Tidig dialog i Hedeskoga

Transkript

1 Tidig dialog i Hedeskoga

2 Ortofoto över befintliga Hedeskoga samt föreslaget utbyggnadsområde (i rött). Ystads kommun ska påbörja arbetet med en detaljplan för bostadsbebyggelse söder om Hedeskoga. För att försöka samla in värdefull information om området i ett tidigt skede bjöds Hedeskoga befintliga samhälle in till en tidig dialog. Syftet med dialogen var dels att informera om uppdraget och om kommunal planering i allmänhet, dels var det att kunna samtala kring Hedeskoga idag och i framtiden. Onsdagen den 2 mars 2016 samlades kommunens tjänstemän från planenheten och fastighetsavdelningen tillsammans med Hedeskogabor för att diskutera uppdraget om detaljplaneläggning. Med under mötet var även representanter från Samhällsbyggnadsnämnden. Vilka värden kan identifieras i Hedeskoga idag? Vad bör Ystads kommun ta med sig när vi fortsätter arbetet med planeringen av det nya området? Detta var några av de frågor vi ville ha svar på under kvällens gång. Alla hushåll i Hedeskoga, 100 stycken, hade blivit inbjudna till dialogen genom utskick med posten. 34 personer kom varav 15 stycken var kvinnor och 18 var män. Från Ystads kommun fanns tjänstemän från planenheten och fastighetsavdelningen samt förtroendevalda från Samhällsbyggnadsnämnden representerade. 2 Tidig dialog om södra Hedeskoga

3 Inledande uppgift - Ordmoln Kvällen inleddes med en första uppgift där deltagarna ombads skriva ner ett ord eller en mening som beskriver Hedeskoga. Resultatet är samlat i ordmolnet nedan. Ett ordmoln sammanställer de ord och meningar som samlats in utifrån en rangordning där ord varje ord i ordmolnet växer för varje gång ordet har omnämnts. I ordmolnet nedan är ordet Lugnt det största ordet, vilket betyder att det är det ord som flest deltagare använt för att beskriva Hedeskoga. Därefter kommer orden/meningarna Bykänsla, By nära staden och Goda grannar. Av ordmolnet kan man utläsa att det finns en stark bykänsla i byn, Hedeskoga är lugnt och tryggt, man tycker sig ha goda grannar och trots att det är en egen by ligger Hedeskoga på ett nära avstånd från staden. Ord/meningar som också förekommer är skolan och att Hedeskoga är barnvänligt. De ord som samlats in har korrigerats något för att ordmolnet ska kunna bli så tydligt som möjligt, t.ex. har Landet nära staden och Bra avstånd till staden skrivits om till By nära staden då de defi nierar samma sak. Tidig dialog om södra Hedeskoga 3

4 Kommunal planering När den inledande uppgiften gjorts informerade Ystads kommun om bakgrunden till det nu aktuella uppdraget om att ta fram ett förslag på detaljplan för utbyggnad söder om befintlig by. I Ystads kommun finns ett uttalat politiskt mål om att befolkningen ska öka med 1 % årligen. För att målet om en ökad befolkning ska uppfyllas måste även utbudet av bostäder säkras. De kommunala dokument som fungerar som underlag för den kommande detaljplanen är bland annat den kommunövergripande översiktsplanen från 2005 samt den fördjupade översiktsplanen för staden Ystad (med omland), där arbete pågår med att ta fram slutliga handlingar. För att Ystad ska fortsätta vara en attraktiv kommun behöver ett varierat utbud av boendeformer tas fram. I den fördjupade översiktsplanen för staden Ystad konstateras att mark för friliggande villor innanför eller i anslutning till Dag Hammarskjölds väg börjar ta slut - Västra Sjöstadens sista etapp är under planering och Källesjö är i princip fullt utbyggt. I övriga områden innanför ringleden föreslås i den fördjupade översiktsplanen för staden främst en tätare bostadsbyggnation i form av flerbostadshus och rad- eller parhus som en effektiv markanvändning. Av denna anledning behöver mark för friliggande villor lokaliseras på andra ställen i stadsnära lägen. I både den kommunövergripande översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för staden med närmsta omland finns förslag på att Hedeskoga ska kunna växa; i den kommunövergripande planen föreslås en utbyggnad främst åt norr och söder medan den fördjupade översiktsplanen föreslår en utbyggnad söderut bland annat på grund av fornlämningar i norr. Planer på en utbyggnad av Hedeskoga är inget nytt, något som många av deltagarna också kände till. Ystad kommun har hittat ritningar från 1970-talet som visar tankar på utbyggnad kring byn men troligtvis finns det - eller har funnits - mer material som beskriver utbyggnadsvisionerna under årens lopp, menade flera Hedeskogabor. Markanvändningskarta från Översiktsplan för Ystad Hedeskoga föreslås växa åt norr och väster. Markanvändningskarta från Fördjupad översiktsplan för staden Ystad, pågående arbete under Hedeskoga föreslås växa åt söder. 4 Tidig dialog om södra Hedeskoga

5 Byggnationen som föreslås söder om Hedeskoga ser kommunen som en utbyggnad av den befintliga byn. I det fortsatta arbetet med att ta fram en detaljplan för Södra Hedeskoga behöver flera aspekter vägas in i planeringen. - Vilka förutsättningar måste vi beakta? Dammarna i söder, bullernivåer från väg 13, den kuperade terrängen? - Finns det en möjlighet att bebygga området med mer än friliggande villor? Radhus- eller parhus? Hur högt kan det bli? Var kan de olika bostadsformerna med fördel placeras? - Hur kopplar vi samman det befintliga Hedeskoga med det nya området? Var leds trafiken på bästa sätt genom byn? - Vilken position i byn får skolan och aktivitetsytorna (som lekplatsen och gräsplanen) när Hedeskoga växer? Detta är några av de frågeställningar som kommer utredas i det fortsatta planarbetet. Tema - diskussioner i grupp Inför kvällens andra uppgift ombads deltagarna skriva ner rubriker, ord eller meningar som de ville diskutera vidare under kvällen med anledning av utbyggnadsförslaget. Materialet samlades in och kategoriserades vilket ledde till att fem stycken temagrupper bildades: - Trafik - Utseende/utformning på ny bebyggelse - Skola och lek - Grönområde och rekreation - Bykänsla: detta tema föreslogs av kommunens tjänstemän men asepkterna av bykänslan vävdes in i diskussionerna i de övriga temagrupperna. Förutsättningarna för uppgiften var att deltagarna själva fick välja vilken grupp man ville delta i, det var fritt fram att byta grupp när man ville och när diskussionen fortgått under en tid ombads alla deltagare byta till en annan temagrupp. På följande sidor presenteras de diskussioner som förts i grupperna samt de synpunkter som framkommit under diskussionernas gång. Tidig dialog om södra Hedeskoga 5

6 Tema Trafik Deltagarna vill gärna undvika att trafiken ökar inne i den befintliga byn. Det finns lite olika syn på hur man skulle kunna hantera bullernivåer och hastigheter i anslutning till det nya området. Ett förslag är att bygga på höjden ut mot väg 13 men det finns också en oro att bostäder i sådana lägen inte alltid blir attraktiva, vilket kan påverka klientelet. Ett annat förslag är att kommunen försöker påverka Trafikverket till att sänka hastigheten på väg 13 till 50 km/h så att bullernivåerna på så vis sjunker, alternativt att sätta upp en fartkamera vid Hedeskoga. Bullerplank noterades också som en möjlig lösning. Det är bra om det finns många alternativa infartsvägar till det nya området som trafiken kan delas upp på. Det fanns också synpunkter på att inte dra in mer trafik till Hedeskoga då man anser att trafiken redan ökat då Källesjö byggts ut. Stadsbussen ses dock också som en resurs till byn. Ett alternativ för infart från väg 13 är att ansluta till utbyggnadsområdet i söder vid verksamhetsområdet/ Lasses Vulk. Kanske finns det möjlighet att bygga en rondell vid väg 13 och Lasses Vulk? Samtidigt som kopplingen mellan utbyggnadsområdet och befi ntlig by är en svår fråga - oavsett var det sker kommer någon eller några att påverkas - är det viktigt att en koppling hittas för att skapa en gemensam by och bykänsla. Infartsvägar till området - gärna i söder men behövs även genom byn. 6 Tidig dialog om södra Hedeskoga

7 Tema Utseende/utformning på bebyggelse I gruppen diskuterades möjligheten med en blandad bebyggelse av vanliga villor och suterränghus. Precis som i temagruppen för trafik diskuterades här möjligheten att använda nya hus längs väg 13 som bullerskydd mot vägen, husen kan förses med ingång och kopplingar mot väster istället. På så vis skulle andra skydd som t.ex. bullerplank kunna undvikas. Byggnationen i Källesjö har följt terrängen på ett bra sätt och detta är något man behöver titta på även i det nu aktuella planområdet. Deltagarna tycker inte att området ska grävas ut så att allt blir plant. Förslag framkom också om att ny bebyggelse skulle utformas med tegel, så som befintliga Hedeskoga är utformat idag. Sadeltak känns passande för utformningen och det skulle finnas krav på att den nya bebyggelsen ska utformas med röda tak. Platta tak tyckte deltagarna var mer tveksamt liksom även höghus inte kändes aktuellt inom området. I diskussionen kan utläsas att kopplingen till det befi ntliga Hedeskoga kan hittas i valet av material och färgsättning; tegel hellre än puts, sadeltak hellre än platta tak och gärna bebygglese i röd färgskala. Under kvällen framkom också jämförelsen med Källesjö, där majoriteten av husen har putsfasader. Ska området bli en naturlig del av befi ntlig by tyckte deltagarna att utformningen av husen ska följa den befi ntliga arkitekturen i Hedeskoga. Fortsätt gärna bygga på den röda tegeltraditionen. Suterränghus i Källesjö. Tidig dialog om södra Hedeskoga 7

8 Tema Skola/Lek Om Hedeskoga växer innebär det också att elevantalet i byn växer och Hedeskoga skola är redan idag väldigt attraktiv. Det är önskvärt att skolan skulle kunna utvecklas till en F-6 skola (idag går barnen upp till åk 3 i Hedeskoga). Eleverna på skolan behöver rekreationsytor och det finns en befintlig gräsplan och lekplats bakom församlingshemmet som används idag. Hedeskogaborna önskar att detta område rustas upp och skulle man dessutom kunna skapa en spontanidrottsplats i Hedeskoga kan byn få en gemensam samlingspunkt - det finns redan bra förutsättningar i området idag. Skolgården är mysig som den är idag och somliga tycker att man inte ska förtäta mer inom området, möjligtvis i anslutning till befintlig skola. Om skolan växer kommer det finnas ett ännu större behov av gymnastiksal. Idag har Hedeskogas elever gymnastik i Sövestad. Vad gäller vägen till och från skolan är det viktigt att denna säkras genom något form av farthinder och övergångsställe. Kanske kan trafikljus också vara en lösning. Under mötet uppkom också frågor om vad som händer med skolan när Hedeskoga växer. Det är Kulturoch utbildningsförvaltningen i Ystads kommun som äger skolfrågorna och de synpunkter som framkommit under den tidiga dialogen framförs till denna förvaltning. Skolan kommer tas med i den nya detaljplanen då skolan och kyrkogården söder om Hedeskogavägen inte är planlagda idag. Ur planeringssammanhang kommer det i första hand handla om att planlägga dessa fastigheter så att områdena säkras för sin befintliga användning men en dialog förs kontinuerligt med Kultur- och utbildning genom hela planprocessen. Skolan är viktig för Hedeskogaborna. Framförallt värdesätter man att det fi nns en skola i byn och hade gärna sett att den växte med fl er årskullar. Det har också framkommit att man uppskattar skolans läge så som det är idag. Satsa på befi ntligt rekreations/lek-område som en fortsatt central samlingsplats. Låt skolan växa i sitt befi ntliga läge. Förstärk befi ntlig samlingsplats vid lekplatsen och gräsplanen i byn. 8 Tidig dialog om södra Hedeskoga

9 Tema Grönområde/Rekreation Under dialogen framkom synpunkter på ett grönstråk mellan det befintliga och nya Hedeskoga då avståndet från det nuvarande Hedeskoga kändes viktigt. Man vill inte ha hus som ligger kloss an till befintlig bebyggelse. Hellre ska man jobba med grönstråk som kan binda ihop de båda delarna. Det är också viktigt att det skapas promenadstråk som är tillgänliga även för barn och äldre. I det nya området får det också gärna skapas lekplatser och bildas områden där barn kan cykla, leka och röra sig på. Några menade dock att man istället ska satsa centralt på den befintliga lekplatsen och gräsplanen och stärka detta läge - det kan ta tid innan nya parker och grönområden har växt fram. Deltagarna menar också att trafiken även här spelar en viktig roll; det ska vara lätt att kunna släppa ut barnen i byn även fortsättningsvis. Gröna stråk eller platser genom det nya området i söder har lyfts fram, t.ex. som en slinga mellan det nya och det gamla området. Samtidigt är det också viktigt att utbyggnadsområdet kopplas ihop med den befi ntliga byn för att kunna skapa en gemensam bykänsla. Gröna stråk mellan gammal och ny bebyggelse och som noder ut i det nya området. Befi ntlig vy mot dammarna i söder och Källesjö. Tidig dialog om södra Hedeskoga 9

10 Barnens Hedeskoga En separat träff har hållits med årskus 1 i Hedeskoga skola. Syftet med träffen var även här att försöka få in värdefull information om Hedeskoga idag och i framtiden inför fortsatt detaljplanearbete. Besöket i klassen inleddes med en kort introduktion till att jobba med planering och uppdraget att planera nya bostäder i södra Hedeskoga. Därefter fick eleverna gruppvis göra en kartövning med syftet att peka ut för dem viktiga aspekter när byn växer. Som hjälpmedel fanns en karta över Hedeskoga med planområdet utmarkerat samt papper med bilder på träd, bilar, hus, djur etcetera som eleverna fick klippa ut och klistra där de tyckte att de olika elementen hörde hemma. Barnen kunde även använda penna för att rita till det som inte fanns bland bilderna. Arbetet avslutades med att grupperna fick presentera sina olika förslag för varandra och för kommunen. Det var många elever som värnade om skolan, den fi ck gärna bli större eller kanske till och med byta plats, men en skola ska fi nnas i Hedeskoga. Grönområden, gärna med vilda djur, lyftes också fram som viktigt. Bostäderna kunde antingen ligga utmed väg 13 eller - för att inte bli utsatta för buller för vägen - ligga längre in i området i skydd av vegetation som exempelvis skog. Det får i framtiden också gärna fi nnas en affär i Hedeskoga, kanske en som säljer både frukt och godis. Arbetet redovisas på följande sidor. Presentation av kommunens planeringsarbete Karta med bilder som klistras inom planområdet. Flitiga elever i ivriga diskussioner 10 Tidig dialog om södra Hedeskoga

11 Grupp 1 Husen kan byggas i västra delen av området medan skolan ska ligga direkt söderut och omges av skog och grönska. I skolan ska det fi nnas plats för elever upp till åttonde klass. I närheten av skolan ska det fi nnas parkering för bilarna. Parkeringen ska också fi nnas till för en ny lekplats som föreslås i det sydöstra hörnet av planområdet. Lekplatsen ska vara större än den som fi nns i Hedeskoga idag. Tidig dialog om södra Hedeskoga 11

12 Grupp 2 Det ska byggas vägar så att husen kan hamna mellan eller bredvid vägarna. Det får gärnas fi nnas en ny skola bredvid den gamla skolan. I sydöst får det gärna fi nnas en ny lekplats och det behövs då en parkering bredvid lekplatsen. Mellan bostäderna och mellan det gamla och nya Hedeskoga önskas en skog med vilda djur. Det behövs också ett staket mellan skolan och husen. 12 Tidig dialog om södra Hedeskoga

13 Grupp 3 I det nya området får det gärna fi nnas en godisaffär och en fruktaffär, eller kanske även en vanlig stor affär. Mitt i området kan det fi nnas en fontän, ungefär där märgelgraven ligger idag. Mitt i området ligger också skolan, medan bostäder hamnar mer österut, söder om Majsgatan. På två ställen i området får det gärna fi nnas lekplatser; i nordväst och i sydväst. Längs väg 13 ska det fi nnas skog med djur. Tidig dialog om södra Hedeskoga 13

14 Grupp 4 Nya skolor kan byggas i sydöstra och södra delen av området, mot Källesjö. I mitten av området kan det fi nnas en damm. Söder om den befi ntliga skolan föreslås en park. I området vill man också ha en parkour-ställning. Det går en bilväg in i området från Hedeskogavägens västra del, där den viker av mot Källesjö. Vägen går också ut mot väg 13 i sydöst. 14 Tidig dialog om södra Hedeskoga

15 Grupp 5 Längs väg 13 ska det gå en park, så att ljudet från vägen dämpas. Mitt i byn kan man bygga ett fl yktingboende med en skola. Direkt söder om skolan kan det byggas en lekplats och bredvid denna kan det fi nnas ett festhus. I nordvästra delen av området ska fjärdeklassare kunna gå i skolan. Där bussen stannar idag, i det nordvästra hörnet strax utanför planområdet, ska kurvan göras större. Det ska också fi nnas en camping inom utbyggnadsområdet. Tidig dialog om södra Hedeskoga 15

16 Grupp 6 Det kan byggas en skola i östra området. En fotbollsplan och en lekplats får gärna byggas i det sydöstra hörnet, den befi ntliga fotbollsplanen är för liten. I söder ska det fi nnas en skog och längs väg 13 kan husen ligga. Mellan lekplatsen och husen föreslås en parkering. Det kan gå en väg från Hedeskoga in i området. 16 Tidig dialog om södra Hedeskoga

17 Årskurs 1, Hedeskoga skola 2016 Tidig dialog om södra Hedeskoga 17

18 Vad händer nu? Nu fortsätter arbetet med detaljplanen för södra Hedeskoga. Ett första utkast på detaljplan, en samrådshandling, ska tas fram. När samrådshandlingen är klar kommer denna att offentliggöras på bland annat kommunens webbsida och Stadsbyggnadskontorets expedition. När detta händer vet vi inte, då det är ett gediget arbete som ligger framför oss. I det fortsatta arbetet kommer vi titta vidare på trafik, terräng, utformning av bebyggelse och mycket annat, tillsammans med de synpunkter vi får in under den tidiga dialogen. För att inte missa någon information kan man hålla ögonen på vår hemsida, där vi kommer lägga upp information fortlöpande. Vill ni komma i kontakt med kommunen finns kontaktuppgifter nedan. Välkomna att höra av er! Kontakt Stadsbyggnadsavdelningen Tobaksgatan 11, Ystad sam@ystad.se 18 Tidig dialog om södra Hedeskoga

19 Tidig dialog om södra Hedeskoga 19

20