Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling"

Transkript

1 Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling En översiktlig kartläggning 2011 Jenny Göransson Gun From Consulting AB På uppdrag av Samhällskontraktet

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Kartläggningsuppdraget Syfte Metod Begreppsdefinitioner Resultat kartläggning Samverkansaktiviteter Kontaktytor Organiseringsform Motiv och behov Hur fungerar samverkan? Utvecklingsförslag Analys och diskussion Slutsatser och förslag Referenser Bilaga 1. Förteckning avslutade och pågående samverkansaktiviteter Bilaga 2. Urval intervjupersoner... 44

3 1. Inledning Samhällskontraktet är ett fyraårigt samverkansavtal mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad. Tillsammans arbetar parterna med att utveckla skola, omsorg och framtidens arbetskraft för att stärka regionen. Under 2010 beslutade Samhällskontraktet att prioritera ytterligare ett angeläget område att utveckla och effektivisera samverkan inom hållbar utveckling/stadsutveckling. Att det pågår och har pågått en mängd samverkansaktiviteter mellan Samhällskontraktets parter på området är känt sedan tidigare men den övergripande bilden av hur kontaktvägarna ser ut och vilka aktiviteter det rör sig om är inte lika tydlig. Ökade kunskaper om samverkan mellan högskolan och kommunerna ses som en förutsättning för att kunna samordna, effektivisera och styra samverkan på ett mer strategiskt sätt än tidigare. Våren 2011 har därför en översiktlig kartläggning gjorts av samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling. I rapporten presenteras kartläggningens resultat. 2. Bakgrund De senaste decennierna har hållbar utveckling blivit en allt mer angelägen fråga i takt med ökad insikt om miljöförstöring och konsekvenserna av att förbruka ändliga resurser. Men, trots goda intentioner och att hållbarhetsperspektivet i större utsträckning finns med i myndigheters och företags strategier och agendor har det visat sig vara en utmaning att bedriva hållbar utveckling i praktiken. Begreppet i sig har kritiserats, bland annat eftersom den höga abstraktionsnivån inte ger tillräcklig vägledning i det konkreta arbetet 1. Den svenska regeringen menar att det främsta hindret ligger i bristen på sektorsövergripande arbete och att tvärvetenskaplig forskning inte tas tillvara i tillräckligt stor utsträckning 2. Bilden bekräftas i en internationell utvärdering 3 av svensk samhällsvetenskaplig forskning om hållbar utveckling. Utvärderarna konstaterar att naturvetenskapliga discipliner i decennier har bidragit till kunskaper om globala miljöproblem men att det nödvändiga tvärvetenskapliga helhetsgreppet hittills saknats. I takt med att fokus börjat skifta mot själva implementeringen av insatser på hållbarhetsområdet blir frågor som hur vi kan realisera idéer för att uppnå ett hållbart samhälle och hur vi kan förhindra problem att uppstå till att börja med, allt viktigare. Större tyngdpunkt på samhällsvetenskaplig forskning för att förstå både mänskliga drivkrafter och respons på miljömässiga utmaningar förespråkas. Flexibilitet och kreativitet hos mänskligheten ses som centrala förutsättningar för att uppnå en förändring, eftersom det krävs nya idéer och lösningar på problemen 4. Genom att tänka annorlunda, ifrågasätta invanda tankebanor och korsa gränser kan vi få ett mer holistiskt perspektiv på problemens lösningar. Potentialen på området är med andra ord långt ifrån realiserad. De goda nyheterna är att det pågår en utveckling mot mer tvärvetenskaplig forskning och ökad forskningsfinansiering inom hållbar utveckling. Bland annat har Delegationen för 1 Det naturliga steget (www.naturalstep.org/sv) 2 Regeringens skrivelse 2005/06:126 3 Mobilising Swedish social science research on sustainability-an evaluation of Swedish social science research on sustainability, R3: Packalén,

4 hållbara städer utlyst medel till projekt med en systeminriktad och praktiknära ansats 5. Ett av de senaste exemplen på den typen av forskning är Centrum för hållbar stadsutveckling vid Göteborgs universitet, som startade sin verksamhet De forskningsprojekt som inletts har en praktikernära, tvärvetenskaplig ansats kring hållbar stadsutveckling, bland annat samhällsstyrning på olika nivåer, urban handlingskraft, att bygga för klimatförändringar och företagsdriven hållbar utveckling. Inom Samhällskontraktet diskuteras just nu den sortens utvecklingsinsatser. Mer kunskap om vilka samverkansaktiviteter som redan pågår på området och vilken potential som finns för att utveckla samverkan, är dock en viktig förutsättning inför satsningen. I vilken utsträckning sker en sektorsövergripande och tvärvetenskaplig samverkan och hur ser man på frågan på ledningsnivå i de organisationer som är tänkta att bidra till en hållbar utveckling? 3. Kartläggningsuppdraget Jenny Göransson, Gun From Consulting AB, har genomfört kartläggningsstudien på uppdrag av Samhällskontraktet och arbetsgruppen för hållbar stadsutveckling. Utredningen startade i mars 2011 och avslutades i september Syfte Uppdraget syftade till att översiktligt kartlägga samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling. I uppdraget ingick att avgränsa och specificera området samt att undersöka vilken samverkan som tidigare pågått och pågår mellan aktörerna. Fokus för kartläggningen var samverkan mellan högskolan och kommunkoncernerna under den senaste femårsperioden, det vill säga under perioden Kartläggningen innebar även att översiktligt undersöka hur samverkan upplevs fungera, de bakomliggande motiven till att samverka, graden av formalisering samt att identifiera nyckelpersoner i samverkanskonstellationerna. Samverkansaktiviteter med andra organisationer skulle dessutom undersökas (i mindre) utsträckning, till exempel kontakter med andra lärosäten, myndigheter och företag. Rapporten utgör ett diskussionsunderlag, i första hand för arbetsgruppen för hållbar stadsutveckling men är även tänkt att användas vidare för diskussion inom respektive samverkande organisation. 3.2 Metod Kartläggningen bestod av två huvudsakliga moment: avgränsning av området och kartläggning av samverkan inom det avgränsade området. Avgränsning För att kunna genomföra kartläggningen i praktiken var det nödvändigt att avgränsa området hållbar utveckling. En kortare dokumentstudie gjordes inledningsvis som stöd för avgränsningen, där internationella och nationella programförklaringar samt politiska strategidokument inom det aktuella området lästes igenom för att få en uppfattning om hur begreppet definieras och tolkas. Resultatet av dokumentstudien presenteras längre fram i rapporten

5 Eftersom det redan pågår verksamhet inom tre prioriterade sektorsområden i Samhällskontraktet var det nödvändigt att göra en avgränsning i förhållande till dessa, för att undvika överlappningar. Tidigare gjorda kartläggningar inom ramen för Samhällskontraktet studerades 7 och företrädare/projektledare för respektive sektorsgrupp intervjuades, utifrån syftet att undersöka vad som ingår i respektive sektorsområde, vilka aktiviteter som planeras framöver samt var gemensamma beröringspunkter finns med området hållbar utveckling/stadsutveckling. Detta moment har haft stor betydelse för hur området hållbar utveckling avgränsats i praktiken, det har smalnat av begreppet från det breda allomfattande perspektivet till en tyngdpunkt på de verksamheter som inte redan ingår i befintliga sektorsområden. Det vill säga, eftersom områdena utbildning, vård, omsorg, arbetsmarknad och näringsliv ingår i befintliga sektorsområden utgör inte dessa kärnområdet för de verksamheter som kartläggs i studien. De mjukare delarna i begreppet hållbar utveckling omfattas delvis av sektorsområdet Äldreomsorg och Socialt arbete, där kommunernas socialtjänst ingår, omsorg om äldre- och funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt högskolans akademi för hälsa, vård och välfärd (HVV) med verksamheter bland annat inom folkhälsovetenskap, integration och socialt arbete. I det kartlagda området inkluderades därför delar av det sociala området/välfärdsområdet såsom integration och trygghet/säkerhet, delar av hälsoområdet, framförallt folkhälsoperspektivet, samt samhällsvetenskapliga ämnen inom högskolan som beteendevetenskap och ekonomi. Samtidigt får avgränsningen konsekvensen att tyngdpunkten inom det kartlagda området ligger på områden som teknik och miljö. Kartläggningen är därför inte heltäckande på området hållbar utveckling utan omfattar delar av det, vilket ger en viss slagsida i resultatet och har betydelse för vilka slutsatser som är möjliga att dra. Mot bakgrund av dessa förutsättningar identifierades, tillsammans med uppdragsgivaren, vilka av respektive kommunkoncerns förvaltningar, bolag och andra organisatoriska enheter samt högskolans akademier och forskargrupperingar som skulle ingå i det område som skulle kartläggas. Förslag på nyckelpersoner vid dessa verksamheter togs fram, vilket resulterade i en lista på 46 potentiella intervjupersoner. Urval/Intervjupersoner Majoriteten av de personer som föreslogs som intervjurespondenter återfinns på strategisk nivå i sin organisation eller del av organisation, det vill säga innehar befattningen chef, VD eller strateg, men även tjänstemän och personer med en specialistbefattning ingår i urvalet. Förslagen från Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola baserades på uppdragsgivarens kännedom om de funktioner/personer som konkret arbetar med eller ansvarar för frågorna. Från Västerås stad föreslogs personer vid den högsta ledningen för förvaltningar och bolag, utifrån strategin att de kunde utgöra en väg in och hänvisa till aktuella personer inom organisationen. Trettiotre av personerna på listan intervjuades under perioden mars juni Strategin var att nå så många personer på listan som möjligt inom den angivna tidsperioden, men mot bakgrund av att de flesta nyckelpersoner har en chefsbefattning 7 Kartläggningsstudier av sektorsområdena Utbildning och Äldreomsorg och Socialt arbete har studerats, motsvarande kartläggning för Morgondagens studenter och arbetskraft saknades. 8 Bilaga 2 3

6 eller andra kvalificerade tjänster har det krävts upprepade försök att nå dem, vissa har varit fulltecknade en och en halv månad framåt i tiden och andra har tillfälligt tjänstgjort utomlands under perioden. Samtliga föreslagna nyckelpersoner har därför inte kunnat nås och det har i stor utsträckning påverkat urvalet av intervjupersoner. Identifierade verksamheter inom den sociala dimensionen av begreppet hållbar utveckling var till att börja med relativt litet och olyckligtvis har det faktum att inte alla av dessa kunnat nås förstärkt tyngdpunkten på teknik- och miljöområdet i kartläggningen. Tillvägagångssätt Majoriteten av intervjuerna genomfördes per telefon för att effektivisera datainsamlingen, nio personer intervjuades på sin arbetsplats. I vissa fall hänvisade de intervjuade till andra personer inom organisationen med mer detaljkunskap om specifika projekt. Dessa har försökt nås så långt det var möjligt inom studiens tidsram. Som stöd för intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide, där fokus var tidigare och pågående samverkansaktiviteter, frågor ställdes även om behoven och motiven till att samverka och hur samverkan upplevs fungera. Därutöver har uppgifter hämtats från internetwebbplatser med relevans för uppdraget, till exempel projektdatabaser och databaser med vetenskapliga tidsskrifter. 4. Begreppsdefinitioner De två centrala begreppen i kartläggningen hållbar utveckling och samverkan kan definieras på en mängd olika sätt. För att tydliggöra hur de tolkats inom ramen för det här uppdraget följer en kortare genomgång. Samverkan Något förenklat kan samverkan förstås som att organisationer arbetar tillsammans för att lösa uppgifter som inte kan lösas var för sig eller för att uppnå fördelar som inte kan uppnås på egen hand (Andersson, 2010). I vilken omfattning organisationerna är involverade i varandras verksamheter kan däremot variera. Nätverkande, samordning och samarbete utgör svagare bindningar medan samverkan motsvarar den högsta graden av ömsesidigt beroende och är den mest komplexa formen av koordinerad handling. Samverkan präglas av att aktörerna delar risker, ansvar och belöningar, förfogar över gemensamma resurser och förhandlar fram särskilda samverkansmål (Himmelman, 1996). Inom ramen för den här kartläggningsstudien har dock en bred definition av samverkan använts för att översiktligt identifiera kontaktytorna och bakomliggande motiv till att olika former av relationer utvecklats mellan parterna i Samhällskontraktet. Både kortare kontakter, samarbete, utbyte av tjänster såväl som samverkan i dess ursprungliga betydelse har kartlagts. Termen samverkan har genomgående använts i rapporten och läsaren ombeds ha överseende med att den inte i alla sammanhang överensstämmer med innebörden i den ursprungliga definitionen. Hållbar utveckling Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling har legat till grund för att avgränsa det kartlagda området, eftersom den utgör kärnan i både internationella, nationella och lokala strategier 9. Enligt denna definition kännetecknas hållbar 9 Aalborgdeklarationen, Regeringens skrivelse 2005/06:126. Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Agenda 21, Nordiska ministerrådet: Hållbar utveckling En ny kurs för Norden. 4

7 utveckling av att de nuvarande behoven tillgodoses utan att det sker på bekostnad av framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov 10. För att uppnå ett sådant scenario krävs ett samspel inom samtliga av de tre dimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling, och utan att utvecklingen sker på någon av delarnas bekostnad. Även Aalborgdeklarationen 11 beskriver förhållandet mellan dessa tre dimensioner som grunden för hållbar utveckling sociala rättigheter bör baseras på en hållbar ekonomisk utveckling och rättvisa som i sin tur förutsätter att det finns en miljömässigt hållbar stadsutveckling. Energi- och klimatfrågor, transport, folkhälsa, social integration, konsumtion och produktion är några av de prioriterade områdena i såväl EU:s 12 som den svenska regeringens 13 strategi för hållbar utveckling. En hållbar utveckling innebär däremot inte att hållbarhet är ett statiskt tillstånd, i form av ett mål som kan uppnås till 100 %. Det kan snarare ses som en kompass som anger färdriktningen och en pågående process av självanalys av den tid vi lever i och framtiden. Packalén 14 menar att debatten om hållbar utveckling egentligen handlar om tankesätt, värderingar, kultur och livsstil. Allt vi gör är sprunget ur den kultur vi lever i, till exempel profitmotiverade handlingar inom ramen för det ekonomiska system som utgör en del av kulturen. Hållbar utveckling har i kartläggningsuppdraget tolkats som en önskvärd riktning för samhällets utveckling, där utvecklingen av infrastruktur, levnadssätt, byggd miljö och teknik sker genom en sektorsövergripande samverkan för att minska skadlig inverkan på miljön och samtidigt skapa bättre levnadsförhållanden för människor och andra levande organismer. Kulturellt betingat beteende som konsumtionsmönster och värderingar, tillgången till tekniska lösningar och en medveten organisering, planering och styrning av samhällets resurser har identifierats som betydelsefullt för att stödja en hållbar utveckling på individ-, grupp- och samhällsnivå. 5. Resultat kartläggning Kartläggningens resultat presenteras i två delar. Dels i form av en förteckning över avslutade och pågående kontakter och samarbetsaktiviteter, dels presenteras intervjuerna med de nyckelpersoner som ingår i studien. Förteckningen över samverkansaktiviteter återfinns i Bilaga 1 och innehåller kategorierna: Forskningsprojekt, Utrednings- och utvecklingsuppdrag/projekt, Utbildning och Annat. Aktiviteternas innehåll beskrivs kortfattat och länkar till hemsidor med ytterligare information om forskningsprojekt, utbildningar etc. har angetts i de fall detta finns att tillgå och varit möjligt att få fram genom intervjuerna. I övrigt hänvisas till de kontaktpersoner som angivits i texten. I de fall där uppgifter om kontaktpersoner och liknande saknas i texten, är skälet att intervjupersonerna själva saknade den informationen. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån kategorierna: Kontaktytor, Organiseringsform, Motiv och behov att samverka, Hur fungerar samverkan? samt Utvecklingsförslag. Reviderad utgåva med mål och prioriteringar , EU:s strategi för hållbar utveckling, Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, Brundtlandrapporten, Det naturliga steget, Millenniemålen. 10 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, Aalborgdeklarationen, EU, Regeringens skrivelse 2005/06: Packalén,

8 De uppgifter som framkommit i kartläggningen presenteras uppdelat per kommunkoncern, underförstått att Mälardalens högskola utgör samverkanspart eller på något sätt är involverad i samtliga aktiviteter. I kommunkoncernerna ingår organisatoriska delar som kommunledningskontor, nämnder, förvaltningar, kommunala bolag och kommunfinansierade/ägda organisationer. För Mälardalens högskolas del hänvisas i resultatredovisningen till de fyra akademierna (HVV: Hälsa, vård och välfärd, HST: Hållbar samhälls- och teknikutveckling, IDT: Innovation, design och teknik samt UKK: Utbildning, kultur och kommunikation) samt Enheten för externa relationer (EER). Kommunkoncernernas och högskolans respektive organisationer beskrivs dock inte mer detaljerat eftersom rapporten vänder sig till läsare med förkunskaper på området. 5.1 Samverkansaktiviteter Kartläggningen har resulterat i en mängd aktiviteter där Mälardalens högskola och någon del av kommunkoncernerna är involverade. Tabell 1 visar antalet avslutade och pågående samverkansaktiviteter avseende forskning, utvecklingsuppdrag och utbildning. Tabell 1. Antal avslutade och pågående samverkansaktiviteter Aktivitet Antal Forskningsprojekt Avslutade 6 Pågående 10 Ansökningar 2 Avtal 2 Utvecklingsuppdrag Avslutade Pågående Utbildning Avslutad Pågående I skrivande stund pågår ungefär 10 forskningsprojekt inom det kartlagda området. Dessa finns namngivna i Tabell 2 tillsammans med utvecklingsuppdrag och utbildningar. Av tabellen framgår att fler forskningsprojekt pågått/pågår jämfört med antalet utvecklingsuppdrag och utbildningar. Tabell 2. Översikt samverkansaktiviteter och samverkanspart Forskningsprojekt Innehåll Samverkanspart Production planning for energy systems under uncertainty (2006) Distribution av fjärrvärme i planering och optimering av produktionen Eskilstuna Prismodellering och effekt av olika elprismodeller på elkonsumtionen Minskning av elförbrukning Eskilstuna Västerås 6

9 (2006) Dynamic Data Reconciliation (2008) Energioptimering och interaktivitet i hyresfastigheter (2009) PRIM (Processer och Relationer i Innovativa Miljöer) (2010) UBSC (University Business Development Centres (2010) Kvalitetssäkring av informationen från en värmeväxlaranläggnings olika mätgivare Mätning av temperaturer och flöden av varmvatten för minskad elförbrukning Utveckla innovationssystem genom inkubatorverksamhet Utveckla innovationsverksamheten i Ukraina Västerås Västerås Eskilstuna Västerås Eskilstuna CLEAN Syftar till att finna nya kontaktytor mellan Eskilstuna forskare, företagare och andra viktiga utvecklingsaktörer inom forskning och affärsutveckling Innovationskraft Stärka företags innovationsstrategier Eskilstuna Värmelagring DeVIP MITC - MÄLARDALEN INDUSTRIAL TECHNOLOGY CENTER Svartlutsförgasning- ny process med direktkausticering Återvinning av värme i ett värmelager och distribuering till användare som inte är anslutna till ett fjärrvärmesystem Utveckla design och visualiseringsmetoder inom industrin Kunskapsförsörjning på lång sikt, innovationer, produktutveckling, effektivisering av produktion, energi- och miljöeffektivisering Effektivare energiproduktion Eskilstuna Eskilstuna Eskilstuna Västerås Activated sludge process Minska energiförbrukning i vattenreningsverk Eskilstuna Västerås Ökad konsumentmakt på den nordiska elmarknaden Förbrukarflexibilitet för att minska och förskjuta elförbrukningen Eskilstuna Västerås RE-SU-LEAD (REwarding and SUstainable health-promoting LEADership) Yrkesstolthet och organisationsidentitet Alva Myrdal professuren Årlig forskningsfinansiering energiteknik Studerar vilka aspekter av ledarbeteendet som påverkar arbetstagarnas hälsa Hitta modeller för att öka offentlig sektors attraktivitet som arbetsgivare Forskning kring jämställdhet, jämlikhet och social rättvisa Forskning och produktutveckling inom energiteknik, energieffektivisering, förnybara energikällor Eskilstuna Västerås Eskilstuna Västerås Eskilstuna Eskilstuna Västerås Utvecklingsprojekt Projektet Erkänd (2004) Integration Eskilstuna Projektet Mångfald i näringslivet (2006) Informationsdesign och produktutveckling avfallshantering Projekt kring digitala Mångfald Information, färgsättning, animation, flöden i hus, med koppling till avfallshantering Nå nya målgrupper när översiktsplaner ställs ut för allmänheten Eskilstuna Eskilstuna Eskilstuna 7

10 översiktsplaner Utveckling av metoder för tillämpning av Open innovation Energiutmaningen Projekt utveckling av Västerås stads organisation Studier kring satsningen AMAarbetsmarknad Utbildning Innovationsteam för att i praktiken hitta lösningar kring rening av olja Seminarier för energiföretag i Västerås med syfte att öka kunskaperna om potentialen i energieffektivisering Hur framtidens kommuner behöver rusta och organisera sig för att hantera nya scenarion Utredning, rehabilitering, kompetensutveckling, praktik och matchning för personer utanför arbetsmarknaden Eskilstuna Västerås Västerås Västerås Munktell Business School (2010) Entreprenörskap Eskilstuna Konkurrenskraftig ledning av kommunal verksamhet (2008) Fokus på: innovation, kreativitet, ledarskap, omvärldsanalys och marknadsföring. Västerås Kurs: Plats, rum och rörelse Rumslig gestaltning Eskilstuna Introduktionsutbildning för chefer Kurs: Kommunikation för yrkesverksamma Fokus på begreppen innovation, entreprenörskap, lärande och förändring Kompetensutveckling i kommunikation kring stadsbyggnad Västerås Eskilstuna Västerås 5.2 Kontaktytor För att ge en översiktlig bild över hur kontaktytorna ser ut mellan respektive kommunkoncern och högskolan har pågående samverkansaktiviteter sammanställts i Tabell 1 och 2 nedan. Av tabellerna framgår vilka organisatoriska delar som utgör samverkanspart. Observera att högskolans samtliga akademier och organisatoriska enheter inte finns med i tabellerna utan endast de som nämnts i intervjuerna. Tabell 3. Pågående samverkan Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola MDH Eskilstuna Kommun Energi&Miljö Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Forskningsprojekt: MERO: -Värmelagring -Activated Sludge Process -Ökad konsumentmakt Akademin för innovation, design och teknik, IDT Forskningsprojekt: DeVIP Studentprojekt informationsdesign Enheten för Externa relationer, Idélab Årlig forskningsfinansiering Branschråd utbildning Studenter energiteknik och informationsdesign Mälardalsklustret Kommunfastigheter Forskningsprojekt: MERO: Ansökan studie av lågenergikontor 8

11 Munktell Science Park Forskningsprojekt: Innovationskraft Metodutveckling open innovation Studenter innovationsteknik Create inkubatorverksamhet Energikontoret Kommunledning Studenter energiteknik Anlitar forskare för föreläsningar och expertis Forskningsprojekt: HAS: RE-SU-LEAD Alva Myrdalprofessur Uthållig kommun Studenter statsvetenskap Stadsbyggnadsförvaltningen Studenter byggteknik Utv. Projekt: Digital översiktsplan Kurs: Plats, rum, rörelse 7,5 hp Kurs: Kommunikation för yrkesverksamma 7,5 hp Miljö och räddningstjänst- Förvaltningen Kommunen ej specificerat Branschråd miljöutbildning Studenter miljöutbildning och informationsdesign Forskningsprojekt: MERO: -CLEAN HAS: -Yrkesstolthet och organisationsidentitet Forum för hållbar utveckling Forskningsprojekt: IPR: -MITC Tabell 4. Pågående samverkan Västerås stad och Mälardalens högskola MDH Västerås stad Mälarenergi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Forskningsprojekt: MERO: -Svartlutsförgasning -Activated sludge process -Ökad konsumentmakt Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, UKK Enheten för Externa relationer, Idélab Årlig forskningsfinansiering Studenter energiteknik Branschråd 9

12 Mälardalsklustret Mimer VafabMiljö Mälarhamnar Stadsledning Stadsbyggnadskontoret Miljö och samhällsbyggnad Tekniska nämndernas stab Teknik och idrottsförvaltningen Projektansökan: MERO: Mäta elförbrukning i lågenergihus i Pettersberg VafabMiljös Växtkraftanläggning används som bas för forskning Årlig forskningsfinansiering Studenter, inte alltid från MDH Studenter ekonomi (förekommer mer sällan) Forskningsprojekt: HAS: -RE-SU-LEAD -Yrkesstolthet och organisationsid. Supportar EU-projektet Indparks Uthållig kommun Studenter byggteknik Traineeprogram Branschråd miljöutbildning Studentrådet Kårhusstiftelsen Studenter miljöutbildning Energiutmaningen Rework Västerås Studenter byggteknik Beteendevetenskap: Studier av arbetsmetoder inom AMA-Arbetsmarknad Utbildning för chefer Projekt utformning ny organisation för kommunen Kurs: Kommunikation för yrkesverksamma, 7,5 hp Kultur, fritid, idrottsnämnden Inget pågående men tidigare med i uppstarten av kammarmusikutbildning, finansiering 3 första åren Av tabellerna ovan framgår att det vid HST-akademin pågår 7 forskningsprojekt: 5 projekt i samverkan mellan forskningsprofilen MERO och Mälarenergi, Energi och Miljö, VafabMiljö, Kommunfastigheter och Mimer. 2 projekt inom profilen HAS med inriktning på beteendevetenskap. Vid IDT-akademin pågår 3 projekt inom innovationsområdet/informationsdesign. 10

13 Mellan kommunledning/stadsledning, nämnder och förvaltningar och högskolan beskrivs samverkan i mindre utsträckning handla om forskningsprojekt, det är desto vanligare med uppdragsutbildningar, utvecklingsprojekt och utredningar/utvärderingar. Vid en jämförelse av tabellerna ovan noteras att IDT-akademin utgör en samverkanspart för både förvaltningar och bolag i Eskilstuna kommun, medan ingen av de intervjuade från Västerås kommunkoncern nämner pågående samverkan med IDT. Den vanligaste kontakten inom kommunkoncernerna gäller studenter och det förekommer att medarbetare gästföreläser och handleder doktorander. Främst handlar det om ingenjörsstudenter inom byggnadsteknik, energiteknik, innovationsteknik, men även studenter inom statsvetenskap, ekonomi, beteendevetenskap och miljövetenskap. Samtliga intervjupersoner beskriver att de har, eller har haft, åtminstone någon kontakt/erfarenhet av samverkan under den senaste femårsperioden. Det finns också flera exempel på att parterna haft avsikter att samverka, till exempel gemensamma forskningsansökningar som inte beviljats. Båda kommunkoncerner har för närvarande flest kontaktytor med HST-akademin inom det kartlagda området, vilket illustreras i Figur 1 nedan. Cirklarna i mitten av figuren motsvarar högskolans akademier samt Enheten för externa relationer. Notera att figuren endast visar de nuvarande kontaktytorna som nämns i intervjuerna, tidigare kontakter har funnits även med akademierna HVV och UKK. 11

14 Västerås stad Stadsbyggnadskontoret Teknik och idrottsförvaltningen Kultur, fritid och idrottsnämnden Stadslednings- Mimer VafabMiljö kontoret Mälarenergi Miljö- och samhällsbyggnad Tekniska nämnd.s stab Mälarhamnar HST IDT UKK HVV EER Energikontoret Kommun ledningskontoret Eskilstuna Energi och Miljö Stadsbyggnadsförvaltningen Munktell Science Park Miljö- och Rädddningstjänstförvaltningen Kommunfastighete r Eskilstuna kommun Figur 1. Aktuella kontaktytor 2011 Figuren visar också att samverkan i stor utsträckning sker inom det egna verksamhetseller kompetensområdet, eller med samma profession som samverkanspart. Till exempel finns kontaktytor kring teknik mellan personer med ingenjörsutbildning eller mellan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och miljövetarutbildningen. När vi gör detaljplaner blir det ofta trafikplanerare och arkitekter och möjligtvis lite miljöfolk. Men vi tränger inte ut längre, vi kallar inte in en beteendevetare om vi ska göra en detaljplan. (Stadsbyggnadsförvaltning) Samtidigt finns exempel på samverkan mellan olika områden och professioner. IDT/informationsdesign samverkar med Energi och miljö kring avfallshantering och sopsortering (studentprojekt) 12

15 Stadsbyggnadsförvaltningen Eskilstuna kommun samverkar med IDT/informationsdesign för att ta fram en digital översiktsplan Forskare energiteknik involverad i projektet Grön rehab (inom AMAarbetsmarknad), Västerås stad. Rehabiliteringsverksamhet bedrivs i kommunens egna växthus, en aktivitet är att torka ved med solvärme och använda solluftsvärmepanel som energikälla och forskare gör studier kring detta. En av de intervjuade inom stadsbyggnadsområdet beskriver vilka fördelar ett gränsöverskridande perspektiv kan medföra i kompetenstillförsel och utveckling av verksamheten. Vi har kvalitetsutvecklare på vår förvaltning och skulle tidigare rekryterat en person som är väldigt duktig på kvalitetssystem men nu riktar vi in det lite mer på att få någon som är kreativ och innovativ. Så jag sökte aktivt personer som hade en innovationsutbildning, som istället för att vara [smidig] i alla redovisningar kunde gå ut på förvaltningen och säga varför gör ni på det här sättet, varför kan ni inte göra på det här sättet istället, jag har en idé. Vi har anställt en person nu som har en dubbelutbildning, i både företagsekonomi och innovationsteknik. [ ] Den personen kanske vi inte hade fått om vi inte varit [i samma stad som MDH] i och med att innovationsteknik har utvecklats här. Att använda designkompetens kring färg, form och visualisering inom teknik men även i andra typer av verksamheter kan vara ett sätt att skapa utveckling, menar en av de intervjuade som länge varit verksam vid högskolan och de senaste åren byggt upp en samverkan med ett av de kommunala bolagen. Idéer om gränsöverskridande samverkan finns även på andra håll. Till exempel att inom stadsbyggnadsområdet samverka kring forskning om psykologisk uppfattning av rumslig gestaltning (där arkitektur kombineras med psykologi) eller projekt kring utvecklande av ny design för gaturummet, från utformning av lekplatser till gatuskyltar (innovationsdesign och stadsbyggnad). En av de intervjuade forskarna vid HST-akademin beskriver dock att det funnits en ambition vid MDH att vara något av en föregångare för tvärsektoriell samverkan kring forskning, det har gjorts försök att bedriva tvärvetenskapliga forskningsprojekt mellan miljö- och energiteknik och psykologi/beteendevetenskap inom akademin. Vid tre tillfällen har forskaren skrivit gemensamma ansökningar om forskningsfinansiering med en professor i psykologi, men ingen av dem beviljades. Hans erfarenhet är att forskningsfinansiärerna tycker att man blandar ihop olika saker, tekniker och psykologer använder olika terminologi och forskningsansats vilket gör det svårt vinna intresse och legitimitet från industrins håll. Gemensamma forskningsprojekt mellan akademierna beskrivs heller inte som vanligt men ett aktuellt exempel inom teknik- och miljöområdet är projektet Green Production Systems, där forskare från IDT och HST samarbetar. 5.3 Organiseringsform Samverkan beskrivs ske mer eller mindre formaliserat. Skillnader finns även i kontinuitet, från tillfälliga till fleråriga kontakter. I flera fall menar de intervjuade att samverkan uppstått och genererat mer samverkan utifrån personliga kontakter. Söker man samarbeten är det mest naturligt att vända sig till före detta kollegor, arbetsplatser 13

16 eller andra personliga kontakter än att leta en ny ingång vid Mälardalens högskola, anges som en förklaring till fenomenet. Det är lätt att lyfta luren och man har ett ansikte på personen. Man ska inte underskatta betydelsen av personliga relationer. (Kommunstrateg) Jag samarbetar med dem jag redan känner till. (Högskoleanställd) Ett par tydliga exempel finns på vad personliga kontakter och personer med omfattande kontaktnät lett till. Många av de intervjuade nämner att kontakterna med högskolan uppstått och fortfarande går via forskningsledaren för MERO, som också själv beskriver sig som spindeln i nätet. I det andra exemplet har samverkan kring studentprojekt mellan informationsdesignutbildningen och Eskilstuna Energi och Miljö, uppstått ur ett möte mellan två personer som bar på samma idé och som lett till studentprojekt där cirka 200 studenter om året är involverade. Fördelen med personrelaterade kontakter beskrivs även vara att det finns en inneboende kreativ potential i att ha många kontakter med olika nivåer och organisatoriska delar, vilket ur innovationssynpunkt ses som viktigt. Samtidigt som en tydlig struktur med en enda kontaktväg in i varandras organisationer skapar tydlighet kan kommunikationen bli för styrd, menar en intervjuad. Nackdelen med personrelaterade kontakter kan å andra sidan vara att tjänstemän har egna nätverk och relativt stort handlingsutrymme, den som har frågan på sitt bord avgör huruvida samverkan initieras eller inte. En mer formaliserad samverkansform utgör däremot kontakterna mellan grupperingar inom forskningsprofilen MERO och de kommunala bolagen Energi och Miljö, Mälarenergi och VafabMiljö. Samverkan beskrivs som kontinuerlig, långsiktig och relativt tät och högskolans forskningsintressen sammanfaller i stor utsträckning med bolagens behov av produktions-/produktutveckling. Mälarenergi och Eskilstuna Energi och Miljö, de måste vara med i nästan 50 % av alla ansökningar, som en partner i form av att de ofta bidrar med egen tid. [ ] sen får vi ett årligt bidrag från Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö [ ] så det är både att de betalar in pengar för att vi ska kunna göra forskning men de går även in med tid i projekt där det sammanfaller med det de vill göra. (Forskare högskolan) Utöver den årliga forskningsfinansieringen består samverkan mellan MERO och energibolagen av att forskningsledare och bolagens chefer finns representerade i en styrgrupp för prioritering av projekt, bolagen har varit med i ansökningar som näringslivsrepresentation (bidragit med egen tid) för att växla upp medlen samt finns med i branschråd för energiteknikutbildningar vid högskolan. Därutöver får forskarna tillgång till vissa anläggningar i forskningssyfte. Samverkanskonstellationen har enligt en intervjuad existerat de senaste åren. När jag pratar med dem jag känner på KTH och de hör hur vi jobbar tillsammans med MDH så blir de helt paff, oj kommer ni in med så mycket pengar och vad gör högskolan med dem. Jag säger att det är jättebra, vi jobbar ihop i olika forskningsprojekt och vi träffas regelbundet. (Kommunalt bolag) 14

17 Med tiden har samverkansrelationen utvecklats, vilket en intervjuad från ett av de kommunala bolagen beskriver på följande sätt. I början hade vi liten kännedom om vad pengarna användes till. Det var mer av ett rent bidrag till högskolans verksamhet. Vi bestämde oss för att styra upp det mer och skapade planeringsgruppen, nu fungerar samarbetet bättre. Det är mycket pengar som växlas upp som gör att vi kan vara med i större projekt och då får vi också ut mer nytta av finansieringen. (Kommunalt bolag) Kontakterna mellan Idélab och Munktell Science Park utgör ett annat exempel på kontinuerlig samverkan, som i vissa delar är lika formaliserad som i exemplet ovan. Eftersom Inkubatorverksamheten Create, som utgör MDH:s tillväxtinkubator vid Idélab, ägs till hälften av Munktell Science Park sker en årlig finansiering av verksamheten. Behovet av att samverka beskrivs som ömsesidigt och banden som starka. Det är jätteviktigt, för det behövs en länk mellan akademi och forskning, att omsätta forskning i innovationer och företag. Och det är viktigt för den regionala utvecklingen. (Munktell Science Park) Däremot menar den intervjuade att formerna för samverkan inte riktigt satt sig, parterna skulle kunna öppna upp och släppa in varandra mer och samtal förs om hur kommunikationen kan stärkas och hur man skulle kunna ta ett gemensamt grepp för att fördjupa samverkan ytterligare. Nära kontakter beskrivs även finnas mellan Munktell Science Park och det nystartade MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) kring produktutveckling, innovation och entreprenörskap. Samarbetet kring studenter i grundutbildning sker i mer eller mindre strukturerad form, till exempel utformas uppdrag i samverkan mellan Eskilstuna Energi och Miljö och informationsdesignutbildningarna vid IDT-akademin Eskilstuna, projektbeskrivningar tas fram och uppdragen läggs in i databaser för exjobb. Inom Västerås stad finns andra exempel på formaliserade kontakter kring studenter, dels i form av projekt för trainees (Tekniska nämndens stab, Västerås stad) och dels genom att studenter har bjudits in till informationsträffar om examensarbeten varje termin (Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Västerås stad). Några av de intervjuade berättar att det finns en upparbetad kontakt med högskolans exjobbsamordnare eller utbildningsansvariga medan andra säger att förfrågningar kommer från studenterna själva mer eller mindre regelbundet, till exempel har ett av de kommunägda bolagen endast haft något enstaka examensarbete de senaste åren. Den minst upparbetade kontakten finns kring tillfälliga aktiviteter som uppdragsutbildning, gästföreläsningar, utvecklingsprojekt, utredningar/utvärderingar och kunskapsutbyte. Samverkan består här av ett utbyte som sker när behovet uppstår och därför saknas också en kontinuitet i kontakterna. Intervjuade vid kommunledningsoch stadsledningskontoren, nämnder och förvaltningar förmedlar främst den bilden men det finns även medarbetare vid högskolan och kommunägda verksamheter som delar erfarenheten. Flera av dessa intervjuade menar att högskolan upplevs anonym, trots dess storlek, och att man inte känner till dess kompetens eller vilka utbildningar som ges. Det finns områden inom kommunens verksamhet som skulle kunna matchas med 15

18 högskolans verksamhet men det finns också en osäkerhet kring förutsättningar och finansiering, menar en intervjuad. Att högskolan varken har marknadsfört sig eller bjudit in till samarbete är en förekommande uppfattning från kommunernas sida. En av de intervjuade menar att relationerna inte utvecklats ännu eftersom högskolan är relativt ny. En annan intervjuad säger att det finns en bild av att högskolan har ett identitetsproblem, lärosätet blev inte ett universitet då fusionen med Örebro universitet uteblev och fokuseringen på forskning har medfört att fokus på grundutbildningen minskat. 5.4 Motiv och behov Flera motiv till att samverka beskrivs i intervjuerna. Följande exempel får illustrera de vanligaste. Behov av forskning för att effektivisera eller utveckla verksamheten/produktionen Hjälp att utveckla företaget Behov av forskningsfinansiering och tillgång till empirisk data för att kunna bedriva forskning Studenter i praktik och examensarbeten som kompetensförsörjning och som skapar ett mervärde för verksamheten Utrednings-/utvärderingstjänster och uppdragsutbildningar för kvalitetssäkring och som kompetensutveckling Sprida kunskap om kommunens/förvaltningens/bolagets verksamhet för att öka kvaliteten i akademisk utbildning Tillgång till expertis Omsätta forskning i innovationer Stödja högskolan för att stärka regionen Bidra till utveckling av högskolans verksamhet för att göra den mer attraktiv Bidra till samhällsutvecklingen genom forskning Högskolans behov av att samverka med aktörer i regionen för att bidra till samhällsutvecklingen beskriver en av de intervjuade forskarna på följande sätt. Vi skapat forskning som på något sätt är en symbios, vi får lättare att formulera aktuella forskningsförslag för att vi förstår industrins behov [ ] Och sen försöker vi se några år framåt vad vi tror är viktigt för samhällsutvecklingen, för ett bolag kanske inte lika mycket tittar på samhällets behov utan de ser ju till sitt eget bästa och beskriver vad det är och sen försöker vi få det här att gå ihop med bra forskning. (Forskare) Kommunkoncernernas behov av forskning uttrycks tydligast av de parter som ingår i samverkanskonstellationen kring energi- och miljöteknik, vilket följande citat får illustrera. Hela området vi håller på med är tillämpad forskning så det blir ganska tillämpade projekt, men man behöver ju koppling mellan forskning och det vi gör. Vi har inte förutsättningarna för att jobba med forskning på det sättet 16

19 och här kan vi ha nytta av vissa saker som högskolan gör i projekten, men det mesta är forskning så vi kanske kan ta in det i vår verksamhet i nästa led. (Kommunalt bolag) Andra intervjuade i kommunkoncernerna menar att behovet av forskning är litet men att det däremot finns ett behov av högskolans kunskap på andra sätt. Flera beskriver att det är viktigt att fånga upp omvärldsinfluenser och aktuella forskningsrön och att det som praktiker är svårt att hålla sig à jour med aktuell kunskap. Det har dock inte alltid varit möjligt att få till stånd kunskapsutbyte och utvecklingsprojekt. En av de intervjuade från kommunen berättar att man vid ett tillfälle vänt sig till högskolan för att samverka kring en utbildning i personalekonomi, men att det inte blev av på grund av att parterna inte delade synen på att utveckla det tänkta uppdraget till ett forskningsprojekt. I de fall där kontakterna är mer upparbetade uttrycks en önskan om att utveckla och fördjupa samverkan. Jag tror att vi samverkar med dem vi vill samverka med just nu. [ ] Sen är det klart att vi önskar bli mer fördjupade i vissa samarbeten. Jag tror att vi skulle kunna jobba ännu djupare med ABB t ex om man ska tänka på regionala aktörer. Ansökan vi lämnade in nu med energistrategier i industriföretag är också en form av försök att blanda in företagsledningarna mer. Mycket av samarbeten kanske sker kring ett visst problem i en process men också att vi kommer in och blir synliga kanske i ledningarna på ett visst sätt. Nu är det mer att vi har kontakter, att vi har en bra relation med en VD som kanske säger att det här ska vi vara med i och så säger de till någon i produktionen eller någon process att det här ska du engagera dig i. Nu försöker vi skapa projekt där resultatet är mer riktat till dem som beslutar, i och med att det är strategier och liknande. (Forskare högskolan) Samtidigt som det för både kommunkoncernerna och högskolan beskrivs som viktigt att samverka för att bidra till samhällsutvecklingen och stödja regionen, finns en uppfattning om att samverkan till stor del måste baseras på att båda parter ser ett behov och får ut något av att samverka. Troligen kan högskolan inte förväntas täcka regionens hela behov av arbetskraft med rätt utbildning men behöver beakta både näringslivets och offentlig sektors behov, menar en av de intervjuade. Forskningskompetens och utbildningsutbud har betydelse för vilket lärosäte man väljer att samverka med. Till exempel erbjuds utbildningar i arkitektur, samhällsplanering, logistik och miljö vid andra lärosäten vilket gör det naturligt att vända sig till dessa i första hand. Vi har väl trevat lite grann [ ] vi har en del samarbete med olika högskolor, vi vänder oss mot KTH och SLU och högskolan i Jönköping har vi haft en del samarbete med kring belysningsteknik, vi jobbar rätt mycket med influenser från Lunds tekniska högskola när det gäller trafikarbete, trafikplanering och så. Det här är ju alltid ett dilemma, den högskola som finns 300 meter bort, är de bäst, är det dem man ska samarbeta med just för att de finns nära? För det gäller att det passar in, personligt och kompetensmässigt och den inriktning vi har och det finns t ex ingen 17

20 arkitektutbildning här [ ] så där kan vi inte samarbeta. (Stadsbyggnadsförvaltning) En respondent från ett av de kommunala bolagen beskriver resonemanget kring val av samarbetspart på följande sätt. Det är A och O att det finns kompetens, annars är risken att man känner sig osäker, det är bättre att jag vänder mig till Uppsala eller Chalmers för där vet jag att det finns bra folk att bolla med. En medarbetare vid en stadsbyggnadsförvaltning resonerar delvis annorlunda kring valet av samverkanspart. Det är inte möjligt att i alla aspekter samarbeta med MDH, det finns ingen arkitektutbildning, samhällsplanerarutbildning eller liknande och då samarbetar vi med andra. Men man kan samarbeta med MDH i delar av projekt, till exempel människa-it interaktion och MDH är duktiga på utställningar, då kan man ta in de delarna i ett projekt. Den akademiska friheten beskrivs som viktig och en av kommuntjänstemännen menar att det finns en orealistisk syn på hur samverkan med högskolan ska gå till. Det är bra att kommunen stödjer högskolan men samtidigt går det inte att säga att MDH är vår högskola. [ ] Vissa inom kommunen tycker att det bara är att beställa utredningar och annat från högskolan men forskarvärlden måste själv få bestämma sina forskningsfrågor. Att söka samverkan där den bästa kompetensen på området finns utgör med andra ord ett av skälen till valet av samverkanspart. Både Mälardalens högskola och kommunkoncernerna nämner att samverkan sker eller har skett med följande lärosäten. Högskolan i Borås Chalmers Högskolan i Jönköping Kungliga tekniska högskolan Linköpings universitet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet En del av kommunsektorns forskningsbehov fångas dessutom upp via det nätverk som finns inom SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), som tar fram relevanta forskningsfrågor, beställer och initierar forskningsprojekt. Inte alla delar heller uppfattningen om behovet att samverka kring utredningsuppdrag eftersom interna utredningsresurser finns tillgängligt i kommunen. För kommunala bolag tillgodoses en 18

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg

Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg 25/8 2011 kommunerna + högskolan = sant Fördjupningspass 2 A Samverkan: Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg Mälardalens högskola Grundad 1977 Campus i Eskilstuna och Västerås

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer 2013 VerksAmhetsplAn Enheten för externa relationer Inledning Mälardalens högskola (MDH) har som utgångspunkt att genom akademisk excellens, internationalisering och samproduktion bedriva verksamhet som

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

IT Management, 60 högskolepoäng

IT Management, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZEG24 IT Management, 60 högskolepoäng IT Management, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet M som i MOPS En processutvärdering av MOPS 2011 en del i Samhällskontraktet Karin Axelsson, doktorand och vicerektor samverkan Anna Kremel, doktorand vid akademin för innovation, design och teknik Erik

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Rapport. - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer

Rapport. - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer Rapport - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 REKTORS UTREDNINGSDIREKTIV... 3 1.2 REFERENSGRUPPER... 3 1.3 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET TILL ORGANISATORISKA

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Master Program in Environmental and Health Protection (One Year), 60 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Innovationsprogrammet-MTO, Företagsekonomi, 180 högskolepoäng

Innovationsprogrammet-MTO, Företagsekonomi, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: RKE20 FEKO Innovationsprogrammet-MTO,, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Innovation, Business Administration, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 OINR liga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, General Profile 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT X2AB PROJEKT SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 VAD KRÄVS AV BRANSCHEN OCH SAMHÄLLET FÖR ATT UPPNÅ VISIONEN OM KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM EN SJÄLVKLAR

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY Organisation Påbörjande av framtagning av handlingsdokument för hur High Voltage Valley ska arbeta strategiskt inom områdena; Genus- och jämställdhet, kunskapsoch

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN Professionshögskolornas internationella årskonferens 2015, Aalborg Gudrun Paulsdottir, internationell strateg IE&D Solutions, fd president, EAIE De

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Nytt år - nya möjligheter

Nytt år - nya möjligheter Nytt år - nya möjligheter Under våren 2008 finns flera smarta möjligheter att ge ert miljöarbete en skjuts framåt. Samtidigt hjälper ni studenter från de ledande universiteten och högskolorna att nå ut

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Innovationsprogrammet-MTO, Psykologi, 180 högskolepoäng

Innovationsprogrammet-MTO, Psykologi, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: RKE20 PSYK Innovationsprogrammet-MTO,, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Innovation, Psychology, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Norden som kunskapsregion strategier och instrument

Norden som kunskapsregion strategier och instrument eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla 2014-02-10 1 Örebro universitet 17 000 studenter 90 program 800 kurser 1200 anställda 130 professorer 500 doktorander

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer