Naturvärdesinventering i samband med planerad vindkraftsetablering. Målarberget, Norbergs och Avesta kommuner

Transkript

1 Naturvärdesinventering i samband med planerad vindkraftsetablering Målarberget, Norbergs och Avesta kommuner

2 Uppdragsgivare VKS Vindkraft Sverige AB Tidpunkt för inventeringen Juli/augusti 2013 Inventeringen utförd av Håkan Kling Rapporten skriven av Håkan Kling Fotograf Håkan Kling Omslagsbild Bild 1. Vy åt nordost nära placering av vindkraftverk nr.28. Ärendenummer U

3 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Syfte... 8 Metodik Kartstudier Fältarbete Resultat Översiktlig beskrivning av området Regionens naturgeografi Vegetation Skogstillstånd Inventeringsresultat Nr 1 Sumpskog klass Nr 2 Sumpskog klass Nr 3 Sumpskog klass 3 samt hällmarksskog Nr 4 Rödlistad art Nr 5 Nyckelbiotop Nr 6 Sumpskog klass Nr 7 Sumpskog klass Nr 8 Sumpskog klass Nr 9 Naturvärdesträd Nr 10 Sumpskog klass Nr 11 Sumpskog klass Nr 12 Nyckelbiotop Nr 13 Objekt med naturvärden Nr 14 Sumpskog klass Nr 15 Sumpskog klass Nr 16 Sumpskog klass Nr 17 Sumpskog klass Nr 18 Sumpskog klass Nr 19 Naturreservat Nr 20 Objekt med naturvärden Nr 21 Sumpskog klass Nr 22 Kantzoner Nr 23 Objekt med naturvärden Nr 24 Naturvärdesträd Nr 25 Sumpskog klass Nr 26 Hänsynsyta Nr 27 Hänsynsyta Nr 28 Naturvärdesträd Nr 29 Sumpskog klass Nr 30 Sumpskog klass Nr 31 Sumpskog klass

4 Nr 32 Sumpskog klass Nr 33 Nyckelbiotop Nr 34 Sumpskog klass Nr 35 Sumpskog klass Artfynd och områden med naturvärden Påträffade arter av naturvårdsintresse Litteratur/källförteckning Ordförklaringar Bilaga 1. Översiktskarta Bilaga 2. Karta inventering

5 Om Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation, friluftsliv och kulturmiljöer samt att öka medvetandet om skogens betydelse. Skogsstyrelsen har kontor över hela landet. Våra viktigaste uppgifter är rådgivning i skogsfrågor, tillsyn av skogsvårdslagen, tjänster inom skoglig verksamhet, stöd inom naturvårdsområdet och inventeringsverksamhet. Se vår hemsida för mer information: 5

6 Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av VKS Vindkraft Sverige AB under vecka 30 och 31 i juli 2013 genomfört en naturvärdesinventering inom ett område mellan Norberg och Avesta söder om riksväg 68 där det planeras en vindkraftsanläggning med 39 verk. Den här rapporten innehåller resultaten av naturvärdesinventeringen, bedömningar av påverkan på naturvärdena samt rekommendationer om vilken hänsyn som bör tas för att minimera den negativa påverkan på naturvärdena som kan uppstå i samband med uppförandet av vindkraftanläggningen. Befintlig information om området samlades in via Skogsstyrelsens databas, flygoch satellitbilder samt via Skogsstyrelsens lokala kännedom om området. Inventeringen i fält utfördes genom att samtliga 39 platser som angivits som möjliga anläggningsplatser för vindkraftverk inventerades inom en radie av 100 m kring dessa samt längs efter 50 m breda gator där nya vägar planeras. Befintliga vägar har inventerats på 10 m på vardera sidan om vägen längs hela vägsträckningen. Uppdraget har fokuserat på att hitta och beskriva områden med höga naturvärden, samt att föreslå åtgärder som kan minska risken för negativ påverkan på naturvärdena. Skogslandskapet inom inventeringsområdet utgörs till övervägande del av kulturanlagda bestånd som omväxlande består av likåldriga föryngringar, ungskogar eller genomgallrade avverkningsmogna barrskogar. Många bestånd är anlagda under talen och utgörs nu till huvuddelen av tallskog i gallringsålder. I senare tids upptagna hyggen och anlagda skogsbestånd är nivån på miljöhänsynen mycket högre med fler sparade träd och sparade hänsynsytor. Historiskt är skogarna inom området intensivt nyttjade genom behovet av träkol till hyttor och bruk under långa tider och därefter när efterfrågan på timmer ökade i mitten på 1800-talet. Det är därför få områden som har skoglig kontinuitet som oftast är kopplat till områden med höga naturvärden. I området finns en hel del större och mindre mossar och kärr som är hydrologiskt relativt intakta och har kantzoner där hänsyn har sparats samt hällmarker där gammal skog finns kvar. Dessa utgör viktiga miljöer i det så övriga hårt brukade landskapet och även om naturvärdet klassificeras som måttligt för dessa så är de ur naturvårdssynpunkt viktiga att ta hänsyn till. I detaljbeskrivningarna redovisas dessa områden för att kunna ta hänsyn till vid nya vägstäckningar samt vid eventuella breddningar efter befintliga vägar. Tre hällmarksområden har mycket höga till höga naturvärden samt även två områden vid Digerkällan. Inom området finns naturreservatet Komossen som även är ett Natura 2000 område och i anslutning till reservatet finns ett område med höga naturvärden. Generellt ur naturvårdsperspektivperspektiv råder brist på riktigt gamla träd, äldre lövträd och död ved inom området. 6

7 Efter att Skogsstyrelsen inventerade området genomfördes en gemensam inventeringsdag tillsammans med VKS Vindkraft Sverige AB och inventerare för kulturmiljön. Naturvärden och kulturvärden som skulle beröras kunde då justeras direkt i fält genom nya vägdragningar och nya verksplaceringar. Därigenom har de områden med höga naturvärden/kulturvärden som framkommit under inventeringen helt kunnat undvikas. Samtliga inventeringspunkter redovisas i en detaljerad lista med naturvärdesbedömning och åtgärdsförslag. Många objekt av dessa har måttliga naturvärden men är viktiga att ha med under projekteringens gång för att minimera påverkan. Det handlar i många fall om att välja åt vilket håll en väg eventuellt behöver breddas. 7

8 Bakgrund Inledning VKS Vindkraft Sverige AB planerar att uppföra en vindkraftsanläggning inom ett område mellan orterna Norberg och Avesta söder om riksväg 68 i Norberg och Avesta kommuner. Vindkraftsparken planeras omfatta 39 stycken verk. Skogsstyrelsen har på uppdrag av företaget utfört en naturvärdesinventering av området (se karta i bilaga 1). I uppdragsanvisningarna ingick att inventera cirkelformade ytor med 100 meters radie kring planerade verksplaceringar samt en 50 m bred zon utefter planerade nya vägdragningar. Befintliga vägar inom området skulle inventeras på 10 meter på var sida av vägen. Bild 2. Vy sydväst om planerat verk nr. 11 Inom området finns större och mindre mossar med relativt intakta hydrologiska förhållanden och med naturvårdsintressanta kantzoner. Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen var att: Hitta och beskriva områden med höga naturvärden som kan påverkas av den planerade vindkraftsanläggningen; 8

9 Bedöma hur naturvärdena påverkas av den planerade vindkraftsetableringen; Ge rekommendationer om hur påverkan på naturvärdena kan minimeras. Det är tänkt att naturvärdesinventeringen ska utgöra en del av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) som ingår i ansökan om tillstånd för vindkraftsanläggningen. 9

10 Metodik Vår naturvärdesinventering kombinerar en sammanställning av befintliga kunskapsunderlag med inventering i fält. Bedömningen av områdets naturvärden grundar sig därför både på tidigare kända uppgifter och på nya uppgifter från fältinventeringen. På sidorna finns definitioner och ordförklaringar till begrepp som används i rapporten. Kartstudier Inledningsvis genomfördes kartstudier över utredningsområdet för att hitta de, ur naturvårdssynpunkt, mest intressanta områdena. Skogsstyrelsen har för sina kartstudier tillgång till ett gediget GIS-baserat material med kartor, flygfoton, satellitbilder, skogsdata och olika typer av inventeringar utförda av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ideella organisationer. Fältarbete Fältinventeringen utfördes på barmark av personal med skoglig naturvårdskompetens och kompetens att använda Skogsstyrelsens metod för nyckelbiotopsinventering. Inventeringen har en för landet gemensam metodik i enlighet med Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper, Inventeringen i fält utfördes genom att samtliga 39 platser som angivits som möjliga anläggningsplatser för vindkraftverk inventerades inom en radie av 100 m kring dessa samt längs efter 50 m breda gator där nya vägar planeras. Befintliga vägar har inventerats på 10 m på vardera sidan längs hela vägsträckningen. Uppdraget har fokuserat på att hitta och beskriva områden med höga naturvärden, samt att föreslå åtgärder som kan minska risken för negativ påverkan på naturvärdena. Naturvärdena delades in i delområden med följande klassificering: Mycket höga naturvärden: Områden där naturvärdena är så höga att området som regel bör undantas från exploatering. Innefattar bland annat nyckelbiotoper, våtmarker klass 1 (enligt Länsstyrelsens klassning), våtmarker som omfattas av myrskyddsplan, sumpskogar klass 1 (enligt Skogsstyrelsens klassning), formellt skyddade områden (nationalparker, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal) samt Natura 2000-områden. 10

11 Höga naturvärden: Områden där naturvärdena är höga och kan påverkas negativt vid exploatering om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Innefattar bland annat objekt med naturvärden (enligt Skogsstyrelsens klassning), våtmarker klass 2 (enligt Länsstyrelsens klassning) samt sumpskogar klass 2 (enligt Skogsstyrelsens klassning). Måttliga naturvärden: Områden där naturvärdena är måttliga och där förstärkt hänsyn kan krävas. Innefattar bland annat våtmarker klass 3 (enligt Länsstyrelsens klassning), i vissa fall då det är motiverat även våtmarker klass 4 samt sumpskogar klass 3 (enligt Skogsstyrelsens klassning), i vissa fall då det är motiverat även sumpskogar klass 4. Innefattar även områden där förstärkt hänsyn kan behövas. 11

12 Resultat Översiktlig beskrivning av området Området ligger mellan Norberg och Avesta söder om riksväg 68 och domineras nästan helt av sammanhängande skogsmarker. Ett tiotal mindre tjärnar finns inom området. Bild 2. Vy mot nordost nära placering av verk 26. Regionens naturgeografi Skogen är hårt brukad Bergslagsskog. Stora arealer är föryngrade under talen och är nu mer eller mindre trädslagsrena gallringsbestånd som nästan helt domineras av tall. Området har relativt gott om myrmarker främst i form av mossar. Området är småkuperat till plant. Bergrunden består främst av urbergsarter och rikare mark saknas i stort inom området. Fastmarken består till helt övervägande delen av moräner. Vegetation Vegetationstyp inom området domineras nästan helt av blåbär- och lingontyp och på hällmarkerna lavtyp. Tallskogar dominerar trädskiktet inom området. 12

13 Skogstillstånd Skogarna är produktionsskogar med låg andel naturvärden. Dessa Bergslagsskogar tillhör de delar av Sverige där skogarna använts mest intensivt. De har historiskt nyttjats hårt för behovet av träkol till hyttor och bruk och senare från mitten av 1800-talet då efterfrågan på timmer steg kraftigt. Bild 3. Vy mot sydväst nära placering av verk nr.13. Mycket av den naturhänsyn som är sparad inom området är kantzoner mot mossar och kärr och som oftast har måttliga naturvärden i nuläget men kommer att bli mycket värdefulla på sikt inom det i övrigt så hårt brukade landskapet. Denna kantzon är från senare tid då miljöhänsynen på allvar slagit igenom inom skogsbruket. Hällmarker är andra områden värda att uppmärksamma. 13

14 Inventeringsresultat Inventeringspunkter redovisas i nummerföljd kopplat till bifogade kartor i bilaga 2. Nr 1 Sumpskog klass 3 Vid eventuell breddning av väglinje; välj då den östra sidan. Nr 2 Sumpskog klass 3 Vid eventuell breddning av väglinje; välj då den östra sidan. Nr 3 Sumpskog klass 3 samt hällmarksskog Det finns ett inslag av mycket gamla tallar i kantzonen mot mossen. Måttligt naturvärde till högt naturvärde. Ligger nära verksplacering men bedöms inte beröras. Nr 4 Rödlistad art Växtplats för orkidén knärot Goodyera repens. Ligger i östra kanten av vägens 50 meters zon vid en kolarkojruin och berörs inte. 14

15 Nr 5 Nyckelbiotop Gammal tallskog på hällmarksområde. Högt till mycket högt naturvärde. Nyckelbiotop enligt inventering utförd av Storskogsbruket. Nära planerad väg men påverkas inte om väglinjen ligger fast. Nr 6 Sumpskog klass 3 Sumpskogarna berörs inte om väglinjen ligger fast. Nr 7 Sumpskog klass 3 Fin laggdel i sumpskogen. Sumpskogen berörs inte om väglinjen ligger fast. Nr 8 Sumpskog klass 3 Sumpskogen berörs inte om väglinjen ligger fast. 15

16 Nr 9 Naturvärdesträd Grov rönn i väglinjen Högre naturvärde För att behålla rönnen justeras väglinjen någon meter. Nr 10 Sumpskog klass 3 Måttligt naturvärde Berörs inte om väglinjen ligger fast. Nr 11 Sumpskog klass 2 Inslag av gamla tallar i kantzonen Bedöms inte beröras. Nr 12 Nyckelbiotop Digerkällan, källa med utströmningsområde och omkringliggande gammal skog, har även mycket höga kulturvärden och sociala värden. Mycket högt naturvärde. Väglinjen har flyttats åt norr och därmed berörs inte området. 16

17 Nr 13 Objekt med naturvärden Sluttande kärr och mosse med omgivande senväxt skog. Höga naturvärden. Väglinjen har flyttats åt norr och därmed berörs inte området. Nr 14 Sumpskog klass 2 Sumpskog med sparad kantzon. Bedöms inte beröras. Nr 15 Sumpskog klass 3 Berörs inte om väglinjen ligger fast. Nr 16 Sumpskog klass 3 Bedöms inte beröras. Nr 17 Sumpskog klass 3 Berörs inte om väglinjen ligger fast. 17

18 Nr 18 Sumpskog klass 3 Bedöms inte beröras. Nr 19 Naturreservat Komossens naturreservat. Mycket högt naturvärde Vägen behöver inte breddas, bedöms inte beröras. Nr 20 Objekt med naturvärden Gammal barrskog på båda sidor vägen. Höga naturvärden. Vägen behöver inte breddas, bedöms inte beröras. Nr 21 Sumpskog klass 3 Bedöms inte beröras. Nr 22 Kantzoner Kantzoner lämnade som naturhänsyn mot mossar med gammal senväxt skog. Berörs inte om väglinjen ligger fast och om alltför omfattande avverkning undviks vid verksplatsen. 18

19 Nr 23 Objekt med naturvärden Gammal tallskog på hällmark, tallar upp till ca 200 år, finns inom området. Höga naturvärden. Verksplacering justerad, området berörs inte. Nr 24 Naturvärdesträd Gamla tallar. Höga naturvärden. Verksplacering justerad, området berörs inte. Nr 25 Sumpskog klass 3 Berörs inte om väglinjen ligger fast. Nr 26 Hänsynsyta Grova tallar sparade i hänsynsyta som lämnats efter avverkning. Måttligt till lågt naturvärde. Kommer att beröras av verksplacering, men ytan håller för lågt naturvärde för att motivera åtgärdsförslag. Nr 27 Hänsynsyta Lämnat område efter avverkning. Måttligt till lågt naturvärde Berörs inte om väglinjen ligger fast. 19

20 Nr 28 Naturvärdesträd Gammal tall i södra kanten av vägzonen. Höga naturvärden Berörs inte om väglinjen ligger fast. Nr 29 Sumpskog klass 3 Bedöms inte beröras. Nr 30 Sumpskog klass 3 Berörs inte om väglinjen ligger fast. Nr 31 Sumpskog klass 3 Bedöms inte beröras. Nr 32 Sumpskog klass 2 Litet kärr i väglinjen. Höga naturvärde. Väglinjen är justerad så att kärret inte berörs. 20

21 Nr 33 Nyckelbiotop Gammal tallskog på hällmark, tallar upp till ca 250 år. Mycket höga naturvärden. Verk är flyttat samt vägdragningen flyttad och därmed berörs inte området. Nr 34 Sumpskog klass 3 Sumpskog med sparad kantzon. Bedöms inte beröras. Nr 35 Sumpskog klass 3 Sumpskog med sparad kantzon. Bedöms inte beröras. Sammanfattningsvis har inventeringsområdet en låg andel höga och mycket höga naturvärden. Innan inventeringen var de kända naturvärdena Komossens naturreservat som är ett Natura 2000 område, och en nyckelbiotop i ett hällmarksområde. Nya fynd under inventeringens gång är två områden med mycket höga naturvärden och tre områden med höga naturvärden. Områdena ligger vid Digerkällan intill Komossen, på Tackjärnsberget samt ett hällmarksområde, se inventeringspunkter och kartorna. Inget av dessa områden kommer att påverkas av den planerade projekteringen då flytt av verk och ändring av väglinjer har skett under inventeringens gång samt att vägen vid Komossen håller sådan standard att ingen breddning behövs. 21

22 Artfynd och områden med naturvärden Rödlistade arter är arter som står på den så kallade rödlistan, som redovisar de arter som riskerar att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken tar fram Sveriges rödlista på uppdrag från Naturvårdsverket. Rödlistans hotkategorier är: Nationellt utdöd (Regionally Extinct, RE) Akut hotad (Critically Endangered, CR) Starkt hotad (Endangered, EN) Sårbar (Vulnerable, VU) Nära hotad (Near Threatened, NT) Livskraftig (Least Concern, LC) Påträffade arter av naturvårdsintresse. Här kan nämnas knärot Goodyera repens (NT, fridlyst), nästlav Bryoria furcellata (signalart), kattfotslav Arthonia leucopellaea (signalart) Jungfru marie nycklar Dactylorhiza maculata (signalart, fridlyst). Fyndplatser för dessa arter berörs inte efter det att justering av verksplatser och väglinjer gjorts. * Förklaring till hotkategori/beteckning: Hotkategori anges för rödlistade arter: (RE) Nationellt utdöd, (CR) Akut hotad, (EN) Starkt hotad, (VU) Sårbar, (NT) Nära hotad och (LC) Livskraftig. (Gärdenfors 2010). S anger att arten används som signalart i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (Skogsstyrelsen 1995). ÄoB anger att arten använts som signalart vid länsstyrelsernas ängs- och betesmarksinventering ÅGP innebär att arten omfattas av ett åtgärdsprogram. betyder att arten är fridlyst. I betyder att arten är förtecknad i internationell konvention eller EU-direktiv. G betyder att arten är förtecknad i IUCN:s globala rödlista. Arter som saknar beteckning har av inventeraren bedömts som naturvårdsintressanta. 22

23 Litteratur/källförteckning Handbok för inventering av nyckelbiotoper, Skogsstyrelsen, 2005, andra upplagen, Skogsstyrelsen. Signalarter - indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsen, 2010, fjärde upplagan. Nyckelbiotoper - och andra värdefulla biotoper, Skogsstyrelsen, 1999, första upplagan. Barrskogar Nyckelbiotoper i Sverige, Skogsstyrelsen, 2011, första upplagan. 23

24 Ordförklaringar Kulturmiljöer Med kulturmiljö avses en miljö som historiskt påverkats av människan. Kulturmiljön kan innefatta både enskilda objekt såväl som stora landskapsavsnitt och utgör en del av kulturarvet. Kulturmiljön omfattar både forn- och kulturlämningar. Natura 2000 Natura 2000 är ett EU-gemensamt nätverk av skyddade områden, dessa väljs ut med stöd av art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Urvalet av Natura 2000-områden utgör en viktig grund för att bevara ett representativt urval av naturmiljöer i Sverige. Cirka 60 procent av områdena omfattas även av andra områdesskydd som nationalparker, naturreservat eller biotopskyddsområden. Naturreservat Det finns både kommunala och statliga naturreservat. Det är länsstyrelsen som beslutar om de statliga naturreservaten. Enligt Miljöbalken får naturreservat bildas av fem skäl; för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftslivet, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller för att skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Dessa beslut gäller för all framtid. Naturvärdesinventering Skogsstyrelsens naturvärdesinventering innebär en kartläggning och dokumentation av ett områdes naturvärden genom att uppgifter samlas in via kartoch arkivstudier samt genom inventering i fält. Nyckelbiotop En nyckelbiotop är ett skogsområde med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna. Den har också förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Dessa arter uppträder inte slumpartat och jämnt utspritt i skogslandskapet utan finns ofta på vissa platser. Ett skogsområde kan vara en nyckelbiotop på grund av en speciell skogshistoria eller på grund av sällsynta ekologiska förhållanden. Några nyckelbiotoper uppträder bara i vissa terränglägen som till exempel strandskogar, raviner och rasbranter. Nyckelbiotopsinventering Inventeringen har en för landet gemensam metodik i enlighet med Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Inventeringsmetoden är utarbetad av Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har inventerat småskogsbrukets marker medan stor- och mellanskogsbruket har ansvarat för att inventera sina egna marker. I inventeringen är det i första hand skogens struktur och element som har betydelse; men även förekomsten av arter kan vara avgörande. 24

25 Objekt med naturvärden Områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen klassificerar dessa som objekt med naturvärden. Ofta är det områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper i framtiden, om de lämnas orörda eller vårdas. Rödlistade arter Rödlistade arter är arter som står på den så kallade rödlistan, som redovisar de arter som riskerar att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken tar fram Sveriges rödlista på uppdrag från Naturvårdsverket. Rödlistade arter i Sverige 2010 är den tredje svenska rödlistan som baseras på de internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Bedömningen görs genom att jämföra en arts populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek, populationens grad av fragmentering m.m. mot en uppsättning kriterier (tröskelvärden). Signalarter Med signalarter menas en typ av indikatorarter som är användbara för att lokalisera och urskilja skogar med höga naturvärden. För att en art ska benämnas signalart bör den mer eller mindre uppfylla vissa krav och vara: Någorlunda vanlig med en jämn utbredning så att arten ofta finns där naturvärdet är högt. Starkt knuten till skogsbiotoper med höga naturvärden, och sällan uppträda där naturvärdet är lågt. Lätt att upptäcka i fält Möjlig att identifiera i fält och sakna förväxlingsbara arter. Många av signalarterna finns huvudsakligen i skogsmiljöer där rödlistade arter förekommer. Ett antal av våra signalarter är också själva med på rödlistorna. Sumpskog Sumpskogar är samlingsnamnet för all skogklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Sumpskog innefattar all trädbärande blöt mark där träden, i moget stadium, har en medelhöjd på minst tre meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Sådana trädbestånd räknas till sumpskog även på fuktig mark om fuktighetsälskande (hydrofila) arter täcker minst hälften av befintligt fält- eller bottenskikt. Med fuktighetsälskande arter i bottenskiktet avses främst de så kallade sumpmossorna, exempelvis vitmossor och björnmossor. Sumpskogarna indelas bland annat efter hydrologisk typ. Det finns tre huvudtyper; myrskog, fuktskog och strandskog. 25

26 Sumpskogsinventeringen Skogsstyrelsens inventering av sumpskogar utfördes genom fjärranalys. Fältbesök gjordes på 3 % av antalet och arealen. I södra Sverige var objekten > 2 ha, i mellersta Sverige > 3 4 ha och i norr > 4 5 ha. Utmärkande för sumpskogar är god vattentillgång kombinerad med mer eller mindre tjocka torvtäcken. Våtmarksinventeringen Våtmarksinventeringen som länsstyrelserna utfört klassar våtmarkernas naturvärden. Alla våtmarker på minst 50 ha i norra Sverige och 10 ha för södra Sverige ingår i inventeringen med vissa undantag för delar av fjällkedjan och mindre våtmarker med höga naturvärden. Som våtmark räknas mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. 26

27 Översiktskarta Målarberget Utskriftsdatum: Teckenförklaring Inventeringspunkter 35 WTG_N117_Position_ _SW without_existing_roads_ _sw roads_and_crane_pads_ _sw Naturreservat 0 0,5 1 2 Kilometers Lantmäteriet; SKS 11 december : ±

28 Inventeringspunkter 1-5 Utskriftsdatum: Teckenförklaring Inventeringspunkter WTG_N117_Position_ _SW without_existing_roads_ _sw roads_and_crane_pads_ _sw Storage_Area_ _SW Storskogsbrukets Nyckelbiotoper Sumpskog Skogsstyrelsen, Naturreservat Lantmäteriet; Lantmäteriet; SKS 11 december Meter ± 1:10 000

29 Inventeringspunkter 6-13 Utskriftsdatum: Teckenförklaring Inventeringspunkter WTG_N117_Position_ _SW without_existing_roads_ _sw roads_and_crane_pads_ _sw Storage_Area_ _SW Storskogsbrukets Nyckelbiotoper Sumpskog Naturreservat Skogsstyrelsen, Lantmäteriet; Lantmäteriet; SKS 11 december Meter 1: ±

30 Inventeringspunkter Utskriftsdatum: Teckenförklaring Inventeringspunkter WTG_N117_Position_ _SW without_existing_roads_ _sw roads_and_crane_pads_ _sw Storage_Area_ _SW Storskogsbrukets Nyckelbiotoper Sumpskog Naturreservat Skogsstyrelsen, Lantmäteriet; Lantmäteriet; SKS 11 december Meter 1: ±

31 Inventeringspunkter Utskriftsdatum: Teckenförklaring Inventeringspunkter WTG_N117_Position_ _SW without_existing_roads_ _sw roads_and_crane_pads_ _sw Storage_Area_ _SW Storskogsbrukets Nyckelbiotoper Sumpskog Naturreservat Skogsstyrelsen, Lantmäteriet; Lantmäteriet; SKS 11 december Meter 1: ±

32 Inventeringspunkter Utskriftsdatum: Vandringsled Text Teckenförklaring 33 Inventeringspunkter WTG_N117_Position_ _SW without_existing_roads_ _sw 30 roads_and_crane_pads_ _sw Storage_Area_ _SW Storskogsbrukets Nyckelbiotoper Sumpskog Naturreservat Lantmäteriet; SKS 11 december Meter 1: ±

33 Inventeringspunkter Utskriftsdatum: Text 35 Teckenförklaring Inventeringspunkter WTG_N117_Position_ _SW without_existing_roads_ _sw roads_and_crane_pads_ _sw Storage_Area_ _SW Storskogsbrukets Nyckelbiotoper Sumpskog Naturreservat Lantmäteriet; SKS 11 december Meter 1: ±