Elektroniska pengar. Digital money

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektroniska pengar. Digital money"

Transkript

1 LIU-IEI-FIL-G-15/ SE Elektroniska pengar En studie av elektroniska pengar och betalningsförfaranden Digital money A study of digital money and payment processes Rebecca Carlstedt Lovisa Johnsson Kandidatuppsats Vårtermin 2015 Termin 6 Handledare: Herbert Jacobson Kandidatuppsats i Affärsrätt/Affärsjuridiska programmet (med Europainriktning) Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Förkortningar och förklaringar Betalningsinstrument Med betalningsinstrument avses enligt 2 1 p lag (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument: betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att elektroniskt initiera en betalningstransaktion Betalningsmedel Med betalningsmedel avses checkar och kontanter BtjL Lag (2010:751) om betaltjänster ChL Checklagen (1932:131) E-pengar Elektroniska pengar Individualiserat konto Med individualiserat konto avses konto som anslutet till kontokort KKL Konsumentköplagen (1990:932) KkrL Konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsument Fysisk person som erlägger betalning Konto Med konto avses ett konto där penningmedel finns förvarade Kontopengar Med kontopengar avses pengar som finns på ett betalkort Kreditpengar Med kreditpengar avses det tillgängliga kreditutrymmet för kreditpengar, således innebär betalning med kreditkort betalning med kreditpengar LEP Lag (2011:755) om elektroniska pengar LUEP Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar Näringsidkare Mottagare för betalning Prop. Proposition SkbrL Lag (1936:81) om skuldebrev SOU Statens offentliga utredningar

3 Sammanfattning Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska. En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122. I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar ). Vid utredning av de olika betalningsförfarandena, görs hänvisning till tillämplig lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall direkt tillämpbar lagstiftning inte funnits, görs hänvisning till analog tillämpning av lag.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Problembakgrund Problemformulering Syfte Metod Avgränsning Disposition Pengar Inledning Begreppet pengar Kontanter Elektroniska pengar Inledning Begreppet elektroniska pengar SOU 1998: SOU 1998: Smart card Cashkort Förbetalda kort Elektronisk plånbok Uttalanden från Riksbanken angående elektroniska pengar Kan elektroniska pengar klassificeras som vara, tjänst, nyttjanderätt eller skuldebrev? 12 5 Checkar Inledning Betalningsmedlet checkar Kontokort Inledning Betalningsinstrumentet kontokort Betalkort och kreditkort Fordran och skuld Betalning... 17

5 7.1.1 Inledning Anbud- och acceptmodellen Förpliktelsen Konsumentköplagens tillämplighet Skuldebrev och skuldebrevslagens tillämplighet Betalning med kontanter Inledning Analog tillämpning av skuldebrevslagen Betalning med elektroniska pengar Inledning Tillämplig lagstiftning Analog tillämpning av skuldebrevslagen Betalning med checkar Inledning Tillämplig lagstiftning och analog tillämpning av skuldebrevslagen Betalning med kontokort Inledning Tillämplig lagstiftning Analog tillämpning av skuldebrevslagen Sammanfattning av tillämplig lagstiftning Analys Inledning Vad är elektroniska pengar? Definition av elektroniska pengar i föregående respektive nuvarande lag om elektroniska pengar Definition av elektroniska pengar i jämförelse med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument Fysiska och abstrakta betalningsmedel och betalningsinstrument Klassificering av elektroniska pengar Hur ser betalningsförfarandet ut för betalning med elektroniska pengar jämfört med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? Den faktiska handlingen Skuldebrevslagens tillämplighet... 30

6 8.3.3 Infrielsetidpunkten Slutsats Problemformulering: Vad är elektroniska pengar? Problemformulering: Hur ser betalningsförfarandet ut för betalning med elektroniska pengar jämfört med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? Avslutande kommentar Källförteckning... 33

7 1 Inledning 1.1 Problembakgrund Att uppfylla en förpliktelse genom att genomföra en betalning, är en av de vanligaste handlingar vi människor företar oss i vårt vardagliga liv. Idag har vi möjlighet att genomföra en betalning genom många olika betalningsformer. Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga med sedlar och mynt, men också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska. Dessa moderna betalningsformer är bland annat, betalning genom betal- och kreditkort samt betalning med elektroniska pengar. I betänkandet SOU 1998:14 beskrivs de näringsrättsliga frågorna som uppkommer i och med användande av e-pengar. 1 Vidare beskrivs i SOU 1998:122 de civilrättsliga frågorna som uppkommer i samband med användande av e-pengar. 2 E-pengar har gett upphov till ny lagstiftning för att definiera e-pengar samt för att reglera tillåtelse om utgivning av e-pengar. År 2001 lades proposition 2001/02:85 fram för reglering av utgivning av e-pengar, det gav i sin tur upphov till lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar (LUEP). Lagen upphävdes senare efter att proposition 2010/11:124 lades fram år 2010, vilket gav upphov till en ny lag, lag (2011:755) om elektroniska pengar (LEP). Den nya lagen ersatte den föregående lagen LUEP. Vi ifrågasätter dock, vilka pengar är e-pengar idag samt vad är e-pengar? Som ovan nämnts finns det idag många olika betalningsformer, vilket ger upphov till frågan; vilka regler ska användas för betalning beroende av val av betalningsform och betalningsmedel eller betalningsinstrument? Vidare ställer vi oss frågan: hur betalning med e-pengar skiljer sig från betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? 1 SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Utredningen om elektroniska pengar: delbetänkande. Stockholm: Fritze. 2 SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze. 1

8 1.2 Problemformulering Vad är elektroniska pengar? Hur ser betalningsförfarandet ut för betalning med elektroniska pengar jämfört med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vad e-pengar är. För att förklara e-pengar, ämnar vi att utgå från definitionen av e-pengar i SOU 1998:14 samt SOU 1998:122, för att vidare försöka definiera e-pengar genom att utgå från aktuell lagstiftning. Vidare vill vi jämföra definitionen av e-pengar i den föregående lagen LUEP med definitionen i nuvarande lagen LEP. Syftet är även att jämföra e-pengar med de valda betalningsmedlen eller betalningsinstrumenten, för att på så vis besvara vår frågeställning. Vi avser även att utreda den faktiska handlingen betalning med e-pengar samt jämföra med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar ). Syftet är även att hänvisa till tillämpbar lagstiftning för betalning med respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument. Vi riktar oss till juridikstuderande. 1.4 Metod För utredning av ämnet har vi använt oss av tillämplig lagstiftning, vilka är: lagen (2011:755) om elektroniska pengar (LEP), lag (2010:751) om betaltjänster (BtjL), lag (1936:81) om skuldebrev (SkbrL), checklagen (1932:131) (ChL), köplagen (1990:931) (KöpL), konsumentköplagen (1990:932) (KKL) och konsumentkreditlagen (2010:1846) (KkrL). Vidare har vi utgått ifrån SOU 1998:14 och SOU 1998:122 samt prop. 2001/02:85 och prop. 2010/11:124. Vi har även använt oss av tillämplig litteratur för ämnet samt rapporter, uppsatser och Internetkällor. För hänvisning till tillämplig lagstiftning för betalningsförfarandet, har vi hänvisat till lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument, som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall vi inte funnit direkt tillämpbar lagstiftning, har vi hänvisat till analog tillämpning av lag. För utredning av betalningsförfarandet har vi begränsat oss till det fall då konsumenten överlämnar betalning till näringsidkaren i direkt anslutning till köpet vid köp av lös sak. För vår framställning av tillämplig lagstiftning avseende betalningsförfarandet, har vi tillämpat den juridiska 2

9 metodregeln lex specialis, lex specialis derogat legem generalem, som betyder att den speciella rättsregeln undantränger den allmänna rättsregeln Avgränsning I uppsatsen har vi valt att begränsa oss till att utreda e-pengar, kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar ). Vi har vidare valt att fokusera på att utreda innebörden av den juridiska handlingen att konsumenten utför en betalning, varför vi inte avser att utreda den juridiska innebörden av att näringsidkare erhåller en betalning. Vidare kommer vi inte att beakta eventuella skatterättsliga konsekvenser, som kan uppstå när en betalning genomförs. 1.6 Disposition För besvarande av uppsatsens två problemformuleringar, ämnar vi att i kapitel 2 förklara begreppet pengar. Vi anser att en sådan framställning är grundläggande för vidare presentation av de olika betalningsmedlen eller betalningsinstrumenten som presenteras i kapitel 3-6. Kapitel 7 består vidare av en allmän framställning av begreppen betalning, fordran och skuld, kapitlet avslutas med en teoretisk förklaring av hur en betalning med respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument går till samt hänvisning till lagstiftning som enligt vår tolkning är tillämplig. Vidare i kapitel 8, görs en kort jämförelse mellan den föregående lagen LUEP och den nuvarande lagen LEP. Avslutningsvis i kapitel 9, analyserar vi det material som har presenterats i kapitel 2-8, för att besvara våra valda problemformuleringar. 3 Heidbrink, Jakob. Grundläggande fordringsrätt och skuldebrevsrätt. Studentlitteratur, Lund 2011, s.18. 3

10 2 Pengar 2.1 Inledning Med pengar avses lagligt betalningsmedel och de betalningsmedel som är lagliga, är de betalningsmedel som kan användas för betalning av allmänheten och företag i ett land, om inget annat har avtalats. Lagliga betalningsmedel i Sverige är giltiga sedlar och mynt, enligt 5 kap. 1 Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank. 4 Kontanter har som lagligt betalningsmedel rättslig status, vilket innebär att den som betalar har rätt att betala med kontanter om inget annat har avtalats. Andra betalningsmedel eller betalningsinstrument än kontanter är dock inte att betrakta som olagliga Begreppet pengar Pengar kan anses ha tre olika funktioner, till att börja med är pengar ett betalningsmedel. För att ett betalningsmedel ska vara välfungerade krävs det att de är lätt att använda, det kravet uppfyller exempelvis sedlar och mynt. Vidare ska pengar fungera som värdebevarare, vilket innebär att pengar ska ha ett bestående värde som man ska kunna spara i och pengar ska även fungera som en räkneenhet. 6 Pengar används för att genomföra en betalning, var, när och hur betalning ska ske regleras bland annat av SkbrL. 7 En djupare redogörelse för SkbrL tillämplighet följer i uppsatsens kapitel 7. Sedlar och mynt kan inte anses utgöra ett fordringsbevis, utan det är istället att betrakta som ett betalningsmedel som utgör ett visst värde. Det innebär att det inte är möjligt att lösa in pengarna i utbyte mot något annat, exempelvis guld, hos Riksbanken, vilket historiskt har varit möjligt. 8 Som nämnts i avsnitt 2.1 är sedlar och mynt ett lagligt betalningsmedel, det kan dock ifrågasättas om det är det enda lagliga betalningsmedlet. Frågan är intressant med tanke på att den fysiska användningen av pengar, det vill säga betalning med kontanter, idag inte är lika vanlig. Ett alternativt sätt att genomföra en 4 Tingström, Bertel. Lagligt betalningsmedel. Nationalencyklopedin. (hämtad ). 5 Segendorf, Björn. och Wilbe, Anna. Ekonomisk kommentar: har kontanter någon framtid som lagligt betalningsmedel? Sverige riksbank (hämtad ). 6 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s

11 betalning, är genom kontoöverföring, även en sådan form av betalning bör även betraktas som ett legalt betalningsinstrument. 9 Begreppet pengar kan idag anses ha en vidsträckt mening, i och med uppkomsten av nya betalningsmedel och betalningsinstrument. Tidigare lektor i affärsrätt på Linköpings Universitet Karin Wallin-Norman har i Sveriges Radio uttalat följande: En övervägande del av alla pengar i dag existerar bara som abstrakt information på våra banker. Trots det behandlar jurister och svenska domstolar pengar och värdepapper som fysiska ting. Istället bör pengar betraktas som en form av relation. Enligt Karin grundar sig domstolarnas tolkning i att rättsväsendet inte anpassats efter pengarnas digitala utveckling. Karin Wallin- Norman har vidare uttalat: De jurister som utbildar jurister och skriver läroböckerna, baserar sin verklighetssyn på hur det var för femtio år sen, då datorerna inte fanns Lindskog, Stefan. Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra betalningsrättsliga frågor. Nordstedts Juridik: Stockholm, 2014, s Niklas Zachrisson. Domstolar behandlar pengar som föremål. Vetenskapsradion (hämtad ). 5

12 3 Kontanter Kontanter är tryckta papperslappar respektive präglade metallbitar, det vill säga sedlar och mynt, vilket är en form av pengar. 11 Med kontantbetalning avses betalning som görs med sedlar och mynt. 12 Den exklusiva rätten att ge ut sedlar och mynt samt bestämma hur sådana ska se ut, har Sveriges Riksbank enligt Regeringsformen (1974:152) 9 kap. 14. Ensamrätten är sanktionerad med straffansvar. 13 Riksbanken arbetar även för att motverka att sedlar och mynt förfalskas, genom att de sedlar som ges ut är försedda med säkerhetsdetaljer, vilket gör det lättare att skilja en äkta sedel från en falsk Lindskog, Stefan. Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra betalningsrättsliga frågor. Nordstedts Juridik: Stockholm, 2014, s Lindskog, Stefan. Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra betalningsrättsliga frågor. Nordstedts Juridik: Stockholm, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Sveriges Riksbank. Sedlar och mynt lathund (hämtad ). 6

13 4 Elektroniska pengar 4.1 Inledning E-pengar är en digital form av pengar som uppkommit i och med användandet av elektroniska betalningar och överföringar. Banker har sedan slutet av 1970-talet använt sig av datorbaserade betalningssystem och nyttjat elektronisk kommunikation i olika former. 15 Begreppet e-pengar används ofta i en vid mening för olika former av betalningsinstrument. 16 Vidare ska tilläggas att e-pengar inte är detsamma som kontopengar, som bara är en annan form av elektroniskt förvarade pengar Begreppet elektroniska pengar E-pengar är en form av digitala värdeenheter för betalning som sker elektroniskt, som förekommer som ett chip på ett kort eller ett minne i en dator. 18 E-pengar är medel som inte är registrerade på ett individualiserat konto och som hanteras som digitala värdeenheter. 19 E-pengar och kontanter har inte samma egenskaper, däremot har e-pengar likt kontobaserade betalningar ett behov av finansiell infrastruktur, varför e-pengar och kontopengar påminner mer om varandra. Skillnaden mellan e-pengar och kontopengar är dock, att e-pengar finns insatta hos utgivaren av e-pengar (exempelvis WyWallet) i form av e-pengar, istället för på ett bankkonto. Vidare kan e-pengar lösas in av innehavaren mot traditionell kontobehållning eller kontanter hos utgivaren. E-pengar utgör bland annat betalningar som lagras med hjälp av Internet, exempelvis PayPal och mobiltelefonbetalningar. 20 Definition av e-pengar finns angiven i lagen (2011:755) om elektroniska pengar, 1 kap. 2 2 p: elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som: a) representerar en fordran på utgivaren, b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren. 15 Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s Furberg, Per. och Lindgren, Lars. Elektroniska pengar: juridiska aspekter. Fakta info direkt: Stockholm, 2000, s Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s Sveriges Riksbank. Elektroniska pengar och förutbetalda kort. Publikation/ Den svenska finansmarknaden. Stockholm: Den svenska finansmarknaden, 2014, s SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s Sveriges Riksbank. Elektroniska pengar och förutbetalda kort. Publikation/ Den svenska finansmarknaden. Stockholm: Den svenska finansmarknaden, 2014, s

14 När e-pengar uppkom, saknades en tillämplig lag som reglerade denna karaktär av pengar. År 2001 lades proposition 2001/02:85 fram, för reglering av utgivning av e-pengar, vilket gav upphov till LUEP. Definitionen för e-pengar i 1 kap. 2 1st LUEP var följande: elektroniska pengar: ett penningvärde som representerar en fordran på utgivaren och som, utan att finnas på ett individualiserat konto, är lagrat på ett elektroniskt medium och godkänns som betalningsmedel av andra företag än utgivaren. År 2010 lades proposition 2010/11:124 fram, om förslag om att ersätta (LUEP) med nya regler genom LEP. I LEP finns regler om tillstånd för utgivning av e-pengar. Tillståndet får endast ges av Finansinspektionen, enligt 2 kap. 1 LEP, om inget annat står föreskrivet i 2 eller 3 angående undantag från tillståndsplikt. För att få tillstånd för utgivning av e-pengar, finns för svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar ett antal krav som måste uppfyllas, enligt 2 kap. 6-8 LEP. De institut som har beviljats utgivning av e-pengar ska ha ett startkapital som motsvarar minst Euro när verksamheten startar, enligt 3 kap. 1 LEP. I 4 kap. LEP finns regler för bestämmelser om e-pengar, exempelvis utgivning av e-pengar, räntor och inlösen. I kap. 5, som är lagens sista kapitel, finns regler om tillsyn, ingripanden och bemyndiganden för e- pengar SOU 1998:14 De näringsrättsliga frågor som uppkommer i och med användandet av e-pengar beskrivs i delbetänkandet SOU 1998:14. Delbetänkandet uppkom på grund av att begreppet e-pengar ofta användes i en vid och oklar betydelse samt att det internationellt pågick ett intensivt arbete angående näringsrättsliga regleringar av e-pengar. I delbetänkandet finns ett förslag på hur e-pengar skulle kunna förklaras: med digitala värdeenheter menas därvid elektroniska registreringar av medel som kan användas för betalningar utan att finnas på ett individualiserat konto SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s.11. 8

15 Vidare diskuteras betydelsen av att öka allmänhetens förtroende för e-pengar. I delbetänkandet finns ett förslag på hur förtroendet skulle kunna ökas, förslaget avsåg att krav skulle ställas på utgivarna och elektroniska penningsystemets utformning. 22 I delbetänkandet har även hänsyn tagits till hur konkurrensen för både kontanter, det vill säga sedlar och mynt, och kontobaserade betalningssystem skulle påverkas på grund av teknikens utveckling av e-pengar SOU 1998:122 De civilrättsliga frågor som uppkommer i och med användandet av e-pengar beskrivs i slutbetänkandet SOU 1998:122. I betänkandet diskuteras huruvida SkbrL är tillämplig på olika former av fordringar, löpande såväl som enkla. I betänkandet dras vidare slutsatsen att rättsprinciper som tillämpas på motsvarande traditionella betalningsformer, vanligtvis även kan tillämpas på digitala värdeenheter. Vidare framgår av slutbetänkandet att regler som tillämpas för enkla fodringar inte kan tillämpas på digitala värdeenheter på grund av: att innehavet av objektet ses som avgörande och att värdeenheten måste överlämnas vid en betalning. Istället kan de digitala värdeenheterna ses som en annan form av lös egendom som kan jämställas med löpande fordringar. 24 I slutbetänkandet föreslås att reglerna som föreslagits i slutbetänkandet Betaltjänster (SOU 1995:69) ska tillämpas på e-pengar. Dessa regler avsåg bland annat regler om skriftlig information och rätten att frånträda avtal vid ensidiga villkorsändringar. 25 Vidare är en central del av slutbetänkandet att försöka besvara frågorna: Var ska betalning ske med e-pengar? När ska betalning ske med e-pengar? När anses betalning ha skett med e-pengar? SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s

16 4.3 Smart card Smart cards, med svensk benämning aktiva kort, är elektroniska kort i kontokortsformat med ett minne som är anonymt. Kortet kan genom en inbyggd mikroprocessor, förutom att lagra stora mängder data, kommunicera och utföra transaktioner. 27 Pengar som lagras på kortet är e- pengar Cashkort Cashkortet användes under en tid i Sverige, men idag används det inte längre. Cashkort var en form av aktiva kort, som tillhörde banken och lånades ut till kunden. Systemet byggde på lagring av e-pengar i ett smart card. 29 Vanligtvis var kortet kopplat till ett bankkonto och kunde därifrån laddas genom särskilda bankomatliknande laddningsterminaler, genom banken eller genom telenätet. Kortet användes som ett betalkort, men skillnaden var att ingen identitetskontroll eller kontroll med kontoförande institut förelåg. Vid betalningen var konsumenten anonym, men näringsidkaren kunde trots det följa transaktioner som ägt rum med ett speciellt kort Förbetalda kort Förbetalda kort är nära besläktade med e-pengar, men eftersom korten endast kan användas för ett begränsat varu- eller tjänsteutbud eller inom ett begränsat nätverk av köpställen, så omfattas de inte av LEP. Förbetalda kort finns i form av kort kopplade till en viss butikskedja eller i form av kontantkort för telefonsamtal Elektronisk plånbok En elektronisk plånbok är ett konto som på olika sätt kan laddas med pengar, för att senare kunna användas för en betalning. Möjligheten till att kunna göra mikrobetalningar, utan de höga kostnaderna som kan uppstå för kortbetalningar, är den viktigaste funktionen av den elektroniska plånboken. Ytterligare en fördel är att betalningar privatpersoner emellan på 27 Henriksson, Sten. Smart-card. Nationalencyklopedin. (hämtad ). 28 Vedin, Arne. Digitala pengar. Nationalencyklopedin. (hämtad ). 29 Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s Sveriges Riksbank. Elektroniska pengar och förutbetalda kort. Rapport/ Den svenska finansmarknaden. Stockholm: Den svenska finansmarknaden, 2014, s

17 andrahandsmarknaden ökar. Aktörer på marknaden för elektroniska plånböcker är bland annat Paynova som grundades 2001 och PayPal som grundades Den sista oktober 2011 lanserades även den elektroniska plånboken WyWallet av de fyra konkurrerande mobiloperatörerna: 3, Tele2, Telenor och Telia. WyWallet är en mobil plånbok som används för att göra betalningar och överföringar av pengar med mobiltelefonen. Syftet med applikationen är att kunna göra snabba och enkla betalningar tryggt och säkert Uttalanden från Riksbanken angående elektroniska pengar I ett tal den 4 mars 1998 har tidigare vice Riksbankschef, Stefan Ingves, uttalat sig om begreppet e-pengar och dess definition. Följande uttalanden finner vi är väsentliga för uppsatsens ändamål: Läget idag på e-pengafronten kan, kort sammanfattat, sägas vara att det är mycket på gång på många håll i världen, men det breda genomslaget ännu låter vänta på sig. 34 Hur ska man då se på företeelsen? Vad är det för ett djur vi pratar om? Är det kontanter eller är det kontopengar eller ingetdera? Jag tror man lite slarvigt kan säga att det ligger nånstans däremellan: vissa lösningar ligger närmare kontanter, andra närmare kontomedel. Likheten med kontanter ligger i att transaktionerna kan göras i princip anonymt och utan någon kontroll mot något konto, d v s off-line. Hos sådana system där värdena kan cirkulera från användare till användare utan att efter varje vända gå tillbaka till utgivaren blir kontantlikheten ännu större - detta gäller dock inte det svenska cash-systemet. Skillnaderna mot kontanter är, på samma sätt som för pengar på ett bankkonto, dels att värdet inte garanteras av staten och Riksbanken, och alltså kan förloras om utgivaren går i konkurs, dels att de inte som sedlar och mynt är s.k. legala betalningsmedel, d v s ett betalningsmedel som alla enligt lag är skyldiga att acceptera. Allmänt kan man väl säga att graden av anonymitet och överförbarhet i praktiken avgör om det mest liknar kontanter eller pengar på konto Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s WyWallet. Om Wywallet. (hämtad ). 34 Riksbanken. Elektroniska pengar ur ett centralbanks perspektiv, (hämtad ). 35 Riksbanken. Elektroniska pengar ur ett centralbanks perspektiv, (hämtad ). 11

18 Man kan säga att e-pengar är någonting nytt i den meningen att det definitivt är något mera än bara en elektronisering av en befintlig tjänst eller produkt. Samtidigt kan man också säga att det är gammalt i så måtto att det i grunden handlar om traditionella funktioner och rutiner. Med andra ord: det är ett nytt sätt att kombinera och förpacka olika traditionella rutiner och tjänster. 36 Den 5 februari 2008 hölls ett tal av vice Riksbankschef, Lars Nyberg, angående ett liknande ämne som var kontanter, betalningar och dess framtid. Följande uttalanden av Lars Nyberg anser vi är väsentliga för vår uppsats ändamål: Under 1990-talet var det många, inte minst inom centralbanksvärlden, som trodde att elektroniska pengar (e-pengar) skulle ersätta om inte alla, så åtminstone en stor del av de mindre betalningar som görs med sedlar och mynt. Lars Nyberg avslutar sitt tal med att bland annat säga: Användningen av e-pengar kommer att växa Kan elektroniska pengar klassificeras som vara, tjänst, nyttjanderätt eller skuldebrev? Som tidigare nämnts föreligger det svårigheter att definiera begreppet e-pengar, eftersom e-pengar till viss del kan liknas med kontopengar och till viss del med kontanter. E-pengar kan även i ett annat perspektiv betraktas som en tjänst, en vara, en nyttjanderätt eller ett skuldebrev. I svensk rätt saknas svar i lagstiftningen och rättstillämpningen om elektronisk leverans av digitala objekt utgör leverans av en vara eller utförande av tjänst. 38 En tydlig gräns saknas för hur en klassificering av e-pengar ska göras, vilket vi finner innebär att de fyra olika klassificeringarna av e-pengar är möjliga. 39 Vi avser dock att i vår uppsats begränsa oss till att endast utreda huruvida e-pengar kan anses utgöra ett skuldebrev. 36 Riksbanken. Elektroniska pengar ur ett centralbanks perspektiv, (hämtad ). 37 Riksbanken. Nyberg: Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut? (hämtad ). 38 Lehrberg, Elisabeth. och Lehrberg, Bert. Elektronisk fullgörelse. I.B.A. Institutet för Bank- och Affärsjuridik AB, Uppsala s Jönsson, Caroline. Kreditgivaransvaret vid köp av elektroniska pengar. Masteruppsats, Linköpings Universitet, 2014/2015, s

19 5 Checkar 5.1 Inledning En check kan definieras enligt följande: Check är en anvisning till en bank (trassatbanken) att vid uppvisandet av checken betala till checkinnehavaren. 40 Med anvisning avses att utställaren anvisar en bank att till innehavaren av checken betala checksumman, dock kan aldrig annan än en bank anvisas, enligt 1 kap. 3 ChL. 41 För en check ska reglerna i 1 kap. 1 ChL vara uppfyllda. 5.2 Betalningsmedlet checkar Parterna i ett checkförhållande har olika benämningar, vilka är: utställaren, remittenten samt trassatbanken. Utställaren är den som har ett checkkonto i en bank och kan därmed kallas kontohavare. Remittenten är den till vilken checken är ställd till och den som ska betala är trassatbanken. 42 Mellan utställaren och trassatbanken finns ett checkavtal, i avtalet är det mest grundläggande att utställaren ska ha beviljats en checkkredit hos banken eller ha ett kontotillgodohavade. 43 För utställande av check krävs att det finns täckning enligt 1 kap. 4 ChL. Utställande av check som det inte finns täckning för, kan vara straffbart och en sådan handling kan närmast klassas som bedrägeri enligt 9 kap. 1 Brottsbalken (1962:700), 44 tidigare fanns även en straffbestämmelse i 74 ChL. Vidare kan man inte ställa ut en check på sig själv, vilket står angivet i 1 kap. 6 ChL. En check är att betrakta som ett betalningsmedel, dock kan checken i mindre omfattning användas för att erhålla kredit. Checken är därmed inte att betrakta som ett kreditmedel, eftersom checken ska uppvisas för betalning inom 20 dagar. 45 En check är i praktiken alltid ett orderpapper, även i de fall den är ställd till viss man. En check motsvarar inte formen av ett enkelt skuldebrev, utan är istället till sin form att betrakta som ett löpande värdepapper. Utställaren har vidare ett checkansvar, vilket innebär att utställaren är ansvarig för checkens betalning, enligt 1 kap. 12 ChL. Ansvaret är ovillkorligt, vilket innebär att det inte är möjligt för utställaren att friskriva sig från ansvaret. 40 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Tiberg, Hugo. och Lennhammar, Dan. Skuldebrev växeln och check, 7 uppl. Graphic Systems: Göteborg, 1995, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Tiberg, Hugo. och Lennhammar, Dan. Skuldebrev växeln och check, 7 uppl. Graphic Systems: Göteborg, 1995, s

20 Till skillnad från utställarens ovillkorliga ansvar, kan checköverlåtaren friskriva sig från sitt ansvar. Friskrivning kan göras genom att checköverlåtaren på checken vid överlåtelsen tecknar utan ansvar eller icke order. En check kan även ställas ut i andra former enligt 1 kap. 5 ChL: viss man, så kallad ordercheck, viss man eller till order, så kallad ordercheck, viss man icke till order, så kallad rektacheck, eller innehavare, så kallad innehavarcheck Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s

Jag försäkrar att de uppgifter jag lämnat är riktiga. Jag har tagit del av villkoren i detta Kontoavtal 1702-06, vilka jag förbinder mig att följa.

Jag försäkrar att de uppgifter jag lämnat är riktiga. Jag har tagit del av villkoren i detta Kontoavtal 1702-06, vilka jag förbinder mig att följa. Jag försäkrar att de uppgifter jag lämnat är riktiga. Jag har tagit del av villkoren i detta Kontoavtal, vilka jag förbinder mig att följa. Jag lämnar härmed samtycke till behandling av personuppgifter

Läs mer

Föreläggande att upphöra med tillståndspliktig verksamhet

Föreläggande att upphöra med tillståndspliktig verksamhet 2015-02-17 BESLUT Autocash A TM System AB Att. Verkställande direktören Amalia Jönssons gata 21 42131 VÄSTRAFRÖLUNDA Fl Dnr 14-16780 Delgivning nr I Finansinspektionen Box 7821 SE-1 0397 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

FORDRAN & SKULD. Sjatte upplagan. Mikael Mellqvist Ingemar Persson IUSTUS FÒRLAG

FORDRAN & SKULD. Sjatte upplagan. Mikael Mellqvist Ingemar Persson IUSTUS FÒRLAG FORDRAN & SKULD Sjatte upplagan Mikael Mellqvist Ingemar Persson IUSTUS FÒRLAG Innehàll Innehàll 7 Fòrkortningar 12 1 Inledning 15 1.1 Innehàll, avgrànsningar och ràttskàllor 15 1.2 Studie- och làsanvisningar

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:122

Regeringens proposition 2009/10:122 Regeringens proposition 2009/10:122 Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument Prop. 2009/10:122 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

V I L L KOR. Sida 1 av 5

V I L L KOR. Sida 1 av 5 V I L L KOR S E P A C O R E D I R E C T D E B E T, f ö r B e t a l a r e ( n e d a n k a l l a t S D D C o r e ) f ö r K o n s u m e n t / I c k e - k o n s u m e n t Sida 1 av 5 Villkor för SDD Core utgörs

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 30 april 2010 Nr 290 304 INNEHÅLL Nr Sidan 290 Betaltjänstlag... 1121 291 Lag om ändring av 7 kap. 19 i konsumentskyddslagen... 1144 292 Lag

Läs mer

Användarvillkor - Ladda kort

Användarvillkor - Ladda kort Lingua Fastigheter AB Användarvillkor - Ladda kort Reviderad 2014-08-19 Kort från Lingua fastigheter AB (Café Cupcake, Språkskolan i Umeå), nedan kallat Lingua. Dessa allmänna villkor gäller för Lingua

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR TELEFONBANKEN OCH INTERNETBANKEN KONSUMENT 2013-01-01

ALLMÄNNA VILLKOR TELEFONBANKEN OCH INTERNETBANKEN KONSUMENT 2013-01-01 1. ALLMÄNT Tjänsterna i detta avtal tillhandahålls av Sparbanken Öresund AB (publ) (banken), org.nr. 516406-0088, Box 466, 201 24 Malmö, tfn. 010-4999010 (Telefonbanken), webbplats: www.sparbankenoresund.se,

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB... 3 1. Uppdrag... 3 2. Riktlinjer för mottagande och vidarebefordran

Läs mer

Finansiella Instrument: sådana instrument som avses i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Finansiella Instrument: sådana instrument som avses i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Allmänna villkor för Investeringssparkonto Dessa Allmänna villkor gäller för sparande på Investeringssparkonto hos Investerum AB (Investerum). 2012-01-01 Definitioner Annat Eget Konto: sådan depå och/eller

Läs mer

ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ

ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ Innehåll FÖRORD 13 FÖRKORTNINGAR 15 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER 19 1.1 Elektronisk handel och elektronisk fullgörelse

Läs mer

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057 Dnr 2012/1786 ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057 ( OBLIGATIONER ) 1 Definitioner I föreliggande Villkor skall följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan: "Avstämningsdag":

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

Allmänna villkor (mytaxi ramavtal om förmedlande av taxitjänster) för taxibolag Sverige/mytaxi Sweden AB/B2B/Procurement Framework Agreement

Allmänna villkor (mytaxi ramavtal om förmedlande av taxitjänster) för taxibolag Sverige/mytaxi Sweden AB/B2B/Procurement Framework Agreement Allmänna villkor (mytaxi ramavtal om förmedlande av taxitjänster) för taxibolag Sverige/mytaxi Sweden AB/B2B/Procurement Framework Agreement mytaxi Sweden AB, org. nr 559060-2933, Tulegatan 39, 113 53

Läs mer

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Januari 2012 Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Vad kostar det? Radio- och tv-avgiften kostar 519 kronor för tre månader. Du kan betala varje månad om du har autogiro. Då kostar det

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 17 november 2014 KLAGANDE Königs Restaurang och Konsult AB, 556495-0524 Ombud: Chefsjurist Stefan Lundin Visita Box 3546 103 69 Stockholm

Läs mer

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER Information för Riksbankens Begränsade Penningpolitiska Motparter Informationen är sammanställd för att underlätta för institut som överväger

Läs mer

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1043-1053

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1043-1053 Dnr 2009/612 ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1043-1053 ( OBLIGATIONER ) 1 Definitioner I föreliggande Villkor skall följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan: "Avstämningsdag"

Läs mer

Allmänna villkor för Investeringssparkonto

Allmänna villkor för Investeringssparkonto Cerberus AB 1 Allmänna villkor för Investeringssparkonto Definitioner Annat Eget Konto: sådan depå och/eller konto som inte är ett Investeringssparkonto och som Kunden, eller Cerberus för Kundens räkning,

Läs mer

Dröjsmål i betalningsförmedling ur obligationsrättslig synvinkel

Dröjsmål i betalningsförmedling ur obligationsrättslig synvinkel JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Loreta Johansson Dröjsmål i betalningsförmedling ur obligationsrättslig synvinkel Examensarbete 20 poäng Lars Gorton Bankrätt VT 2005 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR INLÅNINGSKONTON. ( RBAV01 FÖRETAGSSPAR ) Gällande fr o m 2010-08-01. Sid 1 (5)

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR INLÅNINGSKONTON. ( RBAV01 FÖRETAGSSPAR ) Gällande fr o m 2010-08-01. Sid 1 (5) ALLMÄNNA VILLKOR FÖR INLÅNINGSKONTON Sid 1 (5) ( RBAV01 FÖRETAGSSPAR ) Gällande fr o m 2010-08-01 Information om Resurs Bank Resurs Bank AB, org.nr. 516401-0208, Box 222 09, 250 24 Helsingborg, Tfn växel:

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

Kontobestämmelser för euroshell Företagskort

Kontobestämmelser för euroshell Företagskort 1. Parter/Definition St1: St1 Sverige AB, org. nr 556308-5942, tillika kortutgivare, kreditgivare och kontohållare. Konto: Kontohavarens konto hos St1 för vilket ett kreditutrymme beviljats som Kortinnehavare

Läs mer

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Juli 2015 Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Vad kostar det? Radio- och tv-avgiften kostar 554 kronor för tre månader. Du kan betala varje månad om du har autogiro. Då kostar det 184,67

Läs mer

Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut?

Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut? ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-05 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Allmänna villkor för UL:s ombud, 2013-06-06 BILAGA: 1

Allmänna villkor för UL:s ombud, 2013-06-06 BILAGA: 1 Allmänna villkor för UL:s ombud, 2013-06-06 BILAGA: 1 1. DEFINITIONER UL-kort Ett smartkort som kan laddas med Biljetter och Reskassa. UL:s kunder får genom UL-kortet även tillgång till ett antal Tjänster.

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 121/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om finansiella säkerheter och vissa lagar som har samband med den

Lag. RIKSDAGENS SVAR 121/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om finansiella säkerheter och vissa lagar som har samband med den RIKSDAGENS SVAR 121/2003 rd Regeringens proposition med förslag till lag om finansiella säkerheter och vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition

Läs mer

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 1 Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 KI Kuponginlösen AB och ICA Banken AB får härmed med anledning av PTS begäran av den 6 mars 2008 förtydliga vårt anbud avseende rubricerad

Läs mer

1. Läs igenom villkorstexten. 2. Fyll i Autogiromedgivande. 3. Klipp av, vik på mitten, tejpa ihop och posta. Vi betalar portot.

1. Läs igenom villkorstexten. 2. Fyll i Autogiromedgivande. 3. Klipp av, vik på mitten, tejpa ihop och posta. Vi betalar portot. Autogiro Ett enkelt sätt att betala räkningar Vad är Autogiro? Att betala via Autogiro innebär att pengar förs över från ditt bankkonto till Skånska Energi, samma dag som räkningen förfaller till betalning.

Läs mer

RAMAVTAL AVSEENDE JURISTTJÄNSTER

RAMAVTAL AVSEENDE JURISTTJÄNSTER Upphandling av ramavtal avseende juristtjänster 1 Mellan Post- och telestyrelsen org nr 202100-4359 (nedan kallad PTS) och NN org nr (nedan kallad Konsultföretaget) har träffats RAMAVTAL AVSEENDE JURISTTJÄNSTER

Läs mer

Avtal (förslag) 1. Omfattning. 2. Avtalsparter. 3. Avtalshandlingar. 4. Avtalstid

Avtal (förslag) 1. Omfattning. 2. Avtalsparter. 3. Avtalshandlingar. 4. Avtalstid Avtal (förslag) Mellan Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet, org 202100-3096 (nedan kallat ISY) och [namn på leverantör], org nr [leverantörens organsiationsnummer] (nedan kallad leverantören)

Läs mer

AVTAL OM TJÄNSTER FÖR AVYTTRING AV MÖBLER OCH KONTORSINREDNING

AVTAL OM TJÄNSTER FÖR AVYTTRING AV MÖBLER OCH KONTORSINREDNING Mellan Post- och telestyrelsen organisationsnummer 202100-4359 (nedan kallad PTS) och XXXX organisationsnummer xxxxxx-xxxx (nedan kallad Företaget) har träffats följande AVTAL OM TJÄNSTER FÖR AVYTTRING

Läs mer

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga.

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga. Allmänna villkor Kreditgivare är SMS Pengar Norden AB, 556221-6902 (hädanefter Kundfinans), som bedriver verksamhet under varumärket Kundfinans. Kundfinans tillhandhåller konsumentkrediter (hädanefter

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-02-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Nya regler för elektroniska pengar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm AVTALSUTKAST Dnr Adm 2008/70 Bilaga 1 Avtal distribution m.m. av trycksaker 1. Avtalsparter Statens kulturråd Box 27215 102 53 Stockholm Organisationsnummer 202100-1280 Distributören Organisationsnummer

Läs mer

Utredningen om snabbare betalningar (SOU 2012:11) Remiss från Justitiedepartementet

Utredningen om snabbare betalningar (SOU 2012:11) Remiss från Justitiedepartementet PM 2012:84 RI (Dnr 001-723/2012) Utredningen om snabbare betalningar (SOU 2012:11) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen

Läs mer

Allmänna villkor för Investeringssparkonto

Allmänna villkor för Investeringssparkonto 1 Allmänna villkor för Investeringssparkonto Definitioner Annat Eget Konto: sådan depå och/eller konto som inte är ett Investeringssparkonto och som Kunden, eller Institutet för Kundens räkning, har öppnat

Läs mer

HFD 2014 ref 68. Lagrum: 39 kap. 7 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HFD 2014 ref 68. Lagrum: 39 kap. 7 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2014 ref 68 Tillhandahållandet av en genom lunchkupong förskottsbetald lunch har i visst fall ansetts inte utgöra en försäljning som utlöser registeringsskyldighet i kassaregister. Lagrum: 39 kap.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2004 Ö 1918-03 KLAGANDE RGP Dental Inc., 22 Burnside Street, 02809 BRISTOL R1, USA Ombud: advokaten HS MOTPART SunDesign

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum 12.6.2003

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum 12.6.2003 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för finansiella säkerheter Ordförande: Marjut Jokela Sekreterare:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 september 2015 KLAGANDE Kronobergs läns landsting 351 88 Växjö MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 april

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

1. Syfte och avslut av städavtalet

1. Syfte och avslut av städavtalet Allmänna Villkor för städtjänster av tjänsteutövare bokade genom www.helpling.se Helpling Sverige AB, org.nr: 556971-7225, Klarabergsgatan 29, 111 21 Stockholm ( Helpling ) driver förmedlingsplattformen

Läs mer

Dessa Användarvillkor avser det avtal som Kund tecknar med BASTA Online AB för användning av BASTA Projekthanteraren.

Dessa Användarvillkor avser det avtal som Kund tecknar med BASTA Online AB för användning av BASTA Projekthanteraren. Användarvillkor för BASTA Projekthanteraren A. Allmänt 1. Definitioner I dessa Användarvillkor skall nedan nämnda termer ha följande betydelser. Användarvillkor: Dessa Användarvillkor. Användare: Den som

Läs mer

Betalningar över Internet vid elektronisk handel

Betalningar över Internet vid elektronisk handel JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ida Lindblad Betalningar över Internet vid elektronisk handel -Vem står risken för förklaringsmisstag, befordringsfel och dröjsmål? Examensarbete 20 poäng Lars

Läs mer

Tillägg till Erbjudandehandlingen med anledning av North Investment Group AB:s erbjudande till innehavare av aktier och konvertibler i ACAP Invest AB

Tillägg till Erbjudandehandlingen med anledning av North Investment Group AB:s erbjudande till innehavare av aktier och konvertibler i ACAP Invest AB Tillägg till Erbjudandehandlingen med anledning av North Investment Group AB:s erbjudande till innehavare av aktier och konvertibler i ACAP Invest AB (publ) VIKTIG INFORMATION Detta tillägg till Erbjudandehandlingen

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR. 1. Allmänt. 2. Tjänsten och villkor för tillträde till denna

ANVÄNDARVILLKOR. 1. Allmänt. 2. Tjänsten och villkor för tillträde till denna ANVÄNDARVILLKOR 1. Allmänt 1.1 Dessa användarvillkor ( Användarvillkoren ) gäller när du som användare ( Användare ) ingår avtal ( Avtalet ) med M.C. WITTE of Sweden AB, org. nr 556871-4298, med adress

Läs mer

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande AVTAL Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande Innehåll 1 Avtalets omfattning... 3 2 Avtalsperiod... 3 3 Avtalshandlingar... 3 4 Kontaktpersoner... 3 5 Engagerade säljare... 3 5.1

Läs mer

AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT

AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT Öresundskraft AB, org nr 556089-7851 ( Öresundskraft ) och nedan angiven fastighetsägare ( Fastighetsägaren ) har ingått avtal på de villkor som framgår

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 april 2009 T 4750-07 KLAGANDE J.O. Forsbergs Reservdelar AB, 556231-0713 Box 283 573 23 Tranås Ombud: Advokat JK MOTPART Sparbanken Alingsås,

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

Allmänna villkor för ViaSpar Finans AB ViaSparkonto Företag 2016

Allmänna villkor för ViaSpar Finans AB ViaSparkonto Företag 2016 Allmänna villkor för ViaSpar Finans AB ViaSparkonto Företag 2016 1. Allmänt Parter är ViaSpar Finans AB, nedan kallat ViaSpar, org nr 559010-8816, Holländargatan 27, 11359 Stockholm, tel: 08 12 44 60 10,

Läs mer

Avtalsvillkor massage, bilaga 2

Avtalsvillkor massage, bilaga 2 Datum: 2011-11-28 1 (5) Avtalsvillkor massage, bilaga 2 Skolinspektionen. Box 23069. 104 35 Stockholm. Telefon växel: 08-586 080 00, www.skolinspektionen.se 2 (5) Beställare: Leverantör (fylls i av leverantör):

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FLEXSPAR 2010-12-28 1.PARTER

ALLMÄNNA VILLKOR FLEXSPAR 2010-12-28 1.PARTER ALLMÄNNA VILLKOR FLEXSPAR 2010-12-28 1.PARTER Parter är Avida Finans AB, nedan kallad Avida, och den eller de som tecknat avtal med Avida om Avidas tjänster och för vilken respektive ett konto förs, nedan

Läs mer

Vänligen kryssa för val av faktureringsperiod och betaltid samt val av fakturamodell.

Vänligen kryssa för val av faktureringsperiod och betaltid samt val av fakturamodell. Ansökan SAS Faktura Vi ansöker härmed och accepterar betalningsansvar för SAS Faktura. Företagets fullständiga namn Företagets organisationsnummer Adress Postnummer Postadress Företagets kontaktperson

Läs mer

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 Utbjuden volym: 750 000 000 kr Real räntesats: 1,00 % Räntebegynnelsedag: 1 april 2005 Emissionspris: Bestäms vid auktion Auktionsdag: 22 september 2005 Likviddag:

Läs mer

Avtal investerin ssparkonto ISK Allmänna villkor för Investeringssparkonto 2012-01-01

Avtal investerin ssparkonto ISK Allmänna villkor för Investeringssparkonto 2012-01-01 Avtal investerin ssparkonto ISK Allmänna villkor för Investeringssparkonto 2012-01-01 Definitioner Annat Eget Konto: sådan depå och/eller konto som inte är ett Investeringssparkonto och som Kunden, eller

Läs mer

OPTIONSBEVIS. Detta optionsbevis är utfärdat till. Lars Berg eller order och omfattar köpoptioner av serie 2016/2017 (C)

OPTIONSBEVIS. Detta optionsbevis är utfärdat till. Lars Berg eller order och omfattar köpoptioner av serie 2016/2017 (C) OPTIONSBEVIS Detta optionsbevis är utfärdat till Lars Berg eller order och omfattar 10 000 köpoptioner av serie 2016/2017 (C) och varje köpoption ger rätt att förvärva en aktie i Greater Than AB (publ)

Läs mer

Mannerheim Invest AB. Erbjudande till aktieägarna i Enaco AB (publ)

Mannerheim Invest AB. Erbjudande till aktieägarna i Enaco AB (publ) Mannerheim Invest AB Erbjudande till aktieägarna i Enaco AB (publ) November 2008 Denna erbjudandehandling är viktig och erfordrar omedelbar uppmärksamhet Denna erbjudandehandling och den tillhörande anmälningssedeln

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR BANKKORT VISA OCH BANKKORT VISA ONLINE 2010-08-01

ALLMÄNNA VILLKOR BANKKORT VISA OCH BANKKORT VISA ONLINE 2010-08-01 ALLMÄNNA VILLKOR BANKKORT VISA OCH BANKKORT VISA ONLINE 2010-08-01 1. ALLMÄNT Tjänsten i detta avtal tillhandahålls av Sparbanken Syd banken, org.nr. 548000-7425, Box 252, 271 25 YSTAD, tfn 0411-82 20

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR INLÅNING, INTERNETBANK M.M. FÖRETAG 2016-05-23

ALLMÄNNA VILLKOR INLÅNING, INTERNETBANK M.M. FÖRETAG 2016-05-23 ALLMÄNNA VILLKOR INLÅNING, INTERNETBANK M.M. FÖRETAG 2016-05-23 1.ALLMÄNT Tjänsterna i dessa allmänna villkor tillhandahålls av Ekobanken medlemsbank banken, org.nr. 516401-9993, Box 64, 153 22 Järna,

Läs mer

Se bilaga 1. Prislista. Priserna som anges är takpris och Leverantören ska kunna offerera nya system under förutsättning att Cisco producerar dessa.

Se bilaga 1. Prislista. Priserna som anges är takpris och Leverantören ska kunna offerera nya system under förutsättning att Cisco producerar dessa. 1 Ramavtal Detta ramavtal med dnr har träffats mellan Domstolsverket med organisationsnummer 202100-2742 och Företagsnamn med organisationsnummer Organisationsnummer. 2 Omfattning Ramavtalet omfattar Cisco

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt - En kartläggning av de praktiska åtgärder samt de juridiska problem vilka omgärdar fenomenet ombildning Magisteruppsats, 2005 Affärsjuridiska programmet med

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Min Räkning Finance AB (Betalaräkning.se) Box 24104, 10451 Stockholm kundcenter@betalarakning.se http://www.betalaräkning.se

Läs mer

SÖDERTÄLJE GYM AB. Allmänna villkor för medlemskap i 8T. Dessa allmänna villkor gäller för medlemskap i 8T från och med den 1 Januari 2016. 1.

SÖDERTÄLJE GYM AB. Allmänna villkor för medlemskap i 8T. Dessa allmänna villkor gäller för medlemskap i 8T från och med den 1 Januari 2016. 1. Allmänna villkor för medlemskap i 8T Dessa allmänna villkor gäller för medlemskap i 8T från och med den 1 Januari 2016. 1. Allmänt 1.1 Dessa allmänna villkor gäller för avtal om medlemskap i 8T mellan

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ALLMÄNT.2 I FÖRESKRIFTER FÖR OMBUD (UPPHÄVTS).....2 1 Registrering av ombud (upphävts)... 2 2 Anmälan om utnyttjande av etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster(upphävts)...

Läs mer

Mer kort mindre kontanter

Mer kort mindre kontanter Mer kort mindre kontanter Korttjänster i ramavtalen Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf Agenda 1. Förbetalda kort Ramavtal, bakgrund, strategi, funktionalitet 2. Korttjänster Genomgång av olika kort 3.

Läs mer

Betalningsstatistik 2014, uppgifter som ska rapporteras

Betalningsstatistik 2014, uppgifter som ska rapporteras Betalningsstatistik 2014, uppgifter som ska rapporteras Uppgifterna i denna tabell rapporteras för 2014 till Finlands Bank i början av 2015. Tabellen är en förteckning över uppgifter som ska rapporteras

Läs mer

Leveransvillkor. Gäller from 1 oktober 2009.

Leveransvillkor. Gäller from 1 oktober 2009. Leveransvillkor Gäller from 1 oktober 2009. Vi hälsar Dig välkommen som kund till oss. Vi skall tillsammans med Dig se till att Din butik har ett optimalt sortiment och bra förutsättningar för att sälja

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Sida 1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Webbadress 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Typ av kredit Det

Läs mer

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Innehåll Artikel 1. Definitioner... 3 Artikel 2. Avtalsförhållande... 3 Artikel 3. Debetvärdepapper... 3 Artikel 4. Endast utförande... 4 Artikel 5. Order... 4 Artikel 6.

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2014:11 Utkom från trycket

Läs mer

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster DATUM VÅR REFERENS 008-0-07 Dnr 07-0977 ERT DATUM ER REFERENS Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster POSTADRESS Box 5398, 0 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 6 TELEFON

Läs mer

Depå-/kontoavtal för aktiesparklubb

Depå-/kontoavtal för aktiesparklubb Depå-/kontoavtal för aktiesparklubb Kopia av giltig ID-handling vidimerad av en person skall bifogas vid öppnande av depå hos Nordnetdirekt. Detta gäller för samtliga depåägare. Använd bifogad blankett

Läs mer

1 KOMMERSIELLA VILLKOR (utkast till beställning/avtal)

1 KOMMERSIELLA VILLKOR (utkast till beställning/avtal) 1 KOMMERSIELLA VILLKOR (utkast till beställning/avtal) Nedanstående avtal har tecknats mellan följande parter Kommunen Drottninggatan 32 651 84 Karlstad Org.nr 212000-1850 Leverantören Företagsnamn Adress

Läs mer

Innehåll. 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 9

Innehåll. 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 9 Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 9 2 Promemorians lagförslag... 11 2.1 Förslag till lag om elektroniska pengar...11 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar...26

Läs mer

Vad händer om man inte avtalar? Advokat, jur. dr Jon Kihlman Stockholm den 9 november 2010

Vad händer om man inte avtalar? Advokat, jur. dr Jon Kihlman Stockholm den 9 november 2010 Vad händer om man inte avtalar? Advokat, jur. dr Jon Kihlman Stockholm den 9 november 2010 www.avtalsrätt.com Agenda 1. Vem drabbas av en transportskada? 2. Hur avgör man om avtalsobjektet är felaktigt?

Läs mer

7 Skuldebrevslagen och moderna betalningsmetoder. Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 8. Linköpings universitet, vt 2002

7 Skuldebrevslagen och moderna betalningsmetoder. Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 8. Linköpings universitet, vt 2002 Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet 2002/06 7 Skuldebrevslagen och moderna betalningsmetoder Magisteruppsats Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 8 Linköpings universitet,

Läs mer

AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT Avtalsnummer: AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR FÖR RAPPORTERING AV BETALNINGSSTATISTIK (MATI)

RAPPORTERINGSANVISNINGAR FÖR RAPPORTERING AV BETALNINGSSTATISTIK (MATI) RAPPORTERINGSANVISNINGAR FÖR RAPPORTERING AV BETALNINGSSTATISTIK (MATI) Version 1.0.6 (4.9.2014) Gäller från 1.1.2014 1 VERSIONSHISTORIK Version Datum Giltighet Ändringar 1.0.2 7.5.2013 1.1.2014- Första

Läs mer

Är bitcoin en valuta?

Är bitcoin en valuta? JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Är bitcoin en valuta? - en rättslig analys av virtuella valutor i ljuset av begreppen pengar, betalningsmedel och valuta Carolina Westerlund Examensarbete

Läs mer

Allmänna villkor Dessa allmänna villkor gäller för avtal om Baskonto hos JAK Medlemsbank.

Allmänna villkor Dessa allmänna villkor gäller för avtal om Baskonto hos JAK Medlemsbank. BASKONTO Allmänna villkor Dessa allmänna villkor gäller för avtal om Baskonto hos JAK Medlemsbank. Definitioner m.m.... 1 Allmän produktbeskrivning... 2 Betalningar till och från kontot... 2 Begränsningar

Läs mer

ANVÄNDARAVTAL PARTER AVTALSTID ANVÄNDARENS ÅTAGANDEN

ANVÄNDARAVTAL PARTER AVTALSTID ANVÄNDARENS ÅTAGANDEN ANVÄNDARAVTAL PARTER I avtalstexten nedan kallas Du/Ditt företag för Användaren och Apptech 24 AB, 556870-0230, Sjötullsgatan 16, 82450 Hudiksvall, för Apptech. De tjänster som Du faktureras för kallas

Läs mer

Allmänna villkor för konsultuppdrag

Allmänna villkor för konsultuppdrag 14 FEBRUARI 2011 ALLMÄNNA VILLKOR Stockholm Strategic Advise AB 1(6) STRATVISE 11-0078 Allmänna villkor för konsultuppdrag Dessa bestämmelser gäller vid anlitande av konsulter vid kompetens- och resursuppdrag.

Läs mer

Avdelningen för juridik. Ekonomi/finans, Inköp/upphandling, Juridik, Kommunala bolag Ny lagstiftning - Snabbare betalningar

Avdelningen för juridik. Ekonomi/finans, Inköp/upphandling, Juridik, Kommunala bolag Ny lagstiftning - Snabbare betalningar Cirkulärnr: 13:10 Diarienr: 13/1836 Handläggare: Avdelning: Datum: 2013-03-12 Mottagare: Rubrik: Bilagor: SFS 2013:55 SFS 2013:56 SFS 2013:57 Ekonomi/finans, Inköp/upphandling, Juridik, Kommunala bolag

Läs mer