Taktil massage som behandling för ungdomar med anorexia nervosa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Taktil massage som behandling för ungdomar med anorexia nervosa"

Transkript

1 Taktil massage som behandling för ungdomar med anorexia nervosa Eva Axelsson, RN Sylvia Määttä, RN, PhD TACTILE TOUCH AS TREAT- MENT FOR YOUTHS SUFFE- RING FROM ANOREXIA NERVOSA. ABSTRACT Tactile touch is one of the complementary methods used in Child and Youth Psychiatry Clinics for youths suffering from anorexia nervosa. A qualitative study, aiming to describe how youths diagnosed with anorexia nervosa experienced tactile touch, was carried out. Ten youths, years old, two men and eight women, participated. They received ten occasions of massage treatment, lasting 30 to 60 minutes. After the last treatment, an interview was undertaken. The interviews were tape recorded and analysed according to a qualitative method. The analysis contains the following three themes: «To feel relaxed», «To be aware of the body» and «To affirm the body». The results showed that the tactile touch had an influence on the ability to feel relaxed. The youths expressed that they sensed a feeling of existence during the massage. They also experienced a gaining feeling for the body. In everyday life, the massage influenced their capacity to sleep, as it helped to recall the feeling during the massage, which gave them a sense of relaxation. To conclude: tactile touch gives a sense of relaxation and offers a relief and a pause in the course of having anorexia nervosa KEY WORDS: Anorexia nervosa, tactile touch, youth s experiences. Då är det väldigt skönt att finnas liksom, då kan man slappna av och lägga dom andra problemen åt sidan och bara va då behöver man inte tänka på någonting annat utan bara lyssna på musiken och känna massagen och så och det tycker jag är skönt och finnas, när man bara kan göra det Bakgrund Taktil massage är en av de komplementära behandlingsmetoder som på senare tid har fått allt större användningsområden, exempelvis inom palliativ vård (1), strokevård (2), förlossningsvård (3) och vid vård av patienter med bulimi (4). Studier visar att taktil massage brukas ganska ofta vid barn och ungdomars olika sjukdomstillstånd (5), bland annat i vården av barn med cancer (6), och att användningen tycks öka (7). Metoden används också inom Barn- och ungdomspsykiatri, men det är okänt i vilken utsträckning, till vilka grupper och med vilka erfarenheter och upplevelser. Vid taktil massage berörs det taktila sinne som finns i huden och som är det första sinnet som utvecklas under fostertiden (8). Forskning och erfarenhet har visat att barn kan överleva utan intryck från syn- hörsel- lukt- och smaksinnen, men dör utan beröring (8). De senaste årens forskning har visat att det finns receptorer för kroppsuppfattning inbäddade i huden (8). Det innebär att vi måste röra oss, och också bli berörda för att få kroppskartan definierad. Detta sker naturligt när vi vaggar, bär och vyssjar det lilla barnet och när det hoppar leker och klättrar för att lära känna världen. Rörelse och att bli berörd är nödvändiga inslag för att bilda en jaguppfattning och är viktiga pusselbitar för att utveckla en adekvat självkänsla (8). Taktil massage är en form av beröring som aktiverar det parasympatiska nervsystemet och kan leda till stärkt kroppsuppfattning, avslappning, lugn och ro, bättre sömn, stärkt självkänsla, minskad aggressivitet och självdestruktivitet och ökad förmåga till kommunikation (8). Taktil massage innebär lätta strykningar över huden och innefattar inte underliggande vävnad. Under massagen används olja, som kan ha olika dofter. Under behandlingen blottas endast den kroppsdel som för tillfället masseras. I utbildningssammanhang poängteras att den personliga integriteten är mycket viktig och att massören hela tiden ska vara fokuserad på personen som masseras och vara lyhörd för eventuella reaktioner. Massören ska skapa trygghet och tillit kring massagestunden. Taktil massage betraktas enligt flera forskare som ett sätt att konkretisera god omvårdnad (9). Följande studie är ett försök att bidra till att exemplifiera på vilket sätt taktil massage används och hur ungdomar med ätstörningar kan uppleva att få massage. Studien utfördes vid en BUP-klinik där taktil massage har använts sedan På kliniken fanns tre medarbetare som genomgått sju dagars utbildning, vilket erfordras för att bli diplomerad massör (8). Den patientgrupp som erhållit taktil massage i denna studie är ungdomar med diagnosen anorexia nervosa. Sjukdomen anorexia nervosa (AN) har funnits som diagnos sedan mitten av talet, men symtomen finns beskrivna ännu längre tillbaka. I en svensk studie från 1989 var det 0,94 procent bland flickor i 17- årsåldern och knappt 0,1 procent bland pojkarna som hade symptom på anorexia nervosa (10). Under de senaste 40 åren har AN haft en tredubblad ökning (10). Sjukdomen startar ofta med en period av bantning. Debuten sker oftast under tonåren men kan också ske tidigare och fall har rapporterats bland barn i 9-årsåldern. Personligheten beskrivs vanligen som präglad av perfektionism, tvångsmässighet, negativ självbild och extrem lydighet (10). Vid kroppslig undersökning ser man att det finns en generell avmagring. För att ställa diagnosen enligt DSM IV (11) skall viktminskningen vara minst 15 % under förväntad vikt för ålder och kön. Vid AN ser man ofta insjunkna kinder, smala extremiteter, insjunken bröstkorg och platt insjunken mage. Hudtemperaturen är ofta nedsatt och huden är torr och ibland gulfärgad. Patienterna kan också ha perifer cyanos och nedsatta perifera pulsar. De kan också ha utvecklat lagunohår, dvs. fin behåring i nacke, på armar och ben (10). Faktorer som bevarar sjukdomsbeteendet är ofta psykologiska men även biologiska processer bidrar till att bibehålla ätstörningssymtomen (10). Ätstörningar påverkar både kropp och själ. Många av dem som söker vård har haft ätstörningar under lång tid. De inser inte alltid allvaret i problemet eller vill lösa sina problem själva och kan ha svårt att tro på att hjälp kan finnas (10). För att dölja sin magerhet klär de sig ofta i för stora kläder och före vägning förekommer det att de dricker vatten för att tillfälligt öka sin kroppsvikt. Människor med ätstörning har vanligen en avvikande upplevelse av sin kroppsstorlek och är mer missnöjda med sin kropp än friska individer (10). Sjukdomen innebär ofta en nedsatt kontakt med kroppen och signaler för hunger och mättnad. Den inre bilden av kroppen förändras inte alltid automatiskt med ökad vikt. Det är därför viktigt att arbeta med kroppen för att de anorektiska patienterna ska lära känna sin kropp och börja tycka om den. Det finns olika sätt att göra detta på. Sjukgymnasterna har arbetat fram olika instrument, som de använder för att mäta hur individen uppfattar kroppen (10). Att ge kroppsinriktad behandling har som mål att minska rädslan och det avstånd som patienten tar från den egna kroppen, för att istället öka patientens psykiska närvaro i sin kropp. För att göra detta används träning i kroppskännedom, andningsövningar, avspänningsövningar, kroppsterapi och fysisk aktivitet och även beröringsterapi. Endast en vetenskaplig studie som behandlar taktil massage vid tillstånd av anorexia nervosa har, trots upprepade sökningar, påträf- 35

2 36 fats. En randomiserad studie med 19 unga kvinnor med AN visade märkbara förbättringar för de kvinnor som fått massage. Massagegruppen rapporterade lägre stress- och orosnivåer och under de fem veckor de fick massage ökade även deras kroppstillfredsställelse jämfört med en kontrollgrupp (12). Sammanfattningsvis tycks det som att taktil massage kan ha positiva effekter för individer med AN. Det saknas dock kunskap om hur patienterna själva upplever att få taktil massage. Syfte Syftet med denna studie är att studera hur ungdomar med anorexia nervosa upplever att få taktil massage. Metod För att kunna öka förståelsen för hur ungdomar med anorexia nervosa upplever att få taktil massage har en kvalitativ intervjumetod, grundad i ett livsvärldsperspektiv, använts. I en forskningsintervju är syftet att få beskrivningar av den intervjuades livsvärld som sedan används till att tolka de beskrivna fenomenens mening (13). Kvalitativa studier bygger på ett öppet och följsamt förhållningssätt. Forskaren skall ha ett öppet sinne och sträva efter att sätta sin tidigare erfarenhet av den studerade företeelsen åt sidan (14). Deltagare I studien ingick 10 ungdomar som rekryterades vid en ungdomsmottagning och vid en Barn- och ungdomsklinik i Västsverige. Åldern varierade mellan 16 och 25 år. Samtliga (åtta flickor och två pojkar) hade diagnosen anorexia nervosa. Studien avgränsades till ungdomar med ett BMI (Body Mass Index) mellan De som av läkare bedömdes vara psykosnära eller att ha annan allvarlig psykisk störning uteslöts. I studien inkluderades totalt femton ungdomar. Fem av dem kunde inte slutföra studien. En blev inlagd på en vårdavdelning på grund av alltför kraftig avmagring. Fyra andra ungdomar gjorde mer än fyra veckors uppehåll mellan behandlingarna och uteslöts därför. Anledningarna till uppehållet var att en massör blev sjuk, eller att ungdomarna av privata orsaker inte infann sig på inbokade tider. Det är dock värt att notera att alla uppgav att de önskat fortsatt massage. De mottagningar som var tillfrågade om deltagande i studien meddelade studieansvarig sjuksköterska att det fanns en ungdom med den utvalda diagnosen, som var villig delta i studien. Första mötet skedde på mottagningen, och det gavs muntlig och skriftlig information. De tillfrågade ungdomarna hade möjlighet att överväga om de ville delta och uppmanades också att informera sina föräldrar/vårdnadshavare. Vid det första mötet berättade massören om hur massagetillfällena var upplagda och «solsagan» som var den första massagen, gavs. Inför sista massagen bokades tid för intervju. Intervjun utfördes i ett enskilt rum på kliniken. Massagebehandlingarna gavs efter ett schema innebärande stegvis ökande av de kroppsdelar som skulle masseras. Under de sista fem gångerna gavs helkroppsmassage. Massörerna var instruerade att inte samtala med ungdomarna om annat än det som rörde massagen. Ville ungdomarna tala kunde massören lyssna eller säga att vi talar om detta efter massagen. Ungdomarna informerades också om att det var viktigt att de höll kontakt med sin ordinarie behandlare för att ha en samtalspartner om tankar som behövde bearbetas kom upp under massagen. Intervjuer Efter det att ungdomarna fått 10 behandlingar genomfördes en intervju av en av författarna (EA), som spelades in på band. Intervjun startade med en inledande fråga: Hur har du upplevt att få taktil massage? Därefter gjordes följdfrågor beroende av svaren. Intervjuerna gjordes inom en vecka efter avslutad behandling. Tiden för intervjuerna varierade mellan 20 och 50 minuter, avhängigt av hur mycket ungdomarna hade att berätta. Intervjuerna skrevs sedan ut ordagrant och analyserades av båda författarna. Analys av intervjuerna Intervjuerna har tolkats med en kvalitativ metod, beskriven i Dahlberg (13). Analysen av den text som intervjumaterialet bildade skedde i tre faser. I den första, bekantgörande, fasen lästes texten flera gånger. Därigenom skapades en förståelse och bild av helheten som i den andra, analyserande, fasen delades in i meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna bildade teman. I den tredje fasen behandlades texten återigen som en helhet. Under alla faserna rörde sig analysen fram och tillbaka, i en förståelse mellan textens helhet och dess delar (13). Studien är en del av ett större projekt som bedrivs på Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås. Tillstånd har givits av forskningsetisk nämnd (Dnr ) samt av verksamhetschef för den aktuella BUP-kliniken. Resultat Tre teman träder fram i resultatet: «Att slappna av», «Att känna kroppen» och «Att bejaka känslor». Att slappna av Alla ungdomar säger sig ha upplevt att massagen har gett dem utrymme att slappna av och att de under massagen har kunnat släppa tankarna runt sin sjukdom. Detta uttryckte de med formuleringar som att «Under massagen kan jag slappna av», «Jag kan släppa tankar» eller «Jag kan tänka på annat». Då är det väldigt skönt att finnas liksom, då kan man slappna av och lägga dom andra problemen åt sidan och bara va då behöver man inte tänka på nånting annat, utan bara lyssna på musiken och känna massagen och så och det tycker jag är skönt och finnas, när man bara kan göra det (B). Den djupa avslappningen kom för de flesta successivt och växte fram efter några gångers massage. Till en början upplevde ungdomarna hur tankar kunde göra det svårt för dem att slappna av. När de fick massagen hade de tid att tänka och tankarna kunde någon gång vara oroande. En av ungdomarna beskrev hur tankarna vandrade mellan att fokusera på musiken och hur massagen kändes på kroppen. Någon ungdom ansåg att det inledningsvis kunde vara svårt att veta hur han/hon skulle koppla av och bara vara, även i hjärnverksamheten. «Det är svårt att släppa saker men de sista gångerna här har jag fått förlika mig med att jag kan låta hjärnan få arbeta, men ändå få ut något av massagen.» (I).. Efter några massagetillfällen ökade emellertid avslappningen och en bit in i behandlingen var det inte ovanligt att vissa ungdomar var så avslappnade att de somnade under massagetillfällena. De som somnade eller slumrade beskrev att de upplevde sig som «långt borta». En ungdom uppgav att hon/han ansträngde sig för att hålla sig vaken då hon/han inte ville sova och därmed riskera att inte vara med och känna massagen. Massagen gav dem en vila som kändes lyxig. Det kunde också uppkomma minne från förr, förknippade med beröring. En av ungdomarna mindes tillfällen då hennes/hans mamma kammade håret då hon/han var liten, och en annan VÅRD I NORDEN 3/2007. PUBL. NO. 85 VOL. 27 NO. 3 PP 35 39

3 kommer ihåg mysiga stunder då jämnåriga och hon/han masserade varandra i soffan framför TV. Under massagen spelades lugn musik som bidrog till stämningen i rummet och var en hjälp för ungdomarna att slappna av. Den lugna musiken var passande, även för den som aldrig annars lyssnade på den sortens musik. Om musiken byttes påverkade det upplevelsen och störde. Nya ljud och vissa ljud kunde upplevas hotande. «Det [musiken] är bra, fast en del hade lite åskmuller och sånt och det var lite oroväckande, så då blev man inte så avslappnad». (A) Också att britsen bäddades med lakan, täcke, kuddar och handdukar, bidrog till avslappningen. Några av informanterna uppskattade att ha en så kallad värmekatt under täcket. Oljan som användes under massagen kunde ha olika dofter, och valet av olja blev det som upplevdes bäst av ungdomen. Någon höll sig till samma doft, medan någon annan ville prova på andra dofter. Oljan gav också en speciell doft i rummet. Schemat för hur massagen utökades upplevdes som ett bra sätt att vänja sig vid att massören rörde vid och såg kroppen, menade ungdomarna. En ungdom uttryckte sin uppfattning om att massagen gradvis utökades med orden: «Bra, jag hade nog inte kunnat ta emot allting på samma sätt om jag börjat hårt, liksom» (F). Avslappningen kom successivt och ungdomarna behövde tid att vänja sig och få tillit till massören. En av dem ville ha helkroppsmassage direkt, för det var så skönt. Förändringar under massagetillfället påverkade graden av avslappning och glömde massören en kroppsdel uppstod en rädsla för att hon skulle glömma igen. Noggrannhet och information var viktigt för att skapa tillit och trygghet under massagen. Flera ungdomar erfor också att massagen hade påverkat deras nattsömn. Insomningen hade underlättats då de vid sänggåendet återskapat känslan av avslappning. Massagen hade givit dem en erfarenhet och lärdom om hur det kändes att vara avslappnad och genom att gå tillbaka och erinra sig massagen hade den blivit en hjälp till att slappna av. Också sömnens kvalitet hade förbättrats och flera ungdomar sade att de hade sovit mycket bättre natten efter ett massagetillfälle. För en av ungdomarna påverkades frekvensen av mardrömmar. Denna ungdom uttryckte en stark förvåning över att mardrömmarna efter massagen hade försvunnit. Ungdomen var inte helt klar över att det enbart var massagen som var den verksamma faktorn bakom mardrömmarnas försvinnande, men trodde att massagen haft en stor del i det. «Ja, innan hade jag så mycket mardrömmar, men jag vet inte om det beror på det». (H) Att känna kroppen Under analysen av intervjuerna framkom att ungdomarnas upplevelser av kroppen kunde vara olika intensiva och att olika kroppsdelar kunde förmedla olika upplevelser. En av dem berättade att det börjat kurra i magen och att hon/han direkt efter massagen behövde uppsöka toaletten. En annan sade att massagen ledde till att hon/han fick lugn ända in i magen och ut i hela kroppen. En ungdom hade ofta ont i magen och för henne/honom var magen ett område som behövde skyddas. För några av ungdomarna innebar emellertid massage på magen en uppskattad upplevelse. När massören masserade magen, beskrev en av dem: då känner man att det är liksom OK att man har, skulle ha lite hull liksom på magen det är liksom OK på nåt sätt och då kan det liksom vara OK att titta på också det behöver inte vara liksom katastrof. (G) En av ungdomarna upptäckte under ett massagetillfälle att hon/han var kittlig på magen. Det var en ny upplevelse. Det var dock inte obehagligt utan gav denna ungdom en mer medveten kroppskännedom. För någon var bröstkorgen extra besvärlig att få massage på men för flera av ungdomarna har massage på magen varit det svåraste partiet. «Man inbillar sig att hon tänker: vad stor mage, eller så.» (E) Massage på andra kroppsdelar upplevdes mer odelat positivt. Att få massagen på ryggen upplevdes som skön. Där kunde massagen kännas lite mer och effekten blev att det uppkom en närvarokänsla. Massagen beskrevs som en «mastig övning» eller som «pampig och fruktansvärt skön» när massören svepte över hela ryggen. Massage på händer, fingrar och handleder upplevdes som lugnande och under de momenten kunde vissa ungdomar somna eller känna sig långt borta. Vid ett tillfälle kände sig en ungdom till och med osäker på «hur många fingrar handen har» (A). Upplevelsen var dock behaglig, särskilt vid upptäckten av att handen hade fler fingrar än hon/han känt. Massagen på benen gjorde att en informant kände sig längre än vad hon/han tidigare trott sig vara. Det var för henne/honom en god upplevelse då hon/han uppgav sig ha stora komplex för sin längd. Också massage av fötterna upplevdes som lugnande. När massören boade in patienterna och tog om fötterna beskrev ungdomarna att det kändes som att kroppen hade ett slut och att det kändes bra. Någon kände sig smalare och att hon/han var lång. Ungdomarna uttryckte att de erfor en känsla av att vara omhändertagna. Under massagen kunde av dem också skapa sig en inre bild. «Man ligger där och kopplar av, så får man kanske liksom en inre bild i stället, tittar på sig själv, fast liksom inifrån och ut på nåt sätt.» (G) I det detta tillstånd kunde tankar om hur massören uppfattade kroppen uppstå. Några ungdomar undrade om inte massören tyckte att de var för tjocka. Varje massagetillfälle var heller inte lika givande. En av ungdomarna hade vid ett massagetillfälle mått så dåligt, varit så deppig och tänkt så mycket under tiden, att det inte hjälpt med massage. Att bejaka känslor Flera av ungdomarna upplevde att massagen har påverkat dem även i vardagslivet. En av dem uttryckte det som att hon/han fått lite mera känslor i vardagen, blivit mera känslosam och fått det lättare att säga till när något var orättvist. En annan beskrev att hon/han kunde lyssna mera innan hon/han brusade upp, blev arg och tjatade mot. Andra ungdomar beskrev av att de kände sig lugnare och inte stressade upp sig lika fort som de tidigare gjort. Detta lugn kunde få goda påföljder. Ett konkret uttryck för detta gav den ungdom som beskrev hur hon/han efter en massagebehandling gått till skolan och klarat ett viktigt prov mycket bra. Lugnet fanns inte bara i kroppen, utan också i ett förändrat tänkande och som ledde till funderingar om «vad jag vill göra och varför jag gör. Hur jag sätter mig själv sist och försöker vara alla andra till lags.» (F) Massagen hade i ungdomarnas vardagstillvaro också givit dem en säkrare kroppskänsla och en känsla av att finnas till på ett skönt sätt. Rörelsebehovet hade för någon minskat, i alla fall under dagen för massagetillfället. Även tankarna på maten var lugnare och i några fall hade tankarnas ständiga kretsande kring mat och rörelse minskat något: «Jag mår mycket bättre, tänker mindre på alla sådana där saker som hör till alltså mat och träning och sånt tar mindre del.» (G) 37

4 38 Diskussion I analysen av intervjuerna framträder bilden av massagen som en paus från sjukdomen och ett tillfälle där ungdomarna tillåts att bara «vara». Den väckte hos ungdomarna en existentiell känsla av varandet. Att beröring kan framkalla den existentiella dimensionen bekräftas också av andra studier. I en artikel av fysioterapeuten Lima de Faria lyfts huden fram som en länk från vårt inre till omgivningen. Om beröring sker med kunskap, omsorg och lyhördhet kan den förmedla ett lugn som hjälper patienten att vila i sitt varande (15). Massage av huden är dock inte alltid av godo, beröring kan också vara smärtsam och tidigare erfarenheter kan sätta gränser för hur nära hudkontakt som tillåts. Men med en uppmärksam och inkännande hållning kan beröring vara ett lämpligt redskap för all vårdpersonal. Den paus som ungdomarna erfor under massagen kunde ungdomarna överföra också till andra situationer. Denna paus i vardagen blir en erfarenhet som de kan ta tillvara och använda sig av i vardagen. Känslan av avslappning och lugn kunde stanna kvar under kvällen och bli en hjälp till att somna. Flera av ungdomarna med sömnsvårigheter menar att massagen hjälpte till vid insomningen. De kunde tänka tillbaka på hur det kändes att vara avslappnad och använda sig av den känslan när de skulle sova. Massagens goda påverkan på nattsömn bekräftas i andra studier (16). Också i andra ansträngande eller utmanande lägen kunde ungdomarna återerinra sig känslan av avslappning som ett sätt återkalla känslan av lugn och ro. De beskriver att innan de kom till massagetillfället kunde de vara stressade, men bara genom att komma in i rummet började de att slappna av för att till slut kanske somna under massagen. En av ungdomarna berättar om att hon/han skulle göra ett viktigt prov i skolan. Hon/han fick massage samma morgon och provet klarades av mycket bra. Här kan lung- och ro hormonet oxytocin ha spelat en roll. Inlärning är svårt under stress, men då oxytocin enligt Uvnäs Moberg frigörs under massagen underlättas inlärning när stressen minskas. Massagen har för ungdomarna alltså blivit ett lärande i hur det känns att vara avslappnad, vilket är en särskilt viktigt kunskap för patientgrupper med ätstörningsproblematik. Patienter med ätstörningsproblematik har ett stort kontrollbehov, vilket kan vara så framträdande att det kan vara svårt att överskatta den oro och ångest personer med ätstörningar genomlider, menar Uvnäs Moberg (17). Avslappningssystemet är, poängterar hon, lika viktigt som kamp och flyktsystemet och massagen kan vara en hjälp att hitta en balans mellan dessa poler. Det är därför av stor betydelse att ge ungdomar med denna problematik ett redskap att kunna slappna av och ge dem tillfällen där de vågar släppa kontrollen. Massagen tycks även positivt påverka ungdomarnas upplevelse av den egna kroppen, vilket också styrks i artikeln av Lima de Faria (15). Beröring har, menar hon, stor betydelse för kroppsupplevelser och kroppsbild. Den inre kroppsbilden förtydligas av massage och kan ge patienter en upplevelse av avgränsning och helhetssammanhang (15). I föreliggande studie beskriver ungdomarna, på lite olika sätt, sina kroppsliga upplevelser av avslappning, från upplevelser av specifika kroppsdelar till hur svårt det inledningsvis kunde vara att hitta avslappningen och bara vara. Studiens resultat visar därmed på betydelsen av lyhördhet och att massagens utförande behöver anpassas till den enskilda individen. En ungdom ville ha massagen gjord med ett fastare tryck, medan en annan föredrog en lättare beröring. Också anpassning av massagen till de olika kroppsdelarna är väsentlig. Särskilt magen framstår som ett extra känsligt område för beröring, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på ungdomarnas specifika problematik. Det tycks dock vara väsentligt att massören får tillträde till att massera magen, eftersom beröring av mage och bröst enligt Lund ger en ökad utsöndring av oxytocin (16). Sammanfattningsvis visar studien att vid taktil massage fick kroppen en annan betydelse för ungdomarna. Ungdomarna kunde bejaka kroppen, känna att den var deras och under massagen kunde de stundtals till och med njuta av den. En sådan erfarenhet är givetvis av stor betydelse för ungdomar med denna typ av problematik. Ökas oxytocinet regelbundet genom massagen blir effekten större, påstår Uvnäs Moberg (17). Om vi hade haft möjlighet att ge massage under längre tid, hade ungdomarna kanske kommit en bit längre på väg till läkning. Vi behöver se denna metod som ett viktigt komplement till övrig terapi. Det tycks nämligen som att en kombination av massage och samtalsterapi är fördelaktig. Massage kan väcka känslor, minnen och associationer genom icke-verbala kanaler, vilket i sig kan öka mottagligheten för andra terapeutiska former, däribland samtalsterapi. I detta sammanhang kan nämnas att det i litteraturen framkommer att massage och beröring kan framkalla minnen av olika känslomässig valör (15). Ofta framställs det som att massagen väcker minnen av svåra och obehagliga situationer eller känslor. Hos de ungdomar som ingick i studien framkallade dock massagen endast sparsamt med minnen, och vid de tillfällen som de mindes något var minnena relaterade till behagliga stunder. I dagspressen kommer med jämna mellanrum varningar för att antalet ungdomar med ätstörningsproblematik ökar och att sjukdomen debuterar allt tidigare (18, 19). Till detta kommer att anorektiska problem tycks öka också bland kvinnor inom äldre åldersgrupper. Här tycks det finnas ett samband mellan populära tv-serier som Desperate housewives. Forskare och samhällskritiker enas i tanken på en koppling mellan upplevelsen av ökad press att vara smal, vacker och framgångsrik och ökning av ätstörningsproblematik. Uvnäs Moberg misstänker att det finns ett ännu inte helt klarlagt hormonellt samband mellan ätstörningsproblematik, överätning, bulimi och anorexi, och oxytocin. «Många som lider av ätstörningar har tillgripit detta beteende just för att hantera ångestkänslor. Förhoppningsvis kan fortsatt forskning på detta område på sikt leda till att nya metoder utvecklas som hjälper dessa människor att uppnå det eftersträvansvärda lugnet och harmonin, utan att drabbas av övervikt eller ätstörningar» (17, s.169). Taktil massage kan vara en av de metoder som efterlyses. Slutsatser Taktil massage räknas till de komplementära och icke-verbala behandlingarna. Att få kontakt med en annan människa utan att själv behöva prestera och bara ta emot, att inte behöva prata, kan vara ett sätt för dem som har ätstörningsproblematik att kunna släppa på kontrollen och bara vara. För många av de ungdomar som har en ätstörning är det svårt att i ett samtal uttrycka sig och samtalet kan också kännas som en prestation. Under massagen tycks ungdomarna uppfatta det som tillåtet att bara vara och att inga krav ställs. Mot denna bakgrund är det vår förhoppning att det skapas resurser för att använda denna metod för ungdomar med ätstörningsproblematik. Ett stort tack till BUP-kliniken i Borås och till massageterapeu- VÅRD I NORDEN 3/2007. PUBL. NO. 85 VOL. 27 NO. 3 PP 35 39

5 terna, utan vars stora kunnighet och engagemang denna studie aldrig hade kommit till stånd. Lokala FoU-rådet i Södra Älvsborg och FöreningsSparbanken Sjuhärads stiftelse för vetenskaplig forskning vid Borås och Skene sjukhus tackas för ekonomiska medel för att kunna genomföra studien. Sist men inte minst vill vi tacka ungdomarna som delade med sig av sina upplevelser. Godkjent for publisering Leg sjuksköterska Eva Axelsson Akutavdelningen Barn- och Ungdoms Psykiatriska kliniken Södra Älvsborgs Sjukhus SE Borås +46 (0) , +46 (0) Forskningsledare Sylvia Määttä,. Södra Älvsborgs Sjukhus Samaritvägen 11, plan 3 SE Borås +46 (0) (0) Referenser 1. Alexandersson M., Dehlén C., Johansson I., Petersson I., Langius-Eklöf A., Taktil massage som komplement i omvårdnadsarbetet i palliativ vård. Vård i Norden 2003;67(23): Olsson I., Rahm V., Högberg H.: Taktil massage vid stroke och livskvalitet. Vård i Norden 2004;72(24): Burman I. Bulemic Adolencents benefit from massage therapy. Adolescence 1998; 331(31), San Diego, Libra Publishers. 5. Losier A., Taylor B., Frenandez C V., Use of alternative therapies by patient presenting to a pediatric emergency department. The Journal of Emergency Medicine 2005;28(3): Martel D., Bussiéres J-M., Théorêt Y., Lebel D., Kish S., Moghrabi A., Laurier C., Use of Alternative and Complementary Therapies in Children With Cancer. Pediatr Blood Cancer 2005;44: Braun C A., Bearinger L H., Halcón L L., Pettingell s L., Adolescent use of complementary therapies. Journal of Adolescent Health 2005;37, Ardeby, S. När orden inte räcker. Stockholm: Ambosantus AB, Henricson M., Berglund A-L., Määttä S., Segesten K., A transition from nurse to touch therapist A study of preparation before giving tactile touch in an intensive care unit. Intensive and Critical Care Nursing 2006;22(4), Clinton, D, Norring, C. (red) Ätstörningar. Bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. Stockholm: Natur och Kultur, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. MINI-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV. Danderyd: Pilgrim Press, Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, Lima de Faria, H. Beröring en hjälp att hitta sin kraft och sitt sanna själv. Nordisk Fysioterapi 2000; Volym 4, Lund, I. Beröring, massage och behandlingseffekter. Nordisk Fysioterapi 2000; 4, Uvnäs Moberg, K. Lugn och beröring. Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Falköping: Natur och Kultur, Göteborgs-Posten Anorexiexpert: Oroande ökning av ätstörningar bland unga. Ninni Hjalmers Dagens Nyheter Allt yngre barn får anorexi. Artikel i nätupplagan Andrén, K, Störholt, L, Lundgren, I. Kvinnors upplevelser av taktil massage under förlossningens latensfas. Vård i Norden 2005;24(4): Hart, S, Field, T, Hernandez-Rief, M. & Nearing, G. Anorexia Nervosa Symptoms are Reduced by Massage Therapy. Eating Disorders 2001;9: Field T., Shanberg S., Kuhn C., Field T., Fierro K., Henteleff T., Mueller C., Yando R., Shaw S., 13. Dahlberg, K. Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur, 1993.

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Att ge av sin tid är att vårda Min erfarenhet av beröringens och bemötandets betydelse i vården grundar sig på mitt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Köpings Kommun Vård & Omsorg september 2008 - december 2010 Vård & Omsorg Birgitta Daubner, projekt anhörigstöd 2011-03-09 Innehåll Taktipro- taktil massage

Läs mer

http://youtu.be/04vx_pmid6c http://www.youtube.com/watch?v=zw-a8eqbjdq Mindfulness Kerstin Kronqvist Karin Forsell 2 Mindfulness Karin Forsell Kerstin Kronqvist Harmoni för hela dig -Hur stavas kärlek?

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Jag trodde ni var skådisar

Jag trodde ni var skådisar Jag trodde ni var skådisar Jniklas och sanna Llisa Ggustaf J:Workshop måndag 26 mars: intervju efter. Det här samtalet spelade jag in, så detta är transkriberat från den inspelningen. Jag har inte transkriberat

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa

Läs mer

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till

Läs mer

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Magiska tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar 2 Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund:

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund: Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE. Foto: Laura Johansson

FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE. Foto: Laura Johansson FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE Foto: Laura Johansson INTRODUKTION Denna broschyr är en del av mitt examensarbete vid namn Att förstå förlossningssmärtan och hantera den

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD SOPHIE ZETTERMARK INLAGD INLAGD AKT ETT: RÖSTERNA Patienten Doktorn Sjukdomen Platsen Heartlife Patienten: Jag går sönder, och sedan går jag sönder igen. Så brukar jag beskriva det när jag blir inlagd.

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning Sittande Massage Enkla övningar för en stunds avslappning Vad händer i kroppen när vi får massage Slappnar av i musklerna Blodcirkulationen ökar Smärta och värk minskar Lymfcirkulationen ökar Ökar kroppens

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer