Incitament som kan öka intresse och betalningsvilja för miljövänliga kontorslokaler JONAS OLSSON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Incitament som kan öka intresse och betalningsvilja för miljövänliga kontorslokaler JONAS OLSSON"

Transkript

1 Incitament som kan öka intresse och betalningsvilja för miljövänliga kontorslokaler Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn JONAS OLSSON Institutionen för bygg- och miljöteknik Construction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2010 Examensarbete 2010:93

2

3 EXAMENSARBETE 2010:93 Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn JONAS OLSSON Institutionen för bygg- och miljöteknik Construction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2010

4

5 Incitament som kan öka intresse och betalningsvilja för miljövänliga kontorslokaler Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn JONAS OLSSON JONAS OLSSON, 2010 Examensarbete / Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola 2010:93 Institutionen för bygg och miljöteknik Construction Management Chalmers tekniska högskola Göteborg Telefon: Omslag: Miljö integreras i fastighetsbranschen Chalmers Reproservice/ Institutionen för bygg- och miljöteknik Göteborg 2010 I

6 Incitament som kan öka intresse och betalningsvilja för miljövänliga kontorslokaler Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn JONAS OLSSON Construction Management Chalmers tekniska högskola SAMMANDRAG De flesta forskarrapporter visar idag att människan påverkar klimatet. Den mest uppmärksammade rapporten är troligen The Economics of Climate Change skriven av Nicholas Stern publicerad oktober Stern skriver i rapporten om de enorma utmaningar som samhället står inför om vi ska klara av att undvika de värsta konsekvenserna av växthuseffekten. För att uppnå en hållbar nivå av växthusgaser måste utsläppen minska med 80 procent fram till år Den byggda sektorn står idag för 36 procent av slutkonsumtionen av koldioxidutsläpp inom EU, vilket är en betydande källa till utsläppen. Samtidigt ger det möjlighet till stora minskningar av utsläpp inom sektorn. Det här examensarbetet syftar till att främja miljöarbete inom fastighetsbranschen genom att hitta incitament som kan bidra till att en hyresgäst gör ett miljövänligt lokalval när de söker kontor. Fastighetsägarens önskemål är att miljöfaktorn prioriteras högre på hyresgästernas kravspecifikationer över lokaler. Studien omfattar resultat av en litteraturstudie samt en enkätundersökning som gått ut till kontorshyresgäster i Göteborg. Litteraturstudien vittnar om en växande trend av miljöarbete inom fastighetsbranschen, såväl i Sverige som i USA. Många av aktörerna på marknaden tror att miljö kommer bli allt viktigare och att det anses omodernt att idag uppföra en byggnad som inte är anpassad till miljön. Den insamlade data som ligger till grund för teoridelen är hämtad från litteratur skriven inom området samt tidskrifter och myndigheter. Tidsskrifter som använts är bland annat Fastighetsnytt, Scientific American och Miljöaktuellt. Myndigheter som använts är Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten och EU-kommissionen. Enkätundersökningen gick ut till 31 hyresgäster av kontor i Göteborg med en svarsfrekvens på 53 procent. 75 procent av de inblandade har en miljöpolicy, men bara 25 procent tillämpade policyn vid val av lokaler. 75 procent tillämpade dock policyn vid andra inköp till verksamheten, vilket kan tyda på att företagen inte ser val av lokaler som ett inköp som gynna miljön. 69 procent svarade att de kan tänka sig att betala mer för ett miljövänligt kontor. I genomsnitt kunde de 69 procenten tänka sig att betala 46 kronor mer per kvadratmeter och år i hyra. Det motsvarar cirka 2,3 procent av en hyra i centrala Göteborg som är omkring kronor per kvadratmeter och år. Undersökningen resulterade i fyra incitament som en fastighetsägare kan arbeta med för att locka hyresgäster att göra ett grönt val av kontor. Gröna kontor med närhet till allmänna kommunikationer är ett incitament att arbeta med. Ett ökat utbud är också viktigt, så att hyresgästen slipper göra avkall på andra faktorer på sin kravspecifikation. Hyresvärden kan också informera om att hyresgästen kan tillfredsställa allmänhetens krav på att vara miljövänlig genom ett grönt lokalval; de kan använda lokalvalet i sin marknadsföring. Samt att förtydliga att även val av II

7 lokaler bör betraktas som ett inköp som kan bidra till en miljövänligare verksamhet. För att säkerställa undersökningens tillförlitlighet är en studie med ett större antal respondenter nödvändig. Nyckelord: gröna kontor, miljövänliga kontor, betalningsvilja III

8 Incentives that can increase the interest and willingness to pay for environmentally friendly office space Diploma Thesis in the Bachelor Programme Business Development and Entrepreneurship for Construction and Property JONAS OLSSON Department of Civil and Environmental Engineering Division of Construction Management Chalmers University of Technology ABSTRACT Most research reports are now consentient whether man is affecting the climate or not. The most famous report is probably The Economics of Climate Chang written by Nicholas Stern published October Stern writes in the report of the enormous challenges the society is facing, if we are able to avoid the worst effects of global warming. In order to achieve a sustainable level of emissions of greenhouse gas, it must decline by 80 percent by The construction sector currently accounts for 36 percent of the final consumption of carbon dioxide emissions in the EU, which is a significant source of emissions. At the same time, it gives the opportunity for significant reductions in emissions in the sector. This thesis aims to promote environmental work in the real estate sector by finding incentives that can help the tenants of office space to make an environmentally friendly election when they look for a new office. Property owner's wishes are to enhance the priority of environmental factors when they seek for new office space. The study includes results of a literature review and a survey has gone out to office tenants in Gothenburg. The literature review shows a growing trend of environmental work in the real estate industry, both in Sweden and in the United States. Many market participants believe that the environment will become increasingly important and it is considered out-of-date today to construct a building that is not adapted to the environment. The data collected is the basis for the theory part and is taken from literature written in the field as well as journals and government agencies. Magazines used include Fastighetsnytt, Scientific American and Miljönytt. Authorities that has been used are Naturvårdsverket. Boverket, Energimyndigheten and the European Commission. The survey went out to 31 tenants of offices in Gothenburg with a response rate of 53 percent. 75 percent of the people involved have an environmental policy, but only 25 percent applied the policy for the selection of premises. 75 percent, however, applied the policy on other purchases for the company, which could indicate that companies do not see the choice of premises as a purchase that could benefit the environment. 69 percent responded that they are willing to pay more for environmentally friendly office. On average the 69 percent were willing to pay another 46 kronor per square meter per year in rent. This represents approximately 2.3 percent of a rental in central Gothenburg, which is around 2000 kronor per square meter and year. The investigation resulted in four incentives that property owners can work with to attract tenants to make a green choice of office. Green office close to public transport is an incentive to work with. An increase in supply is also important, so that tenants do not IV

9 have to compromise on other factors they need to fulfill. The landlord can also inform the tenants that can they can satisfy the public requirements to be environmentally friendly through a green choice of premises; they can use the green premises elections in their marketing. The last incentive that the landlord can work with is to clarify that the choice of premises should be considered a purchase that can contribute to environmental friendly activities. To ensure the reliability in this survey is a study with a larger number of respondents necessary. Key words: Green office space, environmentally friendly office space, willingness to pay V

10 Innehåll SAMMANDRAG DIPLOMA THESIS IN THE BACHELOR PROGRAMME ABSTRACT INNEHÅLL FÖRORD BETECKNINGAR OCH DEFINITIONER II IV IV VI VIII IX 1 INTRODUKTION Disposition Syfte Bakgrund Problemformulering Avgränsningar 9 2 METOD 10 3 MILJÖVÄNLIGA BYGGNADER OCH MILJÖMÄRKNINGAR LEED BREEAM The European GreenBuilding Programme Green Star World Green Building Council Miljöklassad byggnad Sammanfattande om miljömärkningar 15 4 GRÖNA BYGGNADER OCH MARKNADEN Hur kan näringslivet bidra till en minskad miljöpåverkan? Miljöpolicys och CSR Gröna investeringar i fastigheter: aktuella indikationer Hyresvärdens perspektiv Hyresgästens perspektiv 22 5 ENKÄTUNDERSÖKNING Syfte med enkäten Metod för enkätundersökning Resultat Introduktionsfrågor Ert val av lokaler Prioriteringar och betalningsvilja 26 VI CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010:

11 5.4 Slutsatser av enkätundersökning 28 6 DISKUSSION 29 7 REFERENSER 30 8 APPENDIX 1: ENKÄTUNDERSÖKNING 33 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010:

12 Förord Den här studien är ett examensarbete inom programmet Affärsutveckling och Entreprenörskap inom Bygg- och Fastighetssektorn på Chalmers Tekniska Högskola. Arbetet med uppsatsen har pågått under våren Författaren vill rikta ett stort tack till Bo Törnkvist, uthyrningschef på Vasakronan, för den support och kreativa infallsvinklar som jag fått på utkast, idéer och enkätfrågor. Bo Törnkvist har agerat handledare för examensarbetet vilket har resulterat i den koppling till näringslivet som hela tiden varit min ambition. I studien ingår en enkätundersökning, där jag vill tacka alla respondenter för deltagandet, och jag vill understryka att ert deltagande varit mycket uppskattat och har bidragit till resultatet av den här studien. Jag vill även tacka Torbjörn Hugosson på Diligentia för ett engagerat bemötande och bidragande med deltagare till enkätundersökningen. På Chalmers har Mathias Gustavsson, Docent på Construction Management, varit handledare, och har haft en kontinuerlig insyn i uppsatsens framväxt. Tack Mathias för det stöd, litteraturtips och nya infallsvinklar som du bidragit med. Min ambition har varit att avlämna en inspirerande studie med intressant läsning och slutsatser som kan öka tillämpningen av miljö och hållbar utveckling i fastighetsbranschen. I synnerhet för att öka intresset och uppmärksamheten för gröna kontorslokaler. Göteborg juni 2010 Jonas Olsson VIII CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010:

13 Beteckningar och definitioner BNP Brutto National Produkt BREEAM - Building Research Establishment Environmental Assessment Method GBCA - Green Building Council Australia Grön - Miljövänliga aktiviteter, produkter eller livsstilar som är skapade för att ha en liten påverkan på miljön (Oxford reference online 2010) Hållbar utveckling Utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Brundtlandkommissionen, FN 1987) IPCC Intergovernmental Panel on Climate Change LEED - Leadership in Energy and Environmental Design SGBC - Sweden Green Building Council USGBC United States Green Building Council CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010:

14

15 1 Introduktion Jorden utsätts för allt större påfrestning. Den rådande miljödiskursen blir allt mer samstämmig, och allt färre tvivlar till människans påverkan på klimatet. Sedan samhällets industrialisering har människans påverkan på naturen och dess processer ökat påtagligt och det ena miljöproblemet har avlöst det andra. Vi är nu inne i något som av vissa benämner som den tredje gröna vågen (Grankvist 2009, s. 41). Den första gröna vågen uppstod på 1970-talet då det blev inne att leva medvetet, det kapitalistiska systemets inverkan på jorden ifrågasattes och ett enklare liv på landet förespråkades. Den andra gröna vågen ägde rum på 1990-talet och då hade debatten fokus på människans negativa miljöpåverkan på grund av utsläpp av gödning och gifter, och att återvinning av produkter skulle reducera miljöpåverkan. Den andra gröna vågen lade grunden till miljömärkningar som Svanen och Bra Miljöval, som kunde vägleda konsumenten till att lättare konsumera medvetet (Grankvist 2009 s. 41) befinner vi oss som sagt i den tredje gröna vågen, där fokus riktas mot människans klimatpåverkan. Ett startskott som gjorde att debatten om växthuseffekten tog fart på allvar, kan kopplas till hösten 2006 då Al Gores film En obekväm sanning visades på biografer och TV. Under hösten 2006 skedde en stor förändring på klimatfrågans legitimitet. Innan En obekväm sanning var det vare sig i mediaströmmen eller i den allämna debatten ingen självklarhet att människans koldioxidutsläpp bidrog till den globala uppvärmningen. Idag är forskare, media och allmänhet i stora drag i konsensus gällande huruvida människan påverkar klimatet. En mängd vetenskapliga bevis styrker att klimatförändringen är ett allvarligt och akut problem orsakat av växthusgaser från mänsklig aktivitet (Stern 2006). Uppmärksamheten kring växthuseffekten har fått många aktörer i näringslivet att utforma strategier för att förhålla sig till ökade krav på miljöanpassning av sin verksamhet. De miljöproblem som människan står inför är långt mer omfattande än bara växthuseffekten, men eftersom just den globala uppvärmningen har varit i ropet under senare år har många företag riktat in sig på att minska sina koldioxidutsläpp genom energieffektivisering, som anses vara den viktigaste strategin för att uppnå låga utsläpp (Azar 2008 s. 56). Den byggda sektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen, och då i huvudsak av energiförbrukning under en byggnads livstid. Byggnader runt om i världen står för 40 procent av växthusgaserna som släpps ut i atmosfären (WGBC 2010). En fastighetsägare kan skapa en mer hållbar fastighet genom att ta hänsyn till energieffektivitet, kalibrera teknisk utrustning, välja tomt utifrån ekologiska perspektiv, miljövänliga materialval och rätt välja en energi som kommer från en förnyelsebar källa (Edwards 2003). På senare tid har olika miljöledningssystem och miljömärkningar utformats, och i bygg- och fastighetsbranschen förs just nu en diskussion om vilken märkning som är bäst tillämplig på den svenska marknaden. En CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010: 1

16 miljömärkning, med likhet av andra typer av märkningar, säkerhetsställer en byggnads kvalitet utifrån ett miljöperspektiv och fyller en funktion både från fastighetsägarens och från kundens perspektiv. En parallell till miljömärkningar inom byggsektorn är fordonsindustrin där den ökade uppmärksamheten kring miljö resulterat i att miljöbil blivit ett vedertaget begrepp. En miljöbil får inte släppa ut mer 120 gram koldioxid per kilometer (Vägverket 2009). Ökad miljömedvetenhet har resulterat i att efterfrågan på miljöbilar fått fordonsindustrin att börja producera bränslesnåla bilar. Vilka incitament har då fastighetsbranschen att framhäva gentemot sina hyresgäster för att välja ett grönt kontor? Kanske kan ett starkare varumärke som miljömärkning resultera i att hyresgästerna väljer grönt? De ekonomiska fördelarna med att hyra gröna lokaler är inte lika påtagliga som att välja en bränslesnål bil, så fastighetsbranschen behöver andra incitament för att öka betalningsvilja och intresse för gröna lokaler. Miljöaspekterna blir idag, i många fall, lägre prioriterade än faktorer som läge, inredning och planlösning som går före då hyresgästen söker efter nya lokaler 1. 1 Bo Törnkvist, Uthyrningschef Vasakronan, CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010:

17 1.1 Disposition För att ge en tydlig bild av uppsatsens struktur och för att underlätta för läsaren ges på nästa sida en illustration över examensarbetets disposition. I en av de inledande delarna; bakgrund, ges en översiktlig bild av människans påverkan på klimatet, som sedan smalnar av och leder in läsaren på hur den kan kopplas samman med fastighetsbranschen. I kapitlet Miljövänliga byggnader och miljömärkningar ges en översikt på de miljömärkningar som idag är aktuella på den svenska och internationella marknaden. Kapitlet Gröna byggnader och marknaden ger en aktuell bild av synen på miljö och hållbar utveckling på fastighetsmarknaden. Resultat i den enkätundersökning som genomförts presenteras i kapitel 4. CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010: 3

18 Introduktion Dispositon Syfte Bakgrund Problemformulering Avgränsningar Metod Metod Miljövänliga byggnader och miljömärkningar LEED BREEAM The European GreenBuilding Programme Green Star WGBC Miljöklassad byggnad Sammanfattande om miljömärkningar Gröna byggnader och marknaden Hur kan näringslivet bidra till en minskad miljöpåverkan? Miljöpolicys och CSR Gröna investeringar i fastigheter: aktuella indikationer Hyresvärdens perspektiv Hyresgästens perspektiv Enkätundersökning Syfte med enkäten Metod för enkätundersökning Resultat Slutsatser av enkätundersökning Diskussion Diskussion Referenser Referenser Appendix Enkätundersökning 4 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010:

19 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka hur miljöfaktorn kan avancera uppåt på hyresgästens lista över krav de ställer när de söker lokaler. Målet med rapporten är att identifiera incitament så att miljöfaktorn ska kunna klättra bland prioriteringarna hos hyresgästerna samt även hur betalningsviljan för miljövänliga kontorslokaler kan tänkas öka. Rapporten låter det affärsmässiga möta det miljömässiga och har ett angreppssätt där det kommersiella integreras med miljö och hållbar utveckling. Huvudsyftet med studien kommer därför att vara att hitta incitament som kan få fastighetsbranschen att få bättre betalt för sina miljömärkta kontorsfastigheter samt identifiera faktorer som kan öka hyresgästens prioritering av miljövänliga lokaler. 1.3 Bakgrund I introduktionen leds vi in på den klimatproblematik som är högaktuell idag. Vi befinner oss som tidigare nämnts vad som vissa benämner som den tredje gröna vågen där växthuseffekten står i centrum. Människans påverkan på den globala uppvärmningen enar forskare världen över. En av de mest uppmärksammade rapporterna om klimatförändringarna är The economics of climate change the Stern review författad av Nicholas Stern och utkom i England oktober Rapporten togs fram på uppdrag av den dåvarande premiärministern Tony Blair. Nicholas Stern är tidigare känd för sin roll som chefekonom på världsbanken (Naturvårdsverket 2007). Rapporten har stort fokus på klimatförändringen ur ett ekonomiskt perspektiv och med hjälp av prognostiserade scenarion presenterar rapporten ett antal nyckeltal som blivigt flitigt använda i media och refererade i debatter och argumentationer om den globala uppvärmningen. Bland annat redovisas resultat på vad klimatets förändring kommer kosta samhället om vi agerar, likaså vad det kommer att kosta om vi väljer att inte agera. Även om man inte exakt kan veta vad klimatförändringens följder blir, så kommer människans levnadssätt påverkas. Världen runt kommer människors levnadsförhållanden och tillgång till mat, vatten, hälsa och miljö att äventyras. Hundratals miljoner människor kan komma utsättas för hungersnöd, vattenbrist och översvämningar när jorden blir varmare (Stern 2006 s. vii). I Sternrapporten presenteras siffror på kostnaderna om vi inte agerar. Utan att agera kommer vi att drabbas av en minst femprocentig förlust av världens BNP, Brutto National Produkt, per år och för all framtid. I ett värre scenario kan förlusten stiga till 20 procent av BNP eller mer. Om vi då istället agerar och vidtar åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och undviker de värsta följderna av klimatförändringen, kan kostnaderna begränsas till omkring en procent av världens BNP per år. Om inga åtgärder vidtas kan mängden växthusgaser i atmosfären 2035 motsvara dubbel mängd jämfört med innan den industriella revolutionen, och medför med stor säkerhet en ökning av jordens medeltemperatur på mer än 2 C. På längre sikt kan temperaturen stiga ytterligare, och då till över 5 C, med en risk på över 50 procent för att inträffa. Skulle en sådan förändring ske är den jämförbar med de skiftningar i klimatet som skett sedan den senaste istiden fram till idag. En sådan stor förändring av jordens geografi skulle leda till omfattande förändringar i hur vi bor och lever. Alla världens länder kommer bli berörda, och det är de fattigaste som kommer drabbas tidigast och hårdast (Stern s. vii). CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010: 5

20 I figur 1 nedan åskådliggörs förändringen i temperatur från mitten på talet till idag. I figuren visas den globala temperaturökningen. Under 1900-talet steg jordens medeltemperatur med ungefär 0,7 grader på grund av den ökade halten av växthusgaser i atomsfären. Sedan pålitliga temperaturregistreringar började inledas i mitten på 1800-talet, har de tio varmaste åren har inträffat 1997, 1998 samt åren (Naturvårdverket 2010). Figur 1 Blå respektive röda staplar visar avvikelserna från medelvärdet perioden Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp motsvarande tioåriga medelvärden (CRU 2010) Enligt Sterns rapport bör halten av växthusgaser i atmosfären stabiliseras i intervallet ppm, part per million, koldioxidekvivalenter. En stabilisering inom detta intervall skulle kräva en minskning med 25 procent av utsläppen fram till Dock krävs att de årliga utsläppen, oavsett stabiliseringsnivå, minskar med 80 procent jämfört med dagens utsläpp. Den minskningen är en stor utmaning, men Sternrapporten framhäver att med fortlöpande förbättringsåtgärder kan man lyckas till en kostnad som är låga jämfört med om vi inte agerar (Stern 2006 s. vii). I figur 2 nedan åskådliggörs människans utsläpp av växthusgaser. I figuren förtydligas den markanta ökningen av växthusgaser i atmosfären från att människan började använda sig av fossila bränslen i mitten på talet. Figur 2 Koldioxidhalten har ökat i takt med att fossila bränslen började användas i mitten på 1800 talet. Metanhalten i atmosfären saktat ner sedan mitten på 1990 talet och koncentrationen av dikväveoxid har ökat konstant sedan 1970 (Naturvårdsverket 2007). 6 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010:

21 I följande cirkeldiagram åskådliggörs utsläppen av växthusgaser kopplat till respektive sektor. Skillnaden på sektorn bostäder och lokaler i Sverige och globalt är inte särkilt stor, 0.9 procentenheter. Inte heller är utsläppen från den byggda sektorn särskilt stora relaterat till de övriga sektorerna. Dock kan statistiken tolkas olika beroende på vilket förhållningssätt man väljer att ha när man ser på insamlad fakta. Sett till slutkonsumtionen av energin så är den byggda sektorns förbrukning mycket mer omfattande. Enligt Europeiska Kommissionens enhet för energi är byggnader ansvariga för 40 procent av all energikonsumtion och 36 procent av EU:s koldioxidutsläpp (European Commission 2010). Figur 1 Globala utsläpp av växthusgaser orsakade av mänsklig aktivitet, fördelat per sektor 2004 (IPCC 2007) Figur 2 Fördelningen av utsläppen av växthusgaser per sektor i Sverige (Naturvårdsverket 2010) Med vetskapen av att den byggda sektorn står för så mycket som 40 procent av slutkonsumtionen av el, och 36 procent av EU:s koldioxidutsläpp, öppnar det samtidigt det upp för stora möjligheter till potentiell energibesparing. Bygg- och fastighetsbranschen har ett rykte om sig att vara konservativ och att implementering av nya metoder att arbeta och bygga med går trögt. Därför behövs nya incitament och drivkrafter utvecklas för att påskynda processen mot ett hållbart byggande. Miljö och hållbar utveckling kan implementeras på flera olika steg i byggprocessen, hela vägen från att välja tomt för etablering och byggmaterialets ursprung till att tillämpa dagliga driftsåtgärder som besparar miljön. I den här rapporten ligger fokus på driftstiden; hur man gör en miljövänlig produkt attraktiv och kommersiellt gångbar. För att öka intresset för miljövänliga lokaler behövs fler drivkrafter som gör att hyresgästen gör ett grönt val, vilket samtidigt kan öka fastighetsägarens affärsmöjligheter. Det behövs incitament för att öka intresset och betalningsviljan för att hyra miljövänliga lokaler. CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010: 7

22 Miljö och hållbar utveckling är ett synnerligen aktuellt ämne för fastighetsbranschen. I ett led i den allt starkare etableringen av en miljödiskurs i branschen bildades under sommaren 2009 flera av de viktigaste aktörerna i den svenska samhällsbyggnadsbranschen Sweden Green Building Council. Totalt är det tretton företag och organisationer som står bakom den ideella föreningen som har för syfte att främja miljöarbetet i den byggda sektorn genom att bland annat sprida och utveckla information om hållbart byggande, samt bidra till att kvalitetssäkra byggnaders miljöprestanda. Bland grundarna finns bland annat NCC, Skanska, Vasakronan och White (SGBC 2010). 1.4 Problemformulering Problemställningen som ligger till grund för den här uppsatsen är angripen utifrån ett fastighetsägarperspektiv. Hyresvärden upplever inte att intresset för miljövänliga lokaler hos hyresgästerna är särskilt hög, och därför är det intressant och relevant att undersöka vilka miljösatsningar som hyresgästerna anser fastighetsägaren ska prioritera och som hyresgästen är beredd att betala extra för. Bo Törnkvist, uthyrningschef på Vasakronan i Göteborg, vittnar om att deras miljöarbete inte får det genomslag som de önskat bland sina hyresgäster. Som hyresvärd har Vasakronan satsat på miljöåtgärder i fastigheterna som exempelvis energibesparingar och källsortering. Vasakronan upplever att hyresgästen har många andra krav när de söker nya lokaler, som väger tyngre än miljöaspekten. När företag söker nya kontorslokaler upplever hyresvärden i dagsläget att miljöfrågorna inte har främsta prioritering. Faktorer som läge, lokalens beskaffenhet för att bedriva en effektiv verksamhet samt känslan som lokalen förmedlar är än så länge viktigare 2. Problemet grundar sig också i den debatt som förs i bygg- och fastighetsbranschen. Dock delar inte alla samma uppfattning som Vasakronan. Bland annat publicerade tidningen Fastighetsnytt hösten 2009 en artikel om Grönt är intressant men finns betalningsviljan?. Där skrivs det om att efterfrågan på ett grönt lokalval har ökat kraftigt. Aktörer som kommer till tals i artikeln upplever att både betalningsviljan finns och andra att betalningsviljan saknas för ett grönt alternativ. I artikeln får VD:n för Skanska fastigheter, Jan Odelstam, ordet och Skanska upplever att i stort sett alla stora hyresgäster ställer någon form av krav på miljö/energi, i synnerhet de som själva är verksamma inom miljö- och energisektorn som vill stärka sin gröna profil. Odelstam menar vidare att det absolut finns en betalningsvilja bland kunderna, eftersom det samtidigt ger ett mervärde när man hyr grönt. Riktar man blickarna utanför storstadsregionerna vittnar fastighetsbolaget Klövern, som finns i många mellanstora städer, om motsatsen och att det ännu är få hyresgäster som ställer krav på miljö och att de inte ser att hyresgästerna är beredda att betala mer för ett grönt alternativ (Åslund 2009). Det verkar alltså finnas två sidor på samma mynt. Oavsett vad som stämmer så bör man fortfarande identifiera om hyresgäster är beredda att betala extra för miljövänliga lokaler, och i så fall för vilka delar av ett miljövänligt koncept. Det saknas incitament för hyresgästen att välja en grön lokal före andra parametrar som hamnar högre upp på kravspecifikationen över lokalens utförande. I undersökningar visar det sig att hyresgästen gärna vill ha en miljövänlig lokal, men 2 Bo Törnkvist, uthyrningschef Vasakronan CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010:

23 när det väl kommer till praktisk handling kommer miljöfaktorn ganska långt ner på en lista över prioriteringar. Uppfattningen är att faktorer som läge, inredning och känsla kommer långt före i ett beslutsskede. 1.5 Avgränsningar Miljö och hållbar utveckling kan appliceras på många steg i samhällsbyggnadsprocessen. Från första idé till färdig byggnad. Byggplats ska väljas för att i så liten grad som möjligt påverka djur och natur, rätt material ska användas vid byggnation och energi och vattenförbrukning ska användas hållbart under byggnadens driftstid. I den här rapporten belyses delar av de miljömässiga spörsmålen som uppstår under en byggnads driftstid och hur de integreras i de kommersiella krav en fastighetsägare samtidigt måste förhålla sig till. Bland fastighetsägarnas utbud av olika typer av produkter, begränsas rapporten sig till att undersöka om det finns utökade affärsmöjligheter gällande gröna kontorslokaler. Rapporten har fokus på aktörer i fastighetsbranschen som bedriver en kommersiell verksamhet med kontor i sin fastighetsportfölj. CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010: 9

24 2 Metod För att kunna besvara frågeställningen i den här rapporten på ett så tillförlitligt sätt som möjligt redovisas här för vilken undersökningsstrategi som valts. Nedan följer ett resonemang om vilken metod som valts och varför. I studien kan två huvudsakliga delar urskiljas: teoridel och en del med praktiskt tillämpande för att undersöka miljöattityder bland hyresgäster av kontor i Göteborg. I teoridelen ges en översiktlig bild av relevant bakgrundsinformation. Teoridelen ligger till grund för den enkätundersökning som gjorts och är viktig för att rama in och för att sätta den informationen i relation till det utfall undersökningen ger. Information har sammanställts från litteratur skriven inom ämnet och för att ge en uppdaterad bild av situationen inom området miljö och hållbar utveckling på fastighetsmarknaden idag har artiklar och rapporter från olika tidsskrifter och myndigheter använts. Den tidsskrift som använts mest frekvent är Fastighetsnytt, men artiklar har också hämtats från andra svenska och amerikanska tidskrifter som exempelvis Scientific American och Miljöaktuellt. Mycket av statistiken som presenteras i uppsatsen har hämtats från myndigheter där publikationer från Naturvårdverket, Energimyndigheten, Europeiska kommissionen och Boverket har använts. I litteratursökningen har huvudsakligen Chalmers biblioteks sökmotor Chans och Göteborgs universitetsbiblioteks katalog, GUNDA, använts. Även databaserna som Chalmers Bibliotek har samarbete med har använts vid sök efter definitioner och artiklar. De sökord som tillämpats: Green Building, Sustainable Development, Hållbar Utveckling, Gröna kontor, Green Office, Miljövänliga kontor, Miljömärkningar, Betalningsvilja, Green Marketing. För att komplettera den sekundärdata som presenterats görs en enkätundersökning för att kunna ge ett relevant och aktuellt svar på hur hyresgästerna av kontor i Göteborg ser på miljö och hållbar utveckling. Enkätundersökningen riktar sig till hyresgäster som flyttat inom de senaste 6 månaderna. Mer ingående beskrivs tillvägagångssättet för enkätundersökningen i kapitlet med samma namn. 10 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2010:

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och Teckna Grönt Hyresavtal Gör miljön en tjänst och sänk din hyreskostnad Tillsammans kan vi göra stor skillnad Genom att hyra kontor i miljövänliga Solna One gör du ett klokt miljöval. Väljer du dessutom

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande

Läs mer

Attraktiva arbetsplatser med miljön i fokus. Bengt Håkansson, Coor Service Management

Attraktiva arbetsplatser med miljön i fokus. Bengt Håkansson, Coor Service Management Attraktiva arbetsplatser med miljön i fokus Bengt Håkansson, Coor Service Management Coor Service Management - ledande aktören inom service management i Norden 3 Omsättning 2008 cirka 5 700 MSEK Medarbetare

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande 3.3.2010

BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande 3.3.2010 MILJÖKLASSIFICERING AV BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET MILJÖMÄSSAN 3 Frej Werner, kontorschef Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande BYGGBESTÄMMELSER ENERGIEFFEKTIVITETSDIREKTIV FÖR BYGGNADER

Läs mer

3.2.1 LEED VAD GÄLLER?

3.2.1 LEED VAD GÄLLER? tre delar; BRE med arbete kring forskning, utbildning och rådgivning, BRE Global som arbetar med miljöfrågor och hanterar ansökningar om certifieringen samt BRE Ventures som utvecklar nya idéer kring byggteknik.

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water. WSP Environmental Sverige Corporate Services Acoustics Digital solutions Soil and Water Building Physics Asset Management WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Verksamhetsområden: Miljömanagement

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT H Y L L I E/ M A L M Ö Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT 2 3 Varför BREEAM och varför Excellent? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 På Briggen vill vi bidra till en positiv samhällsutveckling. Vårt arbete med hållbarhetsfrågor är en viktig komponent för att nå dit. Hållbarhetsperspektivet som

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding!

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! HAGASTADEN/STOCKHOLM Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! OUTSTANDING 2 Varför BREEAM och varför Outstanding? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Björn Frostell Docent Industriell ekologi KTH/Ecoloop Susanna Toller Tekn Dr, KTH/Ecoloop Två projekt som genomförts på uppdrag av

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet. Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy Vision och övergripande mål Idrottsrörelsens vision för en hållbar utveckling är: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA PRODUKTION Andreas Hanning & Anna Priem Abelsson

Läs mer

Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 451 Avd. för Bygg- och Fastighetsekonomi. Hyresgästers miljökrav vid val av ny lokal

Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 451 Avd. för Bygg- och Fastighetsekonomi. Hyresgästers miljökrav vid val av ny lokal Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 451 Avd. för Bygg- och Fastighetsekonomi Hyresgästers miljökrav vid val av ny lokal Författare Kristofer van der Schaaf Martin Sandgärde Stockholm

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Slutliga Villkor för lån nr 469 avseende gröna obligationer under Vasakronan AB:s (publ) ( Bolaget ) svenska MTN-program

Slutliga Villkor för lån nr 469 avseende gröna obligationer under Vasakronan AB:s (publ) ( Bolaget ) svenska MTN-program Slutliga Villkor för lån nr 469 avseende gröna obligationer under Vasakronan AB:s (publ) ( Bolaget ) svenska MTN-program För Lånet skall gälla Allmänna Villkor för rubricerade MTN-program av den 8 oktober

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer