Digitala doktorn kan komma

Transkript

1 Digitala doktorn kan komma Hur redo är Sverige för digital och virtuell vård? 40 % Över 40 procent av respondenterna är positiva till att välja virtuella vårdalternativ framför traditionella. Se sida % 43 procent av respondenterna tror att virtuell vård kan leda till snabbare tillgång till vård. Se sida 13

2 Innehåll Vilken inställning har de äldre? s.14 Sammanfattning s.4 Är svenskarna villiga att ge upp sekretessen? s.18 Förklaringar s.6 Tempot höjs och kraven ökar s.20 Vården står inför stora utmaningar s.7 Bilaga: Metodik och profiler s.22 Svenskarna är öppna för innovativa lösningar s.10 Vill du veta mer? s.24 2 PwC 2015

3 40% Över 40 procent av respondenterna är positiva till att välja virtuella vårdalternativ framför traditionella. 33 procent är öppna för att genom föra läkarbesök via en mobilapp. 33% 20 procent kan tänka sig att genom föra ett läkar- eller sjuksköterskebesök via videosamtal. 20% 74% 74 procent är positiva till att övervakas i hemmet via en trådlös hjärtmonitor. Digitala doktorn kan komma 3

4 Sammanfattning Nya behov och större krav Sveriges hälso- och sjukvårdssystem anses vara ett av de bästa i världen och rankas högt. 1 Men vi lever i ett föränderligt samhälle med nya behov och där också vår åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar driver på kostnaderna. För att kunna möta nya behov effektivt och med kvalitet måste vården bli mer ändamålsenlig och patientcentrerad. Skiftet till en digital och även virtuell sjukvård har potential att inte bara modernisera sjukvårdssystemet, utan även förbättra kvalitet och tillgänglighet för alla. Digitalisering av vården är det nya svarta Under de senaste decennierna har andra branscher, som exempelvis bank och detaljhandel, blivit allt mer effektiva och kundinriktade tack vare ny teknologi. Hälso- och sjukvårdssektorn har precis börjat utnyttja fördelarna med digitaliseringen av sjukvården. Enkäten som legat till grund för denna rapport innehöll frågor om respondenternas inställning till att använda digitala verktyg i sin kommunikation med vården och besvarades av svenskar. Undersökningen visar att respondenterna har en stor öppenhet för nya digitala och virtuella vårdlösningar och interagerar gärna med vården med hjälp av modern teknik: Över 40 procent av respondenterna är positiva till att välja virtuella vårdalternativ framför traditionella. 33 procent är öppna för att genomföra läkarbesök via en mobilapp. 20 procent kan tänka sig att genomföra ett läkar- eller sjuksköterskebesök via videosamtal. 74 procent är positiva till att övervakas i hemmet via en trådlös hjärtmonitor. 43 procent av respondenterna tror att virtuell vård kan leda till snabbare tillgång till vården. Endast 6 procent är oroliga för den personliga integriteten vid virtuell vård i jämförelse med 41 procent som ansåg att vårdkvaliteten kan försämras. Helt nya spelregler och samverkan över gränser För att klara skiftet till virtuell vård är det viktigt att myndigheternas, landstingens och kommunernas förmåga att samverka stärks, det gäller även samarbetet med olika bransch- och intresseorganisationer. Dessutom gäller det att ha en öppenhet för nya aktörer som kan bidra till innovation och utveckling av hälso- och sjukvårdssystemet. I den ökade globala digitaliseringen kommer inte patienterna att vara bundna till det lokala sjukhuset eller en enda vårdpersonal de kommer att vara mer upplysta än tidigare, ha högre förväntningar och ställa nya krav. 1. OECD Reviews of Health Care Quality Sweden PwC 2015

5 Slutsatser som kan dras: Om en av tre svenskar med kroniska sjukdomar skulle välja virtuella vårdlösningar, skulle detta kunna innebära en årlig kostnadsbesparing på SEK 369 miljoner Jon Arwidson Partner, branschansvarig hälso- och sjukvård Om en av fem svenskar valde att göra hälften av sina läkarbesök i primärvården virtuellt, skulle detta årligen kunna spara upp till SEK 1,2 miljarder Sarah Lidé Manager, branschspecialist hälso- och sjukvård Ett annat område som påverkar utvecklingen är big data som gör det möjligt att arbeta mer förbyggande och fokusera på patientgrupper som behöver särskilt stöd. Digitalt insamlade indikationer gör det möjligt att agera i ett tidigt skede, kanske till och med innan något har hänt. Men ersättningssystemen behöver utvecklas, så att de styr mot rätt beteende och säkerställer att en digital och virtuell vårdleverans premieras. Eftersom det finns en öppenhet för gör-detsjälv -lösningar där patienten tar ett ökat ansvar för sitt eget hälsotillstånd, krävs en vårdapparat som kan hantera styrning och kvalitetssäkring. Långsiktiga investeringar måste omvärderas Rapporten visar att det finns en positiv förväntan på digitala och virtuella vårdlösningar. Samtidigt krävs genomgripande och kostsamma åtgärder för att möta patienternas förväntningar: Ska vi verkligen fortsätta att bygga stora sjukhus med många sängplatser eller ska vi satsa på övervakningscentraler för att på distans monitorera ett sjukdomsförlopp? Kan det snabbt upprättade virtuella mötet via videolänk sänka kostnader och öka tryggheten? Tar vi tillräcklig hänsyn till digitaliseringen när vi utbildar framtidens vårdpersonal? Vi lyfter fram fler intressanta resultat, men ser nu framför allt fram emot att diskutera studien med dig och andra intressenter för att tillsammans identifiera de största utmaningarna och framgångsfaktorerna. Trevlig läsning och tveka inte att kontakta oss för fördjupad dialog! Jon Arwidson & Sarah Lidé Digitala doktorn kan komma 5

6 Förklaringar Digital vård Virtuell vård Digital + Virtuell vård Exempel Digital vård Vårdpersonal använder en surfplatta vid ronderna och visa patienten hur röntgenbilder ser ut eller bilder som förklarar diagnosen. Exempel Digital + Virtuell vård Genomföra ett EKG hemma med hjälp av en medicinsk apparat kopplad till telefonen, där resultatet skickas till vårdpersonal via trådlös teknik. Göra ett läkarbesök live via en app i sin smarta telefon. Exempel Virtuell vård Genomgå dialys på en medicinsk klinik i en butik. Genomgå cellgiftsbehandling hemma. Vad är Digital vård? Vad är Virtuell vård? Digital vård är användningen av digitala verktyg och teknik för att leverera och få tillgång till virtuell vård och hälsoinformation. Digital vård omfattar mobila hälsolösningar ofta känd som mhälsa. Ofta levereras virtuella vårdtjänster med hjälp av mobila enheter en smart telefon eller surfplatta, en trådlös medicinsk bildskärm eller fjärrstyrd sensor. Det innebär att vårdpersonal och/eller patienten kan kommunicera, dela information eller övervaka hälsan i många olika situationer. Virtuell vård tillåter sjukvårdspersonal att samarbeta med varandra och patienten via digitala gränssnitt och leverera vård på distans. Detta innebär exempelvis att en vårdpersonal kan samla patientuppgifter på olika sätt och sedan leverera diagnos och behandling till patienten i hemmet via en videokonferens eller internetlänk. Patienten kan också enkelt få ökad tillgänglighet och möjlighet att ställa frågor. Virtuell vård omfattar också när vårdpersonal får möjlighet att leverera vård i icke-traditionella vårdmiljöer, till exempel i en butik eller apotek. 6 PwC 2015

7 Vården står inför stora utmaningar Globalt är hälso- och sjukvården under stort tryck när befolkningen ökar, åldras och blir allt mer stillasittande. År 2020 kommer det att finnas mer än 7,6 miljarder människor. 2 Om trenden fortsätter kommer en stor andel få problem med hälsan. Mer än 30 procent av världens befolkning motionerar för lite 3, 20 procent är överviktiga 4 och 13 procent är 60 år eller äldre 5. Sverige är inget undantag Sverige har en större andel äldre än de flesta länder i OECD. Idag är 5,2 procent av Sveriges befolkning över 80 år jämfört med ett genomsnitt på 4,2 procent i OECD 6. Detta faktum, i samband med för lite motion och övervikt, påverkar risken för hjärtsjukdomar, diabetes och cancer. Tillsammans med andra icke-smittsamma sjukdomar står dessa sjukdomar för 63 procent av dödsfallen i världen 7. World Economic Forum uppskattar att icke-smittsamma sjukdomar globalt kommer att kosta USD 47 biljoner de kommande två decennierna. Hjärt- och kärlsjukdomar samt psykisk ohälsa uppskattas vara de diagnoser som driver mest kostnader 8. Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att de icke-smittsamma sjukdomarna under 2011 svarade för 90 procent av alla dödsfall i Sverige, vanligast var hjärt- och kärlsjukdomar 9. World Economic Forum uppskattar att icke-smittsamma sjukdomar globalt kommer att kosta USD 47 biljoner de kommande två decennierna. 2. Population Division of the Department of Economic and Social Affairs of the United Nations Secretariat, 3. World Population Prospects: The 2010 Revision, unpd/wpp/index.htm 3. World Health Organisation, Global status report on non-communicable diseases 2010 (April 2011), p World Health Organisation, Preventing chronic disease: a vital investment (2005), pp Population Division of the Department of Economic and Social Affairs of the United Nations Secretariat, op. cit Digitala doktorn kan komma 7

8 Personer med kroniska sjukdomar står för ungefär procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige, och förekomsten av kroniska sjukdomar är naturligt relaterad till ålder. Kroniska sjukdomar står för procent av kostnaderna Myndigheten för vårdanalys uppskattar att personer med kroniska sjukdomar står för ungefär procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige. Personer med två eller fler kroniska sjukdomar står för 50 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna 10. Förekomsten av kroniska sjukdomar är naturligt relaterad till ålder 85 procent av svenskarna över 65 år har minst en kronisk sjukdom och 66 procent har två eller flera kroniska sjukdomar 11. Detta ställer självklart krav på den svenska sjukvårdens resurser. Sverige spenderar mer på långtidsvård för äldre än de flesta andra OECD-länder, runt 3,6 procent av BNP under Både OECD och EU-kommissionen uppskattar att utgifterna för långtidsvård 2050 kommer att vara fördubblade eller mer. Svaren från enkätundersökningen är helt i linje med den här utvecklingen. 36 procent av respondenterna har minst en kronisk sjukdom. De två mest frekventa sjukdomarna är högt blodtryck och psykisk ohälsa. Diagnoserna fördelar sig olika mellan åldersgrupperna. Högt blodtryck är vanligast bland personer som är 55 år och äldre (26 procent) medan depression, ångest och psykisk ohälsa förekommer i större utsträckning bland dem som är mellan 18 och 34 år gamla (17 procent). Enligt aktuell statistik från Socialstyrelsen blir psykisk ohälsa allt vanligare bland unga 12. Figur 1: Förekomsten av kronisk sjukdom ökar med åldern, med högt blodtryck och psykisk ohälsa som de två vanligaste sjukdomarna bland respondenterna Andelen friska/kroniskt sjuka fördelat Respondenterna med en eller flera kroniska sjukdomar fördelat per sjukdom på ålder 19% 6% 8% 7% 24% 23% 28% 6% 3% 5% 4% 3% 3% 1% 4% 5% Hypertoni el. högt blodtryck 3% Ångest, Diabetes depression el. annan psykisk ohälsa 3% Astma el. kroniskt lungproblem 3% Ledvärk el artit 2% 1% Hjärtsjukdom, inklusive hjärtattack 1% 1% Cancer Annan kronisk sjukdom Flera kroniska sjukdomar En kronisk sjukdom 8 PwC

9 Unga mest positiva till mobila lösningar Undersökningen visar även att det är de unga vuxna som är mest positiva till digitaliseringen av vården bland dem som är år har 63 procent minst en hälso- eller medicinskt relaterad mobilapp. 37 procent i samma åldersgrupp har för avsikt att köpa en teknisk accessoar inom ett år. I svenska itunes Store rankas hälsoappar med inriktning mot till exempel mindfulness bland de mest populära 13. Detta kan hänga samman med att allt fler unga har erfarenhet av psykisk ohälsa. Digitaliseringen öppnar nya möjligheter Apparnas popularitet ger en antydan om att det finns ett stort intresse för att söka hälsoinformation på egen hand. Detta kan i sin tur innebära att det kan finns utrymme att möta efterfrågan på vård genom virtuella lösningar för vissa patientgrupper. Till exempel skulle patienter med kroniska sjukdomar kunna interagera med vården via digitala lösningar i allt större utsträckning. Men vad tycker svenskarna? Och vad tycker våra äldre som är en stor och växande grupp med flest kroniska sjukdomar? Figur 2: Unga vuxna är mer positiva till ny teknologi inom hälsa, till exempel olika mobila appar och bärbara tekniska accessoarer Respondenternas relation till ny teknologi fördelat på ålder Har hälsoappar 21% 50% 63% Har en teknisk assessoar/wearable 29% 22% 10% Planerar att köpa en teknisk accessoar/wearable under det närmaste året 37% 32% 14% I vår analys av tio-i-topp appar som dagligen rankas på Svenska itunes Store under kategorierna gratis-, betald- och bästsäljande appar i perioden januari till maj 2015, fann vi att mindfulness apps genomgående befann sig bland de tio-i-topprankade betalda och bästsäljande i hälso- och hälsovårdskategorin (rankade tio-i-topp under 98 procent av dagarna som räknades). 55+ Digitala doktorn kan komma 9

10 Svenskarna är öppna för innovativa lösningar Vi är ett av de mest uppkopplade folken i världen; en av två personer äger en surfplatta, tre av fyra har en smart telefon och nio av tio har tillgång till dator och internet 14. Det förändrar självklart hur vi söker information, inte minst kring den egna hälsan. 44 procent använder minst en hälsorelaterad app Tränings- och kostappar är enligt enkäten mest populära. Bland personer utan någon kronisk sjukdom är användandet av träningsappar vanligare än bland dem som har kroniska besvär. Personer med kronisk sjukdom använder i större utsträckning appar som hjälper till att kontrollera diet och kostintag. Figur 3: Nästan hälften av respondenterna har hälsorelaterade appar Vilka av följande appar om hälsa, välbefinnande eller läkemedel har du i din telefon eller platta? Träningsinstruktioner och mätningar av träningsresultat 66% 56 % 44 % Kosthållning, viktminskning eller hälsosam mat 31% Första hjälpen och / eller annan medicinsk information 14% Sömn 14% Jag har sådana appar i min telefon/platta Jag har inga sådana appar i min telefon/platta Stressreducering 11% Läkemedel och recept 11% Fertilitetskontroll 8% Läkarbesök 5% Övervakning av vitala värden 5% Besök hos läkare, sjuksköterska eller annan vårgivare 5% Sjukhusbesök 4% 10 PwC

11 42 procent är positiva till alternativ som möjliggör egenvård i hemmet. Egenvård eller gör-det-själv -vård innefattar till exempel diagnostisering på distans utifrån prover som patienten själv kan ta i hemmet. 61 procent av respondenterna är positiva till att skicka ett digitalt foto av ett utslag till en hudläkare för bedömning. Andra aktuella områden är kontroll av vitala värden via mobilen det skulle exempelvis kunna gälla blodtrycksmätning eller mätning av blodsockernivåer. Hela 54 procent av respondenterna är positiva till att göra sådana tester i hemmet. Däremot är de mer skeptiska till mer avancerad vård utanför sjukhuset, till exempel cellgiftsbehandling. Men 33 procent av respondenterna är positiva även till den typen av vård i hemmet. Resultatet överensstämmer med en liknande amerikansk undersökning genomförd av PwC:s Health Research Institute I jämförelse med amerikanerna är svenskar mer positiva till virtuella lösningar för enklare diagnostisering, exempelvis urintest och EKG-provtagning. Däremot är svenskarna mer tveksamma när det gäller komplicerade insatser som dialys i hemmet eller att genomgå en magnetröntgen på ett apotek. Figur 4: Svenskar är öppna för virtuell vård Respondenter som angett att de ganska eller mycket troligt kommer göra något av följande, vid behov, för egen del om tekniken fanns att tillgå Skicka ett digitalt foto av ett utslag eller ett hudproblem till en hudläkare för bedömning Ta ett EKG hemma med hjälp av en medicinsk apparat kopplad till telefonen, där resultat skickas till din läkare via trådlös teknik 54% 44% Kontrollera vitala värden hemma med hjälp av en medicinsk apparat kopplad till telefonen 54% Göra en urinanalys hemma med hjälp av av apparat kopplad till telefonen 42% Köpa ett snabbtest för streptokocker i butik och använda det 48% 58% Göra en öronundersökning hemma med hjälp av en medicinsk apparat kopplad till telefonen 45% 47% Få en pacemaker eller defibrillator kontrollerad hemma via trådlös teknik 42% 43% 54% 52% Göra ett läkarbesök live via en app i din smarta telefon 33% 39% 55% 61% Genomgå en cellgiftsbehandling hemma 33% 37% Genomgå magnetröntgen i en butik eller på ett apotek 25% 34% Genomgå dialys på en medicinsk klinik i en butik 17% 26% Sverige 2015 USA PwC (2014), Healthcare s new entrants: Who will be the industry s Amazon.com? Se healthcare/publications/new-entrants.jhtml. Digitala doktorn kan komma 11

12 Figur 5: Telefonen förblir det mest populära alternativet men respondenterna är öppna nya lösningar Har du någonsin genomfört ett vårdbesök på något av följande sätt? På vilket av följande sätt skulle du vilja få vård (t.ex. göra ett läkarbesök) om du hade möjlighet? Via telefon Via telefon 59% 48% Via en webbsida Via en webbsida 20% 29% Via e-post Via e-post 10% Via sms eller liknande textmeddelande 2% Med hjälp av en mobilapp 2% Via videosamtal 0% 23% Via sms eller liknande textmeddelande 10% Med hjälp av en mobilapp 18% Via videosamtal 20% Nej inget av ovanstående 34% Nej inget av ovanstående 30% procent är öppna för ett läkarbesök live via app och 20 procent kan tänka sig att få en vårdkonsultation via videosamtal Medan en majoritet av respondenterna har erfarenhet av vård via telefonen och detta förblir det mest populära virtuella vårdalternativet är många öppna för nya lösningar. Trots att digital teknologi som vård via appar och videosamtal ännu inte är utbrett, är en av fem respondenter villiga att använda mobila gränssnitt för att ta emot vård om de fick chansen. 74 procent kan tänka sig digital övervakning Respondenterna fick ta ställning till en situation där de skulle behöva regelbunden medicinsk övervakning på grund av hjärtproblem. Då svarade 74 procent ja på frågan om de gick med på att övervakas virtuellt genom trådlöst EKG i hemmet, det innebär att en signal skickas automatiskt till ett vårdteam om det uppstår problem. En intressant aspekt är att samma svar gällde oavsett kön, ålder och om respondenten hade en kronisk sjukdom eller inte. Vi tolkar det som att det finns en stor vilja och öppenhet att ta till sig nya innovativa vårdlösningar som förenklar för patienten. 43 procent tror att virtuell vård kan leda till ökad tillgänglighet Undersökningen visar att en av sjukvårdens stora utmaningar är just tillgänglighet och att få tillgång till vård när man behöver den. Trots att 9 av 10 svenskar får tid hos en primärvårdsläkare inom sju dagar 16, är den väntetiden fortfarande relativt lång i jämförelse med resten av Europa 17. Undersökningen visar att svenskar vill ha lösningar som ger dem tillgång till vård snabbare, förutsatt att vårdkvaliteten inte äventyras. 12 PwC Våren 2015; se EHCI_2014_report.pdf

13 Figur 6: Vårdens tillgänglighet är det område som är i störst behov av förbättring enligt respondenterna Vilken aspekt av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet anser du behöver förbättras mest? Figur 7: Snabbare tillgång till vård är den främsta orsaken till att använda virtuell vård, förutsatt att vårdkvalitén inte äventyras Vad skulle motivera dig mest att använda virtuell vård? Vad bekymrar dig mest inför beslutet att använda virtuell vård eller inte? Vårdens tillgänglighet Snabbare tillgång till vård Värdkvaliteten 45% 43% 41% 48 Vårdens kvalitet 25% Kommunikation mellan vårdgivarna 12% Kommunikation med vårdgivarna 10% Patientens medverkan i sin vård 6% Sekretessen 1% Spara tid och pengar för sjukvårdssystemet 10% Mindre resebehov för att få vård 9% Spara tid och pengar för mig själv 6% Högre vårdkvalitet 6% Större delaktighet i den egna vården 4% Möjlighet att planera vården själv 4% Mer samarbete mellan vårdgivarna 3% Inte intresserad 16% Att förlora den personliga kontakten med sin läkare 23% Att tekniken går sönder och riskerar min hälsa 13% 23 Skyddet för mina patientuppgifter 6% 10 Risken för överutnyttjande av hälso- och sjukvårdssystemet 4% Att inte förstå tekniken 4% 20 Inget av ovanstående 9% PwC:s analys Miljardbelopp att spara för sjukvården Svenskarnas positiva inställning till virtuell vård skapar en möjlighet till betydande besparingar inom sjukvården. Om en av tre personer med kroniska sjukdomar som kronisk hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och diabetes skulle välja virtuella vårdlösningar kan det innebära en kostnadsbesparing på SEK 369 miljoner årligen. Om en av fem svenskar skulle välja att göra hälften av sina läkarbesök i primärvården virtuellt, kan detta spara sjukvården upp till SEK 1,2 miljarder varje år 18. Men digital och virtuell vård handlar inte bara om kostnadsbesparingar, det innebär även en möjlighet att öka vårdens tillgänglighet och möta nya förväntningar på delaktighet, transparens och dialog. Virtuell vård kan också bidra till att identifiera tidiga sjukdomssignaler hos kroniskt sjuka och därmed möjliggöra vård innan komplikationer uppstår samt uppmuntra till livsstilsförändring för att minska risken för framtida kroniska sjukdomar. Till exempel kan en hälsosam diet och regelbunden motion reducera risken att utveckla en kronisk sjukdom med 50 till 73 procent, beroende på typ av sjukdom Kalkylerna för kostnadsbesparingar är baserade på potentiella besparingsåtgärder som identifierats i internationella studier och nuvarande kostnader för olika patientgrupper I Sverige. 19. PwC (2013), Socio-economic impact of mhealth - An assessment report for the European Union. Se pwc.in/en_in/in/assets/pdfs/consulting/strategy/socio-economic-impact-of-mhealth-the-european-union.pdf Digitala doktorn kan komma 13

14 Vilken inställning har de äldre? Svenskarna är alltså generellt positiva till nya sätt att få vård genom digitala och virtuella lösningar. Denna iakttagelse gäller även för äldre personer som inser att den nya tekniken kan skapa trygghet och bidra till höjd livskvalitet. 17 procent över 55 år är öppna för läkarbesök via videolänk i framtiden. Enkäten visar en öppenhet för digitala och virtuella vårdlösningar. Trots att mindre än 1 procent av respondenterna över 55 år har gjort ett vårdbesök genom videosamtal är 17 procent beredda att göra det i framtiden. Obruten vårdkedja och hög kvalitet är viktigt Äldre personer värderar till viss del andra aspekter inom vården än de yngre. De yngre svarar att det är viktigast att behålla vårdkvaliteten om man inför virtuella vårdlösningar, medan personer över 55 år svarar att den personliga kontakten med vårdpersonal är viktigast. Bland äldre personer anser 33 procent att den största utmaningen är att inte förlora kontakten med vårdpersonal vid övergång till virtuell vård. Nästan lika många, 31 procent, svarade att vårdkvalitet var viktigast. Luckor i de äldres digitala mognad Svenskar litar på offentliga informationskällor men vilken källa som används beror på ålder. Hälften av respondenterna under 55 år söker i första hand information på officiella webbsidor, medan mer än hälften av dem som är över 55 tar kontakt med vårdpersonal i första hand. Det kan troligtvis förklaras av bristande kunskap om webbsidor som 1177 Vårdguiden ( bland de äldre. Vårdbarometern angav att bara 30 procent av de som var över 60 eller äldre kände till 1177.se PwC 2015

15 Figur 8: Vårdkvaliteten är viktigast för stora delar av befolkningen, medan äldre personer även månar om den personliga kontakten Respondenternas största oro inför beslutet att använda virtuell vård fördelat på ålder 49% 45% 31% 33% 20% 16% 14% 14% 13% 10% 8% 6% 7% 6% 4% 6% 4% % % % % Vårdkvaliteten Skyddet för mina patientuppgifter Att förlora den personliga kontakten med min läkare Att tekniken går sönder och riskerar min hälsa Risken för överutnyttjande av hälso-och sjukvårdssystemet Att inte förstå tekniken Inget av detta Digitala doktorn kan komma 15

16 Att hitta virtuella vårdlösningar som uppfyller äldres behov blir särskilt viktigt när man tar hänsyn till skillnaderna mellan stad och landsbygd. Digitala och virtuella vårdlösningar är ett kostnadseffektivt sätt att öka både tillgänglighet och trygghet för dem som har långt till närmaste vårdcentral. Figur 9: Även bland äldre personer finns en öppenhet för virtuella vårdlösningar Använder idag Positiv till att använda i framtiden 70% 53% år 0% 70% 44% 61% -9% 23% 12% +11% 35% +8% 23% 27% +20% 13% +9% 3% 4% 22% 0% +22% 36% 25% -11% år 0% 70% 52% 60% -9% 23% 10% +13% 33% +11% 24% +21% 10% 22% +9% 3% 1% 22% +22% 0% 32% 28% -4% 55+ år 0% 46% -14% 22% 9% +13% 19% 12% +7% 6% 1% +9% Telefon E-post Webbsida Mobilapp Sms/ textmeddelande -tjänst 8% 2% +6% 17% +17% 0% Videosamtal 37% 35% Inget -2% 16 PwC 2015

17 PwC:s analys Stor möjligheter till ökad vårdkvalitet för äldre Analysen visar att det är angeläget att sprida digital teknik och hjälpmedel bland äldre och kroniskt sjuka för att på så sätt öka deras möjligheter till tätare kontakt utan att belasta systemet. Bland OECD-länderna 21 har Sverige näst lägst antal medicinska konsultationer per capita en siffra som också matchas av lågt antal konsultationer per läkare. Ändå rankas Sverige sist när det gäller om läkaren lämnar begripliga förklaringar, har tillräcklig tid med patienten eller ger möjlighet för patienten att ställa frågor eller förklara sin oro. Samma låga siffror gäller för förmågan att involvera patienten i beslut som rör vård och behandling. Här fyller självklart digitala och virtuella lösningar en viktig funktion. Att hitta virtuella vårdlösningar som uppfyller äldres behov blir särskilt viktigt när man tar hänsyn till skillnaderna mellan stad och landsbygd. Andelen bofasta på landsbygden över 65 år har ökat från 24 procent till 27 procent mellan 2005 och 2013 och förväntas öka till 31 procent fram till Digitala och virtuella vårdlösningar är ett kostnadseffektivt sätt att öka både tillgänglighet och trygghet för dem som har långt till närmaste vårdcentral. 21. OECD Reviews of Health Care Quality Sweden Digitala doktorn kan komma 17

18 Sekretess Är svenskarna villiga att ge upp sekretessen? Patientsäkerhet är alltid en känslig men viktig fråga och digitaliseringen av vården ställer fortsatt höga krav på kvalitetssäkring och hanteringen av data. Vi frågade fler än tusen svenskar om deras farhågor runt integritet och sekretess. Situationsbaserade frågor gav tydliga svar Vi bad respondenterna tänka sig att de behövde kontinuerlig medicinsk övervakning på grund av hjärtproblem. I den situationen gavs de möjlighet att bli virtuellt kontrollerade via en trådlös hjärtmonitor i hemmet. Vid eventuella problem skulle ett vårdteam kontaktas. 74 procent av respondenterna svarade att de skulle tackat ja till denna lösning. Sekretess- och integritetsfrågan oroar inte respondenterna Respondenterna ombads även väga in betydelsen av sekretess i relation till bekvämlighet, trygghet och att snabbt kunna få hjälp vid behov. Vår undersökning visar att en majoritet av respondenterna i en liknande situation skulle föredra bekvämlighet, trygghet och att snabbt kunna få hjälp över sekretess. Faktum är att endast 6 procent anser att skyddet för sina patientuppgifter dvs den personliga integriteten är den största källan till oro vid virtuell vård. Det som främst bekymrar respondenterna är vårdkvaliteten. Figur 10: Bekvämlighet, trygghet och att snabbt få hjälp sågs som viktigare än sekretess Respondenternas inställning till sekretess gentemot bekvämlighet, trygghet och att snabbt kunna få hjälp vid behov i ett givet övervakningsscenario 8% 9% 39% 26% 19% Min bekvämlighet 3% 5% 26% 31% 35% Trygghet 2% 3% 17% 26% 52% Snabbt få hjälp vid behov 1- sekretess min bekvämlighet / trygghet / att snabbt få hjälp 18 PwC 2015

19 PwC:s analys Stora möjligheter att möta nya behov Rönen understryker en stark önskan från svenska konsumenter att få nya vårdlösningar som ökar tillgången till vård i rätt tid. Oron för bristande sekretess och integritet är marginell och förändrar inte deras inställning eller vilja att pröva digitala och virtuella vårdlösningar. Här bör vi även ta hänsyn till att respondenternas kunskap om integritetsrisker kan vara begränsad och att de har en stor tillit till hälso och sjukvårdens förmåga att hantera detta. Oavsett är det viktigt att ha i åtanke respondenternas positiva inställning till virtuella vårdlösningar samt att dessa lösningar även är en möjlighet att möta de utmaningar som finns inom hälso och sjukvården idag. Utvecklingen och implementationen av virtuell vård bromsas ibland av integritetsfrågor där patienternas oro används som ett argument för att inte välja en viss lösning, trots att denna oro inte återspeglas i resultaten. Lagstiftningen måste därför väga in möjligheten att tillåta utveckling av fler innovativa lösningar inom hälsooch sjukvården, så länge legitima behov av sekretess och personlig integritet tillgodoses. 74 procent av respondenterna skulle tacka ja till en trådlös hjärtmonitor i hemmet där de kan bli virtuellt kontrollerade. Digitala doktorn kan komma 19

20 Tempot höjs och kraven ökar Digitaliseringen av sjukvården drivs av flera parter dels patienter som vill ha större tillgänglighet och ökad trygghet, dels av en ny generation vårdpersonal som ser möjligheter i virtuell vård och som inte är rädda att utforska nya digitala vårdalternativ. 20 PwC 2015 Digitaliseringen kan lösa många nuvarande utmaningar Trots att sjukvårdssystemet i Sverige har gott rykte, finns det ett antal utmaningar som måste övervinnas. Redan tidigare har vi nämnt att Sverige har näst lägst antal medicinska konsultationer per capita bland OECD-länderna 23 och låga siffror runt begripliga förklaringar, möjlighet för patienten att ställa frågor samt involvering av patienten i beslut som rör vård och behandling. Ett annat område där Sverige sticker ut är antalet sjukhussängar där vi ligger tydligt under genomsnittet 24. Med hänsyn till svenskarnas digitala mognad och villigheten att ta till sig nya vårdlösningar, bör Sverige kunna lösa många av problemen genom att gå mot en mer digitaliserad sjukvård med virtuella lösningar. Allt fler aktörer visar intresse Landsting, sjukhus, vårdpersonal, forskare, patientstödgrupper och kommersiella utvecklare skapar nya digitala tjänster i rask takt. Redan nu finns tusentals appar runt hälsa och vård med varierande grad av tillförlitlighet 25. Därför behövs ett 23. OECD Reviews of Health Care Quality Sweden pdf/almedalen/handouts_lifrapport_almedalen_v pdf?t= Till exempel uppskattar Gartner att exaktheten hos appar som diagnostiserar sjukdomar eller övervakar livsnödvändiga tecken kan spänna från lugnande 98 procent till oroväckande 6 procent. 26. PwC (2014), Making care mobile: Shifting perspectives on the virtualization of health care. Se en/healthcare/roadmap-to-the-virtualization-of-care.jhtml leveranssystem som säkert och effektivt kopplar upp patienter med just de digitala tjänster de behöver. I en framtid med virtuell och digital vård krävs att 26 : Sjukvårdsorganisationerna utvecklar en lösning för att ge vårdpersonal information om vilka digitala tjänster (t ex appar) som har testats och blivit godkända. Patienter och brukare har möjlighet att hitta och få tillgång till digitala hälso- och sjukvårdstjänster som är trovärdiga och väldesignade. Ett reglerat sätt att få tag på digitala tjänster och bestämmelser kring dessa, kanske enligt samma princip som vi idag hanterar läkemedel en del går att köpa över disk på apotek, en del via recept, en del via recept och en del i butik.

21 PwC:s analys Digitala lösningar höjer redan kvaliteten Det finns vårdpersonal som redan digitaliserar vården genom egna initiativ, exempelvis genom att använda en surfplatta vid ronderna. Vårdpersonalen kan snabbt och enkelt visa patienten hur röntgenbilder ser ut, en pedagogisk film eller bilder som förklarar diagnosen. Dessutom blir det lätt att översätta medicinska begrepp för att överbrygga språkbarriärer 27. Både vårdpersonal och patienter är övertygade om att digitaliseringen av vården är oundviklig men tror också att detta kommer att förbättra sjukvården. Virtuella vårdbesök kommer att bli vanligare och ersätter kanske viss del av de fysiska vårdbesöken 28. En sammanhängande strategi krävs Sverige måste ta fram en tydligare sammanhängande strategi för digitaliseringen av sjukvården och övergången till virtuell vård med ökad patientmakt. Det är också ytterst viktigt att ha en öppenhet för att nya aktörer från andra branscher får möjlighet att bidra med innovation och utveckling. Med ökad tillgång till information kommer inte patienterna att vara bundna till det lokala sjukhuset eller vårdpersonal och kommer att ha höga förväntningar. Detta kräver dock en gemensam nationell infrastruktur som möjliggör ett samspel mellan alla parter inom hälso- och sjukvårdsystemet. Big data ger vården möjlighet att arbeta än mer förbyggande och fokusera på patientgrupper som behöver särskilt stöd. Vårdbehov kan förutses och insatser sättas in i ett tidigt skede. Patienterna kan också ta ett ökat Det ger inte bara ökad tillgänglighet, utan sparar stora belopp och mycket möda, särskilt för patienter som är flitiga användare av vården. Stödet till kroniska patienter och deras anhöriga kan bli bättre och omsorg i hemmet kommer att bli vanligare. En ökad digitalisering av vårdprocesser och vårdkedjor kan också ge en ökad helhetssyn på patienten och vårdsystemet. ansvar för sitt eget hälsotillstånd, men utvecklingen kräver en vårdapparat som kan hantera big data och möjliggöra övervakning och styrning på distans. Statens roll i e-hälsoutvecklingen behöver tydliggöras 29, likaså vem som gör vad mellan huvudmännen och staten. Samtidigt behövs en varaktig innovationskraft underifrån som kan leda till hållbara förändringar i processer, system och styrning. Här är ersättningssystemen en viktig faktor de behöver utvecklas för att styra rätt och belöna rätt beteende. Självklart påverkar digitaliseringen också hur vi bygger våra sjukhus och hur utbildningen av professionen är utformade. Även om digital natives inom kort kommer ut i vården med en naturlig relation till digitalisering, behöver hela Vårdsverige ställa om för att skynda på utvecklingen Digitala doktorn kan komma 21

22 Bilaga Metodik Den data som visas i rapporten baserar sig på en webbenkätundersökning som genomfördes i april Enkäten skickades ut till cirka svenskar varav besvarade enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på ca 40 procent. Respondenterna är slumpvis utvalda och i åldern år. Ålder % 15% 21% 19% 17% % Boendetyp 19% 25% 29% 27% Landsbygd/glesbygd Småstad - mindre än invånare Större stad invånare Storstad - mer än invånare 22 PwC 2015

23 Utbildningsnivå Kön 2% 8% 30% 38% 49% 51% 22% Folkskola/grundskola Gymnasium Högskola universitet/eftergymnasiel: Kortare än 3 år Högskola universitet/eftergymnasial utbildning: minst 3 år Forskarutbildning Man Kvinna Kronisk sjukdom Tar hand om någon med kronisk sjukdom 25% 12% 64% 11% 88% En kronisk sjukdom Flera kroniska sjukdomar Nej, jag har ingen kronisk sjukdom Ja Nej Digitala doktorn kan komma 23

24 Vill du veta mer? Kontakta oss! Jon Arwidson Partner, branschansvarig hälso- och sjukvård PwC Sverige +46 (0) Sarah Lidé Manager, branschspecialist hälso- och sjukvård PwC Sverige +46 (0) Vi skulle vilja tacka följande personer för deras bidrag till denna rapport: Sofia Strömbäck, PwC Sverige Caroline Lingqvist, PwC Sverige Eva Lidmark, PwC Sverige Jesper Olsson, Myndigheten för vårdanalys 2015 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. 24 PwC 2015