E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä

Transkript

1 VÄGPLANBESKRIVNING E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä Kristianstad kommun, Skåne län Granskningshandling Objekt:

2 Beställare Trafikverket, Investering Syd Björkhemsvägen Kristianstad Tel Projektledare sträckan Spångarp - Sätaröd: Anders Stjernström ( ), Dennis Andersson (från 2015) Projektledare sträckan Sätaröd - Vä: Kerstin Åklundh ( ), Dennis Andersson (från ) Teknikstöd vägutformning: Torgny Bäckström Teknikstöd landskap: Helena Niordson Teknikstöd naturmiljö och buller: Martin Houmann Teknikstöd kulturmiljö: Hans Åström Konsult Konsult sträckan Spångarp - Sätaröd: Sweco (f.d. Vectura t.o.m ) Uppdragsledare, ansvarig vägteknik: Rickard Kappers Ansvarig MKB och vägplanbeskrivning: Mats Gidmark Ansvarig landskap: Mats Johansson Ansvarig ytvatten: Laura Mäkelä och Jesper Håkansson Ansvarig hydrogeologi: Fredrik Wettemark Konsult sträckan Sätaröd - Vä: Atkins Sverige AB & Ramböll Sverige AB Atkins Sverige AB Ansvarig trafik: Simon Randahl och Henrik Bertheden Ansvarig landskap: Sofie Nilsson Redaktör, ansvarig kartor och layout: Elin Miörner & Klara Hallberg Ramböll Sverige AB Uppdragledare, ansvarig vägteknik och ansvarig vägplanbeskrivning: Johan Leijman Ansvarig MKB: Maria Danling Ansvarig vatten: Elisabet Hammarlund Natura 2000 och naturinventering sträckan Linderöd - Vä: Naturcentrum AB Ansvarig Natura 2000: Andreas Malmqvist Granskare: Anders Gustavsson Foton tagna av Atkins Sverige AB & Ramböll Sverige AB om inget annat anges. Lantmäteriet, Geodatasamverkan, avseende allmänt kartmaterial Omslagsbild: Vy över Vramsån och Skättilljungavägen Titel: Vägplanbeskrivning, tillhörande vägplan E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Dennis Andersson Distributör: Trafikverket, Björkhemsvägen 17, Kristianstad, telefon

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING BESKRIVNING AV PROJEKTETS BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Nuvarande förhållande Behov av förändringar Syfte och mål Samverkan med andra projekt Planeringsprocessen Beslut om tillåtlighet Allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Samhällsekonomisk bedömning Vägplanens omfattning DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Åtgärdsvalsstudier Val av lokalisering Val av utformning KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET Trafiktekniska konsekvenser Miljökonsekvenser Konsekvenser för lokalsamhälle och regional utveckling Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Markanspråk och pågående markanvändning Ändrat väghållningsansvar Påverkan under byggnadstiden GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Genomförande Finansiering KÄLLOR Skriftliga källor Elektroniska källor Elektroniskt planeringsmaterial (GIS)...73 BILAGA 1 - PM BULLERSKYDDSÅTGÄRDER 3

4 1. Sammanfattning Europaväg 22 (E22) mellan Trelleborg och Norrköping ingår i det, av riksdagen, utpekade stamvägnätet. Detta vägnät har såväl en lokal och regional betydelse som en nationell och ingår även i det av EU utpekade transeuropeiska vägtransportnätet. Stora delar av väg E22 genom Skåne är meter bred, vilket anses otillräckligt med tanke på de stora trafikmängderna, med en hög andel tung trafik. Flera allvarliga olyckor har inträffat på sträckan och ett antal hus och byggnader ligger i vägens absoluta närhet. Trafikverket vill därför öka framkomligheten och trafiksäkerheten genom att bygga ut E22 genom Skåne. Denna vägplanbeskrivning tillhör Trafikverkets vägplan för ombyggnaden av E22 på sträckan Sätaröd-Vä i Kristianstad kommun. År 2001 togs en vägutredning fram för sträckan och utifrån vägutredningens sex olika korridorsalternativ förordar Trafikverket alternativ A. Regeringen gav tillåtlighet att E22 byggs ut till fyrfältsväg i ny sträckning på delen Linderöd- Vä i Kristianstads kommun, inom den angivna korridoren. Tillåtligheten förenades med ett antal villkor och har inte överklagats. Det övergripande syftet med projektet är att förbättra framkomligheten och höja trafiksäkerheten. Syftet är även att förbättra boendemiljön längs den befintliga vägen, minska dess barriärverkan samt minska risken för olyckor med farligt gods vilket kan få konsekvenser för människors hälsa, Natura 2000-området Vramsån och Kristianstadsslättens grundvattenmagasin. Ny E22 omfattar en fyrfältsväg med motorvägsstandard anpassad för 110 km/h med en bredd på 18,5 meter och mitträcke längs hela sträckan. Tillsammans med ny vägsträckning planeras även en ny trafikplats, Trafikplats Nöbbelöv, med syfte att ansluta ny väg E22 till väg 19 och befintlig väg E22. Området som väglinjen berör karaktäriseras av två naturgeografiska vitt skilda landskapstyper. Den skogbeklädda Linderödsåsen och den åkerdominerande Kristianstadslätten. En ny väg mellan Sätaröd och Vä innebär framförallt påverkan genom intrång i landskapet, i värdefulla natur- och kulturmiljöer samt i pågående markanvändning. Vägen blir en barriär för såväl människor som fauna och ekologiska samband i landskapet. Utbyggnadsalternativet medför ökat buller invid ny väg och det är negativt att bullret fördelas på två dominerande trafikleder. Samtidigt sker förbättringar invid befintlig väg E22 när den avlastas från trafik. Utbyggnadsalternativet påverkar även Vramsåns Natura 2000-område samt några av dess biflöden. Verksamheten innebär främst en viss påverkan på naturmiljön och dess arter. Påverkan är liten och av lokal karaktär. Med de åtgärder och försiktighetsmått som föreslås samt i relation till hela Natura 2000-området Vramsån, bedöms utbyggnadsalternativet inte innebära någon skada eller påtaglig störning som påverkar arterna eller livsmiljöernas bevarandestatus. Verksamheten bedöms inte heller i övrigt påverka området nämnvärt som helhet betraktat. Vägplanen kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Totalkostnaden för sträckan Sätaröd-Vä är beräknad till cirka 790 Mkr. 4

5 Översiktskarta E22 Sätaröd - Vä Tillåtlighetsprövad vägkorridor Gräns vägplan Utbyggnadsalternativet Översiktskarta E22 Linderöd - Vä meter m Malmö Vägkorridor Utbyggnadsförslag Gräns för vägplan Lund Vä Vä Kristianstad m Tollarp Hörby meter Figur 1. Översiktskarta Sources: Esri, DeLorme, NAVTEQ, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, and the GIS User Community 5

6 2. Beskrivning av projektets bakgrund förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1. Nuvarande förhållande Allmänt Europaväg 22 (E22) mellan Trelleborg och Norrköping ingår i det av riksdagen utpekade nationella stamvägnätet. Detta vägnät är av särskilt stor betydelse för vägtransporterna i Sverige och ingår även i det av EU utpekade transeuropeiska vägtransportnätet, TEN. Eftersom vägen har stor betydelse för landets ekonomi och utveckling ställs höga krav på såväl trafiksäkerhet som framkomlighet längs sträckan. Vägen har också stor regional betydelse mellan Öresundsregionen och nordöstra Skåne och Blekinge i pågående regionförstoring, där hamnarna i Karlshamn och Karlskrona har en stor betydelse i transportflödet. Vägen spelar även en lokal roll för såväl arbetspendling som för möjligheten att nå olika typer av samhällsservice. Delar av befintlig E22 genom Skåne är meter bred. Detta är inte tillräckligt för den vägtyp som krävs med tanke på trafikmängderna längs vägen och andelen tung trafik. Flera allvarliga olyckor har inträffat på sträckan och ett antal hus och byggnader ligger i vägens absoluta närhet. Trafikverket har därför för avsikt att öka framkomligheten och trafiksäkerheten genom att bygga ut E22 genom Skåne. Denna vägplanbeskrivning tillhör Trafikverkets vägplan för nybyggnaden av E22 på sträckan Sätaröd - Vä, vilken idag går igenom samhällena Sätaröd, Sandhusen och Tollarp. År 2001 togs en vägutredning fram för sträckan och Trafikverket har beslutat att utifrån vägutredningens sex olika korridorsalternativ förorda alternativ A på sträckan Sätaröd Vä (se kapitel 3.2. Val av lokalisering) Trafikförhållanden E22 mellan Linderöd och Vä är idag cirka meter bred med en skyltad hastighet som varierar mellan 50 km/h och 100 km/h. Genom Linderöd är hastigheten idag begränsad till 50 km/h, för att sedan öka till 90 km/h längs sträckan till Sätaröd. Från Sätaröd varierar hastigheten mellan 60 km/h och 80 km/h hela vägen förbi Tollarp. Efter Tollarp och fram till Vä har vägen en mötesseparerad 2+1 sektion där hastigheten regleras till 100 km/h med lokal sänkning till 70 km/h där väg 19 ansluter till E22. E22 trafikeras idag av cirka fordon per dygn genom Linderöd och ökar efter Tollarp till närmare fordon per dygn. Efter att väg 19 ansluter till befintlig E22 i höjd med Nöbbelöv ökar trafikmängden ytterligare och år 2011 uppmättes här en årsmedeldygnstrafik på fordon. Senast uppmätta trafikflöden (år 2011) inom utredningsområdet redovisas i figur 2. 6

7 Tollarp Vä Kung Knuts väg KRISTIANSTAD 480 (4 %) Mosslundav. Sigridslundsvägen 730 (6 %) (13%) (13%) Spångarp Sätaröd E22 Sandhusen Skättilljunga Ovesholm Träne Tullsåkra E22 E (13%) Ugerupsvägen (12 %) Banvallen 190 (4%) Nöbbelövsvägen 270 (10 %) Tullså kravägen Tränevägen (3%) (12 %) (13%) 800 (3%) Ilnestorpsvägen (14%) BASÅR / NULÄGE ÅR (14 %) Fordon per dygn Andel tung trafik Buddahusv. Skättilljungavägen Sätarödsvägen (14%) Kårestadsvägen MALMÖ Figur 2. Årsmedeldygnstrafik för år

8 Till E22 ansluter idag ett finmaskigt sekundärvägnät som knyter an mindre orter och samhällen till E22 samt de två större orterna Linderöd och Tollarp. Trafiken längs de mindre vägarna är mycket begränsad till antalet. Utfarter till E22 förekommer frekvent längs hela sträckan. Trafiken längs E22 utgörs idag av en del tyngre transporter vilket tillsammans med viss jordbrukstrafik medför att andelen tung trafik uppgår till cirka procent. Långsamtgående fordon använder idag E22 för att ta sig mellan marker och brukningscentrum, men också för transporter till och från de större tätorterna Linderöd, Tollarp och Kristianstad. Trafikmängderna samt andelen långsamtgående och tung trafik medför framkomlighetsproblem längs sträckan. Vägens tekniska standard (vägbredd, körfältsindelning med mera), de många utfarterna samt mindre orter och samhällen begränsar högsta tillåtna hastighet. Detta begränsar i sin tur framkomligheten starkt. Nuvarande E22 trafikeras på sträckan Sätaröd-Vä av Skåneexpressen linje 1 (Malmö-Kristianstad) samt regionbusslinje 556 (Kristianstad-Tollarp). Skåneexpressen trafikerar sträckan fyra gånger i timmen i högtrafik och regionbusslinje 556 en gång varannan timme. Restiden Tollarp-Kristianstad är cirka 30 minuter. Fotgängare och cyklister använder sällan E22, förutom inom Tollarp. I Tollarp finns en planskild passage för gång- och cykeltrafikanter i anslutning till regionbusshållplatsen. Fotgängare och cyklister använder huvudsakligen sekundärvägnätet, där mängden fordonstrafik är avsevärt lägre än på E22. Gamla banvallen från Hörby till Kristianstad fungerar som ett gång- och cykelstråk genom hela utredningsområdet där cyklister och fotgängare med god framkomlighet tar sig fram Olycksstatistik Mellan åren , har det längs E22 mellan Sätaröd och Vä inträffat totalt 104 olyckor som rapporterats till STRADA av antingen polis, sjukvård eller både och. Av de 104 olyckorna var: 3 dödsolyckor 11 svåra olyckor 90 lindriga olyckor. De utmärkande olyckstyperna är singelolyckor, korsandeolyckor samt upphinnandeolyckor, samtliga med motorfordon. Antal olyckor med vilt uppgår under samma period till två stycken Bebyggelse och markanvändning Markanvändningen i området varierar. Linderödsåsen domineras av lövskog och området skyddas genom riksintresse för naturvård, varför det inte bedrivs aktivt skogsbruk på sluttningen. Från åsfoten och fram till efter Nöbbelövsvägen består landskapet av en mosaik av åkrar, ängar, betesmark 8

9 och skog. Längre österut utgörs landskapet av en storskalig fullåkersbygd och i anslutning till befintlig E22 domineras landskapet av skogspartier med planterad tall och gran samt inslag av lövträd. Befintlig E22 går genom samhällena Spångarp, Sätaröd, Sandhusen och Tollarp. Det förekommer både markförlagda samt luftburna elkablar på sträckan. Det finns även tele- och optokablar längs E22 och korsande vägar. Även VAledningar berörs av projektet. Se även avsnitt Miljöförhållanden Mellan Spångarp och Vä förekommer två naturgeografiskt vitt skilda landskapstyper: den skogsbeklädda Linderödsåsen och den åkerdominerande Kristianstadsslätten. Landskapet på den södra delen av Linderödsåsen inom korridoren utgörs omväxlande av skog och öppen mark. I den norra delen lutar terrängen brant och området domineras av äldre lövskog med i huvudsak bok. Åsens nordsluttning utgör genom sin brantare topografi ett påtagligt skifte i karaktär. Landskapet i sluttningen är slutet och tätt med inslag av ett småskaligt, varierat och ålderdomligt jordbrukslandskap med främst betesmarker. Eftersom nordsluttningen delvis är uppodlad ges fina utblickar ut över Kristianstadsslätten. Mycket av skogsmarken utgörs av ädel- och blandlövskog, på flera ställen med lång kontinuitet. Sluttningen är perforerad med ett flertal raviner och dalgångar vilka avvattnas genom ett flertal bäckar ner mot Vramsån. Den nordöstra sidan av åsen utgör en tydlig och framträdande kant mot Kristianstadsslätten. Det småskaliga jordbrukslandskapet utgör delar av landskapsbildsvärdet, men här bidrar även de äldre vägsträckningarna av landsvägen mellan Lund och Kristianstad och en dramatisk topografi avsevärt till värdet. Av stort värde för landskapsbilden är även den sammanhängande skogen i sluttningen och den obrutna skogssilhuetten. Skogssilhuetten bidrar till förståelse för landskapet när man betraktar Linderödsåsen från Kristianstadsslätten. Slätten nedanför åsen fram till Vramsån har en egen karaktär. Området är jämnt skålformat ner mot ån. De raka och rätvinkliga gränserna mellan den öppna jordbruksmarken och skogsmarken syns från de öppna delarna av området. Naturvärdena är huvudsakligen kopplade till betesmarker, sump- och bokskogar samt vattendrag. Kristianstadsslätten utgörs av en helt annan landskapstyp. Landskapet är öppet eller halvöppet och brukas idag för odling och bete. I landskapet ligger mindre och större skogspartier i form av tallskog i de sandiga områdena och lövskog i övriga områden. Slätten har olika karaktärsdrag. De västra delarna, norr om Skättilljunga och Tullsåkra, utgör en småskalig och mosaikartad övergångsbygd med omväxlande öppna odlings- och betesmarker och slutna skogsbevuxna områden. Den finmaskiga rätvinkliga ägostrukturen med stengärdsgårdar, vegetationsridåer och äldre gårdsbyggnader ger en ålderdomlig prägel åt landskapet. De östra delarna vid Nöbbelövs och Väs gamla ägor har ett 9

10 tydligare släktskap med slättbygden. Här breder sig ett mer kuperat storskaligt slättlandskap ut sig som utgörs av fullåkersbygd. Slätten präglas främst av odlingsmarker, äldre gårdar, stengärdsgårdar, fornlämningsområden och få vegetationsvolymer. I det äldre och omväxlande kulturlandskapet med skogsdungar, naturbetesmarker och ängar som finns på slätten förekommer en ovanligt rik flora och fauna med hög förekomst av hävdgynnade och skyddsvärda arter. Markerna innehåller ofta stora stenar och block, och brukningsenheterna är små och omgivna av stenmurar. Inom utredningsområdet är det framför allt vattendragen och de välhävdade betesmarkerna som hyser en hög täthet av hotade och ovanliga arter. I vattendragen finns strukturer och förutsättningar som ger upphov till goda förekomster av öring och andra fiskar samt i några vattendrag även fina förekomster av sällsynta stormusslor som flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Utmed vattendragen förekommer även utter. Välhävdade betesmarker med lång kontinuitet har minskat kraftigt i hela Sverige. Inom korridoren finns hävdade marker på såväl fuktiga som torra marker. Dessa miljöer är mycket artrika på bland annat kärlväxter och insekter. Längst i öster är betesmarkerna påtagligt sandiga och här finns en lång rad exklusiva arter varav ett flertal är upptagna på rödlistan. Flera av arterna är beroende av återkommande småskalig störning vilket exempelvis skapas av betesdjurens tramp i området. Det ålderdomliga landskapet har även kulturmiljövärden. Det är rikt på kulturbärande landskapselement så som stenmurar, fägator och röjningsrösen. Norr om Skättilljunga finns ett särpräglat odlingslandskap med långsmala fastigheter i nord-sydlig riktning som tillkommit med 1800-talets skiftesreformer och efterföljande hemmansklyvningar. I området finns, förutom en mängd olika huvudvägar, även ett mindre och ålderdomligt landsvägnät, exempelvis sträckan Tollarp Skättilljunga Årröd. I samband med skiftesreformen på 1800-talet tillkom ett yngre mer rätvinkligt vägnät, vilket syns tydligt i landskapet. Nuvarande E22 har en lång platskontinuitet och tidigare vägar har haft samma sträckning eller varit placerade i närheten av denna. Idag framträder dessa som hålvägar, mindre mark- och landsvägar. Inom korridoren dominerar tre typer av fornlämningar: boplatser/lägen för potentiella boplatser/bebyggelse; platser med fossil åkermark samt potentiella platser för gravar och offerfynd. Merparten av lokalerna med fossil åkermark återfinns längst i väster på Linderödsåsens sluttningar och nedanför åsen, i form av röjningsrösen. Längre österut består fornlämningsbilden till övervägande del av boplatser och fyndplatser. Se även den miljökonsekvensbeskrivning som tillhör vägplanen. Denna godkändes av länsstyrelsen

11 Natura 2000 och andra riksintressen Riksintresse för naturvården: Linderödsåsens nordsluttning med vattendrag Linderödsåsens nordsluttning med vattendrag utgör Riksintresse för Naturvård (N61). Linderödsåsen är en urbergshorst med mycket markerad förkastningsbrant i nordväst-sydostlig riktning, där urberget möter Kristianstadsslättens sediment, se figur 3. Linderödsåsens branta nordsluttning (N61a) är till största delen täckt av lövskog främst bok, som från Kristianstadsslätten upplevs som ett karakteristiskt inslag i landskapet. Nordsluttningen (N61a) är särskilt betydelsefull som större sammanhängande lokal med bokskog. Boken visar här mycket god föryngring och hög bonitet (skogmarkens bördighet), landets högsta. Goda hydrologiska förhållanden. Ädellövsumpskog med främst ask förekommer. Rik förekomst av mollusker. De många vattendragen i raviner hyser en skyddsvärd bottenfauna liksom ett artrikt fågelliv t.ex. kungsfiskare, forsärla, strömstare m.m. Området innehåller för skånska förhållanden lite bebyggelse. Linderödsåsen hyser starka stammar av rådjur, dovhjort, kronhjort men även vildsvin förekommer. Fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement är viktigt för områdets bevarande. Även restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Till riksintresseområdet hör även Vramsån i sin helhet ända till utloppet i Helgeån, se figur 3. Natura 2000-området Vramsån, även riksintresse för naturvården. Vramsån rinner utmed Linderödsåsens fot och vidare genom Tollarp innan den mynnar i Helgeå väster om Åhus. Vramsån är utpekad som Natura 2000-område och riksintresse för naturvården. Natura 2000-området består av två utpekade naturtyper: Vattendrag med flytbladsvegetation (naturtyp 3260) och Svämlövskog (naturtyp 91E0). Se figur 3. Inom ån och dess strandzon finns en stor variation av livsmiljöer och arter. Sumpskogar, fuktiga strandängar, korvsjöar samt blockrika sträckor med strömmande och forsande vatten är karaktäristiska inslag. Flera skyddsvärda fiskarter finns i ån, bland annat öring, grönling och sandkrypare. Vramsåns bottenfauna är mycket artrik och ån kan vara Europas finaste vattendrag för stormusslor (7 arter av de 9 arter som förekommer i Sverige har hittats). Natura 2000-området Norra Mosslunda, även riksintresse för naturvården Natura 2000-området Norra Mosslunda är 73,5 ha stort och består av ett stort öppet beteslandskap som uppvisar stor variation med både torra, fuktiga och våta vegetationstyper (naturtyp 3260). Området är även av riksintresse för naturvården (N63). 11

12 Gräns för vägplan N61b Sätaröd Vramsån Sandhusen Tollarp Bröd Befintlig E22 Vä Norra Mosslunda Tings Nöbbelöv Väg 19 Förklaring Utbyggnadsförslag Korridor Riksintresse väg - befintlig Riksintresse väg - planerad Riksintresse för naturvården Natura meter m 12 N61a Gräns för vägplan Figur 3. Natura 2000 och riksintressen

13 Riksintresse för kommunikationer: E22 Såväl befintlig E22 som utbyggnaden på sträckan Sätaröd - Vä utgör riksintresse för kommunikationer. E22 ingår i det av EU utpekade Trans-Europeiska Transport nätverket, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. E22 utgör en viktig nationell förbindelse mellan Skåne, Blekinge och ostkusten vidare norrut Kommunala planer Vägkorridoren för aktuellt vägprojekt sammanfaller med den vägkorridor som pekas ut i Översiktsplan 2013 för Kristianstad kommun, se figur 4. Vidare korsar aktuellt vägprojekt i höjd med Vramsån den i samma plan utpekade korridoren för Diagonalen, en ny järnvägssträckning mellan Kristianstad Hörby Lund. Vägen korsar även vid Linderödsåsens nordsluttning en strategiskt intressant grönstruktur av regionalt och kommunalt intresse och som enligt översiktsplanen avses studeras vidare utifrån dess betydelse för natur, kultur, folkhälsa, klimateffekter och ekonomisk utveckling. Motstridiga intresseområden finns även norr om Tollarp, vilka enligt översiktsplanen är intressanta för vindkraftsetableringar. I övrigt redovisar översiktsplanen inga ytterligare motstridiga intressen mot en ny väg mellan Sätaröd Vä. Vägprojektet berör inte några gällande detaljplaner Behov av förändringar Trafikverket har, som nämns i kapitel utnämnt E22 som riksintresse för kommunikationer och nationellt i det av EU utpekade Trans-Europeiska Transport nätverket, TEN-T. E22 utgör en viktig nationell förbindelse mellan Skåne, Blekinge och ostkusten vidare norrut. Delar av befintlig E22 genom Skåne är meter bred. Detta är inte tillräckligt för den vägtyp som krävs med tanke på trafikmängderna längs vägen och andelen tung trafik. Vidare har flera allvarliga olyckor inträffat på sträckan och ett antal hus och byggnader ligger i vägens absoluta närhet. Trafikverket har därför för avsikt att öka framkomligheten och trafiksäkerheten genom att bygga ut E22 genom Skåne. Vald målstandard är fyrfältig motorväg med en bredd på 18,5 meter Syfte och mål Syfte Det övergripande syftet med projektet är att förbättra framkomligheten och höja trafiksäkerheten på E22, delen Sätaröd Vä. Syftet är även att förbättra boendemiljön längs den befintliga vägen, minska dess barriärverkan samt minska risken för olycka med farligt gods som kan få konsekvenser för människors hälsa, Vramsån och Kristianstadsslättens grundvattenmagasin. 13

14 HÄSSLEHOLM A B B BROMÖLLA B B MARKANVÄNDNINGSKARTA Basorter, fördjupningar är gjorda i beskrivningen Orter som avses studeras vidare avseende övergripande utvecklingsriktlinjer B B BA Kommande tågstationsorter, avses studeras vidare- hur kan potentialen med nya tågstationer tas till vara i orterna? B B Strategiskt intressant grönstruktur av regionalt och kommunalt intresse. Avses studeras vidare utifrån dess betydelse för natur, kultur, folkhälsa, klimateffekter och ekonomisk utveckling. A Järnvägssträckning "Diagonalen", tänkbara sträckningar, kan krävas att fler alternativa spårsträckningar studeras. A Järnväg "Åhusbanan", B tänkbar sträckning, ej utredd, kan kräva att fler alterantiva spårsträckningar studeras. A A B HÖRBY F2 F1 N2 N1 N2 B N1 A B A B Vägkorridorer v 118, v 19 och E22 Vindbruksområde klass A - Lämpligt för större etableingar. Se Vindbruksplan, KF Vindbruksområde klass B - Lämpligt för mindre N1 etableringar. Se Vindbruksplan, KF F2 Översvämningsytor kring Helge å vid högsta flöde samt högsta nivå på + 2,0 m i havet, utan vallsystemet i staden. Färdigt golv ska ligga F1 minst N2 0,5 m över högsta beräknade Bvattennivå. Avsteg kan göras om grund- läggningen har en godtagbar N1 teknisk lösning avseende risken för översvämning. Odlingssmark klass N2 8 och N1 9. Utanför utpekade bebyggelseområden bör ny bebyggelse inte medges. Bostadsbebyggelse F1 B N2 N1 Verksamhetsbebyggelse N2 N1 N1 Bullerfritt friluftsområde. Nya bullrande verksamheter ska undvikas i anslutning till områdena, buller från boende och areella näringar är en naturlig del och måste förekomma. B F1 N1 Utveckling av strategiska cykeloch vandringsleder Olämpligt med nya bostadstomter. TOMELILLA N2 F1 F2 Nya bostadstomter kan tillkomma endast i undantagsfall. Bebyggelsen kan förtätas, ska föregås av detaljplan. SIMRISHAMN Bebyggelsen kan förtätas med enstaka spridda tomter, ska föregås av detaljplan. Markanvändingskarta och särskilda hänsyn, definierade i översiktsplanen Figur 4. Del av Översiktsplan för Kristianstads kommun 2010 Översiktsplanen behandlar en mängd olika allmänna planeringsförutsättningar, som alla påverkar hur mark och vatten kan användas. Den användning som översiktsplanen föreslår, utifrån förutsättningarna, redovisas i denna markanvändningskarta. 14 Här synliggörs de IMRISHAMN viktigaste prioriteringarna men även möjliga konflikter uppmärksammas. - Basorterna ska även fortsättningsvis vara de närmaste serviceorterna för kommunens olika landsbygdsdelar. För de orter som ligger nära kommungränsen ska kommunen verka för särskilt goda mellankommunla samarbeten. (s 30) - Inom samtliga basorter ska standarden på kommunal service, kollektivtrafik och offentlig miljö vara hög. Varierade boendeformer ska finnas för olika inkomstnivåer och storlekar på hushåll. (s 30) - Nya bostäder utanför basorterna kan utgöras av enstaka etableringar utan närhet till service och kollektivtrafik så länge det totala tillskottet är litet. Tillskottets storlek ska bedömas med hänsyn till den ökade klimatpåverkan en sådan bebyggelse kan väntas få. (s 31) Kommunal naturvårdsfond som ska förvaltas utifrån sina natur- och rekreationsvärden och därmed undantas från exploatering. Kommunikationer och trafik Gällande fördjupning av - Regionbusstrafiken översiktsplanen ska kontinuerligt utvecklas för att på ett - Kommunen ska ha effektiva nätverk av kommunikationer Kristianstad stad, för fördjupad effektivt översiktsplan sätt förbinda kommunens orter med centralorten lokala transporter och regionala pendlingsmöjligheter. antagen KF I största Kristianstad, med varandra och med andra orter regionalt. (s 50) rimliga utsträckning ska gång-, cykel- och kollektivtrafik finnas som ett attraktivt alternativ till biltrafik. (s 46) - Prioriterade kollektivtrafikstråk med så kallad superbuss är intressant att utveckla. (s 50) - Bostäder, arbetsplatser, service, kultur och fritid ska lokaliseras så att behovet av transporter och biltrafik minimeras och så att gång-, - Kommunen ska verka för att Kristianstad flygplats även cykel- och kollektivtrafik gynnas. (s 46) fortsättningsvis kan fylla en viktig funktion som regional flygplats. (s 51) - En plan för utvecklingen av trafiksystemet där gång och cykel samt transporter ingår ska tas fram för Kristianstads kommun och - Kommunen ska verka för att Åhus hamn utvecklas som regional staden. (s 47) hamn. En förbättring av järnvägskopplingen behöver ske för att överföra godstransporter till hamnen från väg till järnväg. (s 51) - Åtgärder behöver vidtas inom en nära framtid för att väsentligt - ä re - v k - o fo - sa o

15 Projektmål Regeringens övergripande mål för transportpolitiken syftar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målsättningen sammanfattas i ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa. De nationella målen samt de krav som regeringens beslut om tillåtlighet villkorats med ligger till grund för nedanstående tio projektspecifika målformuleringar: Trafikplatser och planskilda korsningar ska placeras och utformas för ett effektivt vägsystem. De ska läggas på lämpliga platser och anpassas till landskapets karaktär. Förbättrad boendemiljö i tätorterna Sätaröd, Sandhusen och Tollarp utmed befintlig E22. Väganläggningar ska utformas så att förutsättningar för en god kollektivtrafik finns. Vägens vertikala intrång ska minimeras så långt möjligt. Befintlig E22 ska anpassas till sin nya funktion. Vägen, såväl motorvägen som parallellvägar, ska anpassas till befintliga strukturer och så att pågående markanvändning och ekologiskt känsliga områden så långt som möjligt undgår negativ påverkan. Vramsån och dess biflöden lämnas utan påverkan under högsta vattenlinjen. Ytvatten skall inte påverkas avseende kvalitet så att det medför negativ påverkan på vattendragens kemiska och ekologiska status. Kristianstadslättens grundvattenmagasin och övriga grundvattenresurser som används som dricksvatten skall inte påverkas negativt avseende kvalitet på grund av föroreningar orsakade av vägen och dess trafik. Vägen får endast marginellt förändra nuvarande strömningsriktningar och grundvattennivåer. Vägen skall inte medföra någon permanent grundvattenbortledning som leder till oacceptabel påverkan. Ett brett och förtroendefullt samråd ska känneteckna arbetet med att utforma väganläggningen. 15

16 2.4. Samverkan med andra projekt Det pågår flera projekt som syftar till att öka målstandarden på E22 genom Skåne och Blekinge: Hurva Rolsberga. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg, färdigställt i december Rolsberga Fogdarp. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg, med byggstart i maj/juni 2012 och färdigställt i juni Fogdarp Hörby Norra. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg. Projektering är påbörjad men eftersom finansiering saknas är projektet vilande. Byggstart tidigast Hörby Norra Linderöd. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg, färdigställt i december Förbifart Linderöd. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg. Arbetsplanen är fastställd. Byggstart tidigast år Fjälkinge Gualöv. Utbyggnad till 21,5 meter motorväg. Arbetet med vägplanen har påbörjats. Planerad byggstart Sölve Stensnäs. Utbyggnad till 19,5 meter motorväg. Byggstart i december 2011 och färdigställd december Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga E20 Vä Gualöv Sölve Eslöv Åhus E6 Hörby Öresund Linderöd Lund Hanöbukten Malmö E22 Hurva Rolsberga Simrishamn E65 Trelleborg Ystad Figur 5. Utbyggnad av E22 genom Skåne och Blekinge Ronneby Karlskrona 16

17 2.5. Planeringsprocessen Sedan 1 januari 2013 gäller nya bestämmelser när en väg planeras. Planeringen av en väg börjar när Trafikverket har identifierat brister i transportsystemet. Enligt de nya bestämmelserna görs då en åtgärdsvalsstudie för att undersöka hur bristerna kan åtgärdas. Kan problemet lösa genom att tänka om, optimera, bygga om eller i sista hand bygga nytt? Om problemet kräver en om- eller nybyggnad görs en vägplan. I detta steg utreder Trafikverket var vägen ska gå och hur den ska utformas. Länsstyrelsen tar beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I så fall krävs en miljökonsekvensbeskrivning. Större projekt kan behöva tillåtlighet från regeringen. Vidare tar Trafikverket fram bygghandlingar som visar hur vägen ska byggas. Projektet E22 Malmö - Kristianstad, delen Sätaröd - Vä påbörjades innan den nya planeringsprocessen trädde i kraft. Det betyder att projektet till stora delar har följt de bestämmelser som fanns innan dess. Innan 1 januari 2013 bestod planeringsprocessen av fyra steg: förstudie, vägutredning, arbetsplan och bygghandlingar. En förstudie för E22 Malmö-Kristianstad delen Osbyholm - Vä upprättades under Efter förstudien genomfördes en vägutredning för E22 Malmö - Kristianstad, delen Hörby norra - Vä, daterad Det finns särskilda övergångsregler för de projekt som påbörjats innan de nya bestämmelserna trädde i kraft. För projekt där en miljökonsekvensbeskrivning lämnats till Länsstyrelsen för godkännande före den 1 januari 2013 gäller de gamla reglerna. Övriga projekt ska fasas över till den nya planeringsprocessen. För aktuellt projekt, E22 Malmö Kristianstad, delen Sätaröd - Vä, innebär det att en vägplan ska upprättas enligt de nya bestämmelserna. Åtgärdsval Vägplan Bygghandling Figur 6. Planeringsprocessen 17

18 2.6. Beslut om tillåtlighet Regeringen gav tillåtlighet att E22 byggs ut till fyrfältsväg i ny sträckning på delen Linderöd-Vä i Kristianstads kommun, inom en angiven korridor (se figur 3 och Översiktskarta 001T0101 för vägkorridoren). Tillåtligheten förenades med nedanstående villkor. Beslutet har inte överklagats. Den inom korridoren närmare lokaliseringen och utformningen av vägen inklusive trafikplatser ska planeras i samråd med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Skåne län och genomföras så att negativ påverkan på området av riksintresse för naturvården och Natura 2000-området Vramsån med strandzoner och biflöden blir så liten som möjligt. Särskild vikt ska läggas vid konstruktion och utformning av broar inom dessa områden. Trafikverket ska, i samråd med Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen och Kristianstads kommun, vidta skyddsåtgärder i den omfattning som krävs för att skydda vattendrag och grundvatten från föroreningar från byggverksamheten, vägtrafiken och eventuella olyckor med farligt gods. Trafikverket ska, i samråd med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen, upprätta ett program för hur vägen från en estetisk och kulturhistorisk grund kan anpassas till kulturmiljön så att fragmentering av odlingslandskapet, negativ påverkan på kulturmiljön och försämring av befintlig jordbruksmarks arrondering så långt möjligt begränsas. Programmet ska godkännas av länsstyrelsen. 18

19 2.7. Allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Allmänna hänsynsregler Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Reglerna ska tillämpas i alla sammanhang där miljöbalkens bestämmelser gäller. Enligt hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. De allmänna hänsynsreglerna innehåller följande grundläggande bestämmelser: Bevisbörderegeln Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Produktvalsprincipen Skälighetsregeln Skadeansvaret De allmänna hänsynsreglerna riktar sig främst till verksamhetsutövaren och den som vidtar en åtgärd och har därför varit en del i hela arbetsprocessen med vägplanen. De ska dock även tillämpas av tillsynsmyndigheten vid tillsyn och vid anmälningar. Redan vid anmälan ska tillsynsmyndigheten bedöma om verksamheten kan antas uppfylla miljöbalkens krav. I tabell 1 redovisas de allmänna hänsynsreglerna och vägplanens efterlevnad. 19

20 Tabell 1. Regel Beskrivning Uppfyllelse Bevisbörderegeln Kunskapskravet Alla som avser att vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet. Försiktighetsprincipen Produktvalsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprincipen Lokaliseringsprincipen Skälighetsregeln Skadeansvaret Allmänna hänsynsregler Den som avser att vidta en åtgärd är skyldig att visa att förpliktelserna i 2 kap miljöbalken följs. Alla som avser att vidta en åtgärd ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Alla som avser vidta en åtgärd ska undvika att använda produkter som kan vara skadliga för människor eller miljön om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Alla som vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. För en åtgärd som tar markeller vattenområden i anspråk ska en plats väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Hänsynsreglerna gäller i den utsträckning det kan anses rimligt att uppfylla dem. Nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått ska jämföras med kostnaderna för sådana åtgärder. Alla som vidtar en åtgärd som medfört skada ansvarar till dess skadan upphört för att denna avhjälpts. Uppfylls genom denna redovisning. Kravet uppfylls genom att kunskap om relevanta miljöförhållanden har inhämtats under hela vägplaneringsprocessen genom samråd, undersökningar, inventeringar och utredningar. Vägplanbeskrivningen innehåller förslag på åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att förebygga, hindra eller motverka att vägprojektet medför skador eller olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljön. Vid Trafikverkets upphandling av entreprenören inför byggskedet kommer krav att ställas på val av korrekta produkter. Massbalansering har eftersträvats vid projekteringen av vägen. Vid Trafikverkets upphandling av entreprenören inför byggskedet kommer krav att ställas på hushållning med råvaror och energi. Vägen har lokaliserats för minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid val av åtgärder har nyttan av åtgärderna vägts mot kostnaderna för dessa åtgärder. Uppfylls då olägenheter som påverkar människors hälsa till följd av vägombyggnaden ska avhjälpas. 20

21 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer anger de högst tillåtna förorenings- och störningsnivåer som människor och miljö får belastas med. Normerna är juridiskt bindande och regleras i miljöbalkens 5:e kapitel. Vägprojektet berör miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, för omgivningsbuller samt för olika parametrar i vattenförekomster (yt- och grundvatten). Halterna av kvävedioxid bedöms år 2025 uppgå till 7 mikrogram per kubikmeter i detta projekt. Normen är 40 mikrogram per kubikmeter. Halterna av partiklar (PM10) har uppskattats till 11 mikrogram per kubikmeter, att jämföra mot normens för kväveoxid och partiklar på 40 mikrogram per kubikmeter. Mot denna bakgrund görs bedömningen att även normhalterna för kolmonoxid, bly, bensen, arsenik, kadmium, nickel, bens(a)pyren och ozon klaras. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller omfattar krav på bullerkartläggning vart femte år av de större vägarna och järnvägarna i landet samt upprättande av åtgärdsprogram för att minska bullerpåverkan. E22, i aktuellt vägsnitt, omfattas av kravet på bullerkartläggning och åtgärdsprogram då vägen trafikeras med mer än tre miljoner fordon per år (d v s fordon per dygn). Miljökvalitetsnormen omfattar däremot inga högsta tillåtna ljudnivåer. Miljökvalitetsnorm för ytvatten består av riktvärden för enskilt mättillfälle (akut påverkan av bly 14 µg/l, kadmium 1,5 µg/l och nickel 34 µg/l), riktvärden för årsmedelvärde (långtidspåverkan av bly 1,2 µg/l, kadmium 0,25 µg/l och nickel 4 µg/l) och gränsvärden för långtidspåverkan (koppar 4 µg/l, zink 8 µg/l och krom 3 µg/l ). Samtliga värden gäller i recipienten. Beräkning av utsläpp till alla recipienter (Vramsån och bäckar) har beräknats med hänsyn till planerade åtgärder. De beräknade halterna underskrider riktvärdena för akut påverkan med god marginal. Med hänsyn till en begränsad utspädning vid lågflödessituationer klaras även gränsvärden och riktvärden för långtidspåverkan (årsmedelvärde) Samhällsekonomisk bedömning Inom vägplanen har en så kallad EVA-kalkyl utförts med syfte att säkerställa objektets samhällsekonomiska lönsamhet. EVA-kalkylens resultat ger en nettonuvärdeskvot, NNK, som beskriver lönsamheten som återbäring per satsad krona. En NNK på 1,0 innebär att objektet ger en samhällsekonomisk nytta dubbelt så stor som den investerade kostnaden. Detta innebär att NNK måste överstiga 0 för att bedömas som samhällsekonomiskt lönsam. Resultatet av EVA-kalkylen visar på en NNK för E22 på 0,3 vilket indikerar samhällsekonomisk lönsamhet för projektet. 21

22 2.9. Vägplanens omfattning Omfattningen av vägplanen framgår av översiktsplan 0 01 T samt av planritningar 1 00 T VP samt 2 00 T VP vilka redovisas i pärm 1, flik 1. Det aktuella vägobjektet börjar vid Spångarp och slutar i anslutning med befintlig E22 strax söder om Vä i Kristianstads kommun, se figur 1. Vägplanen för E22, delen Sätaröd-Vä, avser nybyggnad av E22 till en 18,5 meter bred fyrfältig motorväg. Vägsträckan har en längd av cirka 16 kilometer. En ny trafikplats (trafikplats Nöbbelöv) anläggs i anslutning mot befintlig E22/väg 19 i närheten av Sigridslundsvägen. Vägen får på hela sträckan mittseparering med mitträcke och fyra körfält. Utförande av ny E22 kommer att medföra intrång i skogs- och jordbruksmark. Trafikplats Nöbbelöv utformas som en trafikplats av trumpettyp. På- och avfartsramperna ansluts till befintlig E22/väg 19 mot Tollarp. Utförande av trafikplats Nöbbelöv kommer att medföra intrång i skogs- och jordbruksmark Anslutningen kommer ske via en anpassning mot befintlig motorvägssektion med mitträcke. Vägobjektet omfattar även ombyggnad av befintliga vägar, allmänna och enskilda, i anslutning till E22. Ombyggnader som rör enskilda vägar fastställs inte i vägplanen. Trafikverket kommer för dessa vägar att begära förrättning enligt anläggningslagen, för att få rätt att anlägga/förändra vägen. Tabell 2. Vägplanens omfattning (allmänna vägar) Beteckning Sträcka Längd Vägbanans bredd Slitlager Anmärkning E22 Sätaröd-Vä 16,0 km 18,5 m Belagd Allmän väg Bef. E22 Vid Sätaröd 320 m Varierande m Väg 1979 Väg 1990 Sätarödsvägen Belagd Allmän väg 250 m 7 m Belagd Allmän väg 260 m 6 m Belagd Allmän väg Väg 1998 Tränevägen 540 m 6 m Belagd Allmän väg Väg 1999 Väg 1655 Bef. E22/ väg 19 Skättilljungavägen Nöbbelövsvägen Sigridslundsvägen Inom trafikplats 350 m 6 m Belagd Allmän väg 630 m 7,5 m Belagd Allmän väg 1,3 km Varierande Belagd Allmän väg 22

23 3. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv I detta kapitel presenteras vald lokalisering och utformning, samt de viktigaste motiven till dessa. För en grundlig genomgång av utredda och avfärdade alternativ hänvisas till vägplanens miljökonsekvensbeskrivning. För övrig bakgrund till den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv, se PM Trafik (finns att tillgå hos Trafikverket) Åtgärdsvalsstudier Förstudie En förstudie för E22 Malmö-Kristianstad delen Osbyholm - Vä upprättades under I denna beskrivs de huvudsakliga problemen med nuvarande E22 vara: att vägen utgör en barriär och bullerkälla i Linderöd, Sätaröd och Tollarp; att vägen har låg standard i plan och profil genom Linderöd och Sätaröd; att vägen har låg hastighetsstandard genom tätorterna samt att trafiksäkerheten och framkomligheten är låg längs stora delar av sträckan. Med förstudien som grund beslutade Länsstyrelsen i Skåne län att verksamheten ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Dåvarande Vägverket tog därefter beslut att gå vidare med en vägutredning Val av lokalisering Vägutredning med MKB Efter förstudien genomfördes en vägutredning för E22 Malmö - Kristianstad, delen Hörby norra - Vä. Denna inleddes med flera samråd under hösten En miljökonsekvensbeskrivning upprättades 7 april 2000, reviderad 25 september 2000, vilken Länsstyrelsen godkände 10 januari Därefter upprättades en vägutredning daterad Vägutredningen innehöll följande alternativ (se även figur 7): Nollalternativet. Nollalternativet representerar en situation i framtiden då inga åtgärder vidtas. Förändringen vid nollalternativet består endast av ett ökat trafikflöde. Alternativ 0+. E22 följer i huvudsak befintlig väg i den mån som plan- och profilstandard tillåter för en fyrfältsväg med mitträcke (18,5 meter). Alla verksamheter som har in-/utfarter från E22 och samtliga korsningar stängs och ansluts på annat sätt. Alternativ 0++. På sträckan Hörby norra - Linderöd går vägen i befintlig sträckning. Vid Linderöd, Sätaröd och Sandhusen läggs vägen utanför samhällena. 23

24 Linderöd norr (L-n). Sträckan Hörby norra - Linderöd går i befintlig sträckning. Vägen går sedan norr om Linderöd fram till Sätaröd där den kopplar på befintlig E22. Linderöd syd (L-s). Sträckan Hörby norra - Linderöd går i befintlig sträckning. Vägen går sedan söder om Linderöd fram till Sätaröd där den kopplar på befintlig E22. Sydlig korridor. Sträckan Hörby norra - Linderöd går i befintlig sträckning. Väster om Linderöd viker korridoren av och fortsätter söder om Linderöd, Sätaröd, Sandhusen och Tollarp och kopplat på befintlig E22 vid Östra Vram, öster om Tollarp. Diagonal korridor. Alternativet går i samma sträckning som den sydliga korridoren mellan Hörby norra och strax innan Sandhusen. Här korsar vägen befintlig E22 strax väster om Sandhusen för att sedan fortsätta diagonalt i nordöstlig riktning och koppla på alternativ C norr om Tollarp och fortsätta ut till befintlig E22 vid Nöbbelöv strax söder om Vä. Alternativ A, B och C. De alternativa korridorerna sträcker sig från Linderödsåsens nordsluttning vid Sätaröd till befintlig E22 i höjd med Nöbbelöv och Vä. Alternativ A och B ligger i samma korridor fram till norr om Tollarp där alternativ B viker av söderut mot Nöbbelöv. Alternativ C går söder om alternativ A och B och går norr om Tollarp ihop med den diagonala korridoren. Korridoren kopplar sedan på befintlig E22 i höjd med Östra Vram, strax öster om Tollarp. Vägverket (nuvarande Trafikverket) tog beslut att gå vidare med alternativet A på sträckan Spångarp - Vä. Motiven till att välja alternativ A var: minst antal boende berörs av trafikbuller den orsakar minst mängd avgasutsläpp restiden blir kortast närrekreationsområdena blir minst påverkade den tillgodoser bäst möjligheterna för tätortsutbyggnad den påverkar jordbruksföretagen i mindre utsträckning än andra utbyggnadsalternativ den påverkan som alternativet medför i landskapsbild och kulturmiljö bedöms kunna begränsas genom särskilda anpassnings- och byggnadsåtgärder. Det valda alternativet har tillåtlighetsprövats av Regeringen, se avsnitt

25 Figur 1.4 Översikt alternativa vägkorridorer i Vägutredning. (Kartbild ur Vägutredning, Mars 2001) Figur 7. Korridorer från vägutredningen 25

26 3.3. Val av utformning Väglinjens placering inom korridoren Den valda och tillåtlighetsprövade vägkorridoren är så pass bred att flera olika vägsträckningar har varit möjliga. Med utgångspunkt i målformuleringar och förutsättningsanalys har därför en alternativgenerering genomförts, det vill säga en genomgång av var i korridoren väglinjen bör dras. Korridoren löper huvudsakligen genom ett kulturlandskap med såväl landskaps- och kulturmiljövärden som naturvärden kopplade bland annat till vattenmiljöer och brukningslandskapet. Miljön kommer att påverkas oavsett var i korridoren den nya vägen lokaliseras. Intrången är irreversibla, det vill säga att värdena går förlorade för alltid. Vid alternativgenereringen har miljöaspekterna varit centrala, samtidigt som områdets komplexitet innebär att avvägningar mellan olika intresseområden har varit nödvändiga. Där det uppstått intressekonflikter har en analys gjorts av vilka värdena är, hur tungt respektive värde väger samt till viss del vilka möjligheter till skadeförebyggande åtgärder som finns. Natura 2000-området Vramsån och grundvattnet vid Linderödsåsens nordsluttning har fått högsta prioritet i alternativgenereringen. Vramsån och grundvattnet vid Linderödsåsens nordsluttning är mycket värdefulla och var väglinjen placeras bestämmer i hög utsträckning hur stora effekter den nya vägen får på värdena. Eftersom vägplanen behandlar en lång sträcka beskrivs korridoren i 5 delsträckor, se figur 8. Avgränsningen har gjorts med hänsyn till landskapets olika karaktärer inom korridoren, lämplig längd på varje sträcka och med vägar eller gårdar som gränspunkter. Den särskilt komplicerade passagen över Vramsån behandlas mer ingående. En mer djupgående beskrivning av alternativgenereringen finns att läsa i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning (Fördjupning 2 Utredda och avfärdade alternativ). Delsträcka 1 För delsträcka 1 är en central sträckning i korridoren det alternativ som sammantaget bedöms ge minst negativ påverkan på områdets värden. Grundvattenfrågan kopplad till passagen nedför Linderödsåsens nordsluttning bedöms vara överordnad övriga intressen. Även passagen av Vramsån är överordnad varför det slutliga läget för passagen över Vramsån påverkar det övriga väglinjevalet inom delsträcka 1. Väglinjen förordas att placeras centralt, vilket innebär att det skapas en sammanhållen transportkorridor där både ny och befintlig E22 går nära varandra i den västra delen av delsträckan. Vramsån När alla aspekter vägts samman framstår det som mest fördelaktigt om Vramsån passeras centralt i korridoren. Vramsån hyser mycket stora naturvärden och har ett starkt lagskydd. Passagen bör därför ske på ett sådant sätt att eventuell påverkan på ån minimeras. Musselförekomsten är störst längst uppströms och längst nerströms i korridoren därför har dessa delar valts bort. Den södra delen skulle dessutom innebära en konflikt med den befintliga vägen och bron. Norr om befintlig bro är ån delad i två fåror vilket 26

27 innebär att den sammanlagda bredden blir stor och en bro i det läget blir onödigt lång. Efter denna inledande ansats valdes två möjliga lägen ut; ett i den norra delen och ett i den centrala delen av korridoren. Två förslag till broutformningar med olika brospann gjordes och anpassades till de uppmätta profilerna i respektive broläge. De inventerade naturvärdena och avvägningen av intrång i skyddande biotoper utgjorde sedan grund för att det centrala läget har valts för bron. Bron bedömdes medföra en betydligt större försämring av biotopen svämlövskog jämfört med biotopen vatten med flytbladsväxter och akvatiska mossor (i praktiken översvämningsyta med gräs, tåg och liknande vegetation). Därmed valdes det läge som innebar minst intrång i svämlövskog. Om bron hade placerats något längre söderut än det valda läget hade intrånget i svämlövskogen kunnat undvikas men det hade medfört ett större intrång i vattenområdet där ån kröker eller en väsentligt längre och dyrare bro. På den östra stranden utgörs biotopen i det valda broläget av videsnår som inte utgör en skyddad biotop enligt Natura Delsträcka 2 För delsträcka 2 är en nordlig dragning det alternativ som ger minst påverkan om alla aspekter vägs ihop. Utifrån landskap, kulturmiljö, vatten och bebyggelse ger en nordlig dragning otvetydigt minst negativa effekter. Naturmiljön däremot påverkas negativt. Med hänsyn till övriga intresseområden har en nordlig dragning trots detta förordats. Detta beror delvis på att naturmiljöintressena inom delsträcka 2 i högre uträckning än övriga intressen stäcker sig över stora delar av korridorens bredd. Delsträcka 3 För delsträcka 3 är en nordlig-central dragning det alternativ som ger minst negativ påverkan när alla aspekter vägs ihop. Vägen förespråkas gå norr om ett område med fossil åkermark väster om Tränevägen och vidare strax söder om en gammal sockengräns, markerad med en mäktig stenvall. Passagen över Nöbbelövsvägen sker bäst i ett centralt läge. På så sätt kan vägteknisk påverkan och bullerpåverkan på närliggande bostäder begränsas, samtidigt som stora värden inom delsträckan bevaras. Naturmiljön inom delsträckan kommer att påverkas negativt. En sydligare dragning hade dock medfört stora negativa konsekvenser för den fossila åkermarken, bebyggelsen i Rya samt natur- och kulturvärden inom delsträcka 2 och 4 på grund av vägtekniska begränsningar. Delsträcka 4 För delsträcka 4 är en central dragning av vägen att föredra när alla aspekter vägs samman. Utifrån landskap, kulturmiljö och naturmiljö ger en central dragning minst negativa konsekvenser. Vägtekniska begränsningar avseende exempelvis geometri samt kopplingen till vissa fasta punkter, passagen över Nöbbelövsvägen och anslutningen vid trafikplats Nöbbelöv, påverkar möjligheten att undvika alla värdefulla områden. Trots en central dragning berörs flera viktiga utpekade natur-, landskap - och kulturmiljöområden. Delsträcka 5 För delsträcka 5 innebär en central placering i korridoren av trafikplatsen minst negativ påverkan om alla aspekter vägs in. Vägtekniska begränsningar med hänsyn till trafikplatsen och att vägen ska få plats inom korridoren utgör en viktig begränsning vilken innebär att andra värden får stå tillbaka. 27

28 Väg 19 Tollarp Gräns för vägplan Vä Sigridslundsvägen Träne Nöbbelövsvägen Delsträcka 5 Tränevägen Delsträcka 4 Delsträcka 3 Tilllåtlighetsprövad vägkorridor Vald väglinje Utredd väglinje Utrett trafikplatsläge meter m Sources: Esri, DeLorme, NAVTEQ, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, and the GIS User Community 28 Skättiljungavägen Delsträcka 2 Vramsån Sätaröd Befintlig E22 Delsträcka 1 Arbetsplan Förbi Linderöd Figur 8. Utredda sträckningar inom tillåtlighetsprövad vägkorridor