HERRESTADSFJÄLLETS NATURRESERVAT

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HERRESTADSFJÄLLETS NATURRESERVAT"

Transkript

1 UDDEVALLA KOMMUN Beslut Kommunstyrelsen BESLUT OM BILDANDE AV HERRESTADSFJÄLLETS NATURRESERVAT I N N E H Å L L

2 Beslut enligt 7 naturvårdslagen...1 Föreskrifter för Herrestadsfjällets naturreservat...1 Uppgifter om naturreservatet...4 Beskrivning av området...4 Dokumentation...5 Områdets betydelse och behov av skydd...6 Ärendets beredning...6 Bilagor A. Beslutskarta B. Förteckning över markägare och sakägare med särskild rätt till marken C. Förslag till skötselplan D. Sändlista 1

3 Beslut enligt 7 kap 4 miljöbalken Det beskrivna området, som avgränsas med svart begränsningslinje på bifogad karta (bilaga A), bör av skäl som anges nedan skyddas som naturreservat med stöd av 7 kap 4 miljöbalken. Området bör vårdas på grund av sin betydelse framför allt för allmänhetens friluftsliv i regionen. Naturreservatets namn skall vara Herrestadsfjällets naturreservat. För området skall gälla de föreskrifter enligt 7 kap 5-6 miljöbalken vilka anges nedan. Enligt 3 och 21 förordningen om områdesskydd (SFS 1998:1252) enligt miljöbalken skall vård och förvaltning bedrivas i överensstämmelse med upprättad skötselplan (bilaga C). Syftet med reservatsbildningen är: att bevara och utveckla ett sjörikt skogsområde attraktivt för friluftslivet med möjligheter till vandring, skidåkning, fiske, svamp- och bärplockning, naturundervisning samt upplevelser av en intressant natur- och kulturmiljö. att utveckla områdets betydelse för den biologiska mångfalden och dess upplevelsevärden genom att bland annat öka andelen äldre skog och lövskog. Föreskrifter för Herrestadsfjällets naturreservat A. Föreskrifter enligt 7 kap 5 miljöbalken om inskränkningar i markägares eller sakägares rätt att förfoga över fastighet. Det är förbjudet att: 1. uppföra ny byggnad. Efter tillstånd av kommunstyrelsen, och med erforderligt bygglov, får följande byggnader dock uppföras: Byggnad i syfte att tillgodose allmänhetens behov av lokaler för information, värmestugor, toaletter eller annan byggnad för friluftslivets behov. Nedbrunnen eller av våda förstörd befintlig byggnad får ersättas med till storlek och standard likvärdig byggnad. 2. spränga, schakta, dika, tippa och fylla ut. Förbudet gäller inte normala underhållsåtgärder och förbättringar av vägar och vändplatser i området eller för uppförande av anläggningar enligt punkt anlägga ny bilväg. 4. bedriva täkt med undantag för husbehovstäkt. 5. utföra skogsbruks- och naturvårdsåtgärder annat än i enlighet med fastställd skötselplan (bilaga C). 2

4 6. anordna upplag annat än för skogsbrukets behov. 7. genom anordningar ändra vattenståndet i sjöar eller vattendrag utöver tillerkänd rätt i vattendom eller syneförrättning. 8. gödsla eller behandla mark och plantor med kemiska preparat. Kalkning och vitaliseringsgödsling får dock ske av skogsmark och våtmarker efter kalkningsplan som godkänts av länsstyrelsen. 9. behandla sjöar och vattendrag med kemiska preparat. Kalkning får ske av sjöar och vattendrag efter kalkningsplan som godkänts av länsstyrelsen. 10.upplåta vägar för tränings- och tävlingsverksamhet med motorfordon. 11.plantera in fisk eller andra vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag på annat sätt än vad som anges i skötselplanen (bilaga C). 12.bedriva jakt efter fågel efter det att nuvarande jaktarrenden löpt ut år Ovanstående föreskrifter utgör ej hinder för försvarets befintliga verksamhet vid skjutfältet i Bulid efter samråd med kommunen. B. Föreskrifter enligt 7 kap 6 miljöbalken om vård och förvaltning Markägare och sakrättsägare skall tåla att: 1. mark och vatten tas i anspråk för miljökontroll och forskningsverksamhet. 2. vandrings- och skidleder samt rastplatser med bl a vindskydd underhålls och anordnas i den omfattning som framgår av till beslutet hörande skötselplan (bilaga C). 3. erforderliga informationsskyltar sätts upp samt utmärkning av naturreservatets gränser utförs enligt fastställd skötselplan (bilaga C). 4. parkeringsplatser och andra anläggningar underhålls och anordnas enligt bifogad skötselplan (bilaga C). C. Ordningsföreskrifter för allmänheten enligt 7 kap 30 miljöbalken Det är förbjudet att: 1. göra upp eld annat än på av förvaltaren anvisade platser. 2. framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar. 3. färdas med båt, kanot eller motsvarande i andra än av förvaltaren anvisade sjöar. 3

5 4. ställa upp husvagn/husbil annat än på förvaltaren anvisad plats och under högst ett (1) dygn. 5. medföra ej kopplad hund. D. Bestämmelser angående vård och förvaltning enligt 3 och 21 förordningen om områdesskydd (SFS1998:1252) enligt miljöbalken m m 1. Naturvårdsförvaltare är Uddevalla kommun. 2. Naturvårdsförvaltningen bedrives enligt av kommunstyrelsen fastställd skötselplan (bilaga C). Målsättningar och riktlinjer för de olika skötselområdena är långsiktiga och gäller utan begränsning i tiden. Behovet av att nå målsättningarna gör att skötselplanen med avseende på detaljåtgärderna bör revideras vart tionde år. 3. Naturreservatet utmärkes genom förvaltarens försorg enligt anvisningar av Naturvårdsverket. 4

6 Uppgifter om naturreservatet Namn Kommun Socken Läge Kartblad Herrestadsfjällets naturreservat Uddevalla Herrestad Herrestadsfjället nordväst om Uddevalla stad Topografiska kartbladet Vänersborg 8B NV Ekonomiska kartbladet Herrestadsfjället 8B:63 Gräns Kraftig linje enligt bifogad karta (bilaga A) Areal Fastigheter Fastighetsägare Naturvårdsförvaltare 1050 hektar (varav 110 ha sjöareal) Sågebacken 1:3 (del av) Uddevalla kommun Uddevalla kommun Beskrivning av området Herrestadsfjället är ett för det rörliga friluftslivet mycket viktigt område norr om Uddevalla. Fjället har efter en lång period av skoglöshet nu sedan över ett halvsekel åter blivit skogsklätt. Men fortfarande finns en hel del mosaiker av mer eller mindre kala berg- och fukthedar som minner om skoglösheten. Det gäller även den här berörda delen av Herrestadsfjället, som rymmer förhållandevis stora ytor berg- och myrimpediment. Av marken i området upptas nästan 50 procent av impediment ur skoglig synvinkel. Skogen domineras av barrträd. På den i allmänhet magra marken dominerar tallskog och i mer produktiva stråk mellan bergen en del granskog. Lövskog finns mest som inblandning i barrbestånden, men stråk av hedekskog noteras utefter branter etc. Ur skoglig synvinkel tillhör de flesta bestånd den kategori (huggningsklass) där gallring är nästa skogliga åtgärd. Endast en liten andel har nått avverkningsmogen ålder. Inget bestånd är över 120 år. Efter återbeskogningen har Domänverket under många decennier förvaltat skogar och sjöar på stora delar av Herrestadsfjället. Det sedan 1930-talet allt intensivare friluftslivet och de vidsträckta väglösa vidderna har gjort att den skogliga intensiteten varit låg inom stora områden. Först under senare år har intresset för större avverkningar och nya skogsbilvägar aktualiserat ett mer normalt skogsbruk över tidigare orörda ytor. Tillsammans med Domänverket har kommunen, Friluftsfrämjandet och olika idrottsföreningar utvecklat möjligheterna till friluftsliv på fjället. Området utnyttjas flitigt av det rörliga friluftslivet under hela året. Friluftslivet har en lång tradition på fjället och redan på 1930-talet tillkom de första markerade spåren och i 5

7 mitten av 1940-talet den första sportstugan. Alltsedan dess har föreningar, kommun och Domänverket utvecklat förutsättningar för ett enkelt bedrivet friluftsliv genom spår, P- platser och enkelt utrustade stugor. Bohusleden går genom området liksom ett antal andra mindre stigar och leder. Utefter dessa finns en rad rastplatser med vindskydd, eldstäder och en del toaletter. Krokestugan, Kärrestugan och Kölnestugan är tre rast- och övernattningsstugor inom området som drivs av Friluftsfrämjandet. På en udde i V Krokevattnet ligger en kåta som använts flitigt av skolor, mullegrupper m fl. Vid Krokestugan, som ligger vid Bohusleden, förekommer lägerverksamhet av föreningslivet och skolor. Området och dess fasta anläggningar betjänar verksamheter som utgår från Friluftsfrämjandets naturskola vid Ålslån öster om det föreslagna reservatet och där inte minst skolorna i Uddevalla med omgivning flitigt utnyttjar detta. Sportfisket har utvecklats betydligt sedan början av 1980-talet och är en av fjällets stora attraktioner med flera tusen försålda fiskekort årligen. Via Herrestadsfjällets kortfiskeområde omfattande Metsjön, Pölevattnet, Kärrevattnet och St Gråtåsvattnet upplåts fiske till allmänheten. I sjöarna inplanteras kontinuerligt regnbåge för put and take-fiske. Uddevalla Sportfiskeförening har arrenderat sjöarna Kölnevattnet, Vrångevattnet, V Krokevattnet, Långagna och Tvitjuvan i vilka fiske upplåtits inom ramen för det s k Uddevallakortet. Efter ett avbrott under 1997 avses denna verksamhet fortsätta. Ett nätverk av fiskestigar finns vid sjöarna liksom vindskydd och grillplatser. En handikappanpassad fiskeplats finns vid Pölevatten. Herrestadsfjället utnyttjas vidare flitigt för orientering. Uddevalla Orienteringsklubb arrangerar årligen minst två, vissa år tre eller fyra, tävlingar med ibland uppemot deltagare. I orienteringskretsar är Herrestadsfjället känt för sin vildmarkslika och svårorienterade natur med endast ett fåtal stigar och vägar, och området lämpar sig därför mycket bra för elit- och annan vuxenorientering. En närmare beskrivning av naturförhållandena i området och dess natur- och friluftsvärden ges i skötselplanen (bilaga C). Dokumentation Området har länge omnämnts i litteraturen för sin speciella vildmarksnatur, de vidsträckta skogs-, berg- och myrmarkerna. Det redovisas i naturvårdsplanen för norra och mellersta Bohuslän som ett område av mycket högt naturvärde med avseende på friluftsliv, landskap, biologi och geologi (Länsstyrelsen 1979). Planen anger fjället som en oskattbar tillgång för främst befolkningen i tätorterna Uddevalla och Munkedal, men även Vänersborg och Trollhättan. Bohusleden har en viktig och välfrekventerad sträcka som går genom området och är ett viktigt socialt naturvårdsobjekt. Herrestadsfjället är klassat som ett område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Riksintresset är fastställt genom beslut av Naturvårdsverket. Översiktsplanen för Uddevalla (Uddevalla kommun 1991) anger beträffande Herrestadsfjället att inga åtgärder bör vidtagas som försämrar områdets karaktär eller minskar områdets värde och att det bör säkerställas som ett 6

8 naturvårdsområde. Vidare redovisar kommunens vattenöversikt Herrestadsfjället som ett område av naturvårdsintresse (Uddevalla kommun 1988). Områdets betydelse och behov av skydd Området är av stor betydelse för framför allt friluftslivet. Det utnyttjas bland annat för vandring, lägerverksamhet, bär- och svampplockning, sportfiske och orientering. Det finns därför ett behov av att trygga allmänhetens och föreningslivets tillgång till vandringsleder, stugor, fiskesjöar m m, samt att bibehålla god tillgänglighet via vägar och p-platser. Det finns för friluftslivets och naturvårdens skull även ett behov av att skydda området mot ett alltför intensivt skogsbruk. Ett stort inslag av äldre skogar i vissa delar kommer på sikt att öka områdets värde för såväl friluftslivet som naturvården. En rad skogliga åtgärder kommer att behövas för att skapa för friluftslivet attraktiva skogsbestånd och få vissa intäkter från skogsbruket, samtidigt som ett antal områden bevaras som naturskog. Ett försiktigt ekonomiskt skogsbruk avses alltjämt finnas i delar av området, men bedrivet på ett mindre intensivt sätt. För att till viss del förränta köpeskillingen till området har kommunen som mål att bedriva ett till i första hand friluftslivet anpassat skogsbruk enligt den modell som är väl inarbetad i andra delar av kommunens skogsinnehav. Skötselplanen (bilaga C) har skrivits så att ett utrymme finns för kommunen som fastighetsägare att bedriva visst skogsbruk som under en årsperiod förräntar en del av köpeskillingen. Staten avser via naturvårdsverket att bidraga med ekonomiska medel för att säkerställa att i skötselplanen angivna sammanhängande naturskogsbestånd helt undantas från skogsvårdande åtgärder. I skötselplanen och underliggande skogsbruksplan presenteras en skötsel som innebär att omkring m 3 sk avverkas under den närmaste planperioden (10 år). Tillväxten i virkesförrådet under denna tid är cirka m 3 sk. Avverkningstakten är således betydligt lägre än tillväxten (cirka 40 %). Dessutom pekas i skötselplanen ut fyra stycken områden där ingen skogsskötsel mer än röjning för stigar etc avses utföras utan en naturskog får fortsätta att utvecklas. Dessa områden är idag sådana att äldre ofta relativt orörd skog förekommer i en mosaik med berg- och myrimpediment. Naturskogsarealen i de fyra områden innebär att knappt en tredjedel av skogsmarken i området avsätts utan åtgärder. Inskränkningen i pågående markanvändning - t ex åtgärder för friluftsliv, i skogsbrukets intensitet, avsättningen av vissa naturskogsbestånd inom området, stopp för ytterligare skogsbilvägar, dikning m m - blir så stor att naturreservat är den skyddsform som bör användas. Ärendets beredning Området utgör en del av ett större område på Herrestadsfjället som under lång tid utnyttjats av allmänheten för olika former av rörligt friluftsliv. Tidigare utgjorde området en del av ett kronoparksområde, som ingick i AssiDomän AB:s - tidigare Domänverkets - markinnehav i Göteborgs och Bohus län. Under många decennier har ett samarbete med Domänverket, Uddevalla kommun och olika föreningar utvecklat 7

9 möjligheterna till ett mångformigt friluftsliv på fjället och skogsbruket bedrevs försiktigt i många för friluftslivet viktiga områden. Diskussioner om hur natur- och friluftslivsvärdena på Herrestadsfjället bäst skall skyddas har pågått länge. Redan 1960 uppvaktade Friluftsfrämjandet länsstyrelsen angående naturvårdsområde på Herrestadsfjället. Fjället har dock förblivit oskyddat enligt naturvårdslagen fram till 1996 trots att det i olika sammanhang utpekats som ett viktigt område för friluftslivet och med speciella värden p g a obrutenheten. I slutet av 1980-talet ökade intresset för skogliga åtgärder i många tidigare mer eller mindre obrutna områden och nya skogsbilvägar planerades. En namninsamling startades som fick 6000 tusen undertecknare och ett stort möte om fjällets framtid hölls på Bohusläns Museum. En arbetsgrupp diskuterade skötseln på fjället och det resulterade bland annat i att skogsvårdsstyrelsen upprättade en naturvårdsinriktad skogsbruksplan (Nisp) Denna har man sedan arbetat efter. Behovet av skydd aktualiserades på ett än mer påtagligt sätt i samband med AssiDomäns försäljning av sitt markinnehav i området våren 1996 till Christer Ericsson, Östrabodarnes skogsförvaltning. Det bedömdes att det fanns en påtaglig risk att man inte skulle kunna rymma ett normalt bedrivet intäktsskogsbruk med de många allt äldre bestånden och samtidigt garantera värdena för friluftsliv och naturvård. Uddevalla kommun begärde därför under 1996 delegation hos länsstyrelsen för inrättande av ett kommunalt naturreservat för en del av Herrestadsfjället. Eftersom kommunen inte ägde marken och situationen uppfattades som akut hemställde kommunen dessutom att länsstyrelsen skulle besluta om ett interimistiskt naturreservat med stöd av 11 naturvårdslagen, vilket skulle ge området ett skydd i väntan på inrättande av kommunalt naturreservat. Länsstyrelsen har i beslut meddelat delegation till Uddevalla kommun (kommunstyrelsen) avseende inrättande av kommunalt naturreservat. Vidare beslutade länsstyrelsen om interimistiskt naturreservat enligt 11 naturvårdslagen för det berörda området med undantag för en del i sydost innefattande bl a sjöarna St Stussvattnet och Ormevattnet. Denna del ingick från början inte i reservatsdiskussionerna, men tillkom i samband med kommunens förhandlingar med Östrabodarnes skogsförvaltning. En kommunal arbetsgrupp för arbetet med reservatsbildningen bildades under senare delen av Den har bestått av representanter från dåvarande fastighetskontoret, miljökontoret och fritidskontoret. Underlaget till handlingarna som arbetsgruppen producerat har tagits fram av den anlitade konsulten, GF Konsult AB (Göteborg). Under våren 1997 har Uddevalla kommun förvärvat hela det nu aktuella området av den nye fastighetsägaren. I köpekontraktet ingår vissa villkor, bl a behåller säljaren jakträtten t o m och kommunen har som köpare förbundit sig att fram till leverera totalt m 3 sk skogsfallande virke (timmer- och massaved). Vidare har kommunen som mål att i området bedriva ett sådant till friluftslivet och naturvården anpassat skogsbruk att detta skapar intäkter i så stor utsträckning att köpet i viss utsträckning kan förräntas under en 30-årsperiod. 8

10 Informationsmöten angående det förestående arbetet med reservatsbildning har hållits med ideella föreningar och skogsvårdsstyrelsen den 27 november 1996 och 29 april Informella kontakter med länsstyrelsen har förekommit under arbetet. Tekniska nämnden har i beslut den 8:e september 1997 (1996/369.68) dels förelagt fastighetsägare och sakägare med särskild rätt till marken att senast den 17:e november 1997 inkomma med eventuella erinringar mot förslaget till beslut dels skickat ut förslaget till statliga myndigheter, kommunala nämnder och ett antal föreningar för yttrande. Kungörelsedelgivning har skett i tidningen Bohusläningen. Innan kommunen fattar beslut om naturreservat skall man enligt dåvarande 11 naturvårdsförordningen bereda fastighetsägare och annan innehavare av särskild rätt till mark eller vatten att yttra sig och framställa erinringar mot det framlagda förslaget. Vidare fick kommunen enligt dåvarande 32 naturvårdslagen ge sakägare möjlighet att framställa anspråk på ersättning eller inlösen av fastighet om han eller hon anser att föreskrifterna utgör ett betydande intrång i pågående markanvändning. Dessa skyldigheter och möjligheter har kommunen utnyttjat i samband med förslaget till beslut enligt ovan. Några krav på ersättning har inte inkommit under remisskedet. Ett drygt 20-tal svar på förslaget till beslut om naturreservat har inkommit från remissinstanser och sakägare. Remissinstanserna är mycket positiva till bildandet av ett naturreservat på Herrestadsfjället. Synpunkter finns om att det skulle kunna ha varit större. Kommunen som äger angränsande fastighet kring Hällerstugan anser att det kommunala ägandet till skogsmarken i sig är ett tillräckligt skydd för naturvård och friluftsliv i denna del och att det därför inte behöver ingå i det nya naturreservatet. En fråga har tilldragit sig större delen av intresset nämligen frågan om hur omfattande skogsbruk som skall få bedrivas inom ramen för naturreservatet. En stor majoritet av remissvaren förordar att kommunen inriktar skötseln i reservatet i enlighet med Frilufts/naturskogsalternativet eller i viss mån Friluftsalternativet. Skogsvårdsstyrelsen påpekar i sitt svar att det endast är i Frilufts/naturskogsalternativet som virkesförrådet ökar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (nu Västra Götalands län) anser att handlingarna är föredömligt uppställda och fyller de formella kraven. Man vänder sig emellertid mot att föreskrifterna och skötselplanen enligt huvudalternativet är så tillåtande mot ett normalt skogsbruk att den valda skyddsformen naturreservat (dåvarande 7 naturvårdslagen) måste ifrågasättas. Med den skogliga inriktning som valts borde enligt länsstyrelsen skyddsformen naturvårdsområde (dåvarande 19 naturvårdslagen) väljas, alternativt inriktningen på skötseln ändras i naturvårdande riktning. Länsstyrelsen menar vidare att länsstyrelsens interimistiska beslut (11 naturvårdslagen) efter kommunens hemställan utgick från ett mer långtgående skydd än det som presenterats i förslaget till beslut. Med den nya inriktning på skogsskötseln som presenteras nedan och i skötselplanen menar kommunen att länsstyrelsens synpunkter har beaktats och att inskränkningarna i förhållande till ett normalt skogsbruk är så stor att naturreservatsformen måste väljas. I samband med miljöbalkens införande har skyddsinstitutet naturvårdsområde fallit bort från regelverket. Sakägarna har haft en del synpunkter på detaljer i förslaget och frågor som i huvudsak hör till förvaltningskedet. Några större justeringar av beslutet har inte behövt 9

11 genomföras till följd av sakägarsynpunkterna. Herrestads-Böneruds vägsamfällighet har tagit upp frågan om ändring av kommunens andelstal via en ny lantmäteriförrättning. Kommunen avser att ta upp frågan med berörda sakägare. Fortifikationsverket har anfört vissa synpunkter på skrivningar som berör riskområde för skjutfältet. Naturreservatsbildningen innebär i sig inget ingrepp i skjutfälttets verksamhet, så som den bedrivs idag, och därför har ett förtydligande lagts till i föreskrifterna angående detta. Det är vidare lämpligt att kommunen samråder med Marinkommando Väst angående kartor, skyltning etc med anledning av riskområdet. Remiss- och sakägarsynpunkterna har föranlett en del ändringar i det ursprungliga förslaget. En del förbättringar av de beskrivande delarna av materialet har genomförts men är närmast av redaktionell karaktär. Föreskrifterna har endast ändrats något med avseende på jakt efter fågel, möjligheten att plantera in fisk utan särskilt godkännande samt skogsskötseln. Beträffande inriktningen på skogsskötseln har dock en mer genomgripande bearbetning av skötselplanens inriktning genomförts. Förändringarna har förts in i skötselplanen och en koppling finns till föreskrifterna. Omarbetningen har gjorts i samband med att ett nytt skogligt underlag har tillkommit i samband med kommunens nya skogsbruksplan. Tidigare osäkerheter i det skogliga grundmaterialet har därmed kunnat bortses från. Den nya inriktningen går ut på att skapa ett en stor orörd naturskogskärna och tre mindre. Skogen i övrigt sköts med en tydlig inriktning mot friluftsliv och ytterligare småområden lämnas inom ramen för hänsyn på beståndsnivån. Lövskogsandelen och andelen äldre skog ökar. De gamla skötselalternativen har utgått och det nya förslaget tillåter en något högre avverkningsnivå än det tidigare Frilufts/naturskogs-alternativet. Friluftsfrämjandet (Uddevalla lokalavdelning) har framfört att man gärna skulle se att ett lokalt förvaltarråd skapas där de olika föreningarna tillsammans med naturvårdsförvaltaren samverkar kring drift och skötselfrågor. Kommunens tekniska kontor har förklarat sig intresserad av att i förvaltningsskedet bilda ett sådant skötselråd (förvaltarråd). Föreskrifterna innehåller en viss reglering av jakten när nuvarande arrende löper ut. Avsikten är att när arrendet löper ut skriva om detta så att jakten bedrivs med nödvändig hänsyn till friluftsliv och införa förbud på jakt efter fågel i området. I samband med färdigställandet av de reviderade föreskrifterna och skötselplanen har kommunen tagit kontakt med naturvårdsverket och länsstyrelsen för att diskutera möjligheterna av ett statlig stöd för insatserna att bevara naturskog i området. En presentation av området genomfördes på naturvårdsverket Via länsstyrelsen, som fört in området på fördelningslistan, har naturvårdsverket sedan förklarat att staten kan bidra med ekonomiska resurser till de relativt omfattande områden med naturskog som avsätts inom naturreservatet. Under tiden februari-mars 1999 har skötselplanen förbättrats med avseende på beskrivningen av främst det större naturskogsområdet kring St Stussvattnet etc. Ytterligare intressanta arter har noterats och en provyta för skogsstruktur utlagts. En utförligare redogörelse för remissvaren finns i en särskild handling som upprättats i samband med beslutet. 10

12