Kan energieffektivisering innebära problem?

Transkript

1 Kan energieffektivisering innebära problem? Johan Mattsson, Teknisk chef Konsulenter innen sopp- og insektspørsmål. Biologiske bygningsskader.

2 Problem? För vem? För huset? För oss? Vilka problem? Hur upptäcker man problemen? Hur kan man åtgärda eller ännu hellre undvika dem?

3 Aktuellt tema Men vad hittar man?

4

5

6 Innehåll Byggnadsekologi och inomhusklimat Vilken byggnadsekologi och inomhusklimat har man i gamla hus? Vilka ändringar sker vid energieffektivisering? Vad är kosekvenserna av detta? Hur kan man bedöma resultatet av aktuella åtgärder innan man gör dem?

7 Vad är energieffektivisering? Vid daglig användning av byggnaden? Ändrad vädring (annorlunda, mindre) Lägre tempratur (generellt, enstaka rum, stängda dörrar) Tekniska åtgärder? Konstruktiva ingrepp Indirekta åtgärder (ombyggnad, tillbyggnad) Direkta åtgärder (tilläggsisolering, fönsterbyte) Ventilationsmässiga åtgärder Elda i spisen Mekanisk avsug Balanserad ventilation Värmepump

8

9 Förekomst av röta Yta utan skada Invändig röta Kärna utan skador

10 Gamla fuktskador?

11 Vanligste rötsvamparna? Art Forekomst Mögelticka 18,4% Källarsvamp 16,3% Äkta hussvamp 16,0% Vedmussling 2,9% Leucogyrophana mollis 2,0% Andra brunrötesvampar 2,3% Vitrötesvamp 2,7% Softrot-svamp 15,8% Barksopp 5,7% Rötsvamp, oidentifierade 17,8% (baserat på genomgång av Mycoteams databas ; Alfredsen, Jenssen, Solheim 2006)

12 Var? Byggnadsdel Förekomst Golv 25,8% Vägg 35,7% Tak 16,9% Golv/vägg 2,7% Vägg/tak 1,2% Golv/vägg/tak 0,1% Fönster/dörrar 8,6% Utomhus 9,4% (baserat på genomgång av Mycoteams databas ; Alfredsen, Jenssen, Solheim 2006)

13 Vad händer i ytterväggar?

14 Källare Figuren är hämtad från SINTEF Byggforsk

15 Ingen risk för mögelväxt! Små skillnader i konstruktioner stora konsekvenser för fuktbelastningen! Relativt stor risk för mögelväxt!

16 Invändigt isolerade källarväggar, särskilt före ca Omfattande mögelsvampskador, speciellt på vindspärren.

17 Vad händer vid efterisolering? - När man egentligen trodde att man gjorde allt rätt?

18 Bakgrund 100 år gammal konstruktion. Små fuktproblem vid murkronan. Lokala mögel- och rötskador, bland annat av äkta hussvamp. Inblåsning av isolation. Isolationen diffusionsöppen och giftig, men den ändrar på byggnadsfysiken. = Fuktigare i svampskadorna!

19 Byggnadsekologi och inomhusklimat De fysiska faktorer som påverkar byggnadsmaterial, konstruktioner och oss. Temperatur CO 2 Gaser; vattenånga (RF), VOC, mvoc Ljus Ljud Radon Svävdamm (organiska och oorganiska partiklar) Ytdamm (organiska och oorganiska partiklar)

20 Fysiska faktorer kan mätas Mögel CO 2 Ljud Svävdamm Ljus Radon VOC Ytdamm

21 Byggnadsmaterial - växt av mögelsvamp Furu Expanderad polystyren Polyuretan Extruderad polystyren Mineralull Betong

22 Utlufting av bostäder Figuren er hentet fra Byggforskserien Figuren er hentet fra Byggforskserien

23 Vad berättar fuktskador om byggnadsekologi? Dålig ventilation

24 Fuktskada i kopplade fönster Dålig tätningslist runt det innersta fönstret

25 Vad berättar mögelskador om byggnadsekologi? Dålig ventilation

26 Mögelsvamp i tak - köldbrygga

27 RF är temperaturberoende Hög Hög Temperatur Relativ luftfuktighet Låg Låg

28 RF sjunker vid uppvärmning Hög Hög Temperatur Relativ luftfuktighet Låg Låg

29 RF stiger vid avkylning Hög Hög Temperatur Relativ luftfuktighet Låg Låg

30 17,5 ºC bakom böcker konsekvens?

31 Några skador?

32 OK?

33

34 Kom i håg att släpljus är effektivt för att hitta mögelsvamp

35 Flat belysning Flat belysning Sned belysning Skrå belysning

36 Mikroklimat

37 Mikroklimat 85% RF Aspergillus Penicillium 98% RF

38 Vad kan svamparter berätta om byggnadsekologi? Penselmugg (Penicillium) Kjedekondensmugg (Ulocladium( Nålemugg (Acremonium) Hög RF, läckage Kondensmugg (Cladosporium) Kondens, kyligt Strålemugg (Aspergillus) Kondens, kyligt Tørrfórmugg (Wallemia) Kondens Kransskimmel (Verticillium) Hög RF, varmt Jordmugg (Trichoderma) Relativt hög RF Vannskademugg (Stachybotrys) Läckage, kyligt Läckage Läckage, varmt

39 Biologisk kunnskap ger ofta bättre svar än teknisk

42 Vad händer i en tegelbyggnad? 1898 Massiv teglvägg Träbjälklag Lera i golv Inmurade träbjälkar Kalkhaltig murbruk

43 med en «traditionell» skadegörare? Inte för vått «lagom fuktigt» Behöver kalkhaltig murbruk för att leva och trivas Tål inte > ca 40 C Trivs bra vid 20 C Överlever uttorkning i många årtionden Växer 10 meter genom porösa murfogar Frigör vatten vid nedbrytning av trevirke

44 Äkta hussvamp

45 Äkta hussvamp

46 Äkta hussvamp

47 Äkta hussvamp

48 Lite om konstruktionerna Öppen vind lite/inga problem Inmurade träbjälkar Dolda skador mot murverket

49 Lite om konstruktionerna

53 Från kall vind till varm lägenhet 80% av alla hyreshusvindar från förra sekelskiftet har ett avgränsat angrepp av äkta hussvamp Skaden har under 100 år utvecklat sig lite; För varmt/kallt För korta uppfuktningsperioder Vindslägenhet Isolering; sänker temperaturen, dämpar svängningarna Diffusionstätning + organism som frigör vatten Ny «näring» i form av mineralull

54 Från kall vind till varm lägenhet

58 Källare till bostad - fukt Alltid lite fuktproblem Urspringligen med kapillärbrytande skikt i murverket Inte tänkt som bostad

59 Ursprunglig konstruktion efter 100 år Kyligt och en del fuktbelastning. Robust konstruktion och material. Små, oproblematiska skador.

60 Tilläggsisolering resultat efter 1 år Fönsterbyte i lägenheten över källaren. Isolering av undersidan av bjälklaget = Kyligare och introduktion av känsligt material i den samma källaren. Stora skador på 1 år. Effekt på bygnad och inomhusklimat?

61 Konstruktioner - materialändringar

62 Källare till bostad - fukt Tjärmembran fungerar efter 100 år. Skulle skydda trävirket.

66 Källare till bostad - fukt

67 Källare till bostad - fukt Olika fuktsäkringsåtgärder fungerar inte!

68 Mur och murhus

69 Mur och murhus Robusta system Traditionellt lite kalla - köldbryggor Invändig isolering ofta problem Nå med ökade krav till isolering (Utvändig isolering fungerar bra?)

70 Något fuktsugande murverk Fukt på fasaden Kan drivas något in på grund av soluppvärmning Köldbryggor och fara för lite mögelsvamp på insidan MEN stort sett OK

71

72

73

74

75

76

77

78

79 Teglsten vatteninnehåll i ursprunglig konstruktion

80 Teglsten vatteninnehåll i invändigt isolerad konstruktion

81 Gamla hyreshus med självdragsventilation

82 Luftiga konstruktioner

83 Självdragsventilation Luftrörelser bakom panel Luftrörelser i bjälklag Luftrörelse mellan våningar Passiva luftkanaler blir aktiva fläktkanaler som antingen är stängda eller «blåser matlukt» Detta ger luktspridning, partikelspridning och brandspridning Men det ger uttorkning, god ventilation och en byggnad som «överlever»

84 Sammandrag invändig isolering Våttid på fasaden ökar! Lägre temperatur Dåligere uttorkning Invändig isolering utöver 50 millimeter ger problem med fuktbelastad murverk Risk för ökad fuktighet i övergång mellan mur och trävirke Vid alla utsatta konstruktioner måste tilläggsisolering genomføras i kontrollerat och i begränsad omfattning för att undvika följdskador

85 Sammandrag invändig isolering Stort materialberoende om det blir fuktbelastning och svampangrepp Sårbara system för små och förutsägbara svagheter i konstruktionerna Utvändig isolering ger god säkerhet mot en del problem, men kan ge nya!

86 Hur täta är dagens byggnader Reell mätning av luftväxling Spårgas Fyller hela bostaden/byggnaden med spårgas Loggar förtunning (ventilation och naturlig infiltration) var 3. minut Bakgrundsvärden registreras Homogen fördeling av spårgas Loggar förtunningen över tid Luftväxlingen beräknas Krav i ny TEK 0,5/timme

87 Murhus från tidigt 1950-tal

88 Trähus från tidigt 1950-tal

89 Ventilationsgrad vad säger norska regler (TEK 2010)? 13.1 Tilfredsstillende luftkvalitet 13.2 Frisklufttilførsel på 1,2 m 3 pr m 2 ved bruk og 0,7 m 3 uten personer tilstede.

90 Ventilationsgrad vad betyder det? 1,2 m 3 pr m 2 pr timme = (1,2 m 3 pr m 2 pr timme)/2,4 m = Luftväxlingsgrad 0,5/timme (ACH) Var kommer detta ifrån? Mer än 160 år gammal definition (Max von Pettenkofer 1847), där CO 2 är en parameter för dårligt inomhusklimat. Baserad på obehaglig lukt ifrån personer, kraven var komfort och inte hälsa.

91 Koncentration Teoretiska luftväxlingsgrader Timmar

92 Koncentration Resultat? Reell, mätt luftväxlingsgrad 0,2/t (murbyggnad från 1952) Reell, mätt luftväxlingsgrad 0,54/t (trähus från 1952) Timmar

93 Vad händer vid dålig luftväxlingsgrad? CO 2 Relativ luftfuktighet Mögelsvamp Kvalster Damm Svävdamm Ytdamm (dammråttor) Häxesot

94 Hur analyserar man damm? Svävdamm Partikelräkning Antal i stoleksfraktioner Partikelmätning vägning Partikelmätning - mikroskopisk analys Ytdamm Kvalitativt och kvantitativt resultat Dustdetector Semikvantitativt resultat Mikroskopisk analys Kvalitativt och kvantitativt resultat

95 Vad består damm av? Utedamm Byggnadsdamm Materialdamm Användardamm Furupollen Sot Svampsporer Björkpollen Gråbopollen

96 Vad består damm av? Utedamm Byggnadsdamm Materialdamm Användardamm

101 Vad består damm av? Utedamm Byggnadsdamm Materialdamm Användardamm Etablerade svampskador

102 Vad kan resultaten berätta? Ursprung Mängder Exponering till inomhusklimatet (svävdamm) Grad/kvalitet av rengörning Efterkontroll av sanering

103 Hur kan resultaten inte användas? Långtidsexponering Hälsomässiga effekter Annat?

104 Sammanfattning Tänk efter före!