FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 2010

Transkript

1 Årsfakta

2 B FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA

3 Årsfakta

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Om Fortifikationsverket 6 Kunder lokalbehov 1 Fortifikationsverkets hyresgäster 1 Hyres- och arrendeintäkter 12 Upplåtelsernas förfallotidpunkter 14 Nyttjanderätter åt Försvarsmakten 16 Verkets ersättningar fördelat på olika verksamheter 16 Fastighetsbestånd 18 Lokalinnehav 18 Olika lokaltypers fördelning över landet 2 Markinnehav 22 Tekniska försörjningssystem 22 Övnings- och skjutfält 24 Nyckeltal för lokaler 25 Kostnadsutvecklingen för Fortifikationsverket 25 Jämförelse med andra offentliga fastighetsorganisationer 29 Nyckeltal för sex lokalkategorier 3 Kaserner Förläggningsbyggnader 36 Utbildning 41 Kontor 45 Militärrestauranger 49 Materieluppställning 53 Materielunderhåll 57 Försvarsanläggningar och andra skyddande objekt 61 Försvarsanläggningar 61 Kunder 62 Investering 63 Ekonomi 63 Domän 64 Skog 64 Jakt-, fiske- och jordbruksarrenden 66 Investering 68 Den totala volymen för avslutade investeringsprojekt 69 Brukar- respektive ägarrelaterade investeringar 69 Många små projekt 7 Andel byggherrekostnader 7 Avyttring 72 Minskat lokalbehov för Försvarsmakten och andra myndigheter inom försvarssektorn 72 Försäljning 72 Större avyttringar under 72 Avyttring av försvarsanläggningar och förädling 74 Ekonomiskt resultat 74 Begrepp och Definitioner 76

5 Förord Fortifikationsverket arbetar för att bli Sveriges ledande förvaltare av nyttofastigheter. För att lyckas krävs att vi driver en verksamhet som strävar efter att prestera bästa möjliga resultat ur kundernas och uppdragsgivarnas synvinkel. Ett verktyg i detta arbete är den skrift du nu håller i din hand Årsfakta. Årsfakta är ett dokument som Fortifikationsverket har tagit fram de senaste tio åren. Skriften presenterar Fortifikationsverket med hjälp av nyckeltal och verksamhetsstatistik. Fokus ligger på nyckeltal som beskriver fastighetsbestånd, uthyrning, kostnadseffektivitet och ekonomi. Skriften vänder sig till läsare både inom och utanför verket. Internt skall skriften vara ett verktyg för jämförelser och en inspirationskälla för att arbeta med egna nyckeltalsanalyser. Ett viktigt hjälpmedel för att nå ökad effektivitet är att fördjupa sig i verksamhetens resultat på olika sätt. Fortifikationsverkets verksamhet är geografiskt spridd över hela landet och förutsättningarna att förvalta fastighetsbeståndet skiljer sig åt mellan orterna. Med hjälp av de fakta och nyckeltal som redovisas i denna skrift kan man mera ingående analysera den interna verksamheten och hitta de bästa vägarna för att vidareutveckla och ytterligare effektivisera. Interna och externa jämförelser är en framgångsfaktor i effektiviseringsarbetet och arbetet med att ständigt höja kvalitén i verksamheten. Eskilstuna i juni 211 Lena Jönsson Generaldirektör FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 3

6 4 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA

7 SAMMANFATTNING Sammanfattning Fortifikationsverket är en fastighetsförvaltande myndighet med stor variation i verksamheten. Uppdraget är att förvalta delar av statens fastighetsbestånd mark, byggnader, försvarsanläggningar, vägar m.m. Verket har även uppgiften att bedriva fortifikatoriskt utvecklings arbete för det svenska samhällets behov av kompetens inom skydds- och anläggningsteknik och bedriver uppdragsverksamhet inom sitt verksamhetsområde. Ekonomi Den totala omsättningen före finansiella intäkter och bidrag var 3 33 miljoner kronor, varav fastighetsförvaltningen svarade för 2 33 miljoner kronor (7 %), uppdragsverksamheten för 767 miljoner kr (23 %) och avyttring av fastigheter inklusive realisationsvinster för 232 miljoner kronor (7 %) av omsättningen. Driftskostnaden för lokaler som omfattar tillsyn och skötsel samt förebyggande underhåll har ökat med 2 procent från 41 kr/kvm till 42 kr/kvm mellan 29 och. Den totala energianvändningen för lokaler 29 var 435 GWh, medan siffran för var 48 GWh. Det motsvarar en ökning på 45 GWh eller 1 %. Verket redovisar i Årsfakta kostnaderna för sex olika typer av byggnader ur det totala beståndet. I diagrammet nedan redovisas de senaste fem årens årskostnaderna i kr per kvm BTA i löpande priser för dessa byggnadstyper. Under hyrde verket ut mer än 3 miljoner kvm BTA till främst Försvarsmakten och andra myndigheter inom försvarssektorn. Uthyrningsgraden har de senaste åren legat på drygt 9 %. De senaste 13 åren har verkets lokalbestånd halverats från 6,8 miljoner kvm BTA till 3,4 miljoner kvm BTA. Under samma period har markarealen minskat med 2 % från 473 ha till 376 ha. Under var investeringarna i fast egendom 896 miljoner kronor. Årsfakta I Årsfakta är det framförallt det öppna fastighetsbeståndet som redovisas. Av Årsfakta framgår att: Lokalbeståndet omfattar cirka 3,4 miljoner kvm bruttoarea och är ett av de största lokalbestånden i Sverige. Hälften av beståndet består av förråd av olika slag samt hangarer. Under perioden 23 till har kostnaderna för administration samt energi och vatten ökat realt medan drift haft en realt sjunkande trend. Administrationskostnaderna för var 26 kr/ kvm och är oförändrade jämfört med 29. Årskostnader i kr/kvm och per byggnadskategori för perioden 26. Baserat på schablonfördelad kostnad för planerat underhåll. Kr/kvm BTA, Kaserner Utbildning Kontor Materialuppställning Militärrestauranger Materialunderhåll FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 5

8 Om Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en av landets största fastighetsförvaltare, specialiserad på försvarsfastigheter ändamålsfastigheter speciellt anpassade för försvarssektorn. Kärnkompetensen är att skapa och tillhandahålla funktionella arbetsmiljöer för dessa myndigheter, allt från utbildnings- och kontorslokaler till testanläggningar, övningsområden och försvarsanläggningar. Verket har omfattande uppdragsverksamhet och genomför fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerhetsställas. Fortifikationsverket är ett statligt verk under Socialdepartementet. Bland verkets kunder återfinns bland andra Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt. Verkets fastigheter och anläggningar finns spridda över hela Sverige. Fastighetsbeståndet omfattade vid utgången av år 3,4 miljoner kvm bruttoarea (BTA) vilket motsvarar cirka 3,1 miljoner kvm bruksarea (BRA). Därtill förvaltade verket 376 ha mark samt cirka 7 3 försvarsanläggningar. På grund av de neddragningar som har skett inom Försvarsmakten och för andra hyresgäster de senaste åren, har lokalbestånd och förvaltad mark minskat. Sammanställningen på motstående sida tillsammans med bilden av verkets organisation i figur 1 ger en koncentrerad bild av Fortifikationsverket. Figur 1. Fortifikationsverkets organisation. Fastighetsavdelning Syd Revinge Karlskrona Ronneby Halmstad Göteborg Såtenäs Skövde Karlsborg Småland Internrevision Juridiska staben Administrativa staben Fastighetsavdelning Norr Kungsängen Enköping Uppsala Södertörn Linköping Boden Luleå Kommunikationsstaben Centrum för skyddsteknik Styrelse Generaldirektör Ekonomistaben Norr Syd Mitt Projektledning Teknik Analys & kontroll Internationella camper Bygg -avdelningen Planering Projektledning HR-staben Staben för uppföljning, planering och säkerhet Markavdelningen Försäljning Domän Fastighetsinformation Förädling 6 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA

9 OM FORTIFIKATIONSVERKET Fortifikationsverket i korthet Uppdrag och kunder En av Sveriges största fastighetsförvaltare Specialiserade på skydds- och anläggningsteknik Bland kunderna finns Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt, Pliktverket, Luftfartsverket och Polisen Har en omfattande uppdragsverksamhet avseende nyttjanderätter som vidareupplåts till Försvarsmakten, fastighetsnära tillläggstjänster, drift av andras fastigheter och skydds- och anläggningsteknik En myndighet under Socialdepartementet Bildades 1 juli 1994 som en följd av riksdagens fastighetsreform Cirka 65 anställda Skövde garnison Fortifikationsverket förvaltar 7 2 byggnader Två tredjedelar uppvärmda byggnader, bland annat kaserner, administrations-, undervisnings-, övnings- och servicelokaler, militärrestauranger, verkstäder, hangarer, garage samt bostäder och fritidshus En tredjedel ouppvärmda byggnader, främst kallförråd Drygt 3 statliga byggnadsminnen 3,4 miljoner kvm bruttoarea (BTA) lokaler vilket motsvarar 3,1 miljoner kvm bruksarea (BRA) 7 3 befästningar och försvarsanläggningar 11 flygfält 376 ha mark, varav ungefär 1 ha utgör planlagd skogsareal Cirka 35 mil vägar Hamnar, skjutbanor och olika övningsanordningar Mer än 1 2 objekt i form av värmeverk, vattenverk, avloppsanläggningar och yttre försörjning för värme, elektricitet, vatten m.m. Fortifikationsverket i ekonomiska termer Omsättning 3,3 miljarder kronor Verksamhetsresultat 293 miljoner kronor Investeringsutgifter 896 miljoner kronor Sålde fastigheter för 17 miljoner kronor FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 7

10 OM FORTIFIKATIONSVERKET Figur 2. Sveriges tretton största fastighetsförvaltare rangordnade efter uthyrbar area. Miljoner kvadratmeter. Källa: Årsredovisningar. Jämförelser med några andra fastighetsförvaltande organisationer I figur 2 och 3 jämförs Fortifikationsverket med några av de största fastighetsförvaltarna i Sverige. Av den totala uthyrbara arean var Fortifikationsverket en av de största aktörerna i landet under. Ser man till hyresintäkterna var verket inte lika stort, men en av de största. Skillnaden beror bland annat på att Fortifikationsverkets hyror, till skillnad från många andra hyresvärdar, är kostnadsbaserade och att fastighetsbeståndet till cirka 22 % består av enklare förråd som har låga kostnader och därmed också en låg hyra. Övriga aktörer tillämpar marknadsbaserad hyra för hela eller större delen av sitt bestånd. I figur 4 och 5 jämförs Fortifikationsverket med de största statliga fastighetsförvaltarna av ändamålsfastigheter. Fortifikationsverket Akademiska hus Vasakronan (AP Fastigheter) Svenska Bostäder Locum Stockholmshem Västfastigheter Statens Fastighetsverk Familjebostäder Stockholm Wihlborgs Diligentia Fabege Specialfastigheter 2,1 1,9 1,7 1,7 1,5 1,4 1,3 1,1 1,1 29,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 Figur 3. Fortifikationsverkets lokalinnehav jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Miljoner kvadratmeter. Källa: Årsredovisningar. 2,4 2,8 3,2 3,4 Fortifikationsverket 3,4 Akademiska hus 3,2 Statens Fastighetsverk 1,7 29 Specialfastigheter 1,1,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 8 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA

11 OM FORTIFIKATIONSVERKET Figur 4. Sveriges största fastighetsägare rangordnade efter hyresintäkter Miljoner kronor. Källa: Årsredovisningar. Vasakronan (AP Fastigheter) Akademiska hus Svenska Bostäder Locum Fortifikationsverket Diligentia Statens Fastighetsverk Fabege Stockholmshem Familjebostäder Stockholm Västfastigheter Specialfastigheter Wihlborgs Figur 5. Fortifikationsverkets hyresintäkter jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Miljoner kronor. Källa: Årsredovisningar. Akademiska hus Fortifikationsverket Statens Fastighetsverk Specialfastigheter FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 9

12 Kunder lokalbehov Fortifikationsverket ska tillhandahålla mark, ändamålsenliga lokaler och anordningar samt försvarsanläggningar åt hyresgästen. Från och med 27 har verket även uppdraget att hyra in lokaler och arrendera mark från andra fastighetsägare åt Försvarsmakten. Fortifikationsverkets hyresgäster Fortifikationsverkets hyresgäster är främst Försvarsmakten och andra myndigheter och organisationer inom försvarsområdet. Försvarsmakten hyr cirka 84 % av den lokal yta verket Tabell 1. Uthyrda lokaler per kund/kundgrupp Upplåten area, tusental kvm BTA Kund/kundgrupp hyr ut. Det motsvarar nästan 2,9 mil joner kvm av den totala arean lokaler verket förvaltar. Andra större hyresgäster är Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, och Totalförsvarets forskningsinstitut. Det finns även ett antal andra hyresgäster i verkets lokaler såsom Polisen och Luftfartsverket. Andel Förändr 9 1 Trend 6 1 Försvarsmakten % 1,8% m Försvarets materielverk %,% g Försvarets radioanstalt %,% g Totalförsvarets forskningsinstitut %,7% m Övriga statliga myndigheter * ,3% 153% k Övriga kunder % 1,8% k Summa % 1,6% m Under avyttring % 18,5% k Övrigt % 55,% m Summa lokalbestånd % 1,6% m Lokalarean uppgick till 3,4 miljoner kvm bruttoarea vid utgången av år. Till följd av lokalanpassning hos hyresgästerna har den uthyrda lokalarean minskat med drygt 183 kvm bruttoarea (6,9 %) under perioden 26 till. Det är framförallt Försvarsmaktens lokalbehov som har minskat trots den nyproduktion som har skett med anledning av bland annat Försvarsbeslut 24. De senaste åren har däremot uthyrningen av lokaler till andra hyresgäster ökat. I många fall avser det tomställda lokaler som inte är avskiljbara eller sådana lokaler där man måste ta särskild hänsyn till säkerhet och sekretess. Fortifikationsverket hyr även ut bostäder och fritidshus när dessa inte kan säljas på grund av Försvarsmaktens eller andra hyresgästers verksamhet. Den ökade uthyrningen till andra hyresgäster innebär att andelen hyresintäkter från andra ökar. Uthyrningsgraden har de senaste fem åren legat på drygt 9 %. Fortifikationsverket upplåter även stora markarealer till kunder inom försvarssektorn. Försvarsmakten och Försvarets materielverk är de två stora markarrendatorerna. Försvarsmaktens markområden utgörs bland annat av skjut- och övningsfält, såsom Älvdalens skjutfält i Dalarna. Försvarets materielverk arrenderar bland annat robotförsöksplatsen i Vidsel i Norrbotten. Summa och delsumma i tabellen är avrundat värde. 1 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA

13 KUNDER LOKALBEHOV Den upplåtna markarealen har under de senaste fem åren minskat med 1,3 % eller 5 91 ha. Behovet av övnings- och skjutfält har minskat i betydligt långsammare takt än behovet av lokaler. Det tar också lång tid att återställa mark som har använts som skjutfält och där man kan ha problem med oexploderad ammunition. Världsarvet Bastion Aurora, Karlskrona. Tabell 2. Upplåten markareal i ha per kund/kundgrupp Upplåten markareal, hektar. Kund/kundgrupp Andel Förändring 9 1 Trend 6-1 Försvarsmakten ,2%,6% m Försvarets materielverk ,9%,% g Totalförsvarets forskningsinstitut ,2%,1% g Försvarets radioanstalt ,1%,1% g Polisen * * * 1 1,% 5,8% k Anläggningsarrenden * * ,%,3% m Bostadsarrenden * * ,% 2,7% m Jordbruksarrenden * * ,3% 4,4% g Lägenhetsarrenden * * ,1% 16,1% m Övriga kunder * * * Summa ,7%,2% g Ej uthyrt ,3% 14,5% m Summa markareal %,4% g * innebär att uppgift saknas. Summa och delsumma i tabellen är avrundat värde. FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 11

14 Hyres- och arrendeintäkter Redovisningen inkluderar ersättningar för arrenden, hyror, övriga nyttjanderätter och direktavskrivna anläggningar. Sammanställningen visar att: De totala intäkterna var miljoner kronor och ökade med 18 miljoner jämfört med föregående år. Försvarsmakten är den klart största kunden med totala intäkter på 2 15 miljoner kronor, vilket motsvarar 9 % av intäkterna. Ökningen från föregående år var 21 miljoner kronor, vilket motsvarar en intäktsökning på drygt 1 %. Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut är den näst största intäktsgruppen. Intäkterna från dessa myndigheter var cirka 122 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 5 % av intäkterna. Ökningen från föregående år var knappt 1,7 miljoner kronor eller drygt 1 %. Interiör, Berga Örlogsskolor. Intäkterna från övriga myndigheter och verk var 32 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 1 % av intäkterna. Det är 1 miljoner lägre intäkter än föregående år. 12 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA

15 KUNDER LOKALBEHOV Tabell 3. Hyres- och arrendeintäkter per kund/kundgrupp., miljoner kronor Sammanställningen baseras på redovisade intäkter per intäktskonto och kund. Kund/kundgrupp Andel Förändring 9 1 Trend 6 1 Försvarsmakten ,6% 1,% k Försvarets materielverk 7,9 72,1 73,9 76,5 77,8 3,5% 1,7% k Försvarets radioanstalt 3,8 26,6 24,4 25, 25,7 1,1% 2,8% m Totalförsvarets forskningsinstitut 19,7 2,2 15,8 19,2 18,9,8% 1,6% m Statens fastighetsverk 3,3 9,1 1,5 2,,1% 81% k Polisen 2,4 7,5 9,4 8,8 8,2,4% 6,8% k Länsstyrelsen Norrbotten 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5,2% % g Energimyndigheten 4,4 4, 3,3 3,4 3,4,2% % m Pliktverket 4,3 4,2 3,1 3,1,1% % m Sjöfartsverket 3,5 2,8 2,5,1% 1,7% m Kustbevakningen 1,7 2,5 2,3 2,2 2,2,1% % k Luftfartsverket 1,1 2,1 2, 1,7 1,5,1% 11,8% k Övriga statliga myndigheter 5,8 8,1 3,4 4, 3,7,2% 7,5% m Övriga 33,4 39,8 6,8 73,8 8,1 3,6% 8,5% k Summa hyresintäkt %,8% k Summa och delsumma i tabellen är avrundat värde. Intäkterna från övriga kunder var 8 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,6 % av intäkterna. Ökningen från föregående år var 6,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 8,5 %. Intäkterna har ökat med 46,7 miljoner kronor sedan 26, vilket över perioden ger en ökning med 14 %. De ökade intäkterna från kunder utanför staten är följden av en medveten strategi. Verket hyr ut byggnader och anläggningar med särskilda krav på skydd och säkerhet till företag. Syftet är att säkra utvecklingen och kompetensen inom området. Dessutom begränsas verkets kostnader för rivning och rasering. Vidare minskar Försvarsmaktens hyreskostnader genom uthyrning av de objekt som inte kan avyttras på grund av Försvarsmaktens övriga verksamhet. Hyrorna för bostäder, fritidshus, jakt- och fiskearrenden m.m. har marknadsanpassats successivt sedan 22 då Fortifikationsverket tog över uppgiften. Se även kommentarerna under avsnittet Fortifikationsverkets hyresgäster. FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 13

16 KUNDER LOKALBEHOV Fortifikationsverkets kontor och driftlokaler Karlskrona. Upplåtelsernas förfallotidpunkter Fortifikationsverket tillämpar för närvarande en hyresmodell med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt som innebär att: Ersättningen är kostnadsbaserad. Rörliga reglerbara mediakostnader (värme, elektricitet, vatten, kyla etc.) stäms av i efterhand mot faktiskt utfall. Det medför att hyresgästerna får ett incitament att hushålla. Upplåtelseavtalen är maximalt 6 år långa. Kontrakterade hyresintäkter för 211, enligt upplåtelseavtalen, är 1 84 miljoner kronor. Efter 1 år finns miljoner kronor kvar av den kontrakterade hyressumman. Sedan minskar den kontrakterade hyressumman successivt. För 217 finns för närvarande ingen kontrakterad hyressumma på grund av att upplåtelseavtalen avser maximalt 6 år. De största hyresbeloppen förfaller efter 3 respektive 5 år (212 respektive 215). Dessa upplåtelseavtal liksom de som förfaller 213 och 214 är i de flesta fall avtal med en löptid på sex år, men de är tecknade vid olika tidpunkter. Av de upplåtelseavtal som finns med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt löper 63 % ut redan efter 1 år. 14 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA

17 KUNDER LOKALBEHOV Ombyggda kontorslokaler, Kavallerikasern fd K1, Stockholm. Dynamiska Flygsimulatorbyggnaden på Malmen utanför Linköping. Figur 6. Struktur och storlek på upplåtelseavtalen med Försvarsmakten, För svarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt. 2 Gällande upplåtelseavtal per Ersättning i tkr, antal avtal och förfallotid. 4 2 Hyresbelopp mkr Antal upplåtelseavtal Staplarna visar de hyresbelopp som är avtalade för respektive år. Punkterna anger antalet upplåtelseavtal. Belopp i miljoner kronor. Redovisningen avser bara det öppna beståndet. FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 15

18 KUNDER LOKALBEHOV Nyttjanderätter åt Försvarsmakten Fortifikationsverket har sedan år 27 förvaltningsansvaret för nyttjanderätter till fast egendom åt Försvarsmakten. Verksamheten omfattar avtal avseende lokaler, bostäder, parkeringar, arrenden och övriga nyttjanderätter samt även samfälligheter och servitut. Verket ingår avtalen med tredje part och vidareupplåter därefter nyttjanderätterna till Försvarsmakten. Ett stort antal arrenden och övriga nyttjanderätter avser rättigheter kopplade till Fortifikationsverkets fastigheter och byggnader på ofri grund. Framställningen i det följande avser bara nyttjanderätter inom det öppna beståndet. Under hanterade verket 527 arrenden med en total areal på cirka 1 hektar. Införhyrningar av lokaler omfattade 5 avtal med en lokalarea på cirka 611 kvm LOA. Det senare motsvarar nästan 22 % av det lokalbestånd som Fortifikationsverket hyr ut till Försvarsmakten. Därutöver hanterades ett stort antal övriga nyttjanderätter, samfälligheter och servitut för Försvarsmaktens verksamhet. Tabell 4 visar omfattningen av denna verksamhet. Under har verket ingått, omförhandlat och sagt upp ett stort antal nyttjanderättsavtal åt Försvarsmakten. Omförhandlade avtal har ofta inneburit mer fördelaktiga villkor och lägre kostnader för Försvarsmakten. Tabell 5 visar avtal med störst ekonomisk förpliktelse. I och med att verket har det totala förvaltningsansvaret för nyttjanderätter blir det lättare att jämföra och avväga införhyrningar i förhållande till ny-, till- och ombyggnad av lokaler i verkets egen regi. Detta skapar större möjligheter till kostnadseffektivitet i Försvarsmaktens lokalförsörjning. Försvarsmaktens totala ersättning för hyror och arrenden till andra fastighetsägare inklusive media, drift m.m. var 567 miljoner kronor. Motsvarande ersättning till Fortifikationsverket var 2 15 miljoner kronor. Av Försvarsmaktens totala hyreskostnad avsåg således 78 % ersättning till verket och 22 % ersättning till andra fastighetsägare. Ersättningen för nyttjanderätter ökade med 32 miljoner kronor (6 %) från föregående år. En av anledningarna är förhyrningen och driftsättningen av det nya centrallagret i Arboga. Tabell 4. Omfattningen av nyttjanderätter åt Försvarsmakten inom det öppna beståndet. År Hyra lokaler Hyra bostäder Bilplatser Arrenden Övriga nyttjanderätter Summa Antal avtal Hyra/Arrendeavgift tkr/år Yta kvm * * * Hyra kr/kvm * * * * Areal ha * * * * Arrendeavgift kr/ha * * * 63 * * 16 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA

19 KUNDER LOKALBEHOV Tabell 5. Avtalade nyttjanderätter åt Försvarsmakten Avtal med en ekonomisk förpliktelse överstigande 1 miljoner kronor. Belopp redovisas i tkr. Fastighetsägare/Hyresvärd Ort Hyra i tkr Storlek i kvm LOA Specialfastigheter Sverige AB Högkvarteret, Stockholm Marieborgs Lagerfastigheter i Arboga AB Centrallager, Arboga Försvarsfastigheter Sverige AB/FMV Tre Vapen, Stockholm Statens fastighetsverk Karlsborgs fästning, Karlsborg Kungsleden Friab AB/Kryddgården HB Stenvreten, Enköping GE Real Estate för Brännkammaren 4 AB Tegeluddsv. 64, Stockholm Fastighets AB Melker Skandiag. 3, Arboga Statens fastighetsverk Befälsgatan, Karlsborg Statens fastighetsverk Flottiljvägen, Karlsborg Verkets ersättningar fördelat på olika verksamheter Det framgår av figur 7 att: De totala förvaltningsintäkterna hyror, arrenden och skog utgör miljoner kronor, vilket är 7 % av intäkterna. Uppdragsintäkterna är totalt 767 miljoner kronor, vilket är 23 % av intäkterna. Den största delen av uppdragsintäkterna utgör nyttjanderätter åt Försvarsmakten 567 miljoner eller 66 % av uppdragsintäkterna. Avyttringsintäkterna utgör 232 miljoner kronor, vilket är 7 % av intäkterna. Övriga intäkter är storleksmässigt blyg samma. Figur 7. Fortifikationsverkets intäkter (miljoner kronor). Exklusive finansiella intäkter och bidrag, fördelande på olika verksamheter. De totala intäkterna var 3 33 Mkr. Hyror och arrenden, Mkr Nyttjanderätter åt Försvarsmakten, 567 Mkr Avyttringsintäkter, 232 Mkr Intäkter uppdrag, 2 Mkr Skogsintäkter, 67 Mkr Övriga intäkter, 15 Mkr FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 17

20 Fastighetsbestånd I det här avsnittet redovisas Fortifikationsverkets bestånd av lokaler och mark. Lokalinnehav Vid utgången av omfattade Fortifikationsverkets lokalinnehav inom det öppna beståndet cirka 7 2 byggnader. Den sammanlagda bruttoarean var 3,4 miljoner kvm. Detta är en minskning med cirka 2 % jämfört med föregående år. Under perioden 26 minskade Fortifikationsverkets lokalinnehav med knappt 267 kvm vilket motsvarar cirka 8 %. Fördelning efter användning Inom Fortifikationsverket klassas alla byggnader och anläggningar efter huvudsakligt användningsområde. Den största gruppen är byggnader avsedda för förråd och materieluppställning. Dessa utgör nästan hälften av det totala beståndet. Gruppen innefattar många olika typer av byggnader, allt från enkla kalla förråd till avancerade hangarer. Enkla, ouppvärmda förråd utgör cirka 22 % av verkets totala bruttoarea. Av tabell 6 framgår att materialunderhållsbyggnader, förplägnadsbyggnader, utbildningsbyggnader och kaserner visar en ökande trend mellan 26 och medan Hälso- och sjukvårdsbyggnader samt kontor håller en jämn nivå. Övriga byggnadstyper har en trendmässig minskning. Fördelning per län Byggnadsbeståndet är fördelat över hela landet, se tabell 7. Fortifikationsverket har byggnader i alla län och i 61 % av alla kommuner. De största bestånden finns i Västra Götalands, Norrbottens och Stockholms län. Även i Blekinge, Uppsala, Skåne och Östergötlands län finns det bestånd större än 2 kvm bruttoarea. Den kommun där verket har enskilt störst bruttoarea är Boden, se tabell 8. Andra kommuner där verket har stor andel bruttoarea är Karlskrona och Skövde. I 15 av landets kommuner har Fortifikationsverket ett bestånd överstigande 1 kvm bruttoarea. Den största minskningen av lokalbeståndet i absoluta tal har skett i Norrbottens län med cirka 11 kvm medan den procentuella minskningen är störst i Värmlands- och Gotlands län med 22 %. I Örebro och Västra Tabell 6. Lokalinnehav fördelat efter huvudsaklig användning. Tusentals kvadratmeter BTA Byggnadstyp Förändr 9 1 Trend 6 1 Förråd och materieluppställning ,3% m Kaserner ,5% k Utbildning ,9% k Kontor ,% g Materielunderhåll ,8% k Förplägnad ,9% k Bostad ,5% m Kultur och fritid ,1% m Hälso- och sjukvård ,2% g Bevakning/skydd ,% m Övrigt ,2% m Summa ,9% m Summa och delsumma i tabellen är avrundat värde. 18 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA

21 FASTIGHETSBESTÅND Tabell 7. Lokalfördelning per län. Tusentals kvadratmeter BTA Län Förändr 9 1 Trend 6 1 Västra Götalands län ,3% k Norrbottens län % m Stockholms län % m Blekinge län ,2% k Uppsala län % m Skåne län % m Östergötlands län % k Jönköpings län % g Hallands län ,4% m Västerbottens län % m Jämtlands län % m Västmanlands län % m Dalarnas län % m Örebro län % m Västernorrlands län % m Kronobergs län % m Värmlands län % m Gotlands län % m Södermanlands län % m Gävleborgs län % m Kalmar län % m Övrigt % m Summa % m Summa och delsumma i tabellen är avrundat värde. Karlbergs slott, Stockholm. FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 19

22 FASTIGHETSBESTÅND Tabell 8. Kommuner med stora arealer förråd och andra byggnader för Tabell materieluppställning 8 Förråd/materialuppställning Area, kvm Kommun Boden Luleå Skövde Lidköping Linköping Tabell 9. Län med stora ytor förråd och andra byggnader för materieluppställning Förråd/materialuppställning Area, kvm Län Norrbottens län Västra Götalands län Stockholms län Skåne län Blekinge län Uppsala län Östergötlands län Tabell 1. Kommuner med stora ytor kontor Kontor Area, kvm Kommun Linköping Karlskrona Boden Delsummor i tabellerna är avrundat värde. Götalands län har minskningen av lokalarean varit runt 9 kvm per län. I Uppsala och Östergötlands län har lokalinnehavet ökat jämfört med 29. Redovisning per län och kommun görs via registerfastigheten som byggnaden tillhör. Byggnader som i dataunderlaget saknar koppling till registerfastighet återfinns under övrigt i tabell 7. Olika lokaltypers fördelning över landet Förråd materieluppställning Förråd, hangarer och andra lokaler för materieluppställning är den enskilt största gruppen byggnader. Totalt utgör denna grupp kvm. Den kommun som har störst yta för förråd och materieluppställning är Boden där 8 % av det totala innehavet ligger. Övriga kommuner med stora volymer är Luleå, Skövde, Lidköping och Linköping. Som en jämförelse kan nämnas att Centrallagret som hyrs in i Arboga har en yta på cirka 42 kvm. De län som har störst area för förråd och materieluppställning är Norrbotten, Västra Götaland och Stockholm. Vid nedläggning av regementen följer inte förrådsomställningen med i samma takt. Man ser att i de län där övrig verksamhet har lämnats finns förrådsbestånd fortfarande kvar. Exempel på detta är Sörmland, Gotland och Jämtland. Dock minskar arean förråd även där. 2 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA