgift 3 FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Delkurs 3:1; FYS 015 Rörelsesystemet 2 Fysioterapi/sjukgymnastik
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merArbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merTiming it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
Läs merInstrument från FSAs förlag
Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merBilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar
Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merEQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde EQ-5D [1] är ett instrument som består av två delar och mäter hälsorelaterad livskvalitet, oavsett sjukdomsbild. Instrumentet mäter det allmänna hälsotillståndet
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merEpicondylit lateral sjukgymnastisk behandlingsriktlinje Gäller för: Sjukgymnastgruppen Primärvårdsrehab Norra
Vårdprogram 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Vivian Wikström verksamhetschefer Utarbetad av: Tonja Barneveld, Bart Kila, Emma Rostedt Byh Leg sjukgymnaster Revisionsansvarig: Maria Klässbo
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version
Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM
Läs merICOAP in Swedish, knee
ICOAP in Swedish, knee Många personer har berättat att de upplever olika typer av smärta, värk eller obehag i knälederna. Från och med nu kommer vi för enkelhetens skull använda ordet smärta för dessa
Läs merMätinstrumenten. NRS primärvård
Mätinstrumenten NRS primärvård Elisabeth Bondesson Nationell registerkoordinator Paul Enthoven Medlem NRS styrgrupp Vad ska vi mäta? Långvarig smärta är komplext Vad ingår? Besvär och funktion Smärta
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merBedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)
Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Målgrupp: Personer med en nedsättning av funktioner kopplade till aktiviteter i det dagliga livet p.g.a. lång tid
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merTermin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merp SF 36, RAND 36, EQ- 5D
God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-
Läs merGRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del
GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade
Läs merRapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering
Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...
Läs merKursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.
Medicinska fakulteten ATPB15, Arbetsterapi: Teori, modeller och metoder, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Theory, Models and Methods, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merProjektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors
Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig
Läs mer13 nov -12 Shane MacDonald
Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)
Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET
ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merSärskild kompetens för sjukgymnaster
Särskild kompetens för sjukgymnaster Region Skånes har tydliga kompetenskrav, vilka gäller sedan 2001-01-01, för att uppbära särskilt arvode enligt Lag om ersättning för sjukgymnastik (1993:1652). Dessa
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)
nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du
Läs merBirgitta Johansson, enheten för onkologi 1
Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merKroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment
8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merMultimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merKriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merFrölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum
Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan
Läs merNRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merKurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merKursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.
Medicinska fakulteten ATPB52, Arbetsterapi III, Intervention, utvärdering och prevention, 10,5 högskolepoäng Occupational Therapy III, Intervention, Evaluation and Prevention, 10.5 credits Grundnivå /
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs merSahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen
Läs merArbete och hälsa USHER syndrom
Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merBehandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Läs mer