Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens informationer T: Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö 1

2 Dokumentets utgivare 1LW ASBYGGNADSSTYRELSEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:134 Dokumentets datum Projektledare, upphovsman(män), konsult (er), etc Uppdragsgivare Projektnamn(ev förkortat) Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö Kurt Carlström, Te Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten Elsektionen Dokumentets titel Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö Huvudinnehåll Denna Byggnadsstyrelsens information vill ge hyresgäster och egen personal råd och anvisningar vid sanering av arbetsplatser där personalen visar tecken på eläverkänslighet samt vid planering och projektering av arbetsplatsmiljöer för datorterminaler och andra elektroniska apparater. Nyckelord Hälsorisker, miljö, terminalarbetsplatser, elektriska-installationer elöverkänslighet, magnetfält, elektriska-växelfält, Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet Omfång Svensk byggtjänst Stockholm sidor Göteborg Malmö Umeå Omslagets teckning av Anders Berglund ISSN Red Marieanne Adsjä Byggnadsstyrelsen 1992 Ref Kurt Carlström Postadress Byggnadsstyrelsen STOCKHOLM Besöksadress Godsadress Telefon Telex Karlavägen 100 Banergatan build S Telefax

3 Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö 1 Demagnetfältsomfnnsruntskärmen, elkabeln, belysningsarmaturen mm, kanliknas vid ringar som breder ut sig. Magnetfälten tränger in i kroppen och ger upphov till svaga strömmar. Det kallas för att magnetfälten inducerar strömmar i kroppen. De elektriska växelfälten börjar i bildskärmen, elkabeln eller belysningsarmaturen mm, och slutar ofta på användaren. Dessa fält tränger egentligen inte in i kroppen men ger upphov till svaga strömmar i framför allt huden. a De elektrostatiska fälten bildas mellan bildskärmens yta och användaren. De tränger inte in i kroppen utan stannar vid ytan. Teckningar (Staffan Schultz) och bildtexter (Carl von Scheele) ur Sjuk av bildskärm, Tiden BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

4 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:134

5 MAGNETFÄLT OCH ELEKTRISKA FÄLT 1 KONTORSMILJÖ Innehåll sid 1 BAKGRUND 1 2 ORSAKEN TILL MAGNETFÄLT 3 3 ORSAKEN TILL ELEKTRISKA VÄXELFÄLT 4 MAGNETFÄLTSVÄRDEN BASERADE PÅ ALARA-PRINCI PEN 5 VÄRDEN FÖR ELEKTRISKA VÄXELFÄLT BASERADE PÅ ALARA-PRINCIPEN MINSKNING AV MAGNETFÄLT 6 7 MINSKNING AV ELEKTRISKA VAXELFÄLT 8 ELÖVERKÄNSLIGHET 9 SAMMANFATTNING 9 10 REFERENSER 10 BILAGA 1 Schematiska bilder av fyrfedarsystem och 11 fem ledarsystem B 1 LAGA 2 Magnetfält intill nätstation 12 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

6 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

7 1 BAKGRUND Byggnadsstyrelsen, som äger och förvaltar byggnader med installationer från vilka magnetfält och elektriska falt i större eller mindre omfattning avges vill med denna information ge hyresgäster och egen personal råd och anvisningar som kan leda till lösning av uppkomna faltpmblem. MOTIV FÖR BYGGNADSSTYRELSENS STÄLLN 1 NGSTAGAN DE Följande sammanställning av de senaste och mest omfattande studierna om ohälsa på grund av elektriska och magnetiska flit visar att det inte går att utesluta att filten kan ha negativ betydelse för hä1- san. Byggnadsstyrelsen ansluter sig därför till den av NUTEK (Statens Energiverk) antagna försiktighetsstrategin (se yttrande från Statens Energiverk, sid 2). Tidigare forskning inom området "biologiska effekter av extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält" avsåg nästan uteslutande de elektriska fälten. År 1979 kom en studie som vände uppmärksamheten från elektriska till magnetiska fait och därmed även från i förstahand högspänningsanläggningar till all installation och användning av el. Undersökningen, utförd av Wertheimer o Leeper, studerade bamcancer i Denver USA och visade ett samband mellan uppskattade magnetfält i bostäder och tamcancer, främst leukemi. Överrisken för leukemi var cirka 2-3-faldig för barn i bostäder tillhörande den högsta exponeringsklassen. Ytterligare fyra undersökningar har publicerats på temat barncancer och magnetfält i bostadsmiljön. Studiernaär utförda av Myers et al 1985, Tomemus 1986,Sawitz 1988 och Landon I huvudsak ger studierna (inkl WoL ) snarlika resultat. Dessa tyder på att exponering för magnetfält skulle kunnaöka risken för bamcancer.. Ett 15-tal undersökningar av grupper som under sin yrkesutövning exponerats för magnetiska falt utvärderas i Rapport 323 IYA 1987, Biologiska effekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiskafält. Undersökningama påvisar överrisker för vissa leukemiformer inom flera av de studerade yrkesgruppema. Under rubriken "Sammanfattning " sägs även att "i epidemiologiska studier rörande cancersjuklighet och exponering i boendemiljön eller arbetslivet för elektromagnetiskafält finns en samstämmighet i de olika studierna för en överrisk av framför allt vissa leukemifomer och för tumörer hos barn". IYA (Ingenjörsvetenskapsakademien ) avslutar sin utvärdering med följande slutsats. "Hypotesen om ett samband mellan exponering för magnetiska fält och cancer måste dock, mot bakgrund av den samlade epidemiologiska information som nu finns, tas på betydligt större allvar än tidigare. Det måste samtidigt påpekas att hypotesen inte på något sätt kan vara bevisad. Ytterligare såväl epidemiologisk som experimentell forskning är angelägen" Yrkesstudier Ett drygt 30-tal undersökningar har publicerats på temat cancer och "elyrken". Även yrkesstudiema visar en påfallande samstämmighet och en ökad risk för leukemier, i någon mån även för hjämtumörer.: Boendestudier, vuxencancer Cancer hos vuxna som exponerats i sin bostadsmiljö har också studerats. Studierna är utförda av Wertheimer och Leeper 1982, Coleman et al 1985, Mc Dowall 1986 och Savarson 1988.Här finns inget som entydigt talar för ett samband. Den enda studie som visar överrisk är den första av WoL Två omfattande svenska epidemiologiska studier över magnetfält och cancer redovisades av NUTEK den 30 september 1992: Studien Cancer och kraftfrekventa magnetfält i bostä der, "närboendeundersökningen", utförd av pmfessor Anders Ahlbom, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, har omfattat alla personer i Sverige som under minst ett år under tiden varit bosatta inom ett avstånd av högst 300 meter från kv-ledningar som finns i landet. Totalt ingår personer. Sambandet mellan magnetfält och cancer har undersökts genom en fallkontrollundersökning. Studien Yrkesmässig exponering för kra t rekventa magnetiskafält i relation till leukemier och hjärntumörer utförd av docent Birgitta Floderus, Arbetsmiljöinstitutet, har omfattat yrkesarbetare, år gamla, som 1980 var bosatta i tio mellansvenska lån. Information om cancerrisken har på motsvarande sätt som i Ahlboms studie hämtats genom en fallkontrollundersökning. Resultatet av studierna överensstämmer med de risknivåer (1,5-4 ggr) som nämnts i tidigare studier. Detta talar för ett orsakssamband mellan magnetfält BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134 1

8 och cancer. Studieresultatenkommer utan tvekan att väga tungt både nationellt och internationellt i den framtida riskbedömningen på detta område. Yttrande från Statens Energiverk Statens Energiverk skriver : "I avvaktan på svaret om några risker föreligger eller ej finns med anledning av den oro en hel del människor känner sk" att tillämpa en försiktighetsstrategi. Energiverket har tidigare framhållit att man i avvaktan på ytterligare forskningsresultat ej skall förlägga koncentrerade barnaktiviteter, t.ex. skolor, daghem, lekplatser, mycket nåra kraftledningar. Avståndet "r vara så stort att magnetfältet från kraftledningen avtagit till cirka 0,2-0,3.tT". Ändrad bedömning av magnetfält och hälsorisk Pressmeddelande från MUTEK : "Resultaten från de två epidemiologiska studierna som presenterades i dag motiverar en ändring av NUTEK:s bedömning avseende hälsorisker vid exposition för kraftfrekventa magnetfält. I det fortsatta arbetet med föreskrifter för elanläggningar utgår MUTEK från förutsättningen att det finns ett samband mellan exponering för kraftfrekventa magnetfält och cancer, främst bamcancer." Reducering av magnetfält En forskarstudie med inriktning på kontorsmiljö har utförts av Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för Teknisk Elektronfysik, Göteborg. Denna studie har till syfte att undersöka möjligheterna att reducera kraftfrekventa magnetfält i arbetslokaler och har titeln Magnetfält i kontorsmiljö, Rapport Nr 39 av Lars Fransson och Yngve Hamnerius. Studien är på grund av sin inriktning på kontorsmiljö av speciellt stort intresse för Byggnadsstyrelsen. Valda avsnitt i studien återges därför i denna rapport. ALARA-pri nci pen En princip som tillämpas av Statens Strålskyddsinstitut (SSI) är ALARA-principen. ALARA står för "s low s feasonably chievable", vilket på svenska ska tydas till "så lågt som skäligen är utförbart". På inrådan av experter inom bl.a. Strålskyddsinstitutet och Arbetsmiljöinstitutet bör ALARA-principen även tillämpas för såväl magnetiska som elektriska fält i Byggnadsstyrelsens byggnader. ALARA innebär således att man i varje enskilt fall ska sträva efter så låga värden som möjligt i förhållande till vad man anser sig skäligen kunna försvara ur ekonomisk synpunkt. I ett remissyttrande rekommenderar Statshälsan att Byggnadsstyrelsen inför riktvärden för bening av elektriska och magnetiska fältnivåer i nya byggnader. De rekommenderade nivåema (10 V/m ELF och 0,2 µt ELF) bedöms vara möjliga att uppnå till skälig kostnad om lågspänningsnätet utförs i femle Barsystem med övervakning och kablar i och nära arbetsrum har skärmat utförande. Elöverkänslighet Under de senaste åren har allt fler personer befunnits ha hudbesvär i samband med bildskärmsarbete. För många har dessa besvär sedan övergått till en allmän överkänslighet mot elektricitet. Studien Symptom och subjektiva besvär vid överkänslighet mot elektricitet,19894, B. Knave, U. Bergkvist, R. avibom, visar att de apparater som speciellt nämnts som svåra att vistas i närheten av ar, förutom bildskärmen, även TV-apparater, lysrör, skrivmaskiner, strömbrytare, vägguttag och elkablar. Symptomen har främst varit lokaliserade till huden men även neurologiska besvär har nämnts. Att upphöra med bildskärmsarbete var den mest beprövade och även den mest besvärsreducerande åtgärden, främst vad gäller hudsymptomen. Orsakssambanden är ännu oklara, men sannolikt handlar det om flerfaktorsamband där även psykologiska mekanismer spelar in. En rad hypoteser för orsakerna har framlagts. Bl.a. har elektriska och magnetiska fält angetts som möjliga orsaker. Ett visst st" för denna hypotes ges i en fall-referent studie av hudproblem och fysikaliska arbetsmiljöfaktorer, som har genomförts i Västerbotten, M. Sandström, K. Hansson Mild, Inomhusmiljö och hälsa bland kontorsarbetare i Västerbotten, 1991:12. Resultatet av studien är att den relativa risken för hudproblem är tre gånger så stor för dem som sitter i en elektrisk fältstyrka över 30 V/m, än för dem som har under 10 V/m. Motsvarande risk är 2,7 gånger för dem som sitter vid en bildskärm med bildfrekvent magnetfält över 0,3 µt jämfört med dem som har 0,15µT. Studien visar att bildskärmen inte är den dominerande källan till elektriska fält i motsvarande frekvensområde utan det är annan elektrisk utrustning bl.a. belysningsarmaturer. Rekommenderade värden på fält från bildskärmar Sedan 1987 tillämpas i Sverige en frivillig provning av bildskärmar. Vid upphandling av bildskärmar för bl.a. statliga verk och myndigheter tillämpar Statskontoret de rekommenderade värden för elektriska och magnetiska fält som mäts enligt en mätnorm ut- 2 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

9 given av Styrelsen för teknisk ackreditering, Swedac. För bildskärmar som mäts enligt denna norm harswedac (1990) och TCO (1991) publicerat följande rekommenderadevärden. TCO Swedac Elektriska fått Bildfrekventa 30 cm framför 50 cm framför 5 Hz Hz < 10 V/m < 25 V/m Linjefrekventa Hz-400 khz < 1 V/m < 2,5 V/m Magnetiska fått Bildfrekventa > 30 cm fram 30 cm runtom 50 cm runtom 5 Hz-2 Hz <0,2µT <0,25 µt Linjefrekventa 50 cm runtom 50 cm runtom Hz-400 khz < 0,025 T < 0,025µT Rekommenderade värden på fält från lysrörsarmaturer I MUTEK :s programkrav för kontor och korridorbelysning ( 1992) anges förutom de krav som gäl-ler synförutsättningar ävenkrav på att belysningsarmaturer inte ska avge elektriska och magnetiska fält över de värden som angesi Swedac:s rekommendationer.l kraven anges även attman "r"sträva efter att ytterligare begränsa fälten". 2 ORSAKEN TILL MAGNETFÄLT Magnetfält i hus kan ha en rad orsaker. Ligger huset nära en högspänningsledning (mindre än 100 m) kommer ledningens fält att ge förhöjt magnetf" t i huset. Normala byggnadsmaterial har ingen eller ringa skärmverkan för magnetiska fält. Många hus har förhöjda fält trots att ingen högspänningsledning finns i närheten. Skälet till detta kan vara en lokal punktkälla i huset, t.ex. en transformator eller ett ställverk i en nätstation. En annan källa är s.k. vagabonderande strömmar som i stället för att gå tillbaka till elverkets (eller den egna) transformatom via nolledaren går via skyddsjord och jordade installationer som t.ex. varmvattenberedare, vattenledningsrör, byggnadsarmering och ventilationsrör. Genom att strömmen inte går tillbaka via huvudkabel eller elverkets serviskabel är det inte längre balans varför magnetfält uppkommer. Likaledes bildas magnetfält kring den ledning som strömmen går i, t.ex. vattenledningen. Om dessa ledningar går genom huset kan de ge upphov till förhöjda fält i stora delar av huset. Magnetfält avges även från elektriska apparater t.ex. bildskärmar, kalkylatorer m m. Källan till fälten är ofta nättransformatorer med underdimensionerad kärna. På grand av att kärnan är underdimensionerad går inte hela magnetfältet i kärnanutan ett betydande läckfalt kommer att uppstå kringapparaten. 3 ORSAKEN TILL ELEKTRISKA VÄXELFÄLT Till skillnad från magnetfälten, som förenklat kan sagas ha en utbredning lik :ringar på en vattenyta, börjar de elektriska växel" ten hos spänningsförande komponenter och kan genominfluens överföras till andra, icke spänningsförande, elektriskt lee fil i närheten. Man kan också använda. begreppet kapacitiv spänningssattning som förklaring till att elektriskt ledande föremål kan avge elektriska växelfält, trots att de inte har direkt kontakt med elektriska ledningar eller annan utrustning som avger växelfält. Vidstående figur visar schematiskt ett exempel på hur en person vid en bildskärm bildar en elektrisk krets genom kapacitiv koppling till bildskärmen (kondensatom Cl) och till elektrisk jordning genom kondensatom C2 (skosulor och golvbeläggning utgör s.k, dielektrikum ). Den inre resistansen i Bildskärm Cl Människa L r H Bild 1 Modell för kapacitiv spänningssättning av människa vid bildskärm BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:134 3

10 kroppen (R) är försumbar i sammanhanget, eftersom den med hänsyn till kroppens stora tvärsnittsarea är mycket liten. Människor kan också bli kapacitivt spänningssatta genom elektriska växelfält som emitteras från fasta elektriska installationer i en byggnad. Elektriska kablar är t.ex. numera ofta förlagda tillsammans med tele och datakablar i kabelkanaler utefter fönsterväggarna. Kabelkanalerna, som brukar vara tillverkade av strängpn ssad aluminium, är sällan elektriskt jordade och blir därmed kapacitivt spänningssatta genom elkablarna. Kabelkanalerna kommer därigenom att emittera elektriska växelfält till elektriskt ledande föremål upp till ett avstånd av cirka 2 meter. I vägg infällda kablar kan också emittera fält till väggens ytbeklädnad om denna är utförd av material som tagit upp fukt. Bordsstativ av metall som står nära väggen riskerar även detta att bli spänningssaft av de elektriska växelfälten. Takmonterade lysrörsarmaturer kan emittera växelfält genom bj" aget till våningen ovanför, om de inte är effektivt skyddsjordade. Också neråt kan lysrörsarmaturerna emittera elektriska växelfält om bländskyddsrastren inte är av elektriskt ledande material och dessutom står i god elektrisk kontakt med den skyddsjordade armaturstommen. Vid lysrörsbelysning uppkommer för övrigt speciella s.k. övertonsfrekvenser genom det tändningsförlopp som kännetecknar växelströmsanslutna gasurladdningsrör. Självfallet kan också spänningsförande strömskenor eller kablar till en transformator som är installerad i byggnaden emittera elektriska växelf ält till lokaler ovanför transformatorrummet. 4 MAGNETFÄLTSVÄRDEN BASE- RADE PÅ ALARA-PR1NCIPEN Den magnetiska flödestätheten (B) mä ts i enhete n testa ( [). Kartläggningen av magnetfälten i olika kontorslokaler visar att medelvärdet av den magnetiska flödestätheten varierar från under 0,1 µt upp till någon eller några µt. Om detta ska anses som ett högt eller lågt värde beror naturligtvis på vad man jämför med. Det finns inga svenska gränsvärden att tillgå I några länder (bl a Västtyskland och Storbritannien) håller man på att införa gränsvärden (Hamnerius et al 1986). Även IRPA (International Radiation Protection Agency) har ett gränsvärde för lågfrekventa magnetfält. Dessa gränsvården ligger i intervallet µt. Jämför vi med dem har vi inte i något kontor funnit några starka magnetfält. Anledningen till att Byggnadsstyrelsen trots detta ansett det angeläget att studera åtgärder för att reducera magnetf' t i kontorsmiljö är den os" enhet som finns när det gäller eventuella risker med långvarig exponering för svaga fält. Här pågår en rad forskningsprojekt varav de senast publicerade svenska studienia Cancer och kraftfrekventa magve fält i bostä der samt yrkesmässig exponering för kraftfrekventa magnetfält i relation till leukemien och hjärntumörer, visar tydliga dos-responssamband. Riskniväerna är 1,5-4 ggr vid fältstyrkor i området 0,2-0,3 µt. I den jämförelsen framstårinte några p.t som ett lågt värde. Det kan också nämnas att bilden på bildskärmar störs av yttre magnetfält om flödestätheten är större än 0,5 µt. Ska man använda bildskärmar på kontoren är det därför, oavsett eventuella hälsorisker, inte lämpligt att ha flödestätheter över 0,5 j.t. För nybyggnader "r därmed magnetfälten begränsas enligt ALARA-principen. Lågspänningsnätets utförande i femledarsystem med övervakning medför att de fältnivåer som rekommenderas av Statshälsan kan underskridas. Detta innebär att installationer inte "r avge magnetisk fältstyrka över 0,2 tt RMS (micro Tesla effektivvärde, Hz). Angiven nivå registreras vid arbetsplatsen 0,8 meter över golv. Särskilt med tanke på att så höga flödestätheter förmår störa bilden på bildskärmar med katodstrålerörsteknik. (Se Bildskärmars störtålighet för yttre 50 Hz magnetfält, Kjell Hansson Mild, Monica Sandström, Andre Berglund och Arne Eriksson, Arbetsmiljöinstitutets medicinska enhet i Umeå, 1989:28). 5 VARDEN FOR ELEKTRISKA 0 VÄXELFÄLT BASERADE PÅ ALARA-PRI NCIPEN Den elektriska fältstyrkan (E) mäts i enheten V/m. Generellt gäller att växelfält i jämförelse med magnetfält ganska enkelt kan avskärmas. Dessutom är deras utbredning mera begränsad, eftersom de approximativt avtar med kvadraten på avståndet. 4 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

11 Trots mera lokal inverkan "r ändå elektriska växelfält från fasta installationer i byggnader begränsas, eftersom de oftast adderas till växelfält från annan elektrisk utrustning i lokalerna som t.ex. bildskärmar, kopiatorer, laserskrivare och elektriska skrivmaskiner. Till fasta installationer räknas kabelinstallationer, speciellt i form av kabelkanaler, samt belysningsinstallationer. I samband med belysningsinstallationer finns det sk" att också fästa uppmärksamheten på installation av s.k, dimmers för ljusreglering. Dessa består som regel av tyristorkretsar som har egenskapen att alstra växelfält med såväl hög frekvens som hög fä ltstyrka. Även varvtalsstyrning av fläktmotorer nyttjar denna teknik. I avsaknad av mera ingående forskning om hälsopåverkan från elektriska växelfält har vi vid vår bedömning utgått från vad vi kunnat mäta upp i samband med utredningar av fall med oh" sosymptom som förefaller kunna hänföras till bildskärmsarbete. Vid vår bedömning har vi också tagit hänsyn till att växelfälten från byggnademas fasta elinstallationer, som tidigare nämnts, ofta adderas till apparater och utrustningar som placerats i lokalerna. Detta innebår att installationer inte "r avge elektrisk fältstyrka överlo (tio) V/m RMS (volt per meter effektivvärde). Angiven nivå registreras vid arbetsplatsen 0,8 m över golv. För nybyggnader "r därmed elektriska fält begränsas enligt ALARA-principen. Kabelnätets utförande med skåim och jordade kabelrännor m.m, medför att de fältnivåer som rekommenderas av Statshä lsan kan underskridas. Detta innebår att installationer inte "r avge elektrisk fältstyrka över 10 V/m ( Hz). För befintliga byggnader kan en så låg gräns knappast hävdas p g a ekonomiska konsekvenser. I samband med renoveringar eller ombyggnader borde dock den rekommenderade fältstyrkan kunna följas, särskilt som elektriska växelfält från kabelrännor ganska enkelt kan elimineras genom att 'rännan i sin helhet ansluts till skyddsjordning. För övriga byggnader får de elektriska växelfälten från befintliga installationer accepteras utan åtgärd i avvaktan på att vi får bättre kunskaper om eventuella hälsoeffekter av elektriska växelfält. Vid fall av elöverkänslighet "r begränsning av fälten kunna göras som lokal åtgärd i ett arbetsplatsprogram och då i samarbete med lokal hälsovård och ansvarig arbetsledning. Magnetiskt driftdon (30 cm avstånd) µt (microtesla) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Hz 2-,400 khz Elektroniskt högfrekvensdon (30 cm avstånd) OBS! Annan skala nt (nanotesla) Hz 2-,400 khz Bild 2 Magnetfält från lysrörsarmaturer 2 x 36 W BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134 5

12 6 MINSKNING AV MAGNETFÄLT Vagabonderande strömmar I Chalmers undersökning var den huvudsakliga källan till fälten vagabonderande stimmar och i något fall en nätstation i byggnaden. I fall undersökta av Byggnadsstyrelsen är det nätstationema som svarar för de höga fälten och de vagabonderande strömmarna för något lägre nivåer. I byggnader där elanläggningen är utförd i så kallat femledarsystem låg uppmätta fältnivåer p g a vagabonderande strömmar nåra noll. Vagabonderande strömmar är strömmar som finner en annan vägån elkabeln för att leda tillbaka till den matande transformatorn. Sådana strömmar kan uppstå i nät som är utförda med fyrledarsystem. Strömmarna uppstår även i nät som har en blandning av fyr och femledarsystem. I Byggnadsstyrelsens fastigheter är denna kombination det vanligaste strömförsörjningssystemet. Endast byggnader för högre undervisning, forskning, radio- och TV-verksamhet m.m, har detta utförande i femledarsystem. Den vagabonderande strömmen går vägen via nollledare-skyddsjord-höljet på en apparat som är ansluten till t.ex. en vattenledning, vidare via vattenledningen och till den förbundna armeringsjäm m.m. och så småningom tillbaka till transformatorn. De åtgärder som kan vidtas för att minska vagabonderande strömmar år att öka resistansen i den strömgenomflutna ledningen (t.ex. vattenledningen), minska resistansen i nolledaren till den matande transfonnatom, samt att utjämna fastelastningen så att strömmen i nolledaren reduceras. Åtgärden att utjämna fastelastningen är dock svår att genomföra fullt ut, då man ej har någon kontroll över nar enstaka enfaslaster slås till och från. Enklast och effektivast är att öka resistansen i den strömgenomflutna vattenledningen med en plastslang som bryter strömvägen för den vagabonderande strömmen. I ett hus med flera överledningar kan dockuppbrytning av en strömväg leda till ökad ström i övriga ledningar, vilket ger ökade fält i de delar av huset där dessa strömmar går. En mycket effektiv åtgärd är att införa ett övervakat femledarsystem. Vid nyinstallation beräknas kostnaden öka med 3 % av kraftanläggningen och vid ombyggnad med 4 %. Att ändra befintliga system är avsevärt dyrare. Ett rent femledarsystemarhelt fritt från vagabonderande strömmar och därmed är det också bra ur magnetfaltssynpunkt av följande sk" Figur 1 i Pilaga 1 visar ett fyrledarsystem. Strömmen 1 som uppkommer då man belastar nätet med en last, har två vägar att gå från elcentralen till den matande transformatorns jordning. Dels kan obalansströmmen välja att gå via noll-ledaren (I N) som det år ' t och dels via skyddsjorden (Is,) och vattenledningen till transformatorns nollpunkt. Om då matande transformatoms jordning är i metallisk kontakt med vattenledningen har strömmen mycket lätt att ta sig den vägen. En obalans uppträder därför på nätet mellan transformator och elcentral eftersom inte lika mycket ström går fram som tillbaka. Obalansströmmen ger i sin tur upphov till ett magnetfält, både runt PE-ledaren (skyddsjordledaren), matarkabeln och vattenledningen. Figur 2 visar ett femledarsystem. Här kopplas skyddsjordledaren inte ihop med nolledaren förrän vid den matande tr formatoms nollpunkt. Hela systemet befinner sig sålunda i balans. Inga vagabonderande strömmar och därmed uppkommer inget förhöjt magnetfält. Som en parallell till vagabonderande strömmar, kan det genom speciella betingelser uppkomma något som med hänsyn till konsekvensen skulle kunna benämnas vagabonderande elektriska växelfält. Effekten uppkommer om värmeledningar eller radiatorer någonstans i byggnaden kommer i närheten av elektriska installationer som emitterar elektriska växelfält. Om radiatorsystemet därvid har dålig koppling till elektrisk jordning, kan det via rörledningama i systemet komma att spridas elektriska växelfält i närheten av radiatorer och värmeledningar i delar av, eller eventuellt i hela, byggnaden. Aven ljusarmaturer emitterar magnetfält. Främst kommer dessa fält från lysrörsarmaturer med magnetiska driftdon av drosseltyp. Används i stället elektroniska driftdon av högfrekvenstyp minskas fältnivån. Se bild 2. 7 MINSKNING AV ELEKTRISKA VÄXELFÄLT Minskning av elektriska växelfält som avges från en byggnads installationer kan effektivt göras med en metallisk skärm som ansluts rill nätets skyddsjord. Kablar och kabelkanaler Kablar för kraft tele-och datoranläggningar ska utföras med jordad skärm. Är kabel förlagd i skyddsjordad kanal och ligger åtskild från kabel som hör till annat kabelsystem kan den normalt förläggas utan t A BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:134

13 skälm. Kanaler för kablarnas förläggningutförs i metall och ansluts till nätets skyddsjord. Installationskanaler av utförande kallat "fdnsterbä ystem" utgör härvid inget undantag. "Fönsterb" ystemen" görs ofta av trä, vilket är olyckligt ur skärmsynpunkt. En god skärmning kan ändå erhållas om träkonstruktionen invändigt bekläds med metall. Ännu bättre är att innanför ' onstruktionen lägga en kabelränn av metall eller att där bara lägga metallmantlade kablar. på dagens elmarknad finns utmärkta "fönsterbänksystem" att tillgå som är utförda i strängspmtad aluminium. "Fönsterb' en" har även ett lock av gångjämstyp som döljer (skärsnar) vägguttag och övriga apparater. Detta utförande ger god skärmning av både kablar och apparater. skärma även magnetfält görs skärmen av aluminiumplåt (5 mm)med helsvetsade skarvar. Först av allt "r prövas om lokaler för utrustning och driftrum kan läggas så att de inte gränsar till personalutrymmen. Nätstationer Vid studium av kontor med läge över en nätstation lokaliserades starka magnetfält i de delar av kontoret som låg över och vid sidan av transformatorn och de strömskenor som förband transformatorn med lågspänningss tällverket När nätstationen senare flyttats ut till ett separat hus sjönk magnetfältet till låga värden i hela kontoret. Att flytta nätstationen till en separat byggnad var ett effektivt men dyrt sätt att reducera magnetfältet. Kablar och ror förlagda i mellanväggar kan genom kapacitiv koppling ge spänningssättning av metallreglar och fuktiga gipsplattor. Om förläggning av kablar i mellanväggar inte går att undvika ges dessa kablar ett skärmat utförande. Byggnadens övriga metalliska rörsystem, plåttrummor m.m, är om de utgör del i ett s.k, potentialutjämningssystem v" förbundna till jord. Armaturer Ljusarmaturer för glödlampor och lysrör utförs så att stommen, bländskyddet och driftdonet ärvd anslutna till nätets skyddsjord. Med denna åtgärd minskas fältnivån, framförallt från driftdonet. Bländskyddet dämpar fält som avges av lysrören och dämpningen blir mycket effektiv om blandskyddet konstrueras av finmaskig rutmetall som är ansluten till skyddsjord. "Lysrör" V/m 1o 8 E Lysrörsarmaturer som har driftdon av elektroniskt utförande med högfrekvensdriftavger betydligt högre nivåer av elektriska fält området 2000 Hz-400 khz än vad armaturer med magnetiska driftdon avger. Fält i detta område dämpas även de av finmaskig rutmetall eller sträckmetallav aluminium. Se bild 3. Det intresse som konstruktörer av armaturer har visat för detta har gjort att armaturer med extremt låga fältnivåer redan finns att tillgå. Övrig fast utrustning Elektriska apparater, gruppcentraler och liknande fast utrustning är normalt utförda med skyddsjordat metallhölje. Ett sådant metallhölje utgör ofta en effektiv skärm om höljet i sin helhet omsluter apparaten. I vissa fall kan det vara motiverat att apparaten, gruppcentralen etcetera placeras i ett separat, skärmat skåp eller rum. Skärmen utförs av järnplåt (2-3 mm) som ansluts till nätets skyddsjord. Finns motiv att w i:: E V/m Hz E V/m khz 30 cm avstå nd : ::... :... :... :.: :: ::... :......::::..:::::... ::: ö Magnetiskt driftdon E E 0 Nw Elektroniskt HF-don Bild 3 Elektriska fält från lysrörsarmaturer BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134 7

14 I kontorslokaler belägna över nätstationer för högoch lågspänning uppstår problem när man installerar bildskärmar. Magnetfält med flödestätheten 0,2-0,5 µt och högre från nätstationen stör så att bilden blir instabil. De förhöjda fälten från nätstationema berör främst de rum som ligger omedelbart intill samt ovanför nätstationen. Rum längre bort i samma hus brukar uppvisa små eller inga förhöjningar. Förhöjda fält kan ofta uppmätas kring de kablar som går till och från nätstationen. Vid förläggning av nätstationer är det ur magnetfuitsynpunkt lämpligt att vid nybyggnation lägga nätstationen i en separat byggnad. Detta "r även övervägas vid större ombyggnader. Arkitektoniska synpunkter på byggnadens utformning och bristen på tomtmark kan ibland utgöra motiv för au placera nätstationer inom eller i anslutning till byggnaden. Verksamheter som lager, garage, pappersarkiv m.m. kan då lämpligen placeras i utrymmena närmast nätstationen. Ett avstånd av 5 m mellan s " verkeller transformator och de verksamheter som kan utsättas för magnetfälten år vanligtvis tillräckligt för att magnetfälten inte ska överstiga 0,2 µt. Se bilaga 2. Bedömer man att magnetfälten överstiger denna nivå kan fälten dämpas med fältdämpande beklädnadav tak och väggar. Beklädnaden utförs med 5 mm aluminiumplåt som svetsas samman i skarvama. Skärmning av lågfrekventa magnetfat ärr svår och ej speciellt v" studerad. Försöken vid Stockholm Energis anläggningar och Medelhavsmuseet(Byggnadsstyrelsen - Chalmers) visar dock att detär möjligt att använda skärmning för att reducera 50 HZ magnetfält. Ytterligare dämpning erhålls om ställverkens respektive transformatoremas kapsling består av aluminiumplåt lika väggbeklädnaden. En analys av skårmdåmpande åtgärder visade att en kombination av aluminiumbeklädnad i tak och aluminiumkapsling över s " verksfacken ger en effektiv dämpning. Ställverksfackenströmskenor är normalt placerade i fackens översta del och ligger därmed nara lokalen över nätstationen. Om man vid upphandlingen av s " verksfacken väljer att placera skenorna i fackets nedre del minskar magnetfälten avsevärt i de ovanför liggande lokalerna. Sammanfattningsvis finns det en rad åtgärder för att reducera den magnetiska flödestätheten från nätstationer. En kombination av flera åtgärder leder normalt till ett båttre resultat. I samarbete med Chalmers Tekniska Högskola genomförs för närvarande ett analys- och testprojekt vid Medelhavsmuseet i Stockholm. Slutresultatet kommer att redovisas under våren 1993 men valda delar av resultatet har varit vägledande för har redovisade förslag. 8 ELÖVERKÄNSLIGHET ELKONTORO -projektet ELKONTORO är ett projekt för elsanering av statliga myndigheters kontorsmiljöer. Där har sex statliga myndigheter gått samman i syfte att dela på erfarenheter av hur man ska bemöta elöverkänslighet. De sex myndigheterna - problemägarna - sätter upp egna arbetsmiljöprogram för sina anställda, men samverkar med en expertgrupp för utvärdering och för att gemensamt vinna erfarenhet i elsaneingsfrågor. Samarbetet med expertgruppen omfattar kartläggning, åtgärdsförslag, kostnadsuppskattningar och utvärdering av resultatet av gemensamt överenskomna åtgärder. Expertgruppens insatser kan ses som en komplettering av vid arbetsplatserna befintlig kompetens. Dess arbete består av en en teknisk del (I) och en allmänt Arbetsvetenskaplig del (II). Expertgruppens arbete bekostas av medel från arbetslivsfonden. Problemägare Centralnämnden för fastighetsdata Försvarets forskningsanstalt Försvarsdata Högskolan i Luleå Lokala skattemyndigheten Trafiksäkerhetsverket Expertgrupp Rolf Bengtsson AC Blomkvist Kurt Carlström Yngve Hamnerius Statskontoret Högskolan i Luleå- utvärd., samordn. Byggnadsstyrelsen - elinstallationer CTH - mätmetoder och mätningar Torbjörn Klittervall Statshälsan - arbetsplatsprogram Rolf Notander FMV - kontorsinredning, utrustning Problemägarna ingår i en projektledningsgrupp tillsammans med Statens arbetsgivarverk och adjungerade medlemmar från Statshälsan, TCO-OF och Statskontoret. Ledningsgruppens ordförande ar Jan Johansson vid Högskolan i Luleå. Projektet har inilierats som följd av de anställdas om för elöverkänslighet. Man har sett att elsanering är komplicerat och BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

15 kan leda till kostnadskrävande experiment när man arbetar på egen hand, i synnerhet om man också vill nå lösningar som medför en god arbetsmiljö.projektet studerar inte och tar inte ställning till den medicinska frågeställningen om hälsorisker förorsakade av elektromagnetiska fält. Expertgruppens arbete syftar till att öka och sprida kunskap om elsanering i kontorsmiljö. Det tekniska arbetet (I) ska resultera i en slutrapport som dokumenterar känd kunskap plus de i projektet nyvunna erfarenheterna. Inom Statshälsan har nyligen en projektgrupp bildats med uppgift att dels inventera antalet fall av s.k. elöverkänslighet inom statsförvaltningen, dels samla in forskning och erfarenheter inom det här området. Inventeringen, som nyligen avslutats, visade att man vid Statshälsans lokala h" socentraler har kännedom om cirka 1500 personer med lindrigare symtom på elöverkänslighet Därtill kommer cirkal50 personer med så svåra symtom att de tidvis varit sjukskrivna och eventuellt behövt omplaceras till annat arbete. Av dessa 150 fall har ett 60-tal svåra symptom även i hemmiljö, vilket har medfört betydande förändringar i livsföring och arbetsförmåga. Samtidigt kan Statshälsan rapportera om fall med lindrigare symptom, som efter sanering av arbetsplatsen med avseende på totalnivån av elektriska våxelfä1t, kunnat återvända till sitt arbete. Saneringen har i korthet inneburit att de elektriska växelfälten avskärmats från bildskärmar genom filter och skärmningar av höljet. Dessutom harbl a elektriska räknemaskiner och arbetsplatsarmaturer avlägsnats, medan kapacitiv spänningssättning av stålunderreden till arbetsbord har eliminerats genom elektrisk jordning eller ändrad kabeldragning. Eftersom erforderliga saneringsåtgärder också berör den fasta elinstallationen hoppas Statshälsan att de föreslagna åtgärderna vid sådana speciella fall ska underlättas genom Byggnadsstyrelsens intresse för de här arbetsmiljöfaktorema. 9 SAMMANFATTNING Den epidemiologiska forskningen om eventuella cancerrisker leder förhoppningsvis fram till att gransvärden på fältstyrka i arbetslokaler fastställs. I avvaktan på resultatet måste hänsyn tas till nu kända faktorer. Ett exempelår problemet med bildskärmar och annan elektronisk apparatur som störs av magnetfälten. Ett annat problemår den s.k. överkänsligheten som förefaller drabba ett ökande antalpersoner. För att skapa drägliga miljöer för dessa personer samt störningsfri miljö för datorterminaler och andra elektroniska apparater föreslås att följande riktlinjer tilllämpas vid planeringen av projekt. Nätstationer och elcentraler Vid projektering för ny- och ombyggnadsprojekt ska förläggning av transformatorer, s verk och större elcentraler alltid ske med hänsyn tagen till att elektriska och magnetiska fält kan störa angränsande verksamhet. I första hand prövas om placering av ställverk och transformatorer kan ske i en friliggande byggnad, i andra hand i utrymme inom kontorsbyggnaden som inte gränsar till lokåler där det finns datorterminaler, datorcentraler och annan elektronisk utrustning. Byggnadsstyrelsen har i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola utarbetat en metod som med hjälp av ett avancerat datorprogram kan simulera varierande typer av skärmande konstruktioner. Effektivaste begränsningen av magnetfålt uppnås med materialet aluminium som i sammansvetsade plåtar av tjockleken 5 mm monteras på tak och väggar inom s " verksrummet. Den magnetiska fältnivån i lokaler belägna över ställverksrummet kan ofta reduceras från 8-10.tT ner till 0,2-0,3 µt. I befintliga och i nya byggnader där ställverk och transformatorer är belägna och inverkar störande på omgivande lokaler 'r i första hand prövas om avskärmningsåtgärder, fasutjämning av belastningar, ändring av skenkonstruktioner m.m. kan reducera magnetfältet. Vid val av metod kan vägledning erhållas från Tekniska enhetens elsektion som även kan vara till hjälp med uppmätning av magnetfält och elektriska växelf" ts nivåer. De åtgärder som kan vidtas för att minska vagabonderande strömmar är att öka resistansen i den "felaktiga" ledaren (t ex vattenledningen), minska resistansen i nolledaren till den matande transformatorn, samt att utjämna fasbelastningen så att strömmen i nolledaren reduceras. Av dessa åtgärder är det enklast och effektivast att öka resistansen i den felaktiga ledaren. Genom att ersätta en bit av den metalliska vattenledningen med en plastslang bryts strömvägen för den vagabonderande strömmen. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134 9

16 Ofta finns dock flera överledningsvägar via både vatten och värmeledningar, armeringsjärn m.m. och samtliga måste stoppas för att ett gott resultat ska uppnås. Den åtgärd som anses vara den effektivaste begränsa ren av vagabonderande strömmar år att konsekvent införa femledarsystem. Se bild, bilaga 1. Femledarsystem används också föratt begränsa störningar av andra sk" och ingår allt oftaresom normal standard i fastigheter med elektronisk utrustning. Beträffande utförande och kontroll av femledarsystem se Byggnadsstyrelsens infonnario nr 97 Femtedarsystem samt detaljråd022 Potentialutjamning och jordning. Generellt gäller att elektriska växelfält i jämförelse med magnetfänganskaenkelt kan avskärmas med nät eller plåtskärmar som jordas till kraftnätets skyddsjord. Dessutom är deras utbredning mera bead, eftersom de approximativt avtar med kvadraten på avståndet. Trots en mera lokal inverkan "r ändåväxelfält från fasta installationeri byggnader begränsas, eftersom de oftast adderas till växelflit från annan elektrisk utrustning i lokalerna. 10 REFERENSER Biologiska effekter av krafifrekventa elektriska och magnetiska fält, Rapport 323, Ingenjörsvetenskapsakademien. Magnetfält i kontorsarbetsmiljö, Rapport Nr 39 ISSN C, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg, Lars Fransson och Yngve Hamnerius. Inomhusmiljö och hälsa bland kontorsarbetare i Västerbotten. Elektriska och magnetiska fält: en fallreferentstudie bland bildskärmsarbetare, Arbetsmiljöinstitutet, undersökningsrapport 1991:12, Monica Sandström, Kjell Hansson Mild, Göran Lönnberg, Berndt Stenberg, Stig Wall. Icke joniserande strålning, Statshälsan/ Prevab, 1989, Kjell Hansson Mild. Elektriska och magnetiska fält vid bildskärmar, Statshä san/prevab, 1989, Torbjörn Klittervall. Symtom och subjektiva besvär vid "överkänslighet mot elektricitet ", Arbetsmiljöinstitutet, enheten för neuromedicin, 1989:4, Bengt Knave, Ulf Bergqvist och Roger öbom. Provocation tests with ELF and VLF electromagnetic Felds on patients with skin problems associated with VDT work, Departemnt of Dermatology, Umeå University and National Institute of Occupational Health, Umeå 1989, Monica Sandström, Berndt Stenberg och Kjell. Hansson Mild. Skin symptoms among VDT workers related to electromagnetic field - a case referent study. Proceedings of the Sth International Conference on Indoor Air Quality and Climate, The Office Illness Pmject in Northem Sureden IV, Toronto 1990, Monica Sandström, Kjell Hansson Mild. Yrkesmässig exponering för lågfrekventa magnetfält. Kriteriedokument för gränsvärden 1990:11, Arbetsmiljöinstitutet. Documents of the NRPB Electromagnetic Fields and the Risk of Cancer, Volume 3, No BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

17 Bilaga 1 Matande transformator Elcentral Skyddsjordat r-' - '1 hölje I L2 N 1 n ' Last L _.r Iv I v Iv Vattenledning Fig 1 Schematisk bild av ett ferldarsystem. Man ser att strömmen har två vägar att gå från elcentralen eftersom skyddsjordledaren där är sammankopplad med nolledaren. En utväg att komma förbi problemet är att införa femledarsystem på det sätt som visas i f rgur 2. Här kopplas skyddsjordledaren inte ihop med nolledaren förrän vid den matande transformatorns nollpunkt. Hela systemet befinnersig sålunda i balans. Inga vagabonderande strömmar och därmed uppkommer inget förhöjt magnetfält. Fig 2 Schematisk bild av ett femledarsystem. Matande transformator Elcentral r I Skyddsjordat hölie L2 r 4 Last i 1 N PE M 1 L_---.. PEr Vattenledning BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:

18 Bilaga 2 MAGNETFÄLT INTILL NÄTSTATION NT 55, Plåtkiosk (järn) Belastning Normal belastning Max belastning 1010,4 kv, 600 kva 600 A A 1100 A Mätvärden 1 m över mark T Hsp 6 5 TRAFO Lsp 4,5 1 X 2'8 1,8 0,510,2 0,15!0,10 0,0510,04 o 0, meter 12 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

19 á

20 Byggnadsstyrelsens informationer T: ab BYGGNADSSTYRELSEN Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljöär framtagen vid Byggnadsstyrelsens tekniska enhet och ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsens publikationer". Redigering och layout: Informationssektionen, Byggnadsstyrelsen Upplaga: 1500 ex. Tryckeri: Garnisonstryckeriet, Stockholm, december Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, tel Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice /publikationsförrådet, tel Adress: Byggnadsstyrelsen, Stockholm.

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

STUDENTVÄGEN UPPSALA

STUDENTVÄGEN UPPSALA 1(8) STUDENTVÄGEN UPPSALA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2016-03-11 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning Sid - Allmänt

Läs mer

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17 RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad 2012-08-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren http://ams.se.wspgroup.com/projects/10166041/document/rapport//ra pport-.doc

Läs mer

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM 1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning

Läs mer

- Plan för god elmiljö -

- Plan för god elmiljö - - Plan för god elmiljö - Bakgrund Kalmar Allergikommitté och dess inomhusmiljögrupp har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att under 1999 utarbeta en plan för god elmiljö i kommunala förvaltningar och

Läs mer

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson RAPPORT 2012-05-28 Reviderad Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson Dokument/Rapport-Kv. Kronan, Klippan-.doc RAPPORT Kund Bygg Fast Projekt AB Joakim Lindahl Grynbodgatan 14 211 33

Läs mer

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk 12-01738 Bilaga 2 Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk Vindkraftverk Effekt [MW] Toner [Hz] Absolut ljudtrycksnivå @ 1 upa[db] Normerad ljudtrycksnivå 1m Normerad ljudtrycksnivå

Läs mer

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN 1(7) KV. TYGELN 2 SOLNA MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN STOCKHOLM 2014-10-14 Rev. 2015-03-02 ÅF-INFRASTRUCTURE Frösundaleden 2A 169 99 STOCKHOLM Uppdragsansvarig: Bo Juslin Tfn 010-50514 61 Fax 010-505

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

ELJO SECURA EL-SAN. Eljo El-San Kompletta apparater för elsanerade installationer

ELJO SECURA EL-SAN. Eljo El-San Kompletta apparater för elsanerade installationer ELJO SECURA EL-SAN Eljo El-San Kompletta apparater för elsanerade installationer Eljo El-San. För bättre elmiljö I en fastighets elinstallationer kan det i större eller mindre grad förekomma magnetiska

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Uppmätning av skärmningsegenskaper hos väggar målade med Caparols färg ElectroShield

Uppmätning av skärmningsegenskaper hos väggar målade med Caparols färg ElectroShield Yngve Hamnerius AB 1 Uppmätning av skärmningsegenskaper hos väggar målade med Caparols färg ElectroShield 1 INLEDNING 2 2 VAD ÄR ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT? 3 2.1 Elektriska fält 5 2.2 Magnetiska fält

Läs mer

Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor

Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor 2017-05-29 Maria Feychting 1 Det elektromagnetiska spektrumet Källa: Jimmy Estenberg, SSM Kraftfrekventa elektromagnetiska fält Genereras i

Läs mer

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket Förord Inomhusmiljön ägnas stor uppmärksamhet vad galler dess betydelse för hälsan och valbefinnandet. En faktor i inomhusmiljön som kommit alltmer i blickpunkten är de elektriska och magnetiska fält som

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare Göteborg den 29 mars 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Bruksanvisning Field Finder

Bruksanvisning Field Finder EnviroMentor har både mätinstrumenten och kompetensen. Swedish EnviroMentor AB är ett ungt kunskapsföretag som samtidigt tillhör de äldsta i sin bransch. Alla våra mätinstrument har produktutvecklats i

Läs mer

Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden

Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden Yngve Hamnerius AB 3 oktober 2010 Yngve Hamnerius AB 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 2 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT

Läs mer

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen Elektromagnetiska fält omkring järnvägen 1 2 Förord Allt fler ställer frågor om elektromagnetiska fält. Vad är elektromagnetiska fält? Var i vår omgivning finns de? Påverkar elektromagnetiska fält vår

Läs mer

Magnetfält och hälsorisker

Magnetfält och hälsorisker Magnetfält och hälsorisker Innehåll om magnetfält... 5 magnetfält i hemmet... 6 magnetfält på arbetet... 9 andra magnetfält i vår omgivning... 11 hälsorisker... 12 referensvärden för magnetfält... 14 sätt

Läs mer

Sugtransformator motverkar vagabonderande ström och dess magnetfält.

Sugtransformator motverkar vagabonderande ström och dess magnetfält. Sugtransformator motverkar vagabonderande ström och dess magnetfält. Vallentuna 2013-02-05 Alla hus både nya och gamla har med några få undantag, endast elmatning med 4-ledare s.k. TN-C system. Äldre hus

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,

Läs mer

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson 1 Elektriska och magnetiska fält i arbetslivet och i allmänna miljöer. Av: Göran Olsson 2 Elektriska och magnetiska fält Omedelbara effekter - Exponering

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

EMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation. Nordela V04.10

EMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation. Nordela V04.10 EMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation Vid installation av elektriska motorer bör nedan angivna regler följas. Detta för att minimera de problem som kan uppstå

Läs mer

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,

Läs mer

I samband med detaljplanering kontrakterades Ramböll för utförande av mätning gällande elektromagnetiska fält (enhet mickrotesla, µt).

I samband med detaljplanering kontrakterades Ramböll för utförande av mätning gällande elektromagnetiska fält (enhet mickrotesla, µt). mätning Uppdrag Ringvägen Upplands-Bro, mätning elektromagnetiska fält Mötets syfte/typ Mätning / Utredning Mötesdatum 2016-10-10 Tid 10-16 Plats Byggarbetsplats, Kungsängens Kyrkby 2:1, Upplands-Bro förare

Läs mer

Mårtensdal i Hammarby

Mårtensdal i Hammarby Stockholm 7 april 2013 Stadsbyggnads- och exploateringsnämndens funktionshinderråd Bengt Håkansson Elöverkänsligas förening Mårtensdal i Hammarby Ny detaljplan april 2013 med ny transformatorstation och

Läs mer

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07 Åke Amundin Combinova AB Agenda Kort presentation av Combinova och mig själv Magnetfält är det farligt? Biologiska effekter av EMF. Regelverk från WHO

Läs mer

Jordfelsbrytare för säkerhets skull

Jordfelsbrytare för säkerhets skull Jordfelsbrytare. 2 Jordfelsbrytare Jordfelsbrytare för säkerhets skull Det bästa sättet att skydda sig mot elolyckor och elbränder är att se till att elanläggningen och anslutna apparater är korrekt utförda

Läs mer

www.bemi.se info@bemi.se fax 013-134700 tel. 013-74000

www.bemi.se info@bemi.se fax 013-134700 tel. 013-74000 www.bemi.se info@bemi.se fax 013-134700 tel. 013-74000 Clas Tegenfeldt civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik LiTH, elautomatik, doktorand, medicinsk bildbehandling Grundade BEMI 1995 Författare

Läs mer

DEN FÄLTMÄSSIGA OCH KOMPLETTA LÖSNINGEN FÖR HÖGA MILJÖKRAV OCH LÅGA FÄLTNIVÅER

DEN FÄLTMÄSSIGA OCH KOMPLETTA LÖSNINGEN FÖR HÖGA MILJÖKRAV OCH LÅGA FÄLTNIVÅER DEN FÄLTMÄSSIGA OCH KOMPLETTA LÖSNINGEN FÖR HÖGA MILJÖKRAV OCH LÅGA FÄLTNIVÅER Yngve Hamnerius AB 1 Uppmätning av elektriska och magnetiska fält från elledningar förlagda rör av fabrikat Protec. 1 INLEDNING...

Läs mer

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen T-PPS 10-01 Magnetfält Jämtkraft Anna Karin Renström 2010-10-22 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev.

Läs mer

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX

Läs mer

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING 4030150 VHC KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING Elkonsult SYSTEMHANDLING Stockholm,2009-03-19 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM Tel: 08-692 10 00 Fax: 08-654

Läs mer

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare This text is also available in English Denna vägledning är tänkt att vara ett stöd

Läs mer

Elsäkerhet. Lagstiftning och information

Elsäkerhet. Lagstiftning och information Elsäkerhet v2 Det bedrivs ett ganska omfattande arbete i Sverige för att få ner antalet olycksfall och dödsfall som beror på el. Från att ha varit ca 20 dödsfall per år för 10 år sedan, är det nere i hälften

Läs mer

RIKTLINJE EL UTGÅVA 1: 2014-03-01 KARLSTADS KOMMUN

RIKTLINJE EL UTGÅVA 1: 2014-03-01 KARLSTADS KOMMUN RIKTLINJE EL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen Upplysningar

Läs mer

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Malmö, 2014-02-05 Länsstyrelsen Skåne Län Miljöenheten 205 15 Malmö Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Rejlers Sverige AB handlägger på

Läs mer

Sakkunnigutlatande i Marknadsdomstolen mal C12/14; Eloverkansligas Riksforbund./. Fredrik Dahl med firma Elmilj64all

Sakkunnigutlatande i Marknadsdomstolen mal C12/14; Eloverkansligas Riksforbund./. Fredrik Dahl med firma Elmilj64all MARKNADSDOMSTOLEN Yngve Hamnerius AB 2015-03-09 Sakkunnigutlatande i Marknadsdomstolen mal C12/14; Eloverkansligas Riksforbund./. Fredrik Dahl med firma Elmilj64all i Fredrik Dahl begar ett sakkunnigutlatande

Läs mer

Personfara genom elektrisk ström

Personfara genom elektrisk ström UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 1999-09-15 Rev 1.0 Personfara genom elektrisk ström K O M P E N D I U M 3 ELEKTRO INNEHÅLL 1. VILKEN STRÖMSTYRKA ÄR FARLIG?...2

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Göteborg den 9 november 2006 Helena Sandén Leg.läkare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773

Läs mer

4 i1 SKYDDA DINA ÄLSKADE MOT ELEKTRISKA FÄLT

4 i1 SKYDDA DINA ÄLSKADE MOT ELEKTRISKA FÄLT SKYDDA DINA ÄLSKADE MOT ELEKTRISKA FÄLT 4 i1 SKYDD MOT ELEKTRISKA FÄLT VIT FÄRG ANTISTATISK TÄCKNING GRUNDFÄRG NoEM ELECTRO PROTECTOR 4I1 är världens första produkt som skyddar genom att absorbera skadlig

Läs mer

Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 1991-09. OT-system. Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar. tem p. innetem. 1po. utetemp.

Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 1991-09. OT-system. Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar. tem p. innetem. 1po. utetemp. Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 OT-system Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar 1991-09 tem p innetem 1po utetemp tid Dokumentets utgivare t&iw ISBYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman(

Läs mer

A:59 Brandvarnares tekniska egenskaper och placering

A:59 Brandvarnares tekniska egenskaper och placering Sivu 1/5 Inrikesministeriet Räddningsavdelningen Dnro SM-1999-00256/Tu-33 Datum för utfärdande 18.6.1999 Giltighetstid 1.9.1999-31.8.2004 Rätten att utfärda föreskrifter följer av Lagen om räddningsväsendet

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning utmed strandpromenaden vid Stensjön, Mölndal

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning utmed strandpromenaden vid Stensjön, Mölndal Miljömedicinsk utredning angående kraftledning utmed strandpromenaden vid Stensjön, Mölndal Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den 1 september 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Göteborg den 17 januari 2011 Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Stork Elgolvvärme - KabelKit Installationspaket för el-golvvärme för våtutrymmen och klinker mm.

Stork Elgolvvärme - KabelKit Installationspaket för el-golvvärme för våtutrymmen och klinker mm. Stork Elgolvvärme - KabelKit Installationspaket för el-golvvärme för våtutrymmen och klinker mm. Tillämpning Stork KabelKit passar både renoveringsobjekt och för nybyggnation för alla typer av golv, exempelvis

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2012:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om torkning med mikrovågor Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

RAPPORT BEMI#1304041. Törnevalla 2013-05-05. Cilla Gauffin Miljö och bygg Härjedalens kommun. Antal exemplar: 1

RAPPORT BEMI#1304041. Törnevalla 2013-05-05. Cilla Gauffin Miljö och bygg Härjedalens kommun. Antal exemplar: 1 BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 5 Törnevalla 2013-05-05 Cilla Gauffin Miljö och bygg Härjedalens kommun RAPPORT BEMI#1304041 Antal exemplar: 1 Uppdrag: Kartläggande mätning av radiofrekvent strålning samt

Läs mer

Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet

Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet Svenska Sidan AirSense 10 AirCurve 10 1-3 S9 Serie 4-6 Stellar 7-9 ApneaLink ApneaLink Plus ApneaLink Air 10-12 S8 y S8 Serie

Läs mer

Elmiljösäkring. Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring. PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk

Elmiljösäkring. Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring. PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk Elmiljösäkring Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk Skyddsjordning Med skyddsjorda menas: anslutning av utsatta delar till

Läs mer

EL- OCH MAGNETFÄLT KRING ELLEDNINGAR. Debatten om hälsoeffekter fortsätter

EL- OCH MAGNETFÄLT KRING ELLEDNINGAR. Debatten om hälsoeffekter fortsätter EL- OCH MAGNETFÄLT KRING ELLEDNINGAR Debatten om hälsoeffekter fortsätter Kring elsystemen bildas elektriska och magnetiska fält. Forskningen kring de eventuella hälsoeffekterna av dessa fält har varit

Läs mer

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING 4030150 VHC NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING Elkonsult Stockholm 2010-07-16 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM

Läs mer

Svenska Kraftnät 04-04-13 TR2-03-4 rev A Tekniska riktlinjer

Svenska Kraftnät 04-04-13 TR2-03-4 rev A Tekniska riktlinjer 1(6) 04-04-13 A TR2-03-4 KONTROLL OCH PROVNING Innehåll 1 Allmänt 2 Prov i fabrik (FAT) 3 Prov i anläggning (SAT) 1 ALLMÄNT I detta dokument anges omfattningen av kontroll och provning som ska utföras

Läs mer

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,

Läs mer

HSU 2004-11-16 p 20 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-09-30 LS 0209-0379 LS 0310-2606 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård.

HSU 2004-11-16 p 20 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-09-30 LS 0209-0379 LS 0310-2606 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård. Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård Handläggare: Magna Andreen Sachs HSU 2004-11-16 p 20 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-09-30 LS 0209-0379 LS 0310-2606 1 (6) Yttrande över motioner av dels Lena-Maj

Läs mer

Instruktion för installatörer Elanläggningar Växjö Energi AB

Instruktion för installatörer Elanläggningar Växjö Energi AB Instruktion för installatörer Elanläggningar Växjö Energi AB Innehållsförteckning 1. ANMÄLAN AV ELINSTALLATIONSARBETE 3 1.1 Allmänt 3 1.2 Föranmälan 3 1.3 Ändring av mätarsäkring eller huvudledning före

Läs mer

Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson

Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson 1. En negativt laddad pappersbit befinner sig nära en oladdad metallplåt. Får man attraktion, repulsion eller ingen kraftpåverkan? Motivera! 2. På ett mönsterkort

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

Elinstallationer i badrum

Elinstallationer i badrum Elinstallationer i badrum SEK Svensk Elstandards kansli får många frågor om hur man kan använda el på ett säkert och ändamålsenligt sätt i våta miljöer. Förändringarna i 2009 års utgåva av Elinstallationsreglerna

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Innehåll. Protokoll provning 45

Innehåll. Protokoll provning 45 Innehåll 1. Behovet av kontroll före idrifttagning 6 2. Vilka installationsarbeten ska kontrolleras 8 3. Utförande avinstallationsarbete 9 4. Ansvar 11 5. Arbeten som inte kräver formell behörighet 12

Läs mer

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM Sorterargatan 16 Tel. 08-761 22 80 162 50 Vällingby Fax.08-795 78 58 1723-KLPL 8 sidor. STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM KLASSNINGSPLAN ÖVER EXPLOSIONSFARLIGA RISKOMRÅDEN Senast ändrad:

Läs mer

Elektromagnetiska fält orsakade av ny tunnelbana

Elektromagnetiska fält orsakade av ny tunnelbana Elektromagnetiska fält orsakade av ny tunnelbana till Arenastaden via Hagastaden Samrådshandling 20151126 22Beskrivning Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Förkortningar och förklaringar... 4 3 Inledning...

Läs mer

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:

Läs mer

Klagomål på elektromagnetiska fält från kraftledning, Tollare 1:126 m.fl, Värmdöleden - Värmdövägen

Klagomål på elektromagnetiska fält från kraftledning, Tollare 1:126 m.fl, Värmdöleden - Värmdövägen 2012-08-10 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE M 2010-000624 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Klagomål på elektromagnetiska fält från kraftledning, Tollare 1:126 m.fl, Värmdöleden - Värmdövägen Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Elinstallation. Kurs. Laborationens namn. Namn. Kommentarer.

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Elinstallation. Kurs. Laborationens namn. Namn. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Elinstallation Version 1.1 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration används

Läs mer

Potentialutjämning S N A B B G U I D E

Potentialutjämning S N A B B G U I D E Potentialutjämning S N A B B G U I D E Potentialutjämning i byggnad H D G 4 E 3 2 C E El 5 Data Tele K-TV Avlopp Vatten järrkyla järrvärme Gas A B A. Inkommande elkablar Kablar och rör utifrån ska föras

Läs mer

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1.

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1(6) 1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1.1 Allmänt ML-1 1. 2. 3. Strömbrytare, av/på Anslutning för datorkommunikation Manöverknappar ML-1 startar alltid i klockläge.

Läs mer

EMC-direktivet En belastning eller tillgång?

EMC-direktivet En belastning eller tillgång? EMC-direktivet En belastning eller tillgång? 1 EMC-direktivet Bengt-Arne Walldén Automation Responsible Stora Enso Sweden 2 EMC-direktivet Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet och direktivet ingår i

Läs mer

1. Allmänt Fältmätinstruktionen följer Radio Innovas handledning för BMM5

1. Allmänt Fältmätinstruktionen följer Radio Innovas handledning för BMM5 ÖREBRO LÄNS LANDSTING FÄLTMÄTINSTRUKTION 1(7) 1. Allmänt Fältmätinstruktionen följer Radio Innovas handledning för BMM5 Magnetfältmetern BMM5 är utvecklad framför allt för mätningar av magnetfält utsända

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (5) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2015-08-12

Läs mer

Materialet är ursprungligen skrivet av Johnny Biström, editerat av Harri Anukka

Materialet är ursprungligen skrivet av Johnny Biström, editerat av Harri Anukka ELSÄKERHET. Materialet är ursprungligen skrivet av Johnny Biström, editerat av Harri Anukka Förord. Detta material gäller för elinstallationer vilka matas med växelspänning under 1000V eller med likspänning

Läs mer

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Justera spanningarna 380 kv blir 400 kv blir 410 kv Coronaförlusten kan uppgå till 1 kw per 10 meter.

Läs mer

BORGHOLMS KOMMUN Miljö- och byggnadsförvaltningen. Ink 2009=07=06

BORGHOLMS KOMMUN Miljö- och byggnadsförvaltningen. Ink 2009=07=06 Gon Borgholms Kommun Byggnadsförvaltningen Box 52 38721 BORGHOLM BORGHOLMS KOMMUN Miljö- och byggnadsförvaltningen Ink 2009=07=06 Dnr E.ON Elnät Sverige AB Box 735 391 27 Kalmar www.eon.se Pernilla Winblad

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2009:8) om mätsystem för mätning av överförd el Rubriken har denna lydelse genom

Läs mer

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR TEKNISK RIKTLINJE 1 (9) Enhet, verksamhetsområde Datum Version NT, Teknik 08-07-09 A TR 5-07 Samråd SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på skarvar för stålaluminiumlinor

Läs mer

och Nexans sortiment

och Nexans sortiment Vanliga frågor och svar om EMC-anpassade kablar och Nexans sortiment I vissa sammanhang ställs krav på att elektriska eller elektroniska anläggningar är EMC-anpassade. Vad innebär detta för de kablar som

Läs mer

I motionen föreslås att landstinget ska

I motionen föreslås att landstinget ska PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-05-19 LKD 02384 54 Motion - Policy för exponering av elektriska fält (Lf) Bakgrund Gunvor G Ericson, Mihkel Nömm, Sten E Karlsson och Lena Ilhag (mp) lämnade 2002-06-04 in

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - + Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.

Läs mer

Skyddsutjämning. Örjan Borgström EUU. Kenth Ryeskog STF

Skyddsutjämning. Örjan Borgström EUU. Kenth Ryeskog STF Skyddsutjämning Örjan Borgström EUU Kenth Ryeskog STF Nya definitioner Neutralpunkt L 1 Gruppcentral 230 V L 2 L 3 Belastning Basskydd Skyddsjordsledare jordpunkt Felskydd Fara genom indirekt beröring

Läs mer

Övik Energi Nät Installationsregler. Syfte 1 (10) 30 april 2010 Regler. Övik Energi Nät Elinstallationsregler

Övik Energi Nät Installationsregler. Syfte 1 (10) 30 april 2010 Regler. Övik Energi Nät Elinstallationsregler 30 april 2010 Regler 1 (10) Övik Energi Nät Elinstallationsregler Övik Energi Nät Installationsregler Syfte Vårt samarbete förenklar för kunden. Som elinstallatör är du en viktig samarbetspartner. Det

Läs mer

Telia Fastighetsanslutning (FTTH & FTTB)

Telia Fastighetsanslutning (FTTH & FTTB) Bilaga 1 Kravspecifikation Telia Fastighetsanslutning (FTTH & FTTB) Fastighetens Teknikutrymme, GAP, Anslutningspunkt. samt Avtalspartens Teknikutrymme, GAP, Anslutningspunkt samt. Telias nät Fastighet/Tomtgräns

Läs mer

Re: EL-Vis Q&A till Android och IPhone (Frågor och svar om Elinstallationsreglerna) Postad av Reijo Eriksson - 03 maj :44

Re: EL-Vis Q&A till Android och IPhone (Frågor och svar om Elinstallationsreglerna) Postad av Reijo Eriksson - 03 maj :44 EL-Vis Q&A till Android och IPhone (Frågor och svar om Postad av Ronnie Lidström - 03 maj 2012 12:48 EL-Vis Q&A är en ny "app" med 121 frågor och svar om elinstallationsreglerna. Finns att ladda ner på

Läs mer

ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Transformatorer och drivers

Transformatorer och drivers Transformatorer och drivers Skyddstransformatorer för halogenbelysning, allmänt 12V-armaturer är i regel alltid av Klass III-typ. Det innebär att de inte är beröringsskyddade utan att säkerheten till stor

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Aquatec IP44. Utanpåliggande system

Aquatec IP44. Utanpåliggande system Utanpåliggande system Den utanpåliggande serien Berker AQUATEC IP44 med sin funktionella design är den idealiska lösningen i utrymmen där, av säkerhetsskäl, installationer av skyddsklass IP44 krävs. Rymliga

Läs mer

Tillfälliga elanläggningar

Tillfälliga elanläggningar Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande och underhåll SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 September 2007 Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande

Läs mer

RAPPORT. Magnetfält från kraftledningar i närheten av Arlandastad ORDERNUMMER ARLANDASTAD PROJEKT AB SWECO ENERGUIDE AB KRAFTSYSTEMANALYS

RAPPORT. Magnetfält från kraftledningar i närheten av Arlandastad ORDERNUMMER ARLANDASTAD PROJEKT AB SWECO ENERGUIDE AB KRAFTSYSTEMANALYS ARLANDASTAD PROJEKT AB Magnetfält från kraftledningar i närheten av Arlandastad ORDERNUMMER 5472739000 TEKNISK SWECO ENERGUIDE AB KRAFTSYSTEMANALYS FRANS SOLLERKVIST Sweco Sweco EnerGuide AB Ändringsförteckning

Läs mer

KONTROLL UNDER MONTAGE Bilaga nr 1

KONTROLL UNDER MONTAGE Bilaga nr 1 DRIFT- OCH SERVICE FÖRVALTNINGEN VA-AVDELNINGEN Handläggare Datum 2015-05-07 Rasmus Appelkvist Telefon 0455-30 32 70 KONTROLL UNDER MONTAGE Bilaga nr 1 Beställare Projekt Starkströmsföreskrifterna (1 kap.

Läs mer