Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling

Transkript

1 Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling En översiktlig kartläggning 2011 Jenny Göransson Gun From Consulting AB På uppdrag av Samhällskontraktet

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Kartläggningsuppdraget Syfte Metod Begreppsdefinitioner Resultat kartläggning Samverkansaktiviteter Kontaktytor Organiseringsform Motiv och behov Hur fungerar samverkan? Utvecklingsförslag Analys och diskussion Slutsatser och förslag Referenser Bilaga 1. Förteckning avslutade och pågående samverkansaktiviteter Bilaga 2. Urval intervjupersoner... 44

3 1. Inledning Samhällskontraktet är ett fyraårigt samverkansavtal mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad. Tillsammans arbetar parterna med att utveckla skola, omsorg och framtidens arbetskraft för att stärka regionen. Under 2010 beslutade Samhällskontraktet att prioritera ytterligare ett angeläget område att utveckla och effektivisera samverkan inom hållbar utveckling/stadsutveckling. Att det pågår och har pågått en mängd samverkansaktiviteter mellan Samhällskontraktets parter på området är känt sedan tidigare men den övergripande bilden av hur kontaktvägarna ser ut och vilka aktiviteter det rör sig om är inte lika tydlig. Ökade kunskaper om samverkan mellan högskolan och kommunerna ses som en förutsättning för att kunna samordna, effektivisera och styra samverkan på ett mer strategiskt sätt än tidigare. Våren 2011 har därför en översiktlig kartläggning gjorts av samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling. I rapporten presenteras kartläggningens resultat. 2. Bakgrund De senaste decennierna har hållbar utveckling blivit en allt mer angelägen fråga i takt med ökad insikt om miljöförstöring och konsekvenserna av att förbruka ändliga resurser. Men, trots goda intentioner och att hållbarhetsperspektivet i större utsträckning finns med i myndigheters och företags strategier och agendor har det visat sig vara en utmaning att bedriva hållbar utveckling i praktiken. Begreppet i sig har kritiserats, bland annat eftersom den höga abstraktionsnivån inte ger tillräcklig vägledning i det konkreta arbetet 1. Den svenska regeringen menar att det främsta hindret ligger i bristen på sektorsövergripande arbete och att tvärvetenskaplig forskning inte tas tillvara i tillräckligt stor utsträckning 2. Bilden bekräftas i en internationell utvärdering 3 av svensk samhällsvetenskaplig forskning om hållbar utveckling. Utvärderarna konstaterar att naturvetenskapliga discipliner i decennier har bidragit till kunskaper om globala miljöproblem men att det nödvändiga tvärvetenskapliga helhetsgreppet hittills saknats. I takt med att fokus börjat skifta mot själva implementeringen av insatser på hållbarhetsområdet blir frågor som hur vi kan realisera idéer för att uppnå ett hållbart samhälle och hur vi kan förhindra problem att uppstå till att börja med, allt viktigare. Större tyngdpunkt på samhällsvetenskaplig forskning för att förstå både mänskliga drivkrafter och respons på miljömässiga utmaningar förespråkas. Flexibilitet och kreativitet hos mänskligheten ses som centrala förutsättningar för att uppnå en förändring, eftersom det krävs nya idéer och lösningar på problemen 4. Genom att tänka annorlunda, ifrågasätta invanda tankebanor och korsa gränser kan vi få ett mer holistiskt perspektiv på problemens lösningar. Potentialen på området är med andra ord långt ifrån realiserad. De goda nyheterna är att det pågår en utveckling mot mer tvärvetenskaplig forskning och ökad forskningsfinansiering inom hållbar utveckling. Bland annat har Delegationen för 1 Det naturliga steget ( 2 Regeringens skrivelse 2005/06:126 3 Mobilising Swedish social science research on sustainability-an evaluation of Swedish social science research on sustainability, R3: Packalén,

4 hållbara städer utlyst medel till projekt med en systeminriktad och praktiknära ansats 5. Ett av de senaste exemplen på den typen av forskning är Centrum för hållbar stadsutveckling vid Göteborgs universitet, som startade sin verksamhet De forskningsprojekt som inletts har en praktikernära, tvärvetenskaplig ansats kring hållbar stadsutveckling, bland annat samhällsstyrning på olika nivåer, urban handlingskraft, att bygga för klimatförändringar och företagsdriven hållbar utveckling. Inom Samhällskontraktet diskuteras just nu den sortens utvecklingsinsatser. Mer kunskap om vilka samverkansaktiviteter som redan pågår på området och vilken potential som finns för att utveckla samverkan, är dock en viktig förutsättning inför satsningen. I vilken utsträckning sker en sektorsövergripande och tvärvetenskaplig samverkan och hur ser man på frågan på ledningsnivå i de organisationer som är tänkta att bidra till en hållbar utveckling? 3. Kartläggningsuppdraget Jenny Göransson, Gun From Consulting AB, har genomfört kartläggningsstudien på uppdrag av Samhällskontraktet och arbetsgruppen för hållbar stadsutveckling. Utredningen startade i mars 2011 och avslutades i september Syfte Uppdraget syftade till att översiktligt kartlägga samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling. I uppdraget ingick att avgränsa och specificera området samt att undersöka vilken samverkan som tidigare pågått och pågår mellan aktörerna. Fokus för kartläggningen var samverkan mellan högskolan och kommunkoncernerna under den senaste femårsperioden, det vill säga under perioden Kartläggningen innebar även att översiktligt undersöka hur samverkan upplevs fungera, de bakomliggande motiven till att samverka, graden av formalisering samt att identifiera nyckelpersoner i samverkanskonstellationerna. Samverkansaktiviteter med andra organisationer skulle dessutom undersökas (i mindre) utsträckning, till exempel kontakter med andra lärosäten, myndigheter och företag. Rapporten utgör ett diskussionsunderlag, i första hand för arbetsgruppen för hållbar stadsutveckling men är även tänkt att användas vidare för diskussion inom respektive samverkande organisation. 3.2 Metod Kartläggningen bestod av två huvudsakliga moment: avgränsning av området och kartläggning av samverkan inom det avgränsade området. Avgränsning För att kunna genomföra kartläggningen i praktiken var det nödvändigt att avgränsa området hållbar utveckling. En kortare dokumentstudie gjordes inledningsvis som stöd för avgränsningen, där internationella och nationella programförklaringar samt politiska strategidokument inom det aktuella området lästes igenom för att få en uppfattning om hur begreppet definieras och tolkas. Resultatet av dokumentstudien presenteras längre fram i rapporten

5 Eftersom det redan pågår verksamhet inom tre prioriterade sektorsområden i Samhällskontraktet var det nödvändigt att göra en avgränsning i förhållande till dessa, för att undvika överlappningar. Tidigare gjorda kartläggningar inom ramen för Samhällskontraktet studerades 7 och företrädare/projektledare för respektive sektorsgrupp intervjuades, utifrån syftet att undersöka vad som ingår i respektive sektorsområde, vilka aktiviteter som planeras framöver samt var gemensamma beröringspunkter finns med området hållbar utveckling/stadsutveckling. Detta moment har haft stor betydelse för hur området hållbar utveckling avgränsats i praktiken, det har smalnat av begreppet från det breda allomfattande perspektivet till en tyngdpunkt på de verksamheter som inte redan ingår i befintliga sektorsområden. Det vill säga, eftersom områdena utbildning, vård, omsorg, arbetsmarknad och näringsliv ingår i befintliga sektorsområden utgör inte dessa kärnområdet för de verksamheter som kartläggs i studien. De mjukare delarna i begreppet hållbar utveckling omfattas delvis av sektorsområdet Äldreomsorg och Socialt arbete, där kommunernas socialtjänst ingår, omsorg om äldre- och funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt högskolans akademi för hälsa, vård och välfärd (HVV) med verksamheter bland annat inom folkhälsovetenskap, integration och socialt arbete. I det kartlagda området inkluderades därför delar av det sociala området/välfärdsområdet såsom integration och trygghet/säkerhet, delar av hälsoområdet, framförallt folkhälsoperspektivet, samt samhällsvetenskapliga ämnen inom högskolan som beteendevetenskap och ekonomi. Samtidigt får avgränsningen konsekvensen att tyngdpunkten inom det kartlagda området ligger på områden som teknik och miljö. Kartläggningen är därför inte heltäckande på området hållbar utveckling utan omfattar delar av det, vilket ger en viss slagsida i resultatet och har betydelse för vilka slutsatser som är möjliga att dra. Mot bakgrund av dessa förutsättningar identifierades, tillsammans med uppdragsgivaren, vilka av respektive kommunkoncerns förvaltningar, bolag och andra organisatoriska enheter samt högskolans akademier och forskargrupperingar som skulle ingå i det område som skulle kartläggas. Förslag på nyckelpersoner vid dessa verksamheter togs fram, vilket resulterade i en lista på 46 potentiella intervjupersoner. Urval/Intervjupersoner Majoriteten av de personer som föreslogs som intervjurespondenter återfinns på strategisk nivå i sin organisation eller del av organisation, det vill säga innehar befattningen chef, VD eller strateg, men även tjänstemän och personer med en specialistbefattning ingår i urvalet. Förslagen från Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola baserades på uppdragsgivarens kännedom om de funktioner/personer som konkret arbetar med eller ansvarar för frågorna. Från Västerås stad föreslogs personer vid den högsta ledningen för förvaltningar och bolag, utifrån strategin att de kunde utgöra en väg in och hänvisa till aktuella personer inom organisationen. Trettiotre av personerna på listan intervjuades under perioden mars juni Strategin var att nå så många personer på listan som möjligt inom den angivna tidsperioden, men mot bakgrund av att de flesta nyckelpersoner har en chefsbefattning 7 Kartläggningsstudier av sektorsområdena Utbildning och Äldreomsorg och Socialt arbete har studerats, motsvarande kartläggning för Morgondagens studenter och arbetskraft saknades. 8 Bilaga 2 3

6 eller andra kvalificerade tjänster har det krävts upprepade försök att nå dem, vissa har varit fulltecknade en och en halv månad framåt i tiden och andra har tillfälligt tjänstgjort utomlands under perioden. Samtliga föreslagna nyckelpersoner har därför inte kunnat nås och det har i stor utsträckning påverkat urvalet av intervjupersoner. Identifierade verksamheter inom den sociala dimensionen av begreppet hållbar utveckling var till att börja med relativt litet och olyckligtvis har det faktum att inte alla av dessa kunnat nås förstärkt tyngdpunkten på teknik- och miljöområdet i kartläggningen. Tillvägagångssätt Majoriteten av intervjuerna genomfördes per telefon för att effektivisera datainsamlingen, nio personer intervjuades på sin arbetsplats. I vissa fall hänvisade de intervjuade till andra personer inom organisationen med mer detaljkunskap om specifika projekt. Dessa har försökt nås så långt det var möjligt inom studiens tidsram. Som stöd för intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide, där fokus var tidigare och pågående samverkansaktiviteter, frågor ställdes även om behoven och motiven till att samverka och hur samverkan upplevs fungera. Därutöver har uppgifter hämtats från internetwebbplatser med relevans för uppdraget, till exempel projektdatabaser och databaser med vetenskapliga tidsskrifter. 4. Begreppsdefinitioner De två centrala begreppen i kartläggningen hållbar utveckling och samverkan kan definieras på en mängd olika sätt. För att tydliggöra hur de tolkats inom ramen för det här uppdraget följer en kortare genomgång. Samverkan Något förenklat kan samverkan förstås som att organisationer arbetar tillsammans för att lösa uppgifter som inte kan lösas var för sig eller för att uppnå fördelar som inte kan uppnås på egen hand (Andersson, 2010). I vilken omfattning organisationerna är involverade i varandras verksamheter kan däremot variera. Nätverkande, samordning och samarbete utgör svagare bindningar medan samverkan motsvarar den högsta graden av ömsesidigt beroende och är den mest komplexa formen av koordinerad handling. Samverkan präglas av att aktörerna delar risker, ansvar och belöningar, förfogar över gemensamma resurser och förhandlar fram särskilda samverkansmål (Himmelman, 1996). Inom ramen för den här kartläggningsstudien har dock en bred definition av samverkan använts för att översiktligt identifiera kontaktytorna och bakomliggande motiv till att olika former av relationer utvecklats mellan parterna i Samhällskontraktet. Både kortare kontakter, samarbete, utbyte av tjänster såväl som samverkan i dess ursprungliga betydelse har kartlagts. Termen samverkan har genomgående använts i rapporten och läsaren ombeds ha överseende med att den inte i alla sammanhang överensstämmer med innebörden i den ursprungliga definitionen. Hållbar utveckling Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling har legat till grund för att avgränsa det kartlagda området, eftersom den utgör kärnan i både internationella, nationella och lokala strategier 9. Enligt denna definition kännetecknas hållbar 9 Aalborgdeklarationen, Regeringens skrivelse 2005/06:126. Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Agenda 21, Nordiska ministerrådet: Hållbar utveckling En ny kurs för Norden. 4

7 utveckling av att de nuvarande behoven tillgodoses utan att det sker på bekostnad av framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov 10. För att uppnå ett sådant scenario krävs ett samspel inom samtliga av de tre dimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling, och utan att utvecklingen sker på någon av delarnas bekostnad. Även Aalborgdeklarationen 11 beskriver förhållandet mellan dessa tre dimensioner som grunden för hållbar utveckling sociala rättigheter bör baseras på en hållbar ekonomisk utveckling och rättvisa som i sin tur förutsätter att det finns en miljömässigt hållbar stadsutveckling. Energi- och klimatfrågor, transport, folkhälsa, social integration, konsumtion och produktion är några av de prioriterade områdena i såväl EU:s 12 som den svenska regeringens 13 strategi för hållbar utveckling. En hållbar utveckling innebär däremot inte att hållbarhet är ett statiskt tillstånd, i form av ett mål som kan uppnås till 100 %. Det kan snarare ses som en kompass som anger färdriktningen och en pågående process av självanalys av den tid vi lever i och framtiden. Packalén 14 menar att debatten om hållbar utveckling egentligen handlar om tankesätt, värderingar, kultur och livsstil. Allt vi gör är sprunget ur den kultur vi lever i, till exempel profitmotiverade handlingar inom ramen för det ekonomiska system som utgör en del av kulturen. Hållbar utveckling har i kartläggningsuppdraget tolkats som en önskvärd riktning för samhällets utveckling, där utvecklingen av infrastruktur, levnadssätt, byggd miljö och teknik sker genom en sektorsövergripande samverkan för att minska skadlig inverkan på miljön och samtidigt skapa bättre levnadsförhållanden för människor och andra levande organismer. Kulturellt betingat beteende som konsumtionsmönster och värderingar, tillgången till tekniska lösningar och en medveten organisering, planering och styrning av samhällets resurser har identifierats som betydelsefullt för att stödja en hållbar utveckling på individ-, grupp- och samhällsnivå. 5. Resultat kartläggning Kartläggningens resultat presenteras i två delar. Dels i form av en förteckning över avslutade och pågående kontakter och samarbetsaktiviteter, dels presenteras intervjuerna med de nyckelpersoner som ingår i studien. Förteckningen över samverkansaktiviteter återfinns i Bilaga 1 och innehåller kategorierna: Forskningsprojekt, Utrednings- och utvecklingsuppdrag/projekt, Utbildning och Annat. Aktiviteternas innehåll beskrivs kortfattat och länkar till hemsidor med ytterligare information om forskningsprojekt, utbildningar etc. har angetts i de fall detta finns att tillgå och varit möjligt att få fram genom intervjuerna. I övrigt hänvisas till de kontaktpersoner som angivits i texten. I de fall där uppgifter om kontaktpersoner och liknande saknas i texten, är skälet att intervjupersonerna själva saknade den informationen. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån kategorierna: Kontaktytor, Organiseringsform, Motiv och behov att samverka, Hur fungerar samverkan? samt Utvecklingsförslag. Reviderad utgåva med mål och prioriteringar , EU:s strategi för hållbar utveckling, Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, Brundtlandrapporten, Det naturliga steget, Millenniemålen. 10 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, Aalborgdeklarationen, EU, Regeringens skrivelse 2005/06: Packalén,

8 De uppgifter som framkommit i kartläggningen presenteras uppdelat per kommunkoncern, underförstått att Mälardalens högskola utgör samverkanspart eller på något sätt är involverad i samtliga aktiviteter. I kommunkoncernerna ingår organisatoriska delar som kommunledningskontor, nämnder, förvaltningar, kommunala bolag och kommunfinansierade/ägda organisationer. För Mälardalens högskolas del hänvisas i resultatredovisningen till de fyra akademierna (HVV: Hälsa, vård och välfärd, HST: Hållbar samhälls- och teknikutveckling, IDT: Innovation, design och teknik samt UKK: Utbildning, kultur och kommunikation) samt Enheten för externa relationer (EER). Kommunkoncernernas och högskolans respektive organisationer beskrivs dock inte mer detaljerat eftersom rapporten vänder sig till läsare med förkunskaper på området. 5.1 Samverkansaktiviteter Kartläggningen har resulterat i en mängd aktiviteter där Mälardalens högskola och någon del av kommunkoncernerna är involverade. Tabell 1 visar antalet avslutade och pågående samverkansaktiviteter avseende forskning, utvecklingsuppdrag och utbildning. Tabell 1. Antal avslutade och pågående samverkansaktiviteter Aktivitet Antal Forskningsprojekt Avslutade 6 Pågående 10 Ansökningar 2 Avtal 2 Utvecklingsuppdrag Avslutade Pågående Utbildning Avslutad Pågående I skrivande stund pågår ungefär 10 forskningsprojekt inom det kartlagda området. Dessa finns namngivna i Tabell 2 tillsammans med utvecklingsuppdrag och utbildningar. Av tabellen framgår att fler forskningsprojekt pågått/pågår jämfört med antalet utvecklingsuppdrag och utbildningar. Tabell 2. Översikt samverkansaktiviteter och samverkanspart Forskningsprojekt Innehåll Samverkanspart Production planning for energy systems under uncertainty (2006) Distribution av fjärrvärme i planering och optimering av produktionen Eskilstuna Prismodellering och effekt av olika elprismodeller på elkonsumtionen Minskning av elförbrukning Eskilstuna Västerås 6

9 (2006) Dynamic Data Reconciliation (2008) Energioptimering och interaktivitet i hyresfastigheter (2009) PRIM (Processer och Relationer i Innovativa Miljöer) (2010) UBSC (University Business Development Centres (2010) Kvalitetssäkring av informationen från en värmeväxlaranläggnings olika mätgivare Mätning av temperaturer och flöden av varmvatten för minskad elförbrukning Utveckla innovationssystem genom inkubatorverksamhet Utveckla innovationsverksamheten i Ukraina Västerås Västerås Eskilstuna Västerås Eskilstuna CLEAN Syftar till att finna nya kontaktytor mellan Eskilstuna forskare, företagare och andra viktiga utvecklingsaktörer inom forskning och affärsutveckling Innovationskraft Stärka företags innovationsstrategier Eskilstuna Värmelagring DeVIP MITC - MÄLARDALEN INDUSTRIAL TECHNOLOGY CENTER Svartlutsförgasning- ny process med direktkausticering Återvinning av värme i ett värmelager och distribuering till användare som inte är anslutna till ett fjärrvärmesystem Utveckla design och visualiseringsmetoder inom industrin Kunskapsförsörjning på lång sikt, innovationer, produktutveckling, effektivisering av produktion, energi- och miljöeffektivisering Effektivare energiproduktion Eskilstuna Eskilstuna Eskilstuna Västerås Activated sludge process Minska energiförbrukning i vattenreningsverk Eskilstuna Västerås Ökad konsumentmakt på den nordiska elmarknaden Förbrukarflexibilitet för att minska och förskjuta elförbrukningen Eskilstuna Västerås RE-SU-LEAD (REwarding and SUstainable health-promoting LEADership) Yrkesstolthet och organisationsidentitet Alva Myrdal professuren Årlig forskningsfinansiering energiteknik Studerar vilka aspekter av ledarbeteendet som påverkar arbetstagarnas hälsa Hitta modeller för att öka offentlig sektors attraktivitet som arbetsgivare Forskning kring jämställdhet, jämlikhet och social rättvisa Forskning och produktutveckling inom energiteknik, energieffektivisering, förnybara energikällor Eskilstuna Västerås Eskilstuna Västerås Eskilstuna Eskilstuna Västerås Utvecklingsprojekt Projektet Erkänd (2004) Integration Eskilstuna Projektet Mångfald i näringslivet (2006) Informationsdesign och produktutveckling avfallshantering Projekt kring digitala Mångfald Information, färgsättning, animation, flöden i hus, med koppling till avfallshantering Nå nya målgrupper när översiktsplaner ställs ut för allmänheten Eskilstuna Eskilstuna Eskilstuna 7

10 översiktsplaner Utveckling av metoder för tillämpning av Open innovation Energiutmaningen Projekt utveckling av Västerås stads organisation Studier kring satsningen AMAarbetsmarknad Utbildning Innovationsteam för att i praktiken hitta lösningar kring rening av olja Seminarier för energiföretag i Västerås med syfte att öka kunskaperna om potentialen i energieffektivisering Hur framtidens kommuner behöver rusta och organisera sig för att hantera nya scenarion Utredning, rehabilitering, kompetensutveckling, praktik och matchning för personer utanför arbetsmarknaden Eskilstuna Västerås Västerås Västerås Munktell Business School (2010) Entreprenörskap Eskilstuna Konkurrenskraftig ledning av kommunal verksamhet (2008) Fokus på: innovation, kreativitet, ledarskap, omvärldsanalys och marknadsföring. Västerås Kurs: Plats, rum och rörelse Rumslig gestaltning Eskilstuna Introduktionsutbildning för chefer Kurs: Kommunikation för yrkesverksamma Fokus på begreppen innovation, entreprenörskap, lärande och förändring Kompetensutveckling i kommunikation kring stadsbyggnad Västerås Eskilstuna Västerås 5.2 Kontaktytor För att ge en översiktlig bild över hur kontaktytorna ser ut mellan respektive kommunkoncern och högskolan har pågående samverkansaktiviteter sammanställts i Tabell 1 och 2 nedan. Av tabellerna framgår vilka organisatoriska delar som utgör samverkanspart. Observera att högskolans samtliga akademier och organisatoriska enheter inte finns med i tabellerna utan endast de som nämnts i intervjuerna. Tabell 3. Pågående samverkan Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola MDH Eskilstuna Kommun Energi&Miljö Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Forskningsprojekt: MERO: -Värmelagring -Activated Sludge Process -Ökad konsumentmakt Akademin för innovation, design och teknik, IDT Forskningsprojekt: DeVIP Studentprojekt informationsdesign Enheten för Externa relationer, Idélab Årlig forskningsfinansiering Branschråd utbildning Studenter energiteknik och informationsdesign Mälardalsklustret Kommunfastigheter Forskningsprojekt: MERO: Ansökan studie av lågenergikontor 8

11 Munktell Science Park Forskningsprojekt: Innovationskraft Metodutveckling open innovation Studenter innovationsteknik Create inkubatorverksamhet Energikontoret Kommunledning Studenter energiteknik Anlitar forskare för föreläsningar och expertis Forskningsprojekt: HAS: RE-SU-LEAD Alva Myrdalprofessur Uthållig kommun Studenter statsvetenskap Stadsbyggnadsförvaltningen Studenter byggteknik Utv. Projekt: Digital översiktsplan Kurs: Plats, rum, rörelse 7,5 hp Kurs: Kommunikation för yrkesverksamma 7,5 hp Miljö och räddningstjänst- Förvaltningen Kommunen ej specificerat Branschråd miljöutbildning Studenter miljöutbildning och informationsdesign Forskningsprojekt: MERO: -CLEAN HAS: -Yrkesstolthet och organisationsidentitet Forum för hållbar utveckling Forskningsprojekt: IPR: -MITC Tabell 4. Pågående samverkan Västerås stad och Mälardalens högskola MDH Västerås stad Mälarenergi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Forskningsprojekt: MERO: -Svartlutsförgasning -Activated sludge process -Ökad konsumentmakt Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, UKK Enheten för Externa relationer, Idélab Årlig forskningsfinansiering Studenter energiteknik Branschråd 9

12 Mälardalsklustret Mimer VafabMiljö Mälarhamnar Stadsledning Stadsbyggnadskontoret Miljö och samhällsbyggnad Tekniska nämndernas stab Teknik och idrottsförvaltningen Projektansökan: MERO: Mäta elförbrukning i lågenergihus i Pettersberg VafabMiljös Växtkraftanläggning används som bas för forskning Årlig forskningsfinansiering Studenter, inte alltid från MDH Studenter ekonomi (förekommer mer sällan) Forskningsprojekt: HAS: -RE-SU-LEAD -Yrkesstolthet och organisationsid. Supportar EU-projektet Indparks Uthållig kommun Studenter byggteknik Traineeprogram Branschråd miljöutbildning Studentrådet Kårhusstiftelsen Studenter miljöutbildning Energiutmaningen Rework Västerås Studenter byggteknik Beteendevetenskap: Studier av arbetsmetoder inom AMA-Arbetsmarknad Utbildning för chefer Projekt utformning ny organisation för kommunen Kurs: Kommunikation för yrkesverksamma, 7,5 hp Kultur, fritid, idrottsnämnden Inget pågående men tidigare med i uppstarten av kammarmusikutbildning, finansiering 3 första åren Av tabellerna ovan framgår att det vid HST-akademin pågår 7 forskningsprojekt: 5 projekt i samverkan mellan forskningsprofilen MERO och Mälarenergi, Energi och Miljö, VafabMiljö, Kommunfastigheter och Mimer. 2 projekt inom profilen HAS med inriktning på beteendevetenskap. Vid IDT-akademin pågår 3 projekt inom innovationsområdet/informationsdesign. 10

13 Mellan kommunledning/stadsledning, nämnder och förvaltningar och högskolan beskrivs samverkan i mindre utsträckning handla om forskningsprojekt, det är desto vanligare med uppdragsutbildningar, utvecklingsprojekt och utredningar/utvärderingar. Vid en jämförelse av tabellerna ovan noteras att IDT-akademin utgör en samverkanspart för både förvaltningar och bolag i Eskilstuna kommun, medan ingen av de intervjuade från Västerås kommunkoncern nämner pågående samverkan med IDT. Den vanligaste kontakten inom kommunkoncernerna gäller studenter och det förekommer att medarbetare gästföreläser och handleder doktorander. Främst handlar det om ingenjörsstudenter inom byggnadsteknik, energiteknik, innovationsteknik, men även studenter inom statsvetenskap, ekonomi, beteendevetenskap och miljövetenskap. Samtliga intervjupersoner beskriver att de har, eller har haft, åtminstone någon kontakt/erfarenhet av samverkan under den senaste femårsperioden. Det finns också flera exempel på att parterna haft avsikter att samverka, till exempel gemensamma forskningsansökningar som inte beviljats. Båda kommunkoncerner har för närvarande flest kontaktytor med HST-akademin inom det kartlagda området, vilket illustreras i Figur 1 nedan. Cirklarna i mitten av figuren motsvarar högskolans akademier samt Enheten för externa relationer. Notera att figuren endast visar de nuvarande kontaktytorna som nämns i intervjuerna, tidigare kontakter har funnits även med akademierna HVV och UKK. 11

14 Västerås stad Stadsbyggnadskontoret Teknik och idrottsförvaltningen Kultur, fritid och idrottsnämnden Stadslednings- Mimer VafabMiljö kontoret Mälarenergi Miljö- och samhällsbyggnad Tekniska nämnd.s stab Mälarhamnar HST IDT UKK HVV EER Energikontoret Kommun ledningskontoret Eskilstuna Energi och Miljö Stadsbyggnadsförvaltningen Munktell Science Park Miljö- och Rädddningstjänstförvaltningen Kommunfastighete r Eskilstuna kommun Figur 1. Aktuella kontaktytor 2011 Figuren visar också att samverkan i stor utsträckning sker inom det egna verksamhetseller kompetensområdet, eller med samma profession som samverkanspart. Till exempel finns kontaktytor kring teknik mellan personer med ingenjörsutbildning eller mellan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och miljövetarutbildningen. När vi gör detaljplaner blir det ofta trafikplanerare och arkitekter och möjligtvis lite miljöfolk. Men vi tränger inte ut längre, vi kallar inte in en beteendevetare om vi ska göra en detaljplan. (Stadsbyggnadsförvaltning) Samtidigt finns exempel på samverkan mellan olika områden och professioner. IDT/informationsdesign samverkar med Energi och miljö kring avfallshantering och sopsortering (studentprojekt) 12

15 Stadsbyggnadsförvaltningen Eskilstuna kommun samverkar med IDT/informationsdesign för att ta fram en digital översiktsplan Forskare energiteknik involverad i projektet Grön rehab (inom AMAarbetsmarknad), Västerås stad. Rehabiliteringsverksamhet bedrivs i kommunens egna växthus, en aktivitet är att torka ved med solvärme och använda solluftsvärmepanel som energikälla och forskare gör studier kring detta. En av de intervjuade inom stadsbyggnadsområdet beskriver vilka fördelar ett gränsöverskridande perspektiv kan medföra i kompetenstillförsel och utveckling av verksamheten. Vi har kvalitetsutvecklare på vår förvaltning och skulle tidigare rekryterat en person som är väldigt duktig på kvalitetssystem men nu riktar vi in det lite mer på att få någon som är kreativ och innovativ. Så jag sökte aktivt personer som hade en innovationsutbildning, som istället för att vara [smidig] i alla redovisningar kunde gå ut på förvaltningen och säga varför gör ni på det här sättet, varför kan ni inte göra på det här sättet istället, jag har en idé. Vi har anställt en person nu som har en dubbelutbildning, i både företagsekonomi och innovationsteknik. [ ] Den personen kanske vi inte hade fått om vi inte varit [i samma stad som MDH] i och med att innovationsteknik har utvecklats här. Att använda designkompetens kring färg, form och visualisering inom teknik men även i andra typer av verksamheter kan vara ett sätt att skapa utveckling, menar en av de intervjuade som länge varit verksam vid högskolan och de senaste åren byggt upp en samverkan med ett av de kommunala bolagen. Idéer om gränsöverskridande samverkan finns även på andra håll. Till exempel att inom stadsbyggnadsområdet samverka kring forskning om psykologisk uppfattning av rumslig gestaltning (där arkitektur kombineras med psykologi) eller projekt kring utvecklande av ny design för gaturummet, från utformning av lekplatser till gatuskyltar (innovationsdesign och stadsbyggnad). En av de intervjuade forskarna vid HST-akademin beskriver dock att det funnits en ambition vid MDH att vara något av en föregångare för tvärsektoriell samverkan kring forskning, det har gjorts försök att bedriva tvärvetenskapliga forskningsprojekt mellan miljö- och energiteknik och psykologi/beteendevetenskap inom akademin. Vid tre tillfällen har forskaren skrivit gemensamma ansökningar om forskningsfinansiering med en professor i psykologi, men ingen av dem beviljades. Hans erfarenhet är att forskningsfinansiärerna tycker att man blandar ihop olika saker, tekniker och psykologer använder olika terminologi och forskningsansats vilket gör det svårt vinna intresse och legitimitet från industrins håll. Gemensamma forskningsprojekt mellan akademierna beskrivs heller inte som vanligt men ett aktuellt exempel inom teknik- och miljöområdet är projektet Green Production Systems, där forskare från IDT och HST samarbetar. 5.3 Organiseringsform Samverkan beskrivs ske mer eller mindre formaliserat. Skillnader finns även i kontinuitet, från tillfälliga till fleråriga kontakter. I flera fall menar de intervjuade att samverkan uppstått och genererat mer samverkan utifrån personliga kontakter. Söker man samarbeten är det mest naturligt att vända sig till före detta kollegor, arbetsplatser 13

16 eller andra personliga kontakter än att leta en ny ingång vid Mälardalens högskola, anges som en förklaring till fenomenet. Det är lätt att lyfta luren och man har ett ansikte på personen. Man ska inte underskatta betydelsen av personliga relationer. (Kommunstrateg) Jag samarbetar med dem jag redan känner till. (Högskoleanställd) Ett par tydliga exempel finns på vad personliga kontakter och personer med omfattande kontaktnät lett till. Många av de intervjuade nämner att kontakterna med högskolan uppstått och fortfarande går via forskningsledaren för MERO, som också själv beskriver sig som spindeln i nätet. I det andra exemplet har samverkan kring studentprojekt mellan informationsdesignutbildningen och Eskilstuna Energi och Miljö, uppstått ur ett möte mellan två personer som bar på samma idé och som lett till studentprojekt där cirka 200 studenter om året är involverade. Fördelen med personrelaterade kontakter beskrivs även vara att det finns en inneboende kreativ potential i att ha många kontakter med olika nivåer och organisatoriska delar, vilket ur innovationssynpunkt ses som viktigt. Samtidigt som en tydlig struktur med en enda kontaktväg in i varandras organisationer skapar tydlighet kan kommunikationen bli för styrd, menar en intervjuad. Nackdelen med personrelaterade kontakter kan å andra sidan vara att tjänstemän har egna nätverk och relativt stort handlingsutrymme, den som har frågan på sitt bord avgör huruvida samverkan initieras eller inte. En mer formaliserad samverkansform utgör däremot kontakterna mellan grupperingar inom forskningsprofilen MERO och de kommunala bolagen Energi och Miljö, Mälarenergi och VafabMiljö. Samverkan beskrivs som kontinuerlig, långsiktig och relativt tät och högskolans forskningsintressen sammanfaller i stor utsträckning med bolagens behov av produktions-/produktutveckling. Mälarenergi och Eskilstuna Energi och Miljö, de måste vara med i nästan 50 % av alla ansökningar, som en partner i form av att de ofta bidrar med egen tid. [ ] sen får vi ett årligt bidrag från Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö [ ] så det är både att de betalar in pengar för att vi ska kunna göra forskning men de går även in med tid i projekt där det sammanfaller med det de vill göra. (Forskare högskolan) Utöver den årliga forskningsfinansieringen består samverkan mellan MERO och energibolagen av att forskningsledare och bolagens chefer finns representerade i en styrgrupp för prioritering av projekt, bolagen har varit med i ansökningar som näringslivsrepresentation (bidragit med egen tid) för att växla upp medlen samt finns med i branschråd för energiteknikutbildningar vid högskolan. Därutöver får forskarna tillgång till vissa anläggningar i forskningssyfte. Samverkanskonstellationen har enligt en intervjuad existerat de senaste åren. När jag pratar med dem jag känner på KTH och de hör hur vi jobbar tillsammans med MDH så blir de helt paff, oj kommer ni in med så mycket pengar och vad gör högskolan med dem. Jag säger att det är jättebra, vi jobbar ihop i olika forskningsprojekt och vi träffas regelbundet. (Kommunalt bolag) 14

17 Med tiden har samverkansrelationen utvecklats, vilket en intervjuad från ett av de kommunala bolagen beskriver på följande sätt. I början hade vi liten kännedom om vad pengarna användes till. Det var mer av ett rent bidrag till högskolans verksamhet. Vi bestämde oss för att styra upp det mer och skapade planeringsgruppen, nu fungerar samarbetet bättre. Det är mycket pengar som växlas upp som gör att vi kan vara med i större projekt och då får vi också ut mer nytta av finansieringen. (Kommunalt bolag) Kontakterna mellan Idélab och Munktell Science Park utgör ett annat exempel på kontinuerlig samverkan, som i vissa delar är lika formaliserad som i exemplet ovan. Eftersom Inkubatorverksamheten Create, som utgör MDH:s tillväxtinkubator vid Idélab, ägs till hälften av Munktell Science Park sker en årlig finansiering av verksamheten. Behovet av att samverka beskrivs som ömsesidigt och banden som starka. Det är jätteviktigt, för det behövs en länk mellan akademi och forskning, att omsätta forskning i innovationer och företag. Och det är viktigt för den regionala utvecklingen. (Munktell Science Park) Däremot menar den intervjuade att formerna för samverkan inte riktigt satt sig, parterna skulle kunna öppna upp och släppa in varandra mer och samtal förs om hur kommunikationen kan stärkas och hur man skulle kunna ta ett gemensamt grepp för att fördjupa samverkan ytterligare. Nära kontakter beskrivs även finnas mellan Munktell Science Park och det nystartade MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) kring produktutveckling, innovation och entreprenörskap. Samarbetet kring studenter i grundutbildning sker i mer eller mindre strukturerad form, till exempel utformas uppdrag i samverkan mellan Eskilstuna Energi och Miljö och informationsdesignutbildningarna vid IDT-akademin Eskilstuna, projektbeskrivningar tas fram och uppdragen läggs in i databaser för exjobb. Inom Västerås stad finns andra exempel på formaliserade kontakter kring studenter, dels i form av projekt för trainees (Tekniska nämndens stab, Västerås stad) och dels genom att studenter har bjudits in till informationsträffar om examensarbeten varje termin (Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Västerås stad). Några av de intervjuade berättar att det finns en upparbetad kontakt med högskolans exjobbsamordnare eller utbildningsansvariga medan andra säger att förfrågningar kommer från studenterna själva mer eller mindre regelbundet, till exempel har ett av de kommunägda bolagen endast haft något enstaka examensarbete de senaste åren. Den minst upparbetade kontakten finns kring tillfälliga aktiviteter som uppdragsutbildning, gästföreläsningar, utvecklingsprojekt, utredningar/utvärderingar och kunskapsutbyte. Samverkan består här av ett utbyte som sker när behovet uppstår och därför saknas också en kontinuitet i kontakterna. Intervjuade vid kommunledningsoch stadsledningskontoren, nämnder och förvaltningar förmedlar främst den bilden men det finns även medarbetare vid högskolan och kommunägda verksamheter som delar erfarenheten. Flera av dessa intervjuade menar att högskolan upplevs anonym, trots dess storlek, och att man inte känner till dess kompetens eller vilka utbildningar som ges. Det finns områden inom kommunens verksamhet som skulle kunna matchas med 15

18 högskolans verksamhet men det finns också en osäkerhet kring förutsättningar och finansiering, menar en intervjuad. Att högskolan varken har marknadsfört sig eller bjudit in till samarbete är en förekommande uppfattning från kommunernas sida. En av de intervjuade menar att relationerna inte utvecklats ännu eftersom högskolan är relativt ny. En annan intervjuad säger att det finns en bild av att högskolan har ett identitetsproblem, lärosätet blev inte ett universitet då fusionen med Örebro universitet uteblev och fokuseringen på forskning har medfört att fokus på grundutbildningen minskat. 5.4 Motiv och behov Flera motiv till att samverka beskrivs i intervjuerna. Följande exempel får illustrera de vanligaste. Behov av forskning för att effektivisera eller utveckla verksamheten/produktionen Hjälp att utveckla företaget Behov av forskningsfinansiering och tillgång till empirisk data för att kunna bedriva forskning Studenter i praktik och examensarbeten som kompetensförsörjning och som skapar ett mervärde för verksamheten Utrednings-/utvärderingstjänster och uppdragsutbildningar för kvalitetssäkring och som kompetensutveckling Sprida kunskap om kommunens/förvaltningens/bolagets verksamhet för att öka kvaliteten i akademisk utbildning Tillgång till expertis Omsätta forskning i innovationer Stödja högskolan för att stärka regionen Bidra till utveckling av högskolans verksamhet för att göra den mer attraktiv Bidra till samhällsutvecklingen genom forskning Högskolans behov av att samverka med aktörer i regionen för att bidra till samhällsutvecklingen beskriver en av de intervjuade forskarna på följande sätt. Vi skapat forskning som på något sätt är en symbios, vi får lättare att formulera aktuella forskningsförslag för att vi förstår industrins behov [ ] Och sen försöker vi se några år framåt vad vi tror är viktigt för samhällsutvecklingen, för ett bolag kanske inte lika mycket tittar på samhällets behov utan de ser ju till sitt eget bästa och beskriver vad det är och sen försöker vi få det här att gå ihop med bra forskning. (Forskare) Kommunkoncernernas behov av forskning uttrycks tydligast av de parter som ingår i samverkanskonstellationen kring energi- och miljöteknik, vilket följande citat får illustrera. Hela området vi håller på med är tillämpad forskning så det blir ganska tillämpade projekt, men man behöver ju koppling mellan forskning och det vi gör. Vi har inte förutsättningarna för att jobba med forskning på det sättet 16

19 och här kan vi ha nytta av vissa saker som högskolan gör i projekten, men det mesta är forskning så vi kanske kan ta in det i vår verksamhet i nästa led. (Kommunalt bolag) Andra intervjuade i kommunkoncernerna menar att behovet av forskning är litet men att det däremot finns ett behov av högskolans kunskap på andra sätt. Flera beskriver att det är viktigt att fånga upp omvärldsinfluenser och aktuella forskningsrön och att det som praktiker är svårt att hålla sig à jour med aktuell kunskap. Det har dock inte alltid varit möjligt att få till stånd kunskapsutbyte och utvecklingsprojekt. En av de intervjuade från kommunen berättar att man vid ett tillfälle vänt sig till högskolan för att samverka kring en utbildning i personalekonomi, men att det inte blev av på grund av att parterna inte delade synen på att utveckla det tänkta uppdraget till ett forskningsprojekt. I de fall där kontakterna är mer upparbetade uttrycks en önskan om att utveckla och fördjupa samverkan. Jag tror att vi samverkar med dem vi vill samverka med just nu. [ ] Sen är det klart att vi önskar bli mer fördjupade i vissa samarbeten. Jag tror att vi skulle kunna jobba ännu djupare med ABB t ex om man ska tänka på regionala aktörer. Ansökan vi lämnade in nu med energistrategier i industriföretag är också en form av försök att blanda in företagsledningarna mer. Mycket av samarbeten kanske sker kring ett visst problem i en process men också att vi kommer in och blir synliga kanske i ledningarna på ett visst sätt. Nu är det mer att vi har kontakter, att vi har en bra relation med en VD som kanske säger att det här ska vi vara med i och så säger de till någon i produktionen eller någon process att det här ska du engagera dig i. Nu försöker vi skapa projekt där resultatet är mer riktat till dem som beslutar, i och med att det är strategier och liknande. (Forskare högskolan) Samtidigt som det för både kommunkoncernerna och högskolan beskrivs som viktigt att samverka för att bidra till samhällsutvecklingen och stödja regionen, finns en uppfattning om att samverkan till stor del måste baseras på att båda parter ser ett behov och får ut något av att samverka. Troligen kan högskolan inte förväntas täcka regionens hela behov av arbetskraft med rätt utbildning men behöver beakta både näringslivets och offentlig sektors behov, menar en av de intervjuade. Forskningskompetens och utbildningsutbud har betydelse för vilket lärosäte man väljer att samverka med. Till exempel erbjuds utbildningar i arkitektur, samhällsplanering, logistik och miljö vid andra lärosäten vilket gör det naturligt att vända sig till dessa i första hand. Vi har väl trevat lite grann [ ] vi har en del samarbete med olika högskolor, vi vänder oss mot KTH och SLU och högskolan i Jönköping har vi haft en del samarbete med kring belysningsteknik, vi jobbar rätt mycket med influenser från Lunds tekniska högskola när det gäller trafikarbete, trafikplanering och så. Det här är ju alltid ett dilemma, den högskola som finns 300 meter bort, är de bäst, är det dem man ska samarbeta med just för att de finns nära? För det gäller att det passar in, personligt och kompetensmässigt och den inriktning vi har och det finns t ex ingen 17

20 arkitektutbildning här [ ] så där kan vi inte samarbeta. (Stadsbyggnadsförvaltning) En respondent från ett av de kommunala bolagen beskriver resonemanget kring val av samarbetspart på följande sätt. Det är A och O att det finns kompetens, annars är risken att man känner sig osäker, det är bättre att jag vänder mig till Uppsala eller Chalmers för där vet jag att det finns bra folk att bolla med. En medarbetare vid en stadsbyggnadsförvaltning resonerar delvis annorlunda kring valet av samverkanspart. Det är inte möjligt att i alla aspekter samarbeta med MDH, det finns ingen arkitektutbildning, samhällsplanerarutbildning eller liknande och då samarbetar vi med andra. Men man kan samarbeta med MDH i delar av projekt, till exempel människa-it interaktion och MDH är duktiga på utställningar, då kan man ta in de delarna i ett projekt. Den akademiska friheten beskrivs som viktig och en av kommuntjänstemännen menar att det finns en orealistisk syn på hur samverkan med högskolan ska gå till. Det är bra att kommunen stödjer högskolan men samtidigt går det inte att säga att MDH är vår högskola. [ ] Vissa inom kommunen tycker att det bara är att beställa utredningar och annat från högskolan men forskarvärlden måste själv få bestämma sina forskningsfrågor. Att söka samverkan där den bästa kompetensen på området finns utgör med andra ord ett av skälen till valet av samverkanspart. Både Mälardalens högskola och kommunkoncernerna nämner att samverkan sker eller har skett med följande lärosäten. Högskolan i Borås Chalmers Högskolan i Jönköping Kungliga tekniska högskolan Linköpings universitet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet En del av kommunsektorns forskningsbehov fångas dessutom upp via det nätverk som finns inom SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), som tar fram relevanta forskningsfrågor, beställer och initierar forskningsprojekt. Inte alla delar heller uppfattningen om behovet att samverka kring utredningsuppdrag eftersom interna utredningsresurser finns tillgängligt i kommunen. För kommunala bolag tillgodoses en 18