Norrby kyrka II. Antikvarisk kontroll. RAÄ 126 Norrby kyrka Norrby socken Uppland. Ulf Alström

Transkript

1 Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen rapport A 2004:A59 Norrby kyrka II Antikvarisk kontroll RAÄ 126 Norrby kyrka Norrby socken Uppland Ulf Alström

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Historik, målsättning och metod... 2 Undersökningsresultat... 4 Tolkning och sammanfattning... 8 Referenser...9 Kart- och arkivmaterial... 9 Muntliga källor... 9 Otryckta källor... 9 Litteratur... 9 Tekniska och administrativa uppgifter Figur ISSN ISBN

3 Norrby kyrka II Inledning 13 maj 2004 genomförde Västmanlands läns museums kulturmiljöavdelning en antikvarisk kontroll på tre platser intill Norrby kyrkas väggar. Den antikvariska kontrollen genomfördes i samband med maskingrävning där syftet var att bekräfta eller dementera äldre uppgifter om att det skulle finnas en dränering runt kyrkan. I de tre schakt som grävdes dokumenterades vad som vid tillfället bestämdes som byggnadslager. Något spår efter en äldre dränering runt kyrkan påträffades inte (Alström 2004, s.1f). Arbetet är en del i ett större projekt där Norrby kyrkas fuktproblem skall åtgärdas. Under september 2004 fortsatte Sala kyrkliga samfällighet projektet med fuktproblemen. Av den anledningen genomförde länsmuseets kulturmiljöavdelning, genom antikvarie Ulf Alström, ytterligare en antikvarisk kontroll. Uppdragsgivaren, dvs Sala kyrkliga samfällighet, skulle denna gång maskinschakta för en ny dagvattenledning runt kyrkan. Den antikvariska kontrollen skulle genomföras på östra, södra och västra sidan av kyrkan. Norra sidan bedömdes som mindre betydelsefull då undersökningen i maj månad visade att kulturlagret mest bestod av kulturinfluerad lera. Beslut om arbetet togs av Länsstyrelsen i Västmanland med dnr Arbetet bekostades av Sala kyrkliga samfällighet. Figur 1. Norrby i det uppländska kyrkolandskapet. Kartan visar kyrkor med medeltida ursprung (karta från Bonnier 1987). 1

4 Historik, målsättning och metod Nuvarande sockenkyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekten F.G. Dahl (Hammarskiöld 1999). Den uppfördes på samma plats som dess medeltida föregångare. I samband med Norrby kyrkas restaurering år 1960 revs golvet upp, varvid grundresterna efter den gamla kyrkan påträffades. Den medeltida kyrkogrunden och andra lämningar dokumenterades då av Eyvind Unnerbäck. På grund av att golvet skulle sänkas togs huvudparten av de medeltida murresterna bort. Undersökningen 1960 visade att den helt ombyggda kyrkans samtliga yttermurar fanns i behåll. Sydväggen, södra delarna av öst- respektive västväggarna tillhörde den ursprungliga medeltida gråstenskyrkan. Norra delen av västväggen samt västra delen av nordväggen härrörde till sina nedre partier från en tidig utbyggnad av kyrkan. Nordöstra hörnet av kyrkan har en gång utgjort ytterväggarna i en sakristia, vilket i sin tur ersatt en äldre vars murar återfanns under golvet. Den ursprungliga kyrkans murar står således kvar med undantag för långhusets och korets murar. Rester av dessa påträffades under golvet vid 1960 års arbeten (Unnerbäck 1961). Figur 2. Planritningen från 1960 års undersökning där den medeltida nordmuren samt en del andra murpartier markeras med prickig yta (uppmätning E Unnerbäck 1960). Vid 1960 års undersökning konstaterades också att kyrkan en gång i tiden brunnit vilket också misstänktes vid vårens antikvariska kontroll (Alström 2004) Östra muren till det vapenhus som revs under 1800-talet påträffades men murarna föranledde inte någon närmare undersökning. Efter långhusets norra sida har under gången tid tillfogats ett sidoskepp som i källorna benämns finnkyrkan Ett annat namn för en sådan tillbyggnad kan vara nykyrkan. Under det upprivna golvet påträffades också tre murade gravar varav en i tegel. Gravinnehållet beskrivs som spolierat och starkt omrört. Någon utgrävning av de tre gravarna gjordes inte (Unnerbäck 1961). 2

5 Figur 3. De medeltida grundmurarna frilades vid undersökningen Foto ATA (från Redelius 1989). Norrby nämns första gångerna 1314 (De Norby), 1318 (Deinde Norby), 1341 (per ecclesiam Norby) samt 1484 (i Norbo sokn) (Ferm m.fl.1994). Enligt samma källa, dvs DMS, byggdes den medeltida kyrkan om helt Norrby socken taxerade 22 öre till påven i Avignon i början av 1300-talet vilket tyder på att Norrby inte var en fattig socken men heller inte rik (Ekbom 1974). Norrby kyrka har alltså en lång historia. Vi kan konstatera att platsen har utnyttjats kontinuerligt i över 7 sekel. Målsättningen var därför att dokumentera de kulturlager som av nödvändighet skulle framkomma. Målsättningen var samtidigt att skydda anläggningar från skada när schaktningar för dagvattenledningen gjordes. Av ovan redovisade beskrivning kunde man förvänta sig att vapenhusmurarna skulle påverkas samt även en del äldre gravar intill kyrkväggarna. Platsen för klockstapeln ansågs också kunna beröras. Emellertid tycks alltid kyrkoundersökningar bjuda på oväntade resultat vilket manar till eftertanke. Vår kyrkohistoria är inte på långa vägar skriven. Framför allt inte det lokala kyrkobyggandet med tillhörande sockenorganisation och biskopsdömen. Det går dock inte att fördjupa sig i den svenska kyrkohistorien i detta arbete. 3

6 Undersökningsresultat Schaktet för dagvattenledningen var cirka m brett samt cirka 0.6 m djupt. Schaktets ungefärliga läge markeras på figur 4 med heldragen linje. Streckad linje övervakades inte. Figur 4. Norrby kyrka med schaktets placering (heldragen linje samt streckad linje). Skala 1:400. Från sydvästra hörnet av kyrkan och förbi tornet i väster var schaktet ca m djupt. Innehållet i schaktmassorna bestod av byggnadsmaterial i form av kalkbruk, tegel och torr jord. Materialet bör ha avsatts vid talets ombyggnad. Utanför södra väggen och väster om sydportalen grävdes schaktet genom mängder med större stenar. Stenarna bör härstamma från en riven mur eftersom kalkbruk satt fast på dem (figur 5). De kan möjligen härstamma från vapenhusets rivning på 1780-talet. Ringen på figur 4 visar platsen för en gravkammare murad i tegel. Den var skadad redan i gången tid och fylld med sand (figur 6). En liknande gravkammare undersöktes i Sura gamla kyrka. Där konstaterades det att man fyllt den tomma kammaren med sand (Jonsson 2003). Figur 5. En del av de stenar som grävdes upp utanför kyrkans sydmur. Tegelstenen i förgrunden mäter 22.5 cm i längd,17.5 cm i bredd och 8 cm i tjocklek. Foto U. Alström. 4

7 En del tegelstenar med udda dimentioner hittades i rivningsmassorna vid sydmuren. Dessa tolkas som golvstenar från den medeltida kyrkan (figur 5). Figur 6. Bilden visar ett hörn av den förstörda gravkammaren murad i tegel. Foto U. Alström. Schaktets dragning öster om kyrkan råkade av en ren slump hamna i samma linje som den gamla bogårdsmuren. På Graus teckning (figur 7) ser man den mur som tidigare omgav kyrkogården. Enligt Ola Ehn (1963) var muren av den medeltida typ som ännu finns bevarad vid Vendels kyrka, också den i Uppland. Figur 7. Norrby kyrka med bogårdmur och klockstapel ( Från Grau 1754). Bogårdsmuren var en hög murad gråstensmur med spåntäckt tak. Till muren hörde 3 murade och spåntäckta stigluckor, en i norr, en i öster och en i söder. Den östra portbyggnaden låg mitt i östra sidan. Kyrkogårdsmuren lades om till en låg kallmur 1785 (Ehn 1963). Den mur som finns idag byggdes emellertid 1889 enligt en artikel i tidningen Salaposten från den 18 okt Artikeln skrevs med anledning av den nya kyrkogårdens invigning detta år frilades åter bogårdmuren med dess nedre varv, varvid man nu kan konstatera att den var murad med bruk. Ehns uppgift att en stiglucka låg mitt i östra sidan tycks också stämma. En profilritning upprättades vid den troliga 5

8 platsen för den östra ingången där minst två skift av stenmuren var bevarade (vid pilmarkeringen figur 4). Figur 8. Profil visande bogårdsmurens parti där den östra stigluckans plats anses ligga. 1 Grästorv, 2- Lera blandad med tegel och grus, 3- Lera med inblandning av kalkbruk, 4- Kalkbrukslager. De övre tre stenarna tolkas som fundament till stigluckan. Renr. Ulf Alström. Skala 1:40. I Ehns rekonstruktion som beskriver Norrby kyrka och dess omgivningar 1765 finns de tre stigluckorna markerade med siffran 3. Undersökningen bekräftar troligtvis den östra stigluckans placering (figur 9). Figur 9. Ola Ehns rekonstruktonsförslag på hur Kyrkbyn i Norrby var organiserad. Här syns bl.a. de tre stigluckorna varav den östra stigluckans placering nu är identifierad. Stigluckorna markeras med siffran 3 (Från Ehn 1963). En sträcka på cirka 10 m av den medeltida bogårdsmuren påverkades av schaktningarna för dagvattenledningen. Detta gav ett tillfälle att dokumentera muren i plan i skala 1:20. Bogårdsmuren var murad med medeltida kalkbruk (när bruket har en vit nyans anses den ha medeltida ursprung (muntl. R. Hammarskiöld). Murens stenar var 0.2 m 1.0 m stora. De flesta var kantiga och hade flata ytor vilket måste ha underlättat murbyggandet. 6

9 Figur 10. Planritning över bogårdsmuren. Skala 1:40. Renritning U.Alström. Platsen där den medeltida muren dokumenterades är markerad med tjockare svart linje på figur 4. Eftersom schaktdjupet var cirka m kunde det inte avgöras hur mycket av muren som fortfarande är bevarad under kyrkogårdens gräsmatta. Figur 11. Till vänster. Bogårdmuren från söder. Foto U.Alström Figur 12. Nedan Detalj av murrester. Foto U. Alström 7

10 Tolkning och sammanfattning Under september månad 2004 genomförde Västmanlands läns museums kulturmiljöavdelning en antikvarisk kotroll vid Norrby kyrka. Vid schaktningarna framkom ett material som delvis var svårtolkat till ursprunget. Den mängd stenar som hade deponerats på södra sidan av Norrby kyrkas sydvägg visade sig härröra från en rivning av någon del av kyrkan. En möjlig förklaring är att de härrör från det rivna vapenhuset. Den antikvariska kontrollen kunde också bekräfta att en murad bogårdsmur sträckt sig runt kyrkan. Den ersattes senare av en kallmurad kyrkogårdmur. Rester av en tegelmurad gravkammare vid sydsidan av kyrkan upptäcktes. En ostörd grav påverkades av schaktningarna beroende på att en brunn anlades i schaktlinjen vid sydvästra hörnet av kyrkan. Graven härstammade troligtvis från medeltid då den låg i ren lera, dvs under allt material som kommit till vid rivningar och ombyggnader av kyrkan. Eftersom stora mängder sten var deponerade utmed sydsidan av kyrkan kunde inte den exakta storleken för det rivna vapenhuset dokumenteras. 8

11 Referenser Kart- och arkivmaterial Ekonomiska kartan Sala 11G:88 Plan över Norrby kyrka Skala 1:400 Muntliga källor Byggnadsantikvarie Rolf Hammarskiöld. Västmanlands läns museum. Otryckta källor Hammarskiöld, R., Norrby kyrka, Norrby socken. Sala kommun. Antikvariskt utlåtande. Västmanlands läns museum. Västerås Unnerbäck, E., Redogörelse för iakttagelser gjorda vid Norrby kyrkas restaurering år ATA Rapport Dnr Stockholm Litteratur Alström, U., Norrby kyrka. Antikvarisk kontroll. Kulturmiljöavdelningen Rapport A. 2004:A37. Västmanlands läns museum. Västerås. Bonnier, A-C., Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor Upplands fornminnesförenings Tidskrift 51. Uppsala. DMS. Det medeltida Sverige. Ehn, O., Kyrkbyn i Norrby i gången tid. Salabygdens Fornminnesförenings årsskrift. Sala. Ekbom, C. A., Viennetionde och hundaresindelning. Rättshistoriskt bibliotek Tjugotredje bandet. Stockholm. Ferm, O., m.fl Det medeltida Sverige 1 Uppland. Fjädrundaland. RAÄ Stockholm. Grau, O., 1904 (1754). Beskrifning öfver Vestmanland. Nytryck. Västmanlands läns tidning. Västerås. Jonsson. K, En tidigkristen gravplats och en medeltida kyrklämning. Gravar och kyrkor i Sura Kulturmiljöavdelningen rapport A 2003:A16. Västmanlands läns museum. Västerås. Redelius, G., Norrby kyrka. Västerås stifts Kyrkobeskrivningskommittè. Västerås. Salaposten Norrby nya kyrkogård invigd. Artikel Salaposten 18 okt

12 Tekniska och administrativa uppgifter Västmanlands läns museums dnr: VLM Kulturmiljöavdelningens projektnr: Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: Undersökningsperiod: Arkeologtimmar: 20 timmar Maskintimmar: Beställaren svarade för maskin Exploateringsyta: 35/40 löpmeter schakt Personal: Antikvarie Ulf Alström Belägenhet: Norrby kyrka Ekonomisk karta: Sala 11G:88 Koordinatsystem: Rikets Koordinater: X Y Höjdsystem: - Inmätningsmetod: manuell Dokumentationshandlingar: 24 färgfoton, 1 planritning 1 profilritning Fynd: - Inventarienummer VLM: - 10

13 Figur Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet Gävle Dnr Figur 13. Undersökningsplatsens läge markerat med en ring. Utdrag ur ekonomiska kartan 11G:88. Skala 1: