Effektutvärdering. av Rymdstyrelsens nationella fjärranalysprogram

Transkript

1 Effektutvärdering av Rymdstyrelsens nationella fjärranalysprogram

2 Effektutvärdering av Rymdstyrelsens nationella fjärranalysprogram Det nationella fjärranalysprogrammet har pågått i sin nuvarande form sedan början på 2000-talet med mål att: Stödja och uppmuntra forskning av hög kvalitet Stärka kopplingen mellan forskning, utveckling och de potentiella användarna så att forskningsresultaten kommer till nytta i praktisk användning Verka för en omfattande användning av fjärranalysteknik inom bl.a. tillämpningar och forskning runt klimat och miljö Stimulera de svenska företagens förmåga att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster inom fjärranalysområdet Sprida fjärranalystekniken och dess fördelar, så att fjärranalys blir ett uppskattat och naturligt hjälpmedel i allt fler samhällssektorer Fjärranalysprogrammet består av två delar; forskningsdelen och användardelen. Inom forskningsdelen fördelas stöd till svenska forskare på fjärranalysområdet medan användardelen fokuserar mer på tillämpning och byggandet av tjänster, i möjligaste mån baserade på forskningens resultat. Användardelen har även setts som en katalysator för att visa på potentialen av användandet av fjärranalysdata. Fokus för denna utvärdering ligger på att belysa effekterna av Rymdstyrelsens stöd till de svenska aktörerna inom fjärranalys. Syftet med effektutvärderingen är att skapa bättre underlag för Rymdstyrelsens verksamhetsplanering och att ta reda på vad som kan eller bör förändras för att förbättra programmets effektivitet och måluppfyllelse. Rymdstyrelsen strävar hela tiden efter att anpassa stöd och bidrag efter aktuella förutsättningar så att maximal utväxling av insatta medel kan åstadkommas. Effektutvärderingen belyser följande frågeställningar: Programmets bidrag till en stärkt samverkan och en god utväxling mellan forskning, utveckling och användning av fjärranalysmetoder, Programmets funktion som en katalysator för ett ökat användande av fjärranalysteknik i samhället, Programmets betydelse för svensk industris konkurrenskraft, både nationellt och internationellt. Utvärderingsteamet har koncentrerat sig på vilka resultat och effekter av fjärranalysprogrammet som kan observeras bland deltagande forskare, utvecklare, användare, och aktörer i övrigt. Man har också tittat på i vilken utsträckning och på vilket sätt Fjärranalysprogrammets programstrategi har visat sig vara ändamålsenlig, om Rymdstyrelsen har bedrivit Fjärranalysprogrammet på ett bra sätt och i vilken utsträckning Fjärranalysprogrammets mål har uppnåtts. Som underlag har använts samtliga utlysningar sedan start, programbeskrivningar, tidigare utvärderingar, projektlistor, Rymdstyrelsens branschstatistik, sonderande intervjuer, djupintervjuer och fallstudieobjekt mm. Då fjärranalysprogrammet pågått i snart 12 år tycker Rymdstyrelsen att det angeläget att utvärdera programmet i sin helhet och dess samlade effekter. Tidigare har de ingående programdelarna utvärderats var för sig vid två tillfällen; användardelen 2006 och forskningsdelen 2010 men det har hittills inte gjorts någon övergripande effektutvärdering. Denna utvärdering tar stöd i dessa tidigare utvärderingar och deras slutsatser. Effekterna av programmet behöver kommuniceras på ett tydligt sätt mot berörda målgrupper. Fjärranalysdagarna 2013 är ett utmärkt tillfälle att göra detta. För Rymdstyrelsens fjärranalysverksamhet Göran Boberg, Robert Lundin, Kristine Dannenberg, Karin Holmquist

3 Fjärranalysprogrammet 2.0 Förlag till åtgärder Forskningsdelen Breddade bedömningskriterier för FAK Prioritera starka forskningsmiljöer Möjlighet att stödja valideringsarbete Forskningens långsiktiga nytta ska framgå av ansökan (tillämpningsnära) > ny bilaga Forskningsdelen Överväga ifall atmosfärsforskning ska tillbaka till FAK Gemensam forskningsutlysning kvarstår Vässa bedömningskriterier för vad som ska premieras Samverka med andra forskningsfinansiärer Användardelen Global monitorering-klassificering tas bort ingen öronmärkning av medel Idéutvecklingskomponenten flyttas till RyT- programmet utan ändring av budget Snabbspår kvar trots lågt söktryck Programspecifika mål utvecklas internt Användardelen Sprid ordet satsa på nya användare Näringslivsutvecklingen inom RyT-programmet Utvecklingskomponent ska finnas i projekten Användarnas genuina intresse skall säkerställas genom adekvat medfinansiering Hävda oss inom GMES tjänsteproduktion Sammansättning av FAK Dagens sammansättning fungerar Viktigt med kunskap om svenska förhållanden..och EU / ESA Bredda expertisen

4 Uppföljning av projekt Förbättra uppföljningen av projekt Sammanföra forskare med användare Inkubatorer för industri / akademi. Matcha! Nyckeltal i databas för framtida uppföljning och statistik Öka fjärranalysanvändningen Uppgradera fjärranalysprogrammet Fjärranalysdagarna Uppsökande verksamhet, besök användarforum Lär känna användarnas behov Prioritera utåtriktad verksamhet

5

6

7

8

9

10

11

12 Miljoner kronor Forskningsdelen Användardelen Kvot 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kvot forsknings-/användardelen

13 Antal projekt per år SU CTH SLU LU KTH SMHI UU GU FOI MaH LTU Metria Antal projekt Genomsnittlig offentlig budget Miljoner kronor Genomsnittlig offentlig budget [ksek] CTH, Radio- & rymdvetenskap SLU, Skogl. resursh. & geom. LU, Naturgeo. & ekosysteman. SMHI SU, Systemekologi SU, Meteorologi KTH, Geodesi & fotogr. SU, Naturgeografi KTH, Samhällsplan. & miljö GU, Kemi UU, Geovetenskaper UU, Limnologi CTH, Onsala UU, Bildanalys LU, LUCSUS SLU, Biostokastikum UU, Metrologi FOI, Sensorsystem LTH, Atomfysik MaH, Lärarutbildnngen LTU, Vattenteknik Metria Antal projekt per år Miljoner kronor Antal projekt Genomsnittlig offentlig budget Genomsnittlig offentlig budget [ksek]

14 Andra myndigheter 9% Företag 0% Forskningsinstitut 1% Andra myndigheter 6% Metria/Satellus SLU Brockmann/VPC/Swedpower CTH SMHI Spacemetric UU SU Carmenta FOI Sweco Strömbeck OM&M Dianthus SGI Ekologigruppen Foran Lantmäteriverket Navig8 KaU Aqua Biota ESRI Calluna Miljoner kronor UoH 90% Forskningsinstitut 1% Företag 64% Antal ansökningar Antal ansökningar Beviljandegrad UoH 29% % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Beviljandegrad

15 Antal ansökningar Ansökningar Beviljandegrad antal 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 60% Beviljandegrad Antal deltagande användare Övriga Företag Kommuner Länsstyrelser Myndigheter Medfinansieringsgrad 50% 40% 30% 20% 10% 0%

16

17

18 Antal användare jun-08 okt-08 feb-09 jun-09 okt-09 feb-10 jun-10 okt Antal användare Antal beställningar feb-11 jun-11 okt-11 feb-12 jun-12 okt-12 0 Antal beställningar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Skolor Kommuner Myndigheter 0% Användare Produkter UoH Företag, NGOs Privatpersoner

19

20

21 Forskning Utveckling Användning Fjärranalysprogrammetprogrammets Fjärranalys- Bärkraftig marknad forskningsdel användardel

22 Deltagande i Fjärranalysprogrammets användardel Deltagande i fjärranalysrelevanta projekt inom ESAs program Deltagande i fjärranalysrelevanta projekt inom FP7s rymdprioritet Deltagande i GMES Initial Operations Programme Kommersiell försäljning

23

24

25

26 Satellitdata Nationella aktiviteter Projekt i forskningsdelen Projekt i användardelen Resultat och första ordningens effekter Kompetensutveckling Kvalificerade forskargrupper Kvalificerade utvecklare Nya användare Tjänster och produkter Nationella nätverk Forskarutbildade Andra ordningens effekter Saccess Öppet tillgängliga tjänster, exv.: knn-sverige Algblomning Is Vattenkvalitet Humankapitalrörlighet Internationell konkurrenskraft Möjliga internationella aktiviteter Internationella nätverk Projekt i internationella program (ESA, RP7, GMES IO) Tredje ordningens effekter Vidgad marknad Kommersiell försäljning Säkrare sjöfart vintertid Övervakning av avverkning Överblick över skogsmassan Effektivare myndighetsutövning Påverkan på nya satellitsystem

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39 Box 4006, SE Solna Telefon: Fax: rymdstyrelsen@snsb.se