Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet"

Transkript

1 Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Budgetåret 2011 Delrapport 16 april

2 Förord Tillväxtverket har årligen regeringens uppdrag att rapportara om regionala företagsstöd, projektverksamhet och stöd till kommersiell service under Statistikuppgifterna som redovisas i denna delrapport har sammanställts ur handläggningssystemet NYPS och i förekommande fall kompletterats i dialog med ansvariga regionala aktörer. Uppdraget i sin helhet slutredovisas senast 3 augusti Arbetet med denna delredovisning har genomförts av PärOve Bergquist, Elin Sxtensson, Frida Karlman, Richard From och Ola Lundman. Stockholm, april 2012 Anna Bünger Avdelningschef Lars Wikström Enhetschef 2

3 3

4 Innehåll Förord 2 Innehåll 4 1. Inledning Syfte 8 2. Uppföljning av regionala företagsstöd Regionalt investeringsstöd Regionalt investeringsstöd fördelat på län Regionalt investeringsstöd fördelat på kostnadsslag Regionalt investeringsstöd fördelat på stödområden Regionalt investeringsstöd fördelat på verksamhetsart Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket och länsstyrelserna Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket _ Regionalt investeringsstöd beviljat av länsstyrelserna Regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag _ Stödföretagens storlek Andel kvinnor/män i företagsledning och styrelse _ Regionalt bidrag till företagsutveckling Regionalt bidrag till företagsutveckling Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på län Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på verksamhetsarter Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Sysselsättningsbidrag Selektivt sysselsättningsbidrag Selektivt sysselsättningsbidrag beviljat per verksamhetsart och stödområde Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Såddfinansiering Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse 34 4

5 2.5 Stöd till kommersiell service Tillgänglighet till kommersiell service Stödets omfattning Stöd till kommersiell service fördelat på län Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Transportbidrag Kompensation för kostnadsnackdelar och stimulans till ökad vidareförädling Bidragets fördelning på in- respektive uttransportbidrag Transportbidrag fördelat på företagsstorlek Bidragets förddelning på bransch/verksamhetsart Bidragets fördelning på bidragssatser Bidragets fördelning på län De tio största bidragsmottagarna Bidragets fördelning på transportslag Sammanfattning av regeringsuppdrag gällande Översyn av transportbidraget, inlämnat Uppföljning och utvärdering Ekonomisk redovisning av projektverksamheten 2011, inom anslag 1: Uppföljning av projektverksamheten Bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken Nationella strategins prioriteringar Principer för den ekonomiska redovisningen Regional projektverksamhet Beslutade regionala projektmedel Länsöverskridande projekt Svårighet med att kategorisera projekt Total finansiering av den regionala projektverksamheten Finansiering av den regionala projektverksamheten per aktörsgrupp Den statliga medfinansieringen av regional projektverksamhet Redovisning av insatser som finansieras av flera beslutsfattare 62 5

6 3.3 Beslutade projektmedel 2011 fördelat på ämnesområden och kategorier Innovation och förnyelse - ämnesområden Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud - ämnesområden Tillgänglighet - ämnesområden Gränsöverskridande samarbete - ämnesområden Projekt för utveckling av kommersiell och offentlig service Tillväxtverkets centrala projektverksamhet Regionala näringslivsprojekt och verksamhetsbidrag till resurscentra 70 Bilaga 1 De nationella prioriteringarna 73 Bilaga 2 Nationell ämneskategorisering 76 6

7 1. Inledning Tillväxtverket har årligen uppdraget att rapportera om regionala företagsstöd, projektverksamhet och stöd till kommersiell service. Uppdraget omfattar: En sammanställning av regeringens, Tillväxtverkets, länsstyrelsernas, Landstingen i Hallands, Skåne och Västra Götalands län, Gotlands kommun samt respektive samverkansorgans redovisningar av regeringens resultatindikatorer avseende de regionala företagsstöden. Verket ska även analysera och bedöma resultaten. Resultaten ska bland annat jämföras med utvecklingen i näringslivet i allmänhet i samma eller likartade regioner. En redovisning av hur det regionala transportbidraget har kompenserat för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd och en analys av om det har bidragit till att höja förädlingsgraden i stödområdets näringsliv. Av redovisningen ska det framgå antal beviljade transportbidrag och utbetalade bidragsbelopp samt deras fördelning på in- och uttransportbidrag, företagsstorlek, branscher, bidragssatser och län. Redovisningen ska också ange de tio största mottagarna av transportbidrag, i vilka branscher de verkar, samt hur stort bidrag var och en mottagit. En regionalt och nationellt aggregerad ekonomisk redovisning av beslutade medel inklusive medfinansiering för 2011 med utgångspunkt från insatser som finansierats från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Redovisningen ska vara uppdelad på prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning En sammanställning av samtliga beslutade medel till uppföljning och utvärdering från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. De anslag som innefattas av rapporten är: Anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Anslag 1:2 Transportbidrag 7

8 De redovisade beloppen avser beviljat belopp (ej utbetalt belopp). De beviljade medlen betalas därefter oftast ut med fördelning över ett antal år, beroende på stödtyp. För transportbidrag avses utbetalt belopp. Inom stöd till kommersiell service så är beslutat hemsändningsbidrag och servicebidrag det samma som utbetalt bidrag. 1.1 Syfte Syftet med delrapporten är att redovisa såväl regionalt som aggregerat utfall av beslut avseende regionala företagsstöd i form av regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, stöd till kommersiell service, sysselsättningsbidrag, såddfinansiering, transportbidrag samt en ekonomisk redovisning av projektverksamheten, för budgetåret

9 2. Uppföljning av regionala företagsstöd I följande kapitel redovisas beviljade regionala företagsstöd under budgetåret Kapitlet är uppdelat i delkapitel, ett delkapitel för varje stödtyp. 2.1 Regionalt investeringsstöd För att främja en hållbar tillväxt i stödföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt, får stöd i samband med investeringar lämnas i form av regionalt investeringsstöd (tidigare kallat regionalt utvecklingsbidrag). Regionalt investeringsstöd lämnas huvudsakligen till företag, affärsverk eller uppdragsmyndigheter som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Stödet beviljas för investeringar i maskiner, byggnader, utbildning, konsulttjänster, informationskampanjer samt forskning och utveckling. Till ideella organisationer eller intresseorganisationer får stöd lämnas till utgifter för utlokalisering av verksamhet från Stockholmsregionen, även om de inte bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Under budgetåret 2011 uppgick det totalt beviljade regionala investeringsstödet till 398,2 mnkr. Det är en ökning med 97,1 mnkr jämfört med föregående budgetår, men 103 mnkr härrör från ett enskilt ärende i Norrbotten. Antalet beviljade ärenden för regionalt utvecklingsbidrag var under budgetåret stycken, vilket är en ökning med 2 ärenden jämfört med föregående budgetår. Investeringskostnaderna uppgick till 4522,6 mnkr, vilket är en ökning från föregående år med 3016,7 mnkr, där det ovan nämnda enskilda ärendet i Norrbotten stod för 3005 mnkr. Investeringarna beräknas bidra till 944 nya arbetstillfällen av vilka 395 beräknas tillfalla kvinnor, motsvarande 42 procent. Genomsnittligt bidrag per nytt arbetstillfälle är 422 tkr. Tabellen på nästa sida visar det totalt beviljade regionala investeringsstödet under budgetåren 2007 till

10 Tabell Regionalt investeringsstöd, totalt beviljat budgetåren År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Antal ärenden Inv. kostnad (mnkr) 1618, ,3 1505,9 4522,6 Regionalt investeringsstöd (mnkr) 288,2 336,7 264,7 301,1 398,2 Beräknad sysselsättningsökn. (ant) Varav andel kvinnor 47% 45% 35% 40% 42% Subvention per arb.tillfälle (tkr) Diagram Regionalt investeringsstöd, beviljat åren Källa: Tillväxtverket NYPS 10

11 2.1.1 Regionalt investeringsstöd fördelat på län Under år 2011 har företag belägna i tio län beviljats regionalt investeringsstöd. Tabellen nedan visar det regionala investeringsstödet för budgetåret 2011 fördelat på län. Antal anställda avser arbetsställe. Tabell Regionalt investeringsstöd fördelat på län, beviljat år 2011 Beräkn Beräkn Antal Invest.- Regionalt *Antal *Antal *Antal Beräkn Bidrag/ Syss. Syss. ökn. ärend. kostnad invest.stöd Anst. Anst. Anst. ökn. Män Syss.ökn arb.tillf Kvinnor Län (mnkr) (mnkr) män Kv. Total Antal / andel % Antal / andel % Total (tkr) Dalarna 4 58,0 13, % 34 52% Gävleborg 1 18,5 5, % 3 50% Jämtland ,9 87, % 49 31% Kalmar 4 108,1 19, % 43 50% Norrbotten ,0 144, % 49 45% Värmland ,0 61, % % Västerbotten ,6 40, % 49 44% Västernorrland 9 121,0 22, % 36 52% Västra Götaland 2 3,2 0, % 2 25% 8 50 Örebro 1 12,3 3, % 5 83% Totalt ,6 398, % % Källa: Tillväxtverket NYPS. * SCB Rams. Baserat på 2010 års uppgifter Företag belägna i Norrbotten län beviljades störst andel regionalt investeringsstöd med totalt 144,3 mnkr, inkl ett stöd på 103 mnkr till ett enskilt företag. Därefter följer Jämtlands län med 87,6 mnkr och Värmlands län med 61,2 mnkr. Investeringarnas genomsnittliga storlek per ärende, låg för landet som helhet på 48,1 mnkr under budgetåret Det är en markant ökning med ca 32 miljoner kronor per investering sedan föregående år. Ökningen hänförs det enskilda ärendet i Norrbotten där investeringskostnaden uppgick till 3005 mnkr. Genomsnittligt stödbelopp per ärende för landet som helhet låg på 4,2 mnkr. Det är en ökning med 0,9 mnkr i jämförelse med föregående budgetår. Den genomsnittliga stödprocenten uppgick till 8,8 procent av 11

12 investeringskostanden. Föregående år uppgick stödprocenten till 20 procent, och minskningen beror på den låga stödprocenten på 3,4 procent till ett enskilt ärende med investeringskostnad på 3005 mnkr. Diagrammet nedan visar fördelningen av det beviljade regionala investeringsstödet mellan län under budgetåret Diagram Regionalt investeringsstöd uppdelat på län, beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS Som framgår av diagram på nästa sida uppgår den beräknade sysselsättningsökningen i företag som erhållit regionalt investeringsstöd till totalt 944 nya arbetstillfällen. Av dessa svarar Värmlands län för den största delen med 327 nya arbetstillfällen. Därefter följer Jämtlands län med 159 beräknade nya arbetstillfällen. Av de 944 nya arbetstillfällena beräknas 395 tillfalla kvinnor, vilket motsvarar 42 procent. Bidraget per nytt arbetstillfälle låg i genomsnitt för samtliga län på 422 tkr. Högst var det i Norrbottens län med tkr och lägst i Västra Götalands län med 50 tkr. Diagrammet nedan illustrerar det genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle totalt och för varje län. 12

13 Diagram Regionalt investeringsstöd per nytt arbetstillfälle, uppdelat på län, beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS Regionalt investeringsstöd fördelat på kostnadsslag I nedanstående tabell visas hur det regionala investeringsstödet fördelats på olika kostnadsslag. Tabell Regionalt investeringsstöd fördelat på kostnadsslag, beviljat år 2011 Invest.kostn. Reg.inv.stöd Kostnadsslag (mnkr) (mnkr) Byggnader/Anläggningar 1 824,8 204,0 Forskning och utvecklingsarbete 3,6 1,4 Informationskampanjer 1,7 0,5 Konsulttjänster 4,9 1,2 Kunskapsspridning 2,1 0,4 Maskiner/Inventarier 2 678,0 189,1 Utbildning 5,1 1,0 Övrigt 2,4 0,6 Totalt 4 522,6 398,2 Källa: Tillväxtverket NYPS 13

14 2.1.3 Regionalt investeringsstöd fördelat på stödområden I tabellen nedan är det regionala investeringsstödet fördelat på stödområde. Tabell Regionalt investeringsstöd fördelat på stödområden, beviljat år 2011 Antal Invest.- Reg.inv Beräknad Varav Varav Genomsn ärenden kostnad stöd syss.ökn Män Kvinnor bidr./arb Stödområde (mnkr) (mnkr) (Antal) (antal) (antal) tillf (tkr) Stödområde A ,5 178, Stödområde B ,1 219, Totalt ,6 398, Källa: Tillväxtverket NYPS Det beviljade regionala investeringsstödet har under året fördelats enligt ovanstående tabell. Företag inom stödområde A har beviljats 178,6 mnkr medan företag belägna i stödområde B har beviljats 219,6 mnkr. Störst sysselsättningsökning beräknas ske i stödområde B med 551 nya arbetstillfällen. I stödområde A räknar man med en sysselsättningsökning på 393 arbetstillfällen. Det genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle uppgick i stödområde A till 454 tkr och i stödområde B till 399 tkr. 14

15 2.1.4 Regionalt investeringsstöd fördelat på verksamhetsart Verksamhetsart Tabell Regionalt investeringsstöd fördelat på verksamhetsart, beviljat år 2011 Antal ärend. Inv.kostnad (mnkr) Reg. inv. stöd (mnkr) Ber.syss.- ökn (Antal) Varav kvinnor antal % Bidrag/arb.tillfälle (tkr) Byggverksamhet 4 91,0 19, % 250 Fastighetsverksamhet 4 91,5 23, % 2600 Hotell och restaurangverksamhet ,4 42, % 1029 Informations- o. kommunikationsverksamhet ,0 103, % 2943 Järn, stål och metall 5 72,1 11, % 86 Kultur, nöje och fritid 8 190,4 38, % 441 Maskintillverkning 9 237,7 46, % 239 Metallvarutillverkning (ej maskin) ,7 29, % 242 Offentl. förvaltning och försvar: oblig.soc.försäkring 1 21,0 5, % 0 Tillverkn. massa och papper samt förlag 1 16,3 1, % 400 Tillverkn. textil och läder 1 23,3 3, % 103 Tillverkning transpormedel 1 14,0 1, % 74 Trävarutillverkning 7 119,2 24, % 942 Uthyrn. fastighetsservice, resetjänst o. stödtjänster 4 37,1 9, % 1306 Jurudik, ekonomi, vetenskap o. teknik 6 44,9 11, % 430 Övrig tillverkning ,0 27, % 210 Totalt ,6 398, % 422 Källa: Tillväxtverket NYPS Verksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet har under budgetåret 2011 beviljats störst andel av det regionala investeringsstödet med 103,0 mnkr. Maskintillverkning kommer efter med 46,4 mnkr, och Hotell och restaurangverksamhet med 42,2 mnkr. 15

16 Diagrammet nedan visar fördelningen mellan kvinnor och män beträffande den beräknade sysselsättningsökningen inom de olika verksamhetsarterna. I genomsnitt beräknas cirka 42 procent av de nya arbetstillfällena tillfalla kvinnor, att jämföra med föregående budgetår då motsvarande siffra var 40 procent. Diagram Procentuell fördelning av beräknad sysselsättningsökning inom de olika verksamhetsarterna fördelat på män och kvinnor avseende regionalt investeringsstöd beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS 16

17 2.1.5 Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket och länsstyrelserna Regionalt investeringsstöd har under år 2011 beviljats av följande instanser: Tillväxtverket Länsstyrelserna (inkl. de regionala självstyrelseorganen) I detta avsnitt redovisas de beslut som är beviljade av respektive instans. Diagram Regionalt investeringsstöd fördelat på beslutsinstans, beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS Som diagrammet visar har Tillväxtverket fattat beslut om regionalt investeringsstöd i större omfattning än länsstyrelserna. Regeringen har inte fattat något beslut beträffande regionalt investeringsstöd under budgetåret

18 2.1.6 Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket Tillväxtverket har under budgetåret 2011 beviljat 30 stycken ärenden om regionalt investeringsstöd med totalt 259,8 mnkr till följd av stödmottagarnas investeringar, som uppgick till 3 968,6 mnkr. De bidrag till investeringar som beviljats av Tillväxtverket beräknas generera totalt 549 nya arbetstillfällen, varav 246 beräknas tillfalla kvinnor. Kvinnornas andel av de nya arbetstillfällena uppgår till 45 procent. Det beräknade genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle uppgår till 474 tkr. Tabellen nedan visar hur regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket har fördelats mellan länen. Tabell Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket under budgetåret 2011 nytt arbetstillfälle Antal Invest. Reg. inv. Beräknad Varav Genomsn. ärenden kostnad stöd Syss.ökn Kvinnor bidrag/arb Län (mnkr) (mnkr) (Antal) Antal % tillf (tkr) Dalarna 2 29,4 5, % 335 Gävleborg 1 18,5 5, % 917 Jämtland 3 276,7 33, % Kalmar 4 108,1 19, % 226 Norrbotten ,3 108, % Värmland 9 266,9 44, % 171 Västerbotten 3 100,5 21, % 303 Västernorrland 4 108,8 17, % 389 Örebro 1 12,4 3, % 517 Totalt ,6 259, % 474 Källa: Tillväxtverket NYPS 18

19 2.1.7 Regionalt investeringsstöd beviljat av länsstyrelserna Länsstyrelserna har under budgetåret 2011 beviljat regionalt investeringsstöd med sammanlagt 138,5 mnkr. Investeringskostnaderna har för stödföretagen totalt uppgått till 554,0 mnkr. Den beräknade sysselsättningsökningen till följd av gjorda investeringar uppgår till totalt 396 nya arbetstillfällen varav 150 beräknas tillfalla kvinnor, motsvarande 38 procent. Det beräknade bidraget per nytt arbetstillfälle uppgick i genomsnitt till 350 tkr. Tabellen nedan visar det regionala investeringsstödet beviljat av länsstyrelserna under budgetåret Tabell Regionalt investeringsstöd beviljat av länsstyrelserna år 2011 nytt arbetstillfälle Antal Invest. Reg.inv. Beräknad Varav Genomsn. ärenden kostnad stöd syss.ökn Kvinnor bidrag/arb Län (mnkr) (mnkr) (Antal) Antal % tillf (tkr) Dalarna 2 28,6 7, % 217 Jämtland ,2 55, % 955 Norrbotten ,8 35, % 553 Värmland 8 76,0 16, % 335 Västerbotten 10 70,1 18, % 815 Västernorrland 5 12,1 4, % 28 Västra Götaland 2 3,2 0, % 50 Totalt ,0 138, % 350 Källa: Tillväxtverket NYPS Som tabellen visar har länsstyrelsen i Jämtlands län beviljat mest regionalt investeringsstöd med 55,4 mnkr, följt av länsstyrelserna i Norrbottens- och Västerbottens län, vilka beviljade 35,4 respektive 18,7 mnkr i regionalt investeringsstöd under budgetåret. Den största sysselsättningsökningen beräknas ske Västernorrlands län med 151 nya arbetstillfällen, följt av Norrbottens län med 64 nya arbetstillfällen. 19

20 2.1.8 Regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag I detta avsnitt särredovisas regionalt investeringsstöd beviljat till nyetablerade företag. Med nyetablerade företag menar vi här genuint nystartade företag i riket. I redovisningen ingår inte nya arbetsställen etablerade av existerande företag. Under budgetåret 2011 beviljades 175,5 mnkr i regionalt investeringsstöd till 19 nystartade företag. Det beviljade stödet uppgår till 44 procent av det totala beviljade regionala investeringsstödet. Tabell Regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag, beviljat åren Antal ärenden Totalt beviljat reg.inv.stöd (mnkr) 72,2 22,6 25,3 47,4 37,1 175,5 Beräknad sysselsättningsökning Genomsnittl. bidrag/arb.tillf. (tkr) Källa: Tillväxtverket NYPS Det genomsnittliga bidraget per nystartat företag år 2011 uppgick till 9,2 mnkr, att jämföra med föregående budgetår då motsvarande siffra var 3,7 mnkr per företag. Den beräknade sysselsättningsökningen uppgår till 167 arbetstillfällen varav 69 beräknas tillfalla kvinnor, motsvarande 41,3 procent. Det genomsnittliga bidraget per ny arbetskraft uppgick till 1051 tkr, vilket är en kraftig ökning från föregående budgetår då motsvarande siffra uppgick till 285 tkr. Diagrammet på nästa sida visar summan av beviljat regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag under budgetåren

21 Diagram Regionalt utvecklingsbidrag / regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag, beviljat åren Källa: Tillväxtverket NYPS 21

22 2.1.9 Stödföretagens storlek Nedan redovisas en fördelning över antal anställda i de företag som beviljats regionalt investeringsstöd under budgetåret 2011 samt genomsnittligt bidrag som beviljats i varje storleksintervall. Tabell Regionalt investeringsstöd beviljat år 2011, fördelat på antal anställda Antal företag Regionalt investerings- Genomsnittligt stöd per företag Antal anställda stöd (mnkr) (mnkr) ,6 (51,6%) 7, ,5 (8,4%) 3, ,6 (5,7%) 2, ,6 (13,0%) 3, ,6 (19,5%) 3, ,4 (1,8%) 2,5 Total ,3 (100 %)- 4,3 Källa: Tillväxtverket NYPS, SCB Rams Andel kvinnor/män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats regionalt investeringsstöd budgetåret Tabell Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats regionalt investeringsstöd år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt -% -% -% -% Källa: X *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB) Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 22

23 2.2 Regionalt bidrag till företagsutveckling För att främja en hållbar tillväxt i bidragsföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt får stöd lämnas i form av regionalt bidrag till företagsutveckling (tidigare landsbygdsstöd). Stödet kan beviljas som investeringsbidrag, mikrobidrag och konsultcheck. I detta kapitel redovisas beviljat regionalt bidrag till företagsutveckling för budgetåret 2011 fördelat på län och verksamhetsarter Regionalt bidrag till företagsutveckling Stödet är tänkt att främja en hållbar tillväxt i bidragsföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt. Regionalt bidrag till företagsutveckling beviljas av länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen. Tabell Regionalt bidrag till företagsutveckling, beviljat åren , i mnkr Investeringsbidrag 169,1 224, ,1 161,9 Konsultcheck 26,8 30,6 44,7 52,1 40,8 Mikrobidrag 4,9 5,1 4,9 5,3 4,1 Samverkansprojekt 0 7,4 8,7 5,9 2,8 Totalt 200,8 267,5 243,5 245,4 209,6 Källa: Tillväxtverket NYPS Under budgetåret 2011 beviljades totalt 209,6 mnkr i regionalt bidrag till företagsutveckling. Investeringarna uppgick till 744,0 mnkr. Som framgår av diagrammet nedan utgörs den största delen av det regionala bidraget till företagsutveckling av investeringsbidrag, 77 procent. Därefter kommer konsultcheckar med 20 procent, mikrobidrag med 2 procent och samverkansprojekt med 1 procent. 23

24 Diagram Regionalt bidrag till företagsutveckling, procentuellt fördelat, beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS 24

25 2.2.2 Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på län Tabellen nedan visar hur regionalt bidrag till företagsutveckling har fördelats länsvis under budgetåret Antal anställda avser arbetsställe. Tabell Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på län, beviljat år 2011 Antal Invest. Invest. Konsult- Mikro- Samverk. *Ant. anst. ärend. kostn bidrag check bidrag proj *Ant. anst. Län (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Män Kvinnor Tot. *Ant. anst. Beräknad Beräknad Syssökn. Män Antal / andel Syssökn. Kv. Antal / andel kv. Beräkn syssökn. Total Bidrag/ nytt arb tillfälle % (tkr) Blekinge 88 8,9 0,4 3,0 0,8 0, % Dalarna ,5 21,4 1,3 0,2 0, % Gotland 14 8,4 1,5 0,9 0,1 0, % Gävleborg ,0 17,1 2,2 0,6 0, % Halland 4 0,3 0 0,1 0,0 0, % 0 0 Jämtland 61 48,8 11,9 1,0 0,2 0, % Jönköping 32 5,2 0,3 1,8 0,0 0, % Kalmar ,1 0,6 12,6 0,0 1, % Norrbotten 72 43,7 10,4 1,8 0,4 0, % Värmland 48 87,5 18,5 0,5 0,0 0, % Västerbotten ,8 27,1 0,6 0,5 0, % Västernorrland ,4 28,6 3,6 1,1 0, % Västmanland 43 22,2 3,9 2,9 0,0 0, % Västra Götaland ,0 4,5 6,6 0,0 0, % Örebro 81 71,2 15,7 1,9 0,2 0, % Total ,0 161,9 40,8 4,1 2, % Källa: Tillväxtverket Nyps, SCB RAMS. * Baserat på 2010 års uppgifter. Under budgetåret 2011 har länsstyrelserna beviljat 209,6 mnkr i regionalt bidrag till företagsutveckling. Det är 35,8 mnkr mer än året innan. Beräknad sysselsättningsökning till följd av de beviljade regionala stöden till företagsutveckling uppgår totalt till 2670 nya arbetstillfällen, varav 1089 beräknas tillfalla kvinnor. Kvinnornas andel av de nya arbetstillfällena har ökat med tre procentenheter från föregående budgetår, 41 procent för 2011 jämfört med 38 procent för

26 Kalmar- och Gävleborg län beräknas få de största syss elsättningsökningarna till följd av stödet med 476 respektive 322 nya arbetstillfällen. Det genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle uppgår till 78 tkr. Föregående budgetår låg genomsnittet på 62 tkr Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på verksamhetsarter Av tabellen på nästa sida framgår hur regionalt bidrag till företagsutveckling har fördelats på olika verksamhetsarter under budgetåret

27 Tabell Regionalt bidrag till företagsutveckling beviljat 2011, fördelat på verksamhetsart Invest. Invest. Konsult- Mikro- Samv. Totalt Beräkn Beräkn Beräkn Subv Ärenden kostn. bidrag check bidrag projekt stöd syssökn syssökn syssökn arb.tillf Verksamhetsart (antal) (mkr) (mkr) (mkr) (mkr) (mkr) (mkr) Män % kvinnor % tot (tkr) Annan serviceverksamhet 45 8,2 1,5 0,6 0,4 0,5 3,0 9 21% 32 79% Byggverksamhet 57 17,8 4,1 1,0 0,2 0,2 5, % 21 18% Fastighetsverksamhet 21 26,1 7,8 0,3 0,0 0,0 8, % 20 45% Finans- och försäkringsverksamhet 4 3,7 0,6 0,3 0,0 0,0 0,9 5 50% 5 50% Försörjning av el,ges,värme o kyla 3 0,2 0,0 0,1 0,0 0,0 0, % 0 0% 2 53 Handel, rep. av motorfordon o MC ,0 7,2 4,7 0,5 0,1 12, % 89 42% Hotell- och restaurangverksamhet 82 67,7 16,2 1,1 0,1 0,0 17, % 76 53% Information- och kommunikation 95 26,2 4,1 5,7 0,1 0,7 10, % 98 42% Jordbruk, skogsbruk och fiske 20 7,8 2,3 0,5 0,1 0,0 2, % 9 45% Järn, stål och metallverk 8 8,3 1,9 0,3 0,0 0,0 2, % 9 39% Kultur nöje och fritid 54 30,4 6,2 0,5 0,5 0,0 7, % 28 56% Maskintillverkning 57 39,0 7,4 2,8 0,0 0,0 10, % 44 35% Metallvarutillverkning (ej maskin) ,0 36,4 2,5 0,1 0,5 39, % % Tillv.av massa och papper; förlag 20 14,2 2,9 0,4 0,0 0,0 3, % 14 44% Tillv.av textil och läder 27 13,6 2,4 0,7 0,1 0,1 3, % 24 62% Tillv. av transportmedel 27 13,9 3,6 0,9 0,0 0,0 4, % 13 24% Transport och magasinering 13 2,5 0,5 0,4 0,0 0,0 0, % 5 33% Trävarutillverkning 75 88,2 19,7 1,5 0,2 0,1 21, % 47 33% Utbildning 29 3,2 0,4 0,9 0,2 0,0 1, % 24 53% Uthyrn., fastighetsservice, resetj. o andra stödtjänster 49 13,5 2,7 2,0 0,2 0,1 5, % 52 49% Utvinning av mineral 15 3,3 0,6 0,5 0,1 0,1 1, % 16 28% Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering 4 3,4 1,2 0,2 0,0 0,0 1, % 4 29% Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ,7 4,9 8,4 0,7 0,4 14, % % Vård och omsorg, sociala tjänster 20 4,0 1,1 0,2 0,2 0,0 1, % 32 70% Övrig tillverkning ,1 26,2 4,4 0,4 0,1 31, % % Totalt ,0 161,9 40,9 4,1 2,8 209, % % Källa: Tillväxtverket Nyps 27

28 De verksamhetsarter som erhållit det största stödet under budgetåret 2011 är Metallvarutillverkning (ej maskin)" och "Övrig tillverkning" som beviljats 39,5 mnkr respektive 31,1 mnkr. Ytterligare en verksamhetsart som erhållit stor del av stödet är Trävarutillverkning som beviljats 21,5 mnkr. Den största sysselsättningsökningen beräknas uppstå i "Metallvarutillverkning, ej maskin", där man räknar med 394 nya arbetstillfällen. Genomsnittligt bidrag per nytt arbetstillfälle är 79 tkr att jämföra med föregående budgetårs 62 tkr Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats regionalt bidrag till företagsutveckling, budgetåret Tabell Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats regionalt bidrag till företagsutveckling år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt - % - % - % - % Källa: X. *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB) Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 28

29 2.3 Sysselsättningsbidrag Sysselsättningsbidrag kan lämnas till företag, affärsverk eller uppdragsmyndigheter som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor inom stödområde A och B. Syftet med stödet är att åstadkomma nya och varaktiga arbetstillfällen i de regionala stödområdena. Stödet ska täcka en del av de merkostnader som uppkommer när ett företag etableras eller utökar sin personalstyrka. I stödområde B får stöd endast lämnas till nyetablering av verksamhet. I stödområde A får stöd lämnas till nyetableringar och, om det finns särskilda skäl, till andra typer av sysselsättningsökningar som bedöms vara av strategisk betydelse eller som annars bedöms ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen. Stödet betalas ut med en tredjedel årligen under tre år efter genomförd sysselsättningsökning Selektivt sysselsättningsbidrag Det selektiva sysselsättningsbidraget beviljas enligt reglerna i förordning (1998:996) om sysselsättningsbidrag, stödet beviljas preliminärt. För budgetåret 2011 har Tillväxtverket beviljat tre ärenden om selektivt sysselsättningsbidrag, med totalt 10,8 mnkr enligt tabellen nedan. Antal anställda avser arbetsställe. Tabell Sysselsättningsbidrag preliminärt, beviljat år 2011 Beräkn ökning Årsarbkrafter Beräkn. ökning Årsarbkrafter Beviljat *Antal *Antal *Antal Antal Belopp anställda anställda anst. ärenden (mnkr) Män Kvinnor Total Län Män Kvinnor % Beräkn. ökning Årsarbkrafter Totalt Genomsnitt bidrag/arbtillf (tkr) Gävleborg 1 1, % Jämtland 1 2, % Norrbotten 1 6, % Totalt 3 10, % Källa: Tillväxtverket NYPS, *SCB RAMS baseras på 2010 års uppgifter Totalt har selektivt sysselsättningsbidrag beviljats med 10,8 mnkr vilket är en ökning med 8,2 mnkr jämfört med föregående budgetår. 29

30 Ökningen av årsarbetskrafter till följd av beviljat selektivt sysselsättningsbidrag beräknas uppgå till 61 nya årsarbetskrafter. Det genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle uppgår till 177 tkr Selektivt sysselsättningsbidrag beviljat per verksamhetsart och stödområde Tabellerna nedan visar hur det selektiva sysselsättningsbidraget fördelats mellan verksamhetsarter och stödområden under budgetåret Tabell Selektivt sysselsättningsbidrag, fördelat på verksamhetsart, beviljat år 2011 Verksamhetsart Antal ärende n Beviljat (mnkr) Beränad syss.ökn män Beränad syss.ökn kvinnor % Beränad syss.ökn Totalt Information och kommunikation 1 6, % 32 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap o. tekn 1 2, % 16 Övrig tillverkning 1 2, % 13 Totalt 3 10, % 61 Källa: Tillväxtverket NYPS Tabell Selektivt sysselsättningsbidrag, fördelat på stödområden, beviljat år 2011 Stödområde Antal ärenden Beviljat (mnkr) Beräknad syss.ökn män Beräknad syss.ökn kvinnor % Beräknad syss.ökn Totalt A 3 10, % 61 Totalt 3 10, % 61 Källa: Tillväxtverket NYPS Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats sysselsättningsbidrag budgetåret Bland stödföretagen var andelen aktiebolag 100 procent. 30

31 Tabell Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats sysselsättningsbidrag, år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt - % - % - % - % Källa: X *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB), Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 31

32 2.4 Såddfinansiering Såddfinansiering är ett stöd som har till syfte att förnya näringslivet genom att finansiera utveckling av tekniska produktidéer med stor tillväxtpotential i en inledande fas. Stöd kan sökas för projekt som är tekniskt nyskapande och som tar fram nya produkter, processer, metoder och system som kan bli kommersiellt betydelsefulla. Stöd kan sökas av små och medelstora företag, dock med kravet att projektledningen skall inneha den kompetens som krävs för att genomföra projektet. Såddfinansiering beviljas som bidrag och villkorslån. Finansieringen täcker normalt högst 50 procent av den totala projektkostnaden vilket betyder att den sökande själv skall finansiera resterande del. Under budgetåret 2011 har totalt 44,8 mnkr beviljats i såddfinansiering av länsstyrelserna och självstyrelseorganen. I tabellen nedan visas hur såddfinansieringen beviljats under år 2011, fördelat på län. Antal anställda avser arbetsställe. Tabell Såddfinansieringsstöd fördelat på län, beviljat år 2011 Antal Invest. Bidrag Villkors- Totalt Antal* Antal* Antal* ärend. Kostn. lån stöd Anst. Anst. Anst. Län (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Män Kvinn. Total Blekinge 2 0,5 0,2 0,0 0, Dalarna 23 4,0 2,0 0,0 2, Jämtland 15 28,7 5,6 1,8 7, Kalmar 35 8,7 3,7 0,0 3, Norrbotten 8 7,9 3,6 0,0 3, Västerbotten 18 16,8 5,9 0,0 5, Västernorrland 48 9,7 3,6 0,0 3, Västmanland 3 1,6 0,6 0,0 0, Västra Götaland 55 31,3 2,5 11,9 14, Örebro 9 2,2 1,0 0,0 1, Östergötland 9 2,6 0,0 2,6 2, Totalt ,9 28,5 16,3 44, Källa: Tillväxtverket NYPS, * SCB Rams Baseras på 2010 års uppgifter Den totalt beviljade såddfinansieringen, uppgående till sammanlagt 44,8 mnkr, är en minskning med 21,5 mnkr jämfört med föregående budgetår, då det beviljade stödet uppgick till 63,7 mnkr. Västra Götaland har beviljat 32

33 mest såddfinansiering med 14,5 mnkr. Västra Götalands län har även beviljat flest antal ärenden med 55 ärenden. Tabell Såddfinansiering fördelat på verksamhetsart, beviljat år 2011 Antal Invest.- Sådd- Sådd- Totalt ärenden Kostnad Bidrag Lån Stöd Verksamhetsart (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Annan serviceverksamhet 1 0,10 0,05 0,00 0,05 Byggverksamhet 11 2,95 0,43 1,04 1,47 Finans- och försäkringsverksamhet 1 0,10 0,05 0,00 0,05 Försörjning av el, gas, värme och kyla 1 1,00 0,00 0,40 0,40 Handel, reparation av motorfordon och motorcyklar 18 7,55 2,75 0,00 2,75 Informations- och kommunikationsverksamhet 1 0,89 0,40 0,00 0,40 Jordbruk, skogsbruk och fiske 34 22,40 5,02 4,50 9,52 Kultur, nöje och fritid 6 0,60 0,30 0,00 0,30 Maskintillverkning 1 0,10 0,05 0,00 0,05 Metallvarutillverkning (ej maskin) 2 0,42 0,16 0,00 0,16 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 6 1,40 0,25 0,35 0,60 Tillverkning av massa, papper samt förlag 5 4,04 1,17 0,85 2,02 Tillverkning av textil och läder 1 0,80 0,00 0,40 0,40 Tillverkning av transportmedel 2 0,34 0,13 0,00 0,13 Transport och magasinering 4 20,43 3,20 0,00 3,20 Trävarutillverkning 6 1,47 0,08 1,30 1,38 Utbildning 4 2,36 0,25 0,85 1,10 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 4 1,70 0,75 0,00 0,75 Utvinning av mineral 8 3,24 0,40 1,20 1,60 Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering 3 0,39 0,18 0,00 0,18 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 75 25,74 8,56 3,63 12,19 Vård och omsorg, sociala tjänster 5 2,46 0,50 0,50 1,00 Övrig tillverkning 26 13,42 3,85 1,25 5,10 Totalt ,90 28,53 16,27 44,80 Källa: Tillväxtverket NYPS Tabellen visar att den största andelen såddstöd har gått till företag inom verksamhetsarten Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, med 12,18 mnkr, följt av jordbruk, skogsbruk och fiske 9,52 mnkr, vilket motsvarar 27 respektive 21 procent av totalt beviljat såddstöd. 33

34 2.4.1 Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats såddfinansiering budgetåret Tabell Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats såddfinansiering år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt -% -% -% -% Källa: X *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB) Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 34

35 2.5 Stöd till kommersiell service Stöd till kommersiell service lämnas för att boende i gles- och landsbygder skall tillförsäkras en grundläggande vardagsservice. Stöd får lämnas till näringsidkare med försäljningsställen för dagligvaror och drivmedel. Även kommuner kan få stöd främst som hemsändningsbidrag för att bekosta hemsändning av dagligvaror till hushåll. Om det finns särskilda skäl kan även näringsidkare med försäljningsställen för fackhandelsvaror eller näringsidkare som på annat sätt säljer och levererar dagligvaror få stöd. Stöd till kommersiell service kan utgå i form av investeringsbidrag, servicebidrag, hemsändningsbidrag och investeringslån Tillgänglighet till kommersiell service Tillgängligheten till service minskar i de flesta gles- och landsbygdsområden och så även det senaste året. Även i många större orter har utvecklingen lett till färre serviceställen men tillgängligheten i tätorter har dock inte påverkats på samma sätt som i många gles- och landsbygder. Antalet dagligvarubutiker i landet har minskat under en lång följd av år men minskningen har dock varit lägre än under de närmast föregående åren. Under det senaste året minskade antalet dagligvarubutiker endast marginellt med 0,1 procent eller sex butiker, att jämföras med 61 respektive 133 butiker under de två närmast föregående åren. Sedan 1996 har nedgången varit 23 procent. De största förändringarna har skett i tätortsnära landsbygder och glesbygder. Där har antalet dagligvarubutiker minskat med 39 respektive 32 procent. I delar av skogslänens glesbygdsområden har antalet dagligvarubutiker minskat med 48 procent sedan mitten av talet. 1 Den pågående strukturomvandlingen på drivmedelsmarknaden har gjort att de största bolagens stationsnät minskat betydligt. Bolagen har anpassat sitt nät av stationer och avvecklat mindre stationer med lägre lönsamhet och samtidigt har antalet obemannade stationer vuxit kraftigt. Effekterna på tillgängligheten i många gles- och landsbygdsområden har varit stora. I glesoch landsbygder finns drivmedelspumpar ofta i anslutning till en dagligvarubutik. Om bensinpumparna försvinner drabbas indirekt även dagligvarubutikerna, men även annan service kan påverkas på ett negativt sätt eftersom många stationer eller servicepunkter med bensin och dagligvaror även tillhandahåller ett brett urval av andra servicetjänster. Enligt Tillväxtanalys inventering fanns det hösten 2011 drygt drivmedelsstationer där det går att tanka personbilar med antingen bensin eller diesel. Detta är en minskning med 2 procent eller 100 stationer sedan I många gles- och landsbygder har de negativa effekterna av marknadsförändringarna redan slagit igenom på tillgängligheten till drivmedel. Förändringarna under det allra senaste året har därför varit mindre än åren närmast innan. Som en reaktion på utvecklingen och en försämrad lokal tillgänglighet till drivmedel har det också växt fram nya aktörer och lokala lösningar i många orter och områden för att tillgodose 1 Tillväxtanalys, Rapport 2011:10. Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service

36 behovet av en tillgänglig service. I gles- och landsbygdsområden har mindre lokala eller regionala aktörer breddat sin tidigare verksamhet med leveranser av drivmedel till mindre stationer Stödets omfattning För åren tilldelades länen 30 miljoner kronor(mnkr) i utökat stöd utöver det ordinarie stödet till kommersiell service. I januari 2011 beslutade regeringen att, utöver det ordinarie stödet till kommersiell service inom anslag 1:1, tilldela länen ytterligare 20 mnkr per år under perioden för att stärka såväl dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse i gles- och landsbygder samt för att utveckla nya innovativa lösningar i dessa områden. Länen tog 2009/2010 fram Regionala serviceprogram vilka pågår Dessa ska ligga till grund för prioritering av stödet till kommersiell service. Under budgetåret 2011 beviljades stöd till kommersiell service med totalt 47,3 mnkr (varav 11,8 mnkr utgjordes av de utökade medlen). För 2011 har stöd till kommersiell service beviljats med 27,9 mnkr som investeringsbidrag, 10,9 mkr som hemsändningsbidrag samt 8,5 mnkr som servicebidrag. Tabell Stöd till kommersiell service, fördelat på stödform, beviljat år , mnkr Servicebidrag 6,21 4,19 7,89 7,38 8,47 Hemsändningsbidrag 12,06 11,22 10,95 11,80 10,92 Investeringsbidrag 15,89 18,65 28,78 38,53 27,90 Investeringslån 0,40 0,45 0 0,10 0 Totalt 34,55 34,51 47,62 57,81 47,29 Källa : Tillväxtverket NYPS Som framgår av tabell så har det totala stödet till kommersiell service minskat sedan 2010 men stödet ligger fortfarande på en hög nivå jämfört med åren före Minskningen sedan 2010 beror på att merparten av de utökade medlen för beslutades först under 2010 samtidigt som de utökade medlen för fördelades till länen först i maj De tre senaste årens höga nivåer av stöd utgörs i huvudsak av investeringsbidraget som ökat med mnkr jämfört med åren före Diagram visar beviljat investeringsbidrag uppdelat på investeringar till dagligvaror och drivmedel utifrån länens registrering av bransch för respektive ärende. Efter några års kraftig ökning av bidraget till drivmedelsinvesteringar uppgår bidraget för 2011 till knappt 5 mnkr motsvarande 18 procent att totala investeringsbidraget. Den höga andelen på drivmedel beror troligtvis på att det tidigare utökade stödet för dessa år var inriktat mot just drivmedel. 36

37 Diagram Beviljat investeringsbidrag fördelat på dagligvaror och drivmedel (mnkr) Källa: Tillväxtverket NYPS Servicebidraget har ökat något det senaste året. Detta kan vara en effekt av tillgången av de extra medlen men det kan även vara en indikation på dagligvarubutikernas ekonomiska situation där allt fler butiker har svårt att överleva. Hemsändningsbidraget ligger på ungefär samma nivå som de senaste två föregående åren. Eftersom allt fler butiker läggs ner samtidigt med en ökande andel äldre befolkning på landsbygden, så är det troligt att efterfrågan på hemsändningsbidrag kommer att ligga kvar på motsvarande nivå de kommande åren. Samtidigt har det maximala bidragsbeloppet för hemsändning höjts 2011 vilket troligtvis kommer att medföra att det totala hemsändningsbidraget kommer att öka. Kommunernas vilja att höja bidraget till hemsändning av dagligvaror är dock avgörande för den framtida utvecklingen av bidraget Stöd till kommersiell service fördelat på län Tabellen visar hur de olika stödformerna fördelats per län i miljoner kronor(mnkr) under budgetåret Tabellen visar även antalet anställda män och kvinnor i stödföretagen med undantag av kommuner som erhållit hemsändningsbidrag. Antalet ärenden som visas i tabellen är fler än antalet arbetsställen eftersom ett företag kan ha flera ärenden. Antal anställda avser arbetsställe, ej organisation. 37

38 Tabell Stöd till kommersiell service fördelat på län, beviljat år 2011 Antal ärenden Hemsänd. bidrag Servicebidrag Invest.- bidrag Investeringslå n Totalt stöd Varav Utökade medel Antal anställda* Antal anställda* Antal anställda* Län (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Män Kvinnor Totalt Stockholm 4 (0) - - 0,58-0, Uppsala 5 (5) 0,39 0, ,55 0, Södermanland 4 (4) - 0, ,08 0, Östergötland 28 (3) 0,45 0,66 0,89-2,00 0, Jönköping 13 (0) 0,09 0,29 0,58-0, Kronoberg 19 (4) 0,23 0,42 1,36-2,01 0, Kalmar 41 (6) 0,78 1,71 1,26-3,75 0, Gotland 2 (1) - - 0,64-0,64 0, Blekinge 11 (1) 0,06 0,48 1,22-1,75 0, Skåne Halland 8 (4) 0,75-0,32-1,07 0, Västra Götaland 27 (7) - 0,61 1,39-2,00 0, Värmland 29 (3) 0,10 1,08 3,00-4,17 1, Örebro 25 (4) 0,30 0,23 1,96-2,49 1, Västmanland 10 (6) 0,46 0,37 0,14-0,96 0, Dalarna 41 (12) 1,00 0,27 3,48-4,75 1, Gävleborg 17 (1) 0,30 0,95 0,81-2,05 0, Västernorrland 34 (4) 1,03 0,56 2,64-4,23 0, Jämtland 29 (6) 0,62 0,63 2,63-3,88 0, Västerbotten 32 (9) 0,73 1,69 3,01-5,43 2, Norrbotten 30 (0) 1,20 0,74 2,00-3, Summa 409 8,47 10,92 27,90-47,29 11, Antal ärenden 70(13) 126(7) 213(60) 409 (80) Källa: Tillväxtverket NYPS, Länens redovisningar. (antal ärenden Utökade medel inom parantes) *SCB Rams Baseras på 2010 års uppgifter. Antal anställda exklusive hemsändningsbidrag till kommuner Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats stöd till kommersiell service, budgetåret Hemsändningsbidraget som beviljas till kommuner ingår ej i tabellen. 38

39 Tabell Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats stöd till kommersiell service år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt -% -% -% -% Källa: X *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB) Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 39

40 2.6 Transportbidrag Transportbidraget är ett bidrag som ska kompensera för kostnadsnackdelar på grund av långa transportavstånd samt stimulera till en ökad förädlingsgrad (SFS 2000:281). Under 2011 har 376,7 miljoner kronor betalats ut i transportbidrag, det är ca 10 miljoner kronor mer än föregående år. Företagen söker transportbidraget ett halvt år i efterhand, vilket leder till en viss fördröjning i effekten på utbetalt transportbidrag. Av de 376,7 miljoner kronor som betalats ut under 2011 gäller 175,8 miljoner kronor andra halvåret 2010 och 199,8 miljoner kronor första halvåret För andra halvåret 2010 har 600 ansökningar beretts och för första halvåret 2011 har 580 ansökningar beretts. Till detta kommer 1,1 miljoner kronor från första halvåret 2010 som gäller ca 15 ärenden. Majoriteten av ansökningarna inkommer via webbansökan, 84,0 procent andra halvåret 2010 och 76,8 procent första halvåret, vilket ger ett snitt på 80,4 procent. Problem i webbansökan under augusti och september under sommaren 2011 gjorde att fler företagare sökte på pappersblankett Kompensation för kostnadsnackdelar och stimulans till ökad vidareförädling Transportbidraget har två syften, dels att kompensera för kostnadsnackdelar på grund av lång avstånd och dels att stimulera till en ökad förädlingsgrad. När det gäller det första syftet är resultatet för utbetalt transportbidrag 2011 en genomsnittlig kompensation på 26,9 procent att jämföra med föregående år på 27,1 procent. I tabell nedan är genomsnittlig kompensation redovisad per LA-region. Enligt SCB:s statistiska kriterier ställs två krav för att en kommun ska bilda centrum i en La-region. Dels ska andelen av de förvärvsarbetande som arbetspendlar till andra kommuner inte överstiga 20 procent. Dels ska andelen utpendlare till någon annan enskild kommun inte överstiga 7,5 procent. När det gäller det andra syftet, gällande vidareförädling, har företagen tillfrågats i en enkät om transportbidraget som stimulans till ökad vidareförädling. Där har 41,2 procent instämt helt eller till stor del med påståendet. Enkäten skickas ut årligen och resultatet för 2011 är en liten ökning jämfört med föregående år, då 38,8 procent instämt helt eller till stor del med påståendet. Vid handläggning av bidraget är en viktig del i bedömningen, om ett företag är berättigat till transportbidrag, att titta på vilken typ av tillverkning företaget bedriver. Enligt förordningen (SFS 2000:281) ska godset ha genomgått en betydande bearbetning för uttransportbidrag och godset skall genomgå en betydande bearbetning för intransportbidrag. Det betyder att allt gods som är bidragsberättigat, har ingått eller ska ingå i en tillverkningsprocess som innebär vidareförädling. Vidareförädlingen kan se mycket olika ut beroende på i vilken bransch företaget verkar. 40

41 LA-kod LA region Utbetalt transportbidrag, tkr Godkänd fraktkostnad, tkr Genomsnittlig kompensation 58 Sundsvall ,1% 59 Kramfors ,1% 60 Örnsköldsvik ,8% 61 Strömsund ,8% 62 Åre ,1% 63 Härjedalen ,0% 64 Östersund ,0% 65 Storuman ,3% 66 Sorsele ,0% 67 Vilhelmina ,8% 68 Umeå ,8% 69 Lycksele ,0% 70 Skellefteå ,0% 71 Arvidsjaur ,9% 72 Arjeplog ,0% 73 Jokkmokk ,6% 74 Överkalix ,2% 75 Kalix ,6% 76 Övertorneå ,2% 77 Pajala ,1% 78 Gällivare ,0% 79 Luleå ,8% 80 Haparanda ,3% 81 Kiruna ,5% Totalt ,9% Bidragets fördelning på in- respektive uttransportbidrag Majoriteten av transportbidrag, 86 procent, går till uttransportbidrag. Det vill säga frakt av produkter som tillverkats inom bidragsområdet. Övriga 14 procent är intransportbidrag som går till transport in till bidragsområdet av råvaror och halvfabrikat som ska genomgå en betydande bearbetning. Utbetalt transportbidrag (tkr) (%) Intransport ,7 Uttransport ,3 Totalt ,0 41

42 2.6.3 Transportbidrag fördelat på företagsstorlek Majoriteten av företag som får transportbidrag är små företag, dvs företag som har färre än 50 anställda och vars omsättning inte överstiger 10 miljoner euro per år. Av de drygt 600 företag som varje år söker transportbidrag utgör drygt 450 små företag. Däremot går den största delen av utbetalt transportbidrag till de medelstora och stora företagen. Under 2011 utbetalades ungefär hälften av bidraget till företag med anställda. Antal anställda Antal företag Utbetalt transsportbidrag (tkr) (%) , , , , , ,6 Uppgift saknas ,2 Totalt Bidragets fördelning på bransch/verksamhetsart Företag inom trävarutillverkning är den bransch som mottagit störst andel av utbetalt transportbidrag, 36 procent. Det är dock en minskning med 4 procent jämfört med förra året. Företag inom jordbruk, skog och fiske har erhållit knappt 0,1 procent av utbetalt transportbidrag. Inom denna bransch är det endast ett företag som erhållit transportbidrag under Verksamhetsart tkr % Jordbruk, skog och fiske 129 0,1 Livsmedel ,0 Tillverkning av textilier och läder 845 0,2 Trävarutillverkning ,0 Tillverkning av massa och papper 826 0,2 samt förlag Kemisk industri ,3 Järn, stål och metallverk ,6 Metallvarutillverkning (ej maskin) ,2 Maskintillverkning ,5 Tillverkning av transportmedel ,6 Övrig tillverkning ,3 Totalt ,0 42

43 2.6.5 Bidragets fördelning på bidragssatser Det finns nio olika bidragssatser. Kommuner långt norrut och i inlandet har högst bidragssats med 45 procent. Intransportbidraget är fem procentenheter lägre än uttransportbidraget. I likhet med föregående år har störst andel transportbidrag lämnats inom bidragssatsen 35 procent. Den minsta andelen transportbidrag har lämnats inom bidragssatsen 5 procent. Även detta i likhet med föregående år. Bidragsprocent Tkr % 5 % ,3 10 % ,0 15 % ,0 20 % ,4 25 % ,3 30 % ,1 35 % ,8 40 % ,3 45 % ,8 Totalt , Bidragets fördelning på län Företag i Västerbotten är de som mottar den största delen av utbetalt transportbidrag, nära 45 procent, vilket är i likhet med det som betalades ut I Västerbotten återfinns Volvo Lastvagnar AB, vilket är det företag som mottog störst utbetalt transportbidrag under Företag i Norrbotten fick 33 procent, medan företagen i Jämtland och Västernorrland erhöll 12 respektive 10 procent. Län tkr % Västernorrland ,9 Jämtland ,1 Västerbotten ,8 Norrbotten ,2 Totalt , De tio största bidragsmottagarna Företag inom trävarutillverkning och främst inom sågverksindustrin dominerar bland de största bidragsmottagarna. De flesta av dessa företag har flera arbetsställen inom bidragsområdet och varje enskilt arbetsställe söker transportbidrag separat. När det gäller begränsningen om maximalt 15 miljoner kr per kalenderår och produktionsställe är det transportkostnader som uppkommit under kalenderår. Eftersom transportbidraget söks i efterhand betalas bidraget ut ungefär ett halvår efter att transporten utförts därför är det möjligt att exempelvis Volvo Lastvagnar AB har fått utbetalt 20 miljoner kr i transportbidrag under

44 Företag Utbetalt transportbidrag, tkr Volvo Lastvagnar AB Tillverkning av karosserier för motorfordon; tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar Setra Trävaror AB Sågning av trä SCA Timber AB Sågning av trä, hyvling av trä Polarbröd AB Tillverkning av mjukt matbröd och färska bak Boliden Mineral AB Tillverkning av andra oorganiska baskemikal Ferruform Tillverkning av lastbilar och andra tunga Aktiebolag motorfordon Martinsons Såg AB Tillverkning av fanér och träbaserade skivor Älvsbyhus AB Tillverkning av monteringsfärdiga trähus Eka Chemicals AB Tillverkning av andra oorganiska baskemikal Betongmästarna Tillverkning av betongvaror för byggändamål Sverige AB Totalt Bidragets fördelning på transportslag Transporten ska ha utförts på bil, järnväg eller till sjöss för att företaget ska kunna få transportbidrag. Biltransporterna står för majoriteten av de utförda transporterna och under 2011 uppgick de till 83 procent. Järnvägstransporterna och sjötransporterna uppgick till knappt tio procent vardera. I biltransporterna ingår även kombitransporter där större andelen av transporten går på järnväg. I dagsläget finns ingen data på hur omfattande kombitransporterna är. Transportmedel Utbetalning % Järnväg % Bil % Sjö % Totalt Transportmedel tkr % Järnväg % Bil % Sjö % Totalt , Sammanfattning av regeringsuppdrag gällande Översyn av transportbidraget, inlämnat Syftet med projektet var att göra en kartläggning av hur transportbidraget fördelas i nuläget och utifrån denna kartläggning analysera transportbidragets nuvarande regelverk, med syfte att identifiera begränsningar och möjligheter när det gäller vidareförädling av bär med mera, stimulans till vidareförädling samt när det gäller att göra transportbidraget mer miljömässigt hållbart. 44

45 I arbetet med denna rapport har statistik från Tillväxtverket använts och bearbetats. För att belysa hållbarhetsperspektivet ur ett miljö- och klimatperspektiv har två studier genomförts. Den första studien bestod bl a av att kartlägga utbudet av miljöanpassade transporter och titta på förutsättningar och konsekvenser för de tillverkande företagen i bidragsområdet. Ett antal förslag för att miljöanpassa transportbidraget togs fram. Den andra studien gjordes dels för att få en bild av vilka transportörer som nyttjas av de tillverkande företagen som söker transportbidrag. Dels för att se vilka effekter ett införande av krav kopplat till koldioxidutsläpp skulle ge, som var ett av förslagen till miljöanpassning. Resultatet är att största delen av transportörerna, ca 80 procent, som utför bidragsberättigade transporter, arbetar med miljöanpassning främst sett till utsläpp av koldioxid. I dessa ingår både transportörer som opererar på väg, järnväg och till sjöss. Övriga transportörer, ca 20 procent, har inte kommit lika långt i arbetet med att sänka sina koldioxidutsläpp. Fortsatt arbete för miljöanpassning av transportbidraget riktas i första hand på att höja nivån hos dem som inte arbetat med dessa frågor. Tillväxtverket föreslår arbete genom mjuk styrning. Den mjuka styrningen kan ske genom ett program med hållbarhetsinriktning. Mjuk styrning riktas både till de tillverkande företagen och till transportörer. Detta sker genom exempelvis informationsinsatser till både företag och transportörer. Eftersom effektivare transporter kommer att vara ett viktigt område så måste transportörerna involveras. Genom effektivare transporter med bland annat ökad fyllnadsgrad kommer transportkostnaderna att minska. Detta medför ett lägre nyttjande av anslaget för transportbidrag. Det förekommer fall med gränsdragningsproblem mellan vad som kan anses vara betydande bearbetning och vad som inte kan anses vara betydande bearbetning. Tillväxtverket föreslår ingen förändring i förordning eller i föreskrifterna utan frågan hanteras istället genom en ny praxis. Det innebär att större hänsyn kommer att tas till innehållet i produktionsprocessen, exempelvis vad det är som sker i de olika processerna och vilka typer av insatser krävs för tillverkningen av produkten. En del i uppdraget från Näringsdepartementet var att se över förutsättningarna för en förordningsförändring gällande varor av vilt växande bär och kött av vilt. En tänkbar lösning, om regeringen vill fatta ett sådant beslut, är att göra det möjligt att bifalla bearbetade varor av vilt växande bär och kött av vilt. I och med en sådan lösning aktualiseras en författningsändring som måste notifieras hos EU kommissionen. 2 Transportbidrag får inte lämnas till 1. jordbruksverksamhet som avser produkter som anges i bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt med undantag för bearbetade varor av vilt växande bär och kött av vilt. 45

46 2.7 Uppföljning och utvärdering I nedanstående tabell visas de medel som länen och Tillväxtverket använt till insatser för uppföljning och utvärdering, från anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder, under budgetåret Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning Tabell Uppföljnings och utvärderingsmedel, regionala anslaget år 2011 Län År 2011 (mnkr) Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Tillväxtverket Totalt Källa: Tillväxtverket NYPS + komplettering från länen. 46

47 3. Ekonomisk redovisning av projektverksamheten 2011, inom anslag 1:1 Ett sätt att synliggöra det regionala tillväxtarbetet är att följa upp hur länen och de olika beslutsfattarna Länsstyrelser(Lst), Kommunala samverkansorgan(kso) och berörda Landsting prioriterar sina projektmedel inom anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. I denna uppföljning redovisas beslutade regionala projektmedel fördelat på beslutsfattare, län, medfinansiering, nationella prioriteringar och ämnesområden. Utöver regional projektverksamhet redovisas även för Tillväxtverkets centrala projektmedel(anslag 1.1) i program bestående av regionala näringslivsprojekt samt verksamhetsbidrag till resurscentra för kvinnor. 3.1 Uppföljning av projektverksamheten 2011 Enligt Tillväxtverkets regleringsbrev ska en uppföljning göras som innehåller en regionalt och nationellt aggregerad ekonomisk redovisning av beslutade medel inklusive medfinansiering med utgångspunkt från insatser som finansieras från anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder. Redovisningen ska vara uppdelad på prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning I dialog med Näringsdepartementet har bestämts att uppföljningen ska utgå från beslutade regionala projektmedel inom anslag 1:1- Regionala tillväxtåtgärder. Utöver en redovisning utifrån den nationella strategins prioriteringar har Näringsdepartementet även begärt en redovisning av beslutade medel på olika ämnesområden. Hösten 2009 tog Tillväxtverket i samråd med Näringsdepartementet fram en lista innehållande 12 ämnesområden och 51 underliggande ämneskategorier. Syftet med dessa kategorier är att det främst ur ett nationellt perspektiv ska vara möjligt att se vad beviljade projektmedel används till. Från och med januari 2010 så gör respektive beslutande organisation en kategorisering av varje projekt i samband med varje ärendebeslut. En redovisning görs även av beviljade medel till utvecklingsprojekt för kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. 2 Regeringskansliet, En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap, och sysselsättning

48 3.1.1 Bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken Enligt förordning (2003:596) 3 beslutar Regeringen, Tillväxtverket, länsstyrelser, samverkansorgan och berörda landsting 4, om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken (i fortsättningen benämns dessa organisationer för beslutsfattare). Med central projektverksamhet avses beslut som beviljas av Tillväxtverket och med regional projektverksamhet avses verksamhet som beviljas av länsstyrelser, samverkansorgan och landsting. Projektverksamheten ska syfta till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Insatserna ska vara avgränsade från ordinarie verksamhet och avgränsade i tid, ekonomi och arbetsinsats. Projektverksamheten ska vara förenlig med de regionala utvecklingsprogrammen och så långt det är möjligt stämma överrens med regionala tillväxtprogram och med regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning. Projektverksamheten får även omfatta insatser inom ramen för de regionala serviceprogrammen för kommersiell och offentlig service. Projekt kan avse verksamhet som omfattar flera län samt samarbete mellan län. Den enskilde beslutsfattaren får lämna bidrag till projektverksamhet med högst 50 procent av utgifterna för ett projekt Nationella strategins prioriteringar Prioriteringarna i den nationella strategin ska vara vägledande för det regionala tillväxtarbetet, och ligga till grund för myndigheternas medverkan i arbetet med regionala utvecklings-strategier, tillväxtprogram och strukturfondsprogram. Prioriteringarna omfattar alla regioner, men ska anpassas till regionala och lokala förutsättningar. Regeringen har valt att prioritera Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet samt Strategiskt gränsöverskridande samarbete. Innehållet i dessa prioriteringar lägger en god grund för det gemensamma arbete som krävs för att genomföra insatser av betydelse för regional utveckling. Med syfte att underlätta jämförelser på nationell nivå, bygger den ekonomiska redovisningen av de regionala projektmedlen på de fyra nationella prioriteringarna och deras insatsområden: 1. Innovation och förnyelse Innovativa miljöer och Entreprenörskap 2. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Kompetensförsörjning och Ökat arbetskraftsutbud 3. Tillgänglighet Regionförstoring och Ett utvecklat informationssamhälle 4. Strategiskt gränsöverskridande samarbete. 3 Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. 4 Landsting: Region Halland, Region Skåne, Region Västra Götaland, Region Gotland 48

49 Denna prioritering ska både komplettera och bidra till att uppfylla de övriga prioriteringarna. Det gränsöverskridande samarbetet delas därför upp i de övriga prioriteringarnas insatsområden enligt ovan. I bilaga 1 framgår tydligare beskrivning av exempel på vilka insatser som kan räknas in under respektive prioritering och insatsområde Principer för den ekonomiska redovisningen Den ekonomiska redovisningen bygger på projektsammanställningar som Tillväxtverket begärt in från samtliga 38 beslutsfattare som hanterar regionala projektmedel. Sammanställningarna grundar sig på beslutade 5 medel 2011 och innehåller beviljade projektmedel samt medfinansiering till respektive projekt/insats. De insatser som räknas in i redovisningen är finansierade via regionala projektmedel inom anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Anslag 1:1 är en del av de totala resurser som finns till förfogande inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Anslaget för länen och Tillväxtverket omfattar totalt knappt 1,5 miljarder kronor för 2011 och innefattar stödformerna: Centrala projektmedel Regionala projektmedel Regionalt investeringsstöd Regionalt bidrag till företagsutveckling Sysselsättningsbidrag Såddfinansiering Stöd till kommersiell service De regionala projektmedlen utgör cirka 50 procent av det totala anslaget 1:1. Omfattningen skiljer sig åt mellan länen men projektmedlen kan ses som en katalysator för andra program/insatser och ger en bild över hur respektive län valt att prioritera och lägga upp delar av sitt tillväxtarbete. 3.2 Regional projektverksamhet Sedan 1998 har ansvaret för de regionala utvecklingsinsatserna successivt överförts från länsstyrelserna till regionala självstyrelseorgan/landsting och kommunala samverkansorgan i länen. Under 2011 hade landsting och samverkansorgan det regionala tillväxtansvaret i 17 av landets 21 län. 6 I dessa län finns dock fortfarande en mindre del av projektmedlen kvar hos berörda länsstyrelser. 5 Beslutade medel avser beslut som fattats under Besluten gäller aktiviteter som pågår under ett eller flera år. 6 Under 2011 hade Länsstyrelsen det regionala tillväxtansvaret i Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Stockholms län. 49

50 3.2.1 Beslutade regionala projektmedel 2011 Under budgetåret 2011 beviljade beslutsfattarna i länen totalt 896,7 miljoner kronor (mkr) till regional projektverksamhet. I figur visas beslutade regionala projektmedel fördelade på de nationella prioriteringarnas insatsområden. Den största prioriteringen är Innovation och förnyelse som med sina insatsområden Innovativa miljöer och Entreprenörskap utgör 63 procent av totalt beslutade projektmedel. Under övrigt inräknas insatser som inte kunnat kopplas till någon specifik prioritering. Bland annat inryms ca 40 ärenden motsvarande ca 20 mkr för uppföljning och utvärdering. Figur Fördelning av beslutade regionala projektmedel 2011 på nationella prioriteringarnas insatsområden (tusental kronor och procent) Tabell Fördelning av beviljade stöd 2011 på den nationella strategins prioriteringar och insatsområden (antal och procent) Innovation och förnyelse Innovativa miljöer Entreprenörskap Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Kompetensförsörjning Ökat arbetskraftsutbud Regionförstoring Tillgänglighet Ett utvecklat informationssamhälle Strategiskt gränsöverskridande samarbete Övrigt Totalt (antal) % 40% 8% 4% 5% 2% 12% 13% 100% I tabell redovisas beslutade projektmedel fördelat på respektive beslutsfattare. Omfattningen av beviljade medel skiftar mellan länen. Störst omfattning år 2011 hade Länsstyrelsen i Norrbottens län med 116 mkr i beslutade medel. Därefter följde Länsstyrelsen i Västernorrlands län (83 mkr), Region Värmland (76 mkr), Regionförbundet i Västerbottens län (64 mkr), Region Gävleborg (60 mkr). Dessa fem beslutsfattare motsvarade 45 procent av länens totalt beviljade projektmedel

51 Tabell Beslutade regionala projektmedel 2011 från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder fördelade på beslutsfattare och den nationella strategins prioriteringar och insatsområden (tusentals kronor) Beslutsfattare Nationell prioritering Innovation och förnyelse Innovativa miljöer Entreprenörskap Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Tillgänglighet Strategiskt Kompetensförsörjning Ökat arbetskraftsutbud Regionförstoring Ett utvecklat informationssamhälle gränsöverskridande samarbete Övrigt* Totalt (tkr) Länsstyrelsen i Blekinge län Region Blekinge Länsstyrelsen i Dalarnas län Region Dalarna Länsstyrelsen Gotlands län Gotlands kommun Länsstyrelsen i Gävleborgs län Region Gävleborg Länsstyrelsen i Hallands län Region Halland Länsstyrelsen i Jämtlands län Regionförbundet Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Regionförbundet Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Regionförbundet Södra Småland Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Region Skåne Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Regionförbundet Sörmland Länsstyrelsen i Uppsala län Regionförbundet i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Region Värmland Länsstyrelsen i Västerbottens län Regionförbundet Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län

52 Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen i Örebro län Regionförbundet i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Regionförbundet Östsam Riket *I posten övrigt ingår uppföljning och utvärdering av insatser vilka finansierats av anslaget 1:1 samt insatser för att säkerställa uppföljningssystem kopplat till anslaget. Länens redovisade medel för uppföljning/utvärdering uppgår till ca 20 mkr för Tabell visar beslutade projektmedel för respektive län (beslutsfattare i samma län summerade) fördelat på de nationella prioriteringarnas insatsområden. De fem län som visar de största beloppen beslutade medel är Norrbotten (116 mkr), Värmland (90 mkr), Västerbotten (86 mkr), Västernorrland (83 mkr) och Gävleborg (71 mkr). Dessa fem läns beslutade medel motsvarade tillsammans 50 procent av totalt beviljade projektmedel

53 Innovativa miljöer Entreprenörskap Kompetensförsörjning Ökat arbetskraftsutbud Regionförstoring Ett utvecklat informationssamhälle Övrigt Tabell Beslutade regionala projektmedel 2011 fördelade på län och den nationella strategins prioriteringar och insatsområden (procent) Nationell prioritering Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Tillgänglighet Län Strategiskt gränsöverskridande samarbete Summa (procent) Totalt belopp (tusen kr) Blekinge Dalarna Gotland , Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten , Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland , Västra Götaland , Örebro Östergötland Riket Fet stil markerar största insatsområdet per län. Samtliga län förutom Gotland redovisar störst andel medel i något av insatsområdena inom Innovation och förnyelse. Exempel på projekt och innehåll (län/projektomslutning inklusive anslag 1:1): Innovativa miljöer TräInnovationsNätverket (TräIN), (Norrbotten / 17 mkr) Syftet med projektet är att skapa tillväxt inom träbyggnads- och trämanufakturbranschen i regionen. Genom ett nätverk och samarbete mellan universitet, samhälle och företag får företagen ta del av den senaste forskningen och utvecklingen. Målet är att träindustrin i regionen blir ledande i Norden när det gäller att utveckla, producera och sälja hållbart och industriellt tillverkade hus, byggkomponenter, inredningar och möbler. 53

54 Digibator - affärsstöd för hållbar tillväxt, (Kalmar /1,6 mkr) Projektet ska vidareutveckla de ingående inkubatorsmiljöerna inklusive de lokala "tillväxtarenorna" och liknande initiativ. Företagen i inkubatorerna ska få tillgång till bättre och mer behovsanpassade inkubatorsfunktioner genom nya nätbaserade verktyg för rådgivning och coachning. Projektet omfattar i sin helhet även inkubatormiljöer i Kalmar, Jönköpings och Gotlands län. Världsarvsturism Lindholmen, (Blekinge / 2,9 mkr) Projektet syftar till att bygga vidare på en redan positiv grund i syfte att höja attraktionsnivån för besökare och därigenom stärka den ekonomiska bärkraften för Varvshistoriska föreningen i Karlskrona så att verksamheten i framtiden blir självbärande. Det handlar om att ta vara på den stora turistpotential som finns i det gamla varvsområdet i Karlskrona. Det internationella nätverket där nya spännande möjligheter öppnar sig ska utvecklas. Entreprenörskap Entrecoop II, (Dalarna, Värmland, Gävleborg / 9,5 mkr) Syftet med projektet är att förstärka och kvalitetsäkra den samarbetsoch innovationsstruktur för kooperativt företagade och kooperativ samverkan som är under uppbyggnad i regionen så att fler livskraftiga företag kan startas. I samverkan med akademin och andra kunskapsmiljöer är målet med projektet att stödja tillkomsten av 50 kooperativa företag under projektperioden. Ecoex - West Swedish Environmental Export, (Västra Götaland / 5,6 mkr) Syftet med projektet är att öka exporten av miljöteknik från Västsverige och därmed bidra till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning. Projektets primära mål är att förkorta vägen till exportaffärer för miljöteknikföretagen i Västsverige genom exportstödjande åtgärder för att därigenom bidra till mer miljöteknikexport och ökad sysselsättning. Smakstart Västernorrland, (Västernorrland / 19,2 mkr) Projektets syfte är att skapa tillväxt, sysselsättning och stärkt konkurrenskraft i landsbygdens näringar, särskilt inom livsmedelsproduktion inklusive förädling, mathantverk och måltidsturism. Vidare att öka utbudet av lokala råvaror och förädlade livsmedelprodukter. Detta ska ske genom att stärka branschen och producenterna, med tydlig koppling till efterfrågan från offentlig sektor, butiker, restaurang- och cafénäring samt privata konsumenter Stockholm (36%), Kronoberg (21%) och Jönköping (20%) redovisar höga andelar på den nationella prioriteringen Kompetensförsörjning och ökad arbetskraftsutbud. Exempel på projekt och verksamhet (län/ projektomslutning inklusive anslag 1:1): 54

55 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Galaxhopen, (Kronoberg / 30 mkr) Syftet med projektet är att bryta isolering och utanförskap genom att erbjuda plattformar för deltagare där de kan utvecklas i egen takt och skapa verksamheter som kan ge egenförsörjning, ge personlig utveckling och kompetensutveckling. Målet är att ha haft totalt 500 deltagare i verksamhet under perioden, varav 50 % ska finna sysselsättning utanför projektet. 75 % ska ha kommit närmare arbetsmarknaden och erbjudits möjlighet till praktik, lärlingsplats eller arbetsträning på en extern arbetsplats. SkolkrAft - Kraft för entreprenörskap i skolan, (Jönköping / 1,3 mkr) Ett långsiktigt utvecklingsprojekt för entreprenöriellt lärande. Målsättningen att fler skolor och arbetslag ska ingå i nätverket. Verksamheten ska växa ur ett underifrånperspektiv, där goda exempel och ökad insikt får fler att vilja ansluta sig. Detta görs bl.a. genom personlig information och regelbundna nyhetsbrev. Insatser för skolledare planeras liksom en större konferens riktad mot befattningshavare inom skolan, politiker och näringsliv Gotland (33%),Blekinge (18%) och Uppsala (13%) redovisar höga andelar på prioriteringen Tillgänglighet. Exempel på projekt och verksamhet under Regionförstoring (län/ projektomslutning inklusive anslag 1:1): Regionförstoring Resecentrum Gotland - Intermodalitet, infrastruktur och logistik, (Gotland / 79 mkr) Projektet syftar till att göra Gotland tillgängligare för alla resenärer. Resecentrum ska underlätta hela resan. Hela trafikkedjan - själva överfarten, ankomsten/avgångarna och resorna på fastlandet och Gotland, liksom möjligheterna att växla mellan olika trafikslag ska fungera effektivt. Det ska vara enkelt, smidigt och säkert att resa för alla trafikanttyper och med olika trafikslag, att byta transportmedel och att ha tillgång till olika typer av service kopplat till resande och turism. Resecentrum ska också se till olika behov under olika delar av året. Resecentrum ska ge näringslivet och regionen bättre förutsättningar till tillväxt genom att skapa ökad rörlighet och tillgänglighet för varor, tjänster och människor. Godsflöden i Östra Mellansverige, ( Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Östergötland, Örebro, Gotland / 3,8 mkr): Projektet syftar till att öka kunskapen om godsflöden på regional nivå. Godsflödena kartläggs och redovisas på länsnivå och samlat för Östra Mellansverige. Kartläggningen ska ske i nära samverkan med näringslivet. Samtidigt som godsflödena kartläggs tas en metod fram i samverkan med Trafikverket, Trafikanalys, Sjöfartsverket och Logistikforum Mälardalen med syfte att göra det möjligt att genomföra studier som är jämförbara mellan regioner och över tiden. 55

56 Ett utvecklat informationssamhälle (län / projektomslutning): Visit Dalarna- fas 2, (Dalarna / 2 mkr) Projektet syftar till att bygga infrastrukturen till en modern och kundanpassad IT-plattform för Dalarnas totala utbud inom besöksnäringen. Plattformen ska vara användarvänlig, utvecklingsbar och tillgänglig för utbudet av besöksnäringsprodukter i Dalarna. Projektet bidrar till att små- och medelstora företag får tillgång till försäljning via e-tjänster som de själva inte skulle kunnat ha råd att utveckla samt att projektet driver användningen av itteknik hos företagen, som i sin tur bidrar till företagens konkurrenskraft och tillväxt. Merparten av länen redovisar beslutade medel inom prioriteringen Strategiskt gränsöverskridande samarbete. Totalt beslutade projektmedel till prioriteringen uppgår till 83 mkr. I figur framgår hur dessa medel kan brytas ned på olika insatsområden. GS-Entreprenörskap och GS- Innovativa miljöer, 40 respektive 25 procent, utgör den största delen av prioriteringen. Västerbotten (20,2 mkr), Västernorrland (18,8 mkr), Värmland (8,2 mkr), Dalarna (7,3 mkr) och Norrbotten (6,8 mkr) är de län som redovisar de högsta beloppen av beslutade medel på Strategiskt gränsöverskridande samarbete. De fem länens beviljade medel till prioriteringen uppgår till 61 mkr vilket motsvarar 73 procent av de totala medlen för prioriteringen. Figur Beslutade regionala projektmedel 2011 på Strategiskt gränsöverskridande samarbete(gs). Fördelning på insatsområden(tusental kronor och procent) 56

57 Exempel på projekt och innehåll inom Strategiskt gränsöverskridande samarbete (län/projektomslutning inklusive anslag 1:1): GS- Innovativa miljöer FEM - Förnyelsebar energi, Energieffektivisering och miljö, (Värmland, Norge/ 13,6mkr): Projektets mål är att stärka näringslivets och gränsregionens konkurrenskraft genom ett gränsöverskridande samarbete inom en starkt växande framtidsbransch, energi och miljötekniksektorn. Projektets innehåll riktas mot uppbyggnad och utveckling av innovativa mötesplatser, där näringslivet tillsammans med forskningen kan hitta gemensamma konkreta utvecklingssamarbeten. Effekterna av samarbetet förväntas bli snabbare kunskapsgenerering och en öppenhet från näringslivet att tillämpa nya forskningsrön som leder till framtagande av nya produkter och tjänster. GS- Entreprenörskap Bedriftsutvikling i den grenselöse regionen Sapmi, (Norrbotten, Norge, Ryssland /3,4 mkr): Projektets mål är att ge aktörer inom det samiska produktsegmentet i Norge, Sverige och Ryssland teoretisk och praktisk kunskap i att bygga upp och vårda ett varumärke. Med det samiska produktsegmentet menas alla produkter från hav till fjäll som utvecklas och omsätts, exempelvis matproduktion, upplevelser och design. Deltagarna ska få kunskap om hur de kan arbeta med företagsutveckling med speciell fokus på innovation, produktutveckling och nätverksbyggande. GS- Kompetensförsörjning Fokuserad kompetensutveckling, (Värmland, Norge / 1,6 mkr) Målet med projektet som drivs av Karlstads universitet är bidra till kompetensutveckling av offentliga ledare i Indre Skandinavien. Vidare att underlätta rekrytering av kompetenta offentliga ledare som kan driva förändringsprocesser hos stora som små offentliga arbetsgivare. GS- Regionförstoring Green highway - ett grönt stråk av tillväxt mellom SÖT-byene (Jämtland, Västernorrland, Norge / 18,2 mkr) Genom gränsöverskridande samarbete ska projektet stärka SÖTområdets(Sundsvall Östersund Trondheim) attraktivitet och konkurrenskraft. Green Highway ska vara en fossilbränslefri transportkorridor som bidrar till att skapa affärsmöjligheter, hållbar tillväxt, minskad klimatpåverkan och attraktiv miljö för turister och boende. För att nå dessa mål ska projektet genomföra aktiviteter inom huvudområdena: Kommunikationer, resultatspridning och marknadsföring - Persontransport, mobilitet, distansoberoende teknik - Godstransport för näringsliv - Infrastruktur for vandring - FoU och näringslivsutveckling. 57

58 3.2.2 Länsöverskridande projekt Några av ovanstående projektexempel består av länsöverskridande verksamheter med finansiering från flera beslutsfattare i samma och/eller olika län. Detta gäller i många fall flerlänsprojekt inom de regionala strukturfondsprogrammen men det finns också ett stort antal projekt med enbart nationell finansiering. I 22 procent av de drygt 1200 stödärenden som ligger till grund för uppföljningen av de regionala projektmedlen omfattar verksamheten fler än ett län Svårighet med att kategorisera projekt Att kategorisera insatser och projekt på de nationella prioriteringarna kan i vissa fall vara svårt för beslutsfattarna för de regionala projektmedlen. I kolumnen övrigt i tabell och finns insatser som beslutsfattarna av någon anledning bedömer inte passar in på prioriteringarna. Det handlar om drygt 100 insatser omfattande totalt 107 mkr som exempelvis består av strategiskt utvecklingsarbete, uppföljning/ utvärdering(ca 20 mkr) men även projekt som beslutande organisationer har svårt att applicera på någon specifik prioritering. Ett 30-tal insatser handlar om turism, kultur och idrott vilka ofta är viktiga delar för att öka attraktivitet för en region. I den nationella strategin finns skrivningar om kultur och turism under prioriteringen Innovation och förnyelse som t. ex: tillvarata naturmiljö; kultur och kulturarv i utvecklingen av innovativa miljöer; stimulera utveckling av näringsverksamhet som baseras på naturmiljöer; kultur och kulturarv, stimulera en fortsatt utveckling av natur- och kulturturism. Trots dessa skrivningar har vissa insatser inte kopplats till denna prioritering i den nationella strategin Total finansiering av den regionala projektverksamheten Den totala omslutningen av den regionala projektverksamheten, inkluderat all redovisad medfinansiering, uppgick 2011 till 4,4 miljarder kronor. Figur visar den regionala projektverksamhetens totala finansiering fördelat på de nationella prioriteringarnas insatsområden. Den största prioriteringen är Innovation och förnyelse som med sina insatsområden Innovativa miljöer och Entreprenörskap utgör 65 procent (2,86 miljarder kronor) av den totala finansieringen. Tillgänglighet (Regionförstoring och Ett utvecklat informationssamhälle) är den näst största prioriteringen med 12 procent (523 mkr). 58

59 Figur Total finansiering av regional projektverksamhet 2011, fördelat på nationella prioriteringarnas insatsområden (tusental kronor och procent) Finansiering av den regionala projektverksamheten per aktörsgrupp I figur framgår att 40 procent (1,8 miljarder kronor) av den totala regionala projektverksamheten kommer från staten via posterna Anslag 1:1 och Staten övrig. Den senare innehåller övriga anslag från länsstyrelser, myndigheter och andra statligt finansierade organ som stiftelser och statliga bolag. EU-medel är den näst största aktörsgruppen med 33 procent motsvarande 1,43 miljarder kronor. Under 2011 ingick EU-medel som medfinansiering i 38 procent av antalet beviljade ärenden om regionala projektmedel. Beviljade projektmedel i dessa ärenden utgjorde 51 procent (460 mkr) av totalt beslutade regionala projektmedel. I gruppen EU-medel räknas strukturfondsprogrammen, både i och utanför statsbudgeten. I tabell framgår fördelningen på olika EU-program. En viss obalans kan finnas i ovanstående redovisning av finansiering för olika aktörsgrupper eftersom beslut om EU-medlen ofta fattas för flera år. För anslag 1:1 är det däremot vanligt att medel beviljas för ett år i taget beroende på beslutsutrymme för respektive beslutsfattare. Detta kan innebära att andelen Anslag 1:1, i redovisning från länen, ibland blir låg i förhållande till EUmedel i ett antal projekt. 59

60 Figur Finansiering av regional projektverksamhet 2011 per aktörsgrupp (tusental kronor och procent) Tabell EU-medel som finansiering av regional projektverksamhet 2011 På statsbudgeten: EU-medel (tkr) Regionala utvecklingsfonden (a) Territoriella program (Sverige-Norge) (b) Sociala fonden (c) Landsbygdsprogrammet (d) Utanför statsbudgeten: Territoriella program utanför statsbudgeten (e) Övriga territoriella program (f) Summa (a) Åtta regionala program för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Förvaltas av Tillväxtverket. (b) Förvaltas i Sverige av Länsstyrelsen i Jämtlands län. (c) Nationellt program för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Förvaltas av ESF-rådet (d) Förvaltas av Jordbruksverket. Beloppet består till viss del av det nationella anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. (e) Förvaltas i Sverige (regionala fonden): Nord, Botnia-Atlantica, Öresund-Kattegatt-Skagerack, Norra Periferin (f) Sverige deltar men programmen förvaltas av andra länder: Central Baltic, South Baltic, Östersjöregionen, Nordsjöregionen, INTERACT II, URBACT II, ESPON, ENPI. Den kommunala medfinansieringen uppgår till 12 procent (532 mkr) och aktörsgruppen Landsting/KSO utgör 5 procent (213 mkr) av redovisad finansiering. Inom den senare gruppen svarade landsting för 147 mkr. Den privata finansieringen avseende medel från företag eller icke offentliga organisationer uppgår till 8 procent (338 mkr). Dessutom redovisas övrig finansiering på 2 procent (74 mkr) vilket till stor del består av utländska finansiärer inom de territoriella EU-programmen. 60

Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet

Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Budgetåret 2013 Rapport 0172 Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Budgetåret 2013 Rapport 0172 Tillväxtverkets

Läs mer

Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet

Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Budgetåret 2014 Rapport 0192 Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Budgetåret 2014 Rapport 0192 Tillväxtverkets

Läs mer

Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet

Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Budgetåret 2013 Frida Karlman Tillväxtverket 1 Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Syfte Anslagsmedel

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering Ersättning för höga till arbetsgivare Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2017 återrapportera de som olika grupper arbetsgivare har rapporterat

Läs mer

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare 1 (7) Socialdepartementet, 103 33 Stockholm Återrapportering Ersättning för höga er till arbetsgivare Uppdraget Försäkringskassan ska återrapportera de er som olika grupper arbetsgivare har inrapporterat

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Kommittédirektiv Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden Dir. 2014:4 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka förutsättningarna

Läs mer

Fördelning av medel för insatser inom området kommersiell service i gles- och landsbygder 2011-2014

Fördelning av medel för insatser inom området kommersiell service i gles- och landsbygder 2011-2014 Fördelning av medel för insatser inom området kommersiell service i gles- och landsbygder 2011-2014 1 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Tillväxtverkets uppdrag... 3 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på regeringsuppdrag Rapport Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare Försäkringskassan Beslut i detta ärende har fattats

Läs mer

Rapport från Soliditet

Rapport från Soliditet Rapport från Soliditet Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag Januari 21 Rapport från Soliditet Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag januari 21 Rapporten i sammandrag Antalet ej kreditvärdiga

Läs mer

Information om företag och arbetsställen. [ ] Data per från UC Selekt framtaget av EraNova

Information om företag och arbetsställen. [ ] Data per från UC Selekt framtaget av EraNova Information om.767 företag och 2.5 arbetsställen. [ 2 8 ] Data per 28-4-9 från UC Selekt framtaget av EraNova FÖRETAG Företag som är registrerade för F-skatt, moms och/eller arbetsgivaravgift. Både huvudkontor

Läs mer

Hur kan företagsstöden bli mer jämställda?

Hur kan företagsstöden bli mer jämställda? Hur kan sstöden bli mer jämställda? Förslag på åtgärder skapar förutsättningar för en mer jämställd resursfördelning vad avser beviljande av sstöd, diarienummer 8541-2012-3064. Avrapportering enligt Regeringsbeslut

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Information om 945 företag och arbetsställen

Information om 945 företag och arbetsställen Information om 945 företag och 1.12 arbetsställen [ 2 1 7 ] Data per 217-6-2 från UC Selekt framtaget av EraNova FÖRETAG Företag som är registrerade för F-skatt, moms och/eller arbetsgivaravgift. Både

Läs mer

Rapport Bemyndigandesystemet under anslaget Regionala tillväxtåtgärder

Rapport Bemyndigandesystemet under anslaget Regionala tillväxtåtgärder Regeringsuppdrag Rapport Bemyndigandesystemet under anslaget Regionala tillväxtåtgärder ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 214 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 21 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Näringslivsfakta Laholms kommun 2014 rapport av auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Nystartade företag Sida 2 - Branschfördelning Nystartade företag Sida 3 -

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 28 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda

Läs mer

Uppföljning av regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service

Uppföljning av regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service Uppföljning av regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service Budgetåret 2018 2019-06-20 Vårt diarienummer Ä 2019 246 Klicka här för att ange text. Godkänd av Gunilla

Läs mer

Rapport 2017:7. Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2017

Rapport 2017:7. Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2017 Rapport 2017:7 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2017 Innehåll Bakgrund... 2 Vad är utstationering?... 2 Utstationeringar registreras via

Läs mer

Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019

Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019 Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019 Under andra kvartalet 2019 startade 15 588 företag jämfört med 15 812 företag andra kvartalet 2018, en minskning med 1 procent. Figur

Läs mer

Färre nya företag fjärde kvartalet 2018

Färre nya företag fjärde kvartalet 2018 Färre nya företag fjärde kvartalet 2018 Under fjärde kvartalet 2018 startade 16 660 företag jämfört med 17 244 företag fjärde kvartalet, en minskning med 3 procent. Antalet nya företag 2018 uppgick till

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regeringsbeslut IV 1 Näringsdepartementet 2016-06-30 N2016/04640/RTS N2016/04426/KLS(delvis) Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder

Läs mer

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Nystartade företag fjärde kvartalet 2012

Nystartade företag fjärde kvartalet 2012 Nystartade företag fjärde kvartalet 2012 Innehållsförteckning Nystartade företag fjärde kvartalet 2012... 2 Tabell 1. Antal nystartade företag kvartal 1 2011 kvartal 4 2012 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regeringsbeslut IV 6 Näringsdepartementet 2014-12-18 N2014/5285/RT N2014/5297/KLS(delvis) N2014/727/RT m.fl. Se bilaga 1 Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende

Läs mer

Kommersiell service åtgärd 7.4 investering

Kommersiell service åtgärd 7.4 investering Kommersiell service åtgärd 7.4 investering Nationell serviceträff 2018-11-27 Fördjupad uppföljning Service & fritid på landsbygden Sammanfattning 181 miljoner kr beviljats till 457 ärenden inom Kommersiell

Läs mer

Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019

Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019 Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019 Under första kvartalet 2019 startade 18 570 företag jämfört med 17 961 företag första kvartalet 2018, en ökning med 3 procent. Figur 1 Antal nystartade

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regeringsbeslut IV 1 Näringsdepartementet 2016-12-20 N2016/08009/RTS N2016/07825/KLS(delvis) N2016/02594/RTS m.fl. Se bilaga 1 Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

G2 Näringspolitiskt uppdrag

G2 Näringspolitiskt uppdrag G2 Näringspolitiskt uppdrag Definiera branscher: omsättning, antal företag, antal sysselsatta, utvecklingstrender, kopplingar till andra branscher (sektorer) etc. Dokumentera källor och antaganden så att

Läs mer

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral Sid 1 (26) Per Eskilsson per.eskilsson@kammarkollegiet.se 08-7000735 2013-09-04 Dnr 96-74-2013 Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

HANDELNS betydelse för Sverige

HANDELNS betydelse för Sverige HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Tjänstemäns utsatthet för hot och våld inom landsting och kommuner. -aktuell situation -förebyggande arbete -Arbetsmiljöverkets inspektioner

Tjänstemäns utsatthet för hot och våld inom landsting och kommuner. -aktuell situation -förebyggande arbete -Arbetsmiljöverkets inspektioner Tjänstemäns utsatthet för hot och våld inom landsting och kommuner. - -aktuell situation -förebyggande arbete -Arbetsmiljöverkets inspektioner Arbetsmiljöverkets organisation Anmälningar enligt AML 3 kap

Läs mer

Sammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 2018

Sammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 2018 Sammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 21 Under 21 inträffade det preliminärt arbetsolyckor med dödlig utgång i den svenska arbetskraften (den officiella arbetsskadestatistiken publiceras i slutet

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

Rutdatabasen 2014: 250m x 250m

Rutdatabasen 2014: 250m x 250m Rutdatabasen 2014: 250m x 250m och invånare 2013. 250m x 250m. 1 invånare 54 503 54 503 2-10 invånare 782 991 206 376 11-99 invånare 1 785 241 55 073 100-499 invånare 2 112 513 11 224 500-999 invånare

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2015 - Rapport 2015-10-04 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2014 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Regionala företagsstöd och de nya förordningarna

Regionala företagsstöd och de nya förordningarna Regionala företagsstöd och de nya förordningarna katalin.frydenlund@tillvaxtverket.se 08-6819297 1 Regionala företagsstöd Tillåtet statsstöd enligt EU:s regelverk i syfte att utjämna regionala skillnader.

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 16 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

TVV Ekonomidag. Om anslag 1:1 och andra styrdokument Näringsdepartementet

TVV Ekonomidag. Om anslag 1:1 och andra styrdokument Näringsdepartementet TVV Ekonomidag Om anslag 1:1 och andra styrdokument 2016-06-15 Anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Anslagsnivå på ca 1,5 miljarder kr (2016) Bemyndigande på 2 993 mnkr (2016 för åren 2017-2023) Anslagskredit:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Uppföljning regionala projektmedel

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Uppföljning regionala projektmedel Uppföljning regionala projektmedel 1 Regleringsbrev Tillväxtverket senast den 16 april 2012, redovisa en regional och nationellt aggregerad redovisning med utgångspunkt från insatser som finansieras från

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

1 AB Svenska Spel Destination Gotland AB Gotlands Slagteri AB Nordkalk AB

1 AB Svenska Spel Destination Gotland AB Gotlands Slagteri AB Nordkalk AB 2017 - Rapport 2017-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2016 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 AB Svenska Spel 6 493 000 2 Destination Gotland AB 1 234 525 3 Gotlands Slagteri AB 832 668 4 Nordkalk

Läs mer

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2018 Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka INNEHÅLL 03 04 05 06 07 08 09 11 12 FÖRORD Stor potential för tillväxt i våra företag STYRELSEKARTLÄGGNINGEN 2018

Läs mer

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013 Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regeringsbeslut IV 2 2018-11-01 N2018/05319/RTS Näringsdepartementet Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Enköpings kommun 2016

Enköpings kommun 2016 2016 - Rapport 2016-10-06 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2015 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Sna Europe (INDUSTRIES) AB (Har ej säte i kommun) 914 962 2 Varsego AB 481 977 3 Lifco Dental AB

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag: Förvaltning av register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige.

Återrapportering av regeringsuppdrag: Förvaltning av register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 2017-02-22 2017/002302 1 (11) Ert datum Er beteckning 2016-01-28 A2016/00159/ARM Enheten för svarstjänst Maja Todorovic, 010-730 96 27 maja.todorovic@av.se Återrapportering av regeringsuppdrag: Förvaltning

Läs mer

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Sollentuna kommun 2016

Sollentuna kommun 2016 2016 - Rapport 2016-10-06 De 15 företagen med högst nettoomsättning 2015 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Elgiganten AB (Har ej säte i kommun) 9 101 912 2 BMW AB 7 974 248 3 Elektroskandia AB 5 954 223

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regeringsbeslut IV 1 Näringsdepartementet 2017-12-18 N2017/07686/RTS N2017/07558/KLS (delvis) N2017/07445/RTS m.fl. Se bilaga 1 Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2018

Läs mer

1 Lkab Malmtrafik AB Lkab Berg & Betong AB Svenska Rymdab Last & Terräng Häggroths Traktor AB

1 Lkab Malmtrafik AB Lkab Berg & Betong AB Svenska Rymdab Last & Terräng Häggroths Traktor AB 2018 - Rapport 2018-10-05 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2017 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Lkab Malmtrafik AB 1 163 208 2 Lkab Berg & Betong AB 984 355 3 Svenska Rymdab 426 341 4 Last &

Läs mer

1 Lkab Berg & Betong AB Lkab Malmtrafik AB Svenska Rymdab Last & Terräng Häggroths Traktor AB

1 Lkab Berg & Betong AB Lkab Malmtrafik AB Svenska Rymdab Last & Terräng Häggroths Traktor AB 2017 - Rapport 2017-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2016 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Lkab Berg & Betong AB 1 340 734 2 Lkab Malmtrafik AB 1 067 584 3 Svenska Rymdab 490 689 4 Last

Läs mer

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp

Läs mer

Bollebygds kommun 2017

Bollebygds kommun 2017 2017 - Rapport 2017-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2016 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Flügger AB 1 253 214 2 Hultafors Group AB 1 173 655 3 Hultafors Group AB 415 349 4 Fagerhult Retail

Läs mer

1 Xylem Water Solutions Manufacturing AB Xylem Water Solutions Global Services AB Xylem Water Solutions Sweden AB

1 Xylem Water Solutions Manufacturing AB Xylem Water Solutions Global Services AB Xylem Water Solutions Sweden AB 2018 - Rapport 2018-10-05 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2017 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Xylem Water Solutions Manufacturing AB 1 910 041 2 Xylem Water Solutions Global Services AB 835

Läs mer

1 Ericsson Local Services AB Andreas Stihl Norden AB Lego Sverige AB Sparköp i Lerum AB

1 Ericsson Local Services AB Andreas Stihl Norden AB Lego Sverige AB Sparköp i Lerum AB 2016 - Rapport 2016-10-06 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2015 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Ericsson Local Services AB 710 683 2 Andreas Stihl Norden AB 540 202 3 Lego AB 410 789 4 Sparköp

Läs mer

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten

Läs mer

Redogörelsen nedan kommer att följa dessa rubriker.

Redogörelsen nedan kommer att följa dessa rubriker. 2016-02-19 2016/002515 1 (9) Ert datum Er beteckning 2014-12-22 A2014/4479/ARM A2014/4486/SV (delvis) Enheten för Svarstänst Alexandra Falke, 08-730 90 44 alexandra.falke@av.se Återrapportering av regeringsuppdrag

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2015 - Rapport 2015-10-04 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2014 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

1 Outokumpu Stainless AB (Har ej säte i kommun) 11.7 mn. 2 Stora Enso Fors AB AB Karl Hedin Sågverk (Har ej säte i kommun)

1 Outokumpu Stainless AB (Har ej säte i kommun) 11.7 mn. 2 Stora Enso Fors AB AB Karl Hedin Sågverk (Har ej säte i kommun) 2016 - Rapport 2016-10-06 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2015 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Outokumpu Stainless AB (Har ej säte i kommun) 11.7 mn 2 Stora Enso Fors AB 3 170 100 3 AB Karl

Läs mer

1 Gösta Samuelsson Bil i Ludvika AB Log Max AB Quant Service Sweden AB (Har ej säte i kommun)

1 Gösta Samuelsson Bil i Ludvika AB Log Max AB Quant Service Sweden AB (Har ej säte i kommun) 2017 - Rapport 2017-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2016 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Gösta Samuelsson Bil i Ludvika AB 320 994 2 Log Max AB 320 746 3 Quant Service Sweden AB (Har ej

Läs mer

1 Arctic Road AB AB Krekula & Lauris Såg Snells Entreprenad AB Inission Pajala AB

1 Arctic Road AB AB Krekula & Lauris Såg Snells Entreprenad AB Inission Pajala AB 2017 - Rapport 2017-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2016 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Arctic Road AB 201 279 2 AB Krekula & Lauris Såg 133 676 3 Snells Entreprenad AB 94 935 4 Inission

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Rapport 0200 Finansiering för regional tillväxt 2015

Rapport 0200 Finansiering för regional tillväxt 2015 Rapport 0200 Finansiering för regional tillväxt 2015 Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet budgetåret 2015 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner

Läs mer

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2015 - Rapport 2015-10-04 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2014 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer