Internationell politik

Transkript

1 Internationell politik Internationell politik under 1900-talet, del 1 (kap. 3-4) Rickard Mikaelsson, FD 1

2 Europa i början av seklet Tydlig uppdelning i olika maktblock Strukturell maktkamp Ovilja att ge efter Nationalism En förändrad roll för Tyskland Försvarsallianser mellan stormakterna Osäkerhet, maktbalans Första världskriget Skotten i Sarajevo Ärkehertingen Franz Ferdinand (Österrike-Ungern) Gavrilo Princip (Serb), svarta handen (nationalistorganisation) Dominoeffekt (svarta veckan) 28 juli 6 augusti 1914 Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien Tyskland förklarade krig mot Ryssland och Frankrike Storbritannien förklarade krig mot Tyskland Österrike-Ungern förklarade krig mot Ryssland Ödesdigra konsekvenser Hela Europa i krig Ca 20 miljoner dog i kriget Ca 50 miljoner i spanska sjukan som följde 2

3 3

4 Freden i Versailles (1919) Hårt slag för Tyskland Frustration, ekonomisk kris, stora depressionen Nationalism, fascism, Hitler Ny världsordning Europa försvagat, inte längre dominant i världen Japan och USA allt starkare Nationernas Förbund Woodrow Wilson Problem: statlig maktkamp, svårighet att nå maktbalans Kollektiv säkerhet Internationell aggression internationellt förbjudet Medlemsländer skyldiga att försvara varandra Byggd på staters frivilliga medverkan Moralisk skyldighet vid anslutning Flertalet starka länder anslöt sig inte Ex. USA. (Ryssland och Tyskland var bara med under perioder) Framgångar och misslyckanden 4

5 Andra världskriget nalkas Hitler till makten 1933 Förvandling av den tyska staten Upprustning Inte begränsad av Versaille freden ( ) Stöd till Franco Motivering: kamp mot kommunism Tyskland tog kontroll över Österrike Försök att förhandla med Hitler Fred i vår tid, Chamberlain, München 1938 Tyskland tog Sudetenland Senare hela Tjeckoslovakien Fredsavtal med Sovjetunionen Anfall på Polen 1939 Andra världskriget utbryter 5

6 Ett delat Europa En järnridå drogs genom Europa Uppdelning i öst och väst Inledningen av kalla kriget Berlinkrisen Förändringar i Asien Kejsardömet i Japan störtas Kina upplever en kommunistisk revolution USA tagen på sängen Bortblåsta förhoppningar om splittring mellan Sovjet och Kina Krig i Korea 6

7 7

8 8

9 9

10 De kommunistiska länderna Sågs som en sammanhållen enhet Undantag Jugoslavien, bröt med Stalin. Förhoppningar om splittring I USA, om Kina och Sovjet Kina skulle hållas isolerad tills vidare. Den amerikanska politiken mot Kina var tuffare än den mot Sovjet. Allt diplomatiskt erkännande var tabu. All kontakt bröts mellan de två länderna. Stöd till Chiang regimen i Taiwan Tidigare regimen i Kina Både ekonomiskt och militärt. 10

11 11

12 Konsekvenser av Korea kriget Ändringar i både amerikansk och sovjetisk politik. Truman: fokus på Europa. Korea som en avledningsmanöver Eisenhower: fokus på Asien USA knöt kontakter i Asien, främst Nya Zeeland och Australien. USA och Japan slöt ett försvarsavtal 1951, gav USA rätt att ha baser i landet. USA knöt nya avtal med Australien, Filippinerna och Nya Zeeland. Storbritannien inte längre en supermakt Storbritannien involverades ej Tecken på maktförskjutningen till USA:s fördel. 12

13 Rädsla för en dominoeffekt Eisenhower: viktigt att ta aktiva åtgärder för att säkra Asien från kommunistiskt övertagande. 1953; försvarsavtal med Sydkorea; 1954 med Taiwan. USA stödde de franska styrkorna i Vietnam. Främst ekonomiskt. När fransmännen förlorade i Vietnam övervägdes ett militärt ingripande, men Storbritannien och den amerikanska Senaten ställde sig skeptiska och Eisenhower la planerna åt sidan. Vietnam delas Fredsavtal om Vietnam, i Genève, Nordvietnam och Sydvietnam skapades. Sovjet och Kina uppmanade Nordvietnam att sluta fred USA utövade påtryckningar på Sydvietnam. Försvarsallianser byggs upp USA rädda för kommunismen i Asien, formade Seato, en sydasiatisk försvarorganisation. USA, Storbritannien, Frankrike, Australien, Nya Zeeland, Filippinerna, Thailand och Pakistan. Natopakten stärks. Grekland och Turkiet med Västtyskland medlem

14 Lucka i allianssystemet Mellan Turkiet och Pakistan, Mellersta Östern-Västasien. Storbritannien den rådande stormakten i regionen Tillbakadragen efter slutet på kriget. USA:s ambition att stoppa eventuell Sovjetisk expansion i den riktningen upprättades Bagdadpakten, Storbritannien, Turkiet, Pakistan, Iran och Irak som medlemmar. USA indirekt kopplade till pakten. Bagdadpakten ingen framgång och Irak lämnade pakten Neutralitet fördömdes Betraktades av USA som gammaldags och omoraliskt. Kennedy ändrade policyn Ny attityd mot neutrala länder. Ambition: gott förhållande till länder både i Asien och Afrika. 14

15 Sovjet agerar Moskva: en mer aktiv internationell politik. Först i Asien sedan i Mellanöstern och sist i Afrika. Det var viktigt att möta den amerikanska expansionen runt om i världen. Afghanistan Första icke-kommunistiska land som mottog ekonomisk hjälp från Sovjet. Utökade kontakter Besök av Chrusjtjov i Indien, Burma och Afghanistan. Ökning av ekonomiskt stöd. Sovjet i mellanöstern Tog en pro-israelisk ställning. Röstade för erkännandet av Israel. De sovjet-israeliska känslorna svalnade snabbt Stärkta kontakter med arabvärlden 15

16 Sovjet och Egypten Nasser, 200 miljoner USD av vapen såldes till Egypten. Suezkanalen Nasser förstatligade Suezkanalen Oroade Storbritannien (handel, inflytande) och Frankrike (Algeriet). Fredlig lösning kunde inte nås, invasion i oktober 1956 av Storbritannien, Frankrike, och Israel. Sovjet höll först låg profil, hotade sedan med att angripa västmakterna. USA irriterade för de inte blivit informerade samt att det skapade en negativ motreaktion i regionen. Hotade med att dra in ett valutalån från IMF samt stoppa leveranser av olja. Nederlag för Storbritannien och Frankrike. Sovjet fortsatte att stödja Nasser och Egypten. 16

17 Öst och Centraleuropa Sovjetunionen kontrollerade regimerna i Öst- och Centraleuropa. De skulle följa de riktlinjer som dikterades i Moskva. Polen och Ungern 1956; Prag Försök till självstyre Försök till reformer i främst tre länder Polen, Tjeckoslovakien och Ungern Ogillades i Moskva. Polen och Ungern; historiska traditioner av att hävda sin nationella självständighet. Arbetaruppror i Poznan (Polen) Ekonomiska situationen, främst löne- och prisnivåerna De polska myndigheterna hade svårt att få situationen under kontroll. Sovjet hotade med militär intervention Situationen stabiliserades under ledarskap av Gomulka. 17

18 Ungern 1956 Stort missnöje över den rådande regimen Inre splittring inom det kommunistiska partier Vissa grupperingar vill se en reformering av system. Imre Nagy Regeringschef, blev pressad av dessa oppositionella grupper att genomföra reformer Tillät fler partier att verka i landet, tillsatte en samlingsregering, anmälde Ungern utträde ur Warzawapakten, förklarade landet neutralt. Sovjet invaderade Sovjet invaderade den 4 november 1956 De oppositionella grupperna i Ungern tog strid Förhoppning att väst skulle ingripa och stödja dem. Hjälpen kom aldrig Moskvatrogna kommunisterna återtog makten. 18

19 19

20 Tjeckoslovakien 1968 Tjeckoslovakien hade den snabbast ekonomiska tillväxten i Östeuropa Avstannade på 60-talet För att öka farten igen infördes diverse reformer. Kulturell liberalisering Ledde till krav på politiska reformer Regeringen, under ledning av Dubcek, trodde att begränsade reformer skulle accepteras av Moskva. Utvecklingen i Tjeckoslovakien oroade Moskva Övriga länder i Östeuropa försökte övertyga Tjeckoslovakien att häva reformerna. Sovjet invaderar 20 augusti 1968 valde röda armen att intervenera, med stöd av styrkor från Polen, Östtyskland, Ungern och Bulgarien Protester på Prags gator, civila dödsoffer, men inget militäriskt motstånd En mer Moskvavänlig kommunistledare (Gustav Husak) tog kontroll av regeringen. 20

21 21

22 22

23 Sovjet i Afrika Stödde nationella befrielserörelse och vänsterkrafter Viss oro för reaktionen från kolonialmakterna och USA. Kongokriget Kalla kriget hade spridit sig till Afrika. Belgien lämnade landet 1960 Tre olika militärfraktioner slogs om makten. USA och Sovjet stödde olika fraktioner. FN skicka fredsbevarande (fredsframtvingande) styrkor. Svenska styrkor. Dag Hammarström dör i en flygolycka (frågetecken kvarstår om exakta omständigheterna. 23

24 Spänning mellan Kina och Sovjet Goda förbindelser under 1950-talet Mao betraktade Stalin och Ryssland som ledare för den kommunistiska revolutionen Kina hade också femårsplaner, jätteprojekt inom tung industri låg i fokus, låg prioritering på lätt industri och jordbruk. Gemensam fiende i USA. Sovjet skickade hjälp till Kina Ändringar efter Stalins död Den offentliga kritiken mot Stalin påverkade relationerna negativt. Mao ansåg att Stalins minne vanhelgades Ville inte erkänna Chrusjtjov som ledaren för den internationella kommunistiska revolutionen. Kina agerar självständigt Självständig position till diverse händelser i Östeuropa, irritation i Moskva. Ambition att utveckla kärnvapen, Sovjet motsatte sig detta. De ansåg att deras raketer räckte frångick Sovjet ett avtal om att hjälpa Kina Stoppade det ekonomiska stödet och teknisk personal drogs tillbaka till Sovjet. 24

25 Kina vänder Sovjet ryggen Kineserna ansåg sig svikna av Sovjet. Officiell policy att anklaga Sovjet för att inte vara äkta kommunister. Ökade spänning, väpnad konflikt gränsen mellan länderna. Från 1965 var brytningen nästan totalt mellan länderna. Ökade gränssammanstötningarna Kulminerade i mars 1969 vid Ussarifloden. Sovjet omkring 60 sårade och döda, Kina flera hundra. Kineserna som främst angrepp Sovjetiska gränsvakter. Risk för krig mellan Kina och Sovjet Bägge länderna misstänkte en invasion av den andra. Sovjet ökade antalet divisioner från 15 st till 45 st. 1973, motsvarande en tredjedel av de Sovjetiska styrkorna. Kineserna hade ännu fler stationerade efter gränsen Mao bad det kinesiska folket att lagra spannmål och gräva djupa tunnlar i väntan på det krig som skulle komma. 25

26 Tre orsaker Ideologiska Kina var dogmatiska, ansåg sig vara äkta kommunister, medan Sovjet var mer revisionistiska. Sovjet eftersträvade en mer fredlig samvaro mellan öst och väst. Kina menade att det var de socialistiska staternas skyldighet att stödja nationella befrielsekrig. Sovjet menade att när proletariatet hade vunnit kunde proletariatets diktatur modifieras och till och med upphöra. Kina såg detta som farliga irrläror, kunde ge kraft till borgliga element. Kinas reformer, det stora språnget ; kulturrevolutionen Nationella Kina var ville bli en stormakt genom att skaffa kärnvapen. Sovjet ville begränsa antalet kärnvapen, ville inte hjälpa Kina 26

27 Territoriella Gränsen mellan de två länderna 1858, 1860, 1864 och 1881 hade Kina avstått stora områden i Centralasien och längst Stillahavskusten till Ryssland. 1.5 miljoner kvadratkilometer. Från 1954 och framåt försökte Kina aktivt väcka liv i gränsfrågan för att få tillbaka dessa territorier Mer intensivt från 1963 och framåt. Sovjet motsatte sig förändringar; ville bara diskutera mindre förändringar. Farligt prejudikat. 27

28 Kärnvapenhotet präglade kalla kriget USA först att utveckla och använda atomvapen Hiroshima (ca döda) Nagasaki (ca döda) Orsak till användning Rädsla för stora förluster vid invasion av Japan Styrkebesked mot Sovjetunionen Vilja att testa ett nytt vapen Behov att visa styrka nationellt 28

29 Sovjetunionen kände oro Beslutade att försöka nå ikapp Spioner hjälpte Sovjet skapa sin första atombomb (Fuchs, atomfysiker). Minskade utvecklingstiden med flera år. Kapprustning Drivkrafter Misstro och rädsla; USA och Sovjet försökte skydda sig genom upprustning. Reaktion, motreaktion. Rustningsspiral. Inre orsaker. Rustningen tillfredställer diverse interna påtryckningsgrupper. Det militär-industriella-komplexet. Vapenindustrin vill säkra sina vinster och sysselsättning. Kopplingar till politiker. 29

30 Kärnvapnens framträdande roll Eisenhowers (1953): kärnvapen en framträdande roll i det amerikanska försvaret. New Look, Sovjet skulle aldrig känna sig säkra på att kärnvapen inte skulle kunna användas. Stärkta anslag till flygvapnet. Upprustning runt om i världen Utplacering av taktiska kärnvapen (kort- och medeldistansraketer). Ansågs mer trovärdiga än strategiska kärnvapen (långdistansraketer) i och med att var mer precisa i sina mål. USA hotar att använda kärnvapen 1953 hotades Kina om inte en fredlig lösning kunde nås i Korea 1954 hotade USA med att sätta in kärnvapen i Vietnam för att hindra ett kinesiskt intervention 1955 hotades USA med angrepp mot Kinas fastland för att förhindra en kinesisk landstigning på Quemoy och Matsu (två små öar i kontroll av Taiwan). 30

31 Sovjet bygger kärnvapen I början av 1950-talet prioriterades både konventionella vapen och kärnvapen. Från mitten av 1950-talet prioriterades bara kärnvapen. Sovjet sprängde sin första vätebomb 1953 Sovjetiska medeldistansraketer sattes i serieproduktion Kunde konkurrera med USA. Rädsla och felaktiga beräkningar Beräkningarna att Sovjet skulle ha 200 atomladdade raketer 1954 var grovt felaktiga. Först 1955 hade Sovjet bombplan som kunde nå USA och återvända. USA var överlägsna Sovjet i de flesta fält. Warzawapakten Västtysklands inträdde i NATO 1955 oroade Sovjet. Bildandet av Warzawapakten var delvis ett svar på denna utveckling. Chrusjtov hot om Sovjets kärnvapen förmåga var överdrivna, men de oroade många i USA. 31

32 Kalla kriget i Latinamerika Monroedoktrinen 1823 USA:s bakgård Sovjetiskt närvaro skulle inte accepteras. Sovjet inledningsvis svagt intresse för regionen. Fidel Castro tog makten i Kuba Starkare band mellan Kuba och Sovjet. Lån och handelsavtal Relationen USA och Kuba Castro var en chock för USA Stora ekonomiska intressen i Kuba. Närhet Frostiga relationer. 32

33 Invasionen i grisbukten Eisenhower planerade för en intervention på Kuba Kennedy ärvde planen Invasionen ägde rum i april 1961, Grisbukten, huvudstyrka bestående av exilkubaner. Kennedy satte inte in flygstöd och reguljär militär, invasionen misslyckades. Samarbetet mellan Kuba och Sovjetunionen Installation av medeldistansrobotar på Kuba i Kubakrisen Det närmaste världen varit kärnvapenkrig 33

34 34

35 Kubakrisen Upptäckten av taktiska kärnvapenraketer på Kuba i slutet av Oktober 1962 skapade stor oro i USA. Helt överraskande och ett stort hot mot USA. Alla varningssystem som USA hade installerat skulle inte hinna upptäcka och varna USA om de blev avfyrade. Raketerna skulle kunna nå stora delar av USA på mindre än fem minuter. Detta var ett helt oacceptabelt hot för USA. 35

36 36

37 37

38 38

39 Kennedys alternativ Raketerna var inte operationella, Kennedyregimen hade några dagar att överväga sina alternativ. Tre alternativ utkristalliserade sig. 1) Bombning av dessa raketställningar. 2) Fullskalig invasion 3) En blockad Ett försök att stoppa ytterligare leveranser och för att få Sovjet att dra tillbaka sina raketer. 39

40 Favoriter Militären och de flesta rådgivare förespråkade ett av de två första alternativen Kennedy nära att beordra ett flygangrepp på Kuba. Oro för konsekvenser Strategiska kärnvapen mot USA Taktiska mot Europa Invasion av Västberlin Beslutet Skapa en blockad av Kuba Sovjet hotades också med allvarliga konsekvenser om inte raketerna nedmonterades eller om blockade bröts. 40

41 Sovjetunionen förnekar Raketer finns inte på plats Flygbilder visades i FNs säkerhetsråd Sovjet beredda att erkänna att de skickades dessa raketer. Tyst diplomati Robert Kennedy och den Sovjetiska ambassadören i USA. USA krävde att raketerna skulle nedmonteras Motkompensation att de taktiska kärnvapen i Turkiet skulle nedmonteras 6 månader senare USA lovade att inte invadera ön i framtiden Sovjet nedmonterar missilerna Meddelade i ett offentligt radiomeddelade 13 spända dagar äntligen slut Castro inte glad, ingen information och ville ha en fastare position mot USA. 41

42 Kalla kriget berörde alla Konflikt; en katastrof för hela mänskligheten Avspänningsperiod (détente) Kontakterna mellan USA och Sovjet ökade. Behov av en direkt kontakt mellan Moskva och Washington En särskild telefonlinje skapades för detta ändamål Orsaker till avspänningen. Kubakrisen. Situationen i Europa normaliserade sig, fanns tillfällen då relationerna försämrades. Exempelvis i samband med intåget i Prag Provstoppsavtal Förhandlingar sedan 1955 Avtal 1963 Avtalet förbjöd alla provsprängningar med undantag för de underjordiska 42

43 Fler avtal Antarktis enbart för fredliga ändamål (1959) Förbud mot kärnvapen i rymden (1967) Icke-spridningsavtal Salt 1 Det viktigaste avtalet var Salt 1 (Strategic Arms Limitation Treaty) från Avtal i två delar. Den ena delen rörde ABMs (antimissilvapen). USA och Sovjet skulle enbart ha två sådana anläggningar var. Den andra delen rörde ett fem-årigt avtal som satte ett tak på antalet offensiva strategiska vapenbärare. Sovjet hade fler än USA, men USA hade Mirvs (raketer med multipla stridsspetsar) och ett stort bombflyg. MAD Relationerna mellan USA och Sovjet präglades av MAD (mutually assured destruction) 43

44 MAD = terrorbalans Bägge länderna hade second strike capabilities En attack med kärnvapen skulle besvaras med förödande omständigheter. Ett angrepp därmed likställt med självmord. Salt 2 Salt 2 avtalet 1974 Begränsade antalet vapenbärare till 2400, varav endast 1320 skulle få vara utrustade med stridsspetsar. Slutet på Détente Under détente, vanligt med toppmöten Varade till slutet av 1970-talet Afghanistankriget, planerade upprustningar i USA och Iranrevolutionen ändrade förutsättningarna. (återkommer lite senare till det) 44

45 Vietnam kriget USA stödde Frankrikes krig, efter deras förlust 1954 övertog USA rollen som Nordvietnams huvudfiende. Vietnamkriget pågick i nästan 20 år och 1970 hade fler bomber släppts i Vietnam än sammanlagt i den mänskliga historien. Amerikanska utgifter beräknats till 150 miljarder dollar Cirka amerikanska soldater stupade i kriget (mot ca i Korea). Successiv upptrappning gavs en blygsam mängd med militär, politiska och ekonomisk hjälp till Diem-regimen i Sydvietnam. USA hade endast 948 militära rådgivare i landet steg dessa siffror till Huvuduppgiften var att stödja den sydvietnamesiska armen. 45

46 46

47 Kraftig upptrappning 1965 De flesta restriktioner försvann Stor landsättning i mars 1965 De första bombningarna av Nordvietnam gjordes 1964 och utökades allt eftersom. Ökat engagemang USA hade soldater i Vietnam i slutet av 1968 Inte längre en stödjande roll till den sydvietnamesiska armen. Orsaker till USA:s engagemang Försök att hindra expansionen av kommunismen. Uppdämningspolitiken (containment) Tro att en dominoeffekt skulle drabba regionen annars Prestige, kunde inte dra sig ur utan en vinst 47

48 Thailand kunde inte hållas om Sydvietnam föll verkningarna på Japan och Indien kunde bli mycket allvarliga verkningarna i Europa kunde också bli mycket allvarliga, och de Gaulle skulle få många att tro på sitt resonemang att USA inte var att lita på i Europa Sydvietnam var ett avgörande prov på den fria världens och USA:s förmåga att möta den kommunistiska taktiken med nationella befrielsekrig, och ett amerikanskt nederlag skulle framkalla frågor i hela världen om man kunde lita på amerikanska garantier. (rådgivare till Lyndon B Johnson, 1965, citerad i Lundestad (2004) s. 98) 48

49 Sovjet och Kinas roll i Vietnam Sovjets roll begränsat fram till försökte Sovjet få både Syd- och Nordvietnam erkända av FN. Kina gav stöd till Nordvietnam När kriget ökade i intensitet blev Sovjet allt mer aktivt Moskva ville inte att Kina skulle ensamt stå för hjälpen att försvara Nordvietnam mot den kapitalistiska aggressionen Det ekonomiska stödet ökade till cirka 1 miljard per år. Sovjets stöd var större än Kinas När Nordvietnam började förhandla med USA drogs det kinesiska stödet tillbaka. 49

50 Dömt att misslyckas USA trodde att Vietnamkriget kunde vinnas Låg kampmoralen, både hos de amerikanska soldaterna och den sydvietnamesiska armen Hög kampmoral hos den Nordvietnamesiska armen och gerilla organisationen FNL Svagt folkligt stöd Den sydvietnamesiska regeringen betraktas som en påtvingad regimen Dominerat av USA Stödet i Sydvietnam var relativt lågt och kriget underminerade stödet ytterligare De amerikanska styrkorna hade svårt att skilja vän från fiende, vilket drabbade civilbefolkningen som i allt högre grad började stödja de Nordvietnamesiska styrkorna. 50

51 51

52 52

53 Starka reaktioner Bombräderna över Nordvietnam ledde till protester i många länder, däribland Sverige. USA; protesterna från studentrörelsen, vänstergrupper, till stora segment av den amerikanska befolkningen. Why are we there? Motiven alltmer mer oklara Kriget skildrades i detalj på amerikansk TV nästan varje dag. USA:s offensiv hade inte effekt stärkte oppositionen mot kriget än mer, speciellt efter Tetoffensiven Lyndon B Johnson stod inte för återval. Nixon, som förlorat presidentvalet mot Kennedy 1960, vann valet. Nixon utökade kriget Ytterligare bombningar mot Nordvietnam Bombningar av den Nordvietnamesiska transportleden genom Kambodja och Laos. 53

54 Vietnamkrigets slut I januari 1973 så slöts ett avtal om vapenvila. USA skulle dra tillbaka sina styrkor Nordvietnam skulle låta Thieu regimen i Sydvietnam behålla makten En samlingsregeringen diskuterades. Omöjligt att hitta en politisk lösning i Sydvietnam Vapenvilan bröt samman. Sydvietnamesisk armen kunde inte stå emot Nordvietnameiska offensiven Thieuregimen föll. USA drog sig snabbt ur Vietnam 30 April 1975 så intog de kommunistiska styrkorna Saigon Numera Ho Chi Minh staden. Kort efteråt tog kommunisterna full kontroll över Laos och Röda Khmererna tog makten i Kambodja. 54

55 Sovjet och USA under Vietnamkriget Begränsad påverkan på relationerna mellan Sovjet och USA Både länderna ansåg det viktigt att hålla avspänningspolitiken levande Toppmöten samtidigt som USA bombade Nordvietnam. Supermakternas begränsningar Vietnam-kriget illustrerar en supermakts begränsningar USA; världens rikaste och starkaste stat kunde inte hindra utvecklingen i Vietnam. Sovjets hjälp till Nordvietnam bedöms till 1/30 av den amerikanska hjälpen till Sydvietnam Utan lokalt stöd gick det inte att vinna kriget. 55

56 Slut för idag 56