Kap. 4 NATURVÅRD - GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER
|
|
- Ann-Christin Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kap. 4 NATURVÅRD - GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER I kapitlet behandlas följande aspekter: -Grönstrukturens ekologiska, sociala/upplevelse och kulturella betydelse -Riksintresse naturvård -Riksintresse NATURA 2000 område -Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen -Ekologiskt särskilt känsliga områden -Stora opåverkade områden -Biotopskyddsområde, naturreservat, djur- och växtskyddsområde samt naturminne -Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden -Våtmarker - myrar -Avrinningsområde, ytvatten och grundvatten -Naturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram -Underlag till kommunal naturvårdsplan -Vattenvårdsförbund Som strategi för att beakta och utveckla aspekter som behandlas i detta kapitel föreslås sammanfattningsvis följande riktlinjer och förslag: Riktlinjer för områden redovisade på Plankarta Översiktsplan 2004 : Inom område av Riksintresse för naturvården får ej sådana åtgärder vidtas som kan påtagligt skada dess värde. Ny bebyggelse utan kontakt med befintlig sådan tillåts i princip ej. Detaljplan skall övervägas vid nyexploatering. Bebyggelse för det rörliga friluftslivets behov tilllåts (såsom väderskydd för övernattning). Inom områdena prioriteras naturvärdena. Inom område av Riksintresse NATURA 2000 område får ej sådana åtgärder vidtas som kan påtagligt skada dess värde. Ny bebyggelse eller annan exploatering tillåts i princip ej. Inom områdena prioriteras naturvärdena. För område Riksintresse Kustzonen skall vad som anges i Skånes kustområden - ett nationallandskap (Länsstyrelsen i Skåne 2001:35) tillämpas i största möjligaste mån. Exempelvis: -Samlad bebyggelse bör lokaliseras på insidan av etablerad kustbebyggelse och i omedelbar anslutning till existerande tätort. -Mellan kustsamhällen bör fastläggas friområden som undantas från ny bebyggelse. -Förändringar som medför utfyllnad i vattnet bör undvikas. -Hänsyn bör tas till kulturhistoriska värden i exempelvis Ängelholms strandbad och Skepparkroken. -Hänsyn bör tas till landskapsekologiska samband i lågexploaterade områden. (Obebyggda områden och bebyggelseområden med mycket träd. -Större delen av kustzonen är olämplig för vindkraftsproduktion till följd av höga landskapsbilds-, natur-, och kulturvärden. (Se vidare Ängelholms kommuns vindkraftspolicy). -Hänsyn bör tas till det traditionella bebyggelsemönstret i form av samlade byar och fiskelägen samt gårdsmiljöer i det öppna skifteslandskapet. -Större turistanläggningar bör lokaliseras till befintliga tätorter (för effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur och service samt minimering av slitage). -Bullerskapande aktiviteter bör förläggas där de inte påverkar områden som är populära för friluftslivet. -Åtgärder bör vidtas för att minska näringsbelastningen och annan förorening till vattendrag som mynnar i kustzonen. -Vid planläggning bör förändringens påverkan på landskapsbilden och förändringens miljökonsekvenser redovisas. - Planprogram skall övervägas vid detaljplaneläggning. 21
2 Stora opåverkade områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Följande exploateringsföretag skall särskilt beaktas: -Tätorter och annan koncentrerad bebyggelse -Friluftsanläggningar -Vindkraftverk -Större trafikleder och vägar -Järnvägar -Kraftledningar -Grus- och bergtäkter -Industriell eller liknande verksamhet -Flygplatser och hamnar -Farleder och muddringsföretag -Militära övnings- och skjutfält I naturreservat samt i djur- och växtskyddsområde prioriteras naturvärden. Inom område som redovisas som Jordbruksoch skogsmark med särskilt höga naturvärden skall brukningssättet och ev. tillkommande exploatering anpassas till naturvärdena. Detta på ett sätt som ej medför kommunala kostnader. Redovisade områden bör kompletteras med uppgifter från skriften Skånes flora då denna är färdigställd. För områden som redovisas i det regionala naturvårdsprogrammet Från Bjäre till Österlen samt i den kommunala naturvårdsplanen gäller: -Inom områdena prioriteras naturvärdena. -Föreslagna förändringars konsekvenser för naturvärdena skall anges. -Vad som anges under Bibehållanden av värden för regionala intresseområden med naturvärden bör beaktas. För våtmarker och vattendrag redovisade på plankarta skall särskild hänsyn tas till ev. naturvärden. Zonen närmast vattendrag bör hållas planterad med bland annat träd. Regionala och statliga myndigheter bör verka för att förutsättningar finns att hålla zoner nära vattendrag bevuxna hela året. Övriga förslag : För att bevara och utveckla grönstrukturen och den biologiska mångfalden bör en kommunövergripande Grönstrukturplan upprättas. Genom att på så sätt uppmärksamma de gröna värdena kan kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort stärkas. Ekologiskt särskilt känsliga områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Kunskapsunderlaget om ekologiskt särskilt känsliga områden bör förbättras genom inventeringar och analyser. Mer specifika rekommendationer för olika ekologiskt särskilt känsliga områden bör utarbetas. Inom biotopskyddsområde får ej bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. En digital kartbas över biotopskyddsområden bör tas fram. Den kommunala naturvårdsplanen bör kompletteras med rekommendationer för säkerställande av naturvärden och för tillämpning då förändringar blir aktuella. Regionala myndigheter bör göra en sammanställning och sammanvägning av olika planeringsunderlag/inventeringar angående våtmarker. Fördjupad vattenöversikt bör tas fram. I den mån det föreligger större sammanhängande historiska områden är det kommunens intention att beakta i vilken mån diverse förslag om skyddsbestämmelser påverkar möjligheten för helhetens fortsatta utveckling, levandegörelse och potential för kommunen i övrigt. Konsekvenser av riktlinjer och förslag ovan: Sociala / kulturella konsekvenser: Genom föreslag att upprätta en kommuntäckande grönstrukturplan kan gröna områdens rekreations- / sociala- samt kulturella värden och funktioner uppmärksammas och utvecklas. Ekologiska konsekvenser: Genom föreslag att upprätta en kommuntäckande grönstrukturplan kan gröna områdens ekologiska värden och funktioner uppmärksammas och utvecklas. Ekonomiska konsekvenser: Genom att bevara och utveckla naturområden med ekologiska-, rekreations- och kulturvärden bibehålls kommunens natursköna attraktivitet som bostadsort (och därigenom skatteunderlag), inte minst för barnfamiljer. Detta gäller även för större opåverkade områden samt kustområden. Bevarande och utvecklande av naturområdens ekologiska- rekreativa- och kulturella värden kan medföra konsekvenser för exempelvis jord- och skogsbruket. 22
3 Grönstruktur Infrastruktur, bebyggelsestruktur och grönstruktur är de huvudstrukturer som samverkar och bygger vår miljö. Grönstrukturen har såväl ekologiska, sociala, rekreativa, upplevelse, ekonomiska som kulturella värden. Närhet till grönområden är en viktig faktor vid val av bostadsort. Skönhetsupplevelser är viktiga för hälsa och livskvalitet. Grönstrukturen är en förutsättning för jord- och skogsbruk och turism. Dessa värden medför att grönstrukturen har stora samhälls- kommunalekonomiska värden. Region Skåne arbetar för närvarande med en regional grönstrukturplan. Denna redovisar de övergripande strukturerna för Skåne och bör på sikt arbetas in i Ängelholms kommuns översiktsplan. För att bevara och utveckla grönstrukturen och den biologiska mångfalden bör en kommunövergripande Grönstrukturplan upprättas. Genom att på så sätt uppmärksamma de gröna värdena kan kommunens attraktivitet som bostads- och lokaliseringsort stärkas. och inlärningsförmåga, förståelse för våra livsförutsättningar mm. Grönstrukturens variation hjälper en allt större andel äldre människor att hålla sinnena vid liv. (Gröna områden i planeringen, Boverket, 1999). Kulturella värden Grönstrukturen är en bärare av områdens historia och identitet. Exempel på grönstrukturens kulturella värden och funktioner är gamla pilealléer som visar vägen i landskapet. Ekonomiska värden De värden grönstrukturen har för Ängelholms kommuns attraktivitet som bostads- och etableringsort medför att grönstrukturen har stora ekonomiska värden. Ur Strategi för en grön struktur, Region Skåne Grönstrukturplanen bör behandla ekologiska, sociala/ upplevelse/rekreativa, kulturella och ekonomiska aspekter. Arbetet kan utgå från de modeller som tillämpats i Stockholmsregionen (Regionplane- och trafikkontoret, rapport och 4:2001). Resultatet av ett arbete med en Grönstrukturplan kan beröra andra allmänna intressen genom exempelvis en inventering av mindre värdefulla grönområden som eventuellt kan bebyggas. Ett tidigt klargörande av potentiella förtätningsområden kan förenkla och effektivisera handläggningen vid exploateringsärenden. Ekologiska värden Exempel på grönstrukturens ekologiska värden och funktioner är bärare av biologisk mångfald, naturliga kretslopp, förmåga att ta upp och bryta ner föroreningar, dagvatten hantering mm. Biologisk mångfald finns på olika nivåer: 1. Variationsrikedom med avseende på naturtyper (biotoper). 2. Variationsrikedom på artnivå. 3. Genetisk variation inom en art. Den kommunala översiktsplaneringen berör främst av den förstnämnda, att bevara en variation av biotoper. Även artrika eller särpräglade biotoper är viktiga att bevara. En kommuntäckande kartering av biotoper samt en analys av landskapsekologiska samband där exempelvis barriärer för flora och fauna beaktas är aspekter som skulle kunna behandlas i en grönstrukturplan. Sociala/rekreativa/upplevelse värden Exempel på grönstrukturens sociala värden och funktioner är rekreationsvärde, exempelvis som mötesplats i skogen när man rastar hunden. Naturupplevelse är även viktigt för stressåterhämtning, tillfrisknande, lek, upplevelse, kreativt tänkande, pedagogiska värden, barns utveckling Riksintresse naturvård Miljöbalken 3 kap 6 Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 23
4 Område av Riksintresse för Naturvården framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Riktlinjer för område av Riksintresse för naturvården redovisas i början av detta kapitel. Följande områden har av länsstyrelsen redovisats vara av riksintresse för naturvården: Hallandsåsen (N3 a), Rönneås dalgång (N40), Ängelholms strandskog (N42 b). Områden som är av riksintresse för naturvården rymmer naturvärden som bidrar till kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort. Riksintresse NATURA 2000 områden NATURA 2000 områden framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Riktlinjer för område av Riksintresse Natura 2000-område redovisas i början av detta kapitel. Natura2000 är beteckningen på det sammanhängande europeiska nätverk som inrättas för att skydda biologisk mångfald genom att bevara livsmiljöer samt vilda växt- och djurarter inom EU:s territorium. De regler som gäller för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i områden som har förtecknats enligt 7 kap 27 miljöbalken framgår av samma kapitel. I rapporten Natura 2000 i Skåne, delrapport 4, redovisas följande Natura 2000 områden i Ängelholms kommun: Djurholmamossen (SE ), Århultsbäcken (SE ), Ängelholms kronopark (SE ). Områdena rymmer olika livsmiljötyper (habitat) såsom bokskog, högmossar, myrar, fattigkärr, gungfly mm. till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana ämnen som avses i 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken. Miljöbalken 4kap 4 Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse Länsstyrelsen har tillhandahållits underlagsmaterial för fysisk planering enligt 4 kap Miljöbalken. Byggnadsnämnden i Ängelholms kommun har uttalat att nämnden är positiv till det av Länsstyrelsen framtagna underlagsmaterialet för fysisk planering i kustzonen och tillstyrker att den används som planeringsunderlag i den kommande kommunövergripande översiktsplanen. Områden som är av riksintresse Riksintresse Kustzonen rymmer naturvärden som bidrar till kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort. Ekologiskt särskilt känsliga områden Miljöbalken 3 kap 3 Ängelholms kommun gränsar vid Skäldervikskusten i väster till ett Natura 2000 område (SE ). Området är av mellankommunalt intresse. Områden som är av riksintresse som Natura 2000-område rymmer naturvärden som bidrar till kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort. Genom skydd i exempelvis någon av de former som finns i 7 kap Miljöbalken kan områdena långsiktigt skyddas. Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen Område av Riksintresse Kustzonen framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Riktlinjer för område av Riksintresse Kustzon redovisas i början av detta kapitel. I miljöbalkens 4:e kapitel finns särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. De områden som anges där är, med hänsyn Riksintresse Kunstzon (linjerastrerat) samt lågexploaterade kilar mellan samhällen, värdefulla för kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort. 24
5 Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Förslag angående Ekologiskt särskilt känsliga områden redovisas i början av detta kapitel. Bestämmelserna omfattar områden som är särskilt känslig p g a instabila produktionsförhållanden eller ogynnsamma återväxtförutsättningar., inrymmer särskilda ekologiska värden eller är hemvist för sällsynta och utrotningshotade arter. Bevarande av biologisk mångfald är ett motiv för skydd. Något riktat planeringunderlag för ekologiskt särskilt känsliga områden har ej redovisats av länsstyrelsen. Ytterligare planeringsunderlag krävs för att kunna göra en heltäckande redovisning av, och rekommendationer för, ekologiskt särskilt känsliga områden. Stora opåverkade områden Preliminär avgränsning av Stora opåverkade områden framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Riktlinjer för Stora opåverkade områden redovisas i början av detta kapitel. Miljöbalken 3kap 2 Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Huvudsyften för bevarande av stora opåverkade landsbygdsområden är bland annat: -Behålla handlingsfriheten att vid senare tidpunkt nyttja området. -Beakta ekologiska funktioner och biologisk mångfald. Här är stora så kallade kärnområden en viktig förutsättning. -Beakta tillgången till rekreations- och friluftsområden. Planeringsunderlag Underlag för fysisk planering i Skåne län avseende 3Kap 2 MB kan komma att behöva 25
6 revideras avseende buller från flyg. Med bakgrund av underlaget redovisas i denna översiktsplan preliminära avgränsningar av Stora opåverkade områden. Vid bedömning av vad som är ett stort område är det nödvändigt att alltid relatera till den specifika platsen och dess omgivningen. I planeringsunderlaget anges för Ängelholmsslätten en nedre gräns på cirka 1000 hektar. Vid bedömningen av stora opåverkade områden har följande begränsningar tillämpats (med stöd av tidigare nämnt underlag): -Tätorter, minst 200 invånare, högst 200 meter mellan husen, med störningszon 500 meter. Se vidare kap. 3 och 7. -Småort, invånare, högst 200 meter mellan husen, med störningszon 500 meter. Se vidare kap. 3 och 7. -Samlad bebyggelse, med störningszon 500 meter. Se vidare kap. 7. -Fritidsanläggningar (golfbana, camping, skjutbana mm). Se vidare kap. 8. -Vindkraftverk med störningszon 500 meter. Se vidare kap Större trafikleder och vägar, Europavägar, riksvägaroch primära länsvägar störningszon 500 meter, övriga vägar med mer än 2000 fordon per dygn 200 meters störningszon. Se vidare kap. 9. -Järnvägar, störningszon 200 meter. Se vidare kap 9. -Kraftledningar, 70 kw eller större störningszon 50 meter. Se vidare kap Grus- och bergtäkter, störningszon 500 meter. Se vidare kap Industriell eller liknande verksamhet. Se vidare kap. 7. -Större flygplatser. Se vidare kap
7 Naturminne, biotopskyddsområde, naturreservat samt djur- och växtskyddsområde Riktlinjer och förslag som berör rubricerade områden redovisas i början av kapitlet. Naturminne Miljöbalken 7kap 10 Ett särpräglat naturföremål får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturminne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Förklaringen får omfatta även det område på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme. Det är för närvarande oklart om några naturminnen finns i Ängelholms kommun. Om sådana finns är det viktigt att informationsskyltar finns för allmänheten. Biotopskyddsområde Miljöbalken 7kap 11 Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förklaras som biotopskyddsområde. Sådana förklaringar får avse enskilda områden eller samtliga områden av ett visst slag inom landet eller del av landet. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Regeringen har beslutat att följande mindre mark- och vattenområden i jordbruksmark utgör biotopskyddsområden (s.k. generellt biotopskydd): alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, pilvallar, småvatten och våtmarker, stenmurar och åkerholmar med en areal av högst 0,5 ha. Dessutom får Länsstyrelsen förklara rik- och kalkkärr i jordbruksmark, ängar eller naturbetesmarker som biotopskyddsområden. Någon samlad kartredovisning av Biotopskyddsområden görs ej i denna översiktsplan. En småvatteninventering har genomförts av Ängelholms kommun. Då inventeringen ej finns i digital kartform redovisas den ej i denna översiktsplan. En digital kartbas över biotopskyddsområden är värdefullt och nödvändigt för att hänsyn skall kunna tas till biotopskyddsområden vid planering och lovärenden. Naturreservat Naturreservat framgår av PLANKARTA ÖVER- SIKTSPLAN Miljöbalken 7kap 4 Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. I Ängelholms kommun finns endast ett naturreservat, Prästängen. Enligt Region Skåne pågår bildandet av naturreservat för Ängelholms strandskog. Djur- och växtskyddsområde Djur- och växtskyddsområde framgår av PLANKAR- TA ÖVERSIKTSPLAN För Ängelholms strandskog är reservat under bildande. Miljöbalken 7kap 12 Om det utöver förbud enligt 8 kap. 1 och 2 eller förbud och begränsningar enligt jakt- och fiskelagstiftningen behövs särskilt skydd för en djur- eller växtart inom ett visst område, får länsstyrelsen eller kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området. I Ängelholms kommun är Rössjön och Vege ås mynning fågelskyddsområden Det är viktigt att upplysningsskyltar finns vid djur- och växtskyddsområden för allmänheten. Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden Under detta begrepp redovisas områden som inventerats för sina höga naturvärden. Rubricerade områden återfinns på PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004 (sumpskog redovisas som sankmark/våtmark). Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Ängs- och hagmarksinventering I underlagsmaterial från länsstyrelsen redovisas inventerade värdefulla ängs- och hagmarker i Ängelholms kommun. För närvarande pågår inom ramen för projektet Skånes flora en grundligare inventering och komplettering av bland annat värdefulla ängs- och hagmarker. Sumpskogar, nyckelbiotoper och objekt med naturvärde I underlagsmaterial från Skogsvårdsstyrelsen redovisas värdefulla sumpskogar, nyckelbiotoper och objekt med naturvärde (naturvärdesobjekt). För närvarande pågår inom ramen för projektet Skånes flora en grundligare inventering och komplettering av bland annat de av Skogsvårdsstyrelsen redovisade sumpskogar, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Våtmarker - myrar Det finns ett stort antal inventeringar och andra dokument som handlar om våtmarker och myrar. Dokumenten är från olika tidsperioder: -Myrar i Kristianstads län, Länsstyrelsen i Kristianstad 27
8 Våtmarksinventering i sydvästra Sverige, Naturvårdsverket Katalog över inventerade våtmarker i Kristianstads län, Länsstyrelsen i Kristiansstads län Myrskyddsplan för Sverige, Naturvårdsverket Länsstyrelsen har tillhandahållit digitalt material sannolikt avseende Våtmarksinventering i sydvästra Sverige. Detta material samt kommunalt kartmaterial redovisar Våtmarker på PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN För naturvärden kopplade till våtmarker hänvisas till övrigt material i översiktsplanen. En sammanställning av dokumenten ovan vore värdefull för kommunens fysiska planering och för säkerställande av eventuella naturvärde inom områdena Avrinningsområde, ytvatten och grundvatten Höjdpartier i landskapet, vattendelare, avgör hur vattnet transporteras på marken (ytvatten) och i marken (grundvatten). Landskapet delas på så sätt in i avrinningsområden. Det finns avrinningsområden som sträcker sig in i andra kommuner. Detta medför att vattenplaneringen är en mellankommunal angelägenhet. Avrinningsområden framgår av karta i Kap. 11 Avlopps- och restproduktshantering. En fördjupad vattenöversikt bör göras för kommunen med hänsyn till nya inslag såsom borrning för bergvärme, inarbetande av EU:s vattendirektiv mm. Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden. 28
9 Naturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram Område Värde Bibehållande av värde 1b Spannarpsbacken N3, K Parkens gamla ädellövträd bevaras Kap. 4 Naturvård - Grönstruktur - Vattenmiljöer 1c Härninge backe N3, K Ingen täktverksamhet. Nuvarande markanvändning bör bibehållas. Inga nya byggnader som påtagligt stör landskapsbilden tillåts. 2a Rönneå N3 Dalgången bibehålls öppen. Ingen reglering av vattendraget. 2b Pinnån N3 Inga ytterligare regleringar av vattendraget. Minskad belastning av föroreningar. 3 Vegeholm K, N2 Hela slottsmiljön med omgivande odlingslandskap behålls intakt. Ny bebyggelse bör tillåtas restriktivt. 4 Sibirien - Kronoskogen N3 Inga ingrepp i den kustnära skogen och dynlandskapet. Ökat inslag av lövträd är önskvärt. 5 Boarp - Björnkärr N3 Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. 6a Åkersjö - Ekebjär K, N3 Gravfältet hålls öppet genom fortsatt bete. Täktverksamhet bör ej tillåtas. 6b Jordbackabo N3 Området lämnas för fri utveckling. 7 Skillinge - Össjö K, N3 Det öppna odlingslandskapet och godsmiljöerna bör inte genomgå några större förändringar. Ny bebyggelse bör tillåtas restriktivt och anpassas till befintlig tradition. Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. Återupptagen betes- eller slåtterhävd av rikkärret. 9 Brekille N3, K Byn och det omgivande landskapet bör inte genomgå några förändringar. Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig byggnadstradition. Fortsatt markanvändning och bibehållen ägostruktur. 10 Aggarp N3 Fortsatt beteshävd utan gödsling. 11 Ramnakulla enebacke N3 Fortsatt beteshävd utan gödsling. 12 Prästängen N3 Fortsatt slåtter och gallringar. Bevara flertalet gamla träd och död ved. 14 väster om Kollebäckstorp N3 Ingen täktverksamhet. 16 Vejbystrand - Magnarp N3 Inga ingrepp i havs- och strandmiljön. Återupptagen beteshävd. 17 Fåratångsmossen - Ugglemossen N3 Mossarna lämnas för fri utveckling. Ingen täktverksamhet. 18 Tåssjö - Rössjöholm K, N3 Bebyggelse och odlingslandskap bibehålls intakt. Ny bebyggelse bör medges restriktivt. Bevara äldre träd och strandskog. Ingen täktverksamhet. 19 Lärkholm N2 Fortsatt beteshävd utan kvävetillförsel. 20a Västersjö N3 Naturvärdet består om de hydrologiska förhållandena inte påverkas och sjön inte förorenas. Kanalisering av friluftslivet är önskvärt. 20b Rössjön N3 Friluftslivet bör kanaliseras. Inga föroreningar eller regleringar av sjön. 20c Rössjön norr N3 Ingen täktverksamhet. 21 Trollehallar N2 Området lämnas för fri utveckling. 22a Faxeröd, Tiarp, Boarp och Ugglehult N3 22b Århultsbäckens ravin N2 Området lämnas för fri utveckling. 22c Hallagården N1 Skogen lämnas för fri utveckling. 22d Långhultamossen N2 Inga ingrepp i myren. 22f Koarpamossen N2 Inga ingrepp i mossen. 22g Matkroksmossen - Djurholmamossen N1 Fortsatt markanvändning. Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. Inga ingrepp i myrmarkerna eller i kantskogarna. 22h Faxeröd N2 Fortsatt beteshävd utan kvävegödsling. 22i Hålebäcksröd K, N3 Kulturlandskapet bibehålls öppet genom fortsatt hävd. Den småskaliga ägoindelningen bibehålls. 23 Stavershult N3 Ingen täktverksamhet. Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. 24 Kägleån N2 Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. Inga ytterligare regleringar eller föroreningar av ån. 25 Tockarp N3 Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. 26 Multarehultet N1 Fortsatt hävd utan kvävetillförsel. 29
10 Områden som rymmer naturvärden redovisade i programmet Från Bjäre till Österlen redovisas på PLAN- KARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004 och framgår av tabell och karta i detta kapitel. Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Skriften Från Bjäre till Österlen Skånska natur- och kulturmiljöer utgör planeringsunderlag för fysisk planering i kommuner. Skriften är framtagen av länsstyrelsen. Underlag till kommunal naturvårdsplan Underlag till kommunal naturvårdsplan De områden som redovisas i underlag till kommunal naturvårdsplan redovisas på PLANKARTA ÖVER- SIKTSPLAN Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Underlaget är under uppdaterande. Område 19 delas upp i två delområden, 19A Faxerödsbäcken samt 19B Århult. Ett nytt område tillkommer, 50 Ramnakulla. Vattenvårdsförbund Inom Ängelholms kommun finns tre vattenvårdsförbund vilka bedriver en kontinuerlig provtagning av vattenkvalitén. -Kommittén för samordnad kontroll av Rönneå. -Vegeåns vattenvårdsförbund. Vegeån rinner genom fem kommuner Avrinningsområdet bestod 1992 av cirka 60 % skogsmark, 15 % jordbruksmark och 25 % urbana ytor. -Nordvästskånes kustvattenkommitté. 30
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merOlika skydd för naturen
NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål
Läs merANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.
ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter
Läs merÖversiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning
Ängelholms kommun Stadsarkitektkontoret Antagen av Kommunfullmäktige 2005-06-20, KF 83 Översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING 2004-2024 NATURVÅRD-BIOLOGISK
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs mer8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merKommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merHushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Läs merInnehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
Läs merGenerellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering
Läs merAngarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats
6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112
Datum 2016-11-15 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0293 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering, prövning och lovgivning Antaget av Kommunfullmäktige 04-05-4, 85 Flygbild över Färgelanda
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merLANDSBYGDSUTVECKLING
Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer
Läs merDetaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merNATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5
Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12
Datum 2017-10-06 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0075 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merBilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande
Läs mer1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68
Datum 2018-03-16 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: SHBK 2018-284 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merinom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2015/02276 Datum: 2016-02-22 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Täfteå 10:64 och del av Täfteå 5:19 inom Täfteå i, Västerbottens län Behovsbedömning
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 7 samordning av intressen
del 7 samordning av intressen 53 7 INTRESSEN SOM MER ELLER MINDRE KRÄVER SAMORDNING MED VINDKRAFT 7.1 Områden olämpliga för vindkraftutbyggnad Bedömningen har gjorts att inom följande områden ska värdena
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
Läs merNATURVÅRDSPROGRAM. Karta 1. Skyddade naturområden. för Melleruds kommun, antaget KF Naturminnen. Statliga naturreservat
Karta 1 Skyddade naturområden Naturminnen Statliga naturreservat Kommunala naturreservat Statliga kulturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Djur- växtskyddsområde Natura 2000 - Art- och habitatdirektivet
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33
Datum 2018-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: SHBK 2018-702 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10
Datum 2017-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0213 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15
Datum 2018-04-17 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2018-363 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merBehandling av riksintressen
Allmänt I översiktsplanen ska visas hur riksintressena tillgodoses och bedömas om de förslag som ställs i planen kan innebära påtaglig skada på de riksintressen som berörs. I planbeskrivningen har riksintressena
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merUNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN KAN ANTAS FÖR. Detaljplan för fastighet Tejarp 9:8 Gamla brandstationen Klågerup i Svedala kommun
1(8) Datum 2019-02-04 Kommunvaltningen Strategisk planeringsenhet Jeanette Widén Gabrielsson, planarkitekt Diarienummer 2019-000061 UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN KAN ANTAS FÖR Detaljplan fastighet
Läs merKonsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Läs merFyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Läs merDetaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merYttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun
Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun Ärende Dnr 2017/B0438 Ort Förhandsbesked för fastighetsreglering där del av samfällighet S:2 tillförs fastigheten Lägde 2:68 samt strandskyddsdispens för tillbyggnad.
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merDnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15
Datum 2017-03-14 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017/B0027 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merInformation om samråd för fiberkabel
MEDDELANDE Sida 1/2 Enheten för naturskydd och tillsyn 010-22 36 350 Information om samråd för fiberkabel Att lägga ner fiberkabel i marken kan påverka natur- och kulturmiljövärden på ett negativt sätt.
Läs merGEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR
www.skara.se GEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR 2006 INNEHÅLL GPF/GMF GPF = GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR GMF = GEMENSAMMA MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR Traditionell sidnumrering saknas. Följ
Läs merNaturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete
Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika
Läs merMÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
Läs merPlanering av markanvändning
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs merINVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN
INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN RAPPORT 2017-02-15 Johan Svedholm Uppdragsgivare Ale kommun Ledetvägen 6 449 51 Alafors Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2016 Strandtorget
Läs merHandläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av huvudbyggnad inom fastigheten Norum 3:64
Datum 2017-08-31 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0211 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Läs merPlanering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs mervindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19
vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Läs merStrandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson
Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs
Läs merDetaljplan för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2016/00170 Datum: 2018-01-15 Handläggare: Clara Persson Harlin för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning av
Läs merUpphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård
Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan
Läs merDetaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Läs merRekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning
MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning
Läs merKommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Läs merBEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Läs merMARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap.
MARKAVVATTNING Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap. 4 MB Ansökan om dispens enligt 11 kap. 14 MB Ansökan om tillstånd
Läs merBEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)
Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
Läs mer1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta
Läs merEnligt MB 3:5 skall områdena skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra yrkes skets bedrivande.
12 I planbeskrivningen har riksintressena redovisats under respektive sektorbeskrivning, där också riksintressenas omfattning framgår av kartredovisning. Här redovisas en kortfattad sammanställning av
Läs merNatur och vatten. Mål
Natur och vatten Mål Vi tar vara på och utvecklar kommunens värdefulla naturområden, så att värdena består och kommer invånarna till godo samtidigt som områdena bevaras för framtida generationer. Vi värnar
Läs merÖversiktsplan för Bräcke kommun
Översiktsplan för Bräcke kommun Utvecklingsplan Miljömål Riksintressen och lokala intressen Tätorter och landsbygd Strandnära boende - en landsbygdsresurs Mark- och vattenanvändningen Boende Natur & Kultur
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merPlan och marklagstiftning
Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års
Läs merÖversiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning
Ängelholms kommun Stadsarkitektkontoret Antagen av Kommunfullmäktige 2005-06-20, KF 83 Översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING 2004-2024 NATURVÅRD-BIOLOGISK
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs mer