framsida: norra älvstranden, fotograf lena andersson, rådhuset arkitekter ab

Transkript

1 P R O G R A m centrala älvstaden introduktion till INTERNATIONelL WORKSHOP 7-11 juni 2011

2 projektet centrala älvstaden är ansvarigt för detta program. Rådhuset arkitekter ab har bidragit till produktionen av materialet. göteborgs stad är ansvarigt för fotografier, illustrationer och kartor om inget annat nämns. För fullständig bildförteckning var god se slutet av detta dokument. framsida: norra älvstranden, fotograf lena andersson, rådhuset arkitekter ab

3 välkommen till central a ä lv s t a d e n s w o r k s h o p! Göteborg står vid tröskeln av en ny era. Norr och söder kommer snart att kopplas samman när centrala staden tar ett hopp över Göta älv. Hela västsvenska kärnan kommer att bli stärkt. De omfattande och mångfacetterade områdena involverar frågor och utmaningar av varierande karaktär men med likvärdig betydelse. För att möta utmaningen inför kommande år har Kommunstyrelsen initierat projektetet Centrala Älvstaden med uppgiften att formulera vision och strategi innan Ambitionen är hög. Projekthörnstenar är hållbarhet (social, ekologisk, ekonomisk), att arbeta i öppenhet och i dialog med Göteborgssamhället, gränsöverskridande samarbete och utbyte av kunskap och erfarenhet på såväl nationell och internationell nivå. De tre hållbarhetsdimensioner har blivit översatta till tre projektteman: att vara inkluderande, grön och dynamisk - att erbjuda en plats för alla, att reducera klimatpåverkan och att aktivt bidra till Göteborgs ekonomiska utveckling. För att bredda perspektiven ytterligare och utveckla idéer som strävar mot strategiska modeller för fortsatt utveckling bjöd vi in världen att medverka i en internationell workshop i Göteborg 7-11 juni. Vi är glada och stolta över att du och ditt lag accepterade utmaningen! För mer information om själva workshopen var god se Workshopkapitlet i Programmet du håller i din hand. Vidare instruktioner och mer praktisk information kommer att ges på plats i Göteborg. Göteborg, 20 maj 2011 Lars Ivarson Sammankallande Ledningsgruppen Bo Aronsson Projektledare

4 L äsanvisning I det här programmet kommer du att hitta tre kapitel: Bakgrund, Förutsättningar och Workshop. I det första kapitlet, Bakgrund, ges en översiktlig introduktion till projektet Centrala Älvstadens och dess geografiska område. I det andra kapitlet, Förutsättningar, summeras viktig bakgrundsinformation. Kapitlet är indelat i tre delar, Befolkning och stadsliv, Näringsliv och sysselsättning och Fysiska strukturer. Varje del börjar med en historisk bakgrund och beskriver förhållanden inom regionen, staden och området Centrala Älvstaden. I det tredje och sista kapitlet, Workshop, hittar du vägledande ord och frågor inför workshopen. Kapitlet innehåller också viktiga datum och tider för workshopen. Bilder Bilder med ursprung annat än Göteborgs stad, eller där statistik eller annan information har lagts till och bearbetats, är listade i slutet av dokumentet. En numrering av dessa bilder följer genom dokumentet.

5 Innehåll bakgrund 5 Staden göteborg 6 Regionen 8 Göteborg 10 Centrala Älvstaden 11 Delområden 22 F Ö R U T S Ä T T N I NG a r 2 9 Näringsliv och sysselsättning 31 Näringslivets framväxt i Göteborg 32 Pendling i Regionen 34 Näringsliv i Göteborg idag 35 Lokalt näringsliv i Centrala Älvstaden 37 Markägande i Centrala Älvstaden 40 Befolkning och stadsliv 41 Stadens historiska invånare 42 Befolkning i regionen 44 Socioekonomiska skillnader i Göteborg 45 Boende i Göteborg 46 Stadsliv i Centrala Älvstaden 47 Fysiska strukturer 53 Historiskt bebyggelsmönster 54 Målbild för regionen 56 Landskapsbild 57 Trafik i Göteborg 58 Klimatanpassning och energiförsörjning 63 Naturvärden 66 Markförhållanden 67 Miljö och hälsa 69 workshop 71 Ledord 72 Framtidens Älvstad 74 Program 76 Karta 77 Bildförteckning 78

6

7 b a k g r u n d

8 6 p r o g r a m b a k g r u n d staden göteborg Staden Göteborg grundades 1621 i ett sammanhang präglat av kamp om både land- och handelsutrymme. Befästningen Göteborg var strategiskt placerad för att stärka Sveriges position i väster. Eftersom staden byggdes från grunden fick man locka invånare med olika förmåner för att få dem att bosätta sig här. Många kom från utlandet, och när vallgraven byggdes talades tyska, holländska och engelska likväl som svenska i staden. Göteborg kom snart att gå från befästningsstad till handelsstad. Vallgraven började rivas redan i början av 1800-talet och handeln och sjönäringen växte. Även invånarantalet växte väsentligt under och 1800-talen, inte minst genom den övergripande urbaniseringen av landet och det faktum att utvandringen till Amerika i huvudsak gick genom Göteborg. Under 1800-talet skedde en systematisering och uppskalning av verksamheter som textil- och maskinverkstäder. Det industriella Göteborg växte sig dock starkt först genom att varvsindustrin och hamnen ökade betydligt i omfång under början av 1900-talet. Ända fram till 1960-talet gjordes stora investeringar för dessa. Uppskalningen förutsatte, precis som tidigare, en ökad inflyttning av arbetskraft, från olika delar av Sverige men även från utlandet. I takt med att verksamheterna växte expanderade även staden. I och med flera varvs- och industrikriser från 1960-talet och framåt, lämnades många centrala tomter tomma och en diskussion om en förändrad identitet i övergången från industri- till tjänstesamhälle började föras. Göteborg är fortfarande en hamn- och industristad, men med en utveckling mot ett ökat tjänstesamhälle. Staden nämns också som en kunskapsstad och evenemangsstad, en stad som inte bara kan erbjuda jobb även även locka studenter, forskare och turister från hela världen. År 2021 firar Göteborg 400- års jubileum och staden står återigen inför en stor förändring när stora centrala delar, det vi kallar Centrala Älvstaden, ska omvandlas. Diskussionen om stadens identitet lever vidare och tar ett nytt avstamp med de samtal vi börjar föra idag!

9 b a k g r u n d p r o g r a m 7

10 8 p r o g r a m b a k g r u n d Regionen Utveckling och visioner Göteborg är Sveriges näst största stad och centrum i Västsverige. Invånarantalet i Sverige är ca 9,4 miljoner (2011), av dem bor drygt (2009) i Göteborg. Arbetet med att utveckla Göteborg utgår från en samverkan med Västra Götalandsregionen (VGR) samt inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Göteborgsregionen är ett av fyra kommunalförund inom Västra Götalandsregionen. Vision för Västra Götaland För Västra Götaland finns en gemensam vision, som kallas Det goda livet. Det står för en god hälsa, arbete och utbildning; trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet; en god miljö där vi värnar de förnybara systemen; möter behoven hos barn och ungdomar; en uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling, där dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är sinsemellan beroende och förstärker varandra. Fem fokusområden prioriteras: näringsliv, kompetens, infrastruktur och kommunikationer, kultur och hälsa. Till detta kommer fyra perspektiv som ska genomsyra alla insatser den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Göteborg Göteborg i Västsverige

11 b a k g r u n d p r o g r a m 9 Kungälv Västra Götalandsregionen L i d köping Uddeva l l a Trollhät tan Le r u m Götebo rg Göteborg A l i ngsås Bo rå s Utvecklingsstrategi för Göteborgsregionen I Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ingår 13 kommuner. Dessa kommuner har totalt invånare. För Göteborgsregionen finns en utvecklingsstrategi, som kallas Uthållig tillväxt och som bygger på den gemensamma visionen för Västra Götalandsregionen. Syftet är att stärka regionens konkurrenskraft samtidigt som en hållbar utveckling ska klaras i alla avseenden. Strategin lägger fast att kommunerna i Göteborgsregionen gemensamt ska arbeta för en fortsatt befolkningstillväxt och en samtidig regionförstoring. Den regionala kärnan de centrala delarna av Göteborg ska stärkas. För att klara en sådan utveckling har en överenskommelse träffats med staten och regionala parter, som kallas Det Västsvenska paketet. Trafiksatsningar i regionen Det Västsvenska paketet innehåller satsningar på kollektivtrafik, järnvägar och vägar i Västsverige. Satsningarna ska bidra till att skapa en större arbetsmarknad och främja sysselsättning och tillväxt. Satsningarna ska också bidra till att bromsa trafikens negativa påverkan på miljön och minska sårbarheten i infrastrukturen. I det Västsvenska paktetet ingår stora satsningar på infrastruktur i centrala Göteborg. K2020 är en målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Göteborgsregionens centrala delar ligger i fokus. Arbetet utgår från det övergripande visionsarbetet inom regionen. Göteborgsregionen

12 1 0 p r o g r a m b a k g r u n d Göteborg Översiktsplan för Göteborg Översiktsplanen är kommunens långsiktiga vision för användningen av stadens mark- och vattenområden och för hur bebyggelsen ska utvecklas. I översiktsplanen har 13 strategiska frågor formulerats. För varje fråga anges mål och strategier. I översiktsplanen anges även områdesvisa inriktningar som visar huvuddragen i planen och kopplar dem till geografiska områden. Indelningen har gjorts utifrån stadens olika förutsättningar för komplettering i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. I de områdesvisa inriktningarna ligger Centrala Älvstaden inom området Centrala Göteborg - Förnyelseområden. En stor del av bebyggelseutvecklingen i Göteborg planeras till de centrala förnyelseområdena. Målet är att Göteborg ska fortsätta växa på ett långsiktigt hållbart sätt. Centrala Göteborg ska utvecklas till en tätare, större, mer tillgänglig och attraktiv kärna i regionen. På så vis kan hela regionen stärkas samtidigt som näringslivets efterfrågan på attraktiva lägen tillgodoses. Översiktsplanen anger även att förtätning ska ske i ett par strategiska noder, där tillgängligheten är hög. Översiktsplanens inriktning stämmer väl överens med såväl Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, som Göteborgsregionens utvecklingsstrategi Uthållig tillväxt. En starkare och mer lättillgänglig kärna är ett gemensamt mål. Områdesvisa inriktningar från Översiktsplan för Göteborg Budget I Göteborgs Stads Budget för 2011, ett dokument som anger ledande partiers viljeinriktning i Kommunfullmäktige, nämns följande centrala punkter: Utvecklingen av Göteborgsamhället ska vara hållbar utifrån de tre dimensionerna, den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Till detta ska barnperspektivet läggas. Tillgängligheten till stadens gemensamma rum ska främjas och mötesplatser där olika generationer kan mötas och ges möjlighet att umgås ska skapas. Långsiktigt hållbara resvanor är en viktig faktor när fossila bränslen ska fasas ut till förmån för sol, vind och biobränslen. Trygghet, grönytor, blandad bebyggelse och upplåtelseformer är viktiga i stadsutvecklingen som ska vara inkluderande och vägledas av medborgarperspektivet

13 b a k g r u n d p r o g r a m 1 1 Central a Älvstaden Uppdraget Projektet Centrala Älvstaden utförs på uppdrag av Kommunstyrelsen. Uppdraget påbörjade hösten 2010 och ska avslutas Projektets uppdrag är formulerat enligt följande: Utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv. Med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen. I dialog med Göteborgssamhället präglad av öppenhet. Aktivt medverka till nationellt och internationellt erfarenhetsutbyte. Etablera ett Centrala Älvstaden-centra med kompetenser från de kommunala förvaltningarna och bolagen. En symbol för gränsöverskridande samverkan och samarbete. sidor av Göta älv och kopplingen till hamn- och varvsverksamhet har varit stark genom stadens historia. Varvsverksamheten är numera till stora delar nedlagd, men stadens industriella arv är fortfarande synligt. Trots älvens storlek och betydelse är den i övrigt till stora delar frånvarande i stadens urbana rum och kontakten mellan älvens båda sidor är svag. Stadsdelar Göteborg är administrativt indelat i 10 stadsdelsnämnder. Centrala Göteborg omfattar ett område som ligger inom tre stadsdelar, Centrum, Lundby och Majorna-Linné. Centrala Älvstaden ligger inom Centrala Göteborg och omfattar områden inom samtliga av de tre stadsdelarna. I Centrala Göteborg var folkmängden år 2009, personer. Centrala Älvstaden, är relativt glest befolkat och hade år 2009, invånare. Området Centrala Älvstaden utgår från Göta älv och sträcker sig över ett 4 km 2 stort område på älvens båda sidor. Området ligger runt och i anslutning till stadens historiska kärna. Inom Centrala Älvstaden finns ett antal delområden med olika karaktär och med en stor variation av urbana miljöer. Vissa områden är kopplade till varandra eller till andra delar av staden, medan andra är mer tydligt avgränsade eller avskurna från omgivningen. Göta älv Göta älv sträcker sig från Vänern och har sitt utlopp i Göteborg, en sträcka på över 90 km. Göta älv har en stor betydelse som ett strukturerande element i staden, och är en viktig handelsled. Göteborgs bebyggelse har växt fram på båda Göteborgs tio stadsdelar

14 1 2 p r o g r a m b a k g r u n d [ ]

15 b a k g r u n d p r o g r a m 1 3

16 1 4 p r o g r a m b a k g r u n d Vattenrummet Vattenrummet i Centrala Älvstaden består i huvudsak av Göta älv, som skär igenom området och delar det i två delar. Andra betydande vattendrag är kanalerna runtom och genom staden inom vallgraven, samt Kvillebäcken norr om Göta älv. Göta älv är mest närvarande för de områden som direkt omger den. Däremot är tillgängligheten till dessa områden begränsad. Tunga trafikleder skär av kontakten och vissa sträckor är inte tillgängliga för allmänheten eftersom de fortfarande används för hamn- och rederiverksamhet. Älven kan skymtas från omgivande höjder i staden samt öppningar i gaturummet. Karaktäristiskt för Göta älv är kvarlevor från tidigare hamn- och varvsverksamhet i form av gamla kranar, lagerbyggnader och stora tomma ytor. Göta älv [ ] Lundbyhamnen Centrala Älvstadens vattenrum, bilder tagna (blå punkter) Sannegårdshamnen

17 b a k g r u n d p r o g r a m 1 5 Ringön Skeppsbron Lilla Bommen Cityvarvet Göta älv Ringön

18 1 6 p r o g r a m b a k g r u n d En mångfald av stadsrum Området söder om Göta älv utgör plats för stadens grundande, vilket medför att stadsrummet över tid har förändrats och lagrat olika funktion och betydelse. Hisingen, området norr om Göta älv, blev en del av Göteborg först efter drygt 300 år och har över tid införlivats i staden. De största skillnaderna mellan den norra och södra sidan av Göta älv gäller skala, funktion och densitet. Det finns dock både likheter mellan dem och stora kontraster inom dem. Något områdena delar är de trafikleder som går längs älvstränderna med tillhörande omland. En kontrast som i högre grad kan sägas prägla den norra sidan är de tvära kasten mellan till synes oanvända områden, områden med mer temporär användning och områden med nybyggda institutioner och bostadsområden. Ringön [ ] Staden inom vallgraven Centrala Älvstadens mångfald av stadsrum, bilder tagna (gröna punkter) Ringön

19 b a k g r u n d p r o g r a m 1 7 Kvillebäcken Kvillestaden Ramberget Kvillestaden Ringön Gullbergsvass

20 1 8 p r o g r a m b a k g r u n d Gränsområden Centrala Älvstaden karaktäriseras till stor del av gränsområden som överlappar eller genomskär området. Med gränsområden menar vi områden som används eller har använts för transport av varor till, från och genom staden. Ofta talar man om dem som barriärer, men det är också områden som med sitt omland inte är lika väldefinierade som andra. De sträcker sig ofta längre än vad själva funktionen kräver, och även om funktionen försvunnit finns karaktären kvar. Gränsområden återfinns längs älven på både norra och södra sidan. I dessa konkurrerar olika intressen om framtida funktion. Götatunneln [ ] Frihamnen Centrala Älvstadens gränsområden, foton tagna (röda punkter) Lundbyleden

21 b a k g r u n d p r o g r a m 1 9 Ringön Gullbergsvass Kvillestaden Kvillestaden Lundbyleden Mårten Krakowleden

22 2 0 p r o g r a m b a k g r u n d FÖRKL ARING Bostäde r Handel/ konto r Of fentliga byggnader I ndustr ier 1 k m

23 b a k g r u n d p r o g r a m 2 1

24 2 2 p r o g r a m b a k g r u n d Delområden [ ] Kvillestan I Kvillestan finns övervägande flerbostadshus, ibland med verksamheter i bottenplan. Lundbyleden skär av kontakten åt sydost och begränsar kontakten med Göta älv. Ramberget avgränsar området i väster och Hjalmar Brantingsgatan i norr. Hjalmar Brantingsplatsen är en viktig knutpunkt och en kontaktyta mot Backaplan. [ ] Lindholmen Lindholmen på Norra älvstranden var tidigare ett stort varvsområde. Området är under omvandling och flera större och mindre företag, högskola och publika funktioner har etablerat sig här. Lindholmen ligger invid Göta älv, men tillgängligheten till vattnet är begränsad i vissa delar. Södra älvstranden kan nås med färja för persontrafik. Lundbyleden skär av området åt norr.

25 b a k g r u n d p r o g r a m 2 3 [ ] Backaplan Backaplan är ett handelsområde med en extern karaktär. Parkeringsytor breder ut sig mellan stora byggnadsvolymer för handel. Lundbyleden och Hjalmarbrantingsgatan skär av området i öster och söder, gränserna är mer flytande åt nordväst. Hjalmar Brantingsplatsen är en viktig knutpunkt och Kvillebäcken rinner genom området. Södra älvstranden nås via Göta älvbron. [ ] Fr ihamnen Frihamnen är ett verksamhetsområde med stora öppna ytor, logistikområden, parkering och ett fåtal byggnader. Delar av området används för hamnverksamhet. Området har direkt kontakt med Göta älv, men det är svårt att nå vattnet och delar av området är inhägnat. Lundbyleden skär av området i nordväst och Göta älvbron i nordost.

26 2 4 p r o g r a m b a k g r u n d [ ] Ringön Ringön är ett verksamhetsområde med en småskalig karaktär. Det finns verksamheter med inriktning mot båt och varv och med en tydlig koppling till Göta älv. Lundbyleden, Kvillebangården, Ringömotet, Göta älvbron och Göta älv omgärdar Ringön och skär av kontakten med övriga områden. [ ] Göta älvbron Göta älvbron är den enda bron över Göta älv inom Centrala Älvstaden. Över Göta älvbron går spårvagnar och fordonstrafik, och det finns även gång- och cykelbanor.

27 b a k g r u n d p r o g r a m 2 5 [ ] Staden inom vallgraven Inom vallgraven ligger den historiska kärnan, en blandad stad med handel, kontor, bostäder, kultur, nöje mm. Götaleden har länge dominerat Södra älvstranden och skurit av kontakten med Göta älv. Huvuddelen av trafiken går numera i en tunnel, Götatunneln, men kontakten med älven är fortfarande begränsad. [ ] Lilla Bommen Vid Lilla Bommen på Södra älvstranden finns publika funktioner, kontorsverksamhet och småbåtshamn. Där Götaleden tidigare gick finns idag en stor tom yta. Norra älvstranden nås med färja för persontrafik eller via Götaälvbron.

28 2 6 p r o g r a m b a k g r u n d [ ] Skeppsbron Vid Skeppsbron på Södra älvstranden finns enstaka byggnader med kontor, handel och bostäder. Här ligger även Rosenlundsverket. Inom området finns stora tomma ytor, mellan byggnaderna och mot kajen närmast Göta älv. En stor andel av ytorna används för parkering. Norra Älvstranden nås med färja för persontrafik. [ ] Masthuggskajen Masthuggskajen på Södra älvstranden domineras av Oscarsleden och Danmarksterminalen. Leden och terminalen skär av kontakten mellan Masthugget i söder och Göta älv i norr. Masthugget är ett område med en stor andel bostäder.

29 b a k g r u n d p r o g r a m 2 7 [ ] Gullbergsvass Gullbergsvass är ett område med olika karaktär. Mårten Krakowgatan skär genom det. Söder om leden finns stora öppna logistikområden och bangårdar. Norr om leden finns industri- och kontorsverksamhet som ligger relativt tätt. Ytan närmast Göta älv används för parkering och som promenad- och cykelstråk.

30

31 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R p r o g r a m 2 9 B e f o l k n i n g o c h s ta d s l i v Göteborg är en stad som från början haft en internationell prägel, först med holländska och tyska inslag. Under slutet av 1800-talet skedde utvandringen till Amerika till stor del genom staden och under efterkrigstiden skedde en betydande arbetskraftsinvandring hit. (8) Göteborgsregionen är en växande region. Människors flyttmönster är samtidigt en av anledningarna till att segregationen kontinuerligt förstärks i regionen. Ett arbete pågår därför i Göteborgsregionen för att finna en samsyn i hur de negativa effekterna av de sociala klyftorna ska motverkas. (10) [ ] Göteborg är en segregerad stad utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Flera parametrar, som inkomst, arbetslöshet, hälsonivå och valdeltagande sammanfaller och bildar ett geografiskt mönster. Även i bostadsmarknadens struktur finns skillnader mellan stadens olika delar. (9) Inom Centrala Älvstaden finns områden med skiftande karaktär och olika former av socialt liv. Vissa områden är renodlade industriområden där människor rör sig främst under dagtid. Andra områden är mer varierade och har ett större utbud av parker, offentliga platser, kultur- och nöjesliv.

32 3 0 p r o g r a m F Ö R U T S Ä T T N I N G A R stadens historisk a invånare Göteborg är en relativt ung stad, strategiskt anlagd som ett västsvenskt handelscentrum under tidigt 1600-tal. I början var det därför viktigt att locka människor att bosätta sig här. Invånare lockades med olika förmåner eller gynnsamma villkor, exempelvis vad gäller religionsutövning, styrelse, rättsskipning och beskattning. Det tidiga Göteborg Möjligheten att studera Göteborgs befolkning från 1600-talet är mycket begränsad. Skattepliktiga individer registrerades dock från och med 1635, och enligt den bodde det samma år personer i staden. År 1700 var antalet invånare uppe i ca personer. Med andra ord blev staden Göteborg fort en av Sveriges större städer, och snart även Sveriges andra största stad. För det tidiga Göteborg, med sin befästning och intensiva handel till sjöss krävdes en stor andel manuell arbetskraft. Utbildat yrkesfolk rekryterades från bl.a. Holland. Det behövdes arbetskraft vid kajer och lagerhus, vid repslagarbanor och vid anläggningar för underhåll och reparation av fartyg. Det fanns behov av hantverkare av alla slag samt tjänstefolk för spridda sysslor. Staden växer Under 1700-talet ökade befolkningstakten, men än högre blev den under 1800-talet. År 1800 var stadens befolkningstal ca År 1900 var antalet boende i staden ca Urbaniseringen av det då i stort sett agrara Sverige bidrog. En annan bidragande faktor var utvandringen till Amerika, som till stor del gick genom Göteborg. Många som var på väg över Atlanten kom nämligen att stanna i staden. Problem med ohälsa, epidemier och trångboddhet blev under den här tiden alltmer akuta, och dessa frågor diskuterades friskt. Familjer som Dickson, som blivit förmögna på den ostindiska handeln, byggde arbetarbostäder i områden som Majorna och Haga. Trots att vissa insatser gjordes fortsatte dock bostadsbristen och trångboddheten att förbi heta frågor, och större åtgärder för att komma tillrätta med detta kom inte förrän långt senare. Staden industrialiseras Under åren från 1945 och framåt växte hamn-, varvs- och textilindustrin rekordartat, med arbetskraftsbrist som följd. En stor arbetskraftsinvandring möjliggjorde expansionen, och med det följde även betydande investeringar i nybyggda bostäder och infrastruktur, i huvudsak från och med 1960-talet. Under den här tiden expanderade Göteborg kraftigt och stadens omland, regionen, fick en allt större betydelse. En annan grupp som möjliggjorde expansionen var den större mängd kvinnor som vid den här tiden tog steget ut på arbetsmarknaden. När Lundby socken på Hisingen, norr om Göta älv införlivades i staden 1906, lades ca medborgare till den ca stora befolkningen år Länge användes landet norr om Göta älv för jordbruk. Först på mitten av 1800-talet fylldes vassarna längs med älvstranden ut och började användas för hamn- och varvsverksamhet. Den norra sidan av älven kom till stora delar att få karaktären av arbetsplats, eftersom arbetskraften i stor utsträckning bodde kvar på den södra sidan av älven.

33 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R p r o g r a m 3 1 Götgatan, 1888 (11) Verkmästargatan, nuvarande Lindholmen, 1940 (12) Fiskhamnen, årtal okänt (13) Lindholmen, ca 1920 (14) Lindholmen, 1950 (15) Lindholmens varv, ca 1940 (16)

34 3 2 p r o g r a m F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Befolkning i regionen En region i tillväxt Göteborgsregionen är en region som växer. I Göteborgsregionens 13 medlemskommuner bor ca invånare. Befolkningsökningen har de senaste åren varit över personer per år, dvs en ökningstakt om ca 1,1 %. Ökningen beror dels på ett positivt födelseöverskott, dels på ett positivt flyttningsnetto (utrikes). Flyttningsmönstret kan förenklat beskrivas som att Göteborgs stad attraherar ungdomar och invandrare. Vid familjebildning sker en betydande utflyttning till kranskommunerna, ett mönster som dock endast marginellt finns hos invandrargrupperna. Effekterna av dessa beteenden är en av flera orsaker till att segregationen kontinuerligt förstärks i regionen. Hållbar utveckling Det finns stora socioekonomiska skillnader hos befolkningen inom och mellan Göteborgsregionens medlemskommuner. Skillnaderna är störst inom Göteborg. Ett politiskt samarbete har påbörjats för att finna en samsyn i hur de negativa effekterna av de sociala klyftorna ska motverkas. I det arbetet framhålls att det enskilt största hotet mot en socialt hållbar utveckling är den accelererande segregationen med ökade klyftor och geografisk polarisering. Följande anges som grundläggande för en socialt hållbar utveckling: En attraktiv livsmiljö som möjliggör ett gott boende och plats att mötas. Människors möjligheter att finna mål och mening handlar om sysselsättning, men också om delaktighet i samhället. En god välfärd är avgörande för människors känsla av trygghet och rättvisa, vilket i sin tur är nödvändigt för en välfungerande demokrati. Sammanhållningen i regionen är ömsesidigt beroende av samtliga ovanstående aspekter och grundläggande för en socialt hållbar utveckling. Pendeltågsstation i Uddevalla (10) Götaleden

35 [ ] [ ] F Ö R U T S Ä T T N I N G A R p r o g r a m 3 3 Socioekonomiska skillnader i Göteborg För att uppnå en socialt hållbar samhällsutveckling bör det finnas förutsättningar för en inkluderande stad en stad där alla kan leva och verka på lika villkor under rättvisa och jämställda förhållanden, och där kompetens och erfarenhet hos alla göteborgare bidrar till utvecklingen. Göteborg är idag en segregerad stad utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Ett antal parametrar i statistiken sammanfaller och bildar ett tydligt mönster. Det finns en markant geografisk åtskillnad i hur exempelvis inkomstnivåerna är fördelade i Göteborg. Där inkomstnivåerna i framförallt de nordöstra delarna ligger långt under nivåerna i de sydvästra delarna. Ett liknande geografisk mönster återkommer vad gäller förvärvsfrekvens och arbetslöshet, ohälsotal, utbildningsnivå och valdeltagande. Andelen öppet arbetslösa i stadsdelen Angered var exempelvis 14,3% (2009), att jämföra med 7,7% för hela Göteborg. För centrala Göteborg låg siffran på 5,8%. Andelen arbetslösa med utländsk bakgrund är högre än för personer med svensk bakgrund. Sambandet mellan hälsa, regional utveckling och hållbar samhällsutveckling betonas allt mer. En stad med god hälsonivå har större möjligheter till utveckling. Den största orsaken till ohälsa är idag kroniska sjukdomar som orsakats av livsvillkor och levnadsförhållanden. Det svenska samhället präglas i grunden av god fysisk och social miljö. Trots en allmänt ökad välfärd kvarstår de sociala skillnaderna i staden vilka medför att vissa istället fått en minskad välfärd. När det gäller hälsotillståndet i Göteborg visar sig detta i antalet sjukskrivningsdagar per år. Totalt sett i hela Göteborgs kommun ligger ohälsotalet på 31,1 sjukskrivningsdagar per år. I Centrala Älvstaden ligger talet på 21,4 dagar. Detta kan jämföras med exempelvis östra Bergsjön, som har ett snitt på 52 dagar per år. Även valdeltagande indikerar skillnader i staden. Det är högre valdeltagande i de sydvästra delarna av staden än i de nordöstra. Att graden av valdeltagande sammanfaller med den socioekonomiska segregationen är ett växande demokratiskt problem öve r 8 8 % öve r 8 5 % öve r 7 7 % öve r 70 % öve r 6 8 % öve r 6 0 % öve r 52 % Medelinkomster i Göteborg 2008 i tusentals SEK/år (9) Deltagande i val till Kommunfullmäktige i Göteborg 2006 (17)

36 3 4 p r o g r a m F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Boende i Göteborg Upplåtelseformer och ägande Totalt sett råder balans mellan olika upplåtelseformer i Göteborg. År 2010 fördelades bostäderna i Göteborg på ca i småhus och ca i flerbostadshus. Av samtliga bostäder ägdes ca av allmännyttan, ca av bolag, ca var bostadsrätter och ca ägdes enskilt. Bostadsmarknadens sammansättning har inte förändrats nämnvärt under de senaste tio åren. Bostadsmarknadens struktur varierar stort mellan olika stadsdelar. Ett exempel på detta är hur andelen småhus fördelas inom olika områden. Det är ett överskott av småhus i de västra och södra delarna av Göteborg medan stadsdelarna i Nordost och de centrala delarna har en större andel flerbostadshus. Även i beståndet av flerbostadshus i staden finns skillnader. Ett exempel är hur ägarkategorierna fördelas, där allmännyttan har en stark dominans i nordöstra Göteborg medan det är en majoritet av privata fastighetsägare i de centrala delarna. Bristen på billiga hyresrätter, särskilt i de centrala delarna av staden bidrar till en socioekonomisk segregation. Porslinsfabriken - nya bostäder i Kvillestan Flyttmönster Bostadsmarknadens sammansättning påverkar olika gruppers möjlighet att hitta en bostad som passar deras behov. En bred bostadsmarknad är viktig för att kunna attrahera olika hushåll i olika faser av livet. Andelen småhus är lägre i Göteborg än i Göteborgsregionen som helhet, även om andelen småhus i Göteborg successivt ökar. Göteborg hade under år 2009, i likhet med tidigare år, en stor nettoinflyttning av personer i årsåldern. Den största utflyttningen från Göteborg sker i åldergrupperna år respektive 0-5 år. En orsak till detta flyttmönster är att många barnfamiljer väljer att flytta till småhus i kranskommunerna. Det finns dock indikation på att dessa tendenser håller på att vända och att fler barnfamiljer väljer att bo kvar i de mer centrala delarna av staden. De två största grupperna som står för inflyttningen till Göteborg är personer mellan år och personer från utlandet. Vid en jämförelse av flyttmönster mellan dessa grupper kan man se en skillnad. De unga som valt Göteborg främst för att studera tenderar att flytta från Göteborg när de bildar familj, medan det stora flertalet personer som flyttar till Göteborg från utlandet väljer att stanna kvar i kommunen. Majoriteten av de sistnämnda bosätter sig i Angered, i Nordöstra Göteborg. Nya bostäder I genomsnitt har 1800 nya bostäder färdigställts i staden per år de senaste fem åren genom nyoch ombyggnad. Produktionen har framförallt varit hög på Norra älvstranden, där över hälften av nytillskottet ligger. Tillskottet av nya bostäder i centrala Göteborg sker till huvuddelen genom flerbostadshus. En betydande del av de nybyggda bostäderna de senaste åren har varit studentbostäder.