Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling"

Transkript

1 Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling En översiktlig kartläggning 2011 Jenny Göransson Gun From Consulting AB På uppdrag av Samhällskontraktet

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Kartläggningsuppdraget Syfte Metod Begreppsdefinitioner Resultat kartläggning Samverkansaktiviteter Kontaktytor Organiseringsform Motiv och behov Hur fungerar samverkan? Utvecklingsförslag Analys och diskussion Slutsatser och förslag Referenser Bilaga 1. Förteckning avslutade och pågående samverkansaktiviteter Bilaga 2. Urval intervjupersoner... 44

3 1. Inledning Samhällskontraktet är ett fyraårigt samverkansavtal mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad. Tillsammans arbetar parterna med att utveckla skola, omsorg och framtidens arbetskraft för att stärka regionen. Under 2010 beslutade Samhällskontraktet att prioritera ytterligare ett angeläget område att utveckla och effektivisera samverkan inom hållbar utveckling/stadsutveckling. Att det pågår och har pågått en mängd samverkansaktiviteter mellan Samhällskontraktets parter på området är känt sedan tidigare men den övergripande bilden av hur kontaktvägarna ser ut och vilka aktiviteter det rör sig om är inte lika tydlig. Ökade kunskaper om samverkan mellan högskolan och kommunerna ses som en förutsättning för att kunna samordna, effektivisera och styra samverkan på ett mer strategiskt sätt än tidigare. Våren 2011 har därför en översiktlig kartläggning gjorts av samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling. I rapporten presenteras kartläggningens resultat. 2. Bakgrund De senaste decennierna har hållbar utveckling blivit en allt mer angelägen fråga i takt med ökad insikt om miljöförstöring och konsekvenserna av att förbruka ändliga resurser. Men, trots goda intentioner och att hållbarhetsperspektivet i större utsträckning finns med i myndigheters och företags strategier och agendor har det visat sig vara en utmaning att bedriva hållbar utveckling i praktiken. Begreppet i sig har kritiserats, bland annat eftersom den höga abstraktionsnivån inte ger tillräcklig vägledning i det konkreta arbetet 1. Den svenska regeringen menar att det främsta hindret ligger i bristen på sektorsövergripande arbete och att tvärvetenskaplig forskning inte tas tillvara i tillräckligt stor utsträckning 2. Bilden bekräftas i en internationell utvärdering 3 av svensk samhällsvetenskaplig forskning om hållbar utveckling. Utvärderarna konstaterar att naturvetenskapliga discipliner i decennier har bidragit till kunskaper om globala miljöproblem men att det nödvändiga tvärvetenskapliga helhetsgreppet hittills saknats. I takt med att fokus börjat skifta mot själva implementeringen av insatser på hållbarhetsområdet blir frågor som hur vi kan realisera idéer för att uppnå ett hållbart samhälle och hur vi kan förhindra problem att uppstå till att börja med, allt viktigare. Större tyngdpunkt på samhällsvetenskaplig forskning för att förstå både mänskliga drivkrafter och respons på miljömässiga utmaningar förespråkas. Flexibilitet och kreativitet hos mänskligheten ses som centrala förutsättningar för att uppnå en förändring, eftersom det krävs nya idéer och lösningar på problemen 4. Genom att tänka annorlunda, ifrågasätta invanda tankebanor och korsa gränser kan vi få ett mer holistiskt perspektiv på problemens lösningar. Potentialen på området är med andra ord långt ifrån realiserad. De goda nyheterna är att det pågår en utveckling mot mer tvärvetenskaplig forskning och ökad forskningsfinansiering inom hållbar utveckling. Bland annat har Delegationen för 1 Det naturliga steget (www.naturalstep.org/sv) 2 Regeringens skrivelse 2005/06:126 3 Mobilising Swedish social science research on sustainability-an evaluation of Swedish social science research on sustainability, R3: Packalén,

4 hållbara städer utlyst medel till projekt med en systeminriktad och praktiknära ansats 5. Ett av de senaste exemplen på den typen av forskning är Centrum för hållbar stadsutveckling vid Göteborgs universitet, som startade sin verksamhet De forskningsprojekt som inletts har en praktikernära, tvärvetenskaplig ansats kring hållbar stadsutveckling, bland annat samhällsstyrning på olika nivåer, urban handlingskraft, att bygga för klimatförändringar och företagsdriven hållbar utveckling. Inom Samhällskontraktet diskuteras just nu den sortens utvecklingsinsatser. Mer kunskap om vilka samverkansaktiviteter som redan pågår på området och vilken potential som finns för att utveckla samverkan, är dock en viktig förutsättning inför satsningen. I vilken utsträckning sker en sektorsövergripande och tvärvetenskaplig samverkan och hur ser man på frågan på ledningsnivå i de organisationer som är tänkta att bidra till en hållbar utveckling? 3. Kartläggningsuppdraget Jenny Göransson, Gun From Consulting AB, har genomfört kartläggningsstudien på uppdrag av Samhällskontraktet och arbetsgruppen för hållbar stadsutveckling. Utredningen startade i mars 2011 och avslutades i september Syfte Uppdraget syftade till att översiktligt kartlägga samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling. I uppdraget ingick att avgränsa och specificera området samt att undersöka vilken samverkan som tidigare pågått och pågår mellan aktörerna. Fokus för kartläggningen var samverkan mellan högskolan och kommunkoncernerna under den senaste femårsperioden, det vill säga under perioden Kartläggningen innebar även att översiktligt undersöka hur samverkan upplevs fungera, de bakomliggande motiven till att samverka, graden av formalisering samt att identifiera nyckelpersoner i samverkanskonstellationerna. Samverkansaktiviteter med andra organisationer skulle dessutom undersökas (i mindre) utsträckning, till exempel kontakter med andra lärosäten, myndigheter och företag. Rapporten utgör ett diskussionsunderlag, i första hand för arbetsgruppen för hållbar stadsutveckling men är även tänkt att användas vidare för diskussion inom respektive samverkande organisation. 3.2 Metod Kartläggningen bestod av två huvudsakliga moment: avgränsning av området och kartläggning av samverkan inom det avgränsade området. Avgränsning För att kunna genomföra kartläggningen i praktiken var det nödvändigt att avgränsa området hållbar utveckling. En kortare dokumentstudie gjordes inledningsvis som stöd för avgränsningen, där internationella och nationella programförklaringar samt politiska strategidokument inom det aktuella området lästes igenom för att få en uppfattning om hur begreppet definieras och tolkas. Resultatet av dokumentstudien presenteras längre fram i rapporten

5 Eftersom det redan pågår verksamhet inom tre prioriterade sektorsområden i Samhällskontraktet var det nödvändigt att göra en avgränsning i förhållande till dessa, för att undvika överlappningar. Tidigare gjorda kartläggningar inom ramen för Samhällskontraktet studerades 7 och företrädare/projektledare för respektive sektorsgrupp intervjuades, utifrån syftet att undersöka vad som ingår i respektive sektorsområde, vilka aktiviteter som planeras framöver samt var gemensamma beröringspunkter finns med området hållbar utveckling/stadsutveckling. Detta moment har haft stor betydelse för hur området hållbar utveckling avgränsats i praktiken, det har smalnat av begreppet från det breda allomfattande perspektivet till en tyngdpunkt på de verksamheter som inte redan ingår i befintliga sektorsområden. Det vill säga, eftersom områdena utbildning, vård, omsorg, arbetsmarknad och näringsliv ingår i befintliga sektorsområden utgör inte dessa kärnområdet för de verksamheter som kartläggs i studien. De mjukare delarna i begreppet hållbar utveckling omfattas delvis av sektorsområdet Äldreomsorg och Socialt arbete, där kommunernas socialtjänst ingår, omsorg om äldre- och funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt högskolans akademi för hälsa, vård och välfärd (HVV) med verksamheter bland annat inom folkhälsovetenskap, integration och socialt arbete. I det kartlagda området inkluderades därför delar av det sociala området/välfärdsområdet såsom integration och trygghet/säkerhet, delar av hälsoområdet, framförallt folkhälsoperspektivet, samt samhällsvetenskapliga ämnen inom högskolan som beteendevetenskap och ekonomi. Samtidigt får avgränsningen konsekvensen att tyngdpunkten inom det kartlagda området ligger på områden som teknik och miljö. Kartläggningen är därför inte heltäckande på området hållbar utveckling utan omfattar delar av det, vilket ger en viss slagsida i resultatet och har betydelse för vilka slutsatser som är möjliga att dra. Mot bakgrund av dessa förutsättningar identifierades, tillsammans med uppdragsgivaren, vilka av respektive kommunkoncerns förvaltningar, bolag och andra organisatoriska enheter samt högskolans akademier och forskargrupperingar som skulle ingå i det område som skulle kartläggas. Förslag på nyckelpersoner vid dessa verksamheter togs fram, vilket resulterade i en lista på 46 potentiella intervjupersoner. Urval/Intervjupersoner Majoriteten av de personer som föreslogs som intervjurespondenter återfinns på strategisk nivå i sin organisation eller del av organisation, det vill säga innehar befattningen chef, VD eller strateg, men även tjänstemän och personer med en specialistbefattning ingår i urvalet. Förslagen från Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola baserades på uppdragsgivarens kännedom om de funktioner/personer som konkret arbetar med eller ansvarar för frågorna. Från Västerås stad föreslogs personer vid den högsta ledningen för förvaltningar och bolag, utifrån strategin att de kunde utgöra en väg in och hänvisa till aktuella personer inom organisationen. Trettiotre av personerna på listan intervjuades under perioden mars juni Strategin var att nå så många personer på listan som möjligt inom den angivna tidsperioden, men mot bakgrund av att de flesta nyckelpersoner har en chefsbefattning 7 Kartläggningsstudier av sektorsområdena Utbildning och Äldreomsorg och Socialt arbete har studerats, motsvarande kartläggning för Morgondagens studenter och arbetskraft saknades. 8 Bilaga 2 3

6 eller andra kvalificerade tjänster har det krävts upprepade försök att nå dem, vissa har varit fulltecknade en och en halv månad framåt i tiden och andra har tillfälligt tjänstgjort utomlands under perioden. Samtliga föreslagna nyckelpersoner har därför inte kunnat nås och det har i stor utsträckning påverkat urvalet av intervjupersoner. Identifierade verksamheter inom den sociala dimensionen av begreppet hållbar utveckling var till att börja med relativt litet och olyckligtvis har det faktum att inte alla av dessa kunnat nås förstärkt tyngdpunkten på teknik- och miljöområdet i kartläggningen. Tillvägagångssätt Majoriteten av intervjuerna genomfördes per telefon för att effektivisera datainsamlingen, nio personer intervjuades på sin arbetsplats. I vissa fall hänvisade de intervjuade till andra personer inom organisationen med mer detaljkunskap om specifika projekt. Dessa har försökt nås så långt det var möjligt inom studiens tidsram. Som stöd för intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide, där fokus var tidigare och pågående samverkansaktiviteter, frågor ställdes även om behoven och motiven till att samverka och hur samverkan upplevs fungera. Därutöver har uppgifter hämtats från internetwebbplatser med relevans för uppdraget, till exempel projektdatabaser och databaser med vetenskapliga tidsskrifter. 4. Begreppsdefinitioner De två centrala begreppen i kartläggningen hållbar utveckling och samverkan kan definieras på en mängd olika sätt. För att tydliggöra hur de tolkats inom ramen för det här uppdraget följer en kortare genomgång. Samverkan Något förenklat kan samverkan förstås som att organisationer arbetar tillsammans för att lösa uppgifter som inte kan lösas var för sig eller för att uppnå fördelar som inte kan uppnås på egen hand (Andersson, 2010). I vilken omfattning organisationerna är involverade i varandras verksamheter kan däremot variera. Nätverkande, samordning och samarbete utgör svagare bindningar medan samverkan motsvarar den högsta graden av ömsesidigt beroende och är den mest komplexa formen av koordinerad handling. Samverkan präglas av att aktörerna delar risker, ansvar och belöningar, förfogar över gemensamma resurser och förhandlar fram särskilda samverkansmål (Himmelman, 1996). Inom ramen för den här kartläggningsstudien har dock en bred definition av samverkan använts för att översiktligt identifiera kontaktytorna och bakomliggande motiv till att olika former av relationer utvecklats mellan parterna i Samhällskontraktet. Både kortare kontakter, samarbete, utbyte av tjänster såväl som samverkan i dess ursprungliga betydelse har kartlagts. Termen samverkan har genomgående använts i rapporten och läsaren ombeds ha överseende med att den inte i alla sammanhang överensstämmer med innebörden i den ursprungliga definitionen. Hållbar utveckling Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling har legat till grund för att avgränsa det kartlagda området, eftersom den utgör kärnan i både internationella, nationella och lokala strategier 9. Enligt denna definition kännetecknas hållbar 9 Aalborgdeklarationen, Regeringens skrivelse 2005/06:126. Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Agenda 21, Nordiska ministerrådet: Hållbar utveckling En ny kurs för Norden. 4

7 utveckling av att de nuvarande behoven tillgodoses utan att det sker på bekostnad av framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov 10. För att uppnå ett sådant scenario krävs ett samspel inom samtliga av de tre dimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling, och utan att utvecklingen sker på någon av delarnas bekostnad. Även Aalborgdeklarationen 11 beskriver förhållandet mellan dessa tre dimensioner som grunden för hållbar utveckling sociala rättigheter bör baseras på en hållbar ekonomisk utveckling och rättvisa som i sin tur förutsätter att det finns en miljömässigt hållbar stadsutveckling. Energi- och klimatfrågor, transport, folkhälsa, social integration, konsumtion och produktion är några av de prioriterade områdena i såväl EU:s 12 som den svenska regeringens 13 strategi för hållbar utveckling. En hållbar utveckling innebär däremot inte att hållbarhet är ett statiskt tillstånd, i form av ett mål som kan uppnås till 100 %. Det kan snarare ses som en kompass som anger färdriktningen och en pågående process av självanalys av den tid vi lever i och framtiden. Packalén 14 menar att debatten om hållbar utveckling egentligen handlar om tankesätt, värderingar, kultur och livsstil. Allt vi gör är sprunget ur den kultur vi lever i, till exempel profitmotiverade handlingar inom ramen för det ekonomiska system som utgör en del av kulturen. Hållbar utveckling har i kartläggningsuppdraget tolkats som en önskvärd riktning för samhällets utveckling, där utvecklingen av infrastruktur, levnadssätt, byggd miljö och teknik sker genom en sektorsövergripande samverkan för att minska skadlig inverkan på miljön och samtidigt skapa bättre levnadsförhållanden för människor och andra levande organismer. Kulturellt betingat beteende som konsumtionsmönster och värderingar, tillgången till tekniska lösningar och en medveten organisering, planering och styrning av samhällets resurser har identifierats som betydelsefullt för att stödja en hållbar utveckling på individ-, grupp- och samhällsnivå. 5. Resultat kartläggning Kartläggningens resultat presenteras i två delar. Dels i form av en förteckning över avslutade och pågående kontakter och samarbetsaktiviteter, dels presenteras intervjuerna med de nyckelpersoner som ingår i studien. Förteckningen över samverkansaktiviteter återfinns i Bilaga 1 och innehåller kategorierna: Forskningsprojekt, Utrednings- och utvecklingsuppdrag/projekt, Utbildning och Annat. Aktiviteternas innehåll beskrivs kortfattat och länkar till hemsidor med ytterligare information om forskningsprojekt, utbildningar etc. har angetts i de fall detta finns att tillgå och varit möjligt att få fram genom intervjuerna. I övrigt hänvisas till de kontaktpersoner som angivits i texten. I de fall där uppgifter om kontaktpersoner och liknande saknas i texten, är skälet att intervjupersonerna själva saknade den informationen. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån kategorierna: Kontaktytor, Organiseringsform, Motiv och behov att samverka, Hur fungerar samverkan? samt Utvecklingsförslag. Reviderad utgåva med mål och prioriteringar , EU:s strategi för hållbar utveckling, Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, Brundtlandrapporten, Det naturliga steget, Millenniemålen. 10 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, Aalborgdeklarationen, EU, Regeringens skrivelse 2005/06: Packalén,

8 De uppgifter som framkommit i kartläggningen presenteras uppdelat per kommunkoncern, underförstått att Mälardalens högskola utgör samverkanspart eller på något sätt är involverad i samtliga aktiviteter. I kommunkoncernerna ingår organisatoriska delar som kommunledningskontor, nämnder, förvaltningar, kommunala bolag och kommunfinansierade/ägda organisationer. För Mälardalens högskolas del hänvisas i resultatredovisningen till de fyra akademierna (HVV: Hälsa, vård och välfärd, HST: Hållbar samhälls- och teknikutveckling, IDT: Innovation, design och teknik samt UKK: Utbildning, kultur och kommunikation) samt Enheten för externa relationer (EER). Kommunkoncernernas och högskolans respektive organisationer beskrivs dock inte mer detaljerat eftersom rapporten vänder sig till läsare med förkunskaper på området. 5.1 Samverkansaktiviteter Kartläggningen har resulterat i en mängd aktiviteter där Mälardalens högskola och någon del av kommunkoncernerna är involverade. Tabell 1 visar antalet avslutade och pågående samverkansaktiviteter avseende forskning, utvecklingsuppdrag och utbildning. Tabell 1. Antal avslutade och pågående samverkansaktiviteter Aktivitet Antal Forskningsprojekt Avslutade 6 Pågående 10 Ansökningar 2 Avtal 2 Utvecklingsuppdrag Avslutade Pågående Utbildning Avslutad Pågående I skrivande stund pågår ungefär 10 forskningsprojekt inom det kartlagda området. Dessa finns namngivna i Tabell 2 tillsammans med utvecklingsuppdrag och utbildningar. Av tabellen framgår att fler forskningsprojekt pågått/pågår jämfört med antalet utvecklingsuppdrag och utbildningar. Tabell 2. Översikt samverkansaktiviteter och samverkanspart Forskningsprojekt Innehåll Samverkanspart Production planning for energy systems under uncertainty (2006) Distribution av fjärrvärme i planering och optimering av produktionen Eskilstuna Prismodellering och effekt av olika elprismodeller på elkonsumtionen Minskning av elförbrukning Eskilstuna Västerås 6

9 (2006) Dynamic Data Reconciliation (2008) Energioptimering och interaktivitet i hyresfastigheter (2009) PRIM (Processer och Relationer i Innovativa Miljöer) (2010) UBSC (University Business Development Centres (2010) Kvalitetssäkring av informationen från en värmeväxlaranläggnings olika mätgivare Mätning av temperaturer och flöden av varmvatten för minskad elförbrukning Utveckla innovationssystem genom inkubatorverksamhet Utveckla innovationsverksamheten i Ukraina Västerås Västerås Eskilstuna Västerås Eskilstuna CLEAN Syftar till att finna nya kontaktytor mellan Eskilstuna forskare, företagare och andra viktiga utvecklingsaktörer inom forskning och affärsutveckling Innovationskraft Stärka företags innovationsstrategier Eskilstuna Värmelagring DeVIP MITC - MÄLARDALEN INDUSTRIAL TECHNOLOGY CENTER Svartlutsförgasning- ny process med direktkausticering Återvinning av värme i ett värmelager och distribuering till användare som inte är anslutna till ett fjärrvärmesystem Utveckla design och visualiseringsmetoder inom industrin Kunskapsförsörjning på lång sikt, innovationer, produktutveckling, effektivisering av produktion, energi- och miljöeffektivisering Effektivare energiproduktion Eskilstuna Eskilstuna Eskilstuna Västerås Activated sludge process Minska energiförbrukning i vattenreningsverk Eskilstuna Västerås Ökad konsumentmakt på den nordiska elmarknaden Förbrukarflexibilitet för att minska och förskjuta elförbrukningen Eskilstuna Västerås RE-SU-LEAD (REwarding and SUstainable health-promoting LEADership) Yrkesstolthet och organisationsidentitet Alva Myrdal professuren Årlig forskningsfinansiering energiteknik Studerar vilka aspekter av ledarbeteendet som påverkar arbetstagarnas hälsa Hitta modeller för att öka offentlig sektors attraktivitet som arbetsgivare Forskning kring jämställdhet, jämlikhet och social rättvisa Forskning och produktutveckling inom energiteknik, energieffektivisering, förnybara energikällor Eskilstuna Västerås Eskilstuna Västerås Eskilstuna Eskilstuna Västerås Utvecklingsprojekt Projektet Erkänd (2004) Integration Eskilstuna Projektet Mångfald i näringslivet (2006) Informationsdesign och produktutveckling avfallshantering Projekt kring digitala Mångfald Information, färgsättning, animation, flöden i hus, med koppling till avfallshantering Nå nya målgrupper när översiktsplaner ställs ut för allmänheten Eskilstuna Eskilstuna Eskilstuna 7

10 översiktsplaner Utveckling av metoder för tillämpning av Open innovation Energiutmaningen Projekt utveckling av Västerås stads organisation Studier kring satsningen AMAarbetsmarknad Utbildning Innovationsteam för att i praktiken hitta lösningar kring rening av olja Seminarier för energiföretag i Västerås med syfte att öka kunskaperna om potentialen i energieffektivisering Hur framtidens kommuner behöver rusta och organisera sig för att hantera nya scenarion Utredning, rehabilitering, kompetensutveckling, praktik och matchning för personer utanför arbetsmarknaden Eskilstuna Västerås Västerås Västerås Munktell Business School (2010) Entreprenörskap Eskilstuna Konkurrenskraftig ledning av kommunal verksamhet (2008) Fokus på: innovation, kreativitet, ledarskap, omvärldsanalys och marknadsföring. Västerås Kurs: Plats, rum och rörelse Rumslig gestaltning Eskilstuna Introduktionsutbildning för chefer Kurs: Kommunikation för yrkesverksamma Fokus på begreppen innovation, entreprenörskap, lärande och förändring Kompetensutveckling i kommunikation kring stadsbyggnad Västerås Eskilstuna Västerås 5.2 Kontaktytor För att ge en översiktlig bild över hur kontaktytorna ser ut mellan respektive kommunkoncern och högskolan har pågående samverkansaktiviteter sammanställts i Tabell 1 och 2 nedan. Av tabellerna framgår vilka organisatoriska delar som utgör samverkanspart. Observera att högskolans samtliga akademier och organisatoriska enheter inte finns med i tabellerna utan endast de som nämnts i intervjuerna. Tabell 3. Pågående samverkan Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola MDH Eskilstuna Kommun Energi&Miljö Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Forskningsprojekt: MERO: -Värmelagring -Activated Sludge Process -Ökad konsumentmakt Akademin för innovation, design och teknik, IDT Forskningsprojekt: DeVIP Studentprojekt informationsdesign Enheten för Externa relationer, Idélab Årlig forskningsfinansiering Branschråd utbildning Studenter energiteknik och informationsdesign Mälardalsklustret Kommunfastigheter Forskningsprojekt: MERO: Ansökan studie av lågenergikontor 8

11 Munktell Science Park Forskningsprojekt: Innovationskraft Metodutveckling open innovation Studenter innovationsteknik Create inkubatorverksamhet Energikontoret Kommunledning Studenter energiteknik Anlitar forskare för föreläsningar och expertis Forskningsprojekt: HAS: RE-SU-LEAD Alva Myrdalprofessur Uthållig kommun Studenter statsvetenskap Stadsbyggnadsförvaltningen Studenter byggteknik Utv. Projekt: Digital översiktsplan Kurs: Plats, rum, rörelse 7,5 hp Kurs: Kommunikation för yrkesverksamma 7,5 hp Miljö och räddningstjänst- Förvaltningen Kommunen ej specificerat Branschråd miljöutbildning Studenter miljöutbildning och informationsdesign Forskningsprojekt: MERO: -CLEAN HAS: -Yrkesstolthet och organisationsidentitet Forum för hållbar utveckling Forskningsprojekt: IPR: -MITC Tabell 4. Pågående samverkan Västerås stad och Mälardalens högskola MDH Västerås stad Mälarenergi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Forskningsprojekt: MERO: -Svartlutsförgasning -Activated sludge process -Ökad konsumentmakt Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, UKK Enheten för Externa relationer, Idélab Årlig forskningsfinansiering Studenter energiteknik Branschråd 9

12 Mälardalsklustret Mimer VafabMiljö Mälarhamnar Stadsledning Stadsbyggnadskontoret Miljö och samhällsbyggnad Tekniska nämndernas stab Teknik och idrottsförvaltningen Projektansökan: MERO: Mäta elförbrukning i lågenergihus i Pettersberg VafabMiljös Växtkraftanläggning används som bas för forskning Årlig forskningsfinansiering Studenter, inte alltid från MDH Studenter ekonomi (förekommer mer sällan) Forskningsprojekt: HAS: -RE-SU-LEAD -Yrkesstolthet och organisationsid. Supportar EU-projektet Indparks Uthållig kommun Studenter byggteknik Traineeprogram Branschråd miljöutbildning Studentrådet Kårhusstiftelsen Studenter miljöutbildning Energiutmaningen Rework Västerås Studenter byggteknik Beteendevetenskap: Studier av arbetsmetoder inom AMA-Arbetsmarknad Utbildning för chefer Projekt utformning ny organisation för kommunen Kurs: Kommunikation för yrkesverksamma, 7,5 hp Kultur, fritid, idrottsnämnden Inget pågående men tidigare med i uppstarten av kammarmusikutbildning, finansiering 3 första åren Av tabellerna ovan framgår att det vid HST-akademin pågår 7 forskningsprojekt: 5 projekt i samverkan mellan forskningsprofilen MERO och Mälarenergi, Energi och Miljö, VafabMiljö, Kommunfastigheter och Mimer. 2 projekt inom profilen HAS med inriktning på beteendevetenskap. Vid IDT-akademin pågår 3 projekt inom innovationsområdet/informationsdesign. 10

13 Mellan kommunledning/stadsledning, nämnder och förvaltningar och högskolan beskrivs samverkan i mindre utsträckning handla om forskningsprojekt, det är desto vanligare med uppdragsutbildningar, utvecklingsprojekt och utredningar/utvärderingar. Vid en jämförelse av tabellerna ovan noteras att IDT-akademin utgör en samverkanspart för både förvaltningar och bolag i Eskilstuna kommun, medan ingen av de intervjuade från Västerås kommunkoncern nämner pågående samverkan med IDT. Den vanligaste kontakten inom kommunkoncernerna gäller studenter och det förekommer att medarbetare gästföreläser och handleder doktorander. Främst handlar det om ingenjörsstudenter inom byggnadsteknik, energiteknik, innovationsteknik, men även studenter inom statsvetenskap, ekonomi, beteendevetenskap och miljövetenskap. Samtliga intervjupersoner beskriver att de har, eller har haft, åtminstone någon kontakt/erfarenhet av samverkan under den senaste femårsperioden. Det finns också flera exempel på att parterna haft avsikter att samverka, till exempel gemensamma forskningsansökningar som inte beviljats. Båda kommunkoncerner har för närvarande flest kontaktytor med HST-akademin inom det kartlagda området, vilket illustreras i Figur 1 nedan. Cirklarna i mitten av figuren motsvarar högskolans akademier samt Enheten för externa relationer. Notera att figuren endast visar de nuvarande kontaktytorna som nämns i intervjuerna, tidigare kontakter har funnits även med akademierna HVV och UKK. 11

14 Västerås stad Stadsbyggnadskontoret Teknik och idrottsförvaltningen Kultur, fritid och idrottsnämnden Stadslednings- Mimer VafabMiljö kontoret Mälarenergi Miljö- och samhällsbyggnad Tekniska nämnd.s stab Mälarhamnar HST IDT UKK HVV EER Energikontoret Kommun ledningskontoret Eskilstuna Energi och Miljö Stadsbyggnadsförvaltningen Munktell Science Park Miljö- och Rädddningstjänstförvaltningen Kommunfastighete r Eskilstuna kommun Figur 1. Aktuella kontaktytor 2011 Figuren visar också att samverkan i stor utsträckning sker inom det egna verksamhetseller kompetensområdet, eller med samma profession som samverkanspart. Till exempel finns kontaktytor kring teknik mellan personer med ingenjörsutbildning eller mellan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och miljövetarutbildningen. När vi gör detaljplaner blir det ofta trafikplanerare och arkitekter och möjligtvis lite miljöfolk. Men vi tränger inte ut längre, vi kallar inte in en beteendevetare om vi ska göra en detaljplan. (Stadsbyggnadsförvaltning) Samtidigt finns exempel på samverkan mellan olika områden och professioner. IDT/informationsdesign samverkar med Energi och miljö kring avfallshantering och sopsortering (studentprojekt) 12

15 Stadsbyggnadsförvaltningen Eskilstuna kommun samverkar med IDT/informationsdesign för att ta fram en digital översiktsplan Forskare energiteknik involverad i projektet Grön rehab (inom AMAarbetsmarknad), Västerås stad. Rehabiliteringsverksamhet bedrivs i kommunens egna växthus, en aktivitet är att torka ved med solvärme och använda solluftsvärmepanel som energikälla och forskare gör studier kring detta. En av de intervjuade inom stadsbyggnadsområdet beskriver vilka fördelar ett gränsöverskridande perspektiv kan medföra i kompetenstillförsel och utveckling av verksamheten. Vi har kvalitetsutvecklare på vår förvaltning och skulle tidigare rekryterat en person som är väldigt duktig på kvalitetssystem men nu riktar vi in det lite mer på att få någon som är kreativ och innovativ. Så jag sökte aktivt personer som hade en innovationsutbildning, som istället för att vara [smidig] i alla redovisningar kunde gå ut på förvaltningen och säga varför gör ni på det här sättet, varför kan ni inte göra på det här sättet istället, jag har en idé. Vi har anställt en person nu som har en dubbelutbildning, i både företagsekonomi och innovationsteknik. [ ] Den personen kanske vi inte hade fått om vi inte varit [i samma stad som MDH] i och med att innovationsteknik har utvecklats här. Att använda designkompetens kring färg, form och visualisering inom teknik men även i andra typer av verksamheter kan vara ett sätt att skapa utveckling, menar en av de intervjuade som länge varit verksam vid högskolan och de senaste åren byggt upp en samverkan med ett av de kommunala bolagen. Idéer om gränsöverskridande samverkan finns även på andra håll. Till exempel att inom stadsbyggnadsområdet samverka kring forskning om psykologisk uppfattning av rumslig gestaltning (där arkitektur kombineras med psykologi) eller projekt kring utvecklande av ny design för gaturummet, från utformning av lekplatser till gatuskyltar (innovationsdesign och stadsbyggnad). En av de intervjuade forskarna vid HST-akademin beskriver dock att det funnits en ambition vid MDH att vara något av en föregångare för tvärsektoriell samverkan kring forskning, det har gjorts försök att bedriva tvärvetenskapliga forskningsprojekt mellan miljö- och energiteknik och psykologi/beteendevetenskap inom akademin. Vid tre tillfällen har forskaren skrivit gemensamma ansökningar om forskningsfinansiering med en professor i psykologi, men ingen av dem beviljades. Hans erfarenhet är att forskningsfinansiärerna tycker att man blandar ihop olika saker, tekniker och psykologer använder olika terminologi och forskningsansats vilket gör det svårt vinna intresse och legitimitet från industrins håll. Gemensamma forskningsprojekt mellan akademierna beskrivs heller inte som vanligt men ett aktuellt exempel inom teknik- och miljöområdet är projektet Green Production Systems, där forskare från IDT och HST samarbetar. 5.3 Organiseringsform Samverkan beskrivs ske mer eller mindre formaliserat. Skillnader finns även i kontinuitet, från tillfälliga till fleråriga kontakter. I flera fall menar de intervjuade att samverkan uppstått och genererat mer samverkan utifrån personliga kontakter. Söker man samarbeten är det mest naturligt att vända sig till före detta kollegor, arbetsplatser 13

16 eller andra personliga kontakter än att leta en ny ingång vid Mälardalens högskola, anges som en förklaring till fenomenet. Det är lätt att lyfta luren och man har ett ansikte på personen. Man ska inte underskatta betydelsen av personliga relationer. (Kommunstrateg) Jag samarbetar med dem jag redan känner till. (Högskoleanställd) Ett par tydliga exempel finns på vad personliga kontakter och personer med omfattande kontaktnät lett till. Många av de intervjuade nämner att kontakterna med högskolan uppstått och fortfarande går via forskningsledaren för MERO, som också själv beskriver sig som spindeln i nätet. I det andra exemplet har samverkan kring studentprojekt mellan informationsdesignutbildningen och Eskilstuna Energi och Miljö, uppstått ur ett möte mellan två personer som bar på samma idé och som lett till studentprojekt där cirka 200 studenter om året är involverade. Fördelen med personrelaterade kontakter beskrivs även vara att det finns en inneboende kreativ potential i att ha många kontakter med olika nivåer och organisatoriska delar, vilket ur innovationssynpunkt ses som viktigt. Samtidigt som en tydlig struktur med en enda kontaktväg in i varandras organisationer skapar tydlighet kan kommunikationen bli för styrd, menar en intervjuad. Nackdelen med personrelaterade kontakter kan å andra sidan vara att tjänstemän har egna nätverk och relativt stort handlingsutrymme, den som har frågan på sitt bord avgör huruvida samverkan initieras eller inte. En mer formaliserad samverkansform utgör däremot kontakterna mellan grupperingar inom forskningsprofilen MERO och de kommunala bolagen Energi och Miljö, Mälarenergi och VafabMiljö. Samverkan beskrivs som kontinuerlig, långsiktig och relativt tät och högskolans forskningsintressen sammanfaller i stor utsträckning med bolagens behov av produktions-/produktutveckling. Mälarenergi och Eskilstuna Energi och Miljö, de måste vara med i nästan 50 % av alla ansökningar, som en partner i form av att de ofta bidrar med egen tid. [ ] sen får vi ett årligt bidrag från Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö [ ] så det är både att de betalar in pengar för att vi ska kunna göra forskning men de går även in med tid i projekt där det sammanfaller med det de vill göra. (Forskare högskolan) Utöver den årliga forskningsfinansieringen består samverkan mellan MERO och energibolagen av att forskningsledare och bolagens chefer finns representerade i en styrgrupp för prioritering av projekt, bolagen har varit med i ansökningar som näringslivsrepresentation (bidragit med egen tid) för att växla upp medlen samt finns med i branschråd för energiteknikutbildningar vid högskolan. Därutöver får forskarna tillgång till vissa anläggningar i forskningssyfte. Samverkanskonstellationen har enligt en intervjuad existerat de senaste åren. När jag pratar med dem jag känner på KTH och de hör hur vi jobbar tillsammans med MDH så blir de helt paff, oj kommer ni in med så mycket pengar och vad gör högskolan med dem. Jag säger att det är jättebra, vi jobbar ihop i olika forskningsprojekt och vi träffas regelbundet. (Kommunalt bolag) 14

17 Med tiden har samverkansrelationen utvecklats, vilket en intervjuad från ett av de kommunala bolagen beskriver på följande sätt. I början hade vi liten kännedom om vad pengarna användes till. Det var mer av ett rent bidrag till högskolans verksamhet. Vi bestämde oss för att styra upp det mer och skapade planeringsgruppen, nu fungerar samarbetet bättre. Det är mycket pengar som växlas upp som gör att vi kan vara med i större projekt och då får vi också ut mer nytta av finansieringen. (Kommunalt bolag) Kontakterna mellan Idélab och Munktell Science Park utgör ett annat exempel på kontinuerlig samverkan, som i vissa delar är lika formaliserad som i exemplet ovan. Eftersom Inkubatorverksamheten Create, som utgör MDH:s tillväxtinkubator vid Idélab, ägs till hälften av Munktell Science Park sker en årlig finansiering av verksamheten. Behovet av att samverka beskrivs som ömsesidigt och banden som starka. Det är jätteviktigt, för det behövs en länk mellan akademi och forskning, att omsätta forskning i innovationer och företag. Och det är viktigt för den regionala utvecklingen. (Munktell Science Park) Däremot menar den intervjuade att formerna för samverkan inte riktigt satt sig, parterna skulle kunna öppna upp och släppa in varandra mer och samtal förs om hur kommunikationen kan stärkas och hur man skulle kunna ta ett gemensamt grepp för att fördjupa samverkan ytterligare. Nära kontakter beskrivs även finnas mellan Munktell Science Park och det nystartade MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) kring produktutveckling, innovation och entreprenörskap. Samarbetet kring studenter i grundutbildning sker i mer eller mindre strukturerad form, till exempel utformas uppdrag i samverkan mellan Eskilstuna Energi och Miljö och informationsdesignutbildningarna vid IDT-akademin Eskilstuna, projektbeskrivningar tas fram och uppdragen läggs in i databaser för exjobb. Inom Västerås stad finns andra exempel på formaliserade kontakter kring studenter, dels i form av projekt för trainees (Tekniska nämndens stab, Västerås stad) och dels genom att studenter har bjudits in till informationsträffar om examensarbeten varje termin (Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Västerås stad). Några av de intervjuade berättar att det finns en upparbetad kontakt med högskolans exjobbsamordnare eller utbildningsansvariga medan andra säger att förfrågningar kommer från studenterna själva mer eller mindre regelbundet, till exempel har ett av de kommunägda bolagen endast haft något enstaka examensarbete de senaste åren. Den minst upparbetade kontakten finns kring tillfälliga aktiviteter som uppdragsutbildning, gästföreläsningar, utvecklingsprojekt, utredningar/utvärderingar och kunskapsutbyte. Samverkan består här av ett utbyte som sker när behovet uppstår och därför saknas också en kontinuitet i kontakterna. Intervjuade vid kommunledningsoch stadsledningskontoren, nämnder och förvaltningar förmedlar främst den bilden men det finns även medarbetare vid högskolan och kommunägda verksamheter som delar erfarenheten. Flera av dessa intervjuade menar att högskolan upplevs anonym, trots dess storlek, och att man inte känner till dess kompetens eller vilka utbildningar som ges. Det finns områden inom kommunens verksamhet som skulle kunna matchas med 15

18 högskolans verksamhet men det finns också en osäkerhet kring förutsättningar och finansiering, menar en intervjuad. Att högskolan varken har marknadsfört sig eller bjudit in till samarbete är en förekommande uppfattning från kommunernas sida. En av de intervjuade menar att relationerna inte utvecklats ännu eftersom högskolan är relativt ny. En annan intervjuad säger att det finns en bild av att högskolan har ett identitetsproblem, lärosätet blev inte ett universitet då fusionen med Örebro universitet uteblev och fokuseringen på forskning har medfört att fokus på grundutbildningen minskat. 5.4 Motiv och behov Flera motiv till att samverka beskrivs i intervjuerna. Följande exempel får illustrera de vanligaste. Behov av forskning för att effektivisera eller utveckla verksamheten/produktionen Hjälp att utveckla företaget Behov av forskningsfinansiering och tillgång till empirisk data för att kunna bedriva forskning Studenter i praktik och examensarbeten som kompetensförsörjning och som skapar ett mervärde för verksamheten Utrednings-/utvärderingstjänster och uppdragsutbildningar för kvalitetssäkring och som kompetensutveckling Sprida kunskap om kommunens/förvaltningens/bolagets verksamhet för att öka kvaliteten i akademisk utbildning Tillgång till expertis Omsätta forskning i innovationer Stödja högskolan för att stärka regionen Bidra till utveckling av högskolans verksamhet för att göra den mer attraktiv Bidra till samhällsutvecklingen genom forskning Högskolans behov av att samverka med aktörer i regionen för att bidra till samhällsutvecklingen beskriver en av de intervjuade forskarna på följande sätt. Vi skapat forskning som på något sätt är en symbios, vi får lättare att formulera aktuella forskningsförslag för att vi förstår industrins behov [ ] Och sen försöker vi se några år framåt vad vi tror är viktigt för samhällsutvecklingen, för ett bolag kanske inte lika mycket tittar på samhällets behov utan de ser ju till sitt eget bästa och beskriver vad det är och sen försöker vi få det här att gå ihop med bra forskning. (Forskare) Kommunkoncernernas behov av forskning uttrycks tydligast av de parter som ingår i samverkanskonstellationen kring energi- och miljöteknik, vilket följande citat får illustrera. Hela området vi håller på med är tillämpad forskning så det blir ganska tillämpade projekt, men man behöver ju koppling mellan forskning och det vi gör. Vi har inte förutsättningarna för att jobba med forskning på det sättet 16

19 och här kan vi ha nytta av vissa saker som högskolan gör i projekten, men det mesta är forskning så vi kanske kan ta in det i vår verksamhet i nästa led. (Kommunalt bolag) Andra intervjuade i kommunkoncernerna menar att behovet av forskning är litet men att det däremot finns ett behov av högskolans kunskap på andra sätt. Flera beskriver att det är viktigt att fånga upp omvärldsinfluenser och aktuella forskningsrön och att det som praktiker är svårt att hålla sig à jour med aktuell kunskap. Det har dock inte alltid varit möjligt att få till stånd kunskapsutbyte och utvecklingsprojekt. En av de intervjuade från kommunen berättar att man vid ett tillfälle vänt sig till högskolan för att samverka kring en utbildning i personalekonomi, men att det inte blev av på grund av att parterna inte delade synen på att utveckla det tänkta uppdraget till ett forskningsprojekt. I de fall där kontakterna är mer upparbetade uttrycks en önskan om att utveckla och fördjupa samverkan. Jag tror att vi samverkar med dem vi vill samverka med just nu. [ ] Sen är det klart att vi önskar bli mer fördjupade i vissa samarbeten. Jag tror att vi skulle kunna jobba ännu djupare med ABB t ex om man ska tänka på regionala aktörer. Ansökan vi lämnade in nu med energistrategier i industriföretag är också en form av försök att blanda in företagsledningarna mer. Mycket av samarbeten kanske sker kring ett visst problem i en process men också att vi kommer in och blir synliga kanske i ledningarna på ett visst sätt. Nu är det mer att vi har kontakter, att vi har en bra relation med en VD som kanske säger att det här ska vi vara med i och så säger de till någon i produktionen eller någon process att det här ska du engagera dig i. Nu försöker vi skapa projekt där resultatet är mer riktat till dem som beslutar, i och med att det är strategier och liknande. (Forskare högskolan) Samtidigt som det för både kommunkoncernerna och högskolan beskrivs som viktigt att samverka för att bidra till samhällsutvecklingen och stödja regionen, finns en uppfattning om att samverkan till stor del måste baseras på att båda parter ser ett behov och får ut något av att samverka. Troligen kan högskolan inte förväntas täcka regionens hela behov av arbetskraft med rätt utbildning men behöver beakta både näringslivets och offentlig sektors behov, menar en av de intervjuade. Forskningskompetens och utbildningsutbud har betydelse för vilket lärosäte man väljer att samverka med. Till exempel erbjuds utbildningar i arkitektur, samhällsplanering, logistik och miljö vid andra lärosäten vilket gör det naturligt att vända sig till dessa i första hand. Vi har väl trevat lite grann [ ] vi har en del samarbete med olika högskolor, vi vänder oss mot KTH och SLU och högskolan i Jönköping har vi haft en del samarbete med kring belysningsteknik, vi jobbar rätt mycket med influenser från Lunds tekniska högskola när det gäller trafikarbete, trafikplanering och så. Det här är ju alltid ett dilemma, den högskola som finns 300 meter bort, är de bäst, är det dem man ska samarbeta med just för att de finns nära? För det gäller att det passar in, personligt och kompetensmässigt och den inriktning vi har och det finns t ex ingen 17

20 arkitektutbildning här [ ] så där kan vi inte samarbeta. (Stadsbyggnadsförvaltning) En respondent från ett av de kommunala bolagen beskriver resonemanget kring val av samarbetspart på följande sätt. Det är A och O att det finns kompetens, annars är risken att man känner sig osäker, det är bättre att jag vänder mig till Uppsala eller Chalmers för där vet jag att det finns bra folk att bolla med. En medarbetare vid en stadsbyggnadsförvaltning resonerar delvis annorlunda kring valet av samverkanspart. Det är inte möjligt att i alla aspekter samarbeta med MDH, det finns ingen arkitektutbildning, samhällsplanerarutbildning eller liknande och då samarbetar vi med andra. Men man kan samarbeta med MDH i delar av projekt, till exempel människa-it interaktion och MDH är duktiga på utställningar, då kan man ta in de delarna i ett projekt. Den akademiska friheten beskrivs som viktig och en av kommuntjänstemännen menar att det finns en orealistisk syn på hur samverkan med högskolan ska gå till. Det är bra att kommunen stödjer högskolan men samtidigt går det inte att säga att MDH är vår högskola. [ ] Vissa inom kommunen tycker att det bara är att beställa utredningar och annat från högskolan men forskarvärlden måste själv få bestämma sina forskningsfrågor. Att söka samverkan där den bästa kompetensen på området finns utgör med andra ord ett av skälen till valet av samverkanspart. Både Mälardalens högskola och kommunkoncernerna nämner att samverkan sker eller har skett med följande lärosäten. Högskolan i Borås Chalmers Högskolan i Jönköping Kungliga tekniska högskolan Linköpings universitet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet En del av kommunsektorns forskningsbehov fångas dessutom upp via det nätverk som finns inom SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), som tar fram relevanta forskningsfrågor, beställer och initierar forskningsprojekt. Inte alla delar heller uppfattningen om behovet att samverka kring utredningsuppdrag eftersom interna utredningsresurser finns tillgängligt i kommunen. För kommunala bolag tillgodoses en 18

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Avtal om Samhällskontraktet

Avtal om Samhällskontraktet 1 (5) Avtal om Samhällskontraktet 1 Parter 1. Mälardalens högskola, Box 883, 721 23 Västerås ( MDH ) 2. Västerås kommun, genom dess kommunstyrelse, org.nr. 218000-2180 ( Västerås ) 3. Eskilstuna kommun

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-09-27 Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

Samproduktion inom området hälsa & välfärd Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet

Läs mer

X Stockholms läns landsting 1 (4)

X Stockholms läns landsting 1 (4) X Stockholms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Landstingsdirektören 2015-10-08 LS 2015-1096 Handläggare: Elisabet Blaus Rendahl Ankom Stockholms läns landsting 2015-10-

Läs mer

Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg

Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg 25/8 2011 kommunerna + högskolan = sant Fördjupningspass 2 A Samverkan: Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg Mälardalens högskola Grundad 1977 Campus i Eskilstuna och Västerås

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING högskolan + offentlig sektor = sant Välfärdssektorn behöver hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Hur kan nyutexaminerade sjuksköterskor och socialsekreterare

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Programplan

Programplan samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV 2014-12-03 1 1. Bakgrund Den gemensamma satsningen av Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Södermanland och Landstinget

Läs mer

Medlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret

Medlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret Medlemmar Vi vill. Utveckla och stärka samarbetet mellan aktörer från näringslivet, akademi/institut och det offentliga. Initiera innovations- och utvecklingsprojekt inom prioriterade områden. Styrka Klustrets

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

SAMVERKAN OCH SAMARBETE FÖR LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR - ETT MALMÖ HÖGSKOLEPERSPEKTIV

SAMVERKAN OCH SAMARBETE FÖR LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR - ETT MALMÖ HÖGSKOLEPERSPEKTIV SAMVERKAN OCH SAMARBETE FÖR LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR - ETT MALMÖ HÖGSKOLEPERSPEKTIV SUHF-seminarium om lärosätenas roll i arbetet med flyktingar 2016-02-16 Patricia Staaf 2 AV 4 PRIORITERINGAR 2016: Att utveckla

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet M som i MOPS En processutvärdering av MOPS 2011 en del i Samhällskontraktet Karin Axelsson, doktorand och vicerektor samverkan Anna Kremel, doktorand vid akademin för innovation, design och teknik Erik

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Utlysningen Forskningsprop 2012 och Regleringsbrev 2013, 2014, 2015 1. 100 miljoner kronor förstärkning till forskning om hållbart samhällsbyggande

Läs mer

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR MAGISTERPROGRAMMET I MILJÖ- OCH KVALITETSMANAGEMENT 60 POÄNG

LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR MAGISTERPROGRAMMET I MILJÖ- OCH KVALITETSMANAGEMENT 60 POÄNG Lokal utbildningsplan för Magisterprogrammet i Miljö- och kvalitetsmanagement 60 poäng år 2004 LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR MAGISTERPROGRAMMET I MILJÖ- OCH KVALITETSMANAGEMENT 60 POÄNG Fastställd i Institutionsstyrelsen

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2009-2010 IT-fakulteten har i sin handlingsplan utgått ifrån universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling och Chalmers

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Stora förväntningar på projekten Projekten förväntas vara En viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn Möta viktiga

Läs mer

IT Management, 60 högskolepoäng

IT Management, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZEG24 IT Management, 60 högskolepoäng IT Management, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer