Världsarv i samverkan?

Transkript

1 Working papers in Demography and Rural Studies Forskningsrapporter i demografi och landsbygdsforskning Världsarv i samverkan? Förvaltningsutredning 2010 Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård Kristina Svels Åbo Akademi

2 Forskningsrapporter i demografi och landsbygdsforskning är en nätpublikationsserie som ges ut vid socialvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi. Avsikten är att serien skall fungera som ett enkelt redskap och direkt länk mellan forskarna och en publik bestående av såväl andra forskare som en samhällsintresserad allmänhet. I serien presenteras därför ofta resultat från pågående forskning - också resultat av preliminär karaktär såsom beställda utredningar, förundersökningar, forskningsplaner och s.k. kongress papers. Under år 2010 kommer även några rapporter från tidigare år att läggas ut. Också kandidat- och magisteravhandlingar av allmänt intresse kan komma ifråga. Många rapporter omarbetas senare för att publiceras i peer review tidskrifter eller böcker. Seriens namn är på engelska Working Papers in Demography and Rural Studies, vilket väl beskriver seriens inriktning. Rapporterna föreligger i pdf format och kan laddas ner på vilken som helst dator utrustad med ett PDF Reader program. Enskilda rapporter kommer även att utges i tryckt format men huvudregeln är att användaren laddar ner önskad rapport från nätet. Redaktörer för serien 2010 är Erland Eklund och Fjalar Finnäs. Förfrågningar och kommentarer kan skickas till ruralpublications@abo.fi Åbo Akademi Socialvetenskapliga institutionen PB VASA

3 Working papers in Demography and Rural Studies Forskningsrapporter i demografi och landsbygdsforskning Åbo Akademi 9/2010

4

5 Världsarv i samverkan? Förvaltningsutredning 2010 Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård Åbo Akademi

6 Åbo Akademi, landsbygdsforskning ISBN ISSN (online) ISSN (print) Vasa 2010 Åbo Akademi

7 Förord Ett världsarv vittnar på ett unikt sätt om jordens och människans historia. I hela världen finns år 2010 över 900 världsarv, varav 21 går över flera nationers gränser. Ett världsarv kan vara ett kulturarv, ett naturarv eller en kombination av båda. Höga Kusten/Kvarkens skärgård, som är ett naturarv, är i fint sällskap med bl.a. Grand Canyon i USA och Galapagosöarna i Ecuador! Utnämningen ställer krav på att värna, vårda och visa världsarvet. Höga Kusten/Kvarkens skärgårds unika värden är geologiska formationer som kalottberg och De Geer-moräner. Unescos världsarvskonvention förbinder världsarvet att förvalta och bevara de unika värdena till kommande generationer. Ansvariga för samordningen av förvaltningen är: Länsstyrelsen i Västernorrland, Sverige och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, Finland. Därför är en fungerande samverkan mellan Höga kusten och Kvarkens skärgård av stor betydelse, samarbetet trampar ännu i barnskor. Förvaltningsutredningen är ett led till att utreda vilka olika förväntningar, uppfattningar, mål och konfliktområden som finns i dessa två kulturer och länder med tre geografiska områden och tre språk (svenska, finlandssvenska och finska). Hö Kvarkenrådets projekt Världsarv I Samverkan 63 Nord har som mål att utveckla och fördjupa samarbetet mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Resultatet är informationsmaterial om det gemensamma världsarvet samt att utveckla utbildningsmaterial, i syfte att öka kunskapen om det geologiska arvet och dess världsarvsvärden. och 2006 utvidgades området med Kvarkens skärgård. Samarbetspartners och finansiärer av projektet är Nordiska ministerrådet, Kvarkenrådet, Länsstyrelsen i Västernorrland, Örnsköldsviks kommun, Kramfors kommun, Forststyrelsen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Österbottens förbund, Korsnäs kommun, Malax kommun, Vasa stad, Korsholms kommun, Geologiska forskningscentralen och landstinget i Västernorrlands län. Hälften av finansieringen kommer från Europeiska unionen genom programmet Botnia- Atlantica. Anita Storm projektledare Kvarkenrådet Milly Lundstedt projektledare Länsstyrelsen i Västernorrland

8 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE UNESCO:S SYN PÅ VÄRLDSARVET DEN NATIONELLA NIVÅN FÖRVALTNING FÖRVALTARNA LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND OCH FORSTSTYRELSEN ÖSTERBOTTENS NATURTJÄNSTER DET GEMENSAMMA VÄRLDSARVET METOD ENKÄT Innehåll Analysverktyg Beskrivning av respondenterna INTERVJU Innehåll Beskrivning av respondenterna RESULTAT ENKÄT Beskrivning av respondenterna Höga Kusten Beskrivning av respondenterna Kvarkens skärgård Förvaltning Praktiskt arbete Destinationsutveckling Värdegrund, enastående universella värden Finansiering Det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård INTERVJU Den nationella nivåns delaktighet i förvaltningen Det gemensamma världsarvet Offentliga och privata aktörers världsarvsintressen Kommunernas världsarvsvision ANDRA NORDISKA VÄRLDSARV LAPONIA PROCESSEN VESTNORSK FJORDLANDSKAP ILULISSAT ISFJORD VAD KAN VI LÄRA AV DE ANDRA NORDISKA VÄRLDSARVEN? DISKUSSION DEN NATIONELLA NIVÅN DE REGIONALA FÖRVALTARNA DET LOKALA SAMHÄLLET TURISMINDUSTRIN PRIVATA SEKTORN OCH INVESTERARNA VÄRLDSARVSBESÖKARNA

9 9. REFERENSER I RAPPORTEN ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR BILAGOR

10 Figurförteckning figur 1 Organisationsschema för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård figur 2 Världsarvsområdet Höga Kusten och Kvarkens skärgård figur 3 Den ekostrategiska begreppsramen anpassad efter Sandell figur 4 Vilka uppgifter ingår i förvaltningsuppdraget för VHK? figur 5 Genom vilka forum borde man sprida kunskap om världsarvets förvaltning till det lokala planet? figur 6 Relation till förvaltningsorganisationen figur 7 Viktigaste informationskälla enligt ålder figur 8 Upplever du att din organisation får gehör för synpunkter och utvecklingsförslag? figur 9 Framtida helhetsansvar figur 10 Funktioner som bör integreras i förvaltningen figur 11 Funktioner som bör integreras i förvaltningen (forts.) figur 12 Önskar att organisationen i framtiden deltar i världsarvsarbete enligt kön figur 13 Hur stor betydelse har följande uppgifter inom länsstyrelsens förvaltning? figur 14 Önskat antal årliga förvaltningsmöten enligt kön figur 15 Vilka uppgifter ingår i förvaltningsuppdraget för VKS? figur 16 Genom vilka forum borde man sprida kunskap om världsarvets förvaltning till det lokala planet? figur 17 Relation till förvaltningsorganisationen figur 18 Viktigaste informationskälla enligt ålder figur 19 Upplever du att din organisation får gehör för synpunkter och utvecklingsförslag? figur 20 Framtida helhetsansvar figur 21 Funktioner som bör integreras i förvaltningen figur 22 Funktioner som bör integreras i förvaltningen (forts.) figur 23 Önskar att organisationen i framtiden deltar i världsarvsarbete enligt kön figur 24 Är representationen för KVD i balans? figur 25 Förändring av antal delegater i KVD figur 26 Förändring av antalet lokala representanter i KVD figur 27 KVD har fungerat väl enligt tjänstegrupp figur 28 Hur stor betydelse borde följande uppgifter ha inom KVD:s arbete?

11 figur 29 Önskat antal årliga KVD möten enligt kön figur 30 KVD:s mediala synlighet figur 31 Uppfattning om KVD:s centrala uppgifter figur 32 Uppfattning om KVD:s sekretariats uppgifter figur 33 Framtida ansvar för 'Underhåll och byggnation' figur 34 Framtida ansvar för 'Informationsskyltning' figur 35 Framtida ansvar för 'Upprätthålla bemannade informationspunkter' figur 36 Framtida ansvar för 'Underhåll och byggnation' figur 37 Framtida ansvar för 'Informationsskyltning' figur 38 Framtida ansvar för 'Upprätthålla bemannade informationspunkter' figur 39 Höga Kustens ställning som framtida turistdestination figur 40 Borde turistiskt utvecklingsarbete inbegripas i förvaltningsuppdraget? figur 41 Framtida ansvara för att 'Informera allmänheten' figur 42 Ansvara för 'Marknadsföring av WH som turistdestination' figur 43 Borde man vidta åtgärder för att synliggöra WH i media? figur 44 Behövs utbildning av certifierade världsarvsguider? figur 45 Kvarkens skärgårds ställning som framtida turistdestination figur 46 Borde turistiskt utvecklingsarbete inbegripas i förvaltningsuppdraget? figur 47 Framtida ansvara för att 'Informera allmänheten' figur 48 Framtida ansvara för 'Marknadsföring av världsarvet som turistdestination' figur 49 Behövs utbildning av certifierade världsarvsguider? figur 50 Världsarvets övergripande värdegrund figur 51 Utvidga världsarvets värdegrund genom att beakta både natur- och kulturvärden enligt utbildning figur 52 Sandells ekostrategiska begreppsram tillämpad i VHK figur 53 Världsarvets övergripande värdegrund figur 54 Utvidga världsarvets värdegrund genom att beakta både natur- och kulturvärden enligt utbildning figur 55 Sandells ekostrategiska begreppsram tillämpad i VKS figur 56 Har din organisation finansierat världsarvet? figur 57 Framtida finansieringsansvar figur 58 Finansieringsfördelning

12 figur 59 Har din organisation finansierat världsarvet? figur 60 Framtida finansieringsansvar figur 61 Finansieringsfördelning figur 62 Samverkansnivå i världsarvsfrågor, figur 63 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbete ske? figur 64 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbete ske? (forts.) figur 65 Önskat antal möten för samrådsgruppen enligt kön figur 66 Framtida gränsöverskridande projektområden figur 67 Gränsregionalt framtida samarbete, VHK figur 68 Samverkansnivå i världsarvsfrågor figur 69 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbetet ske? figur 70 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbete ske? (forts.) figur 71 Önskat antal möten för samrådsgruppen enligt kön figur 72 Framtida gränsöverskridande projektområden figur 73 Gränsregionalt framtida samarbete figur 74 Laponiaföreningens ansvarsfördelning figur 75 Förvaltningsstruktur i världsarvet Vestnorsk fjordlandskap figur 76 Ilulissats ansvarsfördelning figur 77 Hållbar världsarvsförvaltning och dess aktörer i Höga Kusten/Kvarkens skärgård figur 78 Föreslagna frågeställningar till förvaltningssamarbete, Höga Kusten figur 79 Föreslagna frågeställningar till förvaltningssamarbete, Kvarkens skärgård figur 80 KVD:s arbetsuppgifter figur 81 Uppdelningen av arbetsuppgifter mellan KVD och dess sekretariat figur 82 Framtida deltagande i världsarvsarbetet figur 83 Turismaktörer i Höga Kusten och Kvarkens skärgård, anpassad från Sandell (2002). 131 figur 84 Höga Kusten i dag och om 10 år figur 85 Kvarkens skärgård i dag och om 10 år figur 86 Världsarvet Höga Kustens logo fram till figur 87 Världsarvet Höga Kustens logo figur 88 Världsarvet Kvarkens skärgårds logo

13 Tabellförteckning tabell 1 Fakta om Höga Kusten tabell 2 Fakta om Kvarkens skärgård tabell 3 Respondenternas kön och ålder, Höga Kusten tabell 4 Respondenternas utbildning, Höga Kusten tabell 5 Respondenternas yrkestillhörighet, Höga Kusten tabell 6 Förekomst av världsarvsfrågor i det dagliga arbetet, Höga Kusten tabell 7 Andelen officiella representanter, Höga Kusten tabell 8 Representanternas kön och ålder, Kvarkens skärgård tabell 9 Respondenternas utbildning, Kvarkens skärgård tabell 10 Respondenternas yrkestillhörighet, Kvarkens skärgård tabell 11 Förekomst av världsarvsfrågor i det dagliga arbetet, Kvarkens skärgård tabell 12 Andelen officiella representanter, i Kvarkens skärgård

14 1. INLEDNING UNESCO:s målsättning med världsarvstanken är att genom världsarvskonventionens ordalydelse säkerställa identifiering, skydd, bevarande, presentation och överlämnande av kultur- och naturarv för hela mänskligheten till kommande generationer. Ett gränsöverskridande arbete är inte alltid självklart. Det är utmanande att samarbeta över gränser oberoende av hur dessa är formade eller platsbestämda. Det värde som i konventionen utgör fundament för världsarv definieras som särskilt stort universellt värde 1 och varje världsarv har sin specifika och unika betydelse. Världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgårds enastående, universella värden finns nedskrivna i ansökningsdokumenten för respektive världsarv. 2 Det gränsöverskridande arbete som sker inom detta världsarv, Höga Kusten/Kvarkens skärgård, kan anses vara världsarvsunikt. Endast två världsarv av 911 på UNESCO:s lista är gränsöverskridande, serienominerade världsarv som erhållit sin världsarvsstatus genom de extremt höga geologiska värden de representerar 3. Vårt gemensamma världsarv Höga Kusten/Kvarkens skärgård är exceptionellt eftersom det utgör en ytterst levande helhet. Inom dess gränser finns inte enbart ett enastående landskap utan även ett levande kustsamhälle. Med en befolkningsmängd på totalt ca invånare inom världsarvsgränserna för Höga Kusten och Kvarkens skärgård uppkommer förhoppningar, intressekonflikter och andra situationer som bör beaktas när man vårdar, värnar och visar världsarvet. Det bildas ett stort och komplext nätverk av världsarvsaktörer på olika nivåer, med olika intressen och mål, som alla har egna förväntningar om hur man skall förvalta detta unika område. Dagligen uppstår problem och situationer som bör lösas för att världsarvsarbetet skall kunna vara fruktbart, hållbart och ha en framtid i vår region. Att dessutom ta ett annat land 1 Outstanding Universal Value (OUV) beskrivs i UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) Outstanding universal value means cultural and/or natural significance which is so exceptional as to transcend national boundaries and to be of common importance for present and future generations of all humanity. As such, the permanent protection of this heritage is of the highest importance to the international community as a whole. The Committee defines the criteria for the inscription of properties on the World Heritage List. 2 Värdekriterierna i UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) ändrades Båda världsarvsdelarna är sålunda föreslagna som kriterium (i) vilket 2005 ändrades till kriterium (viii). Kvarkens världsarvsansökan hittas på adressen medan världsarvsbesluten finns på följande sidor: Höga Kusten och Kvarkens skärgård 3 IUCN World Heritage Studies Number Serial natural World Heritage properties. 1

15 och dess förvaltning i beaktande minskar inte kraven på förvaltningen i de båda världsarvsdelarna. Världsarv, som uppvisar speciellt höga naturvärden och som därmed är utsedda på basen av naturkriteriet, är oftast obebodda områden där största delen av arealen är skyddad mark t.ex. nationalparker. Så är det däremot inte i Höga Kusten/Kvarkens skärgård. En liten del av världsarvet Höga Kusten är skyddad natur genom naturreservat och nationalpark (ca 5 %). Hela området är även utpekat som riksintresse för naturvård och friluftsliv samt utpekat för dess marina värden i programmet för Baltic Sea Protected Area (BSPA). I Kvarken saknas nationalparksstatus men området är skyddat genom nationell lagstiftning bl.a. genom strandskyddsprogram, diverse andra naturskyddsprogram, värdefulla landskapshelheter samt genom Natura 2000 programmet. UNESCO ställer krav på statsparten som undertecknat världsarvskonventionen. Inom Världsarv i samverkan (VIS) 63⁰ N projektet har man arbetat med några av dessa krav bl.a. med att sprida världsarvstanken både i skolor och till allmänheten 4 men även gällande förvaltning av gränsregionala världsarvsobjekt 5. Att hitta en gemensam beskrivning av ordet förvaltning för att förklara målet med projektet för de berörda världsarvsaktörerna har varit en utmaning. Trots att förvaltningstraditionen i Finland och Sverige har en gemensam historisk grund kan man märka att ordet förvaltning kan vara svårt att förstå. I förvaltningsenkäten beskrivs begreppet förvaltning som följer: med begreppet förvaltning avses styrning, administration och utveckling av världsarvsområdet. Det är mot den här bakgrunden VIS 63⁰ N projektet presenterar en analys av det dagsaktuella förvaltningsläget i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. 4 Världsarvskonventionen artikel 27 och I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines)

16 2. SYFTE Denna förvaltningsutredning har gjorts på uppdrag av det gränsregionala projektet VIS 63⁰ N (världsarv i samverkan). VIS är ett av Kvarkenrådets gränsregionala projekt. Kvarkenrådet är en nordisk gränsregional förening. VIS 63⁰ N kan ses som ett fortsättningsprojekt till projektet VIS Världsarv i samverkan 6 (2007), även det relaterat till världsarvssamarbete. Rapporten är en del av VIS 63⁰ N:s Tema 1) Kunskapsspridning om världsarvets värden och Aktivitet 1) Samordning av världsarvets förvaltning och informationsinsatser mellan Västernorrland och Österbotten. Ursprungstanken var att jämföra förvaltningsplanerna i Finland respektive i Sverige. I och med att det inte fanns förvaltningsplaner i båda områdena att tillgå, beslöt projektledningen att utreda förvaltningen ur en annan vinkel. Centrala personer på nationell och regional nivå har intervjuats och enkäter har skickats till berörda parter för att få en kvalitativ analys av nuläget och framtiden. Projektledningen insåg snabbt att man inom VIS 63⁰ N kunde fokusera på det som ingen annan företog sig 7, dvs. att genom en enkätundersökning och genom intervjuer konkretisera förvaltningsbilden samt analysera dagsläget. Den ändrade strategin medförde samma resultat men gav dessutom en bredare nulägesanalys. Förvaltningsrapporten har tagits fram för att utgöra ett arbetsunderlag för samverkan, gränsregionalt men även som bas för det nationella arbetet inom bägge sidorna av världsarvet. Rapporten är en nulägesanalys (för åren ), men kommer även att utgöra en viktig referenspunkt i framtiden. Det är första gången man ur ett bredare samhällsvetenskapligt perspektiv undersöker hur olika världsarvsaktörer i Höga Kusten/Kvarkens skärgård ser på den lokala situationen, dess framtid och utvecklingspotential. Målsättningen med enkäten och intervjuerna är bl.a. att svara på följande frågor: Vilka aktörer är med och utvecklar vårt gemensamma världsarv? Vad vill vi göra med vårt gemensamma På den finländska sidan gjorde Forststyrelsen samtidigt en analys över besökare i världsarvet som resulterade i rapporten Besökarundersökning på världsarvet Kvarkens skärgård (svenska) (finska) 3

17 världsarv? Vilka behov finns hos olika aktörer? Vilka åtgärder bör vi ta för att upprätthålla ett levande gemensamt världsarv i framtiden? Syftet är att hitta en gemensam plattform för världsarvsaktörerna i Finland och Sverige, den gemensamma förvaltningen av världsarvet samt dess utveckling. Inom projektet har man huvudsakligen behandlat gränsregionala frågor, men nationella likheter och olikheter tas fram. 4

18 3. UNESCO:s SYN PÅ VÄRLDSARVET Världsarvskonventionen 8, som antogs av UNESCO:s generalförsamling 1972, är en av de internationella överenskommelser som flest stater ratificerat. I dag har stater undertecknat världsarvskonventionen vilket utgör en god grund för internationellt utvecklingssamarbete. Konventionen kan även anses vara ett av UNESCO:s flaggskepp i den mån världsarven ger organisationen internationell synlighet. År 1978 skrevs de första 12 världsarven in på UNESCO:s världsarvslista i dag har den utökats till 911 världsarv i 151 länder 10. Om drygt ett år, 2012, fyller världsarvskonventionen 40 år. UNESCO:s krav på de stater som signerat världsarvskonventionen är, enligt artikel 5, att: anta en allmän politik som syftar till att ge kultur- och naturarvet en funktion i samhällslivet samt inordna skyddet av detta arv i generella planeringsprogram upprätta ett eller flera organ inom sitt territorium, där sådana organ inte finns, för skydd, bevarande och presentation av kultur- och naturarvet och förse dessa med lämplig personal och med resurser som gör det möjligt för dem att utföra sina uppgifter utveckla vetenskapliga och tekniska undersökningar och forskning samt utarbeta sådana verksamhetsmetoder som gör det möjligt för staten att motverka de faror som hotar dess kultur- eller naturarv vidta lämpliga rättsliga, vetenskapliga, tekniska, administrativa och finansiella åtgärder som är nödvändiga för identifiering, skydd, bevarande, presentation och återställande av detta arv främja upprättande eller utveckling av nationella eller regionala centra för utbildning i skydd, bevarande och presentation av kultur- och naturarvet uppmuntra vetenskaplig forskning på detta område Sverige ratificerade världsarvskonventionen 1985 och Finland ett par år senare, Efter en relativt kort ansökningsprocess erhöll världsarvet Höga Kusten världsarvsstatus på basen av geologiska kriterier Detta värdekriterium fick även stå som underlag för den Givet antal enligt per den per den I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) anges år 2005 att kriterium (viii) anger platser som anses vara enastående exempel vilka representerar viktiga steg i jordens historia. I Höga Kusten/Kvarkens skärgårds exempel är det den geologiska utvecklingen som är grundkriteriet. 5

19 serienominering som skedde 2006 när Kvarkens skärgård erhöll världsarvsstatus och ett geologiskt gränsöverskridande 12 världsarv såg dagens ljus. UNESCO ställer krav på stater som ratificerat världsarvskonventionen. Uppfyller staterna inte dessa krav kan UNESCO vidta sanktioner och i yttersta fall exkludera världsarv från den prestigefyllda listan. I samband med projektet VIS 63 N står två kravområden i fokus; information och utbildning 13 samt förvaltning 14. Hur skall man tolka UNESCO:s krav på förvaltning, dvs. management? Ordet management kan översättas till svenska bl.a. med betydelsen av 1. hantering, skötsel, administration och förvaltning 2. ledarskap, arbetsledning, företagsledning, styrelse, ledningssätt, förvaltningsmetoder, ledningsrutiner och god förvaltningssed 15 : I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv anger man inte exakt vad eller vem som skall upprätthålla och förverkliga ett förvaltningssystem eller ledarskapsorganisation. Det hänvisas i till att ett effektivt förvaltningssystem är beroende på typ av världsarv, karaktärsdrag och behov samt dessa kulturella och naturliga sammanhang. Förvaltningssystem kan variera beroende på kulturella olikheter, resurstillgångar och andra faktorer. Förvaltningen kan bl.a. bestå av traditionell praxis, befintliga planläggningsinstrument och andra kontrollmekanismer för planläggning, både formella och informella. I anges att en effektiv förvaltning inkluderar en långsiktig planering samt kontinuerliga vardagliga aktiviteter för att skydda, bevara och presentera världsarvet. 12 I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) anges 2008 I riktlinjerna för gränsöverskridande världsarv dvs. Transboundary World Heritage. 13 Artikel 27 i Världsarvskonventionen Varje stat som är part i denna konvention skall med alla lämpliga medel och i synnerhet genom utbildnings- och informationsprogram sträva efter att stärka sina medborgares uppskattning av och respekt för det kultur- och naturarv som definieras i artiklarna 1 och 2 i konventionen. Artikel 28 i Världsarvskonventionen De fördragsslutande stater som mottar internationellt bistånd enligt konventionen skall vidta lämpliga åtgärder för att sprida kunskap om betydelsen av de objekt, vilka är föremål för bistånd, och om den roll som sådant bistånd har spelat. 14 Världsarvskonventionen artikel den I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) An effective management system depends on the type, characteristics and needs of the nominated property and its cultural and natural context. Management systems may vary according to different cultural perspectives, the resources available and other factors. They may incorporate traditional practices, existing urban or regional planning instruments, and other planning control mechanisms, both formal and informal. 17 I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) Effective management involves a cycle of long-term and day-to-day actions to protect, conserve and present the nominated property. 6

20 I som beskriver förvaltning av serienominerade världsarv, ställs det krav på ett existerande förvaltningssystem eller en förvaltningsmekanism för sådana världsarv. Det finns inget officiellt krav på att de två delarna i Höga Kusten/Kvarkens skärgård skall skriva en gemensam förvaltningsplan och tillsammans sända den för godkännande till UNESCO. Denna fråga har diskuterats mellan de nationella förvaltarna. Ett sådant förfarande uppmuntras dock i dylika fall från UNESCO:s sida. 18 UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) In the case of serial properties, a management system or mechanisms for ensuring the co- ordinated management of the separate components are essential and should be documented in thenomination (see paragraphs ), redogörs för vilka krav som ställs på serienominerade, gränsöverskridande världsarv. 7

21 4. DEN NATIONELLA NIVÅN 4.1 Förvaltning Den allmänna förvaltningsutvecklingen i våra länder har under de senaste åren gått från ett governement mönster, uppbyggd kring statliga enheter och hierarkiska förvaltningsorganisationer, till ett governance tänkande där förvaltningen sker genom en nyordning av aktörer 19. Den traditionella myndighetsförvaltningen uppblandas med andra aktörer från både lokala och regionala nivåer av som t.ex. representanter från tredje sektorn, föreningar, intresseorganisationer samt övriga intressenter. Det existerar i dag en mångfald av beroendeförhållanden mellan statliga myndigheter och grupperingar som har ett intresse i olika sakfrågor. Utvecklingen har resulterat i en flernivåförvaltning (multi-level governance) där lokala och regionala aktörer möts och i en allt större utsträckning får tillträde till ett mera omfattande antal arenor än tidigare. När staten ratificerar ett internationellt avtal, i detta fall världsarvskonventionen, förbinder man sig att avyttrar en del av sitt suveräna inflytande över ett speciellt område, i detta fall över världsarvsområdet. Makt och krav överförs mellan den nationella och den övernationella beslutsnivån. När det gäller världsarvskonventionen kan man förenklat säga att såvida staten inte följer de krav UNESCO ställer i världsarvskonventionen kan UNESCO, i yttersta fall, dra tillbaka utnämningen. Där utöver ställs ett förvaltningskrav på den nationella nivån. I förlängningen sker det, i de flesta fall, även en förflyttning av beslutanderätt från nationell till regional och lokal nivå. Inom världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård har mandatet överförts från UNESCO till signatärstaterna Sverige och Finland, vidare till Naturvårdsverket i Sverige och miljöministeriet i Finland och slutligen till dess regionala representanter länsstyrelsen i Västernorrland och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster. En helhetsbild över förvaltningskonstruktionen för det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård beskrivs i figur 1 nedan. Naturvårdsverket är den myndighet i Sverige 20 som ansvarar för naturarvens fortlöpande ärenden medan den kontinuerliga tillsynen av världsarven främst överlåtits till länsstyrelserna. På det regionala planet har länsstyrelsen i Västernorrland ansvaret för världsarvet Höga Kusten. Enligt den nuvarande organisationsstrukturen inom länsstyrelsen är det dess avdelning 19 Om förvaltning av naturresurser kan bl.a. i Omstridd Natur (red. Sandström, Hovik och Falleth) samt i Flipping the Pyramid (Rova)

22 Miljö och natur med sektionen för skydd och skötsel som i praktiken arbetar med världsarvs frågor. Eftersom delar av världsarvet Höga Kusten även är nationalpark och naturreservat som är statligt ägda, innehar Naturvårdsverket beslutsfunktioner inom området. Höga Kusten är ett av tre svenska världsarv som kan påvisa speciellt höga naturvärden och det enda världsarvet nominerat på basen av naturkriterium (viii), dvs. geologi. figur 1 Organisationsschema för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. 9

23 År 2005 antog statsrådet i Finland en ändring av förordning 354/ där man slog fast mandatet för nationella världsarv. Man bestämde att överföra beslutsmakten angående naturarven från undervisningsministeriet till miljöministeriet som nu således ansvarar för beredning och hantering av naturarvsfrågor och företräder expertis på området. År 2006, när Finland erhöll sitt första, icke-kulturella världsarv, beslöt miljöministeriet överföra mandatet för förvaltning och utveckling av världsarvet Kvarkens skärgård till Forststyrelsens enhet för Naturtjänster vars regionkontor Österbottens naturtjänster blev den regionala förvaltaren. Kvarkens skärgård är Finlands första, och hittills enda, världsarv som är upptaget på UNESCO:s lista på basis av höga naturvärden Förvaltarna länsstyrelsen i Västernorrland och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster De förvaltande myndigheterna i både Finland och Sverige representerar staten på regional nivå. Både länsstyrelsen i Västernorrland och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster har erfarenhet av att behandla världsarvsfrågor i och med att båda varit delaktiga i respektive ansökningsprocess. Båda dessa organisationer är för tillfället under omstrukturering; länsstyrelsen genom en nationell decentraliseringsprocess och Forststyrelsen genom den nationella bolagsgruppens omarbetning. Länsstyrelsen i Västernorrland och dess sektion för skydd och skötsel finns i Härnösand. Målet med länsstyrelsens naturskyddsarbete är att skydda och vårda värdefulla naturmiljöer, att bevara den biologiska mångfalden och att se till att mark och vatten används på ett långsiktigt hållbart sätt samt att ha ett ansvar för att föra ut kunskap samt uppmuntra, stödja och förankra naturvårdsarbetet lokalt 23. Man arbetar bl.a. med att inrätta och förvalta nationalparker och naturreservat. Länsstyrelsen i Västernorrland erhåller ingen årlig uppdragsbeskrivning för världsarvsarbetet. Som grund för arbetet står Regeringens skrivelse 2001/02:171 Unescos världsarvskonvention och de svenska världsarvsobjekten samt eventuella uppdrag från UNESCO. Målet som förvaltare, enligt denna handling 24 är att för länsstyrelsernas del inneha ett: 21 Förordning 354/ stipulerar att undervisningsministeriet och miljöministeriet beslutar inom respektive förvaltningsområde om föreläggandet av objekt, vilka tillhör Finlands kultur- och naturarv, för upptagande på världsarvslistan som avses i artikel 11 (2) i konventionen. 22 Mer specifikt enligt värdegrund (viii) geologi Skrivelse 2001/02:171 Unescos världsarvskonvention och de svenska världsarvsobjekten 10

24 [...] samordnande ansvar för världsarvet inom sitt område och har tillsyns- och beslutsuppgifter enligt berörda författningar 25. I tveksamma och principiella ärenden och situationer skall länsstyrelsen samråda med Riksantikvarieämbetet respektive Naturvårdsverket. [...] Länsstyrelsen skall följa och vid behov styra utvecklingen inom ramen för de styrmedel som länsstyrelsen förfogar över. Länsstyrelsen har självfallet en viktig funktion i de förvaltningsråd 26 som bildas. Förvaltarna av världsarven i Sverige förväntas sköta sitt uppdrag i enlighet med världsarvskonventionen och dess riktlinjer. Enligt Jan Turtinen 27 är normen den att världsarven i Sverige förvaltas i den normala natur- och kulturmiljövårdens organisation och arbete, där länsstyrelserna har ett tungt ansvar. I regeringens skrivelse omnämner man speciellt ägarna av världsarvet, dvs. de som äger marken och vattnet. I Höga Kustens fall gäller det 95 % av världsarvsområdet 28. Enligt den svenska modellen är det denne som har huvudansvaret för sin egendom och underhåller den. Ägaren svarar för ett världsarvs dagliga skötsel. Detta skall givetvis ske enligt de fastställda planer och enligt den skyddslagstiftning som kan gälla för området. Flera av de svenska ägarna och kommunerna har inrättat särskilda förvaltningskontor som svarar för vård och utveckling av världsarvet. De har också tagit ansvar för att engagera regionala och lokala myndigheter och institutioner så att dessa sprider information, gör utvecklingsinsatser för turism etc. Kartan i figur 2 visar avgränsningen av världsarvet Höga Kusten och Kvarkens skärgård där de vita områdena markerar världsarvet och tabell 1 beskriver världsarvet Höga Kusten i korthet. 25 Gällande naturarv är det i huvudsak följande författningar som gäller: Plan- och bygglagen (1987:10) samt Plan och byggförordningen (1987:383). Även Miljöbalken (1998:808) och därtill tillämpliga förordningar, främst förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m., förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., nationalparksförordningen 1987:938) och förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Även andra författningar och bidragssystem kan användas för att förstärka skyddet för världsarvet, särskilt i skyddsområdet kring detta. Det kan vara hänsynsregler och stödsystem inom skogs- och jordbrukslagstiftningen, andra sektorers bidragssystem m.m. Skyddsområdet skall normalt vara så rikt tilltaget att exploateringar utanför detta område inte skall påverka världsarvets kärna i någon nämnvärd omfattning. Miljöbalkskommittén (1999:03) har regeringens uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken. Kommittén skall ägna särskilt intresse åt bl.a. frågan om hur 3 och 4 kap. i miljöbalken skall integreras med hänsynsreglerna och andra regler om markanvändning i balken, vilket bl.a. berör världsarvsfrågor. 26 Skrivelse 2001/02:171 Unescos världsarvskonvention och de svenska världsarvsobjekten kapitel 9.6 Förvaltningsråd 27 Personlig kommunikation per e-post Jan Turtinen, utredare vid Riksantikvarieämbetet, Fotnot 19 kapitel 9.4 Ägarna 11

25 figur 2 Världsarvsområdet Höga Kusten och Kvarkens skärgård. tabell 1 Fakta om Höga Kusten Världsarv sedan Storlek ha, varav 56 % vattenområde och 44 % land Landhöjning Den relativa landhöjningen uppgår till 286 meter över nuvarande havsyta (världsrekord) var landhöjningen 8 mm/år Regional förvaltare Länsstyrelsen i Västernorrlands län Kommuner Kramfors och Örnsköldsvik (från syd till nord) Befolkning 5000 bofasta invånare inom områdets gränser (varav 98 % i Kramfors kommun), i närområdet Privat- och statsägd mark Privatägd mark 95 % och statsägd mark 5 % Andel naturskyddade områden ca 5 % statsägd mark Regionkontoret för Forststyrelsens naturtjänster, dvs. Österbottens naturtjänster finns i Vasa och handhar förvaltningen av Kvarkens skärgård. Forststyrelsens naturtjänster är en av tre enheter inom det statliga affärsverket koncernen Forststyrelsen som har till uppgift att bedriva affärsverksamhet samt inneha offentliga förvaltningsuppgifter. Forststyrelsen är med andra ord en myndighet vars uppdrag är att producera tjänster inom naturresursförvaltningen i 12

26 Finland samt hand ha statliga mark- och vattenområden. Forststyrelsens avdelning för naturtjänster beskriver sin verksamhet som: Naturtjänster ansvarar för Forststyrelsens offentliga tjänster. Man vårdar naturen genom att sköta nationalparker, utflyktsområden och andra naturskydds- och ödemarksområden. Dessutom erbjuder man tjänster inom naturturism, friluftsliv, jakt, fiske och terrängtrafik 29. Årligen uppsätts mål genom ett resultatavtal mellan miljöministeriet och Forststyrelsen. I avtalet under rubriken Forststyrelsens officiella förvaltningsuppgifter inom miljöministeriets verksamhetsområde är förvaltningsuppdraget att tabell 2 30 bl.a. vårda världsarvsområdet samt koordinera utveckling, skötsel och förvaltning av detsamma. De årliga målsättningarna har bl.a. varit att skapa en organisation för Kvarkens skärgård och att framställa en förvaltningsplan. Förvaltnings- och utvecklingsplanen godkändes 2009 och är ett papper för aktörers samverkan men inget instrument med rättsverkan. I korthet. tabell 2 Fakta om Kvarkens skärgård beskrivs världsarvet Kvarkens skärgård i Världsarv sedan Storlek ha, varav 85 % vattenområde och 15 % land 70 km brett och 60 km långt Landhöjning 2008 var landhöjningen 8-8,5 mm/år Antal öar ca Regional förvaltare Forststyrelsen Österbottens naturtjänster Kommuner Korsnäs, Malax, Vasa, Korsholm, Vörå-Maxmo (från syd till nord) Befolkning bofasta invånare inom områdets gränser, i närområdet Privat- och statsägd mark Andel naturskyddade områden Privatägd mark 94 % och statsägd mark 6 % samt privata vatten 57,5 % och statsägda vatten 42,5 % 44 % både privat- och statsägd mark Sektionen för skydd och skötsel vid länsstyrelsen i Västernorrland har en (1) person anställd för världsarvskoordinering med 50 % finansiering från länsstyrelsen av medel som erhållit från Naturvårdsverket. Den andra delen, dvs. 50 % av tjänsten, finansieras genom Kvarkenrådets "Merenkurkun luonnonperintökohteen hoito sekä maailmanperintöalueen kehittämisen, hoidon ja hallinnon koordinointi. Metsähallitus hoitaa muita hallinnassaan olevia kohteita ja osallistuu Suomen aielistan kohteiden valmisteluun erikseen sovittavassa laajuudessa." Skötseln av Kvarkens naturarv såväl som koordinering av världsarvsområdets utveckling, skötsel samt förvaltning. Forststyrelsen sköter andra mål inom dess besittning och deltar i färdigställandet av Finlands tentativa lista över världsarv (natur) med en på förhand fastställd omfattning [författarens översättning]. 13

27 projekt VIS 63 N. Uppdraget beskrivs som världsarvssamordnare med uppgift att förverkliga besöksplatser och påvisa världsarvets värden, bygga nätverk mellan aktörer, vara en länk mellan aktörerna och länsstyrelsen samt ta fram en förvaltningsplan för världsarvet Höga Kusten 31. Samordnaren skall även implementera världsarvskonventionen, informera om världsarvet, revidera världsarvsmaterial, tillgängliggöra världsarvet för olika grupper, upprätthålla den officiella webbsidan samt hålla sig uppdaterad på ny forskning. Vid Forststyrelsen Österbottens naturtjänster arbetar i huvudsak tre (3) tjänstemän huvudsakligen med världsarvet. Ett varierande antal personer arbetar i mindre omfattning med ansvarsuppgifter i samband med världsarvsfrågor. De huvudsakliga site-managers 32 har uppdelade ansvarsområden för världsarvsfrågor 33. I Höga Kusten finns det för tillfället ingen gruppering som har hand om världsarvsfrågor utöver en informell arbetsgrupp vid länsstyrelsen i Västernorrland samt fyra representanter som länsstyrelsen utsett till samrådsgruppen 34 för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Under åren 2000 till 2007 fanns det ett system av deltagandeförvaltning där myndighetsrepresentanter tillsammans med regionala och lokala aktörer träffades och diskuterade världsarvsrelaterade frågor. Dessa grupper var 1) skötselkommittén, 2) samverkanskommittén och 3) referensgruppen; samtliga sammankallade av länsstyrelsen. Skötselkommittén ansvarade för förvaltningsfrågor och bestod av representanter från länsstyrelsen, skogsstyrelsen och kommunerna Kramfors och Örnsköldsvik. Man behandlade bl.a. strategier för världsarvet och ett utkast till förvaltningsplan. Samverkanskommittén ansvarade för utvecklingsärenden och bestod av representanter från länsstyrelsen samt kommunerna. De kommunala representanterna var tre (3) till antalet per kommun och med namngivna ersättare. I gruppen behandlades ämnesområdena friluftsliv, planering, turism, 31 Personlig kommunikation Britt-Marie Lindström, enhetschef för sektionen skydd och skötsel vid länsstyrelsen i Västernorrland, Härnösand Inom världsarvsförvaltning hänvisar man till ledningen som utvecklar, styr och följer upp världsarvets verksamhet som site-managers. 33 Enligt Forststyrelsens naturtjänsters broschyr Vem gör vad i världsarvet 2010? är förvaltningsuppgifterna uppdelade enligt följande. De tre huvudsakliga site-managers ansvarar för frågor gällande 1) service och infrastruktur för besökare, koordinering av världsarvsuppgifterna, 2) förvaltnings- och utvecklingsplan, Unesco, Höga Kusten, nordiskt samarbete, samt 3) företagarsamarbete, världsarvslogo, webbsidan och informationsmaterial. Övrig personal hand har frågor gällande naturskyddet i världsarvet samt information om världsarvsdelegationens verksamhet. Därutöver finns uppgifter för kundrådgivning och allmän information om världsarvet vid Terranova, Kvarkens naturcentrum. 34 Tre (3) representanter från länsstyrelsen i Västernorrland och två (2) kommunala representanter från vardera världsarvskommunen sitter med i samrådsgruppen. 14

28 information, evenemang m.m. Möten hölls turvis i Örnsköldsvik och i Kramfors 35. Referensgruppen representerade näringslivet och den lokala befolkningen. Man behandlade liknande frågor som inom skötselkommittén men även frågor av mer allmän turistisk karaktär såsom infrastruktur och utvecklingen av besöksmål. Något politiskt forum har inte funnits. Förvaltaren i Kvarkens skärgård, Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, har initierat ett förvaltningssystem som utgår från världsarvsdelegationen för Kvarkens skärgård. För tillfället består gruppen av 26 delegater med namngivna, personliga suppleanter. Världsarvsdelegationen har ett sekretariat, bestående av åtta (8) personer 1) göra en förvaltnings- och utvecklingsplan 2) följa med och främja förvaltnings- och utvecklingsplanens förverkligande 3) upprätthålla och främja kontakterna och samarbetet med Höga Kusten och andra nordiska världsarv 4) synliggöra Kvarkens världsarv regionalt, nationellt och internationellt 5) komma överens om arbetsfördelningen mellan de olika aktörerna till exempel genom att tillsätta arbetsgrupper 6) följa med den geologiska, ekologiska, ekonomiska och sociala utvecklingen 7) se till att avsiktsförklaringen för området efterlevs av både myndigheter, företagare, markägare och invånare 36 från myndigheter med finansiellt ansvar för världsarvet samt tre arbetsgrupper; marknadsföringsgruppen, markanvändningsgruppen och arbetsgrupp för information, service och infrastruktur. Världsarvsdelegationens uppgifter är att: Världsarvsdelegationens sekretariat har till uppgift att bereda ärenden för världsarvsdelegationen. Det saknas en kontinuerlig grundfinansiering i bägge länderna för världsarvsarbete överlag. Både i Sverige och Finland har man varje år erhållit finansiering från nationell nivå, Naturvårdsverket i Sverige och miljöministeriet i Finland. År 2010 fick länsstyrelsen i Västernorrland totalt SEK för världsarvsarbete från Naturvårdsverket. I Höga Kusten är man, när det gäller konkreta åtgärder, hänvisad till allmänna medel som fås för skötsel och förvaltning. Inom denna allokering nämns ingenting om finansiering av världsarv. År 2010 erhöll Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, genom ett tilläggsanslag från riksdagen, för världsarvsarbete. Man använder även Forststyrelsens ordinarie medel till världsarvsarbete. I Kvarkens skärgård har man även regionalt finansierat världsarvsarbetet 35 Det sista mötet för samverkanskommittén hölls på Skagsudde den I världsarvsdelegationens sekretariat sitter representanter från berörda myndigheter samt regionala aktörer Österbottens förbund, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Geologiska forskningscentralen (GTK) samt världsarvskommunerna vilka representeras av Korsholms kommun. 15

29 genom projektanslag från bl.a. Österbottens förbund och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, genom EU 37 - samt kommunala medel. En relativt stor del av världsarvsarbetet utförs med projektfinansiering. EU:s strukturfondsmedel, bl.a. från Botnia Atlantica, har under de senaste åren utgjort en tilläggsfinansiering av det grundläggande världsarvsarbetet i Höga Kusten. I Finland har turismutvecklingen inom världsarvsområdet skett i huvudsak finansierat genom olika projekt 38. Olikheterna i arbetsbilden mellan de två förvaltande myndigheterna kan främst ses i deras personalresurser och ekonomiska resurser samt i omfattningen av deltagandeförvaltning på det regionala och lokala planet. Även hur förvaltarna återkopplar arbetet till nationell nivå skiljer sig åt. 4.3 Det gemensamma världsarvet UNESCO:s anspråk på världsarvens enastående universella värden vilar på tre grundpelare 39 som alla är uppfyllda för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgårds del. I UNESCO:s beslut är världsarvet utsett på basen av kriterium (viii), alltså de geologiska värdena, dessutom har integritetskravet 40 godkänts och det gemensamma världsarvet har ansetts möta kraven på skydd och förvaltning. Det gemensamma världsarvet skall inom år 2012, som en del av den periodiska rapporteringen för Europa och Nordamerika, rapportera till UNESCO. I denna rapport skall man uppdatera och förtydliga listan på världsarvets enastående universella värden samt därigenom även presentera den rådande förvaltningssituationen. I rapporten uppdateras de universella värdena utgående från de senaste tillkomna direktiven i UNESCO:s operativa regelverk och dessa värden kommer i framtiden att få en mer central roll vid uppföljning av världsarvets status. Samverkan mellan världsarvsdelarna sker inom en gemensam samrådsgrupp 41 som från början bestod av fyra (4) representanter från vartdera landet. Gruppen utvidgades i början av 2010 med en representant från respektive land. Från Höga Kusten togs världsarvssamordnaren från 37 Finansiering bl.a. genom EU:s strukturfonder samt Leader understöd. 38 FENIKS (förbättrande av naturturismens förutsättningar i världsarvet Kvarkens skärgård) I - III, UNIK (utveckling av naturturismen i världsarvet Kvarkens skärgård) och Land of the Rising Stones 1 och 2 (marknadsföringsåtgärder), KIKS I-III (kompetenshöjande åtgärder i Kvarkens skärgård bl.a. utbildning av världsarvsguider), besökarundersökning på världsarvet Kvarkens skärgård 2009 samt ett pågående arbete med en turismplan för världsarvet Kvarkens skärgård. 39 Bilaga 9 40 Begreppet integritet kan beskrivas som okränkbarhet eller orubbat tillstånd. Enligt Förvaltningsoch utvecklingsplanen för Kvarkens skärgård skall begreppet integritet tolkas som att världsarvet ska beaktas som en helhet bestående av olika delar: geologi, biologisk mångfald och kultur

30 länsstyrelsen i Västernorrland med medan representanten från den finländska sidan ännu inte utsetts 42. I dagsläget består den svenska representationen av tre (3) tjänstemän från den förvaltande myndigheten samt två (2) kommunala, politiskt valda representanter. Från den finländska sidan representeras världsarvet av tre (3) tjänstemän varav en (1) från den förvaltande myndigheten samt en (1) kommunal tjänsteman. Redan i världsarvsansökan 2005 förband sig Sverige och Finland att etablera ett gemensamt organ med uppgift att: Koordinera rapportering till UNESCO vart sjätte år. Koordinera framtagande och uppdaterande av förvaltnings- och utvecklingsplaner. Skapa och stärka en gemensam identitet. Behandla gemensamma projekt. Följa och delta i det nordiska världsarvssamarbetet. Vara informerad om övriga gränsöverskridande världsarv. Vid ett konstituerande möte , beslöt man att finansieringen för gruppen skall ske genom myndigheternas ordinarie verksamhet samt angav samrådsgruppens organisations- och arbetsformer som följande: Gruppen sammankallas av Västernorrlands länsstyrelse och Forststyrelsen [Österbottens naturtjänster]. Gruppen har åtta medlemmar, fyra från varje land, som representerar förvaltande myndigheter och kommuner. Gruppen har två möten (och/eller videomöten) per år, mötena hålls växelvis i båda länderna vår och höst. Ordförande alternerar utifrån aktuellt land för mötet. Gruppen har två sekreterare, en från varje land. Huvudsekreterare alternerar utifrån aktuellt land för mötet. Gruppen kan delta i studieresor, informationsmöten och seminarier samt anordna presskonferenser. Genom att titta på landskapshelheten och beskriva den samt dess användning kan man skapa en bild om hur olika aktörer och intressenter ser på världsarvsområdet. Denna betraktelse ger även en god jämförelsegrund mellan de två områdena. En tillämpning av Klas Sandells teoretiska bild, som han kallar den ekostrategiska begreppsramen och som beskrivs i figur 3, visar ett mönster på hur olika aktörer förhåller oss till naturen och det omgivande landskapet i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård (Sandell 2002 och 2003). Sandells begreppsramen baserar sig på fyra separata strategier vilka utgörs av begreppsparen 1) funktionell 42 Frågan har ännu inte behandlats i Kvarkens världsarvsdelegation medan världsarvsdelegationens sekretariat föreslagit att den nya medlemmen representerar en världsarvskommun. 43 Protokollsutdrag från Samrådsgruppen för Höga Kusten Kvarkens skärgård, 18 januari