Kallelse till gymnasienämnden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till gymnasienämnden"

Transkript

1 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Onsdag den 10 maj 2017, klockan 18:00 Plats OBS! Sågbäcksgymnasiet, Huddingevägen 352, Huddinge Ärenden Diarienummer Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information nya Campusskolan 3 Förvaltningen informerar 4 Delårsrapport per den 31 mars 2017 för gymnasienämnden GN-2017/ Remiss - Näringslivsstrategi GN-2017/ Rapport från utbildningsråd 7 Anmälan av delegationsbeslut 8 Delgivningar till nämnden

2 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Övriga frågor Huddinge den 24 april 2017 Christina Eklund Ordförande Lena Gammal Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2017/ (2) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Gymnasienämnden Delårsrapport per den 31 mars 2017 för gymnasienämnden Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner delårsrapporten och beräknat helårsutfall +4,9 mnkr för år 2017 och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner avrapporteringen av de uppdrag för gymnasienämnden som redovisas i delårsrapporten. Sammanfattning Ekonomin ser stabil ut för nämndens verksamheter. Samtliga enheter räknar med överskott eller en budget i balans. Gymnasienämndens ekonomiska helårsprognos för 2017 är ett överskott med 4,9 mnkr. Gymnasienämndens positiva ekonomiska resultat mot budget kan sammanfattas som följer: Eleversättning ungdomsgymnasiet + 1mnkr, eleversättning gymnasiesärskolan +1,5 mnkr. Orsaken är att det är färre elever än planerat som studerar. Administration +1 mnkr och lokalhyra +0,5 mnkr. Återbetalning av tidigare års underskott från Sågbäcksgymnasiet +0,9 mnkr. Beskrivning av ärendet Två delårsrapporter tas fram för hela kommunen (per mars och per augusti). Nämnderna följer upp mål, delmål, mått och utvecklingsåtaganden som nämnderna beslutat om i sin verksamhetsplan. I delårsrapport 1 rapporteras avvikelser mot den planering som är gjord för arbetet med utvecklingsåtaganden och ekonomin. Nya resultat rapporteras och analyseras. Åtgärder mot avvikelser ska beskrivas med prognos för helåret. Nämndens ekonomiska utfall ska periodiseras till delårsrapporter enligt anvisning i ekonomihandboken. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2017/ (2) Förvaltningens synpunkter Delårsresultatet är rättvisande för perioden. Lönerörelsen är ännu inte avslutad varför det i dagsläget är osäkert hur mycket lönerna kommer att stiga Gymnasienämndens förväntade utfall för 2017 är ett överskott med 4,9 mnkr. I dag ser ekonomin stabil ut för nämndens verksamheter. Samtliga gymnasieskolor räknar med överskott eller en budget i balans. Förvaltningen har i den ekonomiska prognosen varit försiktig med att boka upp de förväntade intäkterna för asylsökande. Vi har ännu inte fått någon ersättning från migrationsverket för Antalet asylsökande elever som kommunen får ersättning för från migrationsverket kommer att minskar i takt med att eleverna får besked om de får uppehållstillstånd eller inte. För tredje kvartalet 2016 sökte kommunen ersättning för 163 gymnasieungdomar. Antalet gymnasieelever kommunen sökte ersättning för sjönk till cirka 100 första kvartalet Helena Näslund Tf. Utbildningsdirektör Ann-Britt Sten Hodin Gymnasiechef Bilagor Delårsrapport per den 31 mars 2017 Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten

5 GN-2017/117 Delårsrapport per 31 mars 2017 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy-vux MARS 2017

6 Innehåll Huddinges vision och mål...3 Sammanfattning...4 Ansvarsområde...4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län...4 Gymnasienämndens mål och resultat...5 Bra att leva och bo...6 Utbildning med hög kvalitet...9 Fler i jobb...18 God omsorg för individen...21 Ekosystem i balans...22 Systematisk kvalitetsutveckling...23 Attraktiv arbetsgivare...25 Sund ekonomi...28 Intern kontroll...31 Nämndens internkontrollarbete...32 Riskreducerande åtgärder...33 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning...35 Systematiska kontroller...36 Uppföljning Verksamhetsstatistik nyckeltal...39 Källförteckning...41 Organisation...43

7 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. GYMNASIENÄMNDEN 3

8 Sammanfattning Inför denna delårsrapport har skolorna, inom ramen för årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet, ombetts att komma in med uppföljningsmaterial rörande: den pedagogiska plattformen arbetet med förbättrade kunskapsresultat med särskilt fokus, för gymnasieskolornas del, på att fler elever ska uppnå gymnasieexamen extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram arbetet mot diskriminering och kränkande behandling entreprenöriellt lärande och kontakt utbildning- arbetsliv skolans IT-handlingsplan skolans systematiska kvalitetsarbete ekonomi Det finns få nya verksamhetsresultat som kan redovisas nu i delårsrapport 1. Det är endast vuxenutbildningens kunskapsresultat för det andra halvåret 2016 som är nya. Gymnasieskolans nya kunskapsresultat kommer att redovisas i delårsrapport 2 och då vi sedan ett par år tillbaka övergått till de länsgemensamma elevenkäterna får vi resultaten senare och kan därmed inte få med resultaten i denna delårsrapport utan resultat och analys kommer för gymnasiet att redovisas i delårsrapport 2 och för vuxenutbildningen i verksamhetsberättelsen. Årets medarbetarundersökning redovisas däremot i denna rapport och visar i sin helhet på ungefär samma resultat som föregående år. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år och ligger under riktvärdet. Ansvarsområde Gymnasienämnden ska inom Huddinge kommun fullgöra kommunens uppgifter såsom huvudman för 1. gymnasieskolan, 2. gymnasiesärskolan, 3. kommunal vuxenutbildning, 4. särskild utbildning för vuxna, och 5. utbildning i svenska för invandrare. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter, som, enligt skollagen eller annan författning inom utbildningsområdet, ankommer på kommunen, som huvudman för de skolformer som anges i första stycket. Häri ingår bland annat att handlägga frågor, som ska handläggas av kommunen enligt kap. skollagen. Inom ramen för de uppgifter gymnasienämnden ska fullgöra enligt första stycket äger även nämnden handlägga frågor om entreprenad men ej frågor om samverkan i enlighet med bestämmelserna i 23 kap. skollagen. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag med hög kvalitet, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen

9 Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppfylla kommunens vision En utbildning med hög kvalitet är viktigt för upplevelsen av hur attraktivt Huddinge är, både för boende och för de som arbetar i våra verksamheter. Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till visionsarbetet genom att arbeta för en utbildning av hög kvalitet som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen man bor. I vår pedagogiska plattform tydliggör vi vad varje barn och elev ska möta i våra verksamheter varje dag oavsett vilken skolform man går i. Vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Barn- och utbildningsförvaltningen uppmuntrar mångfald i bred bemärkelse och allt vårt goda arbete ska vara synligt för andra. Därför skapar vi förutsättningar för våra medarbetare att dela med sig av sina erfarenheter till kollegor, invånare och andra kommuner, bland annat genom att delta vid olika mässor och via pedagoghuddinge.se. Huddinge är unikt med den avsevärda koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som finns genom högskolor, universitet och forskning. Detta använder vi genom ett nära samarbete med högskolor och universitet. För att det ska vara fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo i Huddinge arbetar vi aktivt för att planeringen av skollokaler ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. Kommentar delår 1 Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat med visionen utifrån ovan nämnda utvecklingsområden. För att Huddinge kommun ska leva upp till visionen är en utbildning av hög kvalitet en viktig förutsättning. Barnoch utbildningsförvaltningen har definierat utbildning med hög kvalitet genom den pedagogiska plattformen och menar att en utbildning med hög kvalitet utgörs av professionella pedagoger, professionella skolledare och stödjande lärmiljöer. Efter några års implementeringsarbete kan nu den pedagogiska plattformen kommuniceras utåt i större utsträckning än tidigare vilket kommer att bidra positivt till Huddinges varumärke. Den pedagogiska plattformen håller nu på att integreras i verksamheten och har bland annat bidragit positivt i rekryteringsarbetet av ny personal. Arbetet med den pedagogiska plattformen fortlöper enligt plan. En ny chefs- och medarbetarpolicy för kommunen har tagits fram och implementeras. Barn- och utbildningsförvaltningen har lagt ett särskilt fokus på det transformativa ledarskapet som väl överensstämmer med de kriterier som anges för professionella skolledare i den pedagogiska plattformen. Alla chefer har fått material och information om hur implementeringsarbetet med chefsoch medarbetarpolicyn kan bedrivas tillsammans med medarbetare på exempelvis arbetsplatsträffar. Arbetet med personalpolicyn är också ett återkommande inslag på förvaltningens regelbundna chefsmöten, med samtliga chefer inom förvaltningen, samt på personalmöten med den administrativa personalen på BUF central förvaltning. Arbetet med personalpolicyn fortlöper enligt plan. Gymnasienämndens mål och resultat I delårsrapporterna följer nämnden upp mål och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrapporten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden och det ekonomiska utfallet. För de mål där det finns nya resultat redovisas och analysera dessa resultat. GYMNASIENÄMNDEN 5

10 Bra att leva och bo Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola En elevs möjlighet att antas på det nationella program och på den skola som valts i första hand är avhängigt av elevens meritvärde från grundskolan. Ökande elevkullar i gymnasieåldern ger ökad konkurrens till utbildningsplatser på de skolor som av eleverna anses attraktiva. Den gemensamma gymnasieregionen skapar förutsättningar för att fler gymnasieelever ska kunna få sitt förstahandsval. En adekvat studie- och yrkesvägledning som leder fram till välgenomtänkta och välgrundade val kan också bidra till att fler antas på sitt förstahandsval. Andelen som fått sitt förstahandsval Gymnasiet (kommunala och fristående skolor i hela länet) * *resultat för 2017 redovisas i delårsrapport 2 Av Kommunförbundet Stockholms läns rapport , om det framtida gymnasiebehovet, framgår att antalet gymnasieelever i länet kommer att öka med elever fram till Om eleverna väljer som idag kommer den största volymökningen ske inom de högskoleförberedande programmen. För att möta detta framtida behov av utbildningsplatser i länet planeras det för kommunal gymnasieskola i Flemingsbergsområdet med nära tillgång till kommunikationer och i nära samverkan med akademierna och det omgivande näringslivet. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska ta en aktiv roll i kommunens arbete att utveckla samhällsbyggnadsprocessen. Uppföljning delår 1- Enligt plan Från och med den senare delen av 2016 är den lokalenhet som tidigare arbetat på barn- och utbildningsförvaltningen placerad på kommunstyrelsens förvaltning. Syftet är att göra processerna kring lokalplanering effektivare och Gymnasiebehovet Trender och kunskap om Storstockholms gymnasieregion, KSL Kommunerna i Stockholms län kortare. Barn- och utbildningsförvaltningens roll i lokalplaneringsprocessen är nu att göra kapacitetsbedömningar och ta fram underlag för vilka behov förvaltningen ser av förskole- och skolplatser. I och med organisationsförändringen som gjordes ägs lokalplaneringsprocessen för skolor och förskolor av kommunstyrelsens förvaltning. För att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan respektive förvaltning och för att lokalplaneringsprocessen ska kunna göras känd och kommuniceras med berörda ser barn- och utbildningsförvaltningen ett behov av att processen kartläggs. Att ta en aktiv roll i samhällsbyggnadsprocessen innebär att förvaltningen kommer in i kommunens planeringsprocess i ett tidigt skede. Detta i sin tur leder till att förvaltningens behov av verksamhetslokaler synliggörs och planeras gemensamt utifrån hur kommunen växer. I kommunen finns en portföljgrupp där samtliga förvaltningar är representerade och som driver detta arbete. - Att utreda möjligheten att i fysisk och pedagogisk samverkan med akademier och näringsliv etablera kommunal gymnasieskola i Flemingsberg. Uppföljning delår 1- Enligt plan En avsiktsförklaring, mellan Huddinge Kommun och TKV 2 Fastighets AB (Hemsö/SveaNor), avseende utvecklandet av gymnasieskola i fastigheten Medicinaren 25 i Flemingsberg har beslutats av kommunstyrelsen den 15 mars. Huddinge Kommun och TKV2 Fastighets AB har i denna avsiktsförklaring deklarerat intresse för samverkan i utvecklandet av en gymnasieskola i Flemingsberg med inriktning på life science, naturvetenskap, teknik, hälsa och entreprenörskap. Gymnasieskolan är tänkt att inrymmas i TKV2Fastighets AB:s fastighet NEO, där också Karolinska Institutet (KI) är hyresgäst. Här kan morgondagens forskare och entreprenörer formas genom välutvecklad pedagogik och nära samarbete med akademi och sjukvård. Skolan ska även vara en attraktiv arbetsplats för lärare, där kompetensutveckling kan ske i samverkan med de intilliggande akademierna. En projektledare har utsetts och diskussioner förs gällandesamarbetsavtal med Karolinska Sjukhuset, KI, KTH, Röda Korsets högskola och Södertörns Högskola för utveckling av koncept, samt för vidare samarbete när skolan är i drift. En långsiktig samverkan eftersträvas gällande såväl lokaler som undervisningens upplägg och innehåll. Skolan beräknas starta hösten Arbetet fortgår enligt plan.

11 Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Alla elever i Huddinges skolor ska möta respekt för sin person och sitt arbete i en miljö som ger trygghet och lust att lära. Alla skolor arbetar aktivt med att säkra och främja elevers trivsel och trygghet. I den pedagogiska plattformen lyfts den sociala lärmiljön som en viktig faktor för elevers trygghet och trivsel, vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Mer om detta finns att läsa under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Kommentar delår 1 Flera skolor har antingen upprättat eller är i färd med att upprätta elevhälsoplaner i syfte att systematisera rutiner för elevhälso-, likabehandlings- och värdegrundsarbetet. Trivsel och trygghet utvärderas genom enkäter och fokusgrupper och ligger till grund för respektive skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ökad delaktighet Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att göra elever delaktiga på många olika sätt. Elevernas inflytande är ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen och i basuppdraget ingår att ge möjligheter för elevskyddsombud, elevråd eller andra forum för elevinflytande. Våra elever ges också möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten via enkäter och deras svar används aktivt i huvudmannens och skolans systematiska kvalitetsarbete. Kommentar delår 1 Den länsgemensamma enkäten för elever i årskurs 2 i gymnasieskolan har genomförts för år 2017 men resultatet är ännu inte utskickat till kommunerna. En reviderad och anpassad elevenkät med bildstöd för elever i gymnasiesärskolan har även den genomförts för år Slutligen pågår genomförandet av enkäten för elever på introduktionsprogrammen för år 2017 till mitten av april. Sammanfattande resultat för samtliga dessa enkäter redovisas i delårsrapport 2. Ökad jämlikhet Barn och utbildningsförvaltningen bryter ner resultat där det är möjligt och relevant utifrån ett köns- och områdesperspektiv för att upptäcka omotiverade skillnader och vidta nödvändiga åtgärder. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att alla elever ska bemötas likvärdigt. Alla skolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen utvärderas och upprättas på nytt. Skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd är utgångspunkt i arbetet, se vidare avsnittet Alla elever ska vara trygga. Barn- och utbildningsförvaltningen följer lagstiftningen gällande tillgänglighet. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Det ska vara lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller politiker i kommunen och man ska få snabb och korrekt respons. På huddinge.se finns det möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. Ett arbete med att ytterligare systematisera arbetet med att ta tillvara inkommande synpunkter, förslag och klagomål i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete pågår. Under 2017 fortsätter arbetet med att finjustera och säkerställa serviceperspektivet på kommunens webbplats. - Utveckla rutinerna kring bemötandefrågor. Uppföljning delår 1- Enligt plan Arbetet med att säkerställa serviceperspektivet på kommunens webbplats fortgår enligt plan. Ökad valfrihet Valfrihet med kvalitet ska vara ledord i den kommunala verksamheten. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete i skolor bidrar barn- och utbildningsförvaltningen till valfrihet med kvalitet. För att ge möjlighet till jämförelse med andra kommuner i länet deltar Huddinge kommun i Stockholms läns gemensamma enkätundersökning bland elever i årskurs 2 på de nationella gymnasieprogrammen och inom vuxenutbildningens olika utbildningar. Andelen hos annan utförare av de elever som är folkbokförda i Huddinge kommun Gymnasieelever (%) Fördelningen av elever i våra egna kommunala gymnasieskolor Gymnasieelever från andra kommuner (%) GYMNASIENÄMNDEN 7

12 Andelen folkbokförda elever som väljer att studera vid en gymnasieskola utanför Huddinges kommunala regi har ökat något under den senaste fyraårsperioden. Skillnaderna mellan de tre senaste åren är ytterst små. Det är ytterst små skillnader mellan åren, i andelen elever som läser i Huddinges kommunala regi och som är folkbokförda i andra kommuner. Det går inte att konstatera förekomsten av en konsekvent positiv eller negativ trend.

13 Utbildning med hög kvalitet Fler elever ska nå en gymnasieexamen inom tre år. För att lyckas med detta behöver tidiga insatser prioriteras och ett medvetet arbete för att säkra likvärdigheten mellan och inom förskolor och skolor ske. Det är kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning som utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan och har i den pedagogiska plattformen formulerat en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har vi identifierat tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet för att lyfta upp goda exempel från våra verksamheter, samt utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det gör vi bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa fora är utbildningsmässan Huddinge Visar och ett annat är Pedagog Huddinge, som är en webbplats för inspiration och erfarenhetsutbyte mellan Huddinges pedagoger. Utbildningen i Huddinge ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. För att skapa en god växelverkan mellan utbildningsverksamheterna och akademierna samarbetar vi med högskolor och universitet. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat systematiskt kvalitetsarbete där elevernas kunskapsresultat och upplevelse av sin utbildning ligger till grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling. Förbättrade kunskapsresultat Barn- och utbildningsförvaltningens strategier för förbättrade kunskapsresultat Enligt aktuell skolforskning är professionella pedagoger och skolledare avgörande för utbildningens kvalitet. För att ytterligare stödja barns och elevers utveckling och lärande behöver vi skapa goda lärmiljöer. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform för att tydliggöra vilka förväntningar vi behöver ha på en professionell pedagog och skolledare och hur en stödjande lärmiljö bör utformas. Alla barn och elever ska mötas av höga förväntningar i förskola och skola. Alla barn och elever ska utmanas och få det stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. För att lyckas krävs det skickliga lärare och professionella skolledare. Pedagogisk plattform Under året förväntas den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas arbete. Den pedagogiska plattformen är integrerad när rektorer och lärare har en samsyn kring uppdraget och kan beskriva hur och varför man arbetar utifrån plattformens kännetecken och vilka resultat det ger. Verksamheten ska genomsyras av innehållet i den pedagogiska plattformen. - Systematiskt och målmedvetet arbeta för att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas vardagliga arbete. Uppföljning delår 1- Enligt plan Under året förväntar vi oss att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas arbete. För att säkerställa att plattformen är fullt integrerad får verksamheterna besvara ett antal frågor gällande deras arbete med plattformen i dokumentet för systematiskt kvalitetsarbete. Vidare följs detta upp vid kvalitetsdialogerna som kommer att genomföras i slutet av året. Den pedagogiska plattformen ska således vara en obligatorisk del av alla gymnasieskolornas och vuxenutbildningens arbete samt en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Plattformen har integrerats i skolornas planerings- och utvecklingssamtal, i flertalet enheters lönekriterier samt i lektionsbesöksmallar. Utöver detta har plattformen på vissa enheter integrerats i elevernas kursutvärderingar. Det planeras också på vissa enheter för att tilldela arbetslagsledare alternativt förstelärare ett särskilt ansvar att handleda utifrån plattformen. Till delår 2 kommer skolorna att få besvara ett större frågeavsnitt om plattformen. Svaren kommer att utgöra ett underlag för verksamhetsdialogerna mellan förvaltning och skolledning. Arbetet med den pedagogiska plattformen fortlöper enligt plan. Språkutveckling Alla lärare har uppdraget att stötta elevernas utveckling mot ett rikt och nyanserat språk och ett utvecklat ämnesspråk i alla ämnen. All undervisning ska var språk- GYMNASIENÄMNDEN 9

14 och kunskapsutvecklande. För att stärka likvärdigheten i undervisningen inom alla skolformer och ge alla barn och elever en chans att utveckla sin språkliga förmåga tar vi fram en språkplan för Huddinges skolverksamhet. Genom goda kunskaper i sitt modersmål förbättras elevers möjlighet att lära sig svenska och andra språk. Elevernas tillgång till modersmål och studiehandledning behöver utvecklas. Huddinge ska ligga i framkant kring hur fler elever kan få tillgång till modersmålsundervisning med hjälp av digitala verktyg och distansundervisning. Förvaltningen ingår därför i ett KSL samarbete kring nyanlända elevers undervisning som innefattar en metodoch kompetensutveckling kring fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet. Andel elever (%) med lägst betyget E i åk Svenska Svenska 1 Totalt 95,7 Flickor 97,8 Pojkar 94,1 Svenska 2 Totalt 93,5 Flickor 93,7 Pojkar 93,4 Svenska 3 Totalt 91,3 Flickor 91,6 Pojkar 89,2 Andel elever (%) med minst betyget E i åk Svenska som andraspråk SAS 1 Totalt 94,8 Flickor 97,1 Pojkar 91,5 SAS 2 Totalt 91,5 Flickor 93,7 Pojkar 88,1 SAS 3 Totalt 84 Flickor 86,6 Pojkar 79,5 - Förvaltningen åtar sig att ta fram en verksamhetsövergripande språkplan. Uppföljning delår 1- Enligt plan För att stärka likvärdigheten och utveckla det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i alla skolformer har förvaltningens ledningsgrupp beslutat att en gemensam språkplan för Huddinges förskolor och skolor ska tas fram. Syftet med denna plan som ska utgå från aktuell forskning och beprövad erfarenhet är att den ska utgöra ett ramverk för det språkutvecklande arbetet. Språkplanen ska också bidra till en ökad samsyn på barns och elevers lärande och en ökad kunskap och förståelse för olika skolformers arbete. Under hösten 2016 tillsattes en arbetsgrupp med representanter från alla skolformer för att arbetet med språkplanen. Arbetsgruppen som har träffats regelbundet har haft fokus på att hitta en samsyn och förhållningssätt som främjar ett språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen och ger alla barn och elever möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga. Under våren kommer ett första utkast av språkplanen att presenteras för förvaltningens ledningsgrupp. Arbetet med språkplanen fortlöper enligt plan. - En utredning ska ske, avseende modersmålsenhetens organisation och arbete med modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet för grundskole- och gymnasieelever. Uppföljning delår 1-Avviker från plan Denna utredning har ännu inte påbörjats. - De gemensamma åtaganden som är beslutade, till följd av skolinspektionens inspektion hösten 2015, ska fullföljas så att eleverna får den studiehandledning på modersmålet som de behöver. Uppföljning delår 1-Enligt plan Gymnasieskolorna arbetar enligt planen och försöker på så sätt tillgodose elevernas behov av studiehandledning. Matematikutveckling En resultatförbättring kan urskiljas, gällande matematiken, där man gett förutsättningar för ett strukturerat kollegialt lärande mellan skolans matematiklärare. Det är därför av särskild vikt att alla skolor skapar förutsättningar för ett 2 Siffror hämtade från LIS. Resultat för år 2017 redovisas i delår 2. 3 Siffror hämtade från LIS. Resultat för år 2017 redovisas i delår 2.

15 strukturerat kollegialt lärande så att ett arbete i matematiklyftets anda kan bedrivas. Arbetet med matematikutveckling fortsätter också genom att stärka och utveckla nätverksarbetet mellan de olika skolornas lärare. Andel elever (%) med lägst betyget E i åk Matematik Matematik 1a Totalt 83,1 Flickor 72,5 Pojkar 90,3 Matematik 1b Totalt 95,5 Flickor 94,0 Pojkar 97,8 Matematik 1c Totalt 98,3 Flickor 98,2 Pojkar 98,4 - Matematiklärarnätverket mellan skolorna bibehålls och utvecklas. Uppföljning delår 1- Enligt plan Matematiklärarnätverket fortsätter sitt arbete och utvecklar vidare under ledning av nyligen anställd utvecklingsledare inom BUF. Möte hålls minst en gång per termin och ett vårmöte har genomförts med två förstelärare inom matematik som mötesledare. Arbetet går enligt plan. IT i undervisningen Självvärdering som gjorts via SKLs verktyg LIKA, pekar på vikten av att utvecklingen drivs via ett engagerat ledarskap, adekvat kompetensutveckling och att handlingsplaner kontinuerligt upprättas och utvecklas. För det fortsatta arbetet är det viktigt att fokusera på de digitala resurserna möjligheter att stödja formativ bedömning och en utveckling via kollegialt lärande. Arbetet med IT i undervisningen är på väg in i en ny fas i och med att nationella strategier för digitaliseringen håller på att tas fram. Den verksamhetsövergripande e-strategin, för barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge som ska omarbetas och vara klar i början på 2017, behöver vara i samklang med de nationella förslagen. - Förvaltningen åtar sig att arbeta med att implementera den reviderade e-strategin Uppföljning delår 1- Avviker från plan Arbetet med en reviderad e-strategi är för närvarande pausat. Detta beror på att arbetet med den nationella strategin för skolans digitalisering är försenat. Den nationella strategin med erforderliga regeringsbeslut är nödvändigt som underlag för nämndens e-strategi. Arbetet avviker från plan. - Skolorna arbetar för en bättre likvärdighet i tillgången till och användandet av digitala verktyg i undervisningen. Uppföljning delår 1- Enligt plan IT i undervisningen finns i mycket stor utsträckning och skolorna har i stort nått ett värde motsvarade 1-1 gällande datortätheten. När det gäller hårdvaran pågår en övergång från ipads till Chromebooks och gällande mjukvaran är GAFE den gängse vägen i nuläget. Det finns fortsatt en variationen mellan lärare när det gäller hur verktygen används i den pedagogiska verksamheten. Eleverna på gymnasieskolans nationella program uppnår gymnasieexamen Gymnasieskolorna har ett övergripande mål att fler elever ska uppnå gymnasieexamen. I detta arbete läggs särskilt fokus på att systematiskt arbeta för att säkerställa att eleverna uppnår lägst godkända betyg i matematik, engelska, svenska/svenska som andra språk i förhållande till examenskraven, att alla klarar sitt examensarbete samt att alla lärare har en helhetssyn på elevernas studier så att en examen kan uppnås. För att uppnå förbättrade resultat läggs stort fokus på undervisningens kvalitet såsom ledarskapet i klassrummet, positivt bemötande, variation i undervisningen, arbetsron, formativt synsätt, elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen och anpassningen av undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. Den pedagogiska plattformen ska integreras i verksamheten. En effektiv tidsanvändning eftersträvas och ett arbete för ökad elevnärvaro genomförs. Prognoser på individ- och gruppnivå ska göras. Analys av resultat i förhållande till prognos samt riktade tidiga insatser utifrån prognoser och redan uppnådda resultat ska genomföras. Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver och särbegåvade och högpresterande elever ska få tillfälle till utveckling och stimulans. Arbete med likvärdig bedömning och betygsättning ska fortsätta så att en samsyn utvecklas bland lärarna. 4 Siffror hämtade från LIS. Resultat för år 2017 redovisas i delår 2. GYMNASIENÄMNDEN 11

16 Samarbete mellan karaktärsämneslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen främjas för att skapa infärgning och helhet i elevernas utbildning, vilket kan bidra till ökad motivation. En medvetenhet kring elevernas studiesociala miljö skapas och insatser görs för att förbättra den genom att exempelvis verka för studiegrupper så att alla har en studiekompis att studera tillsammans med. Skolan leds genom ett undervisningsnära ledarskap. Andel elever (%) med gymnasieexamen som andel av elever med avgångsbetyg Totalt 83,6 Högskoleförberedande program 83,7 Yrkesprogram 83,3 Genomsnittligt betygspoäng, elever med gymnasieexamen Totalt 14,4 Högskoleförberedande examen 14,7 Yrkesexamen 13,6 Andel elever (%) med examen inom tre år 2016 Kommunala skolor Totalt 65,3 Högskoleförberedande program 67,7 Yrkesprogram 57,1 n - Förbättrad uppföljning av elevernas individuella studieplaner. Prognoser på individ- och gruppnivå. Riktade tidiga insatser utifrån prognoser. Analys av resultat i förhållande till prognos och insatser. Uppföljning delår 1- Enligt plan I marsinlämningen av det systematiska kvalitetsarbetet har skolorna analyserat betyg och examensprognoser och beskrivit strategier och planerade åtgärder. Flera av skolorna strävar mot allt större transparens mellan lärarna gällande betygsresultat och F-varningar. Skolorna strävar efter att i större utsträckning involvera lärarna i kvalitetsarbetet genom processer där lärare kontinuerligt träffas för att analysera prognoser och elevers individuella behov. Dessutom har ett tätt samarbete med elevhälsan utvecklats för att se till att åtgärderna blir så effektiva som möjligt. Ett led i detta är framtagandet av en elevhälsoplan som strukturerar arbetet med bland annat närvaro och stödåtgärder. Utifrån betygssituationen i enskilda ämnen sätts reparations- och förberedelsekurser in för att ytterligare gynna elevernas möjligheter att uppnå kunskapskraven i den aktuella kursen. Skolorna har identifierat ett antal utvecklingsområden inom arbetet med att föra eleverna till en gymnasieexamen. Återkommande bland dessa utvecklingsområden är att motivera eleverna, kompensera för bristande förkunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen, utveckla kollegialt samarbete mellan svenska som andraspråk och svenska, fördela tillräckliga pedagogiska stödresurser till alla med behov samt stärka studieron och närvaron. - Ett arbete för ökad elevnärvaro. Uppföljning delår 1- Enligt plan Som ett led i att öka elevnärvaron på gymnasieskolorna kommer projektet Närvaro-Frånvaro att genomföras under Projektet är finansierat via medel från Samkraft och syftar till att kartlägga frånvarosituationen på gymnasieskolorna för att därefter komma fram till lämpliga åtgärder. En projektledare har anställts på 80 procent från den 1 april och årets ut. Arbetet går enligt plan. Fler behöriga till högskola Ett tydligt fokus på kunskap och resultatförbättringar ska finnas i Huddinges gymnasieskolor så att fler får gymnasieexamen, att genomströmningen ökar så att fler elever klarar sin gymnasieexamen på tre år och andelen behöriga till högskola ökar. För att få fler unga att börja läsa på akademisk nivå eftersträvas en närmare samverkan med universitet/högskola. 5 Samtliga resultat är hämtade ur den nationella databasen SIRIS 6 Samtliga resultat är hämtade ur den nationella databasen SIRIS 7 Samtliga resultat är hämtade ur den nationella databasen SIRIS

17 Andel elever (%) med grundläggande högskolebehörighet Totalt 73 Högskoleförberedande program 83,7 Yrkesprogram 38 n - Ett fördjupat samarbete med akademierna i Flemingsberg. Uppföljning delår 1- Enligt plan Gymnasierådet, för de högskoleförberedande programmen, med en representation från såväl gymnasieskola som akademierna i Flemingsberg sammanträder regelbundet och ger goda förutsättningar för samverkan och samarbete mellan lärare. Diskussioner om samverkan med närliggande akademier förs vad gäller lokaler och pedagogiskt innehåll för den nya gymnasieskolan i Flemingsberg. Elever på introduktionsprogram når utbildningens mål Alla fyra gymnasieskolorna har introduktionsprogram. En skola erbjuder alla fem introduktionsprogram, medan de tre andra har språkintroduktionsprogrammet. Skolorna med introduktionsprogram ska arbeta för elevernas måluppfyllelse utifrån de olika programmens syften. Verksamheten ska präglas av flexibilitet, höga förväntningar och ett gott stöd till varje elev som resulterar i en god genomströmning till utbildning eller arbete. - Utbildningsvägar för de nyanlända eleverna ska utvecklas. Uppföljning delår 1- Enligt plan RCN tillsammans med skolledarna på de fyra gymnasieskolorna har kontinuerliga träffar för att se över utbildningsvägarna för nyanlända elever. Det handlar dels om att anpassa antalet undervisningsgrupper på skolorna utifrån elevernas individuella utvecklingsplan och förändringar i elevvolymer, dels om att hitta modeller för hur språkintroduktionselever kan få möjlighet att prova på olika yrkesprogram inför för framtida programval. Arbetet fortgår enligt plan. Elever inom gymnasiesärskolan når utbildningens mål Arbetet enligt den nya läroplanen för gymnasiesärskolan fortsätter, med ett tydligt fokus på elevernas lärande. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för arbete, yrkesliv och sysselsättning har samarbetet mellan representanter från arbetsförmedling, socialtjänst (LSS), Försäkringskassa, BUF/gymnasieavdelningen och lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolorna fördjupats. Detta arbete förväntas leda till att övergången gymnasiesärskola/arbete alternativt sysselsättning sker på ett enkelt sätt. En annan viktig och avgörande övergång för elevgruppen är övergången mellan grund- och gymnasiesärskola. För att den ska bli korrekt och effektiv är ett nära samarbete mellan grund- och gymnasieavdelningarna nödvändigt. Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. Uppföljning delår 1 Enligt plan Elever i gymnasiesärskolan har fortsatt höga förväntningar på sitt lärande. Av elever åk. 1-4 på nationellt program uppnår flera av dessa, både flickor och pojkar, högre betyg än E på flera av de kurser som ingår i utbildningen. De elever som behöver läsa en kombination av kurser/ ämnesområden får möjlighet till detta. Av elever åk 1-4 på individuellt program ligger flera, både flickor och pojkar, på en fördjupad kunskapsnivå i ett eller flera ämnesområden. Skola och Arbetsplatsförlagt lärande har ett fortsatt samarbete som även inkluderar Arbetsförmedlingen och detta arbete är ständigt pågående. Studerande inom vuxenutbildningen når målen för vald utbildning Vuxenutbildningen är viktig i det livslånga lärandet. SFIundervisningen är från och med den 1 juli 2016 ingen egen skolform utan en del i den kommunala vuxenutbildningen. I Huddinge är SFI-undervisningen liksom den gymnasiala vuxenutbildningen upphandlad, med flera utförare. Att säkerställa kvaliteten hos utbildningsanordnarna gällande bland annat studie-och yrkesvägledning, individuella studieplaner, undervisning samt bedömning och betygsättning är av särskild vikt. 8 Samtliga resultat är hämtade ur den nationella databasen SIRIS GYMNASIENÄMNDEN 13

18 Andel (%) betyg på GrundVux med betyget E eller högre9, klassrumsundervisning Period Period Period Period Svenska som andraspråk Totalt Kvinnor Män Engelska Totalt Kvinnor Män Matematik Totalt Kvinnor Män Andel betyg (%) på GyVux med betyget E eller högre 12 Period Period Period Period Klassrumsundervisning Totalt Kvinnor Män Distansundervisning Totalt Kvinnor Män Yrkesvux Totalt Kvinnor Män Lärlingsutbildning för vuxna Totalt Kvinnor Män Andel (%) godkända betyg på sfi, D - kursen 15 Period 1 Period 2 Period Period Totalt Kunskapsresultat Vuxenutbildning på grundläggande nivå, Grundvux Måluppfyllelsen inom matematik har legat stadigt kring 100 procent under de senaste två åren. Även inom svenska som andraspråk steg måluppfyllelsen till nästan 100 procent under andra halvåret I denna kurs har det skett ett framgångsrikt utvecklingsarbete genom ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare. Utvecklingen omfattar en förbättrad kartläggningsprocess av individuella elevers behov, ökat stöd till samtliga undervisande lärare samt riktade insatser till eleverna. Den kurs där resultatet sjönk under andra halvåret 2016 var engelska som för närvarande präglas av en negativ resultattrend. Det är få elever som läser engelska och många av dessa satsar i första hand på sina studier i svenska. Här kan det bli aktuellt att identifiera utvecklingsområden inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vuxenutbildning på gymnasialnivå, GYvux Resultaten för klassrums- och distansundervisning skiljde sig ytterst lite mellan perioderna år 2016 men i jämförelse med period 2 året innan syntes en tydlig resultatförbättring under andra halvåret Den något lägre måluppfyllelsen bland män förklaras, i det systematiska kvalitetsarbetet, med att männen förvärvsarbetar i större utsträckning. Enskilda utbildningsanordnare har genomfört riktade insatser som haft positiv effekt på måluppfyllelsen. Dessa inkluderar förändringar i utbildningsupplägget och införande av yrkessvenska för studerande inom svenska som andraspråk. Svenska för invandrare, sfi Måluppfyllelsen för sfi D-kursen låg strax under 90 procent under hela kalenderåret Skillnaden mellan män och kvinnor var ytterst liten. Under hösten 2016 har det pågått ett förbättringsarbete med kartläggningen av elevernas förutsättningar vid kursstart. Enligt enhetens systematiska kvalitetsarbete har det möjliggjort ändamålsenligare nivåplacering och ännu mer individanpassade studieplaner. Det har också skett ett förbättringsarbete med rutinerna för verksamhetsbesök hos externa sfi-anordnare för att stärka kvalitetssäkringen av utbildningen. 9 Vuxenutbildningens egna resultat. 10 Period 1 omfattar 1 januari t.o.m. 30 juni. 11 Period 2 omfattar 1 juli t.o.m. 31 december. 12 Vuxenutbildningens egna resultat. 13 Period 1 omfattar 1 januari t.o.m. 30 juni. 14 Period 2 omfattar 1 juli t.o.m. 31 december. 15 Vuxenutbildningens egna statistik. 16 Period 1 omfattar 1 januari t.o.m. 30 juni. 17 Period 2 omfattar 1 juli t.o.m. 31 december. Kunskapsresultat svenska för invandrare, sfi hörsel I det systematiska kvalitetsdokumentet har formativa bedömningsmetoder som inbegriper såväl kamrat- som lärarfeedback under skrivprocessen lyfts som exempel på framgångsrik pedagogisk metodik i verksamheten.

19 - Anpassa verksamheten till nya statliga direktiv. Uppföljning delår 1- Enligt plan När det gäller anpassningen enligt den nya förordningen om sammanhållande studievägar i svenska för invandrare, som trädde i kraft den 1 juli 2016, är Vux Huddinge klara med implementeringen av denna reform. Vidare har Vux Huddinge genomfört en implementering av de nya nationella kursplanerna inom den grundläggande vuxenutbildningen. Kursstrukturen är nu gemensam för hela landet. Samtliga ämnen är indelade i 10 veckorskurser. Från och med januari 2017 arbetar Vux Huddinge utifrån den nya strukturen och nu återstår att utvärdera hur implementeringen genomförts. Riksdagen har fattat beslut gällande Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux vilket innebär en förstärkt rätt till utbildning inom komvux på gymnasial nivå som ger den studerande möjlighet att även uppnå den särskilda behörigheten till högre utbildning. Vux Huddinge håller på att anpassa sin organisation och utbildning till den utvidgade rättigheten. medmänniskor. Trygghet, trivsel, arbetsro och ordning är avgörande för elevernas utveckling och lärande. Varje skola arbetar aktivt enligt de riktlinjer som finns gällande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och har redogjort för sitt arbete i samband med denna delårsrapport. Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, trygghet och trivsel 18 Totalt (Flickor/Pojkar) Jag känner mig trygg på min skola Åk (87/91) Åk Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, trygghet och trivsel 19 Totalt (Flickor/Pojkar) Grundvux 2016 Grundvux 2017 Intro Gyvux 2016 Intro 2017 Gyvux Förbereda inför kommande sfi-upphandling. Uppföljning delår 1- Enligt plan Under hösten 2016 påbörjades ett för BUF och Vux gemensamt undersökande arbete gällande sfi utifrån nuläget med upphandlad verksamhet i form av en tjänstekoncession, och i vår med planering framåt för kommande arbete och avtalsperiod. Flera upphandlingsmodeller har diskuterats såväl enskilt för sfi som sfi kopplat till gymnasial vux, som även den i nuläget är upphandlad. Nu i mars togs konkret beslutsunderlag fram för beslut i gymnasienämnden i april. Arbetet fortgår enligt plan. Jag känner mig trygg på skolan Jag vet vem jag ska vända mig till om jag inte känner mig trygg 83 (82/88) 69 (67/75) Andel nöjda elever (%) sfi, trygghet och trivsel Totalt (Flickor/Pojkar) sfi 2016 Jag känner mig trygg på skolan 89 (90/88) 81 (80/82) 70 (72/65) sfi Undersöka möjligheter till samarbete och samverkan med gymnasieskolans yrkesprogram för framtagande av nya utbildningsvägar, med särskilt fokus på nyanlända. Uppföljning delår 1- Enligt plan En samverkan mellan VuxHuddinge och Sågbäcksgymnasiet har etablerats för att arbeta fram denna typ av utbildning. Jag vet vem jag ska 78 vända mig till om (78/78) jag inte känner mig trygg Resultat för år 2017 redovisas i delår 2. Eleverna har inflytande över utbildningen Eleverna ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet - Alla elever ska vara trygga Alla elever ska ha en bra arbetsmiljö och mötas av ett förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för 18 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 19 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. GYMNASIENÄMNDEN 15

20 med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Genom den årliga KSL-enkäten i gymnasieskola och vuxenutbildning ges eleverna möjlighet att lämna sina synpunkter på utbildningen. Varje lärare ansvarar för att återkoppla och resonera kring resultaten tillsammans med eleverna. Arbetet sammanställs i Klassens kvalitetsrapport eller på annat sätt i exempelvis fokusgrupper. Eleverna ska ges möjlighet att på olika sätt ge feedback på undervisningen, exempelvis genom kursutvärderingar, och undervisningen anpassas därefter. Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, inflytande 20 Totalt (Flickor/Pojkar) Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Andel nöjda elever (%) - vuxenutbildningen, inflytande 21 Totalt pojkar/ flickor Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen Grundvux (75/78) Åk (35/40) Andel nöjda elever (%) sfi, inflytande Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen Åk Grundvux 2017 Intro Gyvux (78/ 70) Intro 2017 sfi 2016 sfi (70/67) Resultat för år 2017 redovisas i delår 2. Gy vux Eleverna är nöjda med undervisningen En undervisning av god kvalitet motiverar eleverna att lära sig mera. Undervisningen anpassas efter elevernas behov och eleverna får kontinuerlig återkoppling kring sitt lärande. Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och 20 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 21 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. - introduktionsprogrammen, lärandet 22 Totalt (Flickor/Pojkar) Åk 2 Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till Åk Intro (49/51) - 50 (41/58) - - Intro 2017 Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, lärandet 23 Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mera Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgift er och prov Grundvux (83/88) 80 (84/66) Grundvux 2017 Andel nöjda elever (%) sfi, lärandet sfi 2016 Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mera (83/85) Mina lärare ger mig snabbt besked efter 77 inlämningsuppgifter (77/78) och prov Resultat för 2017 redovisas i delår 2. Gyvux (81/68) 76 (77/73) Gyvux 2017 sfi 2017 Fler nöjda med skolan Trivsel och trygghet är en viktig faktor för hur nöjd man är med sin skola. Varje skola ska arbeta efter en plan för diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området, se avsnittet Trygga elever. Ett professionellt bemötande, undervisningens kvalitet och hög måluppfyllelse är andra viktiga faktorer för den upplevda nöjdheten. 22 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 23 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. 24 Påståendet formuleras som Mina lärare gör så att jag vill lära mig mer i enkäten riktad till SFI-studerande.

21 Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, helhetsomdöme 25 Totalt (Flickor/Pojkar) Åk Åk Intro 2016 Jag kan rekommendera min gymnasieskola till andra elever 68 (65/71) Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, helhetsomdöme 26 Jag kan rekommendera min skola till andra elever Grundvux (86/78) Grundvux Gyvux (87/78) Intro 2017 Gyvux 2017 och ny forskning i ämnet samt verkar för fortbildning av personal i frågor gällande detta. - En handlingsplan, enligt de nya allmänna råden, tas fram för mottagandet av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola. Uppföljning delår 1- Genomfört I oktober 2016 färdigställdes en nulägesanalys av hur mottagandet av nyanlända barn och elever fungerat läsåret Utifrån analysen drogs ett antal slutsatser och en del rekommendationer gjordes. Med utgångspunkt från nulägesanalysen har en handlingsplan tagits fram. Handlingsplanen har varit ute på remiss i alla tre utbildningsnämndernas chefsgrupper och fastställdes i förvaltningens ledningsgrupp Arbetet genomfört. Andel nöjda elever (%) sfi, helhetsomdöme sfi 2016 Jag kan rekommendera min skola till andra elever (82/83) sfi 2017 Resultaten kan delas upp i två delar. Dels en extern del som handlar om arbete för att stärka varumärket och marknadsföringen utåt via medverkan på sociala medier, hemsidor, annonsering, etc. Dels en del som bygger på interna processer där eleverna är ambassadörer och via trivsel, trygghet och nöjdhet sprider god information om skolan. En god mötesplats för vuxna och elever, och systematisk intern marknadsföring bidrar till att alla kategorier inom skolan är stolta över sin arbetsplats och därmed ger sina rekommendationer. Resultat för 2017 redovisas i delår 2. Resurscentrum för nyanlända, RCN Resurscentrum för nyanländas uppdrag är att arbeta med mottagandet av nyanlända elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Fokus ligger på barns och elevers lärande. Initialt ansvarar RCN för elevhälsans psykosociala och medicinska stöd till de nyanlända och medverkar i enheternas kartläggning av elevernas kunskaper. RCN samverkar med andra aktörer inom och utanför kommunen och samlar och sprider kunskaper om lagar, bestämmelser 25 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 26 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. 27 Påståendet formuleras som Jag är nöjd och kan rekommendera min skola till andra elever i enkäten riktad till SFI-studerande. Aktivitetsansvaret En ny lagstiftning trädde ikraft i januari 2015 gällande aktivitetsansvaret. Hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta, d.v.s. de som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Hemkommunen har uppgiften att erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder som i första hand syftar till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. Skolverket kom med nya allmänna råd för arbete med aktivitetsansvaret den 1 januari 2016 och kommunens arbete behöver utvecklas i enlighet med dessa. - Översyn av handlingsplan för arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret. Uppföljning delår 1- Enligt plan Den handlingsplan som togs fram under tidigare delen av 2016 är nu föremål för översyn. I första skedet mobiliseras det för att enligt planen utveckla den uppsökande verksamheten och fastställa ytterligare metoder för ändamålet. Nya metoder ska påföras handlingsplanen och genomföras rent praktiskt. Parallellt studeras även gymnasieutredningens förslag gällande aktivitetsansvaret för att urskilja vilka delar därifrån som kan behöva läggas in i planen under Arbetet fortgår enligt plan. GYMNASIENÄMNDEN 17

22 Översyn av programutbud Gymnasienämnden ska fortsätta att arbeta aktivt för att utveckla kvaliteten i programutbudet. Kommunen ska fortsätta etablera lärlingsutbildningar. - En översyn av kommunens utbud av yrkesprogram kommer att ske inför 2018 års antagningsomgång. Uppföljning delår 1- Genomfört En sammanställning av de yrkesprogram och inriktningar som finns inom samverkansområdet har tagits fram. Detta tillsammans med statistik har utgjort grunden för de diskussioner som förts tillsammans med de aktuella skolorna om eventuell förändring av utbudet. Det svaga söktrycket till de program och inriktningar som saknas i kommunen samt problem med lokaler har gjort att fokus idag ligger på att se över vilka möjligheterna är att erbjuda fler lärlingsutbildningar inom yrkesprogrammen.

23 Fler i jobb Fler arbetstillfällen Särskilt prioriterat 2017 är insatser som leder till att fler Huddingebor får ett jobb. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar bland annat genom satsningen 100 Huddinge jobb och genom att erbjuda feriepraktikplatser och lärlingsutbildningar. Samverkan mellan kommunen, akademierna och näringslivet ska utvecklas. Förvaltningens arbete med Ung företagsamhet ska också fortsätta att utvecklas och kopplingen mellan gymnasiet, arbetsmarknaden och högskolan ska stärkas. Andel elever nöjda elever (%) årskurs 2 och introduktionsprogrammen, utbildningsval och framtida arbetsliv 28 Totalt (Flickor/Pojkar) Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t ex föreläsare, studiebesök eller praktik Åk (36/52) 42 (37/47) Åk Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, utbildningsval och framtida arbetsliv 29 Totalt (Flickor/Pojkar) Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått Jag har bra kontakt med arbetslivet genom mina studier 30 Grund- Vux (83/93) Grund- Vux 2017 Andel nöjda elever (%) sfi, utbildningsval - Intro Gy- Vux (86/81) 71 (73/60) Intro 2017 Gyvux Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 29 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. 30 Besvaras endast av elever inom yrkesinriktad vuxenutbildning och framtida arbetsliv sfi 2016 Jag är nöjd med den 67 studie- och (68/67) yrkesvägledning jag fått Resultat för 2017 redovisas i delår 2. sfi Förvaltningen åtar sig att utveckla samarbetet mellan BUF och KSF för att stödja arbetet med entreprenörskap. Uppföljning delår 1- Enligt plan Förvaltningens arbete med Ung företagsamhet på både gymnasiet och i grundskolan har i år resulterat i att kommunen utsetts till årets UF-kommun i Stockholms län, vilket var ett mål i Mål och budget för Detta är en otrolig insats som möjliggjorts tack vare hårt arbete av Huddinges elever och lärare i grundskolor och gymnasieskolor och vidare genom samarbetet mellan BUF och KSF samt Huddinges näringsliv under året. Av motiveringen framgår att Entreprenörsarbetet genomsyrar kommunens arbete från politiker till pedagoger. Det finns en tydlig samverkan mellan näringslivssidan, utbildningssidan och skolorna i kommunen, vilket bland annat tar uttryck i den lokala mässan där kommunens alla UF-företag ges möjlighet att ställa ut. Kommunens pedagoger har ett stort intresse och självklart förhållningssätt till entreprenörskap i undervisningen. Ett första möte, för att fördjupa samarbetet mellan KSF och BUF gällande entreprenörskap, har genomförts och kommer att följas av fler. Implementering av riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun. Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning är beslutade i såväl grundskolenämnd som gymnasienämnd. En implementeringsplan har tagits fram som innebär att rektor för varje grundskola, gymnasieskola och för vuxenutbildningen har valt ut tre representanter (en skolledare, en studie- och yrkesvägledare och en lärare) som ska vara de personer, som under rektors ledning, genomför implementeringen på skolan. Som ett led i implementeringsprocessen genomfördes, läsåret 15-16, en gemensam konferens följt av en GYMNASIENÄMNDEN 19

24 utbildning med fokus på Skola-Arbetsliv i samarbete med skolverket och Mälardalens högskola. n - Att fortsätta implementeringen av riktlinjerna på respektive skola. Uppföljning delår 1- Enligt plan Implementeringen drivs på flera håll genom handlingsplaner som upprättades efter den genomförda utbildningen. Målbilden för samtliga enheter är att knyta studie- och yrkesvägledningen närmare undervisningen. Det övergripande syftet är att i större utsträckning göra eleverna studiemotiverade och väl förberedda inför val av fortsatt utbildning och arbete. Arbetet fortlöper enligt plan. Feriepraktik Inför sommaren 2017 är ambitionen att hålla minst samma totalvolym som 2016.För 2017 prioriteras planering av upplägget, det administrativa arbetet samt marknadsföring och information om feriepraktiken. Utvärdering och uppföljning är också tydliga arbetsfokus. Marknadsföringen förbättras för att på bästa sätt nå de unga, liksom den administrativa hanteringen av ansökningarna. Liksom tidigare sker tidrapportering inom feriepraktiken som på vilken arbetsplats som helst. Vidare utfärdas tjänstgöringsintyg av handläggare på BUF med utgångspunkt i synpunkter direkt från arbetsplatserna. Utifrån ett områdesperspektiv planeras också en fortsatt satsning på projekteten Tillsammans för Vårby och Tillsammans för Flemingsberg samt nytt för i år liknande projekt för Skogås. - Kommunen ska utreda konceptet Tillsammans för Skogås i avsikt att etablera detta som feriepraktik under Uppföljning delår 1-Enligt plan Fler unga behöver en möjlighet till arbetslivserfarenhet och därför är det värdefullt att vi 2017 kan tilldela fler praktikplatser än tidigare, ca 580 st. inom budgetramen. Söktrycket är högre än någonsin men anmälningarna från arbetsplatserna är ännu inte uppe i den omfattningen de brukar, därav förlängd ansökningstid. De två gymnasieskolorna som brukar ta emot feriepraktikanter har anmält intresse även i år. Informationen och marknadsföringen har fungerat väl, vilket påvisas av det stora söktrycket. Förbättring av administrationen är ett mål varför assistans via personalavdelningen tas in för registrering av ungdomarna i systemstödet för personalhantering och en praktikant assisterar koordinatorn under ett antal veckor under våren. Tillsammans för Vårby och Flemingsberg fortsätter som tidigare år med vardera 60 platser och nytt för i år är projektet Tillsammans för Skogås med 60 platser. Konceptet är likvärdigt för de tre Tillsammansprojekten. Arbetet fortgår enligt plan. Fler yrkeshögskoleutbildningar Inom Vux Huddinge har en heltidsanställd projektledare under 2016 gjort kartläggningsarbete och omvärldsanalyser inför ansökan om nya Yh- utbildningar. Arbetet har genomförts i samarbete med kommunens näringslivsenhet, lokala företagare och olika branschorganisationer. Ett gediget arbete som resulterat i att sex utbildningsansökningar sänts in till Yh-myndigheten i september Under förutsättning att de inskickade ansökningarna beviljas påbörjas i januari ett arbete för att starta utbildningar i augusti. Uppföljning delår 1- Enligt plan Den 8 februari kungjorde Myndigheten för yrkeshögskolan, Yh, de för 2017 beviljade ansökningarna gällande yrkeshögskoleutbildning. Bland de beviljade utbildningarna återfinns två av Huddinge kommuns sex ansökningar, nämligen utbildning till medicinsk sekreterare och dito på distans. Planeringsarbete inför kursstarten hösten 2017 pågår och fortskrider enligt plan. Samarbete med akademierna i Flemingsberg Ett samarbete har påbörjats med akademierna i Flemingsberg dels genom gymnasierådet men också genom de kontakter som har tagits i samband med planeringen inför ny kommunal gymnasieskola i Flemingsberg. Gymnasierådet planerar för ett nytt möte mellan lärare på gymnasiet och högskolorna i Flemingsberg, för att diskutera pedagogiska frågor och övergången mellan gymnasieskola och högskola. Programmet planeras äga rum under hösten, i vecka 44. Den nya gymnasieskolans samarbete med akademierna tros även kunna hjälpa övriga gymnasieskolor att få ett bättre samarbete med akademierna. Syftet är att samarbetet sker på flera plan och stärker redan påbörjat arbete som nu

25 sker via högskolerådet, gymnasierådet, verksamhetsförlagd utbildning för lärarkandidater mm. Övningsskolor Barn och utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat samarbete med de lärosäten i länet som bedriver lärarutbildning och tar emot ett stort antal lärarstudenter i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU). Att ta emot lärarstudenter är en viktig del i vårt skolutvecklingsarbete och av stor betydelse för rekryteringen av lärare. Sedan 2015 ingår Huddinge i ett femårigt projekt tillsammans med Södertörns högskola. Syftet med projektet är att skapa en lärarutbildning med tydligare fokus på professionsutveckling och att förbättra de blivande lärarnas undervisningsförmåga. För våra lärare innebär deltagandet i projektet att man får en stärkt handledarkompetens som kan bidra till att utveckla och stärka den egna undervisningsförmågan. Genom ökade kontakter med högskolans lärare får man också tillgång till aktuell forskning inom skolområdet. Två gymnasieskolor ingår i projektet. Under 2017 kommer projektet att fokusera på att utveckla och stärka de samarbetsformer som byggts upp mellan handledare och kurslärare från högskolan för att bidra till en ökad professionskunskap och en bättre undervisningsförmåga hos studenterna. En annan prioriterad fråga är att utveckla former inom projektet för att studenterna ska få möjlighet att anpassa inriktningen på sina examensarbeten till kommunens verksamhet och utvecklingsområden. Kommentar delår 1 Erfarenheterna av de nya arbetsformer som prövats inom projektet för att introducera VFU-kurser samt bedöma dessa har varit goda och under året fortsätter arbetet för att ytterligare stärka och utveckla kvaliteten på arbetet med studenternas VFU. De involverade gymnasieskolorna är Huddingegymnasiet och Östra gymnasiet. Övriga skolor i projektet är grundkolorna Hörningsnäs/ Ängsnäs, Mörtviksskolan och Utsäljeskolan, samt förskoleområdena Stuvsta, Snättringe, Sjödalen och Österled. Arbetet med övningsskoleprojektet fortlöper enligt plan. GYMNASIENÄMNDEN 21

26 God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Skola har ett stort ansvar i att bidra till att fler unga upplever god hälsa. Det görs bland annat genom att erbjuda god och näringsriktig mat inom alla de verksamheter där måltider serveras. Kostenheten inom barn- och utbildningsförvaltningen har som uppdrag att utifrån livsmedelsverkets rekommendationer och aktuell forskning inom området ta fram menyförslag till våra skolor med god och näringsriktig kost. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för våra livsvanor senare i livet. Enligt gymnasieskolans läroplan ska våra gymnasieelever få kunskap om förutsättningarna för en god hälsa i den ordinarie undervisningen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en medvetenhet kring sin egen personliga hälsa. De ska ha en möjlighet att utveckla en förmåga att använda olika typer av rörelseaktiviteter och utemiljöer samt naturen som en källa till välbefinnande. Skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har pekats ut som en orsak till stress och oro och är därför något vi behöver ta på stort allvar. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar, tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, i kommunens övergripande samarbete Samkraft. - Under förutsättning att medel beviljas, till projektet Närvaro-Frånvaro, kommer frånvarosituationen på gymnasieskolorna att kartläggas för att i ett nästa steg ta fram en gemensam handlingsplan för att öka närvaron bland eleverna. Uppföljning delår 1- Enligt plan I december 2016 beviljades medel från Samkraft till projektet Närvaro-Frånvaro. Rekryteringen för att hitta en projektansvarig påbörjades i början av året och avslutades tidigt i mars månad. Tjänsten är tillsatt på 80 procent med start 1 april 2017 och sträcker sig året ut. Arbetet fortgår enligt plan.

27 Ekosystem i balans Under 2017 är det särskilt prioriterat att energieffektivisera genom beteendeförändring. Ett exempel på detta är det pågående arbetet med samordnad varutransport samt arbetet med att minska matsvinnet. Kunskap om hållbar utveckling är även en naturlig del av gymnasieskolans pedagogiska uppdrag för att öka medvetenheten om hur det egna beteendet påverkar miljön. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar För att påverka brukarbeteenden vad gäller energiförsörjning kommer en kommungemensam informationskampanj genomföras gentemot olika verksamheter med en tillhörande tävling. Dessutom kommer energimätare kopplas till apparater med hög energiförbrukning för att på så sätt synliggöra energiåtgång för brukare. Vad gäller samordnad varudistribution kommer kommunstyrelsens förvaltning leda ett utredande arbete för att se vilka andra avtalsområden som kan anslutas. Kommentar delår 1 Samordnad varudistribution och lokalplaneringsenheter ligger under kommunstyrelseförvaltningen och den del barn- och utbildnings förvaltningen kan arbeta med är att bevaka och beställa energisnåla byggnader när det ska byggas nytt. Ökad andel miljöanpassade inköp Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska ske. Barnperspektivet ska särskilt bevakas så att barn och unga inte exponeras för skadliga ämnen då exponering i unga år kan ge bestående skador. I detta arbete ingår arbete med att fasa ut skadliga kemikalier. Systematisk kvalitetsutveckling Systematiskt planera, följa upp och förbättra Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete utföras på både huvudmannanivå och på enhetsnivå. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunens verksamheter. Viktiga faktorer för att nå dit är tillgången på riktiga tillagningskök samt att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs. Matsvinnet ska minska. Utsortering av förpackningar och matavfall ska ske. Återbruk ska uppmuntras. Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna % Jan -mars Totalt (%) 36,2 40,0 44,6 46 Gymnasieskolan 33,4 32,8 38,1 36 n - Minska matsvinnet (tallriks- och serveringssvinnet) under lunchserveringen med 10 procent jämfört med föregående år. Uppföljning delår 1- Enligt plan En matsvinnsmätning kommer att genomföras senare i vår. Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Huvudmannens kvalitetsarbete utgörs av kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Huvudmannen begär även in rapporter från alla enheter vid tre tillfällen per år. Dessa utgör en del av huvudmannens uppföljning av verksamheten och bidrar till huvudmannens analys och verksamhetens resultat. Ansvarig för huvudmannens kvalitetsarbete är utbildningsdirektören. Ansvarig för att ta fram rutiner för kvalitetsarbetet på huvudmannanivå är biträdande utbildningsdirektör. Verksamhetschef ansvarar för att kvalitetsarbetet bedrivs i varje skola. Rektor ansvarar för det egna kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Inom GYMNASIENÄMNDEN 23

28 ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av enkät- och kunskapsresultat och chefers bedömning av den egna verksamheten samt dokumentation från skolornas systematiska kvalitetsarbete. Resultaten följs upp på kvalitetsdialog mellan verksamhetschef och skolledningarna i samverkan med verksamhetsanalytiker och ekonom. Huddinge kommun har en fastlagd process för planering och uppföljning, till vardags kallad PUFF - planera, utföra, följa upp och förbättra. Processen syftar till att förbättra kvalitet och ha en god ekonomisk hushållning. I processen bryts målen för verksamheten ner i mått och åtaganden och genom uppföljning identifieras utvecklingsbehov. Uppföljningen av introduktionsprogrammens resultat är idag bristfällig och kan utvecklas. Detta gäller framförallt den kvantitativa uppföljningen. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska utveckla uppföljningen av introduktionsprogrammens resultat. Uppföljning delår 1- Enligt plan En del av den statistik som just nu tas fram för hand av skolledningarna ur Procapita kommer under vårterminen att integreras i kommunens lednings- och informationssystem (LIS) för att möjliggöra effektivare resultatanalys. För att ytterligare utveckla resultatuppföljningen av introduktionsprogrammen behöver det ske förändringar i Procapitas registreringsmöjligheter vilket utgör en separat fråga. När det gäller elevenkäten på introduktionsprogrammen genomförs den i oförändrat skick i år men det kommer därtill att göras en översyn av den i syfte att skapa en målgruppsanpassad elevenkät för elever på språkintroduktion och övriga introduktionsprogram. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska delta i projekten Kommunkompassen och Kommunens kvalitet i korthet. Uppföljning delår 1- Enligt plan Under slutet av mars genomförs Kommunkompassen i Huddinge kommun och utifrån resultatet kommer en handlingsplan med åtgärder att tas fram. Projektet undersöker fortsättningsvis under 2017 möjligheten att delta i KKiK 31. Projektet fortlöper enligt plan och kommer att avslutas i augusti Ökad processorientering I Huddinge kommun ska processmognaden öka. Det betyder att vi ska kartlägga, dokumentera och utveckla våra processer i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna, effektivisera utförandet och stärka styrningen. God användning av digitaliseringens möjligheter Med utgångspunkt i Strategi för Huddinges väg in i e- samhället behöver kommunen ta fram enkla, säkra och sammanhållna digitala tjänster som baseras på användarnas behov samt förbättra och effektivisera verksamheterna för att minska kostnader. Detta kan ske genom framtagandet av nya e-tjänster och med stöd av IT, automatisera och effektivisera interna arbetssätt, processer och informationshantering som minskar kostnader och underlättar arbetet för medarbetarna i närtid och på sikt. Under 2017 genomförs flera kommungemensamma satsningar, såsom implementering av DigiPUFF-systemet, projektverktyget Antura, verktyg för nytto- och kostnadsanalyser och processverktyg. Dessutom genomförs det kommungemensamma projektet Utskrift som tjänst. Ett projekt i syfte att införa e-arkiv påbörjas också. 1. Ökad användning av e-tjänster Ansökan om konto i Skola Ansökan om modersmålsundervisning Ansökan om skolskjuts eller terminskort E-blomlådan*, tregradig skala Barn & elever 1,8 2,69 2,5 2,35 Skola & lärande 2,1 2,43 2,25 2,63 *E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling i form av e-tjänster, som SKL Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram. Resultaten ska läsas utifrån skalan = ej påbörjat, 2 = under genomförande och 3 = uppnått. Resultaten i tabell 1 ovan informerar om läget vad gäller e- tjänster uppmätt i slutet av mars 2017, och mätningen gäller gymnasieskolan och grundskolan. Nya resultat för e- blomlådan, tabell 2, kommer att presentaras i delår Kommuners kvalitet i korthet (SKL)

29 - Förvaltningen åtar sig att effektivisera genom digitalisering, genom att samverka kring utveckling av befintliga och kommande e-tjänster. Uppföljning delår 1- Enligt plan Utvecklingsavdelningen på barn- och utbildningsförvaltningen har påbörjat realiserandet av åtagandet att samverka kring befintliga och kommande e- tjänster, utifrån att ha genomfört ett första verksamhetsövergripande möte. Till mötet kallas också representant för KSF:s IT-sektion. Två möten per termin är vad som hittills är planerat. Arbetet fortgår enligt plan. - Förvaltningen åtar sig att informera om och förbereda verksamheterna för den kommande data-skyddsförordningen. Uppföljning delår 1-Enligt plan I maj 2018 kommer en ny EU-förordning som ersätter den svenska personuppgiftslagen (PUL). Förordningen innehåller delvis stora förändringar jämfört med personuppgift-slagen. Den registrerades rättigheter stärks och den person-uppgiftsansvariges ansvar och skyldigheter utökas. Det blir viktigt att skärpa kontrollen över vilka personuppgifter som hanteras i system och tjänster och hur man informerar om dem. Arbetet med information till verksamheter, inventering och översyn har under 2017 påbörjats. Under perioden januari till mars 2017 har förvaltningens ledningsgrupp och gymnasieverksamhetens rektorsgrupp informerats. Ytterligare informationsinsatser planeras under våren och hösten. Arbetet går enligt plan. GYMNASIENÄMNDEN 25

30 Attraktiv arbetsgivare Antal anställda Totalt Kvinna Man Varav chefer Kvinna Man Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt 0,9 % 1,6 % 2,6 % Antalet anställda ligger på en konstant nivå. Dock har personalomsättningen ökat mellan 2016 och Ökningen är störst inom lärargruppen och rörligheten för denna yrkesgrupp ökar i länet. Engagerade och professionella medarbetare Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med andra arbeta mot de gemensamma målen. Medarbetarskapet ska kännetecknas av engagemang, ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten samt en vilja att utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. I medarbetarskapet ingår att leva upp till kommunens gemensamma värden. Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) Etappmål Totalt 79,9 78, Hållbart medarbetarengagemang - Motivation Totalt 76 75,3 73,6 80 Statlig reform för karriärtjänster för lärare Etappmål för 2017 Totalt (antal) * 40 *16 förstelärare och 3 lektorer (totalt 22 platser) Rekryteringen av lärare har hög prioritet under året. Det är av vikt för nämnden att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla de lärare som redan arbetar i skolorna. - Öka andelen behöriga lärare Uppföljning delår 1- Enligt plan Enligt den senaste nationella statistiken är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen inom gymnasieskolan läsåret 15/16 89,9 procent, vilket är en ökning från föregående år. Motsvarande länssiffra för kommunala gymnasieskolor är 89,1 procent. Andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen är också högre i Huddinges kommunala gymnasieskolor, 85,4 procent, jämfört med länet som helhet 83,9 procent. Lärarlyftet erbjuds för att öka behörigheten. -Stärka karriärvägar för lärare Uppföljning delår 1- Enligt plan Åtagande går enligt plan och utvecklig av styrdokument och processer har skett. Den statliga reformen med förstelärare och särskilt skickliga lärare med forskningsanknytning, lektorer, fortsätter. Fortbildning, stöd och nätverk erbjuds. Förvaltningen har tidigare ansökt och ansöker nu i vår om utökade medel för karriärtjänster hos Skolverket. Engagerade och professionella chefer Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt skapa och upprätthålla välfungerande arbetsprocesser. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) Etappmål Totalt 68,9 68,9 67,1 68 Hållbart medarbetarengagemang Ledarskap Totalt 77 76,6 78,5 77

31 Ledarskapsprofilen minskar något och ligger under etappmålet (68). HME ledarskap ökar och ligger över rikssnittet (77). - Att med utgångpunkt från rektorernas önskemål fortsätta chefsutvecklingsprogrammet Hållbart ledarskap utifrån lärdomarna från utbildningen i det transformativa ledarskapet. Uppföljning delår 1, Enligt ny plan Åtagandet har inte kunnat genomföras då personalhälsan, som varit leverantör av programmet, har många vakanser. Chefsutvecklingsprogrammet har därmed fått en annan inriktning. Alla chefer inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen har under hösten genomgått en utbildning i tranformativt ledarskap, som ett led i implementeringen av kommunens nya personalpolicy. Under våren fortsätter chefernas utbildning med en målutbildning som ger kunskap, färdigheter och en fördjupad förståelse för principerna i ett målsättningsarbete som främjar motivation, välbefinnande och arbetsprestation. - Att utveckla det undervisningsnära ledarskapet Uppföljning delår 1 Detta utvecklas bland annat i det kollegiala lärandet under rektorsmöten och BUFs chefsmöten. Goda förutsättningar Gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara en bra arbetsplats med en god arbetsmiljö och lika villkor. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för arbetsmiljö, kompetensutveckling och förmåner samt ett arbete för jämställdhet och mångfald och en aktiv lönebildning. Medarbetarenkäten Prestationsnivå Etappmål Totalt 72,2 71,6 69,9 70 Hållbart medarbetarengagemang - Totalt Totalt 76 75,9 75,1 79 Sjukfrånvaron (total) Totalt (%) 5,0 5,5 5,2 6 % Kvinnor (%) 5,4 6,2 6,2 Män (%) 4,4 4,2 3,4 Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) Totalt (%) 1,6 1,7 1,6 - Kvinnor (%) 1,8 1,9 1,7 Män (%) 1,2 1,3 1,3 Prestationsnivån har sjunkit marginellt och ligger på etappmålet. HME totalt ligger under rikssnittet (79) Den totala sjukfrånvaron ligger under etappmålet (6 %) och har sjunkit. Sänkningen härrör sig från att männens sjukfrånvaro har sjunkit. Korttidssjukfrånvaron har sjunkit. Sänkningen härrör sig från att kvinnors sjukfrånvaro sjunker. Ytterligare fokus och resurser läggs på att bedriva ett systematiskt och aktivt arbete i genomförandet av rehabiliteringsprocessen. Chefer erbjuds utbildning och stöd kopplat till rehabiliteringsarbetet. - Sänka sjukfrånvaron Uppföljning delår1, Enligt plan Arbetet fortgår enligt plan - Fortsatt implementering av personalpolicyn Uppföljning delår 1, Enligt plan Arbetet med att implementera personalpolicyn fortgår enligt plan. Huddinge kommuns arbetsmiljöprocess implementeras och anpassas till gymnasienämndens verksamhet. Fortsatt införande och efterlevnad av ett nytt systematiskt arbetsmiljöarbete i kommunen har betydelse för att skapa goda arbetsplatser. Här sker fortsatta utbildningar samt certifiering av chefer. - Fortsatt implementering av ny arbetsmiljöprocess Uppföljning delår 1, Enligt plan Detta arbete fortgår enligt plan. Förvaltningen anpassar Huddinge kommuns arbetsgivarvarumärke till bristyrkesgrupper och genomför aktiviteter för att kommunicera detta. GYMNASIENÄMNDEN 27

32 - Anpassning av Huddinge kommuns arbetsgivarvarumärke Uppföljning delår 1, Avviker från plan Avviker från plan. Arbetet har flyttats fram till i höst då BUF personal och BUF kommunikation i detta läge inte har tillräckligt med resurser för att bedriva arbete i denna fråga. - Genomförande av lärarlönelyftet Uppföljning delår 1, Enligt plan Förvaltningen bedriver ett aktiv arbete för att säkerställa att lärarlönelyftet får så stort genomslag som möjligt. Arbetet fortgår enligt plan.

33 Sund ekonomi Kommuner ska, enligt kommunallagen 8 kapitlet 1, ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport, enligt 20 a. Denna redovisning ska behandlas av fullmäktige. Detta är viktigt för att skapa långsiktigt förtroende och ekonomisk transparens för kommuninvånarna och medarbetarna inom kommunens verksamheter. Viktiga grundförutsättningar för att uppnå detta är: God kunskap om den ekonomiska situationen. En god framförhållning och regelbunden informativ och tydlig rapportering ger beslutsfattare på olika nivåer en säker grund för att ha kontroll över ekonomin. Tydlig ekonomistyrning. Det ska finnas tydliga former och regler för den ekonomiska dialogen, där beslutsfattare får de styrsignaler och det stöd som krävs för att göra nödvändiga prioriteringar, och där chefer/medarbetare motiveras att vidta åtgärder som syftar mot en sund ekonomi. Ordning och reda. En säker och effektiv ekonomisk förvaltning understöds av kommunens ekonomimodell, ekonomisystem och ekonomirutiner. När redovisningen är i god ordning, kommunens tillgångar förvaltas väl och kommunen agerar ekonomiskt strukturerat, kan den kommunala organisationen känna trygghet i förvaltningsuppdraget. Ekonomiadministrativ utveckling. Ekonomisk redovisning, rapportering, planering, styrning, förvaltning och utbildning måste utvecklas i takt med förändringar i lagstiftning och omvärld samt med förändrade behov från en organisation i ständig utveckling. Budgethållning De kommunala verksamheterna ska ha en ekonomi balans vilket har stor betydelse för hur nämndens ekonomi ser ut. I delårsrapport per den 31 mars finns en del osäkerheter. Löneavtalen är ännu inte helt klara och semesterlöneskulden är mycket preliminär. En annan osäkerhetfaktor är de interkommunala kostnaderna och intäkterna från andra kommuner och entreprenader. Det är svårt att prognosticera hur höstens placeringar kommer att se ut och elevernas val av huvudman. Utfallet för första kvartalet är positivt även i helårsprognosen för 2017 räknar förvaltningen med ett överskott. Budgethållning Nämndernas resultat (mnkr) Etappmål 12,1-5,5 8,0 4,9 Regelbunden ekonomisk rapportering - införa månadsuppföljningar med prognos för att få en bättre uppföljning och kontroll på det ekonomiska läget. På sikt är tanken att alla gör det genom kommunens budget- och prognosverktyg IBP. Uppföljning delår 1 Förvaltningen har genomfört workshops som avser prognostisering i systemet IBP för budgetansvariga och ekonomer. Det sker fortfarande utveckling av det nya systemet IBP. Hälsobokslut - ta fram och synliggöra kostnader för personal och exempel på vad sjukfrånvaro kostar. Uppföljning delår 1 Detta är ett åtagande som ska påbörjas i april, inte genomförd ännu. Säkerställa att redovisning är korrekt. Ta fram en utbildningsplan gällande redovisning och system. Uppföljning delår 1 Det finns en utbildningsplan för hela 2017 som är planerad. Under vårterminen är det planerat fem tillfällen varav fyra är genomförda. Detta är en utbildningsinsats som genomförs tillsammans med upphandlings- och redovisningssektionen på kommunstyrelsen för alla beslutsattestanter och godkännare i kommunens redovisningssystem. Utbildningen omfattar processen från det att ett inköp görs av en leverantör och fakturans process i systemet samt hantering vid avvikelser. Även en LIS utbildning är genomförd under mars månad. GYMNASIENÄMNDEN 29

34 Uppföljning av avtalstroheten sker varje kvartal vilket är viktigt eftersom kommunerna måste följa lagen om offentlig upphandling och syftet är att få bättre upphandlingar till ett lägre pris. Öka avgiftsfinansieringen - Utredning av avgifter och taxor inom nämnden samt utredning gällande gemensam kalkyl för prissättning av måltider (köp/sälj måltider). Uppföljning delår 1 Detta arbete påbörjas under maj månad. Långsiktig balans De finansiella målen är satta med inriktning mot långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Kostnadsnivåerna för verksamheterna ska analyseras och jämföras med andra kommuner som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar. Budgetåret 2017 Delårsresultatet är rättvisande för perioden. Lönerörelsen är ännu inte avslutad därför är det idag osäkert hur mycket lönerna kommer att stiga Gymnasienämndens förväntade utfall för 2017 är ett överskott med 4,9 mnkr. I dag ser ekonomin stabil ut för nämndens verksamheter. Samtliga gymnasieskolor räknar med överskott eller en budget i balans. Förvaltningen har i den ekonomiska prognosen varit försiktig med att boka upp de förväntade intäkterna för asylsökande. Vi har ännu inte fått någon Benchmarking, vilket innebära att jämföra våra verksamheter med andra kommuner för att säkerställa att nivåerna på våra kostnader ligger på en acceptabel nivå. Uppföljning delår 1 Förvaltningen har påbörjat arbetet med benchmarking med andra kommuner och kommer att fortsätta det arbetet under året. Det är framförallt inom förskoleverksamheten som arbetet gett resultat. Få fram verksamhetslokaler som är ändamålsenliga genom att ta fram process för hur kommunala/privata lokaler ska hanteras på tjänstemanna- och politikernivå. Uppföljning delår 1 Det pågår ett arbete i kommunstyrelseförvaltningens lokalplaneringsavdelning. ersättning från migrationsverket för Antalet asylsökande elever som kommunen får ersättning för ifrån migrationsverket kommer att minskar i takt med att eleverna får besked om de får uppehållstillstånd eller inte. För tredje kvartalet 2016 sökte kommunen ersättning för 163 gymnasieungdomar. Antalet gymnasieelever kommunen sökte ersättning för sjönk till cirka 100 första kvartalet Resultaträkning, mkr Utfall per mars 2017 Prognos helår 2017 Utfall per mars 2016 Taxor och avgifter 0,2 1,0 0,2 Försäljning av verksamhet 38,6 167,0 39,0 Bidrag 11,1 44,0 9,7 Övriga intäkter 2,4 10,4 1,0 Intern resursfördelning 59,7 243,0 56,0 Verksamhetens intäkter 112,0 465,4 105,9 Personal 63,7 260,2 58,9 Lokal 18,5 73,5 18,0 Bidrag kostnader 0,2 0,5 0,2 Köp av verksamhet 86,7 371,0 84,3 Konsulter och inhyrd personal 3,0 12,0 1,5 Varor och tjänster 13,0 50,0 14,2

35 Kapitalkostnad 0,8 3,0 0,6 Övriga kostnader 0,0 0,7 0,0 Intern resursfördelning 59,7 243,0 56,0 Verksamhetens kostnader 245, ,8 233,7 Nettokostnad 133,6 544,4 127,8 Budget, netto 138,3 549,3 129,4 Årets resultat 4,7 4,9 1,6 varav uttag Eget kapital 0,0 0,0 Balansresultat 0,0 0,0 0,0 IB Eget kapital 15,4 UB Eget kapital 16,5 Gymnasienämndens ekonomiska helårsprognos för 2017 är ett överskott med 4,9 mnkr. Gymnasienämndens positiva ekonomiska resultat mot budget kan sammanfattas som följer: Eleversättning ungdomsgymnasiet + 1mnkr, eleversättning gymnasiesärskolan +1,5 mnkr. Orsaken är att det är färre elever än planerat som studerar. Administration +1 mnkr och lokalhyra +0,5 mnkr. Återbetalning av tidigare års underskott från Sågbäcksgymnasiet +0,9 mnkr. Utfall/prognos per verksamhetsområden, mnkr Utfall per mars Avvikelse per 2017 mars 2017 Avvikelse prognos helår 2017 Utfall per mars 2016 Förändring , % Nämnd, ledning övergrip verks 4,9 0,6 1,5 3,1 51,6% Ungdomsgymnasiet 106,2 2,3 1,9 102,9 3,2% Gymnasiesärskola 7,1 1,4 1,5 8,4-15,5% Vuxenutbildning 15,6 0,4 0,0 13,4 16,4% Summa netto 133,6 4,7 4,9 127,8 4,5% Enheternas kommentarer Ekonomin ser stabil ut för nämndens verksamheter. Samtliga enheter räknar med överskott eller en budget i balans. Nämnd och ledning +1,0 mnkr Vakant tjänst inom aktivitetsansvaret som ännu inte är tillsatt. Kostnaden för semesterlöneskuldsökningen är prognostiserad till 1 mnkr. Feriepraktik +0,0 mnkr Verksamhet pågår under sommaren. Till dags datum har verksamheten belastas med koordinatorns lönekostnader samt kostnader för marknadsföring. I prognosen räknas verksamheten att hålla budget. Resurscentrum för nyanlända, RCN +0,0 mnkr Enhetschefen kommer under 2017 att till 50 procent jobba som projektledare för ny gymnasieskola i Flemingsberg. Kostnaden för projektledare uppdraget finansieras av gymnasieförvaltningen. Det prognostiserade resultatet förutsätter att vi kan finansiera delar av enhetens personalkostnader med bidrag från migrationsverket för de nyanlända. Lokalhyra +0,5 mnkr Lokalhyran kommer inte att bli så hög som planerat. Utfallet kommer att bli lägre än den planerade lokalhyran för gymnasienämndens hyresobjekt. I prognosen ingår att hyran för sprinteleverna vid Stortorp finansieras med medel från migrationsverket. Ungdomsgymnasiet eleversättning +1,0 mnkr Eleversättningen till kommunens egna skolor och andra kommuner och friskolor för Huddinges folkbokförda elever ser ut att bli lägre än budgeterat. Prognosen idag är att antalet elever vi betalar ut eleversättning för kommer att bli färre än vad vi budgeterat för. Gymnasiesärskola eleversättning +1,5 mnkr Eleversättningen till kommunens egna skolor samt till andra kommuner och friskolor för Huddinges folkbokförda elever kommer att bli lägre än budgeterat. Prognosen idag GYMNASIENÄMNDEN 31

36 är att antalet elever vi betalar ut eleversättning för kommer att bli färre än vad vi budgeterat för. Huddingegymnasiet +0,0 mnkr Enheten har vänt en negativ ekonomisk trend. Skolan arbetar hårt för att ha en ekonomi i balans. Helårsprognosen är idag ett nollresultat. Förklaringen till den förbättrade ekonomiska prognosen är att avhoppen har minskat. Eleverna som kommer att börja gymnasieskolan till hösten förväntas bli fler än planerat. Sågbäcksgymnasiet +0,9 mnkr Enheten vidtog under hösten åtgärder för att uppnå en budget i balans och för att betala tillbaks sin skuld till kommunen. Åtgärderna har börjat ge resultat. Det tillsammans med den positiva elevutvecklingen cirka 60 elever fler kommer att läsa de nationellaprogrammen vid skolan jämfört med i fjol. Även eleverna på Introduktionsprogrammen kommer att bli fler. För att kunna betala tillbaks en del av sin skuld har skolan skapat en buffert främst genom vakanser. Sjödalsgymnasiet +0,0 mnkr Enheten har idag ett överskott. Överskottet kommer att minska eftersom antalet elever förväntas bli färre än planerat. Främst är det ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammet som tappar elever. I dag är prognosen ett nollresultat eller ett mindre överskott. Trots elevtappen så är det idag ingen oro för att enheten inte ska uppnå en ekonomi i balans. Östragymnasiet 0,0mnkr Enheten har fortsatt högt söktryck till skolan och inget besvär med att fylla sina klasser. Här ligger grunden till skolans stabila ekonomi. Vux Huddinge +0,0 mnkr Trycket för att läsa vid gymnasial yrkesvuxenutbildningen har inte varit så stort som planerat under början av året. De första månadernas överskott kommer att användas till att ta in fler elever än planerat under resten av året. Först till hösten kan vi se om söktrycket ligger kvar på en lägre nivå än vad som planerades när budgeten gjordes. Investeringar, mnkr Budget 2017 Utfall per mars 2017 Prognos helår 2017 HGY Lokaler/Inventarier 1,05 0,0 1,05 SJÖ Lokaler/inventarier 1,70 0,1 1,70 SGY Lokaler/Inventarier 1,015 0,0 1,015 Östra Lokaler/Invent 1,2 0,1 1,2 RCN Datorer 0,2 0,1 0,2 Accesspunkter 0,535 0,0 0,535 Summa netto 5,7 0,3 5,7 Skolornas investeringsbehov 2017 gäller främst inköp av datorer. Huddingegymnasiet behöver köpa in stationära datorer men även byta ut möbler och inventarier. Sjödalsgymnasiet kommer att köpa in närmare 300 Chromeboks samt ett 70-tal datorer. Östra och Sågbäcksgymnasiet kommer också att köpa in nya datorer under Sjödalsgymnasiet och Sågbäcksgymnasiet planerar även att bättra på skolornas skalskydd under året. Lokaler Planerade åtgärder under 2017 är färdigställande av byggskolan på Sågbäcksgymnasiet och att göra om Café/entrén vid Sjödalsgymnasiet. Uppföljning delår 1 Ombyggnation av J-hallen vid Sågbäcksgymnasiet går enligt plan. Arbetet ska vara klart under Entreprenör är upphandlad. Vid Sjödalsgymnasiet ska ytan utanför cafeterian på plan tre göras om för att få det mer trivsamt och öppna upp för en plats med naturliga möten. Intern kontroll Intern kontroll är en process som används för att säkerställa att verksamheten fungerar och att målen nås. Fokus är att minska risken för oönskade händelser genom strukturerad riskhantering. Det handlar dels om att på ett systematiskt sätt identifiera och minska risker och dels om att skapa strukturer för att förebygga att oönskade händelser inträffar. God intern kontroll förverkligar vi genom att vi på alla nivåer i organisationen arbetar systematiskt med att minska eller eliminera befintliga risker, skapar systematik, processer och rutiner för att säkerställa god ordning,

37 kontrollerar efterlevnad av lagar och regler, samt genom ett kontinuerligt arbete för att höja riskmedvetenheten på alla nivåer i Nämndens internkontrollarbete Gymnasienämndens arbete med intern kontroll består av fyra delar: 1. riskidentifiering utifrån målen, 2. uppföljning av processer och rutiner, 3. uppföljning av revisionsrapporter och andra granskningar, samt 4. systematisk uppföljning av verksamheten För att tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten finns särskilda rutiner framtagna för ett systematiskt kvalitetsarbete i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Det systematiska kvalitetsarbetet ska, enligt skollagen, inriktas mot att uppfylla de nationella mål som finns för utbildningen och utföras på både huvudmannanivå och på enhetsnivå. Därför ligger tyngdpunkten för det systematiska kvalitetsarbetet i de kommunala målen Utbildning med hög kvalitet och Effektiv organisation, vilka är de kommunala mål som har en direkt påverkan på undervisningens kvalitet. Utbildningsförvaltningens nämndmål har en tydlig koppling till de nationella mål som gäller för verksamheterna. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har en årsplan där tillfällen är avsatta för att följa upp arbetet med åtaganden i verksamhetsplanen och åtgärder för risker i planen för intern kontroll. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är en del av huvudmannens interna kontroll. Utbildning med hög kvalitet Systematisk kvalitetsutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat fram särskilda rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå som syftar till att säkerställa att kvaliteten på utbildningen i våra verksamheter håller en hög kvalitet och följer de styrdokument som finns på nationell och kommunal nivå. Varje skolledning sammanställer och analyserar sina resultat systematiskt under året. Arbetet dokumenteras och redovisas för huvudmannen fortlöpande under året i ett dokument kallat Systematiskt kvalitetsarbete. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av kunskapsresultat och elevernas upplevelse av verksamheten samt dokumentation från rektorernas eget systematiska kvalitetsarbete. Åtgärder ska vidtas och dokumenteras då brister uppmärksammas. Resultaten följs upp på kvalitetsdialog mellan verksamhetschef och skolledning tillsammans med verksamhetsanalytiker och ekonomer. Vid dialogerna diskuteras omotiverade avvikelser i resultat, framgångsfaktorer samt åtgärder för utveckling. Huvudmannens kvalitetsarbete följer kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Enheternas resultat ligger till grund för huvudmannens analys och fortsatta utveckling av verksamheten i sin helhet. Som underlag för arbetet begär huvudmannen in underlag samlat i dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete från alla enheter inför delår 1, delår 2 och verksamhetsberättelse. Ytterst ansvarig för huvudmannens kvalitetsarbete är utbildningsdirektören. Ansvarig för att ta fram rutiner för kvalitetsarbetet på huvudmannanivå är biträdande utbildningsdirektör. Verksamhetschef för gymnasieskola och vuxenutbildning svarar för att kvalitetsarbetet bedrivs i varje gymnasieskola. Rektor ansvarar för kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Sund ekonomi Ekonomisk uppföljning Budget- och uppföljningsprocessen är en del av den kommunövergripande planerings- och uppföljningsprocessen i kommunen. Det största arbetet med processen startar i och med att nämnden får sin ekonomiska ram för nästkommande år i samband med fullmäktiges beslut om Mål och Budget. Under hösten arbetar förvaltningen med nämndens verksamhetsplan och där ingår beslut om fördelning av den ekonomiska ramen. För att följa upp att nämnden har en sund ekonomi sammanställs två delårsrapporter under verksamhetsåret. Inför arbetet med delårsrapporterna har förvaltningen ekonomiska dialoger med samtliga rektorer. Dialogerna återkommer också när året går mot sitt slut och bokslutet ska upprättas som i sin tur ingår i verksamhetsberättelsen. Förutom dessa uppföljningar sker en ekonomirapport till nämnd vid alla nämndmöten utom då delårsrapporterna tas upp. Förvaltningen lämnar också månadsvis en kort ekonomisk rapport till ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsen. Syftet med denna månadsrapport är att säkerställa att nämnden har en ekonomi i balans. Attraktiv arbetsgivare GYMNASIENÄMNDEN 33

38 Medarbetarenkät, KOLL Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare ska ha fortsatt hög prioritet. Genom att varje år genomföra en medarbetarundersökning följer förvaltningen upp arbetet med Attraktiv arbetsgivare och skapar underlag för analys och åtgärdsplaner för ständiga förbättringar i våra verksamheter. Andra sätt att stödja och följa upp arbetet med Attraktiv arbetsgivare är våra årliga PLUS-samtal mellan chef och medarbetare som fokuserar på måluppfyllelse och planering samt kompetensutveckling och stöd, samt de årliga bedömningssamtalen mellan chef och medarbetare. Förvaltningen följer också behörigheten i för gymnasielärare genom att registrera examina och behörighet i IT- systemet KOLL. Övergripande analyser kan göras utifrån de uppgifter som finns i KOLL och det är möjligt att påverka insatser kring till exempel kompetensutveckling. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del av den interna kontrollen. Riskreducerande åtgärder De risker som prioriterats i den interna kontrollen berör främst stödprocesser till huvudprocessen utveckling och lärande. Arbetet med huvudprocessen hanteras främst inom ramen för verksamhetsplaneringen. Attraktiv arbetsgivare Risk 1 Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Att arbetet med att sänka sjukfrånvaron inte prioriteras i tillräcklig grad Sjukfrånvaron ska minska och målsättningen är en sjukfrånvaro under länsgenomsnittet. Förvaltningen ska säkerställa att arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder sätts in utifrån rehabiliteringshandboken samt därutöver att alla ärenden över 180 dagar har en särskild handlingsplan. Klart a) ADATO ska användas och uppdateras kontinuerligt under rehabiliteringsärendets gång. Ansvarig: Chefer med personalansvar 1 b) Personalavdelningen gör en månatlig uppföljning i ADATO avseende progress i aktuella rehabiliteringsärenden. Särskilt fokus läggs på ärenden över 180 dagar. Chefer erhåller stöd från respektive personalkonsult. Ansvarig: Personalchef Uppföljning 1a) Avviker från plan Alla chefer använder ej ADATO fullt ut p.g.a. kompetensbrister i nyttjandet. 1b) Enligt plan Risk 2 Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Att rapporteringskedjan i den nya arbetsmiljöprocessen inte fungerar. I den nya processen för SAM ska en sammanhängande kedja av arbetsmiljörapporter aggregeras till nämndnivån för att säkerställa ett gott arbetsmiljöarbete. Klart Uppföljning: Enligt plan 1 a) Översyn av rapportkedjan från lägsta chef t.o.m. verksamhetschef. Ansvarig: personalavdelningen 1 b) Översyn och utveckling av rapportmallarna på alla nivåer. Ansvarig: Personalavdelningen 1 c) Översyn och spridning av instruktioner för hur man ska rapportera i KIA Ansvarig: Personalavdelningen 1 d) Prioritera genomförandet av det systematiska arbetsmiljöarbetets alla delar. Ansvarig: Verksamhetschef

39 Risk 3 Att vi tappar engagerade och professionella skolledare. ansvar Årsbokslut Ansvarig: Ekonomerna på BUF i samarbete med redovisningsenheten på KSF Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt skapa och upprätthålla välfungerande arbetsprocesser. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. Cheferna behöver ha goda förutsättningar att uppfylla ovanstående. Klart a) Översyn av förhållandet mellan uppdrag och resurs så att balans uppnås. Ansvarig: verksamhetschef 1 b) Översyn av stödprocessers utformning och tillämpning så att stödet ökar. Ansvarig: Chefer för stödfunktioner Uppföljning 1a) Enligt plan 1b) Enligt plan Sund ekonomi Risk 1 Att inte kommunens skattemedel används korrekt Bakgrund och tidplan Åtgärder och Uppföljning och stickprovet på fakturor som avser representation. Dessa kontroller ska göras inför varje månadsbokslut. Kontroll av handkassor och kontokort ska ske två gånger på våren respektive hösten, ute på enheterna. Kvalitetssäkra uppföljningen av genomförda inköp och på ett strukturerat sätt följa upp statistiken kvartalsvis och återkoppling till enheter Workshops inför varje delårsavstämning samt utbildning för chefer och ekonomer Månadsvisa kontroller Delår 1 och 2 Uppföljning Risk 2 Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Uppföljning Stickprovskontrollerna avseende fakturor sker varje månad och har genomförts. Stickprovskontroller för handkassor och kontokort sker i maj och oktober. Statistiken följs upp och presenteras på dialoger samt på ekonommöten 4 ggr om året. Det har genomförts två utbildningar samt en utbildning i vårt beslutsstöds system LIS. Även workshopsen inför delårsrapporten har genom förts med chefer och ekonomer Investeringsmedel hanteras felaktigt Kostnaden för investeringen blir hög och belastar årsbudgeten om den tas på driftbudgeten. Vid en långsiktig ekonomi i balans ska vissa kostnader tas på investeringsbudgeten och därmed periodiseras över ett antal år. Det kräver en tydlig planering. Klart Investeringarna ska aktiveras varje månad för att kostnaden ska hamna på rätt period. Rutinerna kring detta ska säkerställas. Ansvarig: Redovisningsekonom Investeringarna har aktiverats till och med mars i år. Rutinbeskrivningarna är ännu inte klara för detta men tas fram till delår 2. Systematisk kvalitetsutveckling Risk 1 Brister i introduktionsprogrammens resultatuppföljning Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Uppföljning Enheterna saknar i nuläget tillgång till ett förfarande som möjliggör registrering av individuella studieplaner och kunskapsresultat i Procapita. Klart Ett nytt registreringsförfarande behöver tas fram och implementeras. Ansvarig Utvecklingschef Avviker från plan. GYMNASIENÄMNDEN 35

40 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning Tillsyn gymnasieavdelningen 2015 Diarienummer: GN-2016/53, Skolinspektionens Dnr :3947 Rekommendation Säkerställ att eleverna får tillgång till studiehandledning på modersmålet Bakgrund och tidplan Efter Skolinspektionens beslut har nedanstående insatser genomförts för att möjliggöra att studiehandledning ges på modersmålet till de elever som behöver det. Skolinspektionen anser därmed att bristen är åtgärdad. Uppföljning febr Åtgärder och Förvaltningen ingår i en kommunövergripande ansvar samverkan, inom ramen för Kommunförbundet Stockholms län, gällande utveckling av nyanlända elevers skolgång. Inom ramen för detta samarbete prioriteras en samverkan och utveckling av studiehandledning på modersmålet genom att utveckla modeller för fjärrstudiehandledning. En samverkan sker också gällande kompetensutveckling för lärare som utför fjärrstudiehandledning på modersmålet. Studiehandledning på modersmålet kan rekvireras av skolorna från kommunens modersmålsenhet. En särskild blankett är framtagen för detta ändamål. Modersmålsenheten kommer att intensifiera sitt arbete med att finna lämpliga studiehandledare bland de anställda modersmålslärarna alternativt nyanställningar. Med utgångspunkt från elevernas behov, i form av ämne och språk, genomförs till hösten, i samarbete med modersmålsenheten, en försöksverksamhet med studiehandledning i grupp på fasta positioner gemensamma för tre av gymnasieskolorna. Skolorna har fått i uppdrag att genomföra en inventering, utifrån tänkbara studiehandledare på modersmålet, bland sin egen befintliga personal på skolan. Skolorna har uppmanats att använda dessa lärare liksom annan visstidsanställd personal, såsom 100 Huddingejobbare, sfi studerande m.fl., för att få tillgång till den kompetens som behövs för att fullfölja uppdraget att erbjuda studiehandledning på modersmålet för de elever som behöver det.

41 Samtliga skolor har tillgång till Inläsningstjänst med den nya modulen Studiestöd på modersmålet. Denna kan användas som komplement till annan studiehandledning på modersmålet. Materialet är kopplat till svenska läromedel och stödet består av en pedagogisk förklaring av läroböckers innehåll på elevens modersmål. Ansvar: gymnasieskolornas rektorer, rektor för modersmålsenheten, Verksamhetscheferna för grundskola och gymnasieskola Uppföljning. Enligt plan Kvalitetsgranskning av språkintroduktion vid Huddinge gymnasiet 2016 Diarienummer: GN-2016/107, Skolinspektionens Dnr :6585 Rekommendation Säkerställ kvaliteten på Språkintroduktionsprogrammet Bakgrund och tidplan Efter Skolinspektionens beslut har nedanstående insatser genomförts. Uppföljning mars 2017 Åtgärder Ansvar Kartläggningen av elevernas kunskaper ska förbättras och utgöra en tydligare grund för elevens individuella studieplan. En elevhälsoplan ska upprättas. Ansvar: Skolan rektor Uppföljning Enligt plan. Avrapportering har skett två gånger till skolinspektionen. Systematiska kontroller Huddinge kommun är enligt skollagen skyldig att planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på ett systematiskt sätt. Barn- och utbildningsförvaltningen följer upp verk-samheternas arbete och resultat fortlöpande och systematiskt under året. Läs mer under avsnittet Nämndens internkontrollarbete. Utbildning med hög kvalitet Kontroll 1 Systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund och tidplan Huvudmannens kvalitetsarbete följer kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Ytterst ansvarig för huvudmannens kvalitetsarbete är utbildningsdirektören. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå syftar till att säkerställa att kvaliteten i verksamheterna håller en GYMNASIENÄMNDEN 37

42 hög nivå och följer de styrdokument som finns nationellt och kommunalt. Klart Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Uppföljning Kvalitetschef Varje skolledning dokumenterar, sammanställer och analyserar sina resultat systematisk under året inför resultatredovisning i delår 1, delår 2 och verksamhetsberättelse. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av kunskapsresultat, elevernas upplevelse av verksamheten samt dokumentation från rektorernas eget systematiska kvalitetsarbete. Resultaten följs årligen upp på kvalitetsdialog mellan verksamhetschef för respektive skolform, rektor och verksamhetsanalytiker. Vid dialogerna diskuteras avvikelser, framgångsfaktorer samt åtgärder för utveckling. Enligt plan Arbetet fortlöper enligt plan. En första inlämning av enheternas dokument för systematiskt kvalitetsarbete har genomförts. Verksamhetsdialoger som utgår från respektive dokument äger rum i samband med denna Sund ekonomi Kontroll 2 Ekonomisk uppföljning Bakgrund och tidplan Budget- och uppföljningsprocessen är en del av den kommunövergripande planerings- och uppföljningsprocessen i kommunen. Klart Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Uppföljning Ekonomichef Fullmäktige beslutar om Mål och Budget och därmed får nämnderna sina ekonomiska ramar för nästkommande år. I nämndernas verksamhetsplaner ingår beslut om fördelning av den ekonomiska ramen samt resursfördelningen för kommunal- och fristående verksamhet. Uppföljningen av att nämnderna har en sund ekonomi görs genom ekonomiska dialoger med ansvariga rektorer och chefer samt månadsvisa ekonomiska rapporter till ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsen. Det ekonomiska läget redovisas i delårsrapporter och bokslut. Enligt plan Uppföljning har genomförts månatligen med verksamhetschef och förvaltningen har svarat på planeringsförutsättningar för perioden i mål och budget, enligt plan.

43 Attraktiv arbetsgivare Kontroll 3 Medarbetarenkät Bakgrund och tidplan Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare ska ha fortsatt hög prioritet. Klart Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Uppföljning Personalchef Uppföljningen av arbetet inom området sker genom en årlig medarbetarundersökning, årliga PLUS-samtal och bedömningssamtal mellan chef och medarbetare. Förvaltningen följer behörigheten för lärare genom att registrera examina och behörighet i IT-systemet KOLL som också systematiserar insatser kring kompetensutveckling. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del av den interna kontrollen. Medarbetarenkät och SAM-enligt plan, behörighetskontroll via KOLL avviker från plan, pga försening överföring av behörighetsdata från Skolverket Kontroll 4 Bakgrund och tidplan Arbetsmiljörapport Arbetsmiljörapporten ska visa ett resultat av arbetsmiljöarbetet och ska ligga till grund för bedömning om arbetsmiljöarbetet överensstämmer med givna krav. Klart Ansvar Personalchef, Verksamhetschef Verksamheterna utgår från årsplan för arbetsmiljöarbetet och gör en årligen återkommande fysisk arbetsmiljörond. En arbetsmiljörapport sammanställs utifrån samtliga verksamheter inom verksamhetsområdet. Uppföljning Enligt plan. Arbete med att skriva arbetsmiljörapporter pågår i nuläget. GYMNASIENÄMNDEN 39

44 Plan för uppföljning och insyn Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Uppföljningen ska utgå från de mål som angivits av kommunfullmäktige samt de krav som ställts i avtal och uppdragsbeskrivningar. Det är varken praktiskt möjligt eller rationellt att följa upp allt samtidigt, så för att bestämma vad som ska följas upp när och hur genomgripande sätts avtalens/uppdragsbeskrivningarnas omfattning och betydelse i relation till deras risk/påverkan på verksamheten. Avtal/uppdragsbeskrivningar som är viktiga, omfattande och kritiska ska prioriteras genom att följas upp frekvent, medan uppföljningen av mindre omfattande och kritiska avtal/uppdragsbeskrivningar får ske mer sällan och/eller mindre genomgripande. Uppföljning 2017 Vuxenutbildning Avtal/uppdrag Typ Ansvar Tidplan Intervall Mottagare Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare Avtalsuppföljning Rektor Löpande Löpande Gymnasienämnden Avtalsuppföljning Biträdande rektor Löpande Löpande Gymnasienämnden Gymnasial vuxenutbildning anordnas av privata aktörer i form av en tjänstekoncessionsupphandling samordnad med kommunerna Botkyrka, Salem Södertälje och Nykvarn Vux 5. Uppföljning och tillsyn sker kontinuerligt under hela året av alla 11 utbildningsanordnare. Alla skolor besöks, gemensamma dialogmöten äger rum vid flera tillfällen under året. Vid behov görs även oanmälda besök när rapport inkommit från elever med allvarliga synpunkter. Under hösten redovisar alla utbildningsanordnare i varsin rapport resultat och analyser av sina verksamheter. Vux 5 återkopplar till utbildningsanordnarna i slutet av året och ger förslag till förbättringar. Svenska för invandrare sfi har från årsskiftet 2016/17 fyra utbildningsanordnare. Flera utbildningsanordnare har lagt ner sin sfi-verksamhet. Uppföljning och avstämning sker ständigt eftersom sfi-verksamheten är flexibel, elever börjar kontinuerligt. En oro finns att utbildningsanordnarna inte kommer mäkta med det förväntade ökade trycket av nyanlända. Vux Huddinge kan då behöva göra en kompletterande upphandling. Verksamhetsstatistik nyckeltal Ungdomsgymnasiet Bokslut 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Ungdomsgymnasiet Bokslut 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Huddingeelever ungdomsgymnasiet Varav elever från andra kommuner I Huddinge skolor Elever hos annan utbildningsanordnare

45 Ungdomsgymnasiet Bokslut 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Gymnasiesärskolan Bokslut 2016 Budget Prognos Totalkostnad mnkr 400,1 427,5 427,5 I Huddinge gymnasieskolor Varav undervisning inkl. läromedel, mnkr 169,3 178,8 178,8 Varav elever från andra kommuner Totalkostnad/elev, tkr 101,5 103,2 103,5 Undervisningskostnader /elev, tkr 58,4 58,8 59,2 Antalet gymnasieelever i stockholmsregionen har börjat öka och kommer så att göra ett antal år framåt. I elevantagandet för 2017 beräknas de asylsökande i snitt över året till 80 elever. Av Huddinge kommuns folkbokförda gymnasieungdomar väljer cirka en tredjedel att studera i kommunens egna skolor, en tredjedel att studera i friskolor och en tredjedel att studera i en annan kommuns skolor. Gymnasiesärskolan Huddingeelever gymnasiesärskolan Bokslut 2016 Budget Prognos Elever hos annan utbildningsanordnare Totalkostnad gymnasiesärskolan mnkr Kostnad/elev gymnasiesärskolan kr ,9 33,3 31,8 456,9 456,1 460,9 Antalet gymnasiesärskoleelever fortsätter att minska. Orsaken till att elevantalet minskar i Huddinge skolor är att elevgruppen som Sågbäcksgymnasiet riktar sig mot i större utsträckning söker sig till andra gymnasiesärskoleprogram som bland annat det estetiskaprogrammet. Hösten 2017 kommer det estetiskaprogrammet att starta vid Östra gymnasiet. Antalet elever som börjar gymnasiesärskolan till hösten förväntas vara lika många som slutar årskurs 4 till sommaren, dvs. 17 stycken. GYMNASIENÄMNDEN 41

46 Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Fler ska få sitt förstahandsval Andelen som fått sitt förstahandsval Verksamhetsstatistik BUF till förskola och skola Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare Egen statistik Utbildning med hög kvalitet Delmål Mått Källa Förbättrade kunskapsresultat Andel elever med lägst betyget E i åk 3 - svenska LIS Fler behöriga till högskola Andel elever med minst betyget E i åk 3 svenska som andraspråk Andel elever med lägst betyget E i åk 3 - matematik Andel elever med gymnasieexamen som andel av alla elever, åk 3 nationella program enligt GY11 Andel elever med gymnasieexamen som andel av elever med avgångsbetyg, åk 3 nationella program enligt GY11 Genomsnittligt betygspoäng, elever med gymnasieexamen Andel betyg på GrundVux med betyget E eller högre, klassrumsundervisning Andel betyg på GyVux med betyget E eller högre Andel godkända betyg på SFI, D-kursen Andel elever med grundläggande högskolebehörighet som andel av elever med avgångsbetyg, nationella program enligt GY11 LIS LIS LIS Skolverket SIRIS; LIS Skolverket SIRIS; LIS Vuxenutbildningens egna resultat Vuxenutbildningens egna resultat Vuxenutbildningens egen statistik Skolverket SIRIS; LIS Fler nöjda med förskola och skola Andel nöjda elever årskurs 2 och introduktionsprogrammen, trygghet och trivsel Andel nöjda elever vuxenutbildningen, trygghet och trivsel Andel nöjda elever SFI, trygghet och trivsel Andel nöjda elever årskurs 2 och introduktionsprogrammen, inflytande Andel nöjda elever vuxenutbildningen, inflytande Andel nöjda elever SFI, inflytande Andel nöjda elever årskurs 2 och introduktionsprogrammen, lärandet Andel nöjda elever vuxenutbildningen, lärandet Andel nöjda elever SFI, lärandet Andel nöjda elever årskurs 2 och introduktionsprogrammen, helhetsomdöme Andel nöjda elever vuxenutbildningen, helhetsomdöme Andel nöjda elever SFI, helhetsomdöme Enkät från KSL samt BUF:s egen undersökning Enkät från KSL Enkät från KSL Enkät från KSL samt BUF:s egen undersökning Enkät från KSL samt BUF:s egen undersökning Enkät från KSL Enkät från KSL Enkät från KSL Enkät från KSL Enkät från KSL samt BUF:s egen undersökning Enkät från KSL Enkät från KSL Fler i jobb Fler arbetstillfällen Andel elever nöjda elever årskurs 2 och introduktionsprogrammen, utbildningsval och framtida arbetsliv Andel nöjda elever vuxenutbildningen, utbildningsval och framtida arbetsliv Andel nöjda elever SFI, utbildningsval och framtida yrkesliv Enkät från KSL samt BUF:s egen undersökning Enkät från KSL Enkät från KSL Ekosystem i balans Delmål Mått Källa Ökad andel miljöanpassade inköp Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Leverantörsstatistik Systematisk kvalitetsutveckling Delmål Mått Källa Ökad processorientering Processindex Egen mätning God användning av digitaliseringens möjligheter Ökad användning av e-tjänster Egen mätning

47 Attraktiv arbetsgivare E-blomlådan (självskattning) Självvärderingsverktyget e-blomlådan från Sveriges kommuner och landsting Delmål Mått Källa Engagerade och professionella Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat Medarbetarundersökningen medarbetare och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Engagerade och professionella chefer Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Sjukfrånvaron (total) Korttidssjukfrånvaron Medarbetarundersökningen LIS LIS Sund ekonomi Delmål Mått Källa Budgethållning Nämndernas resultat LIS Långsiktig balans Finansiellt årligt mål LIS Konsolidering Investeringsutrymme LIS/Agresso LIS/Agresso GYMNASIENÄMNDEN 43

48 Organisation Förskolenämnd Ordförande: Karl Henriksson (KD) Grundskolenämnd Ordförande: Jelena Drenjanin (M) Gymnasienämnd Ordförande: Christina Eklund (M) Utbildningsdirektör Jukka Kuusisto Biträdande utbildningsdirektör Helena Näslund Ekonomiavdelning Avdelningschef: Pirjo Dahlgren Jespersson Kostenhet, chef: Annika Wensing Stjerngren Kvalitetsavdelning Avdelningschef: Helena Näslund Nämnd och registratur Tillsyn fristående förskolor/pedagogisk omsorg Kommunikationsenhet, chef: Anna Hyensjö Personalavdelning Avdelningschef: Stefan Szirmai Utvecklingsavdelning Avdelningschef: Conny Steinmo IT system IT samordning, chef: Peter Ringström Utvecklingsenhet, chef: Kerstin Zirath Förskoleavdelning Verksamhetschef: Annelie Glifberg Biträdande verksamhetschef: Christina Castefjord Chef förskolans stödverksamhet: Michèle Migden-Holm Grundskoleavdelning Verksamhetschef: Kerstin Gelfgren Biträdande verksamhetschef Vakant Chef skolstöd grundskola: Ann Johansson Gymnasieavdelning Verksamhetschef: Ann-Britt Sten Hodin Biträdande verksamhetschef: Lisbeth Andersson Chef resurscentrum för nyanlända (RCN): Mona Lifwergren Förskoleverksamhet 72 kommunala förskolor 4 kommunala pedagogisk omsorg 1 omsorg på obekväm arbetstid 8 öppna förskolor varav 4 ingår i familjecentraler Förskolans stödverksamhet Grundskoleverksamhet 29 grundskolor Skolbarnomsorg Grundsärskola Skolstödsenhet grundskola Gymnasieverksamhet 4 gymnasieskolor 2 gymnasiesärskolor (på SGY och Östra) Vuxenutbildning Grundläggande/gymnasial vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare (SFI) Resurscentrum för nyanlända 36 fristående förskolor 38 fristående pedagogisk omsorg 7 fristående grundskolor 2 fristående gymnasieskolor

49 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2017/119 1 (3) HANDLÄGGARE Andersson Lisbeth Gymnasienämnden Remissvar Näringslivsstrategi Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Näringslivssektionen beskriver i remissversionen, gällande Näringslivsstrategi , en samhällsutveckling mot fler arbetstillfällen i Huddinge kommun där man lyfter viktiga utgångspunkter för att uppnå en arbetsplatskvot på 1,0. En genomgång av remissversionen gällande Näringslivsstrategin har gjorts utifrån konsekvenserna för barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet. Konsekvenser av en ökad tillväxt innebär krav på ökad beredskap för att hantera frågor som lokalförsörjning, kompetensförsörjning samt budgethållning för kommunen. Till följd av tillväxten kommer ett ökat behov av antalet gymnasieplatser i Stockholmsregionen att finnas och kommunen via gymnasieavdelningen och lokalsektionen bistår med sin del i detta arbete genom att planera för ytterligare kommunala gymnasieskolor. Utbildningssatsningar mobiliseras kring strategiska branscher och gymnasieskolans och vuxenutbildningens moment såsom praktik och arbetsplatsförlagd utbildning kan planeras för att matcha näringslivets behov. Vidare konsekvenser för förvaltningen är ökade arbetsuppgifter och behov av utökat samarbete inom förvaltningen och mellan kommunens förvaltningar. Förvaltningen ser positivt på den föreslagna näringslivsstrategin då Huddinge kommun står inför en ökad tillväxt och en gemensam beredskap för detta är av yttersta vikt och föreslår att nämnden godkänner förvaltningens synpunkter. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

50 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2017/119 2 (3) Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit del av remissversionen gällande Näringslivsstrategi Näringslivssektionen i Huddinge har i en remissversion gällande Näringslivsstrategi för en samhällsutveckling mot fler arbetstillfällen i Huddinge kommun lyft viktiga utgångspunkter för att uppnå en arbetsplatskvot på 1,0, vilket innebär att antalet arbetstillfällen är lika många som förvärvsarbetande invånare i åldern år. Näringslivsstrategin beskriver förutsättningarna och har som syfte att; tydliggöra den potential för fler arbetstillfällen som finns i Huddinge kommun, utgöra ett underlag för marknadsföring av kommunen för investerare. Huddinge kommun står inför en stark befolkningsutveckling och ett ökat bostadsbyggande vilket ställer krav på att skapa ett hållbart och attraktivt samhälle. Den offentliga sektorn kommer att erbjuda många nya arbetstillfällen. Behovet av förskolor och skolor kommer att öka, liksom behovet av ökat antalet gymnasieplatser i den för gymnasiekolan gemensamma Stockholmsregionen. Gymnasieavdelningen bistår med sin del i detta arbete genom att avdelningen tillsammans med kommunstyrelseförvaltningens lokalsektion planerar för ytterligare kommunala gymnasieskolor i kommunen. En genomgång av remissversionen gällande Näringslivsstrategin har gjorts utifrån konsekvenserna för barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet. Förvaltningens synpunkter Näringslivsstrategin berör förskole-, grundskole- respektive gymnasienämndens ansvarsområde. Förvaltningen uttalar sig enbart om den del av näringslivsstrategin som berör utbildningsverksamheten. Den samhällsutveckling som beskrivs i näringslivsstrategin med fler arbetstillfällen för kommunens medborgare innebär ett behov av ökat bostadsbyggande. Inom den offentliga sektorn kommer många nya arbetstillfällen att tillkomma. Konsekvenser av en ökad tillväxt innebär krav på ökad beredskap för att hantera frågor som lokalförsörjning, kompetensförsörjning samt budgethållning för kommunen. Förvaltningens mer specialiserade utbildningssatsningar kan planeras för att matcha näringslivets strategiska branscher.

51 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2017/119 3 (3) Likaså kommer gymnasieskolan och vuxenutbildningen att verka för att utvecklingen av praktik och arbetsplatsförlagd utbildning planeras utifrån näringslivets kompetensbehov. Vidare konsekvenser för förvaltningen är ökade arbetsuppgifter och behov av utökat samarbete inom förvaltningen och mellan kommunens förvaltningar. Förvaltningen ser positivt på den föreslagna näringslivsstrategin då Huddinge kommun står inför en ökad tillväxt och en gemensam beredskap för detta är av yttersta vikt. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Helena Näslund Tf. Utbildningsdirektör Ann-Britt Sten Hodin Gymnasiechef Bilagor Remissversion Näringslivsstrategi Bilaga 1 Huddinges näringsliv Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

52 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (1) HANDLÄGGARE Helena Gerrby Remissinstanser Samtliga nämnder Kungliga Tekniska Högskolan Södertörns Högskola Karolinska Institutet Röda Korsets högskola Arena Huddinge Företagarna i Huddinge Nyföretagarcentrum Länna företagarförening Kungens kurva företagarförening Näringslivsstrategi Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 24 maj 2017 Handläggare: Agneta Persson, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning Nämnderna skickar sina svar genom remissfunktion en i W3D3. Externa remissinstanser, var vänliga skicka era remissvar till Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

53 Näringslivssektionen Remissversion Näringslivsstrategi

54 Näringslivsstrategi för en samhällsutveckling mot fler arbetstillfällen i Huddinge kommun Viktiga utgångspunkter Näringslivsstrategin ska vara ett verktyg för att nå Huddinge kommuns långsiktiga mål att uppnå en arbetsplatskvot på 1,0 1. Dagens arbetsplatskvot är 0,88 (2014) 2. Näringslivsstrategins syfte är att tydliggöra den potential för fler arbetstillfällen som finns i Huddinge kommun. Strategin ska också utgöra ett underlag för marknadsföring av kommunen för investerare. Strategin beskriver förutsättningarna och marknaden bedömer möjligheterna. Innehållet i näringslivsstrategin ska ses som ett verktyg för vad kommunens politiker och tjänstemän bör ta hänsyn till vid beslutsfattande för att skapa bäst förutsättningar för att fler arbetstillfällen ska tillkomma i Huddinge, och för att tydliggöra för externa intressenter vilken utvecklings- och tillväxtinriktning Huddinge kommun planerar för. De övergripande målen för hur Huddinge kommun ska utvecklas, anges i kommunens strategiska dokument. Huddinge kommuns Näringslivsstrategi förhåller sig främst till Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030 och Översiktsplanen med sin beskrivning av kommunens övergripande inriktning. Däremot kompletterar näringslivsstrategin Översiktsplanens näringslivsinriktade planering och utvecklar den strategiska inriktningen kommunen bör ha för att skapa goda förutsättningar för fler arbetstillfällen. Huddinge kommuns näringslivsstrategi ska ses som ett tillägg till Översiktsplanen, och en fördjupning av beskrivningen av näringslivets utveckling i Huddinge. Introduktion Kommunen står inför en expansiv framtid med ett ökat bostadsbyggande och en stark befolkningsutveckling. Det ställer höga krav på att också planera för tillkomst av arbetstillfällen för att skapa ett hållbart och attraktivt samhälle. Fler arbetsplatser i kommunen bidrar till regionens utveckling och ger Huddingeborna möjligheten att kunna arbeta nära sin bostad. Lika många arbetstillfällen i kommunen som det finns arbetande invånare på år ger en arbetsplatskvot på 1,0, vilket är målet för Huddinge kommun. Det ställer krav på att skapa förutsättningar för ett växande näringsliv. Kommunens 1 Det innebär att antalet arbetstillfällen är lika många som förvärvsarbetande invånare i åldern år i Huddinge kommun. 2 Antalet arbetstillfällen i Huddinge (SCB) i förhållande till förvärvsarbetande Huddingebor (SCB).

55 utveckling av stadsmässiga kvaliteter och efterfrågade samhällsfunktioner i takt med förtätning och ett ökat kundunderlag, medan det finns en stor potential för andra kompletterande funktioner som en stad behöver i andra, ej bostadsnära, områden. Näringslivsstrategin anger fyra strategiska prioriteringar att arbeta med och som är avgörande för näringslivets intresse av att etablera sig och växa i Huddinge kommun. Strategiska prioriteringar Fyra strategiska prioriteringar vars resultat är avgörande för Huddinge kommuns positionering inom näringslivsfrågor och avgörande för näringslivets intresse av att etablera sig och växa i Huddinge kommun. Kommunen stärker Huddinges diversifierade näringsliv samt bidrar till ett företagsklimat som främjar innovation och entreprenörskap. Det ska ske genom att: Kommunen verkar för ett mångsidigt näringsliv med branschbredd utifrån lokala förutsättningar. Kommunen bidrar till samordnad innovations- och nystartsrådgivning tillsammans med partners för att få fler att våga ta steget att starta och driva företag. Kommunens tjänstemän som möter näringslivet är lokala initiativ och entreprenörer behjälpliga. Kommunen underlättar för små företag att delta i kommunala upphandlingar. Kommunen samverkar med regionala aktörer för att stärka Huddinges varumärke och för att bidra till södra Stockholms utveckling. Kommunen ska aktivt konkurrenspröva sina verksamheter. Kommunen bidrar till att skapa förutsättningar för god tillgång på arbetskraft med relevant kompetens utifrån ett företagsperspektiv. Det ska ske genom att: Kommunen ska fungera som ett nav för att kopplingen mellan näringsliv, utbildning, och arbetsmarknaden ska stärkas. Kommunen, tillsammans med partners, utvecklar matchningsinsatser som i hög grad baseras på företagens kompetensbehov. Kommunen låter näringslivets kompetensbehov stå som grund för utvecklingen av arbetsförlagd utbildning och praktik.

56 Kommunen verkar för att kompetens- och utbildningssatsningar mobiliseras kring strategiska branscher. Kommunen verkar för att tillgängliggöra högre utbildning och forskning med tydlig inriktning mot näringslivets behov. Kommunen bedriver en aktiv samhällsplaneringsprocess som är tydligt kopplad till näringslivets förutsättningar och behov. Det ska ske genom att: Kommunen har en mark- och planberedskap för att kunna erbjuda lokaliseringsmöjligheter för verksamheter i och utanför bostadsnära miljöer. Kommunen säkerställer att näringslivets behov särskilt beaktas vid planering och utveckling av bostäder, infrastruktur och verksamheter. Kommunen verkar för att teknisk infrastruktur och digital utveckling motsvarar företagens behov. Kommunen har en effektiv och kundfokuserad myndighetsutövning utformad efter företagens behov. Det ska ske genom att: Kommunen ska erbjuda en transparant, samordnad och effektiv ärendeprocess med företagens perspektiv i fokus. Kommunen kontinuerligt ska utveckla och förstärka bemötande, tillgänglighet och kompetens inom Huddinge kommuns myndighetsområden. Kommunen erbjuder mötesplatser och möjlighet till dialog, till företag och andra aktörer för ökad kunskap, samverkan och utveckling. Kommunikations- och marknadsföringsarbete som grund för de strategiska prioriteringarna För att komplettera de strategiska prioriteringarna och få ytterligare effekt av dem, behöver en kommunövergripande kraftsamling kring kommunikation och marknadsföring ske. Kommunikations- och marknadsföringsarbetet är en förutsättning för att bygga Huddinge starkt och attraktivt och för att kommunen ska uppnå målet om en arbetsplatskvot på 1,0. Kommunikations- och marknadsföringsarbetet ska fokusera på: Den positiva bilden av Huddinges goda företagsklimat. Att Huddinge är en plats där människor och företag kan må bra, växa och bygga sina liv och verksamheter. Att kontinuerligt informera näringsliv och invånare om den starka samhällsutveckling som påverkar näringslivet i Huddinge. Att kommunen ska fortsätta att vårda och utveckla sitt samarbete med näringslivet, statliga myndigheter och andra berörda aktörer för att stärka varumärket Huddinge.

57 Huddinges strategiska prioriteringar Huddinges varumärke Geografiska områden tillväxt och utveckling Arbetet med att stärka förutsättningarna för fler arbetstillfällen tar avstamp i Huddinge kommuns befintliga näringsliv och de insatser som kommunen själv kan göra. För att uppnå en kvot på 1,0 måste Huddinge ha en generös grundinställning till tillkommande arbetsplatser och företag för att kunna uppnå kvoten. Huddinge har en företagsidentitet där bygg- och handelsrelaterade branscher och tjänsteproducerande företag i vid bemärkelse är utmärkande. Huddinge är en expansiv kommun med områden som i takt med samhällsutvecklingen kommer att vara fördelaktiga att omvandla från verksamhetsområden till bostadsområden. Vid omvandlingar av områden är det viktigt att i ett tidigt skede vara tydlig med utvecklingen och kommunicera med påverkade företag för att skapa de bästa förutsättningarna för företagens utveckling. I områden aktuella för omvandling bör en konsekvensanalys för påverkan på antal arbetstillfällen göras och en strategi för företagens omlokalisering utformas. Vid omvandling av verksamhetsområden ska en plan finnas för potentiell lokalisering av de företag som behöver ge plats för bostäder. Det är viktigt för att behålla företagen och arbetstillfällen i kommunen men även för att visa att kommunen menar allvar med att vara en företagarvänlig kommun. I Huddinge finns expansiva företagsområden med uppbyggda kluster som fortsatt behöver stärkas för att bibehålla kommersiell bärkraft och stå sig i den allt hårdare konkurrensen i regionen. 3 Med en växande tjänstesektor finns förutsättningar för att en allt större del av arbetsplatserna kan förläggas integrerat i centrala områden med god kollektivtrafik. 4 På följande sidor anges Huddinges olika områden med dagens inriktning och vad det finns för planer och potential för framtiden gällande tillväxt och utveckling. 3 Mål och budget Mål och budget 2017

58 Nordvästra Huddinge 1. Segeltorps industriområde Inriktning idag: Lättare industri, hantverksföretag, livsmedelstillverkning. Framtiden: Eventuellt omvandling för bostäder, med närhet till planerade Spårväg syd. 2. Segeltorp C Inriktning idag: Lokalt stadsdelscentrum med viss närservice, gym m.m. Framtiden: Förstärkning av lokalt stadsdelscentrum med ytterligare handel och närservice. 3. Kungens kurva Inriktning idag: Utpekad regional stadskärna. Handelsområde av extern karaktär. Framtiden: Förstärkning av stadsmässiga kvaliteter. Komplettering till handelsområdet med bostäder, upplevelser samt Spårväg syd. Kontor, men kräver förbättrad kollektivtrafik. 4. Lindvreten Inriktning idag: Lättare industri, logistik, verkstadsföretag, gymnasium, viss andel kontor, hotell.