Elektroniska pengar. Digital money

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektroniska pengar. Digital money"

Transkript

1 LIU-IEI-FIL-G-15/ SE Elektroniska pengar En studie av elektroniska pengar och betalningsförfaranden Digital money A study of digital money and payment processes Rebecca Carlstedt Lovisa Johnsson Kandidatuppsats Vårtermin 2015 Termin 6 Handledare: Herbert Jacobson Kandidatuppsats i Affärsrätt/Affärsjuridiska programmet (med Europainriktning) Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Förkortningar och förklaringar Betalningsinstrument Med betalningsinstrument avses enligt 2 1 p lag (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument: betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att elektroniskt initiera en betalningstransaktion Betalningsmedel Med betalningsmedel avses checkar och kontanter BtjL Lag (2010:751) om betaltjänster ChL Checklagen (1932:131) E-pengar Elektroniska pengar Individualiserat konto Med individualiserat konto avses konto som anslutet till kontokort KKL Konsumentköplagen (1990:932) KkrL Konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsument Fysisk person som erlägger betalning Konto Med konto avses ett konto där penningmedel finns förvarade Kontopengar Med kontopengar avses pengar som finns på ett betalkort Kreditpengar Med kreditpengar avses det tillgängliga kreditutrymmet för kreditpengar, således innebär betalning med kreditkort betalning med kreditpengar LEP Lag (2011:755) om elektroniska pengar LUEP Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar Näringsidkare Mottagare för betalning Prop. Proposition SkbrL Lag (1936:81) om skuldebrev SOU Statens offentliga utredningar

3 Sammanfattning Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska. En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122. I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar ). Vid utredning av de olika betalningsförfarandena, görs hänvisning till tillämplig lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall direkt tillämpbar lagstiftning inte funnits, görs hänvisning till analog tillämpning av lag.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Problembakgrund Problemformulering Syfte Metod Avgränsning Disposition Pengar Inledning Begreppet pengar Kontanter Elektroniska pengar Inledning Begreppet elektroniska pengar SOU 1998: SOU 1998: Smart card Cashkort Förbetalda kort Elektronisk plånbok Uttalanden från Riksbanken angående elektroniska pengar Kan elektroniska pengar klassificeras som vara, tjänst, nyttjanderätt eller skuldebrev? 12 5 Checkar Inledning Betalningsmedlet checkar Kontokort Inledning Betalningsinstrumentet kontokort Betalkort och kreditkort Fordran och skuld Betalning... 17

5 7.1.1 Inledning Anbud- och acceptmodellen Förpliktelsen Konsumentköplagens tillämplighet Skuldebrev och skuldebrevslagens tillämplighet Betalning med kontanter Inledning Analog tillämpning av skuldebrevslagen Betalning med elektroniska pengar Inledning Tillämplig lagstiftning Analog tillämpning av skuldebrevslagen Betalning med checkar Inledning Tillämplig lagstiftning och analog tillämpning av skuldebrevslagen Betalning med kontokort Inledning Tillämplig lagstiftning Analog tillämpning av skuldebrevslagen Sammanfattning av tillämplig lagstiftning Analys Inledning Vad är elektroniska pengar? Definition av elektroniska pengar i föregående respektive nuvarande lag om elektroniska pengar Definition av elektroniska pengar i jämförelse med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument Fysiska och abstrakta betalningsmedel och betalningsinstrument Klassificering av elektroniska pengar Hur ser betalningsförfarandet ut för betalning med elektroniska pengar jämfört med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? Den faktiska handlingen Skuldebrevslagens tillämplighet... 30

6 8.3.3 Infrielsetidpunkten Slutsats Problemformulering: Vad är elektroniska pengar? Problemformulering: Hur ser betalningsförfarandet ut för betalning med elektroniska pengar jämfört med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? Avslutande kommentar Källförteckning... 33

7 1 Inledning 1.1 Problembakgrund Att uppfylla en förpliktelse genom att genomföra en betalning, är en av de vanligaste handlingar vi människor företar oss i vårt vardagliga liv. Idag har vi möjlighet att genomföra en betalning genom många olika betalningsformer. Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga med sedlar och mynt, men också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska. Dessa moderna betalningsformer är bland annat, betalning genom betal- och kreditkort samt betalning med elektroniska pengar. I betänkandet SOU 1998:14 beskrivs de näringsrättsliga frågorna som uppkommer i och med användande av e-pengar. 1 Vidare beskrivs i SOU 1998:122 de civilrättsliga frågorna som uppkommer i samband med användande av e-pengar. 2 E-pengar har gett upphov till ny lagstiftning för att definiera e-pengar samt för att reglera tillåtelse om utgivning av e-pengar. År 2001 lades proposition 2001/02:85 fram för reglering av utgivning av e-pengar, det gav i sin tur upphov till lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar (LUEP). Lagen upphävdes senare efter att proposition 2010/11:124 lades fram år 2010, vilket gav upphov till en ny lag, lag (2011:755) om elektroniska pengar (LEP). Den nya lagen ersatte den föregående lagen LUEP. Vi ifrågasätter dock, vilka pengar är e-pengar idag samt vad är e-pengar? Som ovan nämnts finns det idag många olika betalningsformer, vilket ger upphov till frågan; vilka regler ska användas för betalning beroende av val av betalningsform och betalningsmedel eller betalningsinstrument? Vidare ställer vi oss frågan: hur betalning med e-pengar skiljer sig från betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? 1 SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Utredningen om elektroniska pengar: delbetänkande. Stockholm: Fritze. 2 SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze. 1

8 1.2 Problemformulering Vad är elektroniska pengar? Hur ser betalningsförfarandet ut för betalning med elektroniska pengar jämfört med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vad e-pengar är. För att förklara e-pengar, ämnar vi att utgå från definitionen av e-pengar i SOU 1998:14 samt SOU 1998:122, för att vidare försöka definiera e-pengar genom att utgå från aktuell lagstiftning. Vidare vill vi jämföra definitionen av e-pengar i den föregående lagen LUEP med definitionen i nuvarande lagen LEP. Syftet är även att jämföra e-pengar med de valda betalningsmedlen eller betalningsinstrumenten, för att på så vis besvara vår frågeställning. Vi avser även att utreda den faktiska handlingen betalning med e-pengar samt jämföra med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar ). Syftet är även att hänvisa till tillämpbar lagstiftning för betalning med respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument. Vi riktar oss till juridikstuderande. 1.4 Metod För utredning av ämnet har vi använt oss av tillämplig lagstiftning, vilka är: lagen (2011:755) om elektroniska pengar (LEP), lag (2010:751) om betaltjänster (BtjL), lag (1936:81) om skuldebrev (SkbrL), checklagen (1932:131) (ChL), köplagen (1990:931) (KöpL), konsumentköplagen (1990:932) (KKL) och konsumentkreditlagen (2010:1846) (KkrL). Vidare har vi utgått ifrån SOU 1998:14 och SOU 1998:122 samt prop. 2001/02:85 och prop. 2010/11:124. Vi har även använt oss av tillämplig litteratur för ämnet samt rapporter, uppsatser och Internetkällor. För hänvisning till tillämplig lagstiftning för betalningsförfarandet, har vi hänvisat till lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument, som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall vi inte funnit direkt tillämpbar lagstiftning, har vi hänvisat till analog tillämpning av lag. För utredning av betalningsförfarandet har vi begränsat oss till det fall då konsumenten överlämnar betalning till näringsidkaren i direkt anslutning till köpet vid köp av lös sak. För vår framställning av tillämplig lagstiftning avseende betalningsförfarandet, har vi tillämpat den juridiska 2

9 metodregeln lex specialis, lex specialis derogat legem generalem, som betyder att den speciella rättsregeln undantränger den allmänna rättsregeln Avgränsning I uppsatsen har vi valt att begränsa oss till att utreda e-pengar, kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar ). Vi har vidare valt att fokusera på att utreda innebörden av den juridiska handlingen att konsumenten utför en betalning, varför vi inte avser att utreda den juridiska innebörden av att näringsidkare erhåller en betalning. Vidare kommer vi inte att beakta eventuella skatterättsliga konsekvenser, som kan uppstå när en betalning genomförs. 1.6 Disposition För besvarande av uppsatsens två problemformuleringar, ämnar vi att i kapitel 2 förklara begreppet pengar. Vi anser att en sådan framställning är grundläggande för vidare presentation av de olika betalningsmedlen eller betalningsinstrumenten som presenteras i kapitel 3-6. Kapitel 7 består vidare av en allmän framställning av begreppen betalning, fordran och skuld, kapitlet avslutas med en teoretisk förklaring av hur en betalning med respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument går till samt hänvisning till lagstiftning som enligt vår tolkning är tillämplig. Vidare i kapitel 8, görs en kort jämförelse mellan den föregående lagen LUEP och den nuvarande lagen LEP. Avslutningsvis i kapitel 9, analyserar vi det material som har presenterats i kapitel 2-8, för att besvara våra valda problemformuleringar. 3 Heidbrink, Jakob. Grundläggande fordringsrätt och skuldebrevsrätt. Studentlitteratur, Lund 2011, s.18. 3

10 2 Pengar 2.1 Inledning Med pengar avses lagligt betalningsmedel och de betalningsmedel som är lagliga, är de betalningsmedel som kan användas för betalning av allmänheten och företag i ett land, om inget annat har avtalats. Lagliga betalningsmedel i Sverige är giltiga sedlar och mynt, enligt 5 kap. 1 Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank. 4 Kontanter har som lagligt betalningsmedel rättslig status, vilket innebär att den som betalar har rätt att betala med kontanter om inget annat har avtalats. Andra betalningsmedel eller betalningsinstrument än kontanter är dock inte att betrakta som olagliga Begreppet pengar Pengar kan anses ha tre olika funktioner, till att börja med är pengar ett betalningsmedel. För att ett betalningsmedel ska vara välfungerade krävs det att de är lätt att använda, det kravet uppfyller exempelvis sedlar och mynt. Vidare ska pengar fungera som värdebevarare, vilket innebär att pengar ska ha ett bestående värde som man ska kunna spara i och pengar ska även fungera som en räkneenhet. 6 Pengar används för att genomföra en betalning, var, när och hur betalning ska ske regleras bland annat av SkbrL. 7 En djupare redogörelse för SkbrL tillämplighet följer i uppsatsens kapitel 7. Sedlar och mynt kan inte anses utgöra ett fordringsbevis, utan det är istället att betrakta som ett betalningsmedel som utgör ett visst värde. Det innebär att det inte är möjligt att lösa in pengarna i utbyte mot något annat, exempelvis guld, hos Riksbanken, vilket historiskt har varit möjligt. 8 Som nämnts i avsnitt 2.1 är sedlar och mynt ett lagligt betalningsmedel, det kan dock ifrågasättas om det är det enda lagliga betalningsmedlet. Frågan är intressant med tanke på att den fysiska användningen av pengar, det vill säga betalning med kontanter, idag inte är lika vanlig. Ett alternativt sätt att genomföra en 4 Tingström, Bertel. Lagligt betalningsmedel. Nationalencyklopedin. (hämtad ). 5 Segendorf, Björn. och Wilbe, Anna. Ekonomisk kommentar: har kontanter någon framtid som lagligt betalningsmedel? Sverige riksbank (hämtad ). 6 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s

11 betalning, är genom kontoöverföring, även en sådan form av betalning bör även betraktas som ett legalt betalningsinstrument. 9 Begreppet pengar kan idag anses ha en vidsträckt mening, i och med uppkomsten av nya betalningsmedel och betalningsinstrument. Tidigare lektor i affärsrätt på Linköpings Universitet Karin Wallin-Norman har i Sveriges Radio uttalat följande: En övervägande del av alla pengar i dag existerar bara som abstrakt information på våra banker. Trots det behandlar jurister och svenska domstolar pengar och värdepapper som fysiska ting. Istället bör pengar betraktas som en form av relation. Enligt Karin grundar sig domstolarnas tolkning i att rättsväsendet inte anpassats efter pengarnas digitala utveckling. Karin Wallin- Norman har vidare uttalat: De jurister som utbildar jurister och skriver läroböckerna, baserar sin verklighetssyn på hur det var för femtio år sen, då datorerna inte fanns Lindskog, Stefan. Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra betalningsrättsliga frågor. Nordstedts Juridik: Stockholm, 2014, s Niklas Zachrisson. Domstolar behandlar pengar som föremål. Vetenskapsradion (hämtad ). 5

12 3 Kontanter Kontanter är tryckta papperslappar respektive präglade metallbitar, det vill säga sedlar och mynt, vilket är en form av pengar. 11 Med kontantbetalning avses betalning som görs med sedlar och mynt. 12 Den exklusiva rätten att ge ut sedlar och mynt samt bestämma hur sådana ska se ut, har Sveriges Riksbank enligt Regeringsformen (1974:152) 9 kap. 14. Ensamrätten är sanktionerad med straffansvar. 13 Riksbanken arbetar även för att motverka att sedlar och mynt förfalskas, genom att de sedlar som ges ut är försedda med säkerhetsdetaljer, vilket gör det lättare att skilja en äkta sedel från en falsk Lindskog, Stefan. Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra betalningsrättsliga frågor. Nordstedts Juridik: Stockholm, 2014, s Lindskog, Stefan. Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra betalningsrättsliga frågor. Nordstedts Juridik: Stockholm, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Sveriges Riksbank. Sedlar och mynt lathund (hämtad ). 6

13 4 Elektroniska pengar 4.1 Inledning E-pengar är en digital form av pengar som uppkommit i och med användandet av elektroniska betalningar och överföringar. Banker har sedan slutet av 1970-talet använt sig av datorbaserade betalningssystem och nyttjat elektronisk kommunikation i olika former. 15 Begreppet e-pengar används ofta i en vid mening för olika former av betalningsinstrument. 16 Vidare ska tilläggas att e-pengar inte är detsamma som kontopengar, som bara är en annan form av elektroniskt förvarade pengar Begreppet elektroniska pengar E-pengar är en form av digitala värdeenheter för betalning som sker elektroniskt, som förekommer som ett chip på ett kort eller ett minne i en dator. 18 E-pengar är medel som inte är registrerade på ett individualiserat konto och som hanteras som digitala värdeenheter. 19 E-pengar och kontanter har inte samma egenskaper, däremot har e-pengar likt kontobaserade betalningar ett behov av finansiell infrastruktur, varför e-pengar och kontopengar påminner mer om varandra. Skillnaden mellan e-pengar och kontopengar är dock, att e-pengar finns insatta hos utgivaren av e-pengar (exempelvis WyWallet) i form av e-pengar, istället för på ett bankkonto. Vidare kan e-pengar lösas in av innehavaren mot traditionell kontobehållning eller kontanter hos utgivaren. E-pengar utgör bland annat betalningar som lagras med hjälp av Internet, exempelvis PayPal och mobiltelefonbetalningar. 20 Definition av e-pengar finns angiven i lagen (2011:755) om elektroniska pengar, 1 kap. 2 2 p: elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som: a) representerar en fordran på utgivaren, b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren. 15 Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s Furberg, Per. och Lindgren, Lars. Elektroniska pengar: juridiska aspekter. Fakta info direkt: Stockholm, 2000, s Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s Sveriges Riksbank. Elektroniska pengar och förutbetalda kort. Publikation/ Den svenska finansmarknaden. Stockholm: Den svenska finansmarknaden, 2014, s SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s Sveriges Riksbank. Elektroniska pengar och förutbetalda kort. Publikation/ Den svenska finansmarknaden. Stockholm: Den svenska finansmarknaden, 2014, s

14 När e-pengar uppkom, saknades en tillämplig lag som reglerade denna karaktär av pengar. År 2001 lades proposition 2001/02:85 fram, för reglering av utgivning av e-pengar, vilket gav upphov till LUEP. Definitionen för e-pengar i 1 kap. 2 1st LUEP var följande: elektroniska pengar: ett penningvärde som representerar en fordran på utgivaren och som, utan att finnas på ett individualiserat konto, är lagrat på ett elektroniskt medium och godkänns som betalningsmedel av andra företag än utgivaren. År 2010 lades proposition 2010/11:124 fram, om förslag om att ersätta (LUEP) med nya regler genom LEP. I LEP finns regler om tillstånd för utgivning av e-pengar. Tillståndet får endast ges av Finansinspektionen, enligt 2 kap. 1 LEP, om inget annat står föreskrivet i 2 eller 3 angående undantag från tillståndsplikt. För att få tillstånd för utgivning av e-pengar, finns för svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar ett antal krav som måste uppfyllas, enligt 2 kap. 6-8 LEP. De institut som har beviljats utgivning av e-pengar ska ha ett startkapital som motsvarar minst Euro när verksamheten startar, enligt 3 kap. 1 LEP. I 4 kap. LEP finns regler för bestämmelser om e-pengar, exempelvis utgivning av e-pengar, räntor och inlösen. I kap. 5, som är lagens sista kapitel, finns regler om tillsyn, ingripanden och bemyndiganden för e- pengar SOU 1998:14 De näringsrättsliga frågor som uppkommer i och med användandet av e-pengar beskrivs i delbetänkandet SOU 1998:14. Delbetänkandet uppkom på grund av att begreppet e-pengar ofta användes i en vid och oklar betydelse samt att det internationellt pågick ett intensivt arbete angående näringsrättsliga regleringar av e-pengar. I delbetänkandet finns ett förslag på hur e-pengar skulle kunna förklaras: med digitala värdeenheter menas därvid elektroniska registreringar av medel som kan användas för betalningar utan att finnas på ett individualiserat konto SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s.11. 8

15 Vidare diskuteras betydelsen av att öka allmänhetens förtroende för e-pengar. I delbetänkandet finns ett förslag på hur förtroendet skulle kunna ökas, förslaget avsåg att krav skulle ställas på utgivarna och elektroniska penningsystemets utformning. 22 I delbetänkandet har även hänsyn tagits till hur konkurrensen för både kontanter, det vill säga sedlar och mynt, och kontobaserade betalningssystem skulle påverkas på grund av teknikens utveckling av e-pengar SOU 1998:122 De civilrättsliga frågor som uppkommer i och med användandet av e-pengar beskrivs i slutbetänkandet SOU 1998:122. I betänkandet diskuteras huruvida SkbrL är tillämplig på olika former av fordringar, löpande såväl som enkla. I betänkandet dras vidare slutsatsen att rättsprinciper som tillämpas på motsvarande traditionella betalningsformer, vanligtvis även kan tillämpas på digitala värdeenheter. Vidare framgår av slutbetänkandet att regler som tillämpas för enkla fodringar inte kan tillämpas på digitala värdeenheter på grund av: att innehavet av objektet ses som avgörande och att värdeenheten måste överlämnas vid en betalning. Istället kan de digitala värdeenheterna ses som en annan form av lös egendom som kan jämställas med löpande fordringar. 24 I slutbetänkandet föreslås att reglerna som föreslagits i slutbetänkandet Betaltjänster (SOU 1995:69) ska tillämpas på e-pengar. Dessa regler avsåg bland annat regler om skriftlig information och rätten att frånträda avtal vid ensidiga villkorsändringar. 25 Vidare är en central del av slutbetänkandet att försöka besvara frågorna: Var ska betalning ske med e-pengar? När ska betalning ske med e-pengar? När anses betalning ha skett med e-pengar? SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s

16 4.3 Smart card Smart cards, med svensk benämning aktiva kort, är elektroniska kort i kontokortsformat med ett minne som är anonymt. Kortet kan genom en inbyggd mikroprocessor, förutom att lagra stora mängder data, kommunicera och utföra transaktioner. 27 Pengar som lagras på kortet är e- pengar Cashkort Cashkortet användes under en tid i Sverige, men idag används det inte längre. Cashkort var en form av aktiva kort, som tillhörde banken och lånades ut till kunden. Systemet byggde på lagring av e-pengar i ett smart card. 29 Vanligtvis var kortet kopplat till ett bankkonto och kunde därifrån laddas genom särskilda bankomatliknande laddningsterminaler, genom banken eller genom telenätet. Kortet användes som ett betalkort, men skillnaden var att ingen identitetskontroll eller kontroll med kontoförande institut förelåg. Vid betalningen var konsumenten anonym, men näringsidkaren kunde trots det följa transaktioner som ägt rum med ett speciellt kort Förbetalda kort Förbetalda kort är nära besläktade med e-pengar, men eftersom korten endast kan användas för ett begränsat varu- eller tjänsteutbud eller inom ett begränsat nätverk av köpställen, så omfattas de inte av LEP. Förbetalda kort finns i form av kort kopplade till en viss butikskedja eller i form av kontantkort för telefonsamtal Elektronisk plånbok En elektronisk plånbok är ett konto som på olika sätt kan laddas med pengar, för att senare kunna användas för en betalning. Möjligheten till att kunna göra mikrobetalningar, utan de höga kostnaderna som kan uppstå för kortbetalningar, är den viktigaste funktionen av den elektroniska plånboken. Ytterligare en fördel är att betalningar privatpersoner emellan på 27 Henriksson, Sten. Smart-card. Nationalencyklopedin. (hämtad ). 28 Vedin, Arne. Digitala pengar. Nationalencyklopedin. (hämtad ). 29 Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s Sveriges Riksbank. Elektroniska pengar och förutbetalda kort. Rapport/ Den svenska finansmarknaden. Stockholm: Den svenska finansmarknaden, 2014, s

17 andrahandsmarknaden ökar. Aktörer på marknaden för elektroniska plånböcker är bland annat Paynova som grundades 2001 och PayPal som grundades Den sista oktober 2011 lanserades även den elektroniska plånboken WyWallet av de fyra konkurrerande mobiloperatörerna: 3, Tele2, Telenor och Telia. WyWallet är en mobil plånbok som används för att göra betalningar och överföringar av pengar med mobiltelefonen. Syftet med applikationen är att kunna göra snabba och enkla betalningar tryggt och säkert Uttalanden från Riksbanken angående elektroniska pengar I ett tal den 4 mars 1998 har tidigare vice Riksbankschef, Stefan Ingves, uttalat sig om begreppet e-pengar och dess definition. Följande uttalanden finner vi är väsentliga för uppsatsens ändamål: Läget idag på e-pengafronten kan, kort sammanfattat, sägas vara att det är mycket på gång på många håll i världen, men det breda genomslaget ännu låter vänta på sig. 34 Hur ska man då se på företeelsen? Vad är det för ett djur vi pratar om? Är det kontanter eller är det kontopengar eller ingetdera? Jag tror man lite slarvigt kan säga att det ligger nånstans däremellan: vissa lösningar ligger närmare kontanter, andra närmare kontomedel. Likheten med kontanter ligger i att transaktionerna kan göras i princip anonymt och utan någon kontroll mot något konto, d v s off-line. Hos sådana system där värdena kan cirkulera från användare till användare utan att efter varje vända gå tillbaka till utgivaren blir kontantlikheten ännu större - detta gäller dock inte det svenska cash-systemet. Skillnaderna mot kontanter är, på samma sätt som för pengar på ett bankkonto, dels att värdet inte garanteras av staten och Riksbanken, och alltså kan förloras om utgivaren går i konkurs, dels att de inte som sedlar och mynt är s.k. legala betalningsmedel, d v s ett betalningsmedel som alla enligt lag är skyldiga att acceptera. Allmänt kan man väl säga att graden av anonymitet och överförbarhet i praktiken avgör om det mest liknar kontanter eller pengar på konto Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s WyWallet. Om Wywallet. (hämtad ). 34 Riksbanken. Elektroniska pengar ur ett centralbanks perspektiv, (hämtad ). 35 Riksbanken. Elektroniska pengar ur ett centralbanks perspektiv, (hämtad ). 11

18 Man kan säga att e-pengar är någonting nytt i den meningen att det definitivt är något mera än bara en elektronisering av en befintlig tjänst eller produkt. Samtidigt kan man också säga att det är gammalt i så måtto att det i grunden handlar om traditionella funktioner och rutiner. Med andra ord: det är ett nytt sätt att kombinera och förpacka olika traditionella rutiner och tjänster. 36 Den 5 februari 2008 hölls ett tal av vice Riksbankschef, Lars Nyberg, angående ett liknande ämne som var kontanter, betalningar och dess framtid. Följande uttalanden av Lars Nyberg anser vi är väsentliga för vår uppsats ändamål: Under 1990-talet var det många, inte minst inom centralbanksvärlden, som trodde att elektroniska pengar (e-pengar) skulle ersätta om inte alla, så åtminstone en stor del av de mindre betalningar som görs med sedlar och mynt. Lars Nyberg avslutar sitt tal med att bland annat säga: Användningen av e-pengar kommer att växa Kan elektroniska pengar klassificeras som vara, tjänst, nyttjanderätt eller skuldebrev? Som tidigare nämnts föreligger det svårigheter att definiera begreppet e-pengar, eftersom e-pengar till viss del kan liknas med kontopengar och till viss del med kontanter. E-pengar kan även i ett annat perspektiv betraktas som en tjänst, en vara, en nyttjanderätt eller ett skuldebrev. I svensk rätt saknas svar i lagstiftningen och rättstillämpningen om elektronisk leverans av digitala objekt utgör leverans av en vara eller utförande av tjänst. 38 En tydlig gräns saknas för hur en klassificering av e-pengar ska göras, vilket vi finner innebär att de fyra olika klassificeringarna av e-pengar är möjliga. 39 Vi avser dock att i vår uppsats begränsa oss till att endast utreda huruvida e-pengar kan anses utgöra ett skuldebrev. 36 Riksbanken. Elektroniska pengar ur ett centralbanks perspektiv, (hämtad ). 37 Riksbanken. Nyberg: Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut? (hämtad ). 38 Lehrberg, Elisabeth. och Lehrberg, Bert. Elektronisk fullgörelse. I.B.A. Institutet för Bank- och Affärsjuridik AB, Uppsala s Jönsson, Caroline. Kreditgivaransvaret vid köp av elektroniska pengar. Masteruppsats, Linköpings Universitet, 2014/2015, s

19 5 Checkar 5.1 Inledning En check kan definieras enligt följande: Check är en anvisning till en bank (trassatbanken) att vid uppvisandet av checken betala till checkinnehavaren. 40 Med anvisning avses att utställaren anvisar en bank att till innehavaren av checken betala checksumman, dock kan aldrig annan än en bank anvisas, enligt 1 kap. 3 ChL. 41 För en check ska reglerna i 1 kap. 1 ChL vara uppfyllda. 5.2 Betalningsmedlet checkar Parterna i ett checkförhållande har olika benämningar, vilka är: utställaren, remittenten samt trassatbanken. Utställaren är den som har ett checkkonto i en bank och kan därmed kallas kontohavare. Remittenten är den till vilken checken är ställd till och den som ska betala är trassatbanken. 42 Mellan utställaren och trassatbanken finns ett checkavtal, i avtalet är det mest grundläggande att utställaren ska ha beviljats en checkkredit hos banken eller ha ett kontotillgodohavade. 43 För utställande av check krävs att det finns täckning enligt 1 kap. 4 ChL. Utställande av check som det inte finns täckning för, kan vara straffbart och en sådan handling kan närmast klassas som bedrägeri enligt 9 kap. 1 Brottsbalken (1962:700), 44 tidigare fanns även en straffbestämmelse i 74 ChL. Vidare kan man inte ställa ut en check på sig själv, vilket står angivet i 1 kap. 6 ChL. En check är att betrakta som ett betalningsmedel, dock kan checken i mindre omfattning användas för att erhålla kredit. Checken är därmed inte att betrakta som ett kreditmedel, eftersom checken ska uppvisas för betalning inom 20 dagar. 45 En check är i praktiken alltid ett orderpapper, även i de fall den är ställd till viss man. En check motsvarar inte formen av ett enkelt skuldebrev, utan är istället till sin form att betrakta som ett löpande värdepapper. Utställaren har vidare ett checkansvar, vilket innebär att utställaren är ansvarig för checkens betalning, enligt 1 kap. 12 ChL. Ansvaret är ovillkorligt, vilket innebär att det inte är möjligt för utställaren att friskriva sig från ansvaret. 40 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Tiberg, Hugo. och Lennhammar, Dan. Skuldebrev växeln och check, 7 uppl. Graphic Systems: Göteborg, 1995, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s Tiberg, Hugo. och Lennhammar, Dan. Skuldebrev växeln och check, 7 uppl. Graphic Systems: Göteborg, 1995, s

20 Till skillnad från utställarens ovillkorliga ansvar, kan checköverlåtaren friskriva sig från sitt ansvar. Friskrivning kan göras genom att checköverlåtaren på checken vid överlåtelsen tecknar utan ansvar eller icke order. En check kan även ställas ut i andra former enligt 1 kap. 5 ChL: viss man, så kallad ordercheck, viss man eller till order, så kallad ordercheck, viss man icke till order, så kallad rektacheck, eller innehavare, så kallad innehavarcheck Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s

Föreläggande att upphöra med tillståndspliktig verksamhet

Föreläggande att upphöra med tillståndspliktig verksamhet 2015-02-17 BESLUT Autocash A TM System AB Att. Verkställande direktören Amalia Jönssons gata 21 42131 VÄSTRAFRÖLUNDA Fl Dnr 14-16780 Delgivning nr I Finansinspektionen Box 7821 SE-1 0397 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

V I L L KOR. Sida 1 av 5

V I L L KOR. Sida 1 av 5 V I L L KOR S E P A C O R E D I R E C T D E B E T, f ö r B e t a l a r e ( n e d a n k a l l a t S D D C o r e ) f ö r K o n s u m e n t / I c k e - k o n s u m e n t Sida 1 av 5 Villkor för SDD Core utgörs

Läs mer

Användarvillkor - Ladda kort

Användarvillkor - Ladda kort Lingua Fastigheter AB Användarvillkor - Ladda kort Reviderad 2014-08-19 Kort från Lingua fastigheter AB (Café Cupcake, Språkskolan i Umeå), nedan kallat Lingua. Dessa allmänna villkor gäller för Lingua

Läs mer

Dröjsmål i betalningsförmedling ur obligationsrättslig synvinkel

Dröjsmål i betalningsförmedling ur obligationsrättslig synvinkel JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Loreta Johansson Dröjsmål i betalningsförmedling ur obligationsrättslig synvinkel Examensarbete 20 poäng Lars Gorton Bankrätt VT 2005 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut?

Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut? ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-05 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057 Dnr 2012/1786 ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057 ( OBLIGATIONER ) 1 Definitioner I föreliggande Villkor skall följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan: "Avstämningsdag":

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ

ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ Innehåll FÖRORD 13 FÖRKORTNINGAR 15 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER 19 1.1 Elektronisk handel och elektronisk fullgörelse

Läs mer

Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB... 3 1. Uppdrag... 3 2. Riktlinjer för mottagande och vidarebefordran

Läs mer

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1043-1053

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1043-1053 Dnr 2009/612 ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1043-1053 ( OBLIGATIONER ) 1 Definitioner I föreliggande Villkor skall följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan: "Avstämningsdag"

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 17 november 2014 KLAGANDE Königs Restaurang och Konsult AB, 556495-0524 Ombud: Chefsjurist Stefan Lundin Visita Box 3546 103 69 Stockholm

Läs mer

HFD 2014 ref 68. Lagrum: 39 kap. 7 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HFD 2014 ref 68. Lagrum: 39 kap. 7 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2014 ref 68 Tillhandahållandet av en genom lunchkupong förskottsbetald lunch har i visst fall ansetts inte utgöra en försäljning som utlöser registeringsskyldighet i kassaregister. Lagrum: 39 kap.

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga.

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga. Allmänna villkor Kreditgivare är SMS Pengar Norden AB, 556221-6902 (hädanefter Kundfinans), som bedriver verksamhet under varumärket Kundfinans. Kundfinans tillhandhåller konsumentkrediter (hädanefter

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 april 2009 T 4750-07 KLAGANDE J.O. Forsbergs Reservdelar AB, 556231-0713 Box 283 573 23 Tranås Ombud: Advokat JK MOTPART Sparbanken Alingsås,

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

Betalningar över Internet vid elektronisk handel

Betalningar över Internet vid elektronisk handel JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ida Lindblad Betalningar över Internet vid elektronisk handel -Vem står risken för förklaringsmisstag, befordringsfel och dröjsmål? Examensarbete 20 poäng Lars

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas

Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas 2004-06-03 moljbjlof^= Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas Sammanfattning Den 1 juli 2004 börjar en ny lag om bank- och finansieringsrörelse 1 att gälla. Lagen ersätter bankrörelselagen

Läs mer

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER Information för Riksbankens Begränsade Penningpolitiska Motparter Informationen är sammanställd för att underlätta för institut som överväger

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

Kontokortsbaserade betalningssystem på Internet

Kontokortsbaserade betalningssystem på Internet Ekonomiska institutionen Magisteruppsats, Affärsjuridiska programmet 2000/21 Kontokortsbaserade betalningssystem på Internet Susanne Andersson Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska Institutionen

Läs mer

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 1 Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 KI Kuponginlösen AB och ICA Banken AB får härmed med anledning av PTS begäran av den 6 mars 2008 förtydliga vårt anbud avseende rubricerad

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Allmänna villkor för UL:s ombud, 2013-06-06 BILAGA: 1

Allmänna villkor för UL:s ombud, 2013-06-06 BILAGA: 1 Allmänna villkor för UL:s ombud, 2013-06-06 BILAGA: 1 1. DEFINITIONER UL-kort Ett smartkort som kan laddas med Biljetter och Reskassa. UL:s kunder får genom UL-kortet även tillgång till ett antal Tjänster.

Läs mer

1. Ändringar och tillägg. 2. Detta avtal inklusive bilagor. 3. Förfrågningsunderlaget inkl. ev. kompletteringar. 4. Anbudsgivarens anbud.

1. Ändringar och tillägg. 2. Detta avtal inklusive bilagor. 3. Förfrågningsunderlaget inkl. ev. kompletteringar. 4. Anbudsgivarens anbud. Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen 1(5) BILAGA 1 Avtalsmall 1. Avtalstid Beräknad avtalstid är 2013-01-07 till 2015-01-06, med möjlighet för Landskrona stad att förlänga avtalet i ytterligare

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Avtal (förslag) 1. Omfattning. 2. Avtalsparter. 3. Avtalshandlingar. 4. Avtalstid

Avtal (förslag) 1. Omfattning. 2. Avtalsparter. 3. Avtalshandlingar. 4. Avtalstid Avtal (förslag) Mellan Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet, org 202100-3096 (nedan kallat ISY) och [namn på leverantör], org nr [leverantörens organsiationsnummer] (nedan kallad leverantören)

Läs mer

7 Skuldebrevslagen och moderna betalningsmetoder. Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 8. Linköpings universitet, vt 2002

7 Skuldebrevslagen och moderna betalningsmetoder. Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 8. Linköpings universitet, vt 2002 Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet 2002/06 7 Skuldebrevslagen och moderna betalningsmetoder Magisteruppsats Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 8 Linköpings universitet,

Läs mer

Investeringssparkonto

Investeringssparkonto Allmänna villkor från 2013-01-15 Definitioner Annat Eget konto: Sådan depå och/eller konto som inte är ett Investeringssparkonto och som kunden, eller Länsförsäkringar Bank AB (publ), nedan Länsförsäkringar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 september 2015 KLAGANDE Kronobergs läns landsting 351 88 Växjö MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 april

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

1. Syfte och avslut av städavtalet

1. Syfte och avslut av städavtalet Allmänna Villkor för städtjänster av tjänsteutövare bokade genom www.helpling.se Helpling Sverige AB, org.nr: 556971-7225, Klarabergsgatan 29, 111 21 Stockholm ( Helpling ) driver förmedlingsplattformen

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Nya regler för elektroniska pengar

Läs mer

Är bitcoin en valuta?

Är bitcoin en valuta? JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Är bitcoin en valuta? - en rättslig analys av virtuella valutor i ljuset av begreppen pengar, betalningsmedel och valuta Carolina Westerlund Examensarbete

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR SWISH KONSUMENT [2015-10-23]

ALLMÄNNA VILLKOR SWISH KONSUMENT [2015-10-23] ALLMÄNNA VILLKOR SWISH KONSUMENT [2015-10-23] 1. ALLMÄNT Tjänsterna i dessa allmänna villkor tillhandahålls av Sparbanken Syd Banken, org.nr. 548000-7425, Box 252, 271 25 YSTAD, tfn 0411-82 20 00, webbsida:

Läs mer

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm AVTALSUTKAST Dnr Adm 2008/70 Bilaga 1 Avtal distribution m.m. av trycksaker 1. Avtalsparter Statens kulturråd Box 27215 102 53 Stockholm Organisationsnummer 202100-1280 Distributören Organisationsnummer

Läs mer

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 Utbjuden volym: 750 000 000 kr Real räntesats: 1,00 % Räntebegynnelsedag: 1 april 2005 Emissionspris: Bestäms vid auktion Auktionsdag: 22 september 2005 Likviddag:

Läs mer

Allmänna villkor Dessa allmänna villkor gäller för avtal om Baskonto hos JAK Medlemsbank.

Allmänna villkor Dessa allmänna villkor gäller för avtal om Baskonto hos JAK Medlemsbank. BASKONTO Allmänna villkor Dessa allmänna villkor gäller för avtal om Baskonto hos JAK Medlemsbank. Definitioner m.m.... 1 Allmän produktbeskrivning... 2 Betalningar till och från kontot... 2 Begränsningar

Läs mer

Dags att byta kontanterna mot kort?

Dags att byta kontanterna mot kort? ANFÖRANDE DATUM: 2010-01-20 TALARE: Vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Nordic Card Markets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Rubrik: Konsumentkreditlag (1992:830)

Rubrik: Konsumentkreditlag (1992:830) Rubrik: Konsumentkreditlag (1992:830) Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ALLMÄNT.2 I FÖRESKRIFTER FÖR OMBUD (UPPHÄVTS).....2 1 Registrering av ombud (upphävts)... 2 2 Anmälan om utnyttjande av etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster(upphävts)...

Läs mer

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande AVTAL Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande Innehåll 1 Avtalets omfattning... 3 2 Avtalsperiod... 3 3 Avtalshandlingar... 3 4 Kontaktpersoner... 3 5 Engagerade säljare... 3 5.1

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Januari 2012 Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Vad kostar det? Radio- och tv-avgiften kostar 519 kronor för tre månader. Du kan betala varje månad om du har autogiro. Då kostar det

Läs mer

Allmänna villkor Hosting

Allmänna villkor Hosting Allmänna villkor Hosting 1 Allmänt 2 Tjänsterna 3 Avtalstid och uppsägning 4 Domännamn 5 Avgifter 6 Överlåtelse av Tjänsterna 7 Leafstudios ansvar 8 Kunds ansvar 9 Force majeure 10 Övrigt 1 Allmänt 1.

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR. 1. Allmänt. 2. Tjänsten och villkor för tillträde till denna

ANVÄNDARVILLKOR. 1. Allmänt. 2. Tjänsten och villkor för tillträde till denna ANVÄNDARVILLKOR 1. Allmänt 1.1 Dessa användarvillkor ( Användarvillkoren ) gäller när du som användare ( Användare ) ingår avtal ( Avtalet ) med M.C. WITTE of Sweden AB, org. nr 556871-4298, med adress

Läs mer

Tillägg till Erbjudandehandlingen med anledning av North Investment Group AB:s erbjudande till innehavare av aktier och konvertibler i ACAP Invest AB

Tillägg till Erbjudandehandlingen med anledning av North Investment Group AB:s erbjudande till innehavare av aktier och konvertibler i ACAP Invest AB Tillägg till Erbjudandehandlingen med anledning av North Investment Group AB:s erbjudande till innehavare av aktier och konvertibler i ACAP Invest AB (publ) VIKTIG INFORMATION Detta tillägg till Erbjudandehandlingen

Läs mer

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster DATUM VÅR REFERENS 008-0-07 Dnr 07-0977 ERT DATUM ER REFERENS Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster POSTADRESS Box 5398, 0 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 6 TELEFON

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR FÖRSÄLJNING MOT BETALNING MED KONTOKORT FÖRSÄLJNING I BUTIK (Card Present) (Juli 2010)

FÖRESKRIFTER FÖR FÖRSÄLJNING MOT BETALNING MED KONTOKORT FÖRSÄLJNING I BUTIK (Card Present) (Juli 2010) FÖRESKRIFTER FÖR FÖRSÄLJNING MOT BETALNING MED KONTOKORT FÖRSÄLJNING I BUTIK (Card Present) (Juli 2010) Dessa föreskrifter, Butiksföreskrifterna, gäller för försäljning mot betalning med Kontokort med

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av 4T Sverige AB

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av 4T Sverige AB Datum Diarienr 2014-06-09 1823-2013 4T Sverige AB Box 6343 102 35 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av 4T Sverige AB Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar att 4T

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Sida 1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Webbadress 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Typ av kredit Det

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 6 maj 2009 KLAGANDE E.ON Elnät Sverige AB, 556070-6060 Ombud: Bolagsjurist Malin Persson E.ON Sverige AB 205 09 Malmö MOTPARTER 1. 3G Infrastructure

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

BASKONTO. Allmänna villkor Dessa allmänna villkor gäller för avtal om Baskonto hos JAK Medlemsbank.

BASKONTO. Allmänna villkor Dessa allmänna villkor gäller för avtal om Baskonto hos JAK Medlemsbank. BASKONTO Allmänna villkor Dessa allmänna villkor gäller för avtal om Baskonto hos JAK Medlemsbank. Definitioner m.m.... 1 Allmän produktbeskrivning... 2 Betalningar till och från kontot... 2 Begränsningar

Läs mer

Ombudsanmälan för registrerade betaltjänstleverantörer eller betalningsinstitut

Ombudsanmälan för registrerade betaltjänstleverantörer eller betalningsinstitut Betaltjänster Anmälan av ombud Ombudsanmälan för registrerade betaltjänstleverantörer eller betalningsinstitut Denna anmälningsblankett kan användas vid anmälan av ombud för registrerade betaltjänstleverantörer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av elektroniska pengar; SFS 2002:149 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap.

Läs mer

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal 1 Denna lag gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument,

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

HÄSTKÖPEAVTAL Nedan angivna parter har denna dag ingått följande avtal om överlåtelse av häst.

HÄSTKÖPEAVTAL Nedan angivna parter har denna dag ingått följande avtal om överlåtelse av häst. Författat av Advokaten Dan Nordenberg www.la-law.nu 0418-168 65 Kontrakt 2013A 1 PARTER Säljare Namn/Firma HÄSTKÖPEAVTAL Nedan angivna parter har denna dag ingått följande avtal om överlåtelse av häst.

Läs mer

Mer kort mindre kontanter

Mer kort mindre kontanter Mer kort mindre kontanter Korttjänster i ramavtalen Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf Agenda 1. Förbetalda kort Ramavtal, bakgrund, strategi, funktionalitet 2. Korttjänster Genomgång av olika kort 3.

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

1 (7) VILLKOR FÖR WYWALLET. (gäller från och med den 1 december 2014) 1. ALLMÄNT. a) byter mobilabonnemang eller kontantkort hos sin mobiloperatör;

1 (7) VILLKOR FÖR WYWALLET. (gäller från och med den 1 december 2014) 1. ALLMÄNT. a) byter mobilabonnemang eller kontantkort hos sin mobiloperatör; 1 (7) VILLKOR FÖR WYWALLET (gäller från och med den 1 december 2014) 1. ALLMÄNT 4T Sverige AB, org.nr. 556857-8495, Box 6343, 102 35 Stockholm, ( 4T ), tillhandahåller en tjänst som gör det möjligt för

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för snabbkrediter ordf. Katri Kummoinen sekr. Sofia Aspelund

Läs mer

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Juli 2015 Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Vad kostar det? Radio- och tv-avgiften kostar 554 kronor för tre månader. Du kan betala varje månad om du har autogiro. Då kostar det 184,67

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

Villkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015

Villkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Villkor S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren) som

Läs mer

Jan Ramberg Johnny Herre. Allmän köprätt. Femte upplagan NORSTEDTS JURIDIK

Jan Ramberg Johnny Herre. Allmän köprätt. Femte upplagan NORSTEDTS JURIDIK Jan Ramberg Johnny Herre Allmän köprätt Femte upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll 1. Introduktion till köprätten 15 1.1 Inledning 15 1.2 Köpet som avtalstyp 19 1.3 Köpet som del av obligationsrätten 20

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

Kompletteringar kan göras utifrån vad som är stadgat i detta reglemente och gällande lagstiftning.

Kompletteringar kan göras utifrån vad som är stadgat i detta reglemente och gällande lagstiftning. Ärendets Första gil- Diarieplandiarienummer tighetsdatum beteckning 669/93 1994-01-01 040 REGLER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET TILLÄMPNING Dessa regler gäller för kommunens kravverksamhet. Enskild nämnd

Läs mer

Allmänna villkor för WyWallet 1 (5)

Allmänna villkor för WyWallet 1 (5) Allmänna villkor för WyWallet 1 (5) (gäller från och med den 31 januari 2013) Dessa allmänna villkor utgör del av det avtal ("Avtalet") som gäller mellan 4T Sverige AB ("4T"), org. nr: 556857-8495, Box

Läs mer

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter 2640 Nr 789 Bilaga 1 Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Kreditfömedlare * Denna information är frivillig

Läs mer

Dessa allmänna villkor är tillämpliga för betalningstransaktioner till och från ett betalkonto i Netfonds Bank.

Dessa allmänna villkor är tillämpliga för betalningstransaktioner till och från ett betalkonto i Netfonds Bank. Allmänna villkor för betaltjänster Sida 1 av 6 Allmänna villkor för betaltjänster 1. Definitioner Netfonds Bank Netfonds Bank AS, org.nr. 976 546 180 Bankdag En dag när medverkande betaltjänstleverantörer

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Allmänna villkor för WyWallet 1 (5)

Allmänna villkor för WyWallet 1 (5) Allmänna villkor för WyWallet 1 (5) (gäller från och med den 31 januari 2013) Dessa allmänna villkor utgör del av det avtal ("Avtalet") som gäller mellan 4T Sverige AB ("4T"), org. nr: 556857-8495, Box

Läs mer

Depå-/kontoavtal för aktiesparklubb

Depå-/kontoavtal för aktiesparklubb Depå-/kontoavtal för aktiesparklubb Kopia av giltig ID-handling vidimerad av en person skall bifogas vid öppnande av depå hos Nordnetdirekt. Detta gäller för samtliga depåägare. Använd bifogad blankett

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Frågor & Svar om betalningsstatistik

Frågor & Svar om betalningsstatistik Frågor & Svar om betalningsstatistik Europeiska centralbanken och Finlands Bank har även tidigare samlat in betalningsstatistik, vad är det som förändras nu? Europeiska centralbanken utfärdade i november

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2008:910 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 13 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken

Läs mer

Betalningsstatistik 2014, uppgifter som ska rapporteras

Betalningsstatistik 2014, uppgifter som ska rapporteras Betalningsstatistik 2014, uppgifter som ska rapporteras Uppgifterna i denna tabell rapporteras för 2014 till Finlands Bank i början av 2015. Tabellen är en förteckning över uppgifter som ska rapporteras

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR KONTANTUTTAG ÖVER DISK MED KONTOKORT KONTANTUTTAG ÖVER DISK (Maj 2015)

FÖRESKRIFTER FÖR KONTANTUTTAG ÖVER DISK MED KONTOKORT KONTANTUTTAG ÖVER DISK (Maj 2015) FÖRESKRIFTER FÖR KONTANTUTTAG ÖVER DISK MED KONTOKORT KONTANTUTTAG ÖVER DISK (Maj 2015) Dessa föreskrifter, Kontantuttagsföreskrifterna, gäller vid kontantuttag över disk med Kontokort och användande av

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Innehåll Artikel 1. Definitioner... 3 Artikel 2. Avtalsförhållande... 3 Artikel 3. Debetvärdepapper... 3 Artikel 4. Endast utförande... 4 Artikel 5. Order... 4 Artikel 6.

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AVGÅENDE OCH ANKOMMANDE VALUTABETALNINGAR

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AVGÅENDE OCH ANKOMMANDE VALUTABETALNINGAR 1 (6) ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AVGÅENDE OCH ANKOMMANDE VALUTABETALNINGAR Dessa villkor är i kraft från och med 1.6.2010. Vid skillnader mellan olika språkversioner är de finskspråkiga villkoren avgörande.

Läs mer

MONEY SPAR 24MONEY SPARKONTO ANSÖKAN. 24Money Spar AB Box 2078, 750 02 Uppsala T: +46 10 150 1600 E: info@24money.se www.24money.

MONEY SPAR 24MONEY SPARKONTO ANSÖKAN. 24Money Spar AB Box 2078, 750 02 Uppsala T: +46 10 150 1600 E: info@24money.se www.24money. ANSÖKAN Vänligen fyll i fälten nedan, antingen digitalt eller för hand, var god och texta i det senare fallet. OBS! Alla fält är obligatoriska. Skicka in ansökan på något av följande sätt: (1) Posta ansökan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer