Till justerare föreslås Jonas Blank (V) och Lennart Haglund (C). Justering föreslås till fredagen den 15 december kl. 07:30 i kommunhuset.

Transkript

1 Kungörelse Kommunfullmäktige i Tranemo kommun sammanträder i Tranemosalen, kommunkontoret i Tranemo måndagen den 11 december kl.16:00 för behandling av följande ärenden: 1 Justering Till justerare föreslås Jonas Blank (V) och Lennart Haglund (C). Justering föreslås till fredagen den 15 december kl. 07:30 i kommunhuset. 2 Inkomna motioner och medborgarförslag 3 Inkomna interpellationer och frågor 4 Svar på interpellation till Tony Hansen (S) från Ann Christine Simonsson (C) om sociala investeringar 5 Samverkansavtal Miljö och bygg Reglemente samverkansnämnden miljö och bygg Uppdrag Förhållningssätt till asylsökande ensamkommande efter 18 årsdagen 8 Förnyelse av borgensavtal 9 Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun 10 Kvartalsrapport Ej verkställda beslut SoL LSS 11 Delgivningar 12 Eventuella rapporter från beredningarna 13 Eventuellt inkomna ärenden

2 14 Stipendieutdelningar och uppvaktningar Tranemo dag som ovan Lars Åke Larsson Ordförande Sekreterare Ida Josefsson Förhinder Vid eventuellt förhinder anmäl detta via telefon eller via e post till kommun@tranemo.se så att en ersättare kan kallas in för dig. 2 (2)

3 INTERPELLATION Till kommunstyrelsens ordförande Tony Hansen Ang. genomförande av beslut om Sociala investeringar. Undertecknad lade 2010 fram en motion om Sociala investeringsfonder för ungas framtid och hälsa. Motionen bifölls delvis och redan under behandlingens gång var begreppet investeringsfonder inte specifikt det som var lösningen, utan snarare begreppet Sociala investeringar dvs att försöka bryta mönstret med ettårsbudgetering och kortsiktiga insatser, skapa utrymme för ett mer långsiktigt arbete. Det fanns många exempel på hur man kunde säkra specifika satsningar att fungera under ett stort antal år, oavsett svängningar i kommunens intäkter mm. Till kommunstyrelsen kom ett besked att man inom tjänstemännens/chefernas ledningsgrupp skulle beakta det som bifallits i motionen och också redovisa hur man agerat för att nå det syfte som fanns. Det har nu gått ett antal år, och jag har svårt att se något systemskifte eller några försök att skapa verkstad av tankarna om sociala investeringar. I diskussioner i kommunstyrelse och kommunfullmäktige dyker frågan upp ganska regelbundet, som en möjlig lösning för de problem vi diskuterar. Min fråga till dig Tony Hansen och till den nya majoriteten, men också till hela kommunfullmäktige är Hur ser du på arbetet för sociala investeringar? Hur finns synsättet med i kommande budget och i det dagliga arbetet? Vad har på ledningsnivå hittills gjorts för att genomföra motionens syfte? Dalstorp Ann Christine Simonsson, Dalstorp (Centerpartiet)

4 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Samverkansavtal Miljö och bygg 2018 (KS/2017:691) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Antar reviderat avtal för samverkansnämnden miljö och bygg Ärendet 2013 inrättade Ulricehamn kommun och Tranemo kommun samverkansnämnden miljö och bygg. På grund av att kommunerna önskat en omförhandling av avtalet samt att den nya kommunallagen träder i kraft har en revidering gjorts. Beslutsunderlag AU 172, Tjänsteskrivelse Avtal för samverkansnämnden miljö och bygg Föredragning och debatt Kommunjurist Kajsa Montan föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Ulricehamns kommun Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Avtal för samverkansnämnden miljö och bygg Status Kommunfullmäktige

5 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Samverkansavtal miljö och bygg 2018 (KS/2017:691) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Antar reviderat avtal för samverkansnämnden miljö och bygg Ärendet 2013 inrättade Ulricehamn kommun och Tranemo kommun samverkansnämnden miljö och bygg. På grund av att kommunerna önskat en omförhandling av avtalet samt att den nya kommunallagen träder i kraft har en revidering gjorts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avtal för samverkansnämnden miljö och bygg Föredragning och debatt Kommunjurist Kajsa Montan föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Ulricehamns kommun Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Avtal för samverkansnämnden miljö och bygg Status Kommunstyrelsen

6 Vår ref: Kajsa Montan Funktionschef/Kommunjurist Datum: Dnr: KS/2017:691 Tjänsteskrivelse Avtal för samverkansnämnden miljö och bygg Förslag till beslut Antar reviderat avtal för samverkansnämnden miljö och bygg Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att inrätta en gemensam nämnd samverkansnämnden miljö och bygg mellan Ulricehamns kommun och Tranemo kommun med start den 1 september En utvärdering av samverkansorganisation har gjorts under Med anledning av utvärderingen samt att den nya kommunallagen träder i kraft har en omförhandling av avtalet önskats vilket har resulterat i en revidering av samverkansavtalet. I det reviderade avtalet föreslås löptiden justeras. Avtalstiden föreslås vara två år istället för en mandatperiod. Avtalet kan förlängas två år i taget och avtalstidens uppsägningstid förslås ändras till tolv månader istället för arton månader. I det ursprungliga avtalet fanns en bilaga med som framförallt reglerade övergången till en gemensam nämnd. Denna bilaga föreslås tas bort eftersom det mesta är inaktuellt. De delar i bilagan som berör övergång av personal vid samarbetets upphörande har överförts till avtalet. Vidare förtydligas arbetet gällande mål och styrdokument samt samverkansnämndens hantering av synpunkter vid myndighetsutövning. De delar som rör beslut i planärenden för Ulricehamns räkning har tagits bort i både avtal och reglemente. Dessa beslut är numer delegerade till kommunstyrelsen. I Tranemo är beslut i planärenden redan sedan tidigare delegerat till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse avtal för samverkansnämnden miljö och bygg Avtal för samverkansnämnden miljö och bygg

7 Avtal för samverkansnämnden miljö och bygg med ändringar Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Ulricehamns kommun Kommunchef Författningssamlingen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Kommunfullmäktiges beslut , x Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Kommunchef Kajsa Montan Funktionschef/Kommunjurist

8 AVTAL Samverkan miljö och bygg Tranemo kommun och Ulricehamns kommun Avtalet antogs , 85 och reviderades , x av Kommunfullmäktige i Tranemo Avtalet antogs , 101 och reviderades 2017 xx xx, x av Kommunfullmäktige i Ulricehamn Avtalet gäller från och med , det reviderade avtalet gäller från och med

9 Samverkansavtal gemensam miljö och byggnämnd Genom följande avtal är Tranemo kommun, samverkanskommun, och Ulricehamns kommun, värdkommun, överens om att från och med samverka i en gemensam nämnd, vars ändamål och verksamhet beskrivs enligt nedan. Den gemensamma nämnden ska benämnas samverkansnämnden miljö och bygg. 1 Verksamhetsområde Samverkansnämndens verksamhet och arbetsformer ska regleras i ett reglemente för nämnden. Reglementet ska antas av fullmäktige i de samverkande kommunerna enligt 9 kap. 33 kommunallagen. Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör myndighetsutövningen i de lagstadgade kommunala åtaganden som rör miljö och byggverksamheten. Verksamhetsområdet specificeras i reglemente. Samverkansnämnden miljö och bygg svarar för att inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd i någon av samverkanskommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg beslutar i de frågor som kommunfullmäktige i samverkanskommunerna i reglemente eller annan ordning delegerat till nämnden. Värdkommunen ska biträda kommunerna med sakkunskap i planering där frågor inom verksamhetsområdet berörs. Värdkommunen ska delta i samverkanskommunens krisorganisation när kunskap från den gemensamma organisationen efterfrågas. Värdkommunen ansvarar för att informera externt och internt inom verksamhetsområdet. 2 Organisatorisk tillhörighet Samverkansnämnden miljö och bygg är inrättad av Ulricehamns kommun som är värdkommun och ingår i denna kommuns organisation. Till nämndens förfogande ska finnas stöd från en förvaltning, som organiseras efter värdkommunens förvaltningsmodell. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska vara arbetsgivare för den personal som ingår i den gemsamma organisationen. Det åligger värdkommunen att upprätthålla erforderliga lokaler och utrustning samt svara för erforderliga investeringar av lös egendom. Placeringsort är Ulricehamn där all personal är samlad i kommunens förvaltningsbyggnader. Till värdkommunens förfogande ska det vid behov finnas ett kontorsutrymme i samverkanskommunen. Det åligger värdkommunen att aktivt arbeta så att verksamheten är tillgänglig för kommuninvånarna i samverkanskommunen. 2

10 Det noteras att såvida samverkanskommun har anställd tjänsteman åvilar det värdkommunen, enligt 6 b lagen om anställningsskydd vid övertagande av verksamhet, att överta denna personal. Personal som innan anställning i den nya verksamheten haft en anställning i respektive kommun går tillbaka till respektive kommun. Personal som framledes blir anställd i verksamheten är anställd av värdkommunen och övergår till värdkommunen. Vid eventuell övertalighet omfattas båda kommunerna vid omplaceringsutredning. 3 Ledning, styrning, ställning och uppföljning Samverkansnämnden miljö och bygg fattar beslut i Ulricehamn kommun och kommunstyrelsen i värdkommunen ingår avtal för Tranemo kommuns räkning. Ulricehamns kommun har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående part kan komma att ställa inom det gemensamma verksamhetsområdet. Ulricehamns kommun har regressrätt mot Tranemo kommun enligt stycket ovan. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska leda och samordna verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska tillse att nämndens verksamhet bedrivs i enlighet med vad som är föreskrivet i lag eller författning samt med beaktande av beslut fattade av respektive kommunfullmäktige. Innan beslut fattas om ändringar av övergripande mål och riktlinjer som har en direkt inverkan på samverkansnämnd miljö och byggs verksamhet, ska samråd ske mellan kommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg beslutar dock om mål och styrdokument såsom kontroll och tillsynsplaner inom det gemensamma verksamhetsområdet. I detta avseende ska nämnden även hantera de synpunkter som inkommer gällande myndighetsutövningen inom nämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska övervaka efterlevnaden av de lagstiftningar som reglerar nämndens ansvarsområde och med stöd av dessa meddela föreskrifter och beslut. Samverkansnämnden miljö och bygg ska följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta de initiativ som behövs och i det arbetet ta nödvändiga kontakter samt samarbeta med andra myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berörs. Respektive kommuns presidier i kommunstyrelsen bereder gemensamt ett förslag till taxor som är kopplade till verksamheten. Ambitionen ska vara att de blir lika i de samverkande kommunerna. Utvärdering av den gemensamma organisationen ska ske vid behov. En särskild uppföljning ska dock göras som ska redovisas i respektive kommun senast den 1 november Den särskilda uppföljningen bygger på årsredovisningen för 2017 kompletterad med delårsbokslutet för

11 4 Kostnadsfördelning Nettokostnaderna (de totala faktiska kostnaderna minskat med de totala faktiska intäkterna) för samverkansnämnden och organisationens verksamhet ska fördelas mellan kommunerna utifrån kommunernas invånarantal per den 31/12 året före budgetens fastställande. Initialkostnader för samverkan betalas enligt ovanstående kostnadsfördelning. Undantag för detta är kostnaden för digitalisering av arkivhandlingar före år 2006 i Tranemo kommun. Innestående kostnader och skulder i respektive kommun som härleds från tiden före samverkan ska regleras av respektive kommun. Investeringar i den gemensamma organisationens verksamhet betalas av värdkommunen. Kostnaderna till följd av investeringarna betalas av samarbetskommunerna enligt ovanstående kostnadsfördelning. De eventuella kostnader som finns i nämnden eller i verksamhetens organisation som härleds från verksamhetsområden som faller utanför samverkan ska betalas av respektive kommun. Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden ska betalas av den kommun som nominerat dem. Det åligger värdkommunen att fördela kostnaderna utifrån god redovisningssed. Modellen för kostnadsfördelning skall följas upp vid respektive avtalsperiods utgång och möjlighet till justeringar av fördelningsmodellen skall ske i samråd mellan kommunerna. 5 Ersättning Ersättningen enligt 4 ska betalas i form av driftbidrag till värdkommunen månadsvis i förskott den fjärde bankdagen efter kommunalskatteutbetalningsdagen. Varje månad ska 1/12 av det årliga driftbidraget faktureras från värdkommunen. Verksamhetens kostnader ska slutregleras före februari månads utgång året efter verksamhetsåret. 6 Eventuellt överskott/underskott Eventuellt framtida årliga överskott ska återgå till de samverkande kommunerna och eventuellt andra juridiska personer i enlighet med den fördelning som framgår av 4. Eventuellt framtida årliga underskott ska täckas av de samverkande kommunerna i enlighet med den fördelning som framgår av 4. 4

12 7 Budget och ekonomisk redovisning Värdkommunen ska årligen i samråd med samverkanskommunen fastställa årsbudget och investeringsbudget för den gemensamma organisationen. Arbetsprocessen inför budget, årsredovisning och delårsbokslut ska bestå av att respektive kommuns presidier i kommunstyrelsen gemensamt bereder förslag till beslut. 8 Medelsförvaltning, kostnadsredovisning och insyn. Värdkommunen förvaltar organisationens medel. Samverkanskommun har rätt till löpande insyn i nämndens och förvaltningens arbete och redovisning. Värdkommunen ska löpande och på anmodan rapportera till samverkanskommunen hur verksamheten utvecklas och om den ekonomiska situationen under budgetåret. 9 Egendom/inventarier Den egendom/de inventarier som används i verksamheten i värdkommunen ska tillhöra värdkommunen. Värdkommunen erhåller överförd egendom/inventarier mot ersättning utifrån marknadsmässigt värde. Den samverkande kommunen ska godkänna vilken egendom/inventarier som kan överföras. 10 Försäkring Värdkommunen ska teckna och vidmakthålla försäkring i erforderlig omfattning för den gemensamma nämndens verksamhet. Det åligger värdkommunen att det finns ett försäkringsskydd för såväl personal som egendom (såsom egendomsförsäkring, ansvarsförsäkring, olycksfallsförsäkring etc.). 11 Revision och ansvarsfrihet Samverkansnämnden miljö och bygg och värdkommunens förvaltning av verksamheten ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet ska prövas av kommunfullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. 12 Arkiv Värdkommunen är arkivansvarig för alla handlingar och dokument som framställs från och med i samverkansnämnden miljö och byggs verksamhet. Värdkommunen är ansvarig för vård och förvaring av verksamhetens arkivhandlingar enligt Ulricehamns kommuns arkivreglemente. Arkivansvar för handlingar från tiden före kvarligger på var och en av de samverkande kommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ha obegränsad 5

13 tillgång till dessa äldre arkiv. Vid behov ska äldre akter/handlingar digitaliseras/överföras till värdkommunen. I det fall akter/handlingar överförs till värdkommunen övergår också arkivansvaret för dessa akter/handlingar. Datasystem och register som förs av den gemensamma organisationen ska ständigt hållas ajour. Arkivet ska organiseras så att det vid ett eventuellt upphörande av samarbetet går att överlåta akter till samverkanskommun. Värdkommunen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i samverkansnämnden miljö och byggs verksamhet. 13 Sammansättning Samverkansnämnden miljö och bygg består av 6 ledamöter och 6 ersättare varav kommunerna vardera utser tre ledamöter och tre ersättare. Ledamöterna och ersättarna i nämnden väljs för en mandatperiod. Vid val av ordförande och vice ordförande i nämnden, ska hänsyn tas till de politiska majoritetsförhållandena i kommunerna så att presidiet uppnår en god proportionalitet inom nämndens verksamhetsområde. Parterna är överens om att posten som ordförande bör rotera per mandatperiod mellan kommunerna i följande ordning, Tranemo och Ulricehamn om inte kommunerna är överens om annat. På samma sätt bör posten som vice ordförande rotera i ordningen Ulricehamn och Tranemo. 14 Omförhandling av avtalet Om förutsättningar för samarbete enligt detta avtal avsevärt förändras på påtagligt sätt ska avtalet omförhandlas. Begäran om omförhandling ska vara skriftlig och skickas till värdkommunen/samverkanskommunen. Nya villkor träder i kraft ett år därefter eller vid en tidigare tidpunkt om parterna är överens. Omförhandling av avtal och reglemente ska godkännas av respektive kommunfullmäktige. 15 Avtalets giltighet och uppsägning Detta avtal ersätter tidigare avtal som började gälla Ny avtalsperiod gäller från till och med med två år i taget om det inte sägs upp. Uppsägning av avtalet ska ske skriftligen till samtliga parter minst tolv månader före avtalstidens utgång i annat fall förlängs avtalet enligt ovan. Uppsägningstiden om tolv månader ska ses mot bakgrund av att kommunerna ska få rimlig tid för att anpassa sina personalresurser och lokaler. 6

14 16 Samarbetets upphörande I det fall samarbetet upphör fördelas avvecklingskostnaderna, innestående kostnader och skulder enligt fördelningen i 4. Egendom som anskaffats tillhör värdkommunen. Vid upphörande av avtalet ersätts samverkanskommun enligt fördelningen i 4 för den egendomen som anskaffats. Egendomen ska värderas till dess bokförda värde. Då organisationens personal är anställd av värdkommunen åligger det de samverkande kommunerna att vid avtalets upphörande erbjuda den gemensamma organisationens anställda företräde till anställning. Det åvilar värdkommunen att till samverkanskommunen överlämna akter och register vid samarbetets upphörande. 17 Tvist Vid tvist angående tillkomsten, tolkningen, tillämpningen eller giltigheten av detta avtal ska parterna genom inbördes förhandlingar söka träffa överenskommelse. Om samförstånd inte uppnås, rekommenderas parterna utan onödigt dröjsmål hänskjuta frågan till kommunstyrelsen i värdkommunen för särskilt förlikningsförfarande. Om förlikning inte kan uppnås ska tvisten slutligt avgöras av allmän domstol varvid tingsrätten i den domsaga inom vilken värdkommunen är belägen ska utgöra första instans. 18 Force Majeure Part är befriad från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal endast om utförande hindras eller oskäligt betungas på grund av händelser utanför partens kontroll samt att dessa händelser ej kunnat förutses. Sådan befrielsegrund kan utgöras av exempelvis naturkatastrof, krigsutbrott eller strejker bortom partens kontroll. 7

15 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. För Tranemo kommun xx För Ulricehamns kommun xx Tony Hansen kommunstyrelsens ordförande Mattias Josefsson kommunstyrelsens ordförande Carita Brovall kommunchef Håkan Sandahl kommunchef 8

16 AVTAL Samverkan miljö och bygg Tranemo kommun och Ulricehamns kommun Avtalet antogs , 85 och reviderades , x av Kommunfullmäktige i Tranemo Avtalet antogs , 101 och reviderades 2017 xx xx, x av Kommunfullmäktige i Ulricehamn Avtalet gäller från och med , det reviderade avtalet gäller från och med

17 Samverkansavtal gemensam miljö och byggnämnd Genom följande avtal är Tranemo kommun, samverkanskommun, och Ulricehamns kommun, värdkommun, överens om att från och med samverka i en gemensam nämnd, vars ändamål och verksamhet beskrivs enligt nedan. Den gemensamma nämnden ska benämnas samverkansnämnden miljö och bygg. 1 Verksamhetsområde Samverkansnämndens verksamhet och arbetsformer ska regleras i ett reglemente för nämnden. Reglementet ska antas av fullmäktige i de samverkande kommunerna enligt 6 kap. 32 andra stycket kommunallagen 9 kap. 33 kommunallagen. Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör myndighetsutövningen i de lagstadgade kommunala åtaganden som rör miljö och byggverksamheten. Verksamhetsområdet specificeras i reglemente och bilaga. Samverkansnämnden miljö och bygg svarar för att inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd i någon av samverkanskommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg beslutar i de frågor som kommunfullmäktige i samverkanskommunerna i reglemente eller annan ordning delegerat till nämnden. Samverkansnämnden miljö och bygg har rätt att besluta för värdkommunen då bestämmelserna i plan och bygglagen om enkelt planförfarande tillämpas. Beslut för samverkanskommunen då bestämmelserna i plan och bygglagen om enkelt planförfarande tillämpas tas i samverkanskommunen. Värdkommunen ska biträda kommunerna med sakkunskap i planering där frågor inom verksamhetsområdet berörs. Värdkommunen ska delta i samverkanskommunens krisorganisation när kunskap från den gemensamma organisationen efterfrågas. Värdkommunen ansvarar för att informera externt och internt inom verksamhetsområdet. 2 Organisatorisk tillhörighet Samverkansnämnden miljö och bygg ska är inrättad av Ulricehamns kommun som är värdkommun och ingår i denna kommuns organisation. Till nämndens förfogande ska finnas stöd från en förvaltning, som organiseras efter värdkommunens förvaltningsmodell. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska vara arbetsgivare för den personal som ingår i den gemsamma organisationen. Det åligger värdkommunen att upprätthålla erforderliga lokaler och utrustning samt svara för erforderliga investeringar av lös 2

18 egendom. Placeringsort är Ulricehamn där all personal är samlad i kommunens förvaltningsbyggnader. Till värdkommunens förfogande ska det vid behov finnas ett kontorsutrymme i samverkanskommunen. Det åligger värdkommunen att aktivt arbeta så att verksamheten är tillgänglig för kommuninvånarna i samverkanskommunen. Det noteras att såvida samverkanskommun har anställd tjänsteman åvilar det värdkommunen, enligt 6 b lagen om anställningsskydd vid övertagande av verksamhet, att överta denna personal. Personal som innan anställning i den nya verksamheten haft en anställning i respektive kommun går tillbaka till respektive kommun. Personal som framledes blir anställd i verksamheten är anställd av värdkommunen och övergår till värdkommunen. Vid eventuell övertalighet omfattas båda kommunerna vid omplaceringsutredning. 3 Ledning, styrning, ställning och uppföljning Samverkansnämnden miljö och bygg fattar beslut i Ulricehamn kommun och kommunstyrelsen i värdkommunen ingår avtal för Tranemo kommuns räkning. Ulricehamns kommun har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående part kan komma att ställa inom det gemensamma verksamhetsområdet. Ulricehamns kommun har regressrätt mot Tranemo kommun enligt stycket ovan. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska leda och samordna verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska tillse att nämndens verksamhet bedrivs i enlighet med vad som är föreskrivet i lag eller författning samt med beaktande av beslut fattade av respektive kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska utforma och besluta om övergripande mål, regler, riktlinjer och ramar för styrning av verksamheten samt ansvara för att de, av respektive kommunfullmäktige, fastställda målen för verksamheten efterlevs. Arbetsprocessen inför beslut om övergipande mål, regler, riktlinjer och ramar för styrning av verksamheten ska bestå av att respektive kommuns presidier i kommunstyrelsen gemensamt bereder förslag till beslut. Innan beslut fattas om ändringar av övergripande mål och riktlinjer som har en direkt inverkan på samverkansnämnd miljö och byggs verksamhet, ska samråd ske mellan kommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg beslutar dock om mål och styrdokument såsom kontroll och tillsynsplaner inom det gemensamma verksamhetsområdet. I detta avseende ska nämnden även hantera de synpunkter som inkommer gällande myndighetsutövningen inom nämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska övervaka efterlevnaden av de lagstiftningar som reglerar nämndens ansvarsområde och med stöd av dessa meddela föreskrifter och beslut. Samverkansnämnden miljö och bygg ska följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta de initiativ som behövs och i det arbetet ta nödvändiga kontakter samt samarbeta med andra myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berörs. 3

19 Respektive kommuns presidier i kommunstyrelsen bereder gemensamt ett förslag till taxor som är kopplade till verksamheten. Ambitionen ska vara att de blir lika i de samverkande kommunerna. Utvärdering av den gemensamma organisationen ska ske fortlöpande med en avstämning halvårsskiftet 2014 vid behov. En särskild uppföljning ska dock göras som ska redovisas i respektive kommun senast den 1 november Den särskilda uppföljningen bygger på årsredovisningen för 2017 kompletterad med delårsbokslutet för Kostnadsfördelning Nettokostnaderna (de totala faktiska kostnaderna minskat med de totala faktiska intäkterna) för samverkansnämnden och organisationens verksamhet ska fördelas mellan kommunerna utifrån kommunernas invånarantal per den 31/12 året före budgetens fastställande. Initialkostnader för samverkan betalas enligt ovanstående kostnadsfördelning. Undantag för detta är kostnaden för digitalisering av arkivhandlingar före år 2006 i Tranemo kommun. Innestående kostnader och skulder i respektive kommun som härleds från tiden före samverkan ska regleras av respektive kommun. Investeringar i den gemensamma organisationens verksamhet betalas av värdkommunen. Kostnaderna till följd av investeringarna betalas av samarbetskommunerna enligt ovanstående kostnadsfördelning. De eventuella kostnader som finns i nämnden eller i verksamhetens organisation som härleds från verksamhetsområden som faller utanför samverkan ska betalas av respektive kommun. Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden ska betalas av den kommun som nominerat dem. Det åligger värdkommunen att fördela kostnaderna utifrån god redovisningssed. Modellen för kostnadsfördelning skall följas upp per vid respektive avtalsperiods utgång och möjlighet till justeringar av fördelningsmodellen skall ske i samråd mellan kommunerna. 5 Ersättning Ersättningen enligt 4 ska betalas i form av driftbidrag till värdkommunen månadsvis i förskott den fjärde bankdagen efter kommunalskatteutbetalningsdagen. Varje månad ska 1/12 av det årliga driftbidraget faktureras från värdkommunen. Verksamhetens kostnader ska slutregleras före februari månads utgång året efter verksamhetsåret. 6 Eventuellt överskott/underskott Eventuellt framtida årliga överskott ska återgå till de samverkande kommunerna och eventuellt andra juridiska personer i enlighet med den fördelning som framgår av 4. 4

20 Eventuellt framtida årliga underskott ska täckas av de samverkande kommunerna i enlighet med den fördelning som framgår av 4. 7 Budget och ekonomisk redovisning Värdkommunen ska årligen i samråd med samverkanskommunen fastställa årsbudget och investeringsbudget för den gemensamma organisationen. Arbetsprocessen inför budget, årsredovisning och delårsbokslut ska bestå av att respektive kommuns presidier i kommunstyrelsen gemensamt bereder förslag till beslut. 8 Medelsförvaltning, kostnadsredovisning och insyn. Värdkommunen förvaltar organisationens medel. Samverkanskommun har rätt till löpande insyn i nämndens och förvaltningens arbete och redovisning. Värdkommunen ska löpande och på anmodan rapportera till samverkanskommunen hur verksamheten utvecklas och om den ekonomiska situationen under budgetåret. 9 Egendom/inventarier Den egendom/de inventarier som används i verksamheten i värdkommunen ska tillhöra värdkommunen. Värdkommunen erhåller överförd egendom/inventarier mot ersättning utifrån marknadsmässigt värde. Den samverkande kommunen ska godkänna vilken egendom/inventarier som kan överföras. 10 Försäkring Värdkommunen ska teckna och vidmakthålla försäkring i erforderlig omfattning för den gemensamma nämndens verksamhet. Det åligger värdkommunen att det finns ett försäkringsskydd för såväl personal som egendom (såsom egendomsförsäkring, ansvarsförsäkring, olycksfallsförsäkring etc.). 11 Revision och ansvarsfrihet Samverkansnämnden miljö och bygg och värdkommunens förvaltning av verksamheten ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet ska prövas av kommunfullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. 12 Arkiv Värdkommunen är arkivansvarig för alla handlingar och dokument som framställs från och med i samverkansnämnden miljö och byggs verksamhet. Värdkommunen är ansvarig för vård och förvaring av verksamhetens arkivhandlingar enligt Ulricehamns kommuns arkivreglemente. 5

21 Arkivansvar för handlingar från tiden före kvarligger på var och en av de samverkande kommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ha obegränsad tillgång till dessa äldre arkiv. Vid behov ska äldre akter/handlingar digitaliseras/överföras till värdkommunen. I det fall akter/handlingar överförs till värdkommunen övergår också arkivansvaret för dessa akter/handlingar. Datasystem och register som förs av den gemensamma organisationen ska ständigt hållas ajour. Arkivet ska organiseras så att det vid ett eventuellt upphörande av samarbetet går att överlåta akter till samverkanskommun. Värdkommunen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i samverkansnämnden miljö och byggs verksamhet. 13 Sammansättning Samverkansnämnden miljö och bygg består av 6 ledamöter och 6 ersättare varav kommunerna vardera utser tre ledamöter och tre ersättare. Ledamöterna och ersättarna i nämnden väljs för en mandatperiod. Vid val av ordförande och vice ordförande i nämnden, ska hänsyn tas till de politiska majoritetsförhållandena i kommunerna så att presidiet uppnår en god proportionalitet inom nämndens verksamhetsområde. Parterna är överens om att posten som ordförande bör rotera per mandatperiod mellan kommunerna i följande ordning, Tranemo och Ulricehamn om inte kommunerna är överens om annat. På samma sätt bör posten som vice ordförande rotera i ordningen Ulricehamn och Tranemo. 14 Omförhandling av avtalet Om förutsättningar för samarbete enligt detta avtal avsevärt förändras på påtagligt sätt ska avtalet omförhandlas. Begäran om omförhandling ska vara skriftlig och skickas till värdkommunen/samverkanskommunen. Nya villkor träder i kraft ett år därefter eller vid en tidigare tidpunkt om parterna är överens. Omförhandling av avtal och reglemente ska godkännas av respektive kommunfullmäktige. 15 Avtalets giltighet och uppsägning Detta avtal ersätter tidigare avtal som började gällaer från Ny avtalsperiod gäller från till och med , Avtalet är gällande till och med (sammanfaller med förtroendevaldas mandatperiod), därefter förlängs avtalet med en mandatperiod med två år i taget om det inte sagts sägs upp. Uppsägning av avtalet ska ske skriftligen till samtliga parter minst arton tolv månader före avtalstidens utgång i annat fall förlängs avtalet enligt ovan. Uppsägningstiden om arton tolv månader ska ses mot bakgrund av att kommunerna ska få rimlig tid för att anpassa sina personalresurser och lokaler. 6

22 16 Samarbetets upphörande I det fall samarbetet upphör fördelas avvecklingskostnaderna, innestående kostnader och skulder enligt fördelningen i 4. Egendom som anskaffats tillhör värdkommunen. Vid upphörande av avtalet ersätts samverkanskommun enligt fördelningen i 4 för den egendomen som anskaffats. Egendomen ska värderas till dess bokförda värde. Då organisationens personal är anställd av värdkommunen åligger det de samverkande kommunerna att vid avtalets upphörande erbjuda den gemensamma organisationens anställda företräde till anställning. Det åvilar värdkommunen att till samverkanskommunen överlämna akter och register vid samarbetets upphörande. 17 Tvist Vid tvist angående tillkomsten, tolkningen, tillämpningen eller giltigheten av detta avtal ska parterna genom inbördes förhandlingar söka träffa överenskommelse. Om samförstånd inte uppnås, rekommenderas parterna utan onödigt dröjsmål hänskjuta frågan till kommunstyrelsen i värdkommunen för särskilt förlikningsförfarande. Om förlikning inte kan uppnås ska tvisten slutligt avgöras av allmän domstol varvid tingsrätten i den domsaga inom vilken värdkommunen är belägen ska utgöra första instans. 18 Force Majeure Part är befriad från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal endast om utförande hindras eller oskäligt betungas på grund av händelser utanför partens kontroll samt att dessa händelser ej kunnat förutses. Sådan befrielsegrund kan utgöras av exempelvis naturkatastrof, krigsutbrott eller strejker bortom partens kontroll. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. För Tranemo kommun xx För Ulricehamns kommun xx Tony Hansen kommunstyrelsens ordförande Mattias Josefsson kommunstyrelsens ordförande Carita Brovall kommunchef Håkan Sandahl kommunchef 7

23 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Reglemente samverkansnämnden miljö och bygg 2018 (KS/2017:740) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Antar reviderat reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Ärendet 2013 inrättade Ulricehamn kommun och Tranemo kommun samverkansnämnden miljö och bygg. På grund av att kommunerna önskat en omförhandling av avtalet samt att den nya kommunallagen träder i kraft har en revidering av reglementet för nämnden gjorts. Beslutsunderlag AU 173, Tjänsteskrivelse revidering av reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Reglemente samverkansnämnden miljö och bygg Föredragning och debatt Kommunjurist Kajsa Montan föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Ulricehamns kommun Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Status Kommunfullmäktige

24 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Reglemente samverkansnämnden miljö och bygg 2018 (KS/2017:740) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Antar reviderat reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Ärendet 2013 inrättade Ulricehamn kommun och Tranemo kommun samverkansnämnden miljö och bygg. På grund av att kommunerna önskat en omförhandling av avtalet samt att den nya kommunallagen träder i kraft har en revidering av reglementet för nämnden gjorts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse revidering av reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Reglemente samverkansnämnden miljö och bygg Föredragning och debatt Kommunjurist Kajsa Montan föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Ulricehamns kommun Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Status Kommunstyrelsen

25 Vår ref: Kajsa Montan Funktionschef/Kommunjurist Datum: Dnr: KS/2017:740 Tjänsteskrivelse revidering av reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Förslag till beslut Antar reviderat reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att inrätta en gemensam nämnd samverkansnämnden miljö och bygg mellan Ulricehamns kommun och Tranemo kommun med start den 1 september En utvärdering av samverkansorganisation har gjorts under Med anledning av utvärderingen samt att den nya kommunallagen träder i kraft har en omförhandling av avtalet önskats vilket har resulterat i en revidering av både samverkansavtalet och nämndens reglemente. I reglementet har förtydligande gjorts gällande uppgifter som överlämnas från statlig myndighet och som är direkt hänförliga till nämndens befintliga verksamhetsområde. Beslut om överlämnande behöver inte tas av respektive fullmäktige. De delar som rör beslut i planärenden för Ulricehamns räkning har tagits bort i både avtal och reglemente. Dessa beslut är numer delegerade till kommunstyrelsen. I Tranemo är beslut i planärenden redan sedan tidigare delegerat till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse revidering av reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Reglemente samverkansnämnden miljö och bygg Reglemente samverkansnämnden miljö och bygg med ändringar

26 Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Ulricehamns kommun Kommunchef Författningssamlingen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Kommunfullmäktiges beslut , x Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Kommunchef Kajsa Montan Funktionschef/Kommunjurist

27 REGLEMENTE Samverkansnämnden miljö och bygg Tranemo kommun och Ulricehamns kommun Reglementet antogs , 85 och reviderades , XX av Kommunfullmäktige i Tranemo Reglementet antogs , 101 och reviderades 20XX XX XX, XX av Kommunfullmäktige i Ulricehamn Reglementet gäller från och med , revideringen gäller från och med

28 Reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Tranemo kommun och Ulricehamns kommun har kommit överens om att i enlighet med kommunallagen 9 kap inrätta en gemensam miljö och byggnämnd. Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunernas gemensamma myndighetsnämnd för miljö och byggfrågor. Den gemensamma nämnden ska benämnas samverkansnämnden miljö och bygg. 1 Organisationstillhörighet Ulricehamns kommun är värdkommun och samverkansnämnden miljö och bygg ingår i Ulricehamns kommuns organisation. 2 Verksamhetsområde Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör kommunernas uppgifter inom miljö och hälsoskyddsområdet samt inom byggområdet utifrån plan och bygglagen, beträffande ärenden och andra uppgifter som avser myndighetsutövning mot enskild. Samverkansnämnden miljö och bygg ansvarar också för tillsyn och kontroll enligt lagstiftning och förordningar som styr nämndens verksamhet. Med myndighetsutövning mot enskild avses att för enskild part besluta om förmån, rättighet, skyldighet eller annat jämförbart förhållande samt att utöva tillsyn i sådant ärende. Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör vidare kommunernas uppgifter avseende tillstånd och tillsyn enligt livsmedelslagen, tobakslagen och lagen om handel med receptfria läkemedel som avser myndighetsutövning mot enskild. Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör även kommunernas uppgifter avseende tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen som avser myndighetsutövning mot enskild. Samverkansnämnden miljö och bygg ska inom sitt verksamhetsområde avge yttranden och lämna upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, annan nämnd eller kommunalförbund i någon av de samverkande kommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ansvara för de uppgifter som med stöd av lag eller annan författning överlämnas från statliga myndigheter och som kommunfullmäktige i båda kommunerna har beslutat ska ligga inom nämndens verksamhetsområde. Uppgifter som överlämnas från statlig myndighet och är av sådan karaktär att de är direkt hänförliga till nämndens befintliga verksamhetsområde, kräver inte beslut i kommunernas respektive kommunfullmäktige för att upptas inom nämndens ansvarsområde. Samverkansnämnden miljö och bygg ska i övrigt fullgöra de uppdrag som respektive kommunfullmäktige ger nämnden. 2

29 Samverkansnämnden miljö och bygg ska själv eller genom ombud föra kommunernas talan i alla mål och ärenden som avser nämndens ansvarsområde, om inte uppgiften åvilar någon annan. 3 Personalresurser För bistånd med handläggningen av samverkansnämnden miljö och byggs ärenden disponerar nämnden erforderliga personalresurser inom värdkommunens förvaltningsorganisation. Kommunstyrelsen i värdkommunen är anställningsmyndighet för personalen. 4 Delegering från kommunfullmäktige Samverkansnämnden miljö och bygg beslutar i frågor inom sitt verksamhetsområde och i frågor som den enligt lag eller annan författning ska handha. Samverkansnämnden miljö och bygg ska utifrån gällande lagstiftning och förordningar som reglerar verksamheten avge yttranden och lämna upplysningar till externa myndigheter inom sitt verksamhetsområde. 5 Sammansättning Samverkansnämnden miljö och bygg består av 6 ledamöter och 6 ersättare varav kommunerna vardera utser tre ledamöter och tre ersättare. Ledamöterna och ersättarna i nämnden väljs för en mandatperiod. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ha en ordförande och en vice ordförande som enligt kommunallagen värdkommunens kommunfullmäktige ska utse. Respektive kommun äger rätt att lämna förslag på namn till uppdragen. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Posten som ordförande bör rotera per mandatperiod mellan kommunerna i följande ordning, Tranemo och Ulricehamn om inte kommunerna är överens om annat. På samma sätt bör posten som vice ordförande rotera i ordningen Ulricehamn och Tranemo. Samverkansnämnden miljö och bygg ska inte ha något utskott. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ha ett presidium som består av ordförande och vice ordförande. 6 Ersättningar Arvoden och ekonomiska förmåner till ledamöter, ersättare, ordförande och vice ordförande i samverkansnämnden miljö och bygg ska bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för värdkommunen. 3

30 7 Sammanträden Samverkansnämnden miljö och bygg sammanträder på tid och plats som den själv bestämmer. 8 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. I första hand tjänstgör personlig ersättare, i andra hand ersättare från samma kommun och parti som ledamoten, i tredje hand ersättare från samma kommun som ledamoten och i sista hand annan ersättare. En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. Den ledamot som är förhindrad att delta i sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv snarast kalla den ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträdet även när de inte tjänstgör. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 9 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde, eller del av sammanträde, fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden p.g.a. sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget, för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 10 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen ska åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. 4

31 När varken ordförande eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. 11 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Samverkansnämnden miljö och bygg kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Justering av nämndens protokoll ska anslås på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavla. Protokollet i sin helhet ska finnas på respektive kommuns kansli. 12 Reservation Om ledamot har reserverat sig mot ett beslut, och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 13 Delgivning Handlingar som ska delges samverkansnämnden miljö och bygg lämnas till ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. 14 Undertecknande av handlingar Skrivelser och andra handlingar som beslutas av samverkansnämnden miljö och bygg ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 15 Presidieberedning De ärenden som ska avgöras av nämnden i dess helhet bereds av presidiet om beredning behövs. Presidiet bestämmer dag och plats för sina sammanträden. Protokoll behöver ej föras från presidieberedningen. 5

32 REGLEMENTE Samverkansnämnden miljö och bygg Tranemo kommun och Ulricehamns kommun Reglementet antogs , 85 och reviderades 20XX XX XX, XX av Kommunfullmäktige i Tranemo Reglementet antogs , 101 och reviderades 20XX XX XX, XX av Kommunfullmäktige i Ulricehamn Reglementet gäller från och med , det reviderade reglementet gäller från och med

33 Reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Tranemo kommun och Ulricehamns kommuner har kommit överens om att från och med i enlighet med kommunallagen enligt 9 3 kap. 3 a kommunallagen inrätta en gemensam miljö och byggnämnd. Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunernas gemensamma myndighetsnämnd för miljö och byggfrågor. Den gemensamma nämnden ska benämnas samverkansnämnden miljö och bygg. 1 Organisationstillhörighet Ulricehamns kommun är värdkommun och samverkansnämnden miljö och bygg ingår i Ulricehamns kommuns organisation. 2 Verksamhetsområde Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör kommunernas uppgifter inom miljö och hälsoskyddsområdet samt inom plan och byggväsendetområdet utifrån plan och bygglagen, beträffande ärenden och andra uppgifter som avser myndighetsutövning mot enskild. Samverkansnämnden miljö och bygg ansvarar också för tillsyn och kontroll enligt lagstiftning och förordningar som styr nämndens verksamhet. Med myndighetsutövning mot enskild avses att för enskild part besluta om förmån, rättighet, skyldighet eller annat jämförbart förhållande samt att utöva tillsyn i sådant ärende. Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör vidare kommunernas uppgifter avseende tillstånd och tillsyn enligt livsmedelslagen, tobakslagen och lagen om handel med receptfria läkemedel som avser myndighetsutövning mot enskild. Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör även kommunernas uppgifter avseende tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen som avser myndighetsutövning mot enskild. Samverkansnämnden miljö och bygg har rätt att besluta för värdkommunen då bestämmelserna i plan och bygglagen om enkelt planförfarande tillämpas. Beslut för samverkanskommunen då bestämmelserna i plan och bygglagen om enkelt planförfarande tillämpas tas i samverkanskommunen. Samverkansnämnden miljö och bygg ska inom sitt verksamhetsområde avge yttranden och lämna upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, annan nämnd eller kommunalförbund i någon av de samverkande kommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ansvara för de uppgifter som med stöd av lag eller annan författning överlämnas från statliga myndigheter och som kommunfullmäktige i respektive båda kommunerna har beslutatat ska ligga inom nämndens verksamhetsområde. Uppgifter som överlämnas från statlig myndighet och är av sådan karaktär att de är direkt hänförliga till nämndens befintliga verksamhetsområde, kräver inte beslut i kommunernas respektive kommunfullmäktige för att upptas inom nämndens ansvarsområde. 2

34 Samverkansnämnden miljö och bygg ska i övrigt fullgöra de uppdrag som respektive kommunfullmäktige ger nämnden. Samverkansnämnden miljö och bygg ska själv eller genom ombud föra kommunernas talan i alla mål och ärenden som avser nämndens ansvarsområde, om inte uppgiften åvilar någon annan. 3 Personalresurser För bistånd med handläggningen av samverkansnämnden miljö och byggs ärenden disponerar nämnden erforderliga personalresurser inom värdkommunens förvaltningsorganisation. Kommunstyrelsen i värdkommunen är anställningsmyndighet för personalen. 4 Delegering från kommunfullmäktige Samverkansnämnden miljö och bygg beslutar i frågor inom sitt verksamhetsområde och i frågor som den enligt lag eller annan författning ska handha. Samverkansnämnden miljö och bygg ska utifrån gällande lagstiftning och förordningar som reglerar verksamheten avge yttranden och lämna upplysningar till externa myndigheter inom sitt verksamhetsområde. 5 Sammansättning Samverkansnämnden miljö och bygg består av 6 ledamöter och 6 ersättare varav kommunerna vardera utser tre ledarmöter och tre ersättare. Ledamöterna och ersättarna i nämnden väljs för en mandatperiod. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ha en ordförande och en vice ordförande som enligt kommunallagen värdkommunens kommunfullmäktige ska utse. Respektive kommun äger rätt att lämna förslag på namn till uppdragen. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Posten som ordförande bör rotera per mandatperiod mellan kommunerna i följande ordning, Tranemo och Ulricehamn om inte kommunerna är överens om annat. På samma sätt bör posten som vice ordförande rotera i ordningen Ulricehamn och Tranemo. Samverkansnämnden miljö och bygg ska inte ha något utskott. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ha ett presidium som består av ordförande och vice ordförande. 6 Ersättningar Arvoden och ekonomiska förmåner till ledamöter, ersättare, ordförande och vice ordförande i samverkansnämnden miljö och bygg ska bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för värdkommunen. 3

35 7 Sammanträden Samverkansnämnden miljö och bygg sammanträder på tid och plats som den själv bestämmer. 8 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. I första hand tjänstgör personlig ersättare, i andra hand ersättare från samma kommun och parti som ledamoten, i tredje hand ersättare från samma kommun som ledamoten och i sista hand annan ersättare. En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. Den ledamot som är förhindrad att delta i sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv snarast kalla den ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträdet även när de inte tjänstgör. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 9 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde, eller del av sammanträde, fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden p.g.a. sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget, för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 10 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen ska åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. När varken ordförande eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. 4

36 11 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Samverkansnämnden miljö och bygg kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Justering av nämndens protokoll ska anslås på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavla. Protokollet i sin helhet ska finnas på respektive kommuns kansli. 12 Reservation Om ledamot har reserverat sig mot ett beslut, och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 13 Delgivning Handlingar som ska delges samverkansnämnden miljö och bygg lämnas till ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. 14 Undertecknande av handlingar Skrivelser och andra handlingar som beslutas av samverkansnämnden miljö och bygg ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 15 Presidieberedning De ärenden som ska avgöras av nämnden i dess helhet bereds av presidiet om beredning behövs. Presidiet bestämmer dag och plats för sina sammanträden. Protokoll behöver ej föras från presidieberedningen. 5

37 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Uppdrag Förhållningssätt till asylsökande ensamkommande efter 18 årsdagen (KS/2017:716) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ensamkommande asylsökande som går i skolan som är över 18 år och befinner sig i en oavslutad asylprocess ska erbjudas att bo kvar i kommunen om Migrationsverkets boendeberbjudande inte är inom Tranemo kommun. Tillhandahållandet av bostad innebär inte att Tranemo kommun tar över Migrationsverkets ansvar för dessa personer. Beslutet är giltigt till och med Kommunstyrelsen beslut Ger Allmänna utskottet i uppdrag att besluta om verkställigheten av beslutet, under förutsättning att kommunfullmäktige fattar ovanstående beslut. Reservation Evy Erlandsson (SD) reserverar sig mot beslutet. Ärendet På allmänna utskottets sammanträde lämnades information om situationen för ensamkommande ungdomar som blivit 18 år som befinner sig i en oavslutad asylprocess. Utifrån informationen fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på beslut för att kunna erbjuda dessa personer att kunna bo kvar i kommunen för att få fortsätta sin skolgång. Ensamkommande asylsökande som har blivit 18 år och befinner sig i en oavslutad asylprocess väljer som vuxna, enligt lagen om mottagande av asylsökande m. fl., att antingen acceptera det boende som Migrationsverket erbjuder eller att ordna ett eget boende. Ansvaret för dessa personer övergår från att ha varit kommunernas ansvar till att vara statens ansvar i och med att personen blir 18 år. Enligt 2 kap 1 kommunallagen är det här en fråga som inte får hanteras av kommunerna eftersom det är uttalat att staten har ansvaret.

38 Kommunbidrag Regeringen och Vänsterpartiet har föreslagit att ett tillfälligt kommunbidrag ska fördelas till kommunerna i syfte att låta kommunerna besluta om att låta ensamkommande asylsökande som hinner bli 18 år under asylprocessen bo kvar i den kommun där de vistas för att slippa flytta till ny ort under asylprocessen. För Tranemo kommuns del handlar det om kr för 2017 och kr för 2018 som kommer att betalas ut i december respektive i början på nästa år om förslaget går igenom. Boende Att anordna fortsatt boende på HVB, stödboende eller familjehem enligt Socialtjänstlagen anser förvaltningen inte är möjligt enligt gällande lag. SKL gör, i väntan på vägledande praxis, tolkningen att bestämmelsen i 4 kap 2 Socialtjänstlagen möjliggör för kommunerna att ge bistånd även om staten är ansvarig för stödinsatser för dessa personer. Ett alternativ är att förvaltningen erbjuder ett boende som inte är HVB, stödboende eller familjehem. För att bli erbjuden boende ska nedan angivna kriterier vara uppfyllda. Kriterier Samtliga kriterier nedan ska vara uppfyllda för att Tranemo kommun ska erbjuda ett boende. 1. Personen är asylsökande ensamkommande och har blivit 18 år, 2. Boendet som personen blivit erbjuden av Migrationsverket är lokaliserat utanför kommunen, 3. Personen går i skolan i Tranemo kommun, 4. Personen har inte föräldrar i Sverige som är försörjningsskyldiga, 5. Personen väljer att inte ordna eget boende. När någon blir erbjuden boende ska en överenskommelse träffas mellan kommunen och personen så att det är tydligt vad som gäller. När personen inte längre går i skolan eller inte följer överenskommelsen ska utflytt ske. Tranemo kommun erbjuder endast boende, inte något annat ekonomiskt stöd. Dagersättningen som utgår från Migrationsverket ska räcka till mat och annat som den asylsökande behöver, samma sak gäller för de personer som bor på Migrationsverkets boenden. Viktigt att känna till är att den som väljer att bo på kommunens boende, eller väljer att ordna eget boende, har inte senare rätt till att bo på något av Migrationsverkets boenden. Då är det upp till den enskilde själv att hitta ett boende. 2 (3)

39 Hur många personer rör det sig om 2018 finns två ungdomar som fyller 18 år och fyra ungdomar som kan bli åldersuppskrivna. Sedan tidigare år finns det tre personer som blivit 18 år och blivit erbjudna ett av Migrationsverkets boenden som är lokaliserat utanför Tranemo kommun men som fortfarande går i skola i Tranemo kommun. Totalt sett kan det bli fråga om max nio personer som kan bli erbjudna boende om kriterierna är uppfyllda. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Föredragning och debatt Kommunjurist Kajsa Montan föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Medborgarservice och processtöd Ekonomifunktionen Tekniska sektionen Omsorgssektionen Status Kommunfullmäktige 3 (3)

40 Vår ref: Carita Brovall Kommunchef Datum: Dnr: KS/2017:716 Ensamkommande asylsökande som är 18 år och fortfarande går i skolan Förslag till beslut Ensamkommande asylsökande som går i skolan som är över 18 år och befinner sig i en oavslutad asylprocess ska erbjudas att bo kvar i kommunen om Migrationsverkets boendeberbjudande inte är inom Tranemo kommun. Tillhandahållandet av bostad innebär inte att Tranemo kommun tar över Migrationsverkets ansvar för dessa personer. Ger Allmänna utskottet i uppdrag att besluta om verkställigheten av beslutet. Beslutet är giltigt till och med Ärendet På allmänna utskottets sammanträde lämnades information om situationen för ensamkommande ungdomar som blivit 18 år som befinner sig i en oavslutad asylprocess. Utifrån informationen fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på beslut för att kunna erbjuda dessa personer att kunna bo kvar i kommunen för att få fortsätta sin skolgång. Ensamkommande asylsökande som har blivit 18 år och befinner sig i en oavslutad asylprocess väljer som vuxna, enligt lagen om mottagande av asylsökande m. fl., att antingen acceptera det boende som Migrationsverket erbjuder eller att ordna ett eget boende. Ansvaret för dessa personer övergår från att ha varit kommunernas ansvar till att vara statens ansvar i och med att personen blir 18 år. Enligt 2 kap 1 kommunallagen är det här en fråga som inte får hanteras av kommunerna eftersom det är uttalat att staten har ansvaret.

41 Kommunbidrag Regeringen och Vänsterpartiet har föreslagit att ett tillfälligt kommunbidrag ska fördelas till kommunerna i syfte att låta kommunerna besluta om att låta ensamkommande asylsökande som hinner bli 18 år under asylprocessen bo kvar i den kommun där de vistas för att slippa flytta till ny ort under asylprocessen. För Tranemo kommuns del handlar det om kr för 2017 och kr för 2018 som kommer att betalas ut i december respektive i början på nästa år om förslaget går igenom. Boende Att anordna fortsatt boende på HVB, stödboende eller familjehem enligt Socialtjänstlagen anser förvaltningen inte är möjligt enligt gällande lag. SKL gör, i väntan på vägledande praxis, tolkningen att bestämmelsen i 4 kap 2 Socialtjänstlagen möjliggör för kommunerna att ge bistånd även om staten är ansvarig för stödinsatser för dessa personer. Ett alternativ är att förvaltningen erbjuder ett boende som inte är HVB, stödboende eller familjehem. För att bli erbjuden boende ska nedan angivna kriterier vara uppfyllda. Kriterier Samtliga kriterier nedan ska vara uppfyllda för att Tranemo kommun ska erbjuda ett boende. Personen är asylsökande ensamkommande och har blivit 18 år, Boendet som personen blivit erbjuden av Migrationsverket är lokaliserat utanför kommunen, Personen går i skolan i Tranemo kommun, Personen har inte föräldrar i Sverige som är försörjningsskyldiga, Personen väljer att inte ordna eget boende. När någon blir erbjuden boende ska en överenskommelse träffas mellan kommunen och personen så att det är tydligt vad som gäller. När personen inte längre går i skolan eller inte följer överenskommelsen ska utflytt ske. Tranemo kommun erbjuder endast boende, inte något annat ekonomiskt stöd. Dagersättningen som utgår från Migrationsverket ska räcka till mat och annat som den asylsökande behöver, samma sak gäller för de personer som bor på Migrationsverkets boenden. Viktigt att känna till är att den som väljer att bo på kommunens boende, eller väljer att ordna eget boende, har inte senare rätt till att bo på något av Migrationsverkets boenden. Då är det upp till den enskilde själv att hitta ett boende.

42 Hur många personer rör det sig om 2018 finns två ungdomar som fyller 18 år och fyra ungdomar som kan bli åldersuppskrivna. Sedan tidigare år finns det tre personer som blivit 18 år och blivit erbjudna ett av Migrationsverkets boenden som är lokaliserat utanför Tranemo kommun men som fortfarande går i skola i Tranemo kommun. Totalt sett kan det bli fråga om max nio personer som kan bli erbjudna boende om kriterierna är uppfyllda. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutet skickas till Medborgarservice och processtöd Ekonomifunktionen Tekniska sektionen Omsorgssektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Kommunchef Lars Gunnar Karlsson Sektionschef

43 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Förnyelse av borgensavtal (KS/2017:711) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Tranemobostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Borgensåtagandet gäller samtliga Tranemobostäder AB:s kreditgivare. Borgensavtalet ersätter tidigare gällande borgensavtal med Tranemobostäder AB. Ärendet Kommuninvest AB har begärt ett förtydligande av kommunens borgensåtagande till förmån för Tranemobostäder AB. I tidigare borgensbeslut saknades texten såsom för egen skuld, vilket nu har lagts in i borgensbeslutet. För övrigt är inga ändringar gjorda jämfört med tidigare gällande borgensbeslut. Beslutsunderlag AU 176, Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Funktionen för Medborgarservice och processtöd Ekonomifunktionen Status Kommunfullmäktige

44 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Förnyelse av borgensavtal (hänvisning 2015:260) (KS/2017:711) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Tranemobostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Borgensåtagandet gäller samtliga Tranemobostäder AB:s kreditgivare. Borgensavtalet ersätter tidigare gällande borgensavtal med Tranemobostäder AB. Ärendet Kommuninvest AB har begärt ett förtydligande av kommunens borgensåtagande till förmån för Tranemobostäder AB. I tidigare borgensbeslut saknades texten såsom för egen skuld, vilket nu har lagts in i borgensbeslutet. För övrigt är inga ändringar gjorda jämfört med tidigare gällande borgensbeslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Funktionen för Medborgarservice och processtöd Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen

45 Vår ref: Lars Gunnar Karlsson Sektionschef Datum: Dnr: KS/2017:711 Tjänsteskrivelse gällande förnyelse av borgensåtagande till förmån för Tranemobostäder AB Förslag till beslut Beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Tranemobostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Borgensåtagandet gäller samtliga Tranemobostäder AB:s kreditgivare. Borgensavtalet ersätter tidigare gällande borgensavtal med Tranemobostäder AB. Ärendet Kommuninvest AB har begärt ett förtydligande av kommunens borgensåtagande till förmån för Tranemobostäder AB. I tidigare borgensbeslut saknades texten såsom för egen skuld, vilket nu har lagts in i borgensbeslutet. För övrigt är inga ändringar gjorda jämfört med tidigare gällande borgensbeslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Funktionen för Medborgarservice och processtöd Ekonomifunktionen

46 Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status Lars Gunnar Karlsson Sektionschef

47 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun (KS/2016:527) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen anses besvarad. Kommunstyrelsens beslut Förvaltningen återkommer till kommunstyrelsen den 8 januari om antal elever som har åtgärdsprogram och vilka övergripande insatser man gör samt vilka resurser och vilken kapacitet man har tillgång till. Analys/prognos för 2018 ska även redovisas. Beslutsmotivering Det som motionären föreslår ingår redan idag i grunduppdraget. Sammanfattning av ärendet Kristdemokraterna har genom Erene Bertilsson inkommit med en motion om dyslexivänliga skolor. Förvaltningen har arbetat fram rutiner och riktlinjer i enlighet med skollagens krav och bedömer att verksamheten möter de krav som ställs. Verksamheten kan alltid utvecklas och bli bättre men rutiner och riktlinjer finns i tillräcklig utsträckning. Ärendet Erene Bertilsson har lämnat en motion angående Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun. Erene Bertilsson anser att förvaltningen skulle skapa dyslexivänliga skolor genom en rad förslag i en punktlista. Undertecknad var i kontakt med Erene Bertilsson för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Den nya skollagen trädde i kraft 2011 och var en av de största lagförändringarna i modern tid. I den nya skollagen har man förstärkt elevhälsans betydelse av förebyggande och främjande arbete. Likaså förstärktes elevens rätt till särskilt stöd. Efter några år kom även tillägg om extra anpassningar. Läsåret 2012/2013 uppmärksammade sektionsledningen att den nya skollagen inte implementerats i tillräcklig utsträckning och det fanns inte

48 enhetliga rutiner för alla verksamheter. Sektionsledningen initierade då ett arbete med att ta fram en ny Elevhälsoplan med tillhörande gemensam dokumentation för elevärendegång detta arbete blev klart och antogs hösten Utöver Elevhälsoplan finns dokument för: Arbetsgång för elevärende 1. Anmälan elevärende 2. Utredning särskilt stöd 3. Dokumentationsrutiner för extra anpassningar 4. Upprättande av åtgärdsprogram 5. Avslut av åtgärdsprogram 6. Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. Utöver detta har sektionen parallellt jobbat med digitalisering av skolan i Tranemo kommun. Digitaliseringen är en viktig del för att skapa förutsättningar för dyslektiker. Med stöd av digitala hjälpmedel såsom talsyntes och att kunna få tillgång till rörlig och talande media etc. Här kan sektionen se att verksamheten ligger bra till i förhållande till de nationella direktiven. I motionen nämns hur samverkan med hemmet ska ske och till detta finns också framtagna rutiner. Vad det gäller kompetensfrågan är detta något verksamheten ständigt arbetar med. Det som prioriterats högst i Elevhälsoplanen just nu är kunskap i hur verksamheten möter barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Under 2016 och 2017 har Tranemo kommun haft tillsyn av Skolinspektionen. Vid dessa tillsynsbesök har huvudmannens rutiner godkänts och likaså har enheternas tillämpning godkänts. Där verksamheten inte blev godkänd har sektionen arbetat med att förtydliga, implementera och tillämpa befintliga rutiner. Detta är nu godkänt från Skolinspektionen och därmed är skolinspektionen avslutad i Tranemo kommun. Mot bakgrund av detta vill undertecknad meddela att motionen får anses besvarad. Beslutsunderlag BKU 70, Tjänsteskrivelse dyslexivänliga skolor Protokollsutdrag KF , 55 Motion om dyslexivänliga skolor 2 (3)

49 Föredragning och debatt Sektionschef Thomas Åhman föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Tony Hansen (S) förslår följande tillägg, Förvaltningen återkommer till kommunstyrelsen den 8 januari om antal elever som har åtgärdsprogram och vilka övergripande insatser man gör samt vilka resurser och vilken kapacitet man har tillgång till. Analys/prognos för 2018 ska även redovisas. Beslutsgång Ordföranden frågar på Hansens tillägg och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Beslutet skickas till Erene Bertilsson, KD Lärandesektionen Status Kommunfullmäktige 3 (3)

50 PROTOKOLLSUTDRAG Bildning och kulturutskottet Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun (KS/2016:527) Bildning och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Motionen anses besvarad Beslutsmotivering Det som motionären föreslår ingår redan idag i grunduppdraget. Sammanfattning av ärendet Kristdemokraterna har genom Erene Bertilsson inkommit med en motion om dyslexivänliga skolor. Förvaltningen har arbetat fram rutiner och riktlinjer i enlighet med skollagens krav och bedömer att verksamheten möter de krav som ställs. Verksamheten kan alltid utvecklas och bli bättre men rutiner och riktlinjer finns i tillräcklig utsträckning. Ärendet Erene Bertilsson har lämnat en motion angående Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun. Erene Bertilsson anser att förvaltningen skulle skapa dyslexivänliga skolor genom en rad förslag i en punktlista. Undertecknad var i kontakt med Erene Bertilsson för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Den nya skollagen trädde i kraft 2011 och var en av de största lagförändringarna i modern tid. I den nya skollagen har man förstärkt elevhälsans betydelse av förebyggande och främjande arbete. Likaså förstärktes elevens rätt till särskilt stöd. Efter några år kom även tillägg om extra anpassningar. Läsåret 2012/2013 uppmärksammade sektionsledningen att den nya skollagen inte implementerats i tillräcklig utsträckning och det fanns inte enhetliga rutiner för alla verksamheter. Sektionsledningen initierade då ett arbete med att ta fram en ny Elevhälsoplan med tillhörande gemensam dokumentation för elevärendegång detta arbete blev klart och antogs hösten Utöver Elevhälsoplan finns dokument för: Arbetsgång för elevärende 1. Anmälan elevärende 2. Utredning särskilt stöd 3. Dokumentationsrutiner för extra anpassningar

51 4. Upprättande av åtgärdsprogram 5. Avslut av åtgärdsprogram 6. Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. Utöver detta har sektionen parallellt jobbat med digitalisering av skolan i Tranemo kommun. Digitaliseringen är en viktig del för att skapa förutsättningar för dyslektiker. Med stöd av digitala hjälpmedel såsom talsyntes och att kunna få tillgång till rörlig och talande media etc. Här kan sektionen se att verksamheten ligger bra till i förhållande till de nationella direktiven. I motionen nämns hur samverkan med hemmet ska ske och till detta finns också framtagna rutiner. Vad det gäller kompetensfrågan är detta något verksamheten ständigt arbetar med. Det som prioriterats högst i Elevhälsoplanen just nu är kunskap i hur verksamheten möter barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Under 2016 och 2017 har Tranemo kommun haft tillsyn av Skolinspektionen. Vid dessa tillsynsbesök har huvudmannens rutiner godkänts och likaså har enheternas tillämpning godkänts. Där verksamheten inte blev godkänd har sektionen arbetat med att förtydliga, implementera och tillämpa befintliga rutiner. Detta är nu godkänt från Skolinspektionen och därmed är skolinspektionen avslutad i Tranemo kommun. Mot bakgrund av detta vill undertecknad meddela att motionen får anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse dyslexivänliga skolor Protokollsutdrag KF , 55 Motion om dyslexivänliga skolor Föredragning och debatt Sektionschef Thomas Åhman föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Erene Bertilsson, KD Lärandesektionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

52 Vår ref: Thomas Åhman Sektionschef Datum: Dnr: KS/2016:527 Svar på Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun Förslag till beslut Motionen anses besvarad Beslutsmotivering Det som motionären föreslår ingår redan idag i grunduppdraget. Sammanfattning av ärendet Kristdemokraterna har genom Erene Bertilsson inkommit med en motion om dyslexivänliga skolor. Förvaltningen har arbetat fram rutiner och riktlinjer i enlighet med skollagens krav och bedömer att verksamheten möter de krav som ställs. Verksamheten kan alltid utvecklas och bli bättre men rutiner och riktlinjer finns i tillräcklig utsträckning. Ärendet Erene Bertilsson har lämnat en motion angående Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun. Erene Bertilsson anser att förvaltningen skulle skapa dyslexivänliga skolor genom en rad förslag i en punktlista. Undertecknad var i kontakt med Erene Bertilsson för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Den nya skollagen trädde i kraft 2011 och var en av de största lagförändringarna i modern tid. I den nya skollagen har man förstärkt elevhälsans betydelse av förebyggande och främjande arbete. Likaså förstärktes elevens rätt till särskilt stöd. Efter några år kom även tillägg om extra anpassningar. Läsåret 2012/2013 uppmärksammade sektionsledningen att den nya skollagen inte implementerats i tillräcklig utsträckning och det fanns inte enhetliga rutiner för alla verksamheter. Sektionsledningen initierade då ett arbete med att ta fram en ny Elevhälsoplan med tillhörande gemensam dokumentation för elevärendegång detta arbete blev klart och antogs hösten Utöver Elevhälsoplan finns dokument för:

53 Arbetsgång för elevärende 1. Anmälan elevärende 2. Utredning särskilt stöd 3. Dokumentationsrutiner för extra anpassningar 4. Upprättande av åtgärdsprogram 5. Avslut av åtgärdsprogram 6. Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. Utöver detta har sektionen parallellt jobbat med digitalisering av skolan i Tranemo kommun. Digitaliseringen är en viktig del för att skapa förutsättningar för dyslektiker. Med stöd av digitala hjälpmedel såsom talsyntes och att kunna få tillgång till rörlig och talande media etc. Här kan sektionen se att verksamheten ligger bra till i förhållande till de nationella direktiven. I motionen nämns hur samverkan med hemmet ska ske och till detta finns också framtagna rutiner. Vad det gäller kompetensfrågan är detta något verksamheten ständigt arbetar med. Det som prioriterats högst i Elevhälsoplanen just nu är kunskap i hur verksamheten möter barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Under 2016 och 2017 har Tranemo kommun haft tillsyn av Skolinspektionen. Vid dessa tillsynsbesök har huvudmannens rutiner godkänts och likaså har enheternas tillämpning godkänts. Där verksamheten inte blev godkänd har sektionen arbetat med att förtydliga, implementera och tillämpa befintliga rutiner. Detta är nu godkänt från Skolinspektionen och därmed är skolinspektionen avslutad i Tranemo kommun. Mot bakgrund av detta vill undertecknad meddela att motionen får anses besvarad. Beslutsunderlag Motion om dyslexivänliga skolor Tjänsteskrivelse dyslexivänliga skolor Protokollsutdrag KF , 55 2 (3)

54 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Erene Bertilsson, KD Lärandesektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status Thomas Åhman Sektionschef Lärandesektionen 3 (3)

55 MOTION DYSLEXIVÄNLIGA SKOLOR I TRANEMO KOMMUN På specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida kan man läsa att 5 8 procent av befolkningen drabbas av dyslexi. Redan på förskolenivå kan man identifiera de barn som befinner sig i riskzonen och all forskning visar att ju tidigare dessa barn får sin diagnos och förebyggande träning desto bättre effekt. För att hitta verkningsfulla insatser är en utredning av svårigheterna en nödvändig utgångspunkt. Det är rektorn som ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds. Många skolor avvaktar med att utreda dessa elever och ofta får de inte sin diagnos förrän i högstadiet eller på gymnasiet. Genom att avvakta med utredningen så högt upp i ålder, vänta och se, kompliceras bilden av dyslexin ytterligare. Det avgörande för barn med dyslexi kommer att vara vilken kompetens som finns på skolan för att möte elevens funktionsnedsättning. En dyslexivänlig skola kräver dyslexikunniga lärare. Ett problem som vi har i Sverige, är att många lärare i sin utbildning inte har fått lära sig särskilt mycket om hur man bemöter och undervisar elever med dyslexi eller läs och skrivsvårigheter. Ofta läggs ett allt för stort ansvar på eleven själv och även på elevens vårdnadshavare. Grunden måste vara att alla lärare som undervisar elever med dyslexi har den kompetensen, inte bara specialpedagogerna. En missuppfattning som är vanlig även bland lärare är att dyslexi endast har med ämnet svenska att göra. I dagens skola läser och skriver man i alla ämnen. Läroplanen har också krav på kritiskt tänkande, resonemang och att eleven själv söker svar, vilket skapar extra bekymmer för den här elevgruppen. Att som elev upptäcka att man inte lär sig läsa och skriva som sina kompisar, gör att man känner sig dum och värdelös och lätt tappar sin motivation för skolarbetet. Att år efter år kämpa med sitt skolarbete utan att förstå vad som är fel ger ett livslångt lidande som skulle minskats avsevärt om eleven fått en tidig utredning och därmed fått rätt stödinsatser redan i de första årsklasserna. I Storbritannien och Norge certifieras skolor som erbjuder en bra undervisning för elever med dyslexi. Skolor som uppfyller kraven gynnar dessutom alla elever eftersom undervisningen är multisensorisk och tydlig. I Sverige behöver vi inte certifiera skolor eftersom vi har en skollag som ger alla elever rätt till ett särskilt stöd om det visar sig att eleven riskerar att inte nå kunskapskraven eller kunskapsmålen.

56 Elever som i dag går ur årskurs 9 i vår kommun med icke godkända betyg pågrund av sin dyslexi kan inte söka sig vidare till gymnasiet för att studera till det yrke de drömt om. Skolan som har varit deras arbetsplats under många år har varit med och bidragit till en dålig självkänsla eftersom eleven inte fått möjligheten att ens nå upp till det lägsta godkända betyget. Vi vet att just den här gruppen ofta hamnar i utanförskap och i en psykisk ohälsa som inte sällan leder till drogmissbruk och kriminallitet. Vi som huvudman för skolan har skyldighet enligt skollagen att skjuta till extra resurser för att skolan ska kunna leva upp till lagens bestämmelser om stödinsatser och ett särskilt stöd. Att vi i Tranemo kommun har dyslexivänliga skolor skulle vara en fjäder i hatten och en drivkraft till att skollagen efterföljs, dessutom ger det oss en bättre förutsättning att nå en skola i nationell toppklass. Därför vill vi : Att det skapas enhetliga rutiner på samtliga skolor för att tidigt upptäcka elever som kan vara i behov av särskilt stöd. Att det skapas rutiner för att säkerställa att en utredning om en elevs behov av särskilt stöd görs så fort misstanke om att eleven inte når kunskapskraven trots gjorda extraanpassningar inom ramen. Att det skapas enhetliga rutiner och riktlinjer på samtliga skolor för hur ett åtgärdsprogram upprättas, följs upp och utvärderas. Att samtliga pedagoger som arbetar med elever med dyslexi har kompetens inom området. Att det skapas rutiner för ett gott samarbete med eleven och dess vårdnadshavare när eleven är i behov av ett särskilt stöd. Att huvudmannen skapar sig rutiner för att undersöka att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar i enlighet med skollagen och i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder om så inte är fallet. Länghem Erene Bertilsson KD:s fullmäktigegrupp står bakom motionen

57