Plan för skogsbrandbevakning med flyg

Transkript

1 Plan för skogsbrandbevakning med flyg

2 Länsstyrelsen i Gotlands län Plan för skogsbrandbevakning med flyg år (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Organisation 2 Bevakningsområde 3 Flygbevakningens omfattning 3 Rapportering under flygning 4 Positionsangivelser 5 Visuell fordonsledning från flygplan 6 Efter bevakningsperioden 5 Journalföring 5 Bilagor Karta över brandflygslingan bilaga 1 Deltagande flygplan, aktionstider och flygtider bilaga 2 Skogsbrandbevakning med flyg Inriktning 2007 bilaga 3

3 Länsstyrelsen i Gotlands län Plan för skogsbrandbevakning med flyg år (5) ORGANISATION Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Gotlands län Kontaktperson: Eija Suhonen Norra Hansegatan 2 C, VISBY Arb , mobil E-post: eija.suhonen@i.lst.se Entreprenör Frivilliga Flygkåren i Gotlands län Brandflygansvarig (BA) Ansvarar för bevakning och entreprenadens genomförande. Kontaktman Jan Åhlberg, Ersättare för BA Mats Pettersson, Räddningstjänstens representanter Beredskapschef, Christer Stoltz, Visby , Chef räddningsinsats, Kjell Lydänge, , Brandflygbas

4 Länsstyrelsen i Gotlands län Plan för skogsbrandbevakning med flyg år (5) BEVAKNINGSOMRÅDE Skogsbrandbevakning med flygplan ska kunna ske under perioden 1 maj till 31 augusti eller under den tid som rådande väderlek kräver. Bevakningsområdet kontrolleras genom bifogad flygslinga. Flygslingan utgår från Visby flygplats. Bevakningen utförs genom flygning i huvudsak enligt den markerade flygslingan, med undantag för flygning så att även Gotska Sandön kan observeras (dock finns inget krav på överflygning av Gotska Sandön). Avvikelser från angiven flygslinga får göras med hänsyn taget till rådande omständigheter. FLYGBEVAKNINGENS OMFATTNING Underlag för brandriskbedömning finns på Internet som nås via Räddningsverkets webbplats Underlaget skall ligga till grund för beslut om antalet dagliga flygningar. Jourhavande meteorolog vid SMHI kan i nödfall kontaktas för konsultation på tel Varningsmeddelande Utsänds från SMHI de dagar då stor eller mycket stor allmän risk för bränder i skog och mark föreligger någonstans i landet. Varningsmeddelandet sänds via fax till SOS Alarm samt till Länsstyrelsen och räddningstjänsten. Flygning - rutiner Frågan om flygning skall genomföras avgörs dagligen av räddningstjänsten och styrs således till stor del av föreliggande prognosinstrument på Internet. Beslutet meddelas av räddningstjänsten direkt till entreprenören. Entreprenören skall innan flygning meddela dels SOS-Alarm i Eskilstuna via radio ochvakthavande sjöledare vid sjöbevakningscentralen Vid bedömningen skall även hänsyn tas till andra faktorer än spridningsrisk som t.ex. antändningsrisk och även skall de i övrigt lokala förutsättningar beaktas. Skogsbrandsrisk Antal dagliga flygningar (normalt) 1 Mycket liten brandrisk 0 2 Liten brandrisk 0 3 Normal brandrisk 0 4 Stor brandrisk Mycket stor brandrisk 2-3 5E Extremt torrt 3 Starttider (normalt) En flygning per dag kl 14:00 Två flygningar per dag kl och Tre flygningar per dag kl 8.00, 14:00 och 19.00

5 Länsstyrelsen i Gotlands län Plan för skogsbrandbevakning med flyg år (5) RAPPORTERING UNDER FLYGNING Radioförbindelse och radiopassning Upprätthålls mellan flygplan och SOS-Alarm eller berörd räddningstjänst med hjälp av brandflygradion då flygbevakning pågår. Brandflygradion används normalt endast vid meddelande om flygplans start, landning och rapport om iakttagna bränder etc, samt vid fordonsledning för räddningstjänst, polis etc. Flygplansbesättningen är ansvarig för att meddelanden om skogsbrand / misstänkt rök når SOS-Alarm. Om besättningen inte kan få förbindelse på brandradion, skall andra alternativ till rapportering användas, exempelvis flygradion, mobiltelefon eller rapporthylsa. Rapport över radion skall vara kortfattad och rapportmottagaren skall kvittera meddelandet genom repetering. Anrop från flygplan till SOS-Alarm via brandradion Slinga Kanal Selektiv Anrop SOS-bas Gotland Ivar Eskilstuna Anrop från SOS-Alarm och räddningstjänster till flygplan via brandradion Slinga Kanal Selektiv Anrop SOS-bas Gotland 02/ Eskilstuna POSITIONSANGIVELSER Länsstyrelsen tillhandahåller 1 st pärm innehållande kartor i skala 1: över hela bevakningsområdet. Detta kartmateriel ska alltid medföras i flygplanet och användas vid brandflygbevakningen. Positionsangivelse till SOS Alarm kan ske på olika sätt: 1. Rikets Nät, på karta 1: Longitud / latitud 3. Med hjälp av GPS Skogsbrandflyget skall använda rikets nät eller GPS-position På karta i skala 1: är Rikets Nät det svarta rutnätet och de svarta siffrorna på kartans fyra kanter och varje ruta har en area på 1 x 1 km. Först anges koordinaten för X-läget i Nord / Sydlig riktning, dvs genom att läsa av det siffervärde som finns på kartans vänstra eller högra kant. Därefter anges Y-läget i Ost /Västlig riktning vars siffror finns på kartans övre och undre kant. Fyra siffror kan avläsas direkt i kartan, men en position skall anges med fem siffror och den sista siffran får då uppskattas. Med fem siffror blir positionen bestämd med en noggrannhet på 100 m. Ange även gärna platsen i förhållande till något geografiskt namn som är lätt att hitta på kartan.

6 Länsstyrelsen i Gotlands län Plan för skogsbrandbevakning med flyg år (5) I vissa områden kan det vara svårt att med hjälp av kartan ange positionen exakt. I de fallen får då flygplanets eventuella GPS-navigator användas för att ange läget i longitud/latitud. SOS-Alarm kan omvandla uppgiften till Rikets Nät. VISUELL FORDONSLEDNING FRÅN FLYGPLAN Flygplanets uppträdande Cirklar framför fordonet Går ut åt höger Går ut åt vänster Flyger tillbaka mot och över fordonet Innebär för fordonsförare Stanna och avvakta nästa manöver Fortsätt nästa avtagsväg till höger Fortsätt nästa avtagsväg åt vänster Vänd tillbaka Flyger mot fordonet och minskar höjden Rapporthylsa kommer att kastas under vingtippning EFTER BEVAKNINGSPERIODEN Senast den 30 september, bevakningsåret, skicka in årsrapport till Länsstyrelsen i Gotlands län på blankett "Årsrapport". Tillse att radioutrustning för skogsbrandbevakning monteras ur flygplanen och återlämnas till räddningstjänsten senast den 10 oktober. Satserna ska då vara kontrollerade så att inget saknas i förhållande till satskortet. Tillse att brandflygkartorna och övrigt utkvitterat material förvaras på betryggande sätt, eller lämnas in till Länsstyrelsen efter anfordran. RAPPORTER M.M. Följande rapporter ska föras enligt fastställda formulär: Rapporttyp Ansvarig Lämnas till. Rapport från flygförare Flygföraren Brandflygansvarig (BA), veckovis Rapport från entreprenör Brandflygansvarig Länsstyrelsen, månadsvis Rapport från entreprenör Brandflygansvarig Länsstyrelsen den 30 september Årsrapport Länsstyrelsen Räddningsverket, 15 okt Eija Suhonen

7 Flygslinga - Gotland Hall Lauterhorn Fårö k:a Fårö fyr Hangvar Kappelshamn Hellvi Martebo Othem Visby Hejdeby Eskelhem Hejde Ganthem Kräklingbo Etelhem Rone Grötlingbo Vamlingbo Hamra

8 Länsstyrelsen AVTAL 1 (3) Gotlands län Dnr Statlig samordning/beredskap Mellan Länsstyrelsen i Gotlands län nedan kallad Länsstyrelsen och Frivilliga Flygkåren I-län, nedan kallad entreprenören, har följande avtal träffats beträffande skogsbrandbevakning med flyg under period då risken för skogsbränder är stor i skog och mark. Målet med skogsbrandbevakningen är att i framförallt glest befolkade områden tidigt upptäcka skogsbränder för att därmed hindra brandens spridning och kostnadskrävande släckinsatser. 1 Avtalsperiod Avtalsperioden är fr.o.m. datum för detta avtals undertecknande fram till nästa bevakningsperiod. 2. Tillstånd Entreprenören skall ha erforderliga tillstånd att utföra skogsbrandbevakning med flyg enligt Luftfartsstyrelsens bestämmelser. 3. Omfattning Bevakningen skall utföras i enlighet med Länsstyrelsens plan för skogsbrandbevakning med flyg, (bifogas). 4. Kontaktperson och biträdande Entreprenören skall, under avtalstiden, hålla kontaktperson och ersättare tillgänglig för samverkan med Länsstyrelsen. 5. Bevakning Skogsbrandbevakningen skall normalt utföras vid skogsbrandrisk 4, 5 och 5E enligt brandriskprognos från SMHI och Räddningsverket. Flygning genomförs 2-3 gånger per dygn vid prognos 5 och 5E och 1-2 gång per dygn vid prognos 4 som föregåtts av 5. Skogsbrandbevakningen skall genomföras med start klockan 8.00, och Beslut om skogsbrandsbevakning och omfattning fattas för Länsstyrelsens räkning av Gotlands kommuns räddningstjänst i samråd med Länsstyrelsen. 6. Beredskap Skogsbrandflygning enligt ovan skall kunna påbörjas inom 1 dygn efter beslut från räddningstjänsten. Då beslut fattats om skogsbrandbevakning skall Entreprenören kunna påbörja bevakningsuppdrag inom en timma efter larm vid akutinsats påkallad av räddningstjänsten i Gotlands kommun (ev via SOS Alarm) eller Länsstyrelsen. Dock med reservation för tillgång till besättning och flygplan. Brist som uppstår med anledning av annan samhällsviktig flygning accepteras av uppdragsgivaren. 7. Besättning Entreprenören skall tillse att för varje uppdrag skall besättningen bestå av godkänd flygförare samt särskild spanare/radiooperatör. 8. Försäkring Entreprenören skall tillse att besättning och materiel som används vid bevakningsuppdrag innehar erforderliga försäkringar.

9 2(3) 9. Utbildnings- / kompetenskrav Entreprenören ansvarar för att den personal som engageras i skogsbrandbevakningen innehar erforderlig kompetens härför. Räddningstjänsten avser, om så önskas, anordna en kortare utbildning på räddningstjänstens organisation m m samt på tillhandahållen materiel. 10. Materiel Länsstyrelsen och räddningstjänsten tillhandahåller: - radio för kommunikation med kommunal räddningstjänst, SOS-alarm m fl - kartmaterial Ansvaret för tilldelad utrustning åligger Entreprenören. Tillhandahållen utrustning skall, efter skogsbrandbevakningsperiodens slut, återlämnas i oskadat och funktionsdugligt skick. 11. Tillsyn och underhåll av materiel Entreprenören skall kunna förvara tilldelad materiel på ett betryggande sätt samt underhålla densamma. 12 Ersättning För genomförd flygning, enligt ovanstående punkter samt planen för skogsbrandbevakning, erhåller Entreprenören ersättning med 1 782:- per flygtimme. Priserna gäller vid en beräknad bränslekostnad på kr/liter. Vid ev bränsleprisavvikelser skall Länsstyrelsen snarast underrättas och ev omförhandling ske. Stilleståndsersättning Entreprenören äger rätt ta ut en ersättning av 500 kronor per dag vid brandriskprognos 5 om inte flygplanen då används i skogsbrandbevakning enligt ovan. 13. Rapportering av uppdrag samt fakturering och utbetalning Entreprenören fakturerar sina kostnader, i enlighet med erhållet anbud, till Länsstyrelsen i Gotlands län. Bifogade blanketter skall användas vid rapportering. Dessa omfattar följande: - rapport om från flygförare (ifylls vid varje flygning) - rapport från entreprenören (rapport varje kalendermånad) Slutredovisning skall vara gjord senast 30 september varvid redovisning skall ske på tillhandahållen blankett, enl ovan. 14 Infordran av uppgifter Senast en vecka efter avtalets tecknande skall uppgifter om - kontaktperson och bitr (namn o tfnnr) enligt pkt 4 - flygförare och spanare (namn o tfnnr) - flygplantyp och beteckning vara Gotlands kommun/räddningstjänsten, Beredskapsenheten, VISBY tillhanda.

10 3(3) 15. Övrigt Passagerare från Länsstyrelsen, räddningstjänsten eller SOS Alarm har rätt att i mån av plats medfölja bevakningsplan. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna fått varsitt. För Länsstyrelsen För FFK I-län Eija Suhonen Jan Åhlberg

11 Handläggare, direkttelefon Bo Johansson, E-post Projektbeteckning Ert datum Sändlista Er referens 1 (14) Skogsbrandbevakning med flyg - Räddningsverkets inriktning från 2007 Regeringen beslutade den 19 april 2007 att återinföra stödet för skogsbrandbevakning genom flyg över hela landet. Det innebär att alla län har rätt att söka statliga medel från Räddningsverket för att kunna bedriva skogsbrandbevakning genom flyg. Regeringen gör bedömningen att skogsbrandbevakning med flyg medför stora fördelar även för samhället i stort, t ex begränsa konsekvenser av branden för skogsägare (staten är bl a en stor skogsägare), minskade kostnader och bättre genomförda räddningsinsatser. I bifogad information beskrivs Räddningsverkets riktlinjer för skogsbrandbevakning. Avdelningen för stöd till räddningsinsatser Håkan Axelsson Avdelningschef Sändlista Samtliga länsstyrelser SRV Räddningsverket Norra Klaragatan Karlstad Telefon: Telefax: E-post: srv@srv.se Webbplats: Org.nr

12 RÄDDNINGSVERKET 2 (14) Innehåll Syfte och avgränsning...3 Övergripande mål...3 Räddningsverkets ansvar...3 Länsstyrelsens ansvar...3 Entreprenörens ansvar...3 Brandriskprognoser...3 När utförs skogsbrandbevakning?...3 Ersättning till entreprenören...3 Utbildning...3 Upphandling och avtal...3 Plan för skogsbrandbevakning...3 Bedömning av brandrisk utanför kontorstid...3 Rapportering m m...3 Blanketter...3 Sambandstjänst...3 Lägesangivning...3 Kartunderlag...3 Räddningsverkets kontaktperson...3

13 RÄDDNINGSVERKET 3 (14) Skogsbrandbevakning med flyg - Räddningsverkets inriktning från 2007 Syfte och avgränsning Syftet med denna inriktning är att ge i första hand länsstyrelserna övergripande riktlinjer för att kunna genomföra verksamheten i respektive län om de önskar det. Ambitionen har varit att så litet som möjligt detaljreglera verksamheten och istället skapa en raminriktning inom vilken möjlighet ges till en flexibilitet som tar hänsyn till de förhållanden och förutsättningar som råder i respektive län. Denna inriktning avser funktionen skogsbrandbevakning med flyg. Vid t ex upptäckt av brand då flygplan stannar kvar i området på order av räddningsledare för att utföra rekognoscering eller vägvisning är sådana uppdrag att hänföra till räddningstjänst och regleras därmed inte av denna inriktning. Detsamma gäller när flygplan särskilt kommenderas upp för sådana uppgifter vid redan konstaterad brand. Inte heller kan kostnaderna för sådana uppdrag inbegripas i kostnaderna för skogsbrandbevakning. Det är lämpligt att länsstyrelsen på olika sätt verkar för att skogsbrandflyget används av kommunal räddningstjänst i samband med t ex rekognoscering och vägvisning vid skogsbrand och att de som utför flygningarna ges erforderlig utbildning för sådana uppgifter. Övergripande mål Det övergripande målet med funktionen skogsbrandbevakning med flyg är att så tidigt som möjligt upptäcka skogsbränder för att därmed hindra brandens spridning och kostnadskrävande räddningsinsatser samt större egendomsförluster. Räddningsverkets ansvar Räddningsverket ansvarar för övergripande inriktning, ekonomisk planering och finansiering samt slutlig utvärdering, uppföljning och slutredovisning av resultatet av verksamheten. Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsen, som har produktionsansvaret för skogsbrandsbevakning med flyg, beslutar inom ramarna för Räddningsverkets riktlinjer i första hand om bevakning med flyg skall bedrivas i länet. Därefter beslutar länsstyrelsen om omfattningen av bevakningen, t ex vad avser flygslingornas uppläggning och hur ofta bevakning skall utföras. Utgångspunkt för bedömningen av omfattningen bör vara SMHI:s brandriskprognos Brandrisk skog och mark. Som stöd för beslut som rör inriktning och genomförande av verksamheten kan länsstyrelsen knyta till sig sakkunnig för t ex samråd, operativa bedömningar, vissa beslut samt administrativt samordningsansvar.

14 RÄDDNINGSVERKET 4 (14) I länsstyrelsens produktionsansvar ingår även ansvaret för upphandling av tjänsten samt upprättande av avtal med den som utför tjänsten (entreprenören). Länsstyrelsen skall upprätta en särskild plan för bevakningen. Översyn av planen skall göras årligen och kopia av planen skall sändas Räddningsverket innan dess att säsongens bevakning påbörjas. Länsstyrelsen svarar även för uppföljning av resultatet samt årlig redovisning på det sätt som Räddningsverket bestämmer. Länsstyrelsens arbete skall genomsyras av ett kostnadseffektivt tänkande där kostnaden för bevakningen beaktas i förhållande till den nytta som bevakningen förväntas ge. Länsstyrelsen skall därmed också beakta möjligheten till samordningsvinster, t ex i form av samordning av flygslingor med angränsande län. Även möjligheten till samordning mellan flera län i form av gemensam bevakning med gemensam entreprenör bör beaktas. Flera länsstyrelser kan också samordna upphandlingen av tjänsten om detta bedöms lämpligt. Det s k tröskelvärdet bör då särskilt beaktas (se Upphandling och avtal ). Entreprenörens ansvar Den som länsstyrelsen anlitar/upphandlar för att utföra tjänsten (hädanefter i denna inriktning benämnd entreprenören) skall ha erforderligt tillstånd från Luftfartstyrelsen. Entreprenören skall genomföra verksamheten enligt det avtal som slutits med länsstyrelsen. Brandriskprognoser Allmänt För bedömning av brandrisken finns sedan 2001 ett informationssystem, Brandrisk skog och mark, som nås via Räddningsverkets webbplats Systemet har utvecklats för att tillgodose önskemål från framförallt kommunala räddningstjänster och länsstyrelser om utökade möjligheter att lättare se lokala variationer i brandrisksituationen. Brandrisksituationen beräknas för ca fem tusen rutor som täcker Sverige. Rutornas storlek är 11 x 11 km. Redovisningen av olika brandriskindex sker som färgraster på en kartbild över landet samt som griddata i tabellform. Då brandrisken är stor eller mycket stor (då brandriskindex är 4, 5 eller 5E) i någon del av landet skickar SMHI e-post med brandriskvarning enligt en distributionslista. Meddelandet innehåller verbal information, t ex Stor brandrisk i nordöstra Götaland., Mycket stor brandrisk i östra och norra Svealand. eller Mycket stor brandrisk och extremt torrt i östra Norrland.. Den information som skickas ut är en bearbetning av det underlag som SMHI har tillgång till. Några av dessa uppgifter återfinns i informationssystemet Brandrisk skog och mark. Räddningsverket avgör och prioriterar vilka som kan ingå i distributionslistan efter en framställan av den som vill ha detta stöd. Kontakta Räddningsverkets kontaktperson Bo Johansson, tel , e-post bo.johansson@srv.se för ytterligare information.

15 RÄDDNINGSVERKET 5 (14) Skogsbrandrisken ges enligt två olika sätt FWI- och HBV-modellen. Brandrisk enligt FWI-modellen visar hur lätt en brand sprider sig och hur brandbeteendet är i terrängen. Brandrisken enligt HBV-modellen anger vatteninnehållet i de markskikt som har störst betydelse för skogsbrandsfaran. Graden av uttorkning i marken påverkar vegetationens vattentillgång och vatteninnehåll och har därmed visar HBV-modellen hur stor antändningsrisken är i skogsmark. Brandriskindex är indelande enligt följande skala: HBV: 5E - Extremt torrt 5 - Mycket torrt 4 - Torrt 3 - Måttligt torrt 2 - Blött 1 - Mycket blött FWI: 5E- Extremt stor risk 5 - Mycket stor risk 4 - Stor risk 3 - Normal risk 2 - Liten risk 1 - Mycket liten risk Informationssystemet Brandrisk skog och mark De uppgifter som presenteras i informationssystemet Brandrisk skog och mark är olika grunddata med värden från HBV- och FWI-modellerna och ska inte sammanblandas med den brandriskvarning som SMHI utfärdar vid stor eller mycket stor brandrisk (se även ovan om e-post med information om brandrisk). Omvänt kan man säga att e-postversionen med information om brandrisken bland annat grundar sig på de data som presenteras i informationssytemet och beräkningar i ett rutnät över landet med hjälp av en statistisk analysmetod kallad Mesoskalig Analys (MESAN). Metoden gör det möjligt att kombinera olika typer av väderinformation på ett optimalt sätt och den utnyttjar observationer från SMHI:s och Vägverkets stationsnät (ca 175 stationer), väderinformation från satellitbilder och väderradar samt meteorologiska modellberäkningar. Prognosvärdena bygger på dagliga uppdaterade prognosvärden från flera av de meteorologiska prognosmodeller som används vid SMHI. Upplösningen på de presenterade kartorna är 11 km. Via informationssystemet kan man hämta uppgifter om: Brandrisk (index och absoluta värden) enligt FWI-modellen samt underliggande uppgifter om FFMC, DMC, DC, ISI och BUI. Markfuktighet enligt HBV-modellen (index och absolut värde samt absoluta värden i två markskikt). Vind och relativ fuktighet. Åskriskprognos Blixtregistrering Dygnsnederbörd Temperatur Uppgifterna presenteras i form av prognos och/eller som analys. Med analys avses värden som beräknats utifrån uppmätta meteorologiska

16 RÄDDNINGSVERKET 6 (14) observationer. Uppgifterna presenteras som färgraster på en Sverigekarta eller som s k griddata i tabellform. Informationssystemet Brandrisk skog och mark innehåller särskilda hjälpavsnitt där man dels kan få användarhandledning dels få fördjupade uppgifter och förklaringar till systemets olika delar. Nedan följer en kortfattad förklaring till systemets olika delar. FWI-modellen FWI-modellen är en kanadensisk modell för brandriskbedömning och FWI står för Fire Weather Index. Brandriskbedömningen i FWI-modellen bygger på beräkning av tre grundvärden för fukthalter i olika skikt. Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet mitt på dagen. Förutom att det bearbetade FWI-värdet kan avläsas så finns också möjlighet att avläsa de delar som FWI består av: FFMC (Fine Fuel Moisture Code) representerar fuktigheten på blad och gräs. DMC (Duff Moisture Code) representerar fuktigheten i ett något djupare skikt, t ex mossa och det ytliga markskiktet. DC (Drought Code) anger fukthalten i tjocka kompakta humuslager. Brandriskvärdet (FWI) beräknas ur de tre grundvärdena med hjälp av två mellanindex kallade ISI och BUI. ISI (Initial Spread Index) beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten. ISI kan ses som ett mått på brändernas spridningshastighet och är teoretiskt väl korrelerat till den nedbrunna arealen. BUI (Buildup Index) beräknas som ett viktat medelvärde av DMC och DC och kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. HBV-modellen HBV-modellen är en hydrologisk avrinningsmodell som utvecklats vid SMHI. Modellen är grunden för den hydrologiska prognos- och varningstjänsten och har använts operationellt i över 20 år. Beräkningar görs av markvattenhalter både i ett ytligt och ett djupare markskikt, som sedan vägs samman till ett värde. Fuktigheten i markskikten bestäms av nederbörd, snösmältning, avdunstning och avrinning till djupare markskikt. Hur stor andel av viss regnmängd som kan hållas kvar i markskikten är beroende av den aktuella markfuktigheten. Om marken är torr kan stor del av regnmängden magasineras i marken, men om marken redan är blöt förs en stor del av regnet vidare till avrinning. Avdunstningen beror på potentiell avdunstning och markfuktighet. Den flerskiktade HBV-modellen anger vatteninnehållet i de markskikt som har störst betydelse för skogsbrandsfaran. Graden av uttorkning i marken påverkar vegetationens vattentillgång och vatteninnehåll och har därmed stor betydelse för antändningsrisken i skogsmark.

17 RÄDDNINGSVERKET 7 (14) Som indata till modellen används dygnsvärden för nederbörd och lufttemperatur. De parametrar som ingår i HBV-modellen bestäms vanligen genom kalibrering mot en uppmätt vattenföringsserie, men för de rikstäckande brandriskberäkningarna används regionala standardparametrar. Aktuell markfuktighet anges i procent av den maximala vattenmagasineringen i markskikten, d v s sjunkande värden anger ökad uttorkning och ökande brandrisk. Vind och relativ fuktighet Informationssystemet innehåller också prognostiserade uppgifter om vind och relativ fuktighet. Beträffande vind kan man genom de vindpilar som sätts ut på en Sverigekarta få prognos för både vindstyrka och vindriktning. Hur tolkningen av vindpilarna sker framgår av särskild information på aktuell Internetsida. För att beskriva luftens fuktighet används ofta begreppet relativ fuktighet. Den beräknas med hjälp av luftens temperatur och luftens daggpunkt på 2 meters nivå över marken. Relativ fuktighet anges i procent. Det är ett mått på luftens fuktinnehåll i förhållande till det maximalt möjliga. 100 % fuktighet innebär helfuktigt (kan då vara dimma eller regn). 50 % fuktighet innebär att fuktinnehållet i luften är hälften av det teoretiskt möjliga. Varm luft kan innehålla mer fuktighet (i gram räknat) än kall. Observera att kustnära områden kan få för hög fuktighet, eftersom information även tas från havet. Åskrisk I informationssystemet ges också en prognos över åskrisken. Från och med 1 maj tas prognosen fram dagligen följande risknivåer: Ingen åskrisk Liten åskrisk Måttlig åskrisk Stor åskrisk Blixtregistrering Den faktiska förekomsten av blixtar kan också inhämtas via informationssystemet. Förekomst av blixtar redovisas på en kartbild och ger en uppfattning om vilka geografiska områden där blixtregistrering gjorts. Uppdatering sker var sjätte timme och är den ackumulerade registreringen över en tolvtimmarsperiod. Utöver informationssystemet Brandrisk skog och mark har även en tysk vädercentral information om blixtregistrering på Internet. 1 1 Den tyska vädercentralen har adressen Klicka på rubriken Beobacht på vänster sida för att få fram information om blixtar (Blitze på tyska). Under rubriken Location finns blixtar registrerade vid vissa tidpunkter. Rubriken Film visar åskvädrens förflyttning över tid. Observera att tidpunkterna anges i Greenwich-tid (UTC), vilket gör att man måste lägga till en timme för att få svensk tid normaltid och två timmar vid sommartid.

18 RÄDDNINGSVERKET 8 (14) När utförs skogsbrandbevakning? Den modell som beskrivits ovan beträffande hur brandrisken presenteras med e-post respektive via informationssystemet Brandrisk skog och mark leder till ett förslag till hur länsstyrelser m fl skall bevaka vilka dagar som skogsbrandbevakning är aktuell. Följande metodik föreslås: Den e-post som produceras vid stor eller mycket stor brandrisk avser att tjäna som en signal till ansvariga i respektive län om att bevakning kan vara aktuell. När e-posten mottas om stor eller mycket stor brandrisk inhämtas en mer preciserad information om rådande brandrisk via informationssystemet Brandrisk skog och mark. Det är lämpligt att regelbundet även då inte en stor eller mycket stor brandrisk råder följa upp det aktuella väderläget, bl a med syfte att följa tendenser. Beträffande hur ofta bevakning skall utföras skall avgörandet alltid ställas i relation till frågan om vilken nytta bevakningen förväntas ge i förhållande till kostnaden. Räddningsverkets raminriktning för beslut om huruvida bevakning skall utföras och hur ofta den bör ske framgår nedan. Räddningsverkets raminriktning för länsstyrelsens beslut om bevakning Beslut om att bevakning skall utföras och hur många gånger per dag tas av länsstyrelsen och grundar sig i första hand på de uppgifter som hämtas från informationssystemet Brandrisk skog och mark. Det bevakningsområde som länsstyrelsen bestämt skall flygbevakas bör utgå från en bevakningsslinga och slingan bör bestå av ett antal brytpunkter. Brytpunkterna bör lätt kunna identifieras både i terrängen och på kartan och skall koordinatbestämmas. Det är en fördel om bevakningsslingan innehåller ett så stort antal brytpunkter att bevakning kan utföras flexibelt med hänsyn till varierande brandrisk i det bevakade området. Beslut om bevakning och hur ofta bevakning skall ske bör grunda sig på uppgifter som inhämtas via informationssystemet samt allmän väderinformation om sol, vind, regn etc. En sammantagen bedömning bör göras där i första hand följande uppgifter ingår: o Brandriskprognos enligt FWI- och HBV-modellen aktuell dag. o Åskriskprognos o Blixtregistrering

19 RÄDDNINGSVERKET 9 (14) Allmän inriktning för omfattningen av bevakningen Brandrisk (enligt bedömning av i första hand dygnsprognoser för FWI) Antal flygningar 50 % eller mer av det område som bevaknings- 2 3 gånger per dygn slingan täcker har brandrisk 5 (eller 5 längs hela slingan Extremt torrt) Alternativt Brytpunkter som ligger i områden som har brandsrisk 5 (eller 5 Extremt torrt) Överflygning med bevakning över de aktuella brytpunkterna sker 2 3 gånger per dygn 25 % eller mer av det område som bevaknings- 1 2 gånger per dygn slingan täcker har brandrisk 4 längs hela slingan Alternativt Brytpunkter som ligger i områden som har brandrisk 4. Brandrisk 1 3 i hela slingans område. Överflygning med bevakning över de aktuella brytpunkterna sker 1 2 gånger per dygn Normalt sett ingen bevakning. Hänsyn bör dock tas till åskriskprognos och blixtregistrering Observera att ovanstående skall ses som en allmän inriktning och gäller under normala förhållanden. Stor hänsyn bör också tas till särskilda förhållanden. I samband med och efter åskväder kan exempelvis bevakning vara aktuell även vid brandrisk 3. Skogsbrand på grund av blixtantändning kan uppstå flera dagar efter att ett åskoväder förekommit och hänsyn till detta bör därför också vägas in vid genomförande av bevakning. Vidare bör faktorer som vind och luftfuktighet beaktas. Det är också viktigt att de kommunala räddningstjänsternas synpunkter på behovet av bevakning beaktas. Det är också befogat att ta hänsyn till särskilda faktorer som kan påverka risk för brand, t ex friluftsliv i otillgängliga områden. Länsstyrelsen äger rätt att göra de avsteg från inriktningen som man bedömer vara lämpliga för att nå en optimal effekt av bevakningen.

20 RÄDDNINGSVERKET 10 (14) Vid bedömningen av omfattningen av skogsbrandbevakningen skall alltid kostnaden för bevakningen ställas i relation till den nytta som bevakningen förväntas ge! Ersättning till entreprenören Ersättning till entreprenören betalas enligt det avtal som upprättas mellan länsstyrelsen och entreprenören. Det åligger entreprenören att tillse att avtal om kostnadsersättning ligger inom ramen för vad Luftfartsstyrelsens tillstånd anger. Entreprenören fakturerar sina kostnader och redovisar samtidigt utförd tjänst till länsstyrelsen. Efter att länsstyrelsen utbetalt ersättning till entreprenören fakturerar länsstyrelsen sina kostnader till Räddningsverket. Kostnaderna skall specificeras vilket kan göras på särskild blankett som Räddningsverket tillhandahåller. Det är länsstyrelsen som ansvarar för upphandling av entreprenör (se även nedan) och därmed ansvarar för utformningen av ersättningsvillkoren till entreprenören. Räddningsverkets allmänna inriktning i detta sammanhang är att resurser och kostnader bör avse utgifter som flygplansägaren har för drift och underhåll av flygplanen då skogsbrandsbevakning utförs. Utbildning, enligt fastställd utbildningsplan, för att kunna utföra skogsbrandbevakning med flyg skall också ingå i avtalet och kostnader för flygning under utbildningen bör således ersättas flygplansägaren. Räddningsverket vill i sammanhanget särskilt betona att avtal om stilleståndsersättning, garantitid eller annan form av ersättning för jour då flygning inte utförs inte kan göras för den entreprenör som har hjälpflygtillstånd (KSAK=Kungliga Svenska Aeroklubben) eller tillstånd av särskild art (FFK= Frivilliga Flygkåren) eftersom sådan ersättning inte är förenlig med Luftfartsstyrelsens tillstånd. Sådant tillstånd medger heller inte ersättning som är direkt riktat till flygföraren eller medföljande spanare. Enligt information från Luftfartsstyrelsen kan ersättning endast utbetalas till flygplansägaren för drift-, underhålls- och utbildningskostnader. Utbildning Det är självklart att entreprenören skall ha en mycket god kunskap i bevakningens utförande. Länsstyrelsen skall därför ställa krav på entreprenören att inför varje säsong genomföra utbildning för verksamheten. Som grund för utbildningen skall en utbildningsplan tas fram och om länsstyrelsen så bedömer lämpligt kan denna tas fram av entreprenören. Den måste dock godkännas av länsstyrelsen. Ersättning i samband med utbildning kan medges om utbildningen är förenad med flygning och ersättning kan i så fall lämnas för den egentliga flygtiden. Den flygtid som avtalas om för utbildning och övning av detta slag skall vara skälig i förhållande till uppgiften. Det ligger i sakens natur att entrepre-

21 RÄDDNINGSVERKET 11 (14) nörens flygförare har erforderliga kunskaper vad avser flygning. Sådan flygtid som används för utbildning skall därför ha ett stort inslag av sådana moment som flygföraren normalt inte tillämpar. Detta är t ex sambandstjänst med B 96 (gärna med enheter från räddningstjänsten eller SOS-centraler som motstationer eller motspel ), navigering längs ordinarie flygslinga, lägesangivning, användande av GPS-utrustning osv. Om möjligt samordnas sådan flygning med andra övningar som genomförs t ex av kommunernas räddningstjänst eller i samband med att förutbestämda bränningar sker, t ex hyggesbränningar. Hur mycket flygtid som används för utbildning varierar bland annat beroende på hur många besättningar som skall betjäna en viss slinga, tidigare erfarenhet osv. En allmän inriktning bör dock vara att ersättning för utbildningsflygning medges för mellan 5 och 15 timmar. Upphandling och avtal Länsstyrelsen ansvarar för upphandling av entreprenör för verksamheten och att avtal med entreprenören upprättas. Lagen om offentlig upphandling (SFS 1992:1528) med ändringar och tillägg är grundläggande för upphandlingen. Specifikation av den tjänst som skall upphandlas, förfrågningsunderlaget, skall alltid vara så preciserat och detaljerat som är möjligt och det är viktigt att detta underlag bygger på länsstyrelsens tidigare erfarenhet av verksamheten. Länsstyrelsen skall upprätta en operativ plan för verksamheten och om denna finns tillgänglig då upphandlingen påbörjas är det lämpligt att den ingår i förfrågningsunderlaget. Förutom de sakmässiga uppgifter som gäller den egentliga tjänsten är det lämpligt att länsstyrelsen lämnar en allmän information till anbudsgivaren om vilka riktlinjer som gäller utöver vad som regleras i lagen om offentlig upphandling. Med anledning av förfrågningsunderlaget och anbud upprättas ett avtal mellan länsstyrelsen och entreprenören. En stor fördel i att ha upprättat ett noggrant preciserat förfrågningsunderlag förutom att det underlättar för anbudsgivarna är att det avtal som upprättas kan utgå ifrån uppgifterna i förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget och avtalet skall innehålla uppgifter om följande: Tid för avtalets giltighet och vilken bevakningssäsong som gäller. Krav på erforderligt tillstånd att utföra tjänsten enligt Luftfartsstyrelsens bestämmelser. Bevakningsslingornas omfattning (ungefärlig flygsträcka, karta över slingan etc.). Krav på att anbudsgivaren skall ha kontaktperson gentemot länsstyrelsen samt en ersättare förr denna. När bevakning skall utföras (generell inriktning kopplad till brandriskprognos samt extra bevakning vid särskilda beslut). Krav på att bevakning skall utföras med biträde av särskild spanare.

22 RÄDDNINGSVERKET 12 (14) Krav på att de som utför tjänsten och det materiel som används är erforderligt försäkrade. Krav på kunskap, utbildning och kompetens för flygförare och spanare. Förutom god flygskicklighet kan detta gälla även t ex kunskap om räddningstjänstens organisation, hantering av radioutrustning, lägesangivning etc. Krav på att flygförare och eventuell medföljande spanare skall delta i årlig utbildning och vem som ansvarar för genomförandet av utbildningen. Om så är lämpligt kan utbildningen genomföras av entreprenören under erforderligt överinseende av länsstyrelsen. Om länsstyrelsen ställer krav på att entreprenören skall genomföra viss del av utbildningen i samband med flygning skall detta anges. Uppgifter om utrustning som länsstyrelsen tillhandahåller, t ex radioutrustning, GPS-utrustning, kartunderlag etc. Krav på att entreprenören ansvarar för den utrustning som länsstyrelsen tillhandahåller avseende förvaring, skötsel, underhåll etc. Krav på beredskap, t ex fasta tider knutna till brandriskprognos. Att anbudsgivaren lämnar uppgifter om vilken typ av ersättning som anbudet grundar sig samt hur stor ersättningen är. Anbudsgivaren skall ange totalkostnad inklusive t ex kostnader för tillstånd, sociala avgifter, moms etc. Om moms ingår i anbudet skall den specificeras. På vilket sätt flygtid skall redovisas (bör vara flygtid i luften och redovisas i timmar och minuter angivet i femminuters intervaller). Krav på hur entreprenören skall rapportera och fakturera till länsstyrelsen och hur ofta detta skall ske. Vilka faktorer som tillmäts största betydelse vid beslut om vilket anbud som antas. Rangordning sker av faktorer som t ex lägsta pris, funktion, total kostnad, kvalitet, miljöaspekter etc. Eventuell optionsklausul och i så fall villkor för optionen, d v s länsstyrelsens möjlighet att förlänga avtalet för ytterligare en säsong (observera dock att om det totala priset för upphandlingen inklusive optionen beräknas överstiga det s k tröskelvärdet, ca 1,2 Mkr, måste annonsering genomföras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT). Övrigt som länsstyrelsen önskar skall ingå i förfrågningsunderlag och avtal. Det är här viktigt att tidigare erfarenhet i respektive län beaktas. Plan för skogsbrandbevakning Länsstyrelsen skall upprätta en operativ plan för skogsbrandbevakning med flyg. Planen revideras årligen före varje säsong. Planen skall sändas till Räddningsverket före säsongens början. I övrigt distribueras planen till övriga intressenter enligt länsstyrelsens bestämmande. Avtal som slutits med entreprenören kan lämpligen vara grundläggande för planen, alternativt kan hänvisning i planen ske till avtalet som i så fall skall biläggas planen. Planen bör i övrigt innehålla nödvändiga uppgifter och

23 RÄDDNINGSVERKET 13 (14) instruktioner för såväl entreprenören som övriga som berörs av verksamheten. Bedömning av brandrisk utanför kontorstid Bedömning av brandrisk bör göras av någon av de instanser som väntas ha nytta av skogsbrandbevakningen. Bland de länsstyrelser som valt att lägga ut bedömningen av brandrisken på någon annan instans har flertalet inte haft någon extra kostnad för att få hjälp med att utföra denna tjänst utanför kontorstid. I de fall länsstyrelsen väljer att utse ett annat organ för bedömning av brandrisken och beslut om eventuell flygning bör det observeras att Räddningsverket inte betalar ut någon ersättning för denna typ av kostnader. Rapportering m m Länsstyrelsen skall lämna följande uppgifter till Räddningsverket: Före säsongens början: Operativ plan för skogsbrandbevakning. Vid fakturering till Räddningsverket: De fakturerade kostnaderna specificeras vad avser typ av kostnad, antalet flygtimmar etc. Efter säsongens slut och senast den 15 oktober skall länsstyrelsen göra en sammanställning på följande: - Uppgifter avseende säsongens total flygkostnader. - Antalet upptäckta bränder och orsaken till dessa. - Effekten av skogsbrandsflygets tidiga upptäckt och - Antalet uppdrag med vägvisning och rekognoscering m m. Blanketter Räddningsverket tillhandahåller följande blanketter: Obligatorisk blankett: Årsrapport. Skall användas av länsstyrelsen vid sammanställning av årets verksamhet. Blanketten skall sändas till Räddningsverket senast den 15 oktober varje år. Blanketter som används om så önskas: Rapport från flygförare. Används av flygföraren för varje bevakningsflygning. Rapport från entreprenör. Används av entreprenören för månadssammanställning av flygning. Fakturaunderlag. Kan användas av entreprenören vid fakturering till länsstyrelsen och av länsstyrelsen vid fakturering till Räddningsverket. Om inte länsstyrelsen använder denna blankett vid fakturering till Räddningsverket skall dock kostnaderna specificeras på liknande sätt. Sambandstjänst Programmering av radioutrustning för skogsbrandbevakningens behov sker på det sätt som länsstyrelsen bestämmer. Vid eventuell omprogrammering

24 RÄDDNINGSVERKET 14 (14) skall detta ske av personal som erhållit erforderlig utbildning för ändamålet. En effektiv skogsbrandbevakning med flyg förutsätter en fungerande radiokommunikation. Särskild uppmärksamhet skall därför ägnas åt kunskaper vad avser sambandstjänst. Lägesangivning Lägesangivning skall ske enligt det system som den kommunala räddningstjänsten normalt använder. Alla som deltar i skogsbrandbevakning skall ha god kunskap om detta. Kartunderlag Det är av största betydelse att skogsbrandbevakningen och t ex den kommunala räddningstjänsten använder samma kartunderlag. Länsstyrelsen bör samordna detta. Räddningsverkets kontaktperson Bo Johansson, Avdelningen för stöd till räddningsinsatser Tel: E-post: bo.johansson@srv.se