Verksamhetsplan, budget och mål 2016 Kommunstyrelsens förvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan, budget och mål 2016 Kommunstyrelsens förvaltning"

Transkript

1

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunledningskontoret D.nr: 2015/ Agneta Johansson Till Kommunstyrelsen Verksamhetsplan, budget och mål 2016 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Kommunfullmäktige antog i februari Utvecklingsplan för åren , med målsättningar för VAD som ska uppnås inom tre utvecklingsområden, Attraktivitet, Hållbarhet och Delaktighet. Dals-Eds kommun tillämpar målstyrning, vilket innebär ett decentraliserat ansvar för planering, uppföljning och utveckling av HUR de fastställda målen ska uppnås. Ansvaret ska ligga så långt ut i organisationen, som det är möjligt och lämpligt.utvecklingsplanen innefattar ett uppdrag till kommunens verksamheter att med utgångspunkt från dels Utvecklingsplanens tre mål, dels verksamhetens grundläggande uppdrag, att ta fram mål för verksamheten samt nyckeltal och aktiviteter för att nå målen. Ansvaret för framtagande av verksamhetsmål och verksamhetsplan åligger respektive verksamhetsanvarig, i dialog med verksamhetens personal och eventuellt övriga berörda parter. Syftet är dels att få en professionell verksamhetsstyrning mot de politiska målen, dels att skapa delaktighet och engagemang bland kommunens medarbetare och chefer. Utvecklingsplanen säger inget om förvaltningschefens ansvar. Vi har dock i sett det som underförstått att respektive förvaltningschef ansvarar för att samordna förvaltningens samtliga verksamhetsplaner till en sammanhållen förvaltningsövergripande verksamhetsplan, som läggs fram för respektive nämnd/kommunstyrelsen för godkännande. Detta görs i samband med nämndernas budgetberedning under hösten. I kommunstyrelsens förvaltning har den nystartade förvaltningsledningsgruppen, bestående av samtliga verksamhetsansvariga i förvaltningen, arbetat parallellt under hösten med att ta fram verksamhetsplaner och samordna dessa i en förvaltningsgemensam plan. Arbetet har samordnats med det kommunövergripande arbetet med handlingsplanen för utvecklingsplanens prioriteringar. Det åligger kommunchefens ledningsgrupp att säkerställa samordningen mellan de tre nivåerna verksamhet förvaltning kommun, för att få en så effektiv kommungemensam styrning som möjligt. Bedömning Processen med att ta fram en sammanställd verksamhetsplan för kommunstyrelsens förvaltning är pågående. Föreliggande förslag kommer att vidarebearbetas, främst med avseende på mätbarhet, tidsplanering av aktiviteterna och säkerställande av den röda tråden, från utvecklingsmålen till den operativa verksamheten i kommunens verksamheter. Vi ser det som ett levande dokument som skafortsätta utvecklas i nära dialog med förvaltningens medarbetare och med kommunstyrelsens arbetsutskott. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunledningskontoret D.nr: 2015/ Agneta Johansson Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Verksamhetsplan, budget och mål 2016 för Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga: Verksamhetsplan, budget och mål2016 för Kommunstyrelsens förvaltning I tjänsten Agneta Johansson Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

5 Verksamhetsplan, budget och mål 2016 Kommunstyrelsens förvaltning

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Riktlinjer Budgetramar Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområde Styrdokument och lagar Bemanning Kvalitet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Verksamhetsplan Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Ekonomi Sammanfattning Konsekvenser och åtgärder Intäkter och kostnader Driftbudget Budget per ansvar Investeringsbudget Investeringsplan Omvärldsanalys...17 Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

7 1 Inledning 1.1 Riktlinjer Budget- och måldokumentet är kommunens viktigaste styrdokument, genom vilket kommunfullmäktige styr den kommunala verksamheten. Budget- och Måldokumentet utgör en länk mellan kommunens vision, mål och det dagliga arbetet i verksamheterna. Utgångspunkten för resurstilldelningen är kommunfullmäktiges finansiella mål. Förutom detta så ligger även demografiutvecklingen till grund för resurstilldelningen till FOKUS-nämnden och socialnämnden. Ytterligare faktorer för tilldelningen är kostnadsjämförelser mot standardkostnader inom förskola, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg och slutligen det politiska perspektivet. 1.2 Budgetramar Bokslut 2014 Budget 2015 Upp räkning Demografi Kostnadskontroll Övriga förändringar Avskrivning Internränta Just hyra Budget 2016 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS Teknik o Service Plan- o byggnadsnämnden FOKUS-nämnden Socialnämnden Valnämnden Gem. ansvar Utsikten Gem. ansvar IFO-vht Central löneökningspott Indexuppr. köp av huvudvht Totalt nämnderna Finansiering Resultat Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

8 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Verksamhetsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för kommunens ekonomi och utveckling. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen av kommunens ekonomi och verksamheter, ansvarar för kommunens medelsförvaltning samt frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Kommunstyrelsen har hand om arbetsmarknads-, sysselsättnings, turism- och näringslivsfrågor, samt utgör räddningsnämnd, krisledningsnämnd samt arkivmyndighet. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat: utveckling av den kommunala demokratin översiktlig planering ökad kännedom om miljö-, hälsoskydds- och byggnadsfrågor bland allmänheten mark- och bostadspolitik, och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls för olika ändamål främjande av bostadsförsörjning och samhällsbyggande energiplanering samt främja energihushållningen trafikpolitik informationsverksamhet effektivisering av administration och övriga verksamheter reformering av det kommunala regelbeståndet utveckling av informations- och kommunikationsteknologi framtids- och EU-frågor Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa: miljö- och naturvårdspolitiken och verka för en god miljö i kommunen folkhälsoarbetet och verka för en god livskvalitet i kommunen Kommunstyrelsen ska även ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i övriga nämnder samt i kommunala företag. Kommunstyrelsens verksamhetsansvar inom Teknik & Service redovisas i en egen rapport. 2.2 Styrdokument och lagar Kommunstyrelsens verksamheter regleras i lag, huvudsakligen i följande lagar Kommunallagen Förvaltningslagen Lagen om offentlig upphandling Offentlighets- och sekretesslagen Personuppgiftslagen Kommunala redovisningslagen Arkivlagen Tryckfrihetsförordningen Lagen om skydd mot olyckor Lagen om brandfarlig/ explosiv vara Lagen om extraordinär händelse Därutöver regleras behörigheten för kommunstyrelsen och dess tjänstemän att besluta i vissa frågor av interna styrdokument, i huvudsak följande Styrprinciper för Dals-Eds kommun (fastställd av KF) Kommunstyrelsens Reglemente (fastställd av KF) Kommunstyrelsens delegationsordning (fastställd av KS) Utvecklingsplan Våra värderingar Diverse policies o dyl inom personal, ekonomi, IT, information, krisberedskap, folkhälsa, näringsliv, miljö och energi mm. Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

9 2.3 Bemanning Anställda Kommunstyrelsen B2016 Antal tillsvidareanställningar Varav kvinnor (%) 43% 44% 52% 46% 46% - Varav män (%) 57% 56% 48% 54% 54% Antal visstidsanställningar(exkl. timavlönade) Totalt antal anställda Skillnaden mellan 2015/B2016 avser AME-verksamheten där antal anställningar är beroende av vilka åtgärder som beslutas av staten. Det är därför svårt att budgetera fullt ut för detta, övriga verksamheter visar dock en oförändrad nivå. 2.4 Kvalitet Kvalitetsuppföljning är ett relativt nytt utvecklingsområde inom kommunstyrelsens verksamheter och har inte använts särskilt mycket. Hittills har det främst skett genom interna kundenkäter inom IT-avdelningen, en metod som skulle kunna användas av övriga administrativa stödfunktioner. För övrigt syftar internkontrollprocessen till att säkerställa kvalitet och effektivitet i våra verksamheter. Kommunen gick under hösten 2015 med i Kommunens Kvalitet i korthet (KKiK), ett kommunnätverk för kvalitetsutveckling via resultatstyrning med nyckeltal, som är av intresse för kommunens invånare. Nätverket erbjuder möjligheter att jämföra kommunens resultat med andra kommuner, samt att lära av dem som lyckas uppnå bäst resultat i sina verksamheter. Nätverket samordnas och drivs av SKL och merparten av kommunerna i landet är medlemmar. Ett antal av de ca 40 nyckeltalen är relevanta för kommunstyrelsens verksamheter och redovisas nedan. En del mätningar sker inte årligen och där saknas därför uppgifter i tabellen. Tanken är att utvecklingen av resultaten ska kommuniceras internt och med kommuninvånarna, samt att vi därefter i vår verksamhetsstyrning ska utvärdera möjligheterna att vidta åtgärder för förbättrade resultat när det gäller kvalitet och effektivitet. Mer information om KKiK finns på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Tillgänglighet Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post. Frågorna skickas till kommunens centrala e- postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e- postfrågan har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får direkt svar på frågan. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%) Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktat och kommit fram till kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån tre nivåer; god, medelgod och dålig. Procentsatsen gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt företag. Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

10 Trygghetsaspekter Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Nöjd Region- Index - Trygghet Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?", "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?" och "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. 67% Delaktighet och information Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Informationsindex för kommunens webbplats - Totalt Nöjd Inflytande-Index - Helheten Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%) Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år 2014 och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen undersökning i kommunen. Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100%. Här redovisas ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla) Antal avgivna röster i senaste kommunalvalet (giltiga och ogiltiga) dividerat med antal röstberättigade, multiplicerat med 100. Källa: Valmyndigheten och SCB. 65,3% 72% 69,8% 49% 75,4% 75,4% 77,2% Samhällsutvecklare Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\ndet inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) Miljöbilar i kommunorganisationen av totalt antal bilar, andel (%) Nyregistrerade företag helårs- Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100). Källa: SKL. Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Detta nyckeltal samlas in inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Antal miljöbilar dividerat med totalt antal bilar.avser fr.o.m den definition av miljöbil som används av Miljöfordon Syd (MFS) men med ett tidigare mätdatum (1 november). Data från 2013 och tidigare avsåg den miljöbilsdefinition som storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö enades om år 2008 och som vid tidpunkten var identiska med reglerna för statliga inköp. Källa: Egen undersökning i kommunen. Antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare i kommunen. Baseras på data från första halvåret och räknas upp gånger två 74,3% 75% 7,3% 3,8% 3,4% Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

11 Nyckeltal prognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare Nöjd Region- Index - Helheten Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad Beskrivning som en prognos för helåret. Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer. Kommunens Nöjd-Regionindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall % 7,1% 7,8% 8,1% Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

12 3 Verksamhetsplan Kommunstyrelsens verksamheter kommer under året att arbeta brett med utvecklingsplanens prioriteringar och intentioner. Den ökande flyktingtillströmningen till Sverige påverkar även vår kommun, varför åtgärder som främjar integration och ökad medborgardialog står högt på dagordningen. Det är av största vikt att kommunen eftersträvar och kan förmedla trygghet och stabilitet i en föränderlig värld. Det strategiska ansvaret för näringslivs- och folkhälsofrågor ligger inom kommunstyrelsen, liksom det strategiska och operativa ansvaret för arbetsmarknadsfrågor. Att arbeta med utveckling inom dessa frågor på kort och lång sikt innebär en investering i grundläggande förutsättningar för befolkningens egenförsörjning och välfärd. Under året kommer ett antal nyttoskapande aktiviteter att genomföras inom dessa områden, i nära samarbete med berörda verksamheter i kommunen. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan kommer att inledas tillsammans med plan- och byggkontoret och i dialog med övriga förvaltningar. Projektet kommer att samordnas med framtagandet av en ny övergripande vision för Dals-Eds kommun och vi kommer att eftersträva en bred delaktighet från invånarna i olika fokusgrupper, företagarorganisationer och bygdeföreningar. Med syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi och verksamhet i kommunen inleds ett utvecklingsoch analysarbete under hösten Analysen omfattar genomlysning av verksamheternas kostnadseffektivitet och kvalitet, med fokus på metoder för styrning och ledning för att genomföra det kommunala uppdraget och kommunfullmäktiges utvecklingsplan Arbetet kommer delvis att genomföras med stöd av konsulter, inledningsvis från förbundet Sveriges kommuner och landsting. Parallellt med analysen ovan genomförs ett kommunövergripande utvecklingsarbete av de delar av styrningen och ledningen där vi redan har identifierat ett behov av förbättring: Dels den kommungemensamma processen med verksamhetsplanering och målstyrning. Målet är att alla kommunens nämnder och verksamheter ska arbeta enhetligt i samma stödverktyg, enligt en samordnad tidplan över året. Syftet är att synliggöra uppdrag, mål och planer för alla, politiker, medarbetare och invånare och därmed främja ett effektivt arbetssätt i våra verksamheter. Att vi gör rätt saker på rätt sätt. Därutöver kommer ett arbete att inledas i början på året för att se över kommunens värderingar, med syfte att främja tillämpningen av värderingsstyrt ledarskap, med fokus på nytta för dem vi är till för. Genom att identifiera och arbeta utifrån en kommungemensam ledningskultur, som stödjer vårt uppdrag, kommer chefernas roll som ledare att stärkas, medarbetarnas delaktighet att öka och kundtillfredsställelsen att öka Arbetet fortsätter enligt planen från föregående år med att stärka kommunens förutsättningar att bedriva god verksamhet och skapa trygghet för våra invånare. Strategin är att säkerställa en tydlig struktur och en stödjande kultur. Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

13 4 Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Beskrivning Vi ska tillsammans i Dals-Ed, genom trivsel, trygghet och framtidstro, skapa förutsättningar för alla människors möjligheter att förverkliga sina drömmar och idéer. Boende- och verksamhetsmiljöer ska vara så attraktiva att vi som bor och verkar i kommunen trivs och önskar bo kvar samtidigt som nya attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur, bidrar till att fler invånare, investerare och företagare dras till kommunen. Dals-Ed ska vara attraktivt genom att kommuns verksamheter upprätthåller en hög kvalitet och service, flexibilitet och prestigelöshet. Kommunens verksamheter ska genom ständiga förbättringar, alltid erbjuda lite mer än förväntat. Vi ska som kommun fortsatt vara känd för vårt företagsvänliga klimat. Entreprenörskap som förhållningssätt och möjligheter till valfrihet ska vara en naturlig del. Naturen har format särskilt goda förutsättningar i vår kommun som utgör en resurs för utveckling av besöksnäringen och fritidslivet. Det goda livet i Dals-Ed ska vara ett känt begrepp. Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Förbättra möjligheterna att använda tåg för persontransporter Öka tillgången av bostadsalternativ som är attraktiva för flera målgrupper Förbättra tillgången av digitala kommunikationsmöjligheter I Dals-Ed eftersträvar vi ett gott värdskap och försöker erbjuda lite mer än förväntat i alla kontakter. Förbättra möjligheterna att använda tåg för persontransporter (Planeringssekreterare) Öka tillgången av bostadsalternativ som är attraktiva för flera målgrupper (Kommunchefen) Sysselsättning till samhällsnytta. Attraktiva bostadsområden (AME chef) Tryggt och säkert samhälle genom förebyggande arbete. (Räddningschef) Tryggt och säkert samhälle genom operativ räddningstjänst (Räddningschef) Förbättra tillgången av digitala kommunikationsmöjligheter (IT chef) Invånare och företagare upplever att tjänstemän och politiker är tillgängliga och att verksamheten har god service och gott bemötande (Kommunchefen) Redovisa kontakter i påverkansarbetet Antal tågavgångar vardagar Antal resande till/från Ed Framtagande av plan Antal tillsyner enligt LSO och LBE Antal utbildade skolelever Antal utbildade anställda i kommunen och föreningar Utryckningstiden Andel fiberanslutna totalt i kommunen Andel fiberanslutna i tätort eller småort Andel fiberanslutna utanför tätort eller småort Andel med tillgång till 30 Mbit/s totalt Andel med tillgång till mobilt bredband via 4G/LTE Resultatet i servicemätningen KKiK är bland de 25 % bästa kommunerna i riket Tillgänglighet enligt undersökningen Företagsklimat, Insikt, är bland de Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

14 Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Att genom vårt stödjande förhållningssätt hjälpa chefer att nå sina verksamhetsmål. (Personalchef) Dals-Ed ska ligga stabilt inom Topp- 50 i kommunrankingen Företagsklimat enligt Svensk Näringsliv (Näringslivsutvecklare) Utveckla lokala tillgångar för näringslivet (Näringslivsutvecklare) Vi ska som kommun fortsatt vara känd för vårt företagsvänliga klimat (Näringslivsutvecklare) Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Beskrivning 25 % bästa kommunerna i riket Nöjd Inflytande-Index Kontakt är bland de 25 % bästa kommunerna i riket Nöjd Medborgar-Index Bemötande, tillgänglighet är bland de 25 % bästa kommunerna i riket Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs ranking ligger inom Topp-50 Företagsklimat enligt Svenskt Näringsliv, enkätdelen Nöjd Kund-Index Företagsklimat "Insikt" Totalt Nöjd Region-Index Helheten Med hållbarhet avser vi ett helhetsperspektiv innehållande tre delar; den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Delarna påverkar och förutsätter varandra. Ekonomiska framgångar kräver ekologisk hållbarhet och är en förutsättning för att skapa god folkhälsa och stabila sociala förhållanden. Hög sysselsättning bidrar till att upprätthålla välfärd och kvalitet i våra verksamheter samt bidrar till de gemensamma investeringar som fordras för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle som i sin tur kan ge driftsekonomiska fördelar i framtiden. Allt hänger samman. Dals-Ed ska vara en framtidskommun där goda utbildningsmöjligheter, goda arbetsvillkor och miljö-hänsyn utgör viktiga förutsättningar för hög sysselsättning inför framtiden. Ungas möjligheter till utbildning och arbete ska vara i fokus. Kommunens verksamheter ska vara effektiva och kontinuerligt anpassas utifrån aktuella förut-sättningar och hålla budget i balans för att även i framtiden ha resurser att leverera god kvalitet. Stabil ekonomi i balans kan skapas genom en gemensam syn på god ekonomisk hushållning som bidrar till förståelse och respekt för våra gemensamma tillgångar. På detta sätt kan en ekonomisk reserv byggas upp som ger utrymme för framtida investeringar och kan möjliggöra en lägre skattenivå utan att det äventyrar verksamheter och utbud. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta aktivt för att verksamheterna ska klara den framtida personalförsörjningen. Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Minska utanförskapet Minska utanförskapet (Kommunchefen) Minska utanförskapet (Ekonomichef) Minska utanförskapet (Personalchef) Minska utanförskapet (Folkhälsostrateg) Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

15 Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Näringslivet skall ha tillgång till kompetent arbetskraft, minskat utanförskap (AME chef) Främja matchningen för framtida kompetensförsörjning (Näringslivsutvecklare) Andel arbetslösa av befolkningen år, ska vara lägre än rikssnittet Andel arbetslösa av befolkningen år, ska vara lägre än rikssnittet Bedömd möjlighet att få tag på arbetskraft med rätt kompetens (1-5) Öka andelen av förnyelsebar energi Förbättra integrationen av nya invånare Dals-Ed har en långsiktigt hållbar ekonomi Kommunens verksamheter har hög effektivitet, dvs levererar rätt kvalitet och är kostnadseffektiva och anpassningsbara. Öka andelen av förnyelsebar energi (Ekonomichef) Öka användningen av förnyelsebar energi. (Planeringssekreterare) Främja företagens förutsättningar att nyttja förnyelsebar energi (Näringslivsutvecklare) Förbättra integrationen av nya invånare (Kommunchefen) Genom bla. Flyktingguide förbättra integrationen i kommunen (AME chef) Förbättrad integration av nya invånare (Personalchef) Dals-Ed har en långsiktigt hållbar ekonomi (Kommunchefen) Ändamålsenlig organisationsstruktur (Kommunchefen) Effektiva verksamheter (Kommunchefen) Kommunkansliet bidrar genom sitt arbete till god ekonomisk hushållning (Kommunchefen) Budget i balans (AME chef) Utveckla internkontrollen (Ekonomichef) Utveckla det interna stödet (Ekonomichef) Utveckla och effektivisera ekonomirutiner samt ekonomiprocesser (Ekonomichef) Antal kontaktpersoner i föreningslivet Integrationsseminarium Antal kontaktpersoner på arbetsplatser Andel arbetslösa bland utrikes födda Andel utrikes födda av kommunens anställda Antal praktikplatser för utrikes födda inom kommunens organisation Kommunfullmäktiges resultatmål 2 procent av skatter och statsbidrag över tiden. Budget i balans i varje verksamhet Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

16 Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Effektivisera servicen till verksamheterna (IT chef) Kvalitetssäkrade processer och rutiner (Personalchef) ENHETENS EKONOMIMÅL: Bedriva verksamheten inom tilldelad budget (Personalchef) Räddningstjänsten är en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation som arbetar humanitärt och kostnadseffektivt (Räddningschef) Räddningstjänsten utgör en expertfunktion avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen (Räddningschef) Räddningstjänsten ska öka miljömedvetenheten hos sin personal (Räddningschef) Minskat antal bostadsbränder Andel utbildade i miljökörkortet. Medarbetarna känner motivation och delaktighet och förstår sin roll och betydelse för att nå invånarmålen Goda arbetsvillkor inom kommunkansliet (Kommunchefen) Förståelse, delaktighet och ansvar för verksamheten (AME chef) Ge fortlöpande fortbildning, information och stöd till samtliga medarbetare (Ekonomichef) Samtliga medarbetare skall ingå i en nätverksgrupp (Ekonomichef) Stärka Dals-Eds kommun som attraktiv arbetsgivare med en god organisationskultur och stolta medarbetare. (Personalchef) Räddningstjänsten har en säker återväxt av lämpliga medarbetare på en stimulerande och intressant arbetsplats (Räddningschef) Samtliga anställda på ekonomikontoret ska genomgå miljökörkortet (Ekonomichef) Att stötta förvaltningarna och verksamheterna i deras arbete kring personalförsörjning. (Personalchef) ENHETENS ARBETSMILJÖMÅL: Att behålla en god arbetsmiljö (Personalchef) Stötta befintliga företag och främja entreprenörskap (Näringslivsutvecklare) Nominering till Sveriges Kvalitetskommun år 2019 Antal Vakanser Nöjd Medarbetar-Index Nöjd Medborgar-Index Helheten Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

17 Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Beskrivning I Dals-Ed ska jämlikhet råda. Alla, unga som gamla, ska kunna påverka och medverka, vilja ta ansvar och möta varandra med glädje, respekt och förståelse. Kommunens verksamheter ska präglas av öppenhet och tolerans samt främja engagemang och samverkan. Alla, personal och kommuninvånare, ska ha möjlighet att kunna göra sig hörda. Policydokumentet Våra värderingar ska vara vägledande för kommunens personal. Våra barn och unga är framtiden. Därför ska vi lyssna på barnen och särskilt ta hänsyn till deras behov. Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal God kommunikation internt och externt Ökat inflytande för barn och unga Förbättra medborgardialogen (Kommunchefen) Kommunkansliet ska präglas av öppenhet och tolerans samt främja engagemang och samverkan. (Kommunchefen) Medborgardialog vid röjningar och avverkningar (AME chef) Förbättra kommunens medborgardialog (Ekonomichef) Förbättra kommunens medborgardialog (Folkhälsostrateg) Genom god kommunikation i rådgivning och på annat sätt underlättar räddningstjänsten för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor (Räddningschef) Internt och extern samverkan mellan företag / kommun (Näringslivsutvecklare) Informationsservice till företagen (Näringslivsutvecklare) Ökat inflytande för barn och unga (Kommunchefen) Barn och ungdomar har en god kunskap om hur man kan minska risker för bränder och andra olyckor (Räddningschef) Öka barn och ungas möjligheter till inflytande (Folkhälsostrateg) Klagomål Service till företag enligt Svenskt Näringsliv Antal facebookföljare Nöjd Inflytande-Index Påverkan Delaktighetsindex Informationsindex för kommunens webbplats - Totalt Informationsindex för kommunens webbplats - Öppenhet och påverkan Nöjd Inflytande-Index Helheten Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

18 5 Ekonomi 5.1 Sammanfattning Nettokostnadsförändringen uppgår till en ökning med 536 tkr. Av det består 486 tkr av ökad kapitalkostnad, som tidigare har legat centralt inom finansförvaltningen. Resterande 50 tkr är ett netto av budgetjusteringar av tillfälliga poster; tillkommande anslag för översiktsplanearbete, 250 tkr, samt borttag av anslag för extrakostnader vid skifte på kommunchefsposten, 200 tkr. Övriga tillkommande behov har finansierats genom omfördelning av befintlig budget, vilket delvis har möjliggjorts genom anpassningar i verksamheten, delvis sänkta marginaler i budgeten, se konsekvenser nedan stycke 5.2. Bostadsanpassningsverksamheten prognostiserar minus år 2015 och budgeten höjs, +121 tkr. Överförmyndarverksamheten prognostiserar minus år 2015 och budgeten höjs, +44 tkr. Återläggning av generellt anpassningskrav 2015 på planeringssekreteraren innebär höjd budget, +300 tkr Obudgeterad sponsring av MC-museet inom planeringssekreteraren justeras och budgeten höjs, +50 tkr Utökning av kapacitet för IT-kommunikation, +100 tkr Extra anslag för e-tjänstutbyggnad, +200 tkr Sänkt kostnad för telefoniavtal (kräver omfördelning från övriga verksamheter), -300 tkr Minskad omkostnadsbudget IT-avdelningen, -55 tkr Anpassad budget personalavdelningen, -150 tkr Anpassad budget ekonomiavdelningen, -150 tkr Anpassad budget arbetsmarknadsenheten, -150 tkr Del av intäkt Fyrbodal används för förvaltningens drift, -10 tkr 5.2 Konsekvenser och åtgärder De åtgärder som förvaltningen genomfört innebär vissa risker och konsekvenser, vilka beskrivs nedan. Åtgärderna bör därför ses som kortsiktiga och som ett sätt att klara budget Fortsatta analyser kommer att genomföras kommunövergripande med syfte att finna möjligheter att sänka nettokostnaderna samtidigt som hänsyn tas till verksamheternas långsiktiga behov. Räddningschefens lön förblir delfinansierad av krisberedskapsmedel med 180 tkr, vilket innebär små ekonomiska resurser inom krisberedskapsområdet, vid eventuella ökande behov.. Kommunen avsäger sig ekonomi- och lönehantering för Dalslands kommunalförbund. AME saknar resurser för arbetsmarknadscoach om extern finansiering från Samordningsförbundet uteblir (ej troligt 2016). Ekonomikontoret saknar resurser för ekonomiassistent 50 % om föräldraledighet och försäljning tjänst till KS Teknik & Service försvinner (ej troligt 2016) Lägre marginaler för merkostnader för eventuella oförutsedda händelser i övrigt. Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

19 5.3 Intäkter och kostnader Kostnader 2016 ( tkr) Finansiering 2016 ( tkr) Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

20 5.4 Driftbudget Budget per ansvar Ansvarig Budget 2015 Budget Kommunstyrelsens ordförande Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Kommunchef Näringslivsutvecklare AME-chef Integrationsansvarig IT-chef Hälsosamordnare Ekonomichef Ekonomichef kap.kostn Personalchef Planeringssekreterare Räddningschef Överförmyndare Ansvarig bostadsanpassning Totalt KS Investeringsbudget Investeringsplan Budget 2016 Kapitaltj Budget 2017 Kapitaltj Budget 2018 Kapitaltj Objektreserv KS Objektreserv KSO IT Inventariereserv (hela kommunen) Räddningstjänst Totalt KS Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

21 6 Omvärldsanalys Kommunstyrelsens förvaltning påverkas mindre av demografiska förändringar än övriga förvaltningar. Ett undantag är Arbetsmarknads- och integrationsenheten, som mycket tydligt påverkas av den ökande tillströmningen av nyanlända invånare med flyktingbakgrund. Det ligger stora utmaningar i att hitta lokaler både vad gäller för boende och verksamhetslokaler, en fråga som även påverkar kommunkansliet i flera avseenden. När det gäller framtida prognoser för mottagandet av ensamkommande barn och nyanlända ser det ut som om behovet ökar starkt framöver. Det kommer en ny lagstiftning i mars 2016 som gör så att alla kommuner tvingas att ta emot nyanlända på samma sätt som vi idag tar emot ensamkommande efter ett speciellt fördelningssystem. Prognosen för gruppen arbetssökande är mer komplex. Personer med relevanta utbildningar kommer troligen ha ganska lätt att få ett arbete om man är flytt- och pendlingsbar. För övriga grupper, ungdomar, lågutbildade och nyanlända med dålig skolbakgrund torde det bli än svårare att komma in på arbetsmarknaden. Här ligger den riktigt stora utmaningen där näringslivet och kommunerna som arbetsgivare har ett stort ansvar. Vi behöver troligen satsa allt mer på dessa grupper framöver för att inte få ett livslångt utanförskap med bidragsberoende som följd. För övrigt påverkas förvaltningens ledning och verksamheter främst av förändringar i lagar och regler samt av sårbarhet vad gäller tillgång på kompetens och resurser, på både kort och lång sikt. Alla kommuner i Sverige har samma uppdrag oavsett storlek och för Dals-Ed som liten glesbygdskommun är det en stor utmaning att klara uppdraget så effektivt som möjligt, med befintliga resurser. Det gäller att hitta de framgångsfaktorer som finns i småskaligheten, och bygga den kommunala organisationen utifrån befintliga styrkor och möjligheter, och med god beredskap för de omvärldshändelser som kan komma att påverka oss i negativ riktning. I samband med att kommunfullmäktiges utvecklingsplan togs fram i början av år 2015 gjordes en SWOTanalys för kommunen, med följande innehåll. STYRKOR Dals-Eds-andan Lojala och engagerade medarbetare Gott samarbetsklimat Liten kommun Trygghet Naturen och rekreationsmöjligheterna Järnvägen SVAGHETER Litenhet Sårbarhet Interna kommunikationen Analys och utvärdering Karriärs- och utvecklingsmöjligheter Brist på bostäder Kollektivtrafikutbudet MÖJLIGHETER Boendemiljö Förbättrade pendlingsmöjligheter Digitalisering och bredband Samarbete och samverkan Medborgardialog Tydligare styrning och ledning Förbättrad intern dialog HOT Urbanisering Externa opåverkbara beslut och lagar Avsaknad av investeringskapital Misslyckad integration Konkurrens om kompetens En uppdaterad omvärldsanalys för kommunen som helhet planeras att tas fram i början på år Målsättningen är sedan att Kommunfullmäktige inleder budgetprocessen varje år genom att ta fram en SWOTanalys. Kommunstyrelsen, Nämndens budget och mål (17)

22 KS Teknik & Service TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Till Kommunstyrelsen Verksamhetsplan, budget och mål 2016 KS Teknik & Service Bakgrund Kommunfullmäktige antog i februari 2015 Utvecklingsplan för åren , med målsättningar för VAD som ska uppnås inom tre utvecklingsområden, Attraktivitet, Hållbarhet och Delaktighet. Dals-Eds kommun tillämpar målstyrning, vilket innebär ett decentraliserat ansvar för planering, uppföljning och utveckling av HUR de fastställda målen ska uppnås. Ansvaret ska ligga så långt ut i organisationen, som det är möjligt och lämpligt. Utvecklingsplanen innefattar ett uppdrag till kommunens verksamheter att med utgångspunkt från dels Utvecklingsplanens tre mål, dels verksamhetens grundläggande uppdrag, att ta fram mål för verksamheten samt nyckeltal och aktiviteter för att nå målen. Ansvaret för framtagande av verksamhetsmål, verksamhetsplan och nyckeltal åligger respektive enhetsansvarig, i dialog med sin personal och eventuellt övriga berörda parter. Syftet är dels att få en tydlig verksamhetsstyrning mot de politiska målen, dels att skapa delaktighet och engagemang bland sina medarbetare. Teknik & Service ledningsgrupp har under hösten arbetat med att ta fram verksamhetsplaner, verksamhetsmål och nyckeltal med syftet att samordna dessa i en gemensam plan. Arbetet har samordnats med det kommunövergripande arbetet med handlingsplanen för utvecklingsplanens prioriteringar. Bedömning Processen med att ta fram en sammanställd verksamhetsplan för KS Teknik & Service är pågående. Föreliggande förslag kommer att vidarebearbetas, främst med avseende av framtagande av nyckeltal samt tidsplanering av aktiviteterna och säkerställande av den röda tråden, från utvecklingsmålen till den operativa verksamheten i Teknik & service verksamheter. Vi ser också detta som ett levande dokument som ska fortsätta utvecklas i nära dialog med våra medarbetare och Ksau. Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Verksamhetsplan, budget och mål 2016 för Teknik & Service Bilaga: Verksamhetsplan, budget och mål 2016 för Ks Teknik & Service I tjänsten Roland Kindslätt Teknisk chef Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr Internet: kommun@dalsed.se

23 Nämndens budget och mål 2016 KS Teknik och Service

24 Innehållsförteckning 1 Inledning Riktlinjer Budgetramar Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområde Styrdokument och lagar Bemanning Kvalitet Verksamhetsplan Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Övriga mål Ekonomi Sammanfattning Konsekvenser och åtgärder Intäkter och kostnader Driftbudget Budget per ansvar Investeringsbudget Investeringsplan Omvärldsanalys KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

25 1 Inledning 1.1 Riktlinjer Budget- och måldokumentet är kommunens viktigaste styrdokument, genom vilket kommunfullmäktige styr den kommunala verksamheten. Budget- och Måldokumentet utgör en länk mellan kommunens vision, mål och det dagliga arbetet i verksamheterna. Utgångspunkten för resurstilldelningen är kommunfullmäktiges finansiella mål. Förutom detta så ligger även demografiutvecklingen till grund för resurstilldelningen till FOKUS-nämnden och socialnämnden. Ytterligare faktorer för tilldelningen är kostnadsjämförelser mot standardkostnader inom förskola, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg och slutligen det politiska perspektivet. 1.2 Budgetramar Bok slut 2014 Bud get 2015 Uppräk ning Demo grafi Kostn adskontro ll Övriga förändri ngar Avskri vning Internr änta Just hyra Budg et 2016 Kommunfullmäktig e Kommunstyrelsen KS Teknik o Service Plan- o byggnadsnämnden FOKUS-nämnden Socialnämnden Valnämnden Gem. ansvar Utsikten Gem. ansvar IFOvht Central löneökningspott Indexuppr. köp av huvudvht Totalt nämnderna Finansiering Resultat KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

26 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Verksamhetsområde Teknik och Service hanterar de tekniska verksamheterna såsom markförvaltning, parker, gator, renhållning, VA-försörjning och fastigheter. Förvaltningen har även ansvaret för intern städ- och kostverksamhet. Samordning och verkställande av kommunens byggnads- och anläggningsprojekt ligger också på förvaltningen. Fastighetsförvaltning Verksamheten ansvarar för skötsel och underhåll av kommunens offentliga fastigheter såsom t.e.x skolor samt äldreboenden innefattar även industri/affärslokaler. Kost och städ Kostverksamheten består av 4 tillagningskök. Edsgärdet kök lagar maten till all äldreomsorg i kommunen, sju förskoleavdelningar på Ängsvallen, Toppen och Stallbacken och maten till dagmammorna. Snörrum kök serverar maten till Snörrumskola och levererar mat till tre avdelningar på Snörrumsförskola. Utsiktens kök serverar frukost, lunch och middag till eleverna på gymnasiet och Särskole gymnasiet. Hagaskolan serverar mat till årskurs 3-9. Städverksamheten omfattar all lokalvård i de flesta lokaler med kommunal verksamhet samt i några av lokaler som ägs av kommunen men brukas av externa hyresgäster. Gata, park,renhållning och va Teknik & Service har ansvaret för Gata, park som innebär bl.a löpande underhåll av dessa t.e.x sopning, snöröjning samt parkskötsel. Renhållning och Va är taxefinansierad verksamhet. Renhållning avser kommunens ansvarar för insamling av hushållsavfallet samt Onsöns Återvinningscentral. 2.2 Styrdokument och lagar 1. Kommunallagen 2. Förvaltningslagen 3. Lagen om offentlig upphandling (LOU) 4. Plan- och Bygglagen (PBL) 5. Arbetsmiljölagen (AML) 6. Jordabalken 7. Dokumenthanteringsplan 8. Dals-Eds kommuns Attestreglemente (fastställd av KF) 9. Dals-Eds kommuns Internkontrollreglemente (fastställd av KF) 10. Dals-Eds kommuns Policy för Inköp och Upphandling (fastställd av KF) 11. Dals-Eds kommuns Styrprinciper (fastställd av KF 12. Kommunstyrelsens Reglemente (fastställd av KS) 2.3 Bemanning Anställda KS Teknik/ Service Antal tillsvidareanställningar Varav kvinnor (%) 64% 67% 65% 65% 62% - Varav män (%) 36% 33% 35% 35% 38% Antal visstidsanställningar(exkl. timavlönade) Totalt antal anställda Sysselsättningsgrad Heltidsanställda i % av samtliga anställda 64% 63% 61% 63% 57% KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

27 Anställda KS Teknik/ Service (exkl. timavlönade) 2.4 Kvalitet KS Teknik & Service inför internhyresavtal som tydligat reglerar parternas ansvar, underhåll, felanmälan, lokalytor och kvalitet. Uppföljning sker via felanmälandatabasen samt brukarmöten. Skötsel av fastigheterna stäms årligen av mot aktuellt behov / underhållsplan KS Teknik & Service arbetar med Kultur & Värderingar utifrån KF beslut. Verksamhetens leverans av dricksvatten är kvalitetssäkrat. Verksamheten strävar efter att minska sin energiförbrukning / miljöpåverkan. Uppföljning av felanmälningar / synpunkter från kund sker via samordnad databas med Edshus AB. Skötsel av VA, gata / park, renhållning stäms årligen av mot aktuellt behov / underhållsplan Verksamheten stäms årligen av mot aktuellt behov / underhållsplan. Lokalvårdspolicy Lokalvården följer Folkhälsorådets riktlinjer och råd Kostpolicy Livsmedelspolicy Brukarmöten för kostverksamheten; förskola, skola och äldreomsorg KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

28 3 Verksamhetsplan Den löpande verksamheten som sker inom KS Teknik& Service styrs till stor del av övriga förvaltningars behov. Dit räknas även Edshus AB som köper tjänster av Förvaltningen. Förutom ovan så handhar KS teknik & service mycket stor del av kommunens investeringar/projekt. Ex. är ombyggnad/tillbyggnad av Haga- och Snörrumskolan, utbyggnad av barnomsorgen, framtida äldreboende, exploatering av Bälnäs (sanering), nya tomter del av ED 10:1 och inom VA-sektorn säkerställa reservvatten Lilla Lee och nytt verksamhetsområde VA Nössemark. Även här belastas Tekniska kontoret av Edshus ABs projekt såsom nybyggnad av bostäder, förråd, ny utemiljö m.m Den löpande verksamheten som sker inom KS Teknik& Service styrs till stor del av övriga förvaltningars behov. Dit räknas även Edshus AB som köper tjänster av Förvaltningen. Förutom ovan så handhar KS teknik & service mycket stor del av kommunens investeringar/projekt. För fortsätter flera av projekten ovan. Det gäller ombyggnad/tillbyggnad av Haga- och Snörrumskolan, utbyggnad av barnomsorgen, framtida äldreboende, exploatering av Bälnäs (sanering), inom VA-sektorn säkerställa reservvatten Lilla Le och nytt Verksamhetsområde VA Nössemark samt nytt tillstånd för Brattesta reningsverk. Även här belastas Tekniska kontoret av Edshus ABs projekt såsom nybyggnad av bostäder, förråd, ny utemiljö m.m. KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

29 4 Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Beskrivning Vi ska tillsammans i Dals-Ed, genom trivsel, trygghet och framtidstro, skapa förutsättningar för alla människors möjligheter att förverkliga sina drömmar och idéer. Boende- och verksamhetsmiljöer ska vara så attraktiva att vi som bor och verkar i kommunen trivs och önskar bo kvar samtidigt som nya attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur, bidrar till att fler invånare, investerare och företagare dras till kommunen. Dals-Ed ska vara attraktivt genom att kommuns verksamheter upprätthåller en hög kvalitet och service, flexibilitet och prestigelöshet. Kommunens verksamheter ska genom ständiga förbättringar, alltid erbjuda lite mer än förväntat. Vi ska som kommun fortsatt vara känd för vårt företagsvänliga klimat. Entreprenörskap som förhållningssätt och möjligheter till valfrihet ska vara en naturlig del. Naturen har format särskilt goda förutsättningar i vår kommun som utgör en resurs för utveckling av besöksnäringen och fritidslivet. Det goda livet i Dals-Ed ska vara ett känt begrepp. Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Att i första hand välja kollektivtrafik för resor i tjänsten. (Chef Kost och lokalvård) Öka tillgången av bostadsalternativ som är attraktiva för flera målgrupper genom att arbeta med exploateringar, markinköp ( Teknisk chef) Antal kommunala bostadstomter till försäljning Förbättra informationen på hemsidan. (Chef Kost och lokalvård) Personalen ska verka som ambassadörer för vår vackra kommun och den kultur / de värderingar som råder här. ( Teknisk chef) Personalen ska verka som ambassadörer för vår vackra kommun och den kultur / de värderingar som råder här. (Gatuoch VA-chef) Personalen ska verka som ambassadörer för vår vackra kommun och den kultur / de värderingar som råder här.cl (Fastighetsförvaltare) Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Beskrivning Med hållbarhet avser vi ett helhetsperspektiv innehållande tre delar; den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Delarna påverkar och förutsätter varandra. Ekonomiska framgångar kräver ekologisk hållbarhet och är en förutsättning för att skapa god folkhälsa och stabila sociala förhållanden. Hög sysselsättning bidrar till att upprätthålla välfärd och kvalitet i våra verksamheter samt bidrar till de gemensamma investeringar som fordras för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle som i sin tur kan ge driftsekonomiska fördelar i framtiden. Allt hänger samman. Dals-Ed ska vara en framtidskommun där goda utbildningsmöjligheter, goda arbetsvillkor och miljö-hänsyn utgör viktiga förutsättningar för hög sysselsättning inför framtiden. Ungas möjligheter till utbildning och arbete KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

30 ska vara i fokus. Kommunens verksamheter ska vara effektiva och kontinuerligt anpassas utifrån aktuella förut-sättningar och hålla budget i balans för att även i framtiden ha resurser att leverera god kvalitet. Stabil ekonomi i balans kan skapas genom en gemensam syn på god ekonomisk hushållning som bidrar till förståelse och respekt för våra gemensamma tillgångar. På detta sätt kan en ekonomisk reserv byggas upp som ger utrymme för framtida investeringar och kan möjliggöra en lägre skattenivå utan att det äventyrar verksamheter och utbud. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta aktivt för att verksamheterna ska klara den framtida personalförsörjningen. Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Dals-Ed har en långsiktigt hållbar ekonomi Kommunens verksamheter har hög effektivitet, dvs levererar rätt kvalitet och är kostnadseffektiva och anpassningsbara. Medarbetarna känner motivation och delaktighet och förstår sin roll och betydelse för att nå övriga mål Väva in förslag i vår verksamhet / projektering som stöder användning av förnyelsebar energi. Väva in förslag i vår verksamhet / projektering som stöder användning av förnyelsebar energi. (Gatu- och VA-chef) Öka andelen förnyelsebar energi (Fastighetsförvaltare) Gemensam avfallsplan för Dalslandskommunerna ( Teknisk chef) Vi ska aktivt verka för att minska energiförbrukningen (Chef Kost och lokalvård) Antal laddstationer i Kommunen Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Beskrivning I Dals-Ed ska jämlikhet råda. Alla, unga som gamla, ska kunna påverka och medverka, vilja ta ansvar och möta varandra med glädje, respekt och förståelse. Kommunens verksamheter ska präglas av öppenhet och tolerans samt främja engagemang och samverkan. Alla, personal och kommuninvånare, ska ha möjlighet att kunna göra sig hörda. Policydokumentet Våra värderingar ska vara vägledande för kommunens personal. Våra barn och unga är framtiden. Därför ska vi lyssna på barnen och särskilt ta hänsyn till deras behov. Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Alla synpunkter, förslag och idéer skall bemötas med nyfikenhet och respekt. Verksamheten ska vara redo och öppen för dialog med våra kunder. (Gatu- och VA-chef) Alla synpunkter, förslag och idéer skall bemötas med nyfikenhet och respekt. Verksamheten ska vara redo och öppen för dialog med våra KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

31 Förvaltningsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Övriga mål Beskrivning kunder. Alla synpunkter, förslag och idéer skall bemötas med nyfikenhet och respekt. Verksamheten ska vara redo och öppen för dialog med våra kunder. (Chef Kost och lokalvård) Alla synpunkter, förslag och idéer skall bemötas med nyfikenhet och respekt. Verksamheten ska vara redo och öppen för dialog med våra kunder. (Fastighetsförvaltare) NYCKELTAL SAKNAS: Välj metod för att mäta barns och ungas möjligheter till inflytande (Dals-Eds kommun) Verksamhetsmål, nyckeltal och aktiviteter som inte kan knytas till de av kommunfullmäktige fastställda utvecklingsområdena eller prioriteringarna. KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

32 5 Ekonomi 5.1 Sammanfattning Verksamheterna inom teknik och service ligger inom den tilldelade budgetramen. Man har under lång tid gjort anpassningar/organisationsförändringar inom Tekniskas verksamheter för att effektivisera uppdragen, den större som gjordes för ca 4-5 år sedan bygger på utredningen/översynen som företaget Fasticon utförde inom Fd Serviceförvaltningen och Edshus AB. Utifrån den genomfördes samordningar mellan dessa t.e.x all personal är organiserade under Teknik & service förutom Kamrer och administratör som är anställda av Edshus AB. Även kost och städ genomförde relativt stora effektiviseringar utifrån utredningen. Teknik & Service står inför utmaningar av historiska mått med utredning / projektering / genomförande av: framtida äldreomsorg, utbyggnad av barnomsorg, renovering av haga- samt Snörrumskolan, exploatering av nya bostadsområden, nybyggnation inom VA verksamhet Nössemark, reservvatten Lilla Lee, och reningsverk Brattesta, m.m. Även om detta arbete kan finansieras till stor del inom projekten så kommer det att ställa stora krav på bemanningen i alla led och organisationen behöver därför ses över och troligen omorganiseras/förstärkas. Även Edshus AB står inför stora utmaningar / projekt vilka handhas av Tekniska kontoret. 5.2 Konsekvenser och åtgärder KS Teknik och Service strävar ständigt efter att effektivisera verksamheterna och där ingår personalbemanningen. Det är en naturlig del av verksamheten då vi är en serviceorganisation som har att anpassa oss till en varierande efterfrågan på våra tjänster, såväl intern som extern verksamhet. Ska ytterligare besparingar göras så handlar det krasst om att sänka servicenivåer alternativt att investera i ny teknik, exempelvis energieffektiviseringar vilka då kräver betydande utrymme i investeringsanslagen. De besparingar som är möjliga på kort sikt har också en benägenhet att kosta desto mer på längre sikt och gör att vi tangerar vad lagar och förordningar ålägger oss. Vid genomgång av detaljbudget ser vi specifika konton som ger överskott mot budget men där handlar det snarare om att se över fördelning internt då vi har motsvarande underskott inom närliggande konton. Verksamheterna fastigheter, gata-park, kost och städ genererar inget överskott idag. De stora ombyggnationer som planeras framöver, främst Hagaskolan och Snörrumskolan kommer att sänka kostnaderna för drift och underhåll av dessa, för vår del, samtidigt som ökade kapitalkostnader kommer att belasta koncernen. Andra saker som kan ge besparingar är att delar av verksamheterna minskas eller tas bort. 5.3 Intäkter och kostnader Kostnader 2016 ( tkr) KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

33 Finansiering 2016 ( tkr) 5.4 Driftbudget Budget per ansvar Ansvar Ansvarstext Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget Teknisk chef Kostchef Fastighetschef KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

34 Ansvar Ansvarstext Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget VA Renhållning Gata/ Väg/ Park Skogsansvarig Summa Investeringsbudget Investeringsplan Budget 2016 Kapitaltj Budget 2017 Kapitaltj Budget 2018 Kapitaltj Skolprojekt Fastighet objektsreserv VA, objektsreserv Gata/ Väg Renhållning 200 Objektreserv Summa KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

35 6 Omvärldsanalys Vi ser behov av att tillmötesgå det ökade behovet av bostäder och verksamhetslokaler för främst barnomsorg och äldreomsorg. Orsaker är bl.a. ökad inflyttning / invandring. Ovanstående räknas medföra ett ökat behov av översyn av våra allmänna platser och fritidsanläggningar. Kommunen söker nu bidrag för sanering av Bälnäs industriområde vilket uppskattas till ca. 25 miljoner KR. Det råder osäkerhet när i tiden området ska saneras. De 8 bostadstomter som finns där säljs först när det intilliggande området är sanerat. Ny huvudinfart till Ed planeras att genomföras vilket kommer att öka trafiksäkerheten KS Teknik och Service, Nämndens budget och mål (13)

36

37

38 Nämndens budget och mål 2016 Socialnämnden

39 Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

40 Innehållsförteckning 1 Inledning Riktlinjer Budgetramar Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområde Styrdokument och lagar Bemanning Kvalitet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Verksamhetsplan Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Övriga mål Ekonomi Sammanfattning Konsekvenser och åtgärder Intäkter och kostnader Driftbudget Resultaträkning Budget per ansvar Budget per verksamhet Investeringsbudget Investeringsplan Omvärldsanalys...20 Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

41 Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

42 1 Inledning 1.1 Riktlinjer Budget- och måldokumentet är kommunens viktigaste styrdokument, genom vilket kommunfullmäktige styr den kommunala verksamheten. Budget- och Måldokumentet utgör en länk mellan kommunens vision, mål och det dagliga arbetet i verksamheterna. Utgångspunkten för resurstilldelningen är kommunfullmäktiges finansiella mål. Förutom detta så ligger även demografiutvecklingen till grund för resurstilldelningen till FOKUS-nämnden och socialnämnden. Ytterligare faktorer för tilldelningen är kostnadsjämförelser mot standardkostnader inom förskola, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg och slutligen det politiska perspektivet. 1.2 Budgetramar Bok slut 2014 Bud get 2015 Uppräk ning Demo grafi Kostn adskontro ll Övriga förändri ngar Avskri vning Internr änta Just hyra Budg et 2016 Kommunfullmäktig e Kommunstyrelsen KS Teknik o Service Plan- o byggnadsnämnden FOKUS-nämnden Socialnämnden Valnämnden Gem. ansvar Utsikten Gem. ansvar IFOvht Central löneökningspott Indexuppr. köp av huvudvht Totalt nämnderna Finansiering Resultat Man har tagit beslut om förändra förutsättningarna gällande internhyror och detta har gjort att socialförvaltningens ram för 2016 är 108,809 mkr Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

43 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Verksamhetsområde Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd utom förskole- och fritidshemsverksamheten. Nämnden utövar ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården. Nämnden ansvarar också för vad som i lag sägs om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden ansvarar även för vad som framkommer i lag om färdtjänst. Nämnden fullgör likaså kommunens uppgifter rörande alkohollagen, tobakslagen samt lotterilagen avseende automatspel. Socialnämnden skall besluta om nämndens förvaltningsorganisation inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt. 2.2 Styrdokument och lagar 2.3 Bemanning Anställda Socialnämnden Antal tillsvidareanställningar Varav kvinnor (%) 96% 95% 97% 96% 96% - Varav män (%) 4% 5% 3% 4% 4% Antal visstidsanställningar(exkl. timavlönade) Totalt antal anställda Sysselsättningsgrad Heltidsanställda i % av samtliga anställda 32% 32% 29% 29% 29% (exkl. timavlönade) Verksamhetsbemaning per ansvar Förvaltningschef - Består av: Kansli med 1,0 socialchef, 1,0 nämndsekr,färdtjänst, matdistrib. mm, biståndsenhet med 1,5 tjänster samt anhörigstödjare 0,25. I nuläget ligger även ansvar för flexteam under socialchefens ansvar med 9,63 årsarbetare. IFO-chef - Består av Handläggare och familjegrupp samt boendestödenheten. Totalt 12,75 tjänster. Hemvårdschef - Består av Hemvårdsorganisationen bestående av 27 tjänster som skall kunna verkställa cirka 2200 biståndsbedömda timmar samt hand ha insatser som larm, matdistribution och ledsagning. Hemsjukvårdschef - består av Hemsjukvården som består av 12,5 tjänster som arbetar både i egna hem och på särskilt boende. Rehab med 2,1 tjänster hjälper brukare både i hemmet och på boenden. LSS - chef - Består av Två gruppboenden med sammanlagt nästan 13,85 anställda samt ett stödboende fyra och en halv tjänst. Därtill bedrivs dagligverksamhet i två enheter en med yttre verksamhet och en med verksamhet inomhus. LSS-chef personlig ass består av Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

44 I huvudsak att bedriva personlig assistans med 11,88 tjänster men även ledsagning och kontaktpersoner enligt LSS ligger under ansvaret Enhetschef särskilt boende består av Ett särskilt boende med 51 platser varav 8 stycken korttidsplatser. Totalt finns 43,57 tjänstfaktorer under ansvaret. 2.4 Kvalitet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Tillgänglighet Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Väntetid i antal dagar från ansökningsdat um till erbjudet inflyttningsdatu m till särskilt boende, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Källa Egen undersökning i kommunen. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstö d, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen Trygghetsaspekter Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Personalkontin uitet, antal personal som en hemtjänsttagar e möter under 14 dagar, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-söndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen Delaktighet och information Effektivitet Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

45 Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Brukarbedömn ing hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömn ing särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Ej återaktualisera de ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare (- 2013) Kvalitetsaspek ter LSS gruppoch serviceboende, andel (%) av maxpoäng Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg exkl. lokalkostnader, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Avser samtlig regi. Fr.o.m så avses ett månadssnitt under året av individstatistiken hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom LSS grupp- och serviceboende. De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, % ger 2p, % ger 3p, % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. 97% 94% 95% % ,7% 73% 75% ,7% ,4% ,8% Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

46 Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Kvalitetsaspek ter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom särskilt boende (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, % ger 2p, % ger 3p, % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal som handlar om omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal får man antingen maximalt 1, 2 eller 3 poäng. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK Samhällsutvecklare Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. 4% 4,7% 4,6% Vad kostar verksamheten i din kommun Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

47 3 Verksamhetsplan Socialnämnden har stora utmaningar att angripa i ett framtidsperspektiv. Det är flera verksamheter som har eller väntar en volymökning gällande de insatser som respektive verksamhet utför. Under senare delen av 2015 ska det beslutas hur en framtida äldreomsorg ska se ut gällande lokalförsörjning. I nuläget är det en stor efterfrågan på plats genom antal beviljade biståndsbeslut. I väntan på de byggnationer som ska beslutas om får flera verksamheter finna flexibla lösningar för att kunna erbjuda beviljade insatser. Det kommer att innebära viss ansträngning både för personal och brukare. Det finns dock en förhoppning om att, när väl beslut har tagits och det är klart vilka förändringar som ska ske, kommer berörda att ha förståelse och ett lösningsorienterat synsätt. När det gäller IFO-verksamheten kommer denna verksamhet fortsätta med utvecklingsarbetet med att minska kostnader utan att därmed minska på kvalitén. IFO ska likväl som alla andra verksamheter fortsätta sitt arbete mot målet att vara verksamhet som både är kostnadseffektiv och kvalitativ. Inom LSS-verksamheten sker det också en volymökning och behov av andra typer av insatser än som erbjudits tidigare. Det kommer att bli ett ökat behov av boendeplatser och av daglig verksamhet. Det ligger en plan om att ansöka om projektmedel via folkhälsorådet för att skapa en ny daglig verksamhet för brukare som har beröringspunkter inom LSS och/eller AME och IFO. Under 2016 kommer Socialförvaltningen att fortsätta med att skapa ett tydligt kvalitetsledningssystem väl känt av alla inom verksamheterna. Socialförvaltningen kommer också att arbeta med att tydliggöra mål- och resultatstyrningsprocessen både inom ledningsgrupp och ute i verksamheten. Målet är att alla anställda har kännedom om sitt upppdrag som anställd, vilka målsättningar man har i verksamheten och hur man ska arbeta för att nå dessa mål. Viktigt är att samtidigt klargöra hur vi ska följa upp resultaten av de insatser som görs, dvs hur ska vi få kännedom om att det är rätt saker som utförs Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

48 4 Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Beskrivning Vi ska tillsammans i Dals-Ed, genom trivsel, trygghet och framtidstro, skapa förutsättningar för alla människors möjligheter att förverkliga sina drömmar och idéer. Boende- och verksamhetsmiljöer ska vara så attraktiva att vi som bor och verkar i kommunen trivs och önskar bo kvar samtidigt som nya attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur, bidrar till att fler invånare, investerare och företagare dras till kommunen. Dals-Ed ska vara attraktivt genom att kommuns verksamheter upprätthåller en hög kvalitet och service, flexibilitet och prestigelöshet. Kommunens verksamheter ska genom ständiga förbättringar, alltid erbjuda lite mer än förväntat. Vi ska som kommun fortsatt vara känd för vårt företagsvänliga klimat. Entreprenörskap som förhållningssätt och möjligheter till valfrihet ska vara en naturlig del. Naturen har format särskilt goda förutsättningar i vår kommun som utgör en resurs för utveckling av besöksnäringen och fritidslivet. Det goda livet i Dals-Ed ska vara ett känt begrepp. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Socialnämnden kan tillgodose behovet av platser inom äldreomsorgen Socialnämnden använder digitala hjälpmedel för att skapa trygghet för innevånare och effektivitet för personal Socialnämndens verksamheter är kända för hög kvalité och gott bemötande Socialnämndens verksamheter är kända för hög kvalité och gott bemötande (Individ- och familjeomsorg) Socialnämndens verksamheter är kända för hög kvalité och gott bemötande (Äldreomsorg - boende) Socialnämndens verksamheter är kända för hög kvalité och gott bemötande (Äldreomsorg - hemvård) Verksamheten skall ha en hög utbildningsnivå gällande förflyttning och lyftteknik (Äldreomsorg - boende) Kontinuiteten skall vara hög i verksamheten (Äldreomsorg - hemvård) Alla som ingår i hemvårdens verksamhet skall ha en aktuell genomförandeplan. (Äldreomsorg - hemvård) I samråd med patienten ska vård och behandling utformas efter behov. Genomförandet ska vara av hög kvalitet. (Hemsjukvården) LSS boende och daglig verksamhets verksamheter är kända för hög kvalité och gott bemötande (LSS - Bostad och daglig verksamhet) Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

49 Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Verksamheten har god Kvalité (LSS- Assistans och övriga insatser) Hemvården har en god arbetsmiljö och en bra lokal att utgå ifrån (Äldreomsorg - hemvård) LSS boende och daglig verksamhets verksamheter, arbetar för att samverka med kommunens övriga förvaltningar och dess verksamheter. (LSS - Bostad och daglig verksamhet) Nöjda medarbetare Nöjda brukare Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Beskrivning Andel lex Sarah, avvikelser, klagomål Med hållbarhet avser vi ett helhetsperspektiv innehållande tre delar; den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Delarna påverkar och förutsätter varandra. Ekonomiska framgångar kräver ekologisk hållbarhet och är en förutsättning för att skapa god folkhälsa och stabila sociala förhållanden. Hög sysselsättning bidrar till att upprätthålla välfärd och kvalitet i våra verksamheter samt bidrar till de gemensamma investeringar som fordras för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle som i sin tur kan ge driftsekonomiska fördelar i framtiden. Allt hänger samman. Dals-Ed ska vara en framtidskommun där goda utbildningsmöjligheter, goda arbetsvillkor och miljö-hänsyn utgör viktiga förutsättningar för hög sysselsättning inför framtiden. Ungas möjligheter till utbildning och arbete ska vara i fokus. Kommunens verksamheter ska vara effektiva och kontinuerligt anpassas utifrån aktuella förut-sättningar och hålla budget i balans för att även i framtiden ha resurser att leverera god kvalitet. Stabil ekonomi i balans kan skapas genom en gemensam syn på god ekonomisk hushållning som bidrar till förståelse och respekt för våra gemensamma tillgångar. På detta sätt kan en ekonomisk reserv byggas upp som ger utrymme för framtida investeringar och kan möjliggöra en lägre skattenivå utan att det äventyrar verksamheter och utbud. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta aktivt för att verksamheterna ska klara den framtida personalförsörjningen. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Socialnämndens verksamheter bidrar aktivt till ett minskat utanförskap Socialnämndens verksamheter bidrar aktivt till att integrera nya innevånare Socialnämndens verksamheter är kostnadseffektiva IFO-verksamheten ska bedrivas inom tilldelad budget (Individ- och familjeomsorg) Socialnämndens verksamheter är kostnadseffektiva (Äldreomsorg - boende) Socialnämndens verksamheter är kostnadseffektiva (Äldreomsorg - hemvård) Hjälpmedelsförskrivning och hantering ska vara kostnadseffektiv. (Hemsjukvården) Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

50 Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal LSS boende och daglig verksamhets verksamheter är kostnadseffektiva (LSS - Bostad och daglig verksamhet) Budget i balans (LSS- Assistans och övriga insatser) Budget i balans Information om uppdrag, mål och budget och diskussion med personal Socialnämndens verksamheter har en personalstrategisk plan Personalen på IFO ska ha den kompetens som arbetet kräver. (Individ- och familjeomsorg) Socialnämndens verksamheter har en personalstrategisk plan (Äldreomsorg - boende) Socialnämndens verksamheter har en personalstrategisk plan (Äldreomsorg - hemvård) Hemvården syns och är en attraktiv arbetspalts (Äldreomsorg - hemvård) LSS boende och daglig verksamhets verksamheter har en personalstrategisk plan (LSS - Bostad och daglig verksamhet) LSS boende och daglig verksamhet syns och är en attraktiv arbetsplats. (LSS - Bostad och daglig verksamhet) Rätt utbildning för verksamhetspersonal (LSS- Assistans och övriga insatser) IFO ska, i samarbete med andra aktörer, arbeta för att minska antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd. (Individ- och familjeomsorg) Den som ansöker om försörjningsstöd ska vara aktivt arbetssökande. (Individ- och familjeomsorg) I samverkan med AME arbeta för att minimera tiden som nyanlända i Dals-Eds kommun behöver försörjningsstöd i avvaktan på deltagande i etableringen. (Individoch familjeomsorg) Erbjuda nyanlända praktikplatser (Äldreomsorg - boende) Färdig plan Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Beskrivning I Dals-Ed ska jämlikhet råda. Alla, unga som gamla, ska kunna påverka och medverka, vilja ta ansvar och möta varandra med glädje, respekt och förståelse. Kommunens verksamheter ska präglas av öppenhet och tolerans samt främja engagemang och samverkan. Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

51 Alla, personal och kommuninvånare, ska ha möjlighet att kunna göra sig hörda. Policydokumentet Våra värderingar ska vara vägledande för kommunens personal. Våra barn och unga är framtiden. Därför ska vi lyssna på barnen och särskilt ta hänsyn till deras behov. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Socialnämndens verksamheter har utvecklade forum för dialog Barns delaktighet och inflytande ska framgå av alla utredningar där barn är involverade av konsekvenser av beslut. Socialnämndens verksamheter har utvecklade forum för dialog (Individoch familjeomsorg) Socialnämndens verksamheter har utvecklade forum för dialog (Äldreomsorg - boende) Socialnämndens verksamheter har utvecklade forum för dialog (LSS- Assistans och övriga insatser) * Socialnämndens verksamheter har utvecklade forum för dialog (Äldreomsorg - hemvård) LSS boende och daglig verksamhets verksamheter har utvecklade forum för dialog (LSS - Bostad och daglig verksamhet) Vid vård i livets slut där barn finns närvarande ska en känd rutin finnas i hemsjukvården. Rutinen ska beskriva hur barns behov ska uppmärksammas samt vilka stödkontakter som ska tas. (Hemsjukvården) Barns delaktighet och inflytande ska framgå av alla utredningar där barn är involverade av konsekvenser av beslut. Barnkonventionens fyra vägledande principer ligger som grund. (LSS- Assistans och övriga insatser) IFO-verksamheten ska vara lyhörd för brukarnas synpunkter och upplevelser. (Individ- och familjeomsorg) IFO-verksamheten ska beakta barnperspektivet i all handläggning. (Individ- och familjeomsorg) Vårdtagare/Brukare ges till möjligaste mån så stor påverkan på den omsorg och vård som ges (Äldreomsorg - hemvård) God arbetsmiljö (LSS- Assistans och övriga insatser) Tillgänglighet på hemsidan Antal brukarenkäter eller dialog NYCKELTAL SAKNAS: Välj metod för att mäta barns och ungas möjligheter till inflytande (Dals-Eds kommun) Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

52 Övriga mål Beskrivning Verksamhetsmål, nyckeltal och aktiviteter som inte kan knytas till de av kommunfullmäktige fastställda utvecklingsområdena eller prioriteringarna. Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

53 5 Ekonomi 5.1 Sammanfattning Förändringar som skett under 2015 och som förväntas ske under 2016 är att LSS Har, genom ett ökat antal beviljade biståndsbeslut gällande daglig verksamhet och boende, blivit tvungna att öka antalet boendeplatser och tillskapa fler platser för daglig verksamhet. Inför 2016 ska det skapas en helt ny verksamhet med inriktning mot personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och eller med missbruksproblematik. Denna verksamhet har tilldelats medel via ram. IFO Pågår en genomlysning och diskussion om hur verksamheten ska kunna bedriva kvalitativt och kostnadseffektivt arbete med tilldelade resurser, och att verksamheten ska minska verksamhetens utgifter med 1, 5 miljoner. I nuläget anses det att besparingarna kan ske med 600 tkr under SÄBO Har skett en markant volymökning som delvis har kostat kommunen avgifter för färdigbehandlade patienter på sjukhus och det har inneburit överbeläggning på kortidsenheten. I nuläget planeras omfördelning av lokaler på Edsgärdet för att frigöra 5 platser, det bör föras ett resonemang om några platser av dessa kan bli permanenta boendeplatser. Det innebär att kommunen i dagsläget är i behov av minst 18 platser, först och främst korttidsplatser. SÄBO har använt vissa statsbidrag till ökad bemanning,, men under 2016 kan uppstå en situation där verksamheten får svårt att bedrivas inom befintlig ram. Det behövs i nuläget rekryteras ca 5,5 tjänster för att täcka dygnet runt för de ökade platsantalet. Kostnad för detta blir ca 2,7 miljoner. Vissa delar av detta kan möjligen täckas inom ram och ökade anslag samt statsbidrag, i nuläget svårt att överblicka. Rehab Rehab har ökat sin verksamhet från 2,1 tjänst till 2,4 tjänst med anledning av bl a volymökning. Adm Oförändrat Hemvård Kommer att få viss utökning från det ökade anslaget utifrån demografiutveckling. Hemvården har vissa brukare som har stor vårdtyngd, vilket innebär behov av ökad bemanning. Hemsjukvård Kompenseras med 0,25 tjänst besparing ej verkställbar. Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

54 5.2 Konsekvenser och åtgärder 5.3 Intäkter och kostnader Fördelning av socialförvaltningens kostnader på slagen personalkostnader, kapitaltjänst och övriga kostnader. (Diagram ovan) Totalt 131,6mkr Finansiering av socialförvaltningens kostnader sker genom interna och externa intäkter som den budgetram som erhålls. (Diagram Nedan) Totalt 131,6 mkr 5.4 Driftbudget Resultaträkning Belopp i tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkter Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

55 Personal kostnader Kapitaltjänst kostnader 590 Övriga Kostnader Nettokostnader Budgetram Budgetavvikelse Budget per ansvar Ansvar Ansvarstext Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget Förvaltningschef Enhetschef IFO Enhetschef Hemvården Enhetschef Hemsjukvården/MAS Enhetschef LSS Boende Enhetschef LSS SFB Enhetschef Särskiltboende Summa Socialförvaltningen Budget per verksamhet Verksamhet Verksamhetstext Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget Socialnämnden Förvaltningskontor Bistånd Flexteamet Färdtjänst Förvaltningskontor (ans 7101) Stödet Institution Vuxen Kontaktperson Vuxen Institution barn Familjeteam Kontaktpersoner Barn Ekonomiskt bistånd Familjerätt och familjerådgivning Administration IFO Hemvården Anhöriga och frivilligverksamheten Administration äldreomsorgen Hemsjukvården MAS Kommunrehab Kronan Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

56 Verksamhet Verksamhetstext Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget Timmergården Dagverksamheten Viljan Ny Dagverksamheten Gnistan Ny Dagverksamheten Ej döpt korttidsboende Novabo Ny Serviceboende Ej döpt Administration LSS Personlig ass (SFB) Korttidsboende Ledsagning Övriga LSS insatser Administration LSS Särskiltboende Summa Investeringsbudget Investeringsplan I budgetförslaget för 2016 finns anslag för avskrivningar och ränta motsvarande investeringar om kr på årsbasis. Planen är att vi beräknar att ligga på den nivån även (eventuell investeringar som hör ihop med ombyggnationen av särskiltboende har det då inte tagits hänsyn till) Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

57 6 Omvärldsanalys Socialnämnden, Nämndens budget och mål (20)

58

59

60

61

62

63

64

65 Nämndens budget och mål 2016 FOKUS-nämnden

66 Innehållsförteckning 1 Inledning Riktlinjer Budgetramar Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområde Styrdokument och lagar Bemanning Verksamhetsmått Kvalitet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Verksamhetsplan Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Övriga mål Nationella mål Barn och elevers utveckling mot målen Trygghet och studiero Åtgärder mot kränkande behandling Läroplanens uppdrag Skolhälsovård LSSboende Bibliotekslagen Kultur- och fritidsverksamhet Ekonomi Sammanfattning Konsekvenser och åtgärder Intäkter och kostnader Driftbudget Resultaträkning Resultaträkning från Arena Budget per ansvar FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

67 5.4.4 Budget per verksamhet Investeringsbudget Investeringsplan Omvärldsanalys FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

68 1 Inledning 1.1 Riktlinjer Budget- och måldokumentet är kommunens viktigaste styrdokument, genom vilket kommunfullmäktige styr den kommunala verksamheten. Budget- och Måldokumentet utgör en länk mellan kommunens vision, mål och det dagliga arbetet i verksamheterna. Utgångspunkten för resurstilldelningen är kommunfullmäktiges finansiella mål. Förutom detta så ligger även demografiutvecklingen till grund för resurstilldelningen till FOKUS-nämnden och socialnämnden. Ytterligare faktorer för tilldelningen är kostnadsjämförelser mot standardkostnader inom förskola, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg och slutligen det politiska perspektivet. 1.2 Budgetramar Boksl ut 2014 Budge t 2015 Uppräk ning Demo grafi Kostn adskontro ll Övriga förändri ngar Avskri vning Internr änta Budget 2016 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS Teknik o Service Plan- o byggnadsnämnden FOKUS-nämnden Socialnämnden Valnämnden Gem. ansvar Utsikten Gem. ansvar IFO-vht Central löneökningspott Indexuppr. köp av huvudvht Totalt nämnderna Finansiering Resultat FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

69 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Verksamhetsområde FOKUS-nämndens uppgift är att fullgöra kommunens ansvar inom fritids- och kulturverksamhet och det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna. Det omfattar förskoleverksamhet, grundskola, särskola, gymnasiesärskola och därtill hörande LSS-boende, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Nämnden ansvarar också för svenskundervisning för invandrare, uppdragsutbildning för vuxna och ungdomsplatser. 2.2 Styrdokument och lagar Nämndens verksamheter styrs av en lång rad lagar, riktlinjer och mål, såsom: Kommunala mål och riktlinjer Kommunallagen Förvaltningslagen Offentlighets- och sekretesslagen Bibliotekslagen LSS Hälso- och sjukvårdslagen Skollagen med därtill hörande förordningar och allmänna råd Barnkonventionen Diskrimineringslagen Salamancadeklarationen Arbetsmiljölagen Socialtjänstlagen 2.3 Bemanning Antal personal förskola Antal personal pedagogisk omsorg Antal personal fritidshem Antal personal grundskola F-9 Antal personal Utsikten gy (HT) Antal personal Utsikten gy (IM) Antal personal LS-boende gysär Antal personal vuenutbildning Antal personal fritid o kultur FOKUS-kansli, inkl gemensam elevvård 3 Se respektive verksamhetsansvarigas redovisning av bemanning. 2.4 Verksamhetsmått FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

70 Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Antal barn fritidshem Antal elever förskoleklass Antal elever grundskola Antal elever obl särskola Antal elever år Dals-Eds kommun Antal elever Utsikten gy Antal elever Utsikten gysär Antal elever kulturskola Se respektive verksamhets rapporter. 2.5 Kvalitet Årshjul med mål/budget och uppföljning Delårsbokslut Delårsbokslut ska upprättas och omfatta per augusti. Bokslutet ska omfatta en ekonomisk analys samt en förvaltningsberättelse innehållande en avstämning av nämndernas mål. Årsredovisning Kommunens årsredovisning upprättas enligt god redovisningssed. Årsredovisningen skall lämnas över till revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Kommunfullmäktige skall behandla årsbudget senast månaden därefter. Årsredovisningen skall innehålla en samlad redovisning av all den verksamhet som Dals-Eds kommun bedriver, oavsett om verksamheten bedrivs i, nämnds-, eller bolagsform sk. sammanställd redovisning. Intern kontroll Varje nämnd ansvarar för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. En nämnd kan aldrig överföra detta ansvar på någon annan. Internkontrollplan upprättas årligen i samband med att verksamhetsplaner tas fram. Uppföljning av internkontrollplanen genomförs också årligen i samband med bokslut. Arbetet med internkontrollen kan därför med fördel arbetas in i tidplanen för budget och bokslut. Målarbete Mål och utvecklingsområden för kommande period utarbetas i dialog mellan nämnd och verksamhetsansvariga under våren inför beslut kopplat till budgetarbetet. Systemstöd för mål och rapporter För att bedriva en effektiv planering och styrning inom förvaltningarna är det värdefullt med någon form av systemstöd. För närvarande används verktyget Stratsys för planering och rapportering av kommunens verksamhetsmål inklusive de ekonomiska målen. Stratsys är primärt ett tjänstemannaverktyg. Ur verktygen ska färdiga rapporter framställas (i form av PDFfiler) och diarieföras för att på så sätt tydliggöra att det material som framläggs för politiken är färdigberett och klart att behandla. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. För FOKUS-nämndens skolformer och fritidshem har ett årshjul upprättats som beskriver arbetsgången i utvecklings- och uppföljningsarbetet på huvudmanna- respektive enhetsnivå. I verksamheterna följs årets resultat upp efter läsårets slut och dokumenteras i en kvalitetsberättelse i samband med höstens FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

71 delårsbokslut. Årsredovisningen ligger till grund för upprättande av kommande utvecklingsområden. Kvalitetsberättelsen synliggör kvalitetsarbetet Arbetet med kvalitetsberättelser görs som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Detta arbete ska främja kommunens, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsberättelserna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsberättelsen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts. Det ska också finnas en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för att bättre nå målen. Skolverkets allmänna råd fungerar som stöd i hur kvalitetsarbetet ska utformas och ger exempel på områden som bör skildras. Systematiskt kvalitetsarbete Att redovisa och säkra kvalitet är en utvecklingsprocess. Arbetet utgår från betydelsen av förståelse, från att professionellt redovisa kvalitet samt vikten av delaktighet - att rektor och personal äger sina egna redovisningar. Det är avgörande viktigt att skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsberättelse utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på att utveckla verktyg och modeller som är användbara instrument för egen granskning och förbättring. I uppföljningsverktyget Stratsys har en struktur för den systematiska dokumentationen utarbetats. Att utveckla kvalitetsarbetet och att stärka lärandet är prioriterade områden. I detta ingår en strävan att säkra måluppfyllelse och kunskapsresultat, att bättre förstå sambandet mellan insatser och resultat, att förstärka evidensgraden i resultat och redogörelser, att utveckla synsättet målformulering process resultatredovisning - utvärdering samt att sörja för progression i utvecklingsarbetet. Fakta och förståelse - processer och resultat Det finns gott om statistik och fakta om den svenska förskolan och skolan. Varje skolhuvudman har en uppgiftslämnarplikt till Statistiska Centralbyrån (SCB) och Skolverket. Det gäller allt från betyg och resultat på nationella ämnesprov till antal elever som slutför grundskolan och vilka resurser som används. Förutom den rena statistikinsamlingen gör Skolinspektionen inspektioner där även kvalitativa data tas med. I FOKUS-nämndens kvalitetsarbete skildras och analyseras såväl resultaten på nationella prov under grundskolan som betygsresultat. I samtliga delar beskrivs dessa även ur könsperspektiv. Vikt läggs både kring graden av måluppfyllelse och kring analys av betygsresultat och elevers behörighet till gymnasieskolan. För år 6-9-skolans betygsresultat skildras såväl faktiska resultat (betygen) som de förväntade resultaten (residualvärden). Men även mjuka värden skildras i syfte att få en bild av hur elever upplever sin skolgång och av hur målen nås på andra områden än kunskapsprestationer. Förskolorna, skolorna och fritidshemmen genomför elev- och föräldraenkäter. Elevhälsan intervjuar samtliga elever i hälsosamtal för att komplettera den samlade informationen inom områden som trivsel, arbetsro, delaktighet m.m. All denna faktainsamling vägs in i pedagogernas och skolornas bedömning och analys av elevernas lärande och sociala utveckling. Enbart fakta ger inte den fullständiga bilden. Bedömning av och vunna erfarenheter kring lärandet och lärprocesser, individuella behov hos elever, hur resurser används samt varför målen nås eller inte är avgörande för att bygga en ökad förståelse och därmed en allt bättre verksamhet. Inom FOKUS-nämndens kvalitetsarbete finns därför en lika stark fokus på både processer och resultat. I syfte att nå en systematik i kvalitetsarbetet - och att förstå orsakssamband och varför resultat blir som de blir krävs att processer skildras och tolkas för ökad förståelse. Mål och utvecklingsområden alla verksamheter FOKUS-nämndens mål Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål och beställningar tar nämnden fram mål för respektive FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

72 verksamhetsområde. Lämpliga nyckeltal fastställs för att mäta utvecklingen. Nämndsmålen bygger på beställningarna från kommunfullmäktige och ska redovisas till kommunfullmäktige i samband med att nämndernas budget- och måldokumentet redovisas i november. Målarbetet i nämnderna sker därför parallellt med budgetarbetet för att balansera verksamhetsmålen mot befintliga resurser. FOKUS-nämndens utvecklingsområden Med utgångspunkt i nationella styrdokument pekas ett antal utvecklingsområden ut. På samma sätt som för nämndsmålen definieras så kallade SMARTA mål i verksamheterna inom varje utvecklingsområde. Uppföljning sker i enlighet med FOKUS årshjul för systematiskt kvalitetsarbete, och redovisningen av arbetet görs i samband med delårsrapport respektive årsredovisning, på samma sätt som med verksamhetsplanens mål Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Tillgänglighet Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Huvudbibliotek ets öppethållande utöver på vardagar, timmar/vecka Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal timmar per vecka som kommunens huvudbibliotek har öppet utöver tiden på vardagar. Metoden innebär att kommunen gör en undersökning via en enkel genomgång av öppettider för biblioteket under en veckas tid vid normal period under året (dvs. semestermånader och storhelger undantas från undersökningen). Skiftar öppettiderna under normalperioden får ett genomsnitt av normaltid räknas ut på årsbasis. Om kommunen har fler bibliotek räknas det bibliotek med längst öppettid, men om man medvetet anordnat tiderna för att öka tillgängligheten så att de kompletterar varandra så får man redovisa dessa hopslagna. Öppettider för "meröppna" bibliotek (dvs. obemannade) ska räknas in i undersökningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Plats på förskola på önskat placeringsdatu m, andel barn (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag, helgdag eller klämdag räknas första kommande vardag som förskolan är öppen som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Data hämtas från kommunens centrala kö till förskola. Förskolebarn som inte får plats via den centrala kön ska inte räknas med. Källa: Egen undersökning i kommunen. 100% Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatu m, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. 0% Trygghetsaspekter Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Barn per årsarbetare i förskolan, antal Personal i förskola, antal barn/heltidsper sonal (närvarande) Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal närvarande barn per närvarande personal i förskola. Mätning under tvåveckorsperiod i oktober. Personal räknas om till heltidspersonal. För barnen räknas det faktiska antalet. Chefer som arbetar i barngrupp samt resurs-/stödpersonal ingår. 5,5% 5,5% 5,5% 4,1% FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

73 Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Praktikanter, ambulerande modersmålslärare och städ- och kökspersonal ingår inte. Avser total tid, ej tid i barngrupp. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen Delaktighet och information Effektivitet Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Elever i åk 6 med lägst betyget E för ämnesproven i SV, Sv2, EN och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisninge n, andel (%) Gymnasieelev er som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) (-2014) Genomsnittlig procentsats för de elever som klarat samtliga ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Beräknas som antal godkända elever i matematik + antal godkända elever i svenska och svenska som andraspråk / hemkommun antal deltagande elever i matematik +hemkommun antal deltagande elever i svenska och svenska som andraspråk. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket och SCB. Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik, hemkommun, genomsnittlig andel (%). Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket och SCB. Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket 75% 94% 80,5% 98% 95,1% 85,1% 92% 81,4% 59,3% 71,7% 80,3% 73,8% 73,7% 85,7% Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket kr kr kr Kostnad i förhållande till andel som ej fullföljer ett gymnasieprogr Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnaden i kronor per elev multiplicerat med andelen (kvoten) elever som ej fullföljer ett gymnasieprogram inom 4 år (inkl IV). Andelen som ej fullföljer avser år T, kostnaden avser år T-1. Avser elever folkbokförda i kommunen. Eftersträvansvärt är FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

74 Nyckeltal am, kr/elev Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoän g Beskrivning ett lågt värde. Källa: SCB och Skolverket. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i årskurs 9, kommunala skolor. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Kostnaderna avser total kostnad exklusive lokaler. Betygspoängen avser år T, kostnaderna år T-1. Källa: RKA:s beräkning utifrån Skolverket och SCB. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall kr 303kr 328kr Samhällsutvecklare Vad kostar verksamheten i din kommun Nyckeltal Beskrivning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Nettokostnad grundskola, kr/elev Nettokostnad lokaler grundskola, kr/elev Nettokostnad skolskjuts grundskola, kr/elev Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Tätortsgrad (senaste mätning) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Källa: SCB och SKL. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. Lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. Källa: SCB och SKL. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens totalkostnad för skolskjutsar dividerad med antalet elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och SKL. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Ett sammanvägt resultat framtaget utifrån kommunens värden för flera indikatorer i SKLs rapport Öppna Jämförelser grundskola. Avser resultat för elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 290 kommuner. Källa Sveriges kommuner och landsting. Andel (%) av kommunens invånare som bor i tätort. Som tätort räknas hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 m. Källa SCB Kr kr 7 122kr Kr ,5% 62,5% 62,5% FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

75 3 Verksamhetsplan Inom FOKUS' verksamhetsområden råder ständigt ändrade förutsättningar. Befolkningsförändringar påverkar barnomsorg, skola och fritidshem. Initiativen från statsmakterna inom framförallt skolområdet ser inte ut att minska i antal. Ändrade förutsättningar utifrån skiftande statsbidrag försämrar möjligheterna till långsiktig planering. Samordning och samarbete inom kommunen är avgörande för att framgångsrikt klara utmaningarna. Kultur och Fritid har små men mycket produktiva och för samhället värdefulla verksamheter. En spännande utveckling är införandet av RFID på biblioteket, som kan skapa förutsättningar för så kallat meröppet. Inom grundskolan är renoveringsprojekten nära förestående. Att samordna och ställa om verksamheterna på ett för eleverna säkert och tryggt sätt under projekttiden kommer att kräva stora ansträngningar i verksamheterna. Parallellt med detta prioriteras insatser för ökad måluppfyllelse och säkerställande av rutiner och dokumentation kopplat till de tydligare kraven kring särskilt stöd i grundskolan från Nya elevhälsorutiner och dokumentationsrutiner implementeras under läsåret 2015/2016. Förstelärargruppens arbete börjar få genomslag i skolutvecklingen. Så kallat kollegialt lärande växer och bidrar till att bredda kunnande. Fyrbodal arbetar mot ett nytt samverkansavtal för gymnasieutbildning, i vilket Dals-Ed driver frågan om att bredda avtalet till att även gälla gymnasiesärskola, samt frågan om en gemensam prislista för utbildningarna. Förskoleverksamheterna har vuxit snabbt de senaste två åren. Ytterligare en nybyggnationsprocess har inletts. Antalet dagbarnvårdare har minskat och där syns ingen föryngring. Men i riket växer antalet privata aktörer inom förskoleverksamheten, något som kanske landar i Dals-Ed också. En av de allra största utmaningarna för FOKUS, liksom för kommunen i sin helhet, är kompetensförsörjningen. Att jobba aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare, att stödja kompetensutveckling och att arbeta för att kommunen i sin helhet upplevs attraktiv, kan vara av avgörande betydelse för verksamheternas framtida kvalitet. Utsikten med sina sex olika verksamhetsformer står stabilt och har ett tydligt utvecklingsfokus, även om just Hotell- och turismprogrammet kämpar. En utvecklingsgrupp har startat under 2015 och frukterna av gruppens arbete bör kunna njutas inom en tvåårsperiod. Huvudsyftet är att säkerställa Utsikten som utbildningsinstitution genom att använda det entreprenörskap och den kompetens som verksamheterna äger. Det råder ingen tvekan om att utveckling står i FOKUS Se avsnitten 2016 samt omvärldsanalys. FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

76 4 Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Beskrivning Vi ska tillsammans i Dals-Ed, genom trivsel, trygghet och framtidstro, skapa förutsättningar för alla människors möjligheter att förverkliga sina drömmar och idéer. Boende- och verksamhetsmiljöer ska vara så attraktiva att vi som bor och verkar i kommunen trivs och önskar bo kvar samtidigt som nya attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur, bidrar till att fler invånare, investerare och företagare dras till kommunen. Dals-Ed ska vara attraktivt genom att kommuns verksamheter upprätthåller en hög kvalitet och service, flexibilitet och prestigelöshet. Kommunens verksamheter ska genom ständiga förbättringar, alltid erbjuda lite mer än förväntat. Vi ska som kommun fortsatt vara känd för vårt företagsvänliga klimat. Entreprenörskap som förhållningssätt och möjligheter till valfrihet ska vara en naturlig del. Naturen har format särskilt goda förutsättningar i vår kommun som utgör en resurs för utveckling av besöksnäringen och fritidslivet. Det goda livet i Dals-Ed ska vara ett känt begrepp. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Alla barn och unga ska trivas i sin verksamhet Alla barn och unga ska känna sig trygga i sin verksamhet Snörrumskolan och fritidshemmen ska arbeta förebyggande och främjande för elevernas trivsel (Rektor Snörrumskolan) Alla unga i Utsiktens gymnasieskola HT ska trivas i verksamheten (Rektor Utsiktens gymnasieskola) Alla unga i Utsiktens gymnasieskola IM ska trivas i verksamheten (Rektor IM Utsikten) Alla unga i Utsiktens gymnasiesärskola ska trivas i verksamheten (Rektor Utsiktens gymnasiesärskola) Alla unga i Utsiktens SOL- och LSSboende ska trivas i verksamheten (Chef Boende med särskild service) Snörrumskolan och fritidshemmen ska arbeta förebyggande och främjande för elevernas trygghet (Rektor Snörrumskolan) Alla unga i Utsiktens gymnasieskola HT ska känna sig trygga i sin verksamhet. (Rektor Utsiktens gymnasieskola) Alla unga i Utsiktens gymnasieskola IM ska känna sig trygga i sin verksamhet. (Rektor IM Utsikten) Alla unga i Utsiktens gymnasiesärskola ska känna sig trygga i sin verksamhet. (Rektor Utsiktens gymnasiesärskola) Alla unga i Utsiktens SOL- och LSS- Andel barn och unga som trivs i verksamheten Andel föräldrar som anger att deras barn/elever trivs i verksamheten FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

77 Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Alla barn, unga och föräldrar ska känna sig nöjda med den verksamheten de befinner sig boende ska känna sig trygga i sin verksamhet. (Chef Boende med särskild service) Snörrumskolan's och fritidshemmen's verksamheter ska hålla en hög kvalitetsnivå (Rektor Snörrumskolan) Verka för ett varierat utbud av kultur, idrott och motionsaktiviteter (Fritid och kulturchef) Svea Bio ska visa film regelbundet större delen av året (Fritid och kulturchef) Biblioteket ska ha hög tillgänglighet (Fritid och kulturchef) Kulturskolan ska ge ungdomar ett livslångt intresse för kultur. (Fritid och kulturchef) Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Beskrivning Andel barn och unga som anger att de känner sig trygga i verksamheten Andel föräldrar som anger att deras barn/elev får den trygghet som barnet behöver NKI - Nöjd kund index - föräldrar NKI - Nöjd kundindex - elever Med hållbarhet avser vi ett helhetsperspektiv innehållande tre delar; den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Delarna påverkar och förutsätter varandra. Ekonomiska framgångar kräver ekologisk hållbarhet och är en förutsättning för att skapa god folkhälsa och stabila sociala förhållanden. Hög sysselsättning bidrar till att upprätthålla välfärd och kvalitet i våra verksamheter samt bidrar till de gemensamma investeringar som fordras för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle som i sin tur kan ge driftsekonomiska fördelar i framtiden. Allt hänger samman. Dals-Ed ska vara en framtidskommun där goda utbildningsmöjligheter, goda arbetsvillkor och miljö-hänsyn utgör viktiga förutsättningar för hög sysselsättning inför framtiden. Ungas möjligheter till utbildning och arbete ska vara i fokus. Kommunens verksamheter ska vara effektiva och kontinuerligt anpassas utifrån aktuella förut-sättningar och hålla budget i balans för att även i framtiden ha resurser att leverera god kvalitet. Stabil ekonomi i balans kan skapas genom en gemensam syn på god ekonomisk hushållning som bidrar till förståelse och respekt för våra gemensamma tillgångar. På detta sätt kan en ekonomisk reserv byggas upp som ger utrymme för framtida investeringar och kan möjliggöra en lägre skattenivå utan att det äventyrar verksamheter och utbud. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta aktivt för att verksamheterna ska klara den framtida personalförsörjningen. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Alla elever ska nå målen i den individuella studieplanen eller genomförandeplanen Alla elever skall få stöd i sin utveckling för att nå målen i samtliga ämnen (Rektor Hagaskolan) Alla elever skall få stöd i sin utveckling för att nå målen i samtliga ämnen (Rektor Snörrumskolan) Andel elever i årskurs 9 som är FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

78 Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Antal fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska minska Grundskolan ska verka för ett gemensamt och positivt förhållningssätt gentemot barn och ungdomar smt barn och ungdomar emellan. (Rektor Hagaskolan) Nolltolerans mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling skall råda i Utsiktens gymnasieskola HT (Rektor Utsiktens gymnasieskola) Nolltolerans mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling skall råda i Utsiktens gymnasieskola IM (Rektor IM Utsikten) Nolltolerans mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling skall råda i Utsiktens gymnasiesärskola (Rektor Utsiktens gymnasiesärskola) Nolltolerans mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling skall råda i Utsiktens SOL- och LSS-boende (Chef Boende med särskild service) behöriga till gymnasieskolans nationella program Genomsnittligt meritvärde (betygspoäng) samtliga ämnen år 9 Andelen elever med godkänd i alla ämnen år 9 Antal beslutade åtgärder för elever med särskilt stöd Alla elever ska efter avslutad utbildning ha godkänd gymnasie- och gymnasiesärskoleexamen Andel elever som har godkända kursbetyg Andel godkända elever ska öka inom Grundläggande vuxenutbildning Andel godkända elever ska öka inom vuxenutbildningen på gymnasial nivå Andel godkända lever ska öka inom SFI (nivå A-D) Andelen elever som efter genomgången SFI går ut i sysselsättning (arbete eller utbildning) ska öka. Andel elever som har nått målen i genomförandeplanen Andel elever som har godkända nationella prov Antal fall av anmälningar och incidentrapporter av kränkningar, trakasserier och diskriminering ska vara färre än föregående år. FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

79 Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Antal dokumenterade ärenden av kränkningar, trakasserier och diskriminering ska minska Verksamheterna ska ta fram strategier för att inkludera nyanlända och utsatta Snörrumskolan och fritidshemmen ska ta fram strategier för att inkludera nyanlända och utsatta (Rektor Snörrumskolan) Alla elever skall få stöd i sin utveckling för att nå målen i samtliga ämnen (Rektor Obligatorisk särskola) Skolan skall verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. (Rektor Hagaskolan) Skolan skall verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. (Rektor Snörrumskolan) Grundskolan ska verka för ett gemensamt och positivt förhållningssätt gentemot barn och ungdomar smt barn och ungdomar emellan. (Rektor Snörrumskolan) Verksamheterna ska vara kreativa samlingsplatser för kommunens medborgare som tillvaratar deras idéer och intressen. (Fritid och kulturchef) Verksamheterna ska främja medborgarnas personliga utveckling (Fritid och kulturchef) Alla elever i Dals-Eds kommuns skolor ska vara hemmastadda på folkbiblioteket (Fritid och kulturchef) Verksamheterna ska bedrivas inom tilldelad budgetram. (Fritid och kulturchef) Grundskolan ska öka miljömedvetenheten hos personal och elever. (Rektor Hagaskolan) Grundskolan ska öka miljömedvetenheten hos personal och elever. (Rektor Snörrumskolan) Verksamheten i Utsiktensgymnasieskola HT ska vara av god kvalitet (Rektor Utsiktens gymnasieskola) Verksamheten i Utsiktens gymnasieskola IM ska vara av god kvalitet (Rektor IM Utsikten) Antal föreningar som tar fram en strategi för att jobba med att inkludera de som står längst från föreningslivet FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

80 Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Verksamheten i Utsiktens gymnasiesärskola ska vara av god kvalitet (Rektor Utsiktens gymnasiesärskola) Verksamheten i Utsiktens SOL- och LSS boende ska vara av god kvalitet (Chef Boende med särskild service) Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Beskrivning I Dals-Ed ska jämlikhet råda. Alla, unga som gamla, ska kunna påverka och medverka, vilja ta ansvar och möta varandra med glädje, respekt och förståelse. Kommunens verksamheter ska präglas av öppenhet och tolerans samt främja engagemang och samverkan. Alla, personal och kommuninvånare, ska ha möjlighet att kunna göra sig hörda. Policydokumentet Våra värderingar ska vara vägledande för kommunens personal. Våra barn och unga är framtiden. Därför ska vi lyssna på barnen och särskilt ta hänsyn till deras behov. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Barn, unga, föräldrar, personal och ledare ska få en samsyn över barnomsorg, skola, fritid och kultur med tydlig information och goda möjligheter till dialog. Barn och unga ska känna sig Alla vårdnadshavare skall ha goda möjligheter att, tillsammans med skolan, dela ansvaret för elevernas skolgång (Rektor Hagaskolan) Verksamheten i Utsiktens gymnasieskola HT ska präglas av öppenhet, tolerans samt samverkan (Rektor Utsiktens gymnasieskola) Verksamheten i Utsiktens gymnasieskola IM ska präglas av öppenhet, tolerans samt samverkan (Rektor IM Utsikten) Verksamheten i Utsiktens gymnasiesärskola ska präglas av öppenhet, tolerans samt samverkan (Rektor Utsiktens gymnasiesärskola) Verksamheten i Utsiktens SOL- och LSS-boende ska präglas av öppenhet, tolerans samt samverkan (Chef Boende med särskild service) Eleverna ska få möjlighet att påverka sitt skolarbete och vistelse på fritids. Antal demokratiaktiviteter Informationsinsatser per verksamhet Antal framtagna vision- och måldokument (ex verksamhetsdeklarationer) Andel föräldrar som är NÖJDA eller MYCKET NÖJDA med utvecklingssamtalen Andel föräldrar som är NÖJA eller MYCKET NÖJDA med den information man får från verksamheten Andel föräldrar som är NÖJDA eller MYCKET NÖJDA med kontakten med personalen FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

81 Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal delaktiga i sin verksamhet Övriga mål Beskrivning (Rektor Hagaskolan) Alla unga i Utsiktens gymnasieskola HT ska känna sig delaktiga. (Rektor Utsiktens gymnasieskola) Alla unga i Utsiktens gymnasieskola IM ska känna sig delaktiga. (Rektor IM Utsikten) Alla unga i Utsiktens gymnasieskola ska känna sig delaktiga. (Rektor Utsiktens gymnasiesärskola) Alla unga i Utsiktens SOL- och LSSboende ska känna sig delaktiga. (Chef Boende med särskild service) Alla vårdnadshavare skall ha goda möjligheter att, tillsammans med skolan, dela ansvaret för elevernas skolgång (Rektor Obligatorisk särskola) Alla vårdnadshavare skall ha goda möjligheter att, tillsammans med skolan, dela ansvaret för elevernas skolgång (Rektor Snörrumskolan) Eleverna ska få möjlighet att påverka sitt skolarbete och vistelse på fritids. (Rektor Snörrumskolan) Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling skall råda (Fritid och kulturchef) Förbättrad information och dialog med verksamheternas målgrupper (Fritid och kulturchef) Andel barn och unga som anger att de är delaktiga i planering, genomförande och utvärdering. Verksamhetsmål, nyckeltal och aktiviteter som inte kan knytas till de av kommunfullmäktige fastställda utvecklingsområdena eller prioriteringarna. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Antal avvikelserapporter av olycksfall, tillbud mm bland barn, elever och personal. Antal barn och elever som besvarar den årliga enkäten Antal föräldrar som besvarar den årliga enkäten 4.5 Nationella mål Barn och elevers utveckling mot målen Nämndens utvecklingsområden Resultatmål FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

82 Nämndens utvecklingsområden Alla föräldrar ska ges goda möjligheter att framföra synpunkter samt påverka det egna barnets situation i förskola, skolbarnsomsorg och skola FOKUS-nämndens skolenkäter ska följas upp och analyseras per verksamhet Dals-Eds kommun ska stödja ungdomars olika önskemål om utbildning både inom gymnasiet och eftergymnasial. Eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för barn i skolan ska fortlöpande informeras om elevens och barnets utveckling Skolan ska ha nära samverkan med arbetsliv och närsamhället i övrigt för att förberade eleverna inför framtida val - utbildning och arbetsliv. Resultatmål Andel föräldrar som är NÖJDA eller MYCKET NÖJDA med utvecklingssamtalen Andel barn och unga som anger att de är delaktiga i planering, genomförande och utvärdering. Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program Andel föräldrar som är NÖJA eller MYCKET NÖJDA med den information man får från verksamheten Antal föräldrar som besvarar den årliga enkäten Trygghet och studiero Nämndens utvecklingsområden Resultatmål FOKUS-nämndens skolenkäter ska följas upp och analyseras per verksamhet Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att all elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero NKI - Nöjd kund index - föräldrar NKI - Nöjd kundindex - elever Antal fall av anmälningar och incidentrapporter av kränkningar, trakasserier och diskriminering ska vara färre än föregående år Åtgärder mot kränkande behandling Nämndens utvecklingsområden Resultatmål FOKUS-nämndens skolenkäter ska följas upp och analyseras per verksamhet Inom varje särskild verksamhet ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever Antal dokumenterade ärenden av kränkningar, trakasserier och diskriminering ska minska Läroplanens uppdrag Nämndens utvecklingsområden Entreprenöriella aktiviteter ska vara naturliga inslag i verksamheterna för att stimulera alla att bli mer ta-sigförsamma och på sikt skapa fler framtida innovatörer Resultatmål Nutidsorienteringen FOKUS-nämndens skolenkäter ska följas upp och analyseras per verksamhet Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan/förskolan har rektorn/chefen det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Respektive förskolas och skolas ansvar att uppfylla de övergripande mål och riktlinjer som anges i läroplanen för kunskaper, normer och värden som alla barn och elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Andel elever som uppnår målen i sin individuella studieplan Andelen elever som inte byter studieväg efter 1 år gymnasiet Andel anmälningar där statliga myndigheter anför kritik Andel elever i år 9 som erhåller lägst betyget E i alla ämnen FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

83 Nämndens utvecklingsområden Resultatmål Andel elever med slutbetyg Utsiktens gymnasieskola Andelen elever med åtgärdsprogram Andel avgångselever som fullföljd gymnasiet inom tre år Andel elever som efter fullföljd studiegång inom gymnasiesärskolan får tillgång till boende och sysselsättning. Genomsnittligt meritvärde (betygspoäng) samtliga ämnen år 9 Genomsnittligt meritvärde (betygspoäng) samtliga ämnen år 9 - Salsa Skolhälsovård Nämndens utvecklingsområden Resultatmål Skolhälsovården ska förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor LSSboende Nämndens utvecklingsområden Resultatmål Verksamheten i gymnasiesärskolans boenden ska vara av god kvalitet Bibliotekslagen Nämndens utvecklingsområden Resultatmål Bibliotekets utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet Kultur- och fritidsverksamhet Nämndens utvecklingsområden Resultatmål Kommunen ska främja, stödja och organisera kultur- och fritidsverksamhet FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

84 5 Ekonomi 5.1 Sammanfattning FOKUS-nämnden har beslutat omfördela medel från ungdomsgården verksamhet till grundskolans för att stärka arbetet med elever i behov av särskilt stöd (FOKUS 30/9-15). 5.2 Konsekvenser och åtgärder Konsekvenser och åtgärder har redovisats i budgetyttranden löpande under vårens budgetprocess. 5.3 Intäkter och kostnader Av kostnaderna utgör personalkostnaderna 59 %. resterande kostnader är i huvudsak köp av verksamheter och hyror från externa hyror samt interna köp av tjänster och hyror. Fördelningen kan komma att förändras något då Utsiktens gymnasiet- och gymnasiesärskolas internbudgetar revideras kontinuerligt. 5.4 Driftbudget Resultaträkning Belopp i tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

85 Intäkter Personal kostnader Övriga Kostnader Nettokostnader Budgetram Budgetavvikelse I (Budget 2016) personalkostnader samt övriga kostnader saknas uppräkning av lönerevision samt index för tex interkommunala avgifter samt skolskjutsar (köp av tjänster). Justeringar mellan intäkter, personalkostnader och övriga kostnader kommer att justeras något i samband med revidering av internbudget Utsiktens verksamheter Resultaträkning från Arena Stratsys RR inkl kapitaltjänst Beskrivning Budget 2015 Budget 2016 FOKUS-nämnden, FOKUSnämnden Summa intäkter Personalkostnader Kapitaltjänstkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Budget per ansvar Ansvar Ansvarstext Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget Ordförande FOKUS-nämnden Fvc FOKUS-nämnden Ekonom FOKUS-nämnden Rektor obligatorisk särskola SYV grund- och gymnasieskola * Kurator grundskola * Skolsköterska grundskola Skolskjutsansvar grundskola Fritid och kulturchef ** Fritidsassistent Barn- och ungdomsbibliotekarie Rektor Hagaskolan Rektor Snörrumskolan Rektor Utsikten HT gymnasie Rektor Utsikten IM gymnasie Rektor Utsikten gymnasiesärskola Boendechef LSS-boende gysär Rektor vuxenutbildning FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

86 Ansvar Ansvarstext Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget Förskolechef område Förskolechef område *** Rektor kulturskola Summa *) Ligger från 2016 under ansvar **) Ligger från 2016 under ansvar ***) Ligger från 2015 under ansvar års budgetram: tkr. Diff mot ram utgörs av index för externt köp av verksamhet. Utsiktens olika verksamheter förutsätts finansieras genom externa medel Budget per verksamhet Verksamhet Verksamhetstext Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget Politisk verksamhet Allmän fritidsverksamhet Stöd till studieorganisationer Allmän kulturverksamhet Bibliotek Kulturskola Idrotts- och fritidsanläggningar Ungdomsgård Öppen förskola Föreskoleverksamhet Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning FOKUS gemensamt Internatboende Summa Investeringsbudget Investeringsplan Belopp i tkr Investeringar Budget 2016 Kapitaltjänst 2016 FOKUS FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

87 Belopp i tkr Summa Kapitaltjänst avser kostnad för avskrivning samt ränta och har beräknats utifrån en livslängd 10 år och 2,4 % ränta. Kapitaltjänstkostnaden ska rymmas i innevarande driftbudget. Investeringsbehovet per verksamhet tas fram under våren Anslag för investering ligger centralt under ekonomikontoret, dock ska eventuella kapitaltjänstkostnader finansieras inom respektive driftbudget. FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

88 6 Omvärldsanalys Reformtakten inom framförallt skolverksamheterna är fortsatt mycket hög. I samma takt som tidigare beslutade reformer träder i kraft, tillkommer nya reformer med kort varsel. Förändringstakten är högre än önskvärt, då grundlig planering och förankring inte alltid kan genomföras. Dessa förutsättningar för verksamheterna ser inte ut att ändras i närtid. Skolinspektionen har fått ökade resurser kopplat till bredare uppdrag, och genomför alltfler inspektioner i landet. I Dals-Ed har förutom vårens regelbundna tillsyn av alla skolformer även två ytterligare riktade inspektioner genomförts för förskolan. Inspektionerna är krävande för verksamheterna, men är också till stor hjälp i utvecklingsarbetet. Oro och migration i omvärlden påverkar verksamheterna och behöver hanteras, liksom förtydligandet av verksamheternas uppdrag. Vikten av en uppfattning av goda verksamheter bland medborgarna blir allt viktigare för att nå resultat i uppdragen. Att arbeta för attraktiva arbetsplatser och skapa goda förutsättningar för kompetensförsörjning blir allt viktigare, inte minst på skolans område. Det så kallade Lärarlönelyftet kan ge viss draghjälp i denna process. FOKUS-nämnden, Nämndens budget och mål (24)

89

90 Nämndens budget och mål 2016 Plan- och byggnadsnämnden

91 Innehållsförteckning 1 Inledning Riktlinjer Budgetramar Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområde Styrdokument och lagar Bemanning Verksamhetsmått Kvalitet Verksamhetsplan Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Övriga mål Ekonomi Sammanfattning Konsekvenser och åtgärder Intäkter och kostnader Driftbudget Resultaträkning Resultaträkning från Arena Budget per ansvar Budget per verksamhet Investeringsbudget Investeringsplan Omvärldsanalys Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

92 1 Inledning 1.1 Riktlinjer Budget- och måldokumentet är kommunens viktigaste styrdokument, genom vilket kommunfullmäktige styr den kommunala verksamheten. Budget- och Måldokumentet utgör en länk mellan kommunens vision, mål och det dagliga arbetet i verksamheterna. Utgångspunkten för resurstilldelningen är kommunfullmäktiges finansiella mål. Förutom detta så ligger även demografiutvecklingen till grund för resurstilldelningen till FOKUS-nämnden och socialnämnden. Ytterligare faktorer för tilldelningen är kostnadsjämförelser mot standardkostnader inom förskola, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg och slutligen det politiska perspektivet. 1.2 Budgetramar Boksl ut 2014 Budge t 2015 Uppräk ning Demo grafi Kostn adskontro ll Övriga förändri ngar Avskri vning Internr änta Budget 2016 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS Teknik o Service Plan- o byggnadsnämnden FOKUS-nämnden Socialnämnden Valnämnden Gem. ansvar Utsikten Gem. ansvar IFO-vht Central löneökningspott Indexuppr. köp av huvudvht Totalt nämnderna Finansiering Resultat Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

93 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Verksamhetsområde Plan- och byggnadsnämnden fullgör de uppgifter som kommunen har inom plan- och byggväsendet med undantag för den översiktliga planeringen där ansvaret ligger under kommunstyrelsen, samt övriga uppgifter som enligt lag, förordning och lokala föreskrifter ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet Politisk verksamhet Arvoden till förtroendevalda, avgifter för kurser mm Plan- och byggkontor Kostnader för personal, ärendehanteringssystem, administration mm. Intäkter för bygglov,marko.rivningslov,förhandsbesked,strandskyddsdispenser,anmälningsärenden, försäljning av tjänster Planverksamhet Planprojekt (drift). Detaljplaner upprättas utifrån planuppdrag från KS eller önskemål från privata exploatörer (förutsätter finansiering från KS eller exploatör) Kart- och GIS-verksamhet PBN har ansvar för kommunens kartförsörjning, bereder förslag till gatunamn,adressnumrerar fastigheter. Kommunen har från 1 maj 2015 gått med i Geodatasamverkan. Primärkartan är kommunens egendom och ajourförs av kommunen. Avtal finns upprättat med Metria som utför mätningsuppdrag, ajourföring av primärkartan och GIS-tjänster. Kostnaderna för kartverksamheten består av årliga fasta avgifter, ajourföringskostnader samt GIS-tjänster. Intäkterna består i huvudsak av ersättning från Lantmäteriet enligt ABT-avtal för att kommunen lägger in byggnader, adresser och lägenheter i lantmäteriets byggnads- adress- och lägenhetsregister. 2.2 Styrdokument och lagar Anvisning Kortfattad beskrivning av vilka styrdokument och lagar som reglerar nämndens verksamhetsområde. Plan- och byggnadsnämndens reglemente. Delegationsordning. Tillsynsplan. Verksamhetsplan. Dokumenthanteringsplan. Lagar som i huvudsak styr verksamheten är plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Andra lagstiftningar som berör verksamheten är kommunallagen, förvaltningslagen, miljöbalken mm. Boverkets byggregler. (BBR). 2.3 Bemanning Anvisning Här redovisas personalvolym på samma sätt som i årsredovisningen. Befattning Sysselsättn.grad Enhetschef 100% Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

94 Befattning Sysselsättn.grad Bygginspektör 100% Handläggare 100% Av ovanstående 3 heltidstjänster säljs 30% av en heltidstjänst ( kr i intäkter till PBN från KS Teknik&Service). 2.4 Verksamhetsmått Ärendehantering Antal diarieförda ärenden 195 Bygglov,marklov, rivningslov 80 Anmälningsärenden,förhandsbesked 35 Strandskyddsdispenser 22 Tillsynsärenden Kvalitet Anvisning Vilka metoder använder verksamheten för att följa upp kvalitetn, tex enkäter, mätmetoder m fl. Metoder för kvalitetsuppföljning är den allmänna medborgarenkäten, internkontroller, uppföljning av mål. Från och med hösten 2015 är kommunen med i SKL:s kvalitetsmätning "Kommunens kvalitet i korthet". Länsstyrelsen har tillsyn och är kontrollmyndighet över kommunernas plan- och byggnadsverksamhet. Länsstyrelsen har enligt 8 kap 14 plan- och byggförordningen sammanställt rapport om hur byggnadsnämndernas tillsyn i Västra Götalands län har sett ut Ärendehanteringssystemet EDP Vision Bygg är det verktyg som används för att få ut olika sorters statistik, tillsynsregister, koppling till händelser, mallar, mäta handläggningstider mm. Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

95 3 Verksamhetsplan Fortlöpande arbete med inkomna ansökningar (bygglov, marklov, rivningslov, förhandsbesked, strandskyddsdispenser, anmälningsärenden). Fortlöpande tillsynsarbete enligt PBL (ex OVK, hissar, ovårdade fastigheter, svartbyggen, tillgänglighet/enkelt avhjälpta hinder). Aktiviteter som är kopplade till kommunens utvecklingsmål: Ny ÖP -KS har avsatt medel för omarbetning av den kommunomfattande översiktsplanen. KS är ansvarig med biträde av PBN enligt reglementet. Antagande före mandatperiodens utgång Bostadsförsörjningsplan - Riktlinjer för bostadsförsörjningen/bostadsförsörjningsplan ska upprättas varje mandatperiod. Inför ny ÖP ska en bostadsförsörjningsplan tas fram Detaljplaner - DP upprättas utifrån planuppdrag från KS eller önskemål från exploatör (förutsätter finansiering från KS eller exploatör). Planera för centrumnära boenden - Beslut finns om att inleda planläggningsarbete i centrum vid Linden och del av Ed 10:3 m fl. Nya detaljplaner ska tas fram för dessa områden föra att möjliggöra nybyggnad av flerbostadshus i centrum där efterfrågan på bostäder är stor. Resecentrum - Förslag till detaljplan för Resecentrum har varit vilande i avvaktan på Trafikverkets funktionsutredning. Planförutsättningarna har ändrats. Utredningsarbetet fortsätter med berörda aktörer. Delaktighet - Söka bygglov via E-tjänster införs på prov under ett år från hösten Dokumenthantering - Ärendehanteringsystemet EDP Byggreda har hösten 2015 uppgraderats till EDP Vision Bygg. Plan- och byggkontoret arbetar kontinuerligt med att uppdatera mallar, rutinbeskrivningar,och checklistor för att uppnå en högre effektivitet och kortare handläggningstider. Hållbarhet - Tillsynsplan för åren Informera, inventera och följa upp tillsynen enligt tillsynsplanen Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

96 4 Mål Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Beskrivning Vi ska tillsammans i Dals-Ed, genom trivsel, trygghet och framtidstro, skapa förutsättningar för alla människors möjligheter att förverkliga sina drömmar och idéer. Boende- och verksamhetsmiljöer ska vara så attraktiva att vi som bor och verkar i kommunen trivs och önskar bo kvar samtidigt som nya attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur, bidrar till att fler invånare, investerare och företagare dras till kommunen. Dals-Ed ska vara attraktivt genom att kommuns verksamheter upprätthåller en hög kvalitet och service, flexibilitet och prestigelöshet. Kommunens verksamheter ska genom ständiga förbättringar, alltid erbjuda lite mer än förväntat. Vi ska som kommun fortsatt vara känd för vårt företagsvänliga klimat. Entreprenörskap som förhållningssätt och möjligheter till valfrihet ska vara en naturlig del. Naturen har format särskilt goda förutsättningar i vår kommun som utgör en resurs för utveckling av besöksnäringen och fritidslivet. Det goda livet i Dals-Ed ska vara ett känt begrepp. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal PBN ska en god planberedskap för att tillgodose olika behov av byggnation för bostäder och verksamheter Handläggningen av ärenden och planer inom PBN.s område ska vara snabb, korrekt och rättsäker Antal planeringsmöten med plangruppen Handläggningstider för nämndärenden högst 8 veckor och för delegationsärenden högst 6 veckor Antal upphävda PBN-beslut som överprövats i högre instans Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Beskrivning Med hållbarhet avser vi ett helhetsperspektiv innehållande tre delar; den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Delarna påverkar och förutsätter varandra. Ekonomiska framgångar kräver ekologisk hållbarhet och är en förutsättning för att skapa god folkhälsa och stabila sociala förhållanden. Hög sysselsättning bidrar till att upprätthålla välfärd och kvalitet i våra verksamheter samt bidrar till de gemensamma investeringar som fordras för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle som i sin tur kan ge driftsekonomiska fördelar i framtiden. Allt hänger samman. Dals-Ed ska vara en framtidskommun där goda utbildningsmöjligheter, goda arbetsvillkor och miljö-hänsyn utgör viktiga förutsättningar för hög sysselsättning inför framtiden. Ungas möjligheter till utbildning och arbete ska vara i fokus. Kommunens verksamheter ska vara effektiva och kontinuerligt anpassas utifrån aktuella förut-sättningar och hålla budget i balans för att även i framtiden ha resurser att leverera god kvalitet. Stabil ekonomi i balans kan skapas genom en gemensam syn på god ekonomisk hushållning som bidrar till förståelse och respekt för våra gemensamma tillgångar. På detta sätt kan en ekonomisk reserv byggas upp som ger utrymme för framtida investeringar och kan möjliggöra en lägre skattenivå utan att det äventyrar verksamheter och utbud. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta aktivt för att verksamheterna ska klara den framtida personalförsörjningen. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal PBN ska bedriva verksamheten inom tilldelad budget Minst 30% av nämndens nettokostnader ska täckas genom avgifter Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

97 Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal PBN ska beakta möjligheten till ökad samverkan med andra kommuner där det är möjligt PBN ska aktivt och strategiskt sörja för god kompetens och arbetsmiljö Antal nätverksträffar med andra kommuner Antal genomförda utbildningar Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Beskrivning I Dals-Ed ska jämlikhet råda. Alla, unga som gamla, ska kunna påverka och medverka, vilja ta ansvar och möta varandra med glädje, respekt och förståelse. Kommunens verksamheter ska präglas av öppenhet och tolerans samt främja engagemang och samverkan. Alla, personal och kommuninvånare, ska ha möjlighet att kunna göra sig hörda. Policydokumentet Våra värderingar ska vara vägledande för kommunens personal. Våra barn och unga är framtiden. Därför ska vi lyssna på barnen och särskilt ta hänsyn till deras behov. Nämndsmål Verksamhetsmål Nyckeltal Information om bygglov och planer ska vara tillgänglig för alla Plan- och byggnadsnämnden ska ha en god dialog med alla medborgare såväl unga som gamla när det gäller planering och byggnation Antal inkomna ansökningar via e- tjänster Övriga mål Beskrivning Verksamhetsmål, nyckeltal och aktiviteter som inte kan knytas till de av kommunfullmäktige fastställda utvecklingsområdena eller prioriteringarna. Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

98 5 Ekonomi 5.1 Sammanfattning Anvisning Vilka förändringar som föreslås utifrån förslaget till budget, jämfört med innevarande och tidgare år. PBN har oförändrad budgetram 2016 jämfört med Nya detaljplaner förutsätter finansiering av KS eller exploatör. 5.2 Konsekvenser och åtgärder Anvisning Här skall förvaltningschefen redovisa eventuella konsekvenser av tilldelad ram och upprättade mål för förvaltningens övergripande gemensamma administration. Dessa skall beskrivas med tillhörande åtgärder. Åtgärderna skall kostnadsberäknas och konsekvensbeskrivas. OBS! Deadline är mellan 8/4 och 21/4 beroende på nämnd (FOKUS och Soc 8/4, KS 14/4, Plan/bygg 21/4) Nämnden har tidigare framfört att det finns behov av resursförstärkning. Inför kommande budgetarbete är en resursförstärkning nödvändig för att kunna uppfylla lagkraven. En handlingsplan för kompetensöverföring har upprättats från enhetschef till biträdande enhetschef inför enhetschefens pensionsgång sommaren Efter avstämning ska ställning tas till behov av rekrytering och kompetensprofil för ny medarbetare. 5.3 Intäkter och kostnader Anvisning Diagram Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

99 5.4 Driftbudget Resultaträkning Belopp i tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkter Personal kostnader Övriga Kostnader Nettokostnader Budgetram Budgetavvikelse Resultaträkning från Arena Stratsys RR inkl kapitaltjänst Beskrivning Budget 2015 Budget 2016 Plan och byggnads nämnden, Plan och byggnads nämnden Summa intäkter Personalkostnader Kapitaltjänstkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Budget per ansvar Anvisning Kompletterande rader ska läggas mellan verksamhet och summa Ansvar Ansvarstext Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget Politisk verksamhet, Ordförande Övriga verksamheter, plan- och byggchef Summa Oförändrad budgetram Budget per verksamhet Verksamhet Verksamhetstext Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget Politisk verksamhet Planverksamhet Kartverksamhet Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

100 Verksamhet Verksamhetstext Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget Plan- och byggkontor Summa Investeringsbudget Investeringsplan Anvisning Kapitaltjänst avser kostnad för avskrivning samt ränta och har beräknats utifrån en livslängd 10 år och 2,4 % ränta. Kapitaltjänstkostnaden ska rymmas i innevarande driftbudget. Belopp i tkr Investeringar Budget Kapitaltjänst 2016 Summa 0 Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

101 6 Omvärldsanalys Förändringar i plan-och bygglagen innebär utbildningsbehov och förändring av rutiner och arbetssätt. PBL Kompetens är ett regeringsuppdrag som genomförs av Boverket i samverkan med SKL, länsstyrelsen och lantmäteriet mellan Utbildningen syftar till att få en kompetenshöjning så att plan- och bygglagen tillämpas lika i hela Sverige. Nämndens politiker och tjänstemän följer Boverkets web-utbildningar i PB Plan- och byggnadsnämnden, Nämndens budget och mål (12)

102

103 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunledningskontoret D.nr: 2015/ Agneta Johansson Till Kommunstyrelsen Handlingsplan till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan Bakgrund Kommunfullmäktige antog i februari Utvecklingsplan för åren , med målsättningar för VAD som ska uppnås inom tre utvecklingsområden, Attraktivitet, Hållbarhet och Delaktighet. Från dessa valdes åtta särskilt viktiga prioriteringar ut, vilka i praktiken utgör Kommunfullmäktiges prioriterade invånarmål för mandatperioden. Dals-Eds kommun tillämpar målstyrning, vilket innebär ett decentraliserat ansvar för planering, uppföljning och utveckling av HUR de fastställda målen ska uppnås. Ansvaret ska ligga så långt ut i organisationen, som det är möjligt och lämpligt.utvecklingsplanen innefattar ett uppdrag till kommunchefens ledningsgrupp att ansvara för planering och verkställande av åtgärder för att uppnå respektive prioritering. Arbetet har pågått under hösten med att ta fram en handlingsplan innehållande förslag till åtgärder samt nyckeltal för att mäta utvecklingen mot målen. Parallellt har arbetet pågått med att ta fram verksamhetsplaner på verksamhets- och förvaltningsnivå. Det åligger ledningsgruppen att säkerställa samordningen mellan de tre nivåerna verksamhet förvaltning kommun, för att få en så effektiv kommungemensam styrning som möjligt. Vi har formulerat fyra så kallade resursmål, servicemål, medarbetarmål,kvalitetsmål och ekonomimål för att tydliggöra vad som krävs i övrigt för att nå invånarmålen. Bedömning Processen med att ta fram handlingsplanen är pågående. Föreliggande förslag till handlingsplan kommer att vidarebearbetas, främst med avseende på tidsplanering och säkerställande av den röda tråden, från utvecklingsmålen till den operativa verksamheten i kommunens verksamheter. Vi ser det som ett levande dokument som ska utvecklas i nära dialog med kommunens medarbetare och med kontinuerlig politisk återkoppling. Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige beslutar att godkänna Handlingsplan för Utvecklingsplan Bilaga: Handlingsplan till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan I tjänsten Agneta Johansson, kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

104 Handlingsplan Till kommunfullmäktigesutvecklingsplan Dals-Eds kommun

105 Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 2(15)

106 Innehållsförteckning 1 Inledning Kommunfullmäktiges Utvecklingsplan för åren Kommunfullmäktiges uppdrag till förvaltningen Ledningsgruppens handlingsplan för att nå de åtta prioriterade invånarmålen Uppföljning och rapportering Handlingsplan Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Nyckeltalsutveckling Kommunens Kvalitet i Korthet Befolkningsutveckling i procent Standardkostnadsavvikelser Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 3(15)

107 Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 4(15)

108 1 Inledning 1.1 Kommunfullmäktiges Utvecklingsplan för åren Kommunfullmäktige antog i februari 2015 en Utvecklingsplan för åren Planen stakar ut vägen för utvecklingen i Dals-Eds kommun de närmaste åren, genom att fastställa målsättningar för VAD som ska uppnås inom tre utvecklingsområden, Attraktivitet, Hållbarhet och Delaktighet. Från de tre utvecklingsområdena valdes åtta särskilt viktiga prioriteringar ut, vilka i praktiken utgör Kommunfullmäktiges prioriteradeinvånarmål för resten av mandatperioden. Dessa är Prioriteringar/Invånarmål inom ATTRAKTIVITET Prioriteringar/Invånarmål inom HÅLLBARHET Prioriteringar/Invånarmål inom DELAKTIGHET Förbättra möjligheterna att använda tåg för persontransporter Öka tillgången av bostadsalternativ som är attraktiva för fler målgrupper Förbättra tillgången av digitala kommunikationsmöjligheter i hela kommunen Minska utanförskapet Öka användningen av förnyelsebar energi Förbättra integrationen av nya invånare Förbättra kommunens medborgardialog Öka barn och ungas möjlighet till inflytande 1.2 Kommunfullmäktiges uppdrag till förvaltningen Dals-Eds kommun tillämpar målstyrning, vilket innebär ett decentraliserat ansvar för planering, uppföljning och utveckling av HUR de fastställda målen ska uppnås. Ansvaret för resultat och verksamhetsutveckling ska ligga så långt ut i organisationen, som det är möjligt och lämpligt. Uppföljningen ska dels kvalitetssäkra resultaten, dels vara ett underlag för det löpande förbättringsarbetet. I Utvecklingsplanen gav Kommunfullmäktigetvå uppdrag till förvaltningen: 1. Kommunchefens ledningsgrupp gavs i uppdrag att ansvara för planering och verkställande av åtgärder för att uppnå respektive prioritering. 2. Kommunens samtliga verksamheter gavs i uppdrag att beakta Utvecklingsmålen vid formuleringen av sina verksamhetsmål samt fundera kring hur verksamheten inom ramen för sitt uppdrag kan bidra till att Utvecklingsmålen uppfylls. Ansvaret för framtagande av verksamhetsmål och verksamhetsplan åligger alltså den verksamhetsanvarige, i dialog med verksamhetens personal och eventuellt övriga berörda parter, inte nämnden. Syftet är dels att få en professionell verksamhetsstyrning mot de politiska målen, dels att skapa delaktighet och engagemang bland kommunens medarbetare och chefer. Förvaltningschefen ansvarar för att samordna förvaltningens verksamhetsplaner till en sammanhållen förvaltningsövergripande verksamhetsplan, och lägga fram den för nämnden/kommunstyrelsen. Nämnden/kommunstyrelsen ansvarar för att, i samband med nämndernas budgetberedning under hösten, godkänna verksamhetsplanen med verksamhetsmål inklusive lämpliga aktiviteter och nyckeltal för att mäta utvecklingen. Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 5(15)

109 1.3 Ledningsgruppens handlingsplanför att nå de åtta prioriterade invånarmålen Kommunchefens ledningsgrupp ansvarar alltså för planering och verkställande av åtgärder/aktiviteter, för att uppnå Kommunfullmäktiges åtta viktigaste prioriteringar/invånarmål. Ledningsgruppen ansvarar även för samordningenavplanerna inom de tre olika nivåernaverksamhet förvaltning kommun, för att få en så effektiv kommungemensam styrning som möjligt, i syfte att nå Utvecklingsmålen och prioriteringarna.det handlar främst om att alla åtgärder och aktiviteter måste tas om hand på verksamhetsnivå, för att detaljplaneras och arbetas vidare med i det löpande operativa utvecklingsarbetet. Vissa aktiviteter berör alla verksamheter och återfinns i samtliga verksamhetsplaner. Andra åtgärder berör bara en eller några verksamheter och finns därför enbart med i de berörda verksamhetsplanerna. För att tydliggöra vad som krävs av organisationen för att nå invånarmålen har ledningsgruppen formulerat fyra så kallade resursmål, vilkas innebörd har hämtats från beskrivningarna till två av de tre Utvecklingsmålen. Dessa är 1. Servicemål 2. Ekonomimål 3. Kvalitetsmål 4. Medarbetarmål Målen för invånarna, servicen, ekonomin, kvaliteten och medarbetarna ska vara mätbara med hjälp av minst ett kvantitativt nyckeltal. I vissa fall är det svårt att mäta målen och vi får nöja oss med att nyckeltalet är en indikator, det vill säga, en indikation på målet har uppfyllts. Då kan det behövas fler nyckeltal för att fånga in måluppfyllelsen. Ambitionen är att använda befintliga nyckeltal så långt möjligt. Samtliga mål, nyckeltal och aktiviteter har sammanställts i denna handlingsplan, som revideras årligen. 1.4 Uppföljning och rapportering Handlingsplanen följs upp löpande i ledningsgruppen samt rapporteras till kommunstyrelsen vid tertialboksluten och årsbokslutet. Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 6(15)

110 2 Handlingsplan 2.1 Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Beskrivning Vi ska tillsammans i Dals-Ed, genom trivsel, trygghet och framtidstro, skapa förutsättningar för alla människors möjligheter att förverkliga sina drömmar och idéer. Boende- och verksamhetsmiljöer ska vara så attraktiva att vi som bor och verkar i kommunen trivs och önskar bo kvar samtidigt som nya attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur, bidrar till att fler invånare, investerare och företagare dras till kommunen. Dals-Ed ska vara attraktivt genom att kommuns verksamheter upprätthåller en hög kvalitet och service, flexibilitet och prestigelöshet. Kommunens verksamheter ska genom ständiga förbättringar, alltid erbjuda lite mer än förväntat. Vi ska som kommun fortsatt vara känd för vårt företagsvänliga klimat. Entreprenörskap som förhållningssätt och möjligheter till valfrihet ska vara en naturlig del. Naturen har format särskilt goda förutsättningar i vår kommun som utgör en resurs för utveckling av besöksnäringen och fritidslivet. Det goda livet i Dals-Ed ska vara ett känt begrepp. Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Invånarmål Förbättra möjligheterna att använda tåg för persontransporter Antal tågavgångar vardagar Antal resande till/från Ed Aktiviteter 4 avgångar till/från Ed -15 Jobbar mot 5 avgångar 2020 Christian N Christian N Ansvarig Påverka ansvariga aktörer och myndigheter Christian N Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Invånarmål Öka tillgången av bostadsalternativ som är attraktiva för flera målgrupper Antal lgh i småhus, flerbostadshus eller specialbostäder Antal lediga tomter Antal färdigställda lägenheter över tre år Aktiviteter Bostadsförsörjningsplan Ny ÖP- Översiktsplan 2030 Planera för fler centrumnära boenden Genomföra projektet Framtida Äldreboende Eva K Roland K Eva K Ansvarig Eva K Eva K Eva K Roland K Tommy A Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Invånarmål Förbättra tillgången av digitala kommunikationsmöjligheter Andel fiberanslutna totalt i kommunen Andel fiberanslutna i tätort eller småort Andel fiberanslutna utanför tätort eller småort Andel med tillgång till 30 Mbit/s totalt Kenneth S Kenneth S Kenneth S Kenneth S Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 7(15)

111 Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Andel med tillgång till mobilt bredband via 4G/LTE Aktiviteter Utveckla fiber i tätorten Ed Kenneth S Ansvarig Kenneth S Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Servicemål I Dals-Ed eftersträvar vi ett gott värdskap och försöker erbjuda lite mer än förväntat i alla kontakter. Nöjd Medborgar-Index Bemötande, tillgänglighet är bland de 25% bästa kommunerna i riket Företagsklimat enligt Svenskt Näringsliv, enkätdelen Nöjd Kund-Index Företagsklimat "Insikt" Totalt Aktiviteter Genomförande av utbildningen Förenkla helt enkelt Värdegrundsarbete Jonas O Annette P Annette P Ansvarig Annette P Veronica H Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 8(15)

112 2.2 Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Beskrivning Med hållbarhet avser vi ett helhetsperspektiv innehållande tre delar; den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Delarna påverkar och förutsätter varandra. Ekonomiska framgångar kräver ekologisk hållbarhet och är en förutsättning för att skapa god folkhälsa och stabila sociala förhållanden. Hög sysselsättning bidrar till att upprätthålla välfärd och kvalitet i våra verksamheter samt bidrar till de gemensamma investeringar som fordras för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle som i sin tur kan ge driftsekonomiska fördelar i framtiden. Allt hänger samman. Dals-Ed ska vara en framtidskommun där goda utbildningsmöjligheter, goda arbetsvillkor och miljöhänsyn utgör viktiga förutsättningar för hög sysselsättning inför framtiden. Ungas möjligheter till utbildning och arbete ska vara i fokus. Kommunens verksamheter ska vara effektiva och kontinuerligt anpassas utifrån aktuella förutsättningar och hålla budget i balans för att även i framtiden ha resurser att leverera god kvalitet. Stabil ekonomi i balans kan skapas genom en gemensam syn på god ekonomisk hushållning som bidrar till förståelse och respekt för våra gemensamma tillgångar. På detta sätt kan en ekonomisk reserv byggas upp som ger utrymme för framtida investeringar och kan möjliggöra en lägre skattenivå utan att det äventyrar verksamheter och utbud. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta aktivt för att verksamheterna ska klara den framtida personalförsörjningen. Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Invånarmål Minska utanförskapet Andel hushåll med försörjningsstöd mer än 6 månader Andel arbetslösa av befolkningen år, ska vara lägre än riket Andel arbetslösa av befolkningen år, ska vara lägre än riket Andel personer med behörighet att söka gymnasieutbildning ska vara högre än riket Bedömd möjlighet att få tag på arbetskraft med rätt kompetens (1-5) Aktiviteter Tvärsektoriellt samarbete för att förbereda våra ungdomar för arbetslivet Utveckla platser för möten, aktivitet och lek. Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Tommy A Magnus Å Magnus Å Björn L Annette P Ansvarig Magnus Å Linda A Linda A Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Invånarmål Öka andelen av förnyelsebar energi Antal laddstolpar i kommunen Elförbrukning inom kommunala verksamheter Roland K Roland K Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 9(15)

113 Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Drivmedelsförbrukning för kommunfordon Roland K Aktiviteter Framtagande av policy och plan för anskaffning av miljövänliga fordon Stimulera utbyggnaden av infrastruktur för elfordon Öka andelen användning av "grön el" i våra verksamheter. Framtagande av ny energi- och klimatplan. Framtagande av en gemensam avfallsplan för Dalslandskommunerna. Ansvarig Christian N Roland K Roland K Christian N Roland K Prioriteringar Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Invånarmål Förbättra integrationen av nya invånare Andel arbetslösa, utrikes födda Andel hushåll med försörjningsstöd mer än 6 månader, utrikes födda Andel utrikes födda av kommunens anställda Antal praktikplatser för utrikes födda inom kommunens organisation Aktiviteter Aktualisera befintlig integrationspolicy. Tvärsektoriellt samarbete för att förbereda våra ungdomar för arbetslivet Magnus Å Tommy A Veronica H Veronica H Ansvarig Magnus Å Magnus Å Prioriteringar Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Ekonomimål Dals-Ed har en långsiktigt hållbar ekonomi Kommunfullmäktiges resultatmål 2 procent av skatter och statsbidrag över tiden. Budget i balans i varje verksamhet Aktiviteter Handlingsplan för långsiktigt hållbar ekonomi Lars H Lars H Ansvarig Lars H Prioriteringar Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Kvalitetsmål Nominering till Sveriges Jonas O Kommunens Kvalitetskommun år 2019 verksamheter har Aktiviteter Ansvarig Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 10(15)

114 Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig hög effektivitet, dvs levererar rätt kvalitet och är kostnadseffektiva och anpassningsbara. Handlingsplan för ökad kvalitet och effektivitet och riktlinjer för systematisk kvalitetsutveckling. Jonas O Lars H Prioriteringar Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Medarbetarmål Medarbetarna känner motivation och delaktighet och förstår sin roll och betydelse för att nå övriga mål Nöjd Medarbetar-Index Aktiviteter Värdegrundsarbete Veronica H Ansvarig Veronica H 2.3 Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Beskrivning I Dals-Ed ska jämlikhet råda. Alla, unga som gamla, ska kunna påverka och medverka, vilja ta ansvar och möta varandra med glädje, respekt och förståelse. Kommunens verksamheter ska präglas av öppenhet och tolerans samt främja engagemang och samverkan. Alla, personal och kommuninvånare, ska ha möjlighet att kunna göra sig hörda. Policydokumentet Våra värderingar ska vara vägledande för kommunens personal. Våra barn och unga är framtiden. Därför ska vi lyssna på barnen och särskilt ta hänsyn till deras behov. Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Invånarmål Förbättra kommunens medborgardialog Nöjd Inflytande-Index Påverkan Delaktighetsindex Informationsindex för kommunens webbplats - Totalt Antal facebookföljare Aktiviteter Framtagande av ny Vision för Dals-Ed, i dialog med kommuninvånarna Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet till informationen på webbsidan Framtagande av ny Kommunikationspolicy inkl former för invånardialog Samordning av tillgänglighetsfrågor Jonas O Jonas O Jonas O Jonas O Ansvarig Jonas O Jonas O Jonas O Christian N Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Invånarmål Öka barn och ungas möjligheter till inflytande NYCKELTAL SAKNAS: Välj metod för att mäta barns och ungas möjligheter till inflytande Aktiviteter Linda A Ansvarig Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 11(15)

115 Prioritering/Mål Nyckeltal Startvärde År Målvärde -18 Ansvarig Tvärsektoriellt arbete för att öka barn och ungas möjligheter till inflytande Linda A Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 12(15)

116 3 Nyckeltalsutveckling 3.1 Kommunens Kvalitet i Korthet TILLGÄNGLIGHET Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) - - Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) - - Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%) - - Huvudbibliotekets öppethållande utöver på vardagar, timmar/vecka Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 100 Väntetid i dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Väntetid i dagar för barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde 0 Väntetid i dagar fr ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde Återvinningscentralens öppethållande utöver på vardagar, timmar/vecka TRYGGHET Barn per årsarbetare i förskolan, antal 5,5 5,5 5,5 Nöjd Region-Index - Trygghet 67 Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) 4,1 Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Informationsindex för kommunens webbplats - Totalt Nöjd Inflytande-Index - Helheten 49 Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%) 75,4 75,4 77,2 EFFEKTIVITET Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Elever i åk 3 som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Elever i åk 6 med lägst betyget E för ämnesproven i SV, Sv2, EN och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 85,1 92,0 81,4 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) (-2014) 73,8 73,7 85,7 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare (-2013) SAMHÄLLSUTVECKLARE Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) 74,3 75,0 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 4,0 4,7 4,6 Kostnad i förhållande till andel som ej fullföljer ett gymnasieprogram, kr/elev Miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % 28,8 29,8 Miljöbilar i kommunorganisationen av totalt antal bilar, andel (%) Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare 7,3 3,8 3,4 Nöjd Region-Index - Helheten 64 Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7,1 7,8 8,1 Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 13(15)

117 3.2 Befolkningsutveckling i procent Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Befolkningsförändring under senaste femårsperioden, (%) -3,5% -1% 0,7% 3.3 Standardkostnadsavvikelser Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Nettokostnadsavvikelse förskola och skolbarnomsorg, (%) 31,6% 10,9% 3,6% Nettokostnadsavvikelse grundskola, (%) 1% -1% 0,4% Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) 7,8% -1,4% 14,2% Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 14(15)

118 Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, andel (%) 51,6% 26,9% 27,3% Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, andel (%) -10,1% -9,3% -13,4% Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%) 8,5% 1,6% -1,2% Dals-Eds kommun, Utvecklingsplan KF 15(15)

119

120

121 Taxor och avgifter 2016 KS Teknik och Service

122 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsen service/teknik... 3 KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

123 1 Kommunstyrelsen service/teknik Marknad- och torgavgifter Verksamhet 8003 Marknad Torg Torgplats/marknad Eds marknaden arrangeras höst och vår. Taxa: Marknad Storgatan per 3 meter Tvärrgator, torg och p-platser 200 kr 700 kr 700 kr 100 kr 100 kr 100 kr Torgplats (Ej marknadsdag) Torgplats 155 kr 155 kr 155 kr Torgplats inkl. elanslutning Torgplats en bestämd veckodag hela året: 195 kr 195 kr 195 kr utan el kr kr kr med el kr kr kr Mervärdesskatt tillkommer inte på marknads- och torgplats. Skattemyndigheten har krav på att kommunen ska föra ett register över "knallarna". Registret ska sparas i 7 år. Mervärdesskatt tillkommer inte på marknads- och torgplats. Skattemyndigheten har krav på att kommunen ska föra ett register över "knallarna". Registret ska sparas i 7 år. VA-avgifter Avgifter skall betalas till Dals-Eds kommun. Avgifter för 2016 är uppräknade med 2% (förbrukning) resp. 3% (anslutning) KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

124 Taxa 2015 Inkl. moms 2016 Inkl. moms Fast avgift kr kr kr kr Förbrukningsavgift 25,36 kr 31,70 kr 25,87 kr 32,33 kr VA-TAXA för Dals-Eds kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige För att täcka kostnaderna för Dals-Eds kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämte senare tillägg och ändringar jämställs med fastighetsägare. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). 3 Fastigheterna indelas i bostadsfastighet, annan fastighet och obebyggd fastighet. Bostadsfastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för andra ändamål såsom: Kontor Butiker Hotell Hantverk Utbildning Stormarknader Förvaltning Utställningslokaler Restauranger Småindustri Sjukvård. Sporthallar. Annan fastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet är fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggelse, men ännu ej bebyggts. Lägenhet är ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildare en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 150-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet Avgiftsskyldighet föreligger för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

125 V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja D, dag- och dränvattenavlopp från Ja fastighet inom detaljplan Som detaljplan kan enligt 17 kap. 4 plan- och bygglagen, SFS 1987:246, även äldre plan gälla. 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och D inträder när va-verket upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och underrättat fastighetsägaren därom. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgifterna skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5-12) Utöver de angivna avgifterna tillkommer lagstadgad mervärdesskatt. 5 För bostadsfastighet och därmed enligt 3 jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Exkl. moms Inkl. moms Exkl. moms Inkl. moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för vatten, spillvatten samt dag- och dränvatten kr kr kr kr b) en avgift avseende upprättandet av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och D kr kr kr kr c) en avgift per lägenhet kr kr kr kr d) en avgift per m2 tomtyta 18,02 kr 22,53 kr 18,56 kr 23,20 kr KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

126 5 För bostadsfastighet och därmed enligt 3 jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. (tomtavgränsning max m2) Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkter gemensamma för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) och 5.1 b) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som va-verket godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1.d) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och c). 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som va-verket godkänner. 5.5 Framdras ytterligare servisledningar och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för varje tillkommande lägenhet För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift: Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för vatten, spill- vatten samt dagoch dränvatten Exkl. moms Inkl. moms Exkl. moms Inkl. moms kr kr kr kr b) en avgift avseende upprättandet av varje upp- sättning förbindelsepunkter för V, S och D kr kr kr kr KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

127 Avgift utgår per fastighet med: c) en avgift per m2 tomtyta dock minst för m2. 30,57 kr 38,21 kr 31,49 kr 39,36 kr Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkter gemensam för två eller flera fastigheter fördelas servisavgiften enligt 6.1 a) och 6.1 b) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som va-verket godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades till anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Ökas fastighetens tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses var förut erlagd För obebyggd fastighet skall erläggas del av anläggningsavgift. Avgift per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1 a 100 % 6.1 a 100 % Avgift per uppsättning FP 5.1 b 100 % 6.1 b 100 % Tomtyteavgift 5.1 d 100 % 6.1 c 70 % Lägenhetsavgift 5.1 c 0 % - - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 d) tas endast ut intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), jfr 5.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Lägenhetsavgift 5.1 c 100 % - Tomtyteavgift 5.1 d 0 % 6.1 c 30 % KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

128 8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall avgifterna enligt 5.1 och 6.1 reduceras. Följande reducerade avgifter, uttryckta i procent av full avgift, skall därvid erläggas för respektive ändamål: Avgift för framdragen servisledning - En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) resp 6.1 a) - Två ledningar 85 % - Tre ledningar 100 % V S D Avgift per FP 5.1 b 20 % 60 % 20 % Lägenhetsavgift 5.1 c 20 % 60 % 20 % Tomtyteavgift 5.1 d 20 % 60 % 20 % Avgift per FP 6.1 b 20 % 60 % 20 % Tomtyteavgift 6.1.c 20 % 60 % 20 % 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall avgifter erläggas enligt 8.1. För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar skall utöver servisavgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 5.1 a). Denna avgift avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet ej utförts i samband med anordnandet av övriga servisledningar. 9 Avgifter enligt 5-6 är baserade på indextalet ( ) i konsumentprisindex, KPI, med 1980 som basår. När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. Vid reglering av taxan tillämpas följande: a) Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent. b) Procenttalet erhålles genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och talet omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt 5.1 a) och b) och c) samt 6.1 a) och b) till närmaste tiotal kronor, beträffande 5.1d och6.1 c) till närmaste hela krontal. a) Beslutad avgiftsändring tillämpas fr o m den dag ändringen enligt beslutet träder i kraft. 10 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 träffar va-verket i stället avtal om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen skall dröjsmålsränta KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

129 erläggas enligt 6 räntelagen från den dag betalning skulle ha skett Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst 10 år, om avgiften uppgår till belopp, som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta erlägges enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.7, 6.5 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägare att omgående anmäla till vaverket när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta ut enligt 11.2 för tiden från och med två månader efter det att avgiftsskyldighet inträtt och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägare som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Begär fastighetsägare att ny servisledning skall utföras istället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är verket skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. BRUKNINGSAVGIFTER ( 13-19) 13 Utöver de angivna avgifterna tillkommer lagstadgad mervärdesskatt För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift: Avgift utgår per fastighet med: a) En fast avgift per år b) En avgift per m3 levererat vatten Exkl. moms Inkl. moms Exkl. moms Inkl. moms kr kr kr kr 25,36 kr 31,70 kr 25,87 kr 32,33 kr Föreligger inte avgiftsskyldighet för såväl V som S reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för resp. ändamål: KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

130 V S a) Fast avgift 13.1 a 40 % 60 % b) Avgift per m 3 40 % 60 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tills vidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 13.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 90 m 3 per lägenhet För s k byggvatten skall erläggas en avgift efter m 3 -pris enligt 13.1 b). Om mätning inte sker, antas den därvid förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med belopp motsvarande 50 % av den fasta avgiften enligt 13.1 a). Beloppet avrundas till närmast hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren för täckning av undersökningskostnaderna erlägga ett belopp motsvarande 50 % av den fasta avgiften enligt 13.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal För spillvattenmängd, som enligt va-verkets medgivande avleds till dagvattennätet (kylvatten o d), utgår avgift med 30 % av m 3 priset enligt 13.1 b). Beloppet avrundas till närmaste hela öretal Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet av vattentillförseln avstängts, eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras en av avgift på vardera 300 kr utan moms. för avstängning respektive öppning av servisanslutning. 14 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan va-verket och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan vatten- och spillvattenmängderna är avsevärd. 15 För obebyggd fastighet uttas ej brukningsavgift. 16 Avgifter enligt är baserade på indextalet ( ) i konsumentprisindex, KPI, med 1980 som basår. När detta index ändras får va-verket reglera avgiftsbeloppen därefter, dock KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

131 inte oftare än en gång årligen. Vid regleringen av taxan tillämpas följande: a) Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent. b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och talet omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt 13.1 a) och 13.2 till närmaste hela krontal samt beträffande avgift enligt 13.1 b) till närmaste hela öretal. c) Beslutad avgiftsändring tillämpas från och med debiteringsperioden efter den dag som angetts i beslutet. För de uppgifter enligt 13.1 b), 13.3 och 13.6 samt 14, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, tillämpas dock avgiftsändringen endast i fråga om den vattenmängd som förbrukas och den spillvattenmängd som släpps ut efter den i va-verkets beslut angivna dagen. 17 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt träffar va-verket i stället avtal om avgiftens storlek. 18 Avgift enligt 13.1 a) och 13.2 debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 13.1 b) debiteras i efterskott på grundval av mätning förbrukad renvattenmängd eller annan grund som anges i 13 och 14. Preliminärdebitering får göras. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall dröjsmålsränta erläggas på obetalt belopp enligt Sker enligt va-verkets beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering av verklig förbrukning skall ske i minst en gång vartannat år. Avläsning och debitering skall därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse Har fastighetsägare begärt att va-verket skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens va-förhållanden, har va-verket rätt att träffa avtal om brukningsavgiftens storlek Har på grund av att vattentillförsel avstängts eller reducerats fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet, påförs fastighetsägaren va-verkets kostnader för åtgärder i samband därmed. TAXANS INFÖRANDE 20 Denna taxa träder i kraft De brukningsavgifter enligt 13.1, 13.3 och 13.6 samt 14. som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Dals-Eds kommun. Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och va-verket beträffande tillämpning och tolkning KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

132 av denna taxa prövas av Statens VA-nämnd jämlikt 37 va-lagen. Slamtömningsavgifter Kommunen är enligt renhållningsordningen ansvarig för slamtömningen. Slamtömning sker genom att kommunen upphandlar en entreprenör, som tömmer trekammarbrunnar i hela kommunen enligt en turlista. Kostnaden för slamtömningen faktureras direkt till kunden av entreprenören som en ersättning för dennes tjänster, samt för den destruktionsavgift som kommunen tar ut av entreprenören då denne lämnar slam till kommunens reningsverk. När entreprenören lämnar slam till kommunens reningsverk Brattesta betalar han destruktionsavgift. Entreprenörens avgifter tillkommer. Entreprenören fakturerar samtliga kostnader till kund, även denna taxa. Utöver de angivna avgifterna tillkommer lagstadgad mervärdesskatt. Taxa Inkl. moms Tippavgift till reningsverket i Ed upp till 3m3 per gång Rörlig avgift per m3 därutöver 304 kr 313 kr 319 kr 399 kr 124 kr 128 kr 131 kr 163 kr Renhållningsavgifter HUSHÅLLSSOPOR Matavfallsinsamling startar 1 mars 2014 enligt beslut. Taxorna för 2016 har uppräknats med 1%. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Dals-Eds kommun. Avgifter får tas ut i förskott. Utöver de angivna avgifterna tillkommer lagstadgad mervärdesskatt. Taxa Inkl moms Hämtningar helår: Varannan vecka inkl. matavfallskärl Var 4:e vecka vid kompostering Var 12:e vecka vid kompostering kr kr kr kr kr kr 775 kr 783 kr 978 kr Sommarhämtningar Varannan vecka inkl. matavfallskärl kr kr kr Var 4:evecka 834 kr 842 kr kr KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

133 Taxa Inkl moms Veckohämtningar flerbostadshus, affärer, restauranger inkl. matavfallshämtning 125 liters säck 73 kr 74 kr 92 kr 240 l säck 106 kr 107 kr 134 kr 140 l kärl 71 kr 72 kr 90 kr 190 l kärl 96 kr 97 kr 121 kr 240 l kärl 106 kr 107 kr 134 kr 370 l kärl 156 kr 158 kr 197 kr 660 l kärl 262 kr 265 kr 331 kr Extra säck 74 kr 75 kr 93 kr Avgifter vid Onsöns återvinningsstation Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Dals-Eds kommun, avser endast näringsidkare, för hushåll utgår ingen avgift. Utöver de angivna avgifterna tillkommer lagstadgad mervärdesskatt Taxa Inkl moms Sorterat avfall per m3 148 kr 149 kr 185 kr Osorterat avfall per m3 445 kr 449 kr 556 kr Sorteringsavgift 758 kr 766 kr 948 kr Kompr. avfall, sorterat/osorterat per m3 Sorterat direkt till deponi per m3 890 kr 899 kr kr 371 kr 375 kr 464 kr Asbest per m3 857 kr 866 kr kr Tryckimpregnerat trä m3 437 kr 441 kr 546 kr Spillolja per liter 2 kr 2 kr 2,50 kr Oljefilter /st 8 kr 8 kr 10 kr Bekämpningsmedel (max 3kg) per kg Däck traktorer och lastbilar utan fälg/st Däck traktorer och lastbilar med fälg/st 173 kr 175 kr 216 kr 25 kr 25 kr 31 kr 25 kr 25 kr 31 kr Däck övriga per styck 25 kr 25 kr 31 kr KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

134 P.g.a. upprättande av kontrollprogram samt tillsyn av avslutad deponi på Onsön så kommer taxorna behöva justeras efter hand. Taxan grundar sig på våra kostnader att få respektive fraktioner omhändertagna och förutsättningarna för detta kommer att variera framöver. Kommunstyrelsen äger rätt att under löpande budgetår besluta om korrigering av avgifter. Försäljning av mat Personal/ externlunch Int pris 2015 Ext pris 2015 Int. pris 2016 Ext. pris 2016 exkl. moms exkl. moms Samtliga kök 53 kr 54 kr Hagaskolan Skollunch 34,75 kr 35,45 kr Skollunch, vuxen 34,75 kr 35,45 kr Utsiktens gymnasieskola Frukost 10 kr 10,20 kr Lunch 34,75 kr 35,45 kr Middag 30,66 kr 31,27 kr Lägerutskick 34,75 kr 35,45 kr Edsgärdet/Hagalid Frukost 16 kr 18 kr 16,32 kr 18 kr Äldrelunch 48 kr 54 kr 48,96 kr 54 kr Dessert 10 kr 11 kr 10,20 kr 11 kr Middag 39 kr 43 kr 39,78 kr 43 kr Kaffe 6 kr 7 kr 6,12 kr 7 kr Utskick, pristillägg 2 kr 2 kr 2,04 kr 2 kr Snörrum Frukost 10 kr 10,20 kr Skollunch 34,75 kr 35,45 kr Förskolelunch 34,75 kr 35,45 kr Mellanmål 6 kr 6,12 kr Övriga förskolor Frukost 10 kr 10,20 kr Lunch 34,75 kr 35,45 kr Mellanmål 6 kr 6,12 kr KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

135 Kommunstyrelsen äger rätt att under löpande budgetår besluta om mindre korrigeringar i avgifter för måltider. Avgifter kommunförråd (GS), vaktmästare och städ GS- och fastighetspersonal Priser exkl. moms Priser exkl. moms Taxa Arbetstimmar personal Int.pris inkl. Edshus AB 362 kr 369 kr inklusive övertid Övrig extern försäljning Arbetstimmar ordinarie tid 343 kr 350 kr Arbetstimmar enkel övertid 402 kr 410 kr Arbetstimmar kval. övertid 546 kr 557 kr Arbetstimmar maskin Hjullastare 250 kr 255 kr Wille 650 /Weideman 200 kr 204 kr Broddway sopmaskin 190 kr 194 kr Kubota kr 122 kr Transpro 140 kr 143 kr Toro kr 122 kr Spolaggregat 170 kr 173 kr Spà rmaskin 130 kr 133 kr Snöskoter 130 kr 133 kr OVK instrument 130 kr 133 kr Toalett vagn kr per tillfälle kr per tillfälle Övriga tjänster prissätts enligt självkostnadsprincipen. KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

136 Moms tillkommer vid externförsäljning. Kommunstyrelsen äger rätt att under löpande budgetår besluta om korrigering i avgifter för GS/vaktmästare. Lokalvård Int pris 2015 Inkl moms 2015 Int pris 2016 Inkl. moms 2016 Arbetstimmar ordinarie tid Samtliga områden 263 kr 331 kr 268 kr 335 kr Kommunstyrelsen äger rätt att under löpande budgetår besluta om mindre korrigeringar i avgifter för lokalvård. Bostadstomt pris BOSTADSMARK Bostadstomter Lee -området Enligt KF 40/ kr För VA-anslutning uttages särskild avgift Övrig Bostadsmark Tomt upp till 900 kvm kr Tillägg för tomt över 900 kvm 30 kr per kvm För VA-anslutning uttages särskild avgift För vissa tomter på Topperud gäller speciella regler enligt Kf 126/2008. KS Teknik och Service, Taxor och avgifter (16)

137 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunledningskontoret D.nr: Jonas Olsson Kommunstyrelsens taxor och avgifter 2016 sotning Sammanfattning Kommunerna ska enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor genomföra brandskyddskontroll och rengöring/sotning av alla förbränningsanordningar. På många håll i landet utförs arbetet av entreprenörer som anlitas av kommunen. Dals-Eds kommun har avtal med Sotarn på Dal som gäller fram till och med Kommunfullmäktige beslutade att godkänna taxor och avgifter för 2016 inom kommunstyrelsens ansvarsområde enligt då föreliggande förslag. I förslaget framgick att sotningstaxan för 2016 tas upp för behandling under hösten Taxa för sotning och brandskyddskontroll är indexreglerad och revideras årligen som regel per den 1 april via SKL:s sotningsindex. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna att sotningstaxan från inklusive årsarvode med ingångsvärde för 325,95 kronor regleras enligt Kommunförbundets cirkulär 2002:83 Indexjustering av sotningstaxa. När det gäller taxan för brandskyddskontroll, beslutade kommunfullmäktige att även i detta fall hänvisa till resultatet av överläggningar mellan Svenska Kommunalförbundet och Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund. Revideringen av taxa för sotning och brandskyddskontroll följer således inte budgetåret då taxan för innevarande år sträcker sig fram till den 31 mars Bedömning görs därför om att kommunfullmäktige för sin behandling av taxan kan hänvisa till den årliga revideringen av centralt index för sotning och brandskyddskontroll och att låta kommunstyrelsen tillika räddningsnämnd, fastställa den reviderade taxan per 1 april. När taxan är fastställd ska publicering ske via kommunens hemsida. Beslutsförslag - Kommunfullmäktige beslutar att taxan för sotning och brandskyddskontroll ska revideras årligen med av de centrala parterna Svenska Kommunalförbundet och Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund publicerat sotningsindex. - Kommunstyrelsen bemyndigas att årligen fastställa taxan för sotning och brandskyddskontroll efter att det reviderade centrala indexet publicerats. I tjänsten /Jonas Olsson kommunsekreterare Bilaga: Taxa för brandskyddskontroll och sotning, Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

138

139

140

141

142

143

144 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Extra medel till kommunerna för flyktingmottagande, Bakgrund Allt fler människor är på flykt från sina hemländer på väg mot Europa. Hittills i år har flyktingar kommit över Medelhavet jämfört med under hela Många tragedier utspelar sig på vägen för alla människor på flykt. För Sveriges del har de kraftigt ökade flyktingströmmarna under hösten inneburit att Migrationsverket räknar med att det kan komma upp till asylsökande till Sverige i år. Nästa år är prognosen upp till Såväl det offentliga Sverige som civilsamhället har en mycket pressad situation att hantera. I en ändringsbudget som överlämnats till riksdagen, föreslår därför regeringen ökade utgifter med 11 miljarder kronor. Merparten av dessa medel är ett tillfälligt stöd till kommunerna och det civila samhället för att kunna hantera den rådande flyktingsituationen. De extra medlen i budgeten för 2015 är i huvudsak en konsekvens av de insatser som partierna enades om den 23 oktober med anledning av flyktingsituationen. Regeringen föreslår att 9,8 miljarder kronor tillförs som engångsmedel till kommuner och landsting, medan det civila samhället får 200 miljoner kronor extra. Dessutom föreslår regeringen att anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande ökas med 961 miljoner kronor till följd av det ökade antalet asylsökande. Antar riksdagen regeringens förslag bedöms de anvisade medlen finnas tillgängliga i december och kan användas för att täcka ökade kostnader både 2015 och Vid fördelningen av medel mellan kommunerna kommer antalet asylsökande och nyanlända i en kommun samt fördelningen mellan barn och vuxna att beaktas. Vad gäller ensamkommande barn ser regeringen också ett behov av att de faktiska boendekommunerna i högre grad kompenseras av berörda anvisningskommuner, något regeringen avser att följa upp. Regeringen lämnar normalt förslag till ändringsbudgetar till riksdagen två gånger per år, först i samband med vårpropositionen i april och sedan i samband med budgetpropositionen i september. Om det finns särskilda skäl kan regeringen lämna ändringsbudget även vid andra tillfällen, vilket nu sker. Det har tidigare till exempel skett våren 2009 i samband med finanskrisen. Extra medel till kommunerna För Dals-Eds kommun kommer det tillfälliga stödet att uppgå till 8,4 mkr. Västra Götalandsregionen tilldelas 230 mkr. Det tillfälliga stödet till kommunerna får användas för bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

145 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Utöver det tillfälliga stödet utgår även andra ersättningar till kommunerna som har koppling till flyktingmottagandet såsom t ex schablonersättning (som höjs efter årsskiftet), medel till kunskapslyftet, stimulansmedel för bostadsbyggnation. Dessa övriga medel är riktade till en särskild insats och fördelas därför utifrån respektive verksamhetsansvar. De extra medlen är inte riktade på samma sätt och kräver därför en mer genomgripande analys av det totala behovet i verksamheterna och en helhetsbedömning av hur medlen kan ge bäst effekt för mottagandet och för att upprätthålla kvaliteten i välfärden. För Dals-Eds kommun har det stora flyktingmottagandet främst inneburit utmaningar när det gäller mottagandet av ensamkommande barn, både vad gäller lokaler och rekrytering av personal. Under hösten har kommunen tagit emot dubbelt så många som kommunens överenskommelse med Migrationsverket anger. För närvarande bedrivs verksamheten i Stationshuset och Furan. Ytterligare provisoriska lokaler har iordningsställts men behoven ökar fortsatt och behovet av ytterligare lokaler för verksamheten är akut. Därför planerar verksamheten i dialog med tekniska kontoret att för en mer permanent lösning, iordningsställa tidigare barnomsorgslokaler på Ängsvallen och före detta Tullhuset för boende samt uppföra moduler vid Utsikten till undervisningslokaler. Även inne i Utsiktens gymnasieskola behöver Biblioteket flytta till Aulan och istället ställa om Bibliotekets lokaler till undervisningslokal vilket kräver mindre lokalanpassningar. Tekniska kontoret har påbörjat arbetena enligt ovan utan egentliga beslut om uppdrag eller finansiering på grund av den akuta situationen. Lokalanpassningar Tekniska kontoret har bedömt de aktuella lokalanpassningarna enligt följande. Att iordningställa f.d. Tullhuset till HVB-hem beräknas kosta ca tkr. Iordningsställandet av Tullhuset ska föregås av en bygglovsprocess för ändrad användning av lokalen. Att iordningställa f.d. Ängsvallens förskola till HVB-hem beräknas kosta ca. 450 tkr. Lokalanpassningarna är redan påbörjade och inbegriper bland annat automatlarm. Så snart anpassningarna är klara kan lokaleran ianspråktas för boende. Att iordningställa moduler som utbildningslokaler vid Utsikten beräknas kosta ca 950 tkr. vilket innehåller bland annat markanläggning, anslutningar och placering av modulerna. Lokalanpassningar i gymnasieskolan för större undervisningsyta beräknas till ca. 100 tkr. Stationshuset används redan för boende men behöver kompletteras med ett automatlarm till en kostnad om ca. 160 tkr. Totalt beräknas åtgärderna enligt ovan uppgå till totalt och som högst tkr. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

146 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Finansiering av lokalanpassningar och övriga åtgärder för mottagandet av ensamkommande föreslås ske via de extra statliga medlen. Driftskostnader i övrigt för lokalerna uttas från verksamheten via hyra. Bedömning Flyktingmottagandet är omfattande och ställer stora krav på verksamheterna när det gäller att klara sina respektive uppdrag. De extra medlen till kommunerna är därför angelägna och ger möjligheter att förstärka välfärden i de avseenden där flyktingmottagandet innebär ökade påfrestningar. De extra medlen är inte riktade på samma sätt som övriga statliga ersättningar och kräver därför en mer genomgripande analys av behovet i verksamheterna och en helhetsbedömning av hur medlen kan ge bäst effekt för mottagandet och för att upprätthålla kvaliteten i välfärden. Medlen gäller för 2015 och 2016 och är av engångskaraktär varför det också är viktigt att följa händelseutvecklingen de närmaste månaderna. Bland annat föreligger promemoria från regeringen om, att i syfte att säkerställa att nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd snabbt kan påbörja etableringen på arbetsmarknaden och i samhällslivet, en ny lag som innebär att kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning oavsett om kommunen har en överenskommelse om mottagande eller inte. Mottagandet av ensamkommande barn bedöms också vara fortsatt stort under kommande år. I analysen behöver det därför tas höjd för de kommande stora utmaningarna för kommunen, som avser både det faktiska mottagandet men också hur kommunen långsiktigt ska klara integrationen. För närvarande föreligger det dock ett akut behov att ta fram lokaler för ensamkommande verksamheten vilket inte kan avvaktas om kommunen ska kunna uppfylla sina åtaganden. Därför föreslås att det utöver den nödvändiga helhetanalysen av behovet, snarast iordningsställs ytterligare lokaler för ensamkommandeverksamheten, vars investering kan finansieras via de extra medlen. Därtill kan det i närtid, innan analysen enligt ovan är klar, finnas omkostnader direkt tillhörande flyktingmottagandet som t ex läromedel eller utrustning som också kan finansieras via de extra medlen. Beslutsförslag - Kommunstyrelsen beslutar uppdra åt tekniska kontoret att i enlighet med föreliggande förslag och i samråd med AME-chef, anpassa lokaler på Ängsvallen och f.d. Tullhuset till boende för ensamkommande barn, komplettera Stationshuset med automatlarm samt iordningsställa och uppföra moduler vid Utsikten till undervisningslokaler. Finansiering om totalt och som högst 2,9 mkr. ska ske via anslaget extra medel till kommunerna för flyktingmottagandet. - Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt AME-chef och förvaltningschef FOKUS att sammanställa en arbetsgrupp som har till syfte att utifrån en helhetsanalys över Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

147 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: berörda verksamheters behov kopplat till flyktingmottagandet föreslå, via de resterande extra medlen, finansierade åtgärder som leder till förstärkningar i välfärden som underlättar verksamheternas möjligheter att klara sina respektive uppdrag. Analysen och åtgärdsförslagen ska innehålla beaktande av att de extra medlen är av engångskaraktär för 2015 och 2016 och reservationer för osäkerheten i att förutse kommande händelseutveckling i mottagandet. Vidare ska analysen även ta hänsyn till de övriga ersättningar som kommunen tilldelas utifrån flyktingmottagandet. Analysen med åtgärdsförslag ska underställas vidare beslut i kommunstyrelsen. - Kommunstyrelsen beslutar vidare att reservera kronor av de extra medlen för eventuella omkostnader direkt tillhörande flyktingmottagandet som kan uppstå innan analysen enligt ovan är klar. Ekonomichefen bemyndigas att disponera de reserverade medlen utifrån det tillkommande behovet i verksamheterna. I tjänsten Magnus Åkesson, AME-chef Björn Lindeberg, förvaltningschef FOKUS Lars Hustoft, ekonomichef Claes Hellberg, fastighetsförvaltare Jonas Olsson, kommunsekreterare Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

148

149

150 DALS-EDS KOMMUN KS Teknik & Service Claes Hellberg TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Äskande om medel till lokaler för förskoleverksamheten Bakgrund Fokusförvaltningen ser ett akut behov av att Kommunen arbetar fram nya förskolelokaler av flera anledningar. De lokaler som idag används på Edsgärdet kommer att tas i anspråk för äldreomsorgen samtidigt som man idag har förskoleverksamhet i lokaler som ej är avsedda för ändamålet och som istället, med fördel, behöver nyttjas för boende för våra flyktingar. KS Teknik & Service har på uppdrag av Fokusnämnden gjort en förstudie över olika alternativ inkl. tänkbara placeringar och kostnadsjämförelser. Se bilaga dat Förstudien har behandlats av Fokusnämnden. KS Teknik & Service har därefter fått i uppdrag av förvaltningschef Fokus att upprätta ett underlag som gör det möjligt för Kommunstyrelsen att fatta erforderliga beslut för att snarast få till stånd en byggnation av ny förskola enl. Fokusnämndens beslut , 110. Se bilaga. Sammanfattning Tekniska kontoret har kikat på en byggnation enligt Fokusnämndens önskemål. Ytterligare samråd med Plan- och Byggnadskontoret, Hans Karlsson, har skett i frågan. Vi ser inga hinder mot att uppföra Fokusnämndens förslag till ny förskola. Exakt utformning och placering på tomten sker i samråd med alla parter i projekteringen. Konsekvensbeskrivning Utifrån FOKUS-nämndens angivna beställning av ny förskola har verksamhetsansvariga bedömt förutsättningarna för stärkt kvalitet och förbättrad effektivisering av resurser. Att inrymma de tre separat verksamheterna dagbarnvårdarlokal, Stallbackens förskola och Edsgärdets tre avdelningar i samma fastighet ger stora möjligheter till både kvalitetsförstärkning och kostnadseffektivisering. Beroende på lokalernas slutgiltiga utformning, skapas förutsättningar för kostnadsminskningar i olika hög utsträckning. Oavsett lokalernas utformning beräknas samlokalisering av de tre ovan nämnda idag separata verksamheterna kunna innebära en minskad personalresurs om 0,3-0,6 tjänster, vilket skulle motsvara 200 tkr-400 tkr årligen. Samlokalisering kan bättre säkerställa kvaliteten i verksamheten och skapa bättre förutsättningar att parera för exempelvis sjukfrånvaro utan att den pedagogiska kvaliteten försämras. Kanske viktigare i sammanhanget är att samlokalisering och anpassning av ändamålsenliga lokaler skapar avsevärt bättre förutsättningar att möta de förväntade ökade krav som ställs på förskoleverksamhet från statsmakternas sida. De nya allmänna råd som publiceras i början av 2016 lär innebära riktlinjer för barngruppernas storlek, vilket kan mötas genom detta projekts lokalplanering. På samma sätt bedöms krav på att kunna erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid, möjligen även så kallat nattis införas inom en nära framtid. Med dagens lokaler och delade verksamheter skulle dessa förändringar bli mycket svåra att möta utan stor påverkan på kostnader. Med denna planerade samlokalisering ges mycket goda möjligheter att möta framtida krav på verksamhetsutveckling, utan onödigt ökade kostnader. Postadress Besöksadress Telefon Internet: Box 31 Storgatan (0) S ED

151 DALS-EDS KOMMUN KS Teknik & Service Claes Hellberg TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Ekonomi Investering samt årlig kostnad/hyra nedan bygger på den typ av förskola som vi nyligen byggt, alltså med tillagningskök, samma belastning, liknande utemiljö m.m. dock i 2 plan. Total investering beräknas uppgå till ca. 22 miljoner SEK. Årlig kostnad för fastigheten, vilket är detsamma som hyran för anläggningen, blir då ca SEK/år i dagsläget. Inkl. värme och el. Detta överstiger inte dagens kostnader för motsvarande lokaler och finansieras därmed inom befintliga ramar. Finansiering av investering får ske via upplåning. Förslag till beslut - Besluta uppföra en ny förskola enligt Fokusnämndens direktiv enl. ovan. - Besluta uppdra åt ekonomichef att upphandla erforderliga lån för att finansiera projektet när behov uppstår. Beslutet om lånefinansiering innebär en avvikelse från kommunens finansiella målen om att lånefinansiering av investeringar endast ska vara möjligt i affärsdrivande verksamheter (VA-, renhållningsverksamheterna, kommersiella fastigheter och vissa fastigheter med blandad verksamhet). - Uppdra till KS Teknik & Service att snarast färdigställa en ny förskola enl. ramarna ovan. I tjänsten Roland Kindslätt Teknisk chef Claes Hellberg Koordinator / Verksamhetsutvecklare Bilagor: KS Teknik & Service förstudie dat Fokus au protokoll dat Fokusnämndens protokoll dat Grov tidplan dat Karta Postadress Besöksadress Telefon Internet: Box 31 Storgatan (0) S ED

152 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska kontoret Datum: Claes Hellberg D.nr: Lokalplanering barnomsorgen, enkel förstudie Bakgrund Det råder brist på lokaler för barnomsorgen. FOKUS-nämnden har därför efterfrågat underlag från Tekniska kontoret gällande 3 specificerade alternativ för det växande behovet av förskolelokaler. Som tillägg pekar förvaltningschefen på att även väga in möjlighet till alternativ till dagens externt inhyrda dagbarnvårdslokal. Sammanfattning och konsekvensbeskrivning Tekniska kontoret har kikat på alternativen enl. uppdraget ovan: Alt. 1 Fortsatt verksamhet på Edsgärdet Är ej aktuellt då byggnaden kommer att tas i anspråk för äldreboende enl. nu gällande KF-beslut. Alt. 2 Nybyggnation av fyra avdelningar Här har vi räknat med en förskola identisk med den som färdigställts på Haga nu i höst. Alt. 3 Nybyggnation av 6 avdelningar Här har vi använt schablonkostnader grundade på underlaget i Alt. 2 vilket ger en bra trygghet i underlaget. Dagbarnvårdslokal kan byggas i anslutning till både alt. 2 och 3. Möjlig placeringar. I dagsläget har vi bara lyckats lokalisera två platser som är planlagda för ändamålet och kan bebyggas med en ny förskola relativt omgående. Det är dels vid Hagaskolan, intill paviljongen, vilken vi kiakt på tidigare samt dels vid Tjädervägen. Se bilagor. Tomten vid Tjädervägen har fördelen att den ligger i ett område som har växt och fortfarande växer vad gäller boende. Nackdel är att ytan begränsar byggnationen till 4 avdelningar i markplan enligt min uppfattning. Det finns i princip möjlighet att bygga ytterligare 1-2 avdelningar i ett ytterligare plan men det drar då med sig lite extrakostnader i form av hiss m.m. Vi har även kikat på Stenmjölsplan, Tittutgärdet, Kommunförrådets upplagsplats på Vik samt Sjöstugetomten men samtliga kräver då en ny detaljplan. Det arbetet tar tid och vi är inte säkra på utgången av processen. Samråd med Plan- och Byggnadskontoret, Hans Karlsson, har skett i frågan. Ekonomi Investering samt årlig kostnad/hyra nedan bygger på den typ av förskola som vi nyligen byggt, alltså med tillagningskök, samma belastning, liknande utemiljö m.m. Jämförelse har skett även med dagens kostnader för övriga bef. förskolor i Kommunen. Kostnadsnivå okt Forts. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

153 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska kontoret Datum: Claes Hellberg D.nr: Alt. Investering Avd. Hyreskostnad inkl. värme o el Kostnad / avdelning 1 2 Ej aktuellt med gällande KF-beslut tot Mkr Kr./år Mkr Kr./år Bef Ängsvallen Kr/år Bef Stallbacken Kr/år Bef Toppen Kr/år Ska vi bygga en dagbarnvårdarlokal i anslutning till nybyggnation ovan så medför det en kostnad på ca.3 miljoner i investering och ca Kr/år i hyra. Fortsatt process Följande är hämtat ur vår Handbok för interhyra i Dals-Eds Kommun Hantering av uppdrag och investeringar Hyresgästrelaterade investeringar är investeringar som initieras av hyresgästen för att tillgodose behovet av verksamhetsanpassade lokaler. Hyresgästen initierar processen i och med att ett investeringsbehov uppstår Hyresgästen genomför en behovsutredning Hyresgästen beslutar att skicka en förfrågan/begäran om förstudie till hyresvärden Hyresvärden genomför förstudien vilken resulterar i en offert till hyresgästen. Offerten ska alltid innehålla såväl investeringsutgift som hyreskonsekvens och ev. driftkostnader för tilläggstjänster. Efter analys och prioritering och, förutsatt att investeringsmedel är beviljat och dessa täcker in beräknad investeringsutgift, beslutar hyresgästen att beställa uppdraget hos hyresvärden. Om investeringsmedel saknas begär hyresgästen investeringsmedel hos KS/KF Hyresvärden utser ansvarig projektledare och en projektorganisation tillsätts. Genomförandet omfattar därefter fyra skeden: projektering, upphandling, produktion och utvärdering/projektavslut. Genomförande sker i nära samarbete med hyresgästen med beslut och kontrollstationer efter projektering och före antagande av entreprenör Efter avslutad produktion sker överlämnande och preliminär utvärdering Efter garantitidens utgång sker en slutlig utvärdering och projektet avslutas. Hyresgästen äger processen fram till steget Beslut/beställning. Hyresvärden äger processen därefter. I tjänsten Roland Kindslätt Teknisk chef Claes Hellberg Fastighets / Verksamhetsutvecklare Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

154

155

156

157 TIDPLAN Projekt ytterligare förskola 2015 Tabell Månad nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr Åtgärd Planering / Beslut Projektering Upphandling / Beställning Byggnation Besiktningar Inflyttning Information allmänhet Dialog personal Dialog föräldrar MBL Politik Klart bygglov Fokus au Fokus Ksau KS KF Sida 1

158

159

160

161

162 Kommunledningskontoret Annette Palmqvist TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Näringslivsstrategi för Dals-Ed Bakgrund För att det ska råda en samsyn mellan kommun, företagarorganisationer och allmänhet vad gäller näringslivsfrågor och vad som är angeläget att arbeta med, är det viktigt att alla intresserade parter är delaktiga vid framtagningen. Detta har skett under en dryg ettårsperiod, där det senaste halvåret har bestått av en mindre arbetsgrupp, där kommunchef, näringslivsutvecklare, en representant för vardera Företagarna och Dals-Ed Handel har deltagit. Innan dess har det förekommit fem workshops inom olika branscher, kommunala chefer och intervjuer med övrigt intresserade. Det samlade materialet från all input har kokats ner till en komprimerad version som sammanfattar vad som anses vara viktigt att arbeta med under de kommande åren. Sammanfattning och konsekvensbeskrivning Näringslivsstrategin är ett styrdokument för det övergripande uppskattade behovet av arbetsinsatser under En separat handlingsplan visar planerade aktiviteter, som uppdateras och revideras via näringslivsåret årsvis. Ansvariga för aktiviteterna kan vara näringslivsutvecklare, organisationerna Företagarna eller Dals-Ed handel eller andra som är lämpliga för uppgiften. Samverkan mellan kommun och näringsliv är en röd tråd i arbetet. Uppföljning kommer att kunna följas via Statsys, där aktiviteter och milstolpar presenteras internt, men även via nyhetsbrev och media externt. Syftet med strategin är att skapa förutsättningar för ökat samarbete mellan kommun och företag, näringslivsorganisationer och inom kommunens enheter. De befintliga företagen ska kunna växa och nya företag startas för ytterligare tillväxt. De övergripande målen är följande: Dals-Ed ska ligga stabilt inom Topp-50 i kommunrankingen Företagsklimat enligt Svensk Näringsliv Antalet arbetstillfällen i Dals-Ed ska öka med 15 procent till år 2020 (från 2219 arbetstillfällen enl 2013 års statistik till 2552 arbetstillfällen år 2020) Dals-Eds försäljningsindex ska ligga stabilt över 100 Positivt flyttnetto Strategi, mål och årlig handlingsplan sammanfaller med den regionala utvecklingsplanen Västra Götaland 2020 och Fyrbodals delregionala genomförandeplan Postadress Telefon Box 31 direkt+46 (0) e-post: annette.palmqvist@dalsed.se S ED fax +46 (0) webb: Besöksadress: Storgatan 27 org nr:

163 Kommunledningskontoret Annette Palmqvist TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Strategi Tillgodose behovet av bostäder Locka fler att flytta hit Skapa fler arbetstillfällen Utveckla en mer attraktiv skola Utveckla befintliga företag Främja för nyföretagande Hålla god kommunal service mot företagen Främja för ökad samverkan mellan kommun och näringsliv Främja för ökad samverkan mellan företag Efter att ha sett fyra fokusområden träda fram under arbetets gång, har aktiviteterna fokuserats inom dessa områden i den vidhängande handlingsplanen, som är ett mer levande dokument som uppdateras årligen via näringslivsrådet utefter rådande förutsättningar. Fokusområden är service till företagen, kompetensförsörjning, samverkan och attraktivitet. Initiativ till aktiviteter, åtgärder och projekt i enlighet med strategin kan komma från kommun, företag, näringslivsorganisationer och föreningar. Kommunen ska framförallt vara en länk mellan näringsliv och regionala aktörer. Finansiering till aktiviteter kan sökas via projektmedel från t ex LLU (Lokalt Ledd Utveckling), ESF, Interreg, Tillväxtmedel osv. Konsekvenser med en näringslivsstrategi Genom att ha en strategi som både kommun och näringsliv har tagit fram tillsammans, skapas en vi-känsla som enar det totala arbetet med näringslivsfrågor i kommunen. Processen har varit minst lika viktig som resultatet, och genom att lära känna varandras förutsättningar skapas en förståelse för vad det kommunala näringslivsarbetet kan och bör innefatta. Alla som har engagerat sig har haft stora möjligheter att påverka och varit med att driva processen med framtagningen. Vad som behöver göras blir tydligt, och det skapas även en medvetenhet och kunskap om näringslivet i kommunen generellt. Konsekvenser utan en näringslivsstrategi Om man inte går igenom en sådan här process tillsammans, utan bara gör den på den egna kammaren, blir det svårare att få engagemang och förståelse för vad som kan och bör göras inom näringslivsfrågorna. Företagen hade inte haft möjlighet att påverka arbetet och skulle heller inte ha känt samma engagemang som när man är med i processen. Man hade missat möjligheter till kommunikation och att lära känna varandras förutsättningar och varandra. Utan en strategi och handlingsplan vet man inte vad som gäller, vem som gör vad eller varför. Ingen struktur som ger ett tydligt syfte för aktiviteter och projekt. Postadress Telefon Box 31 direkt+46 (0) e-post: annette.palmqvist@dalsed.se S ED fax +46 (0) webb: Besöksadress: Storgatan 27 org nr:

164 Kommunledningskontoret Annette Palmqvist TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Finansiering Finansering avser aktiviteter och projekt som ingår i handlingsplanen. Vissa delar täcks av den ordinarie budgeten, vissa kostar inte mer än tid, och för övriga finansieringsbehov söks projektmedel via t ex Leader, ESF, Interreg Boverket, Länsstyrelsen m fl. Bedömning Min bedömning är att en näringslivsstrategi är en förutsättning för ett fokuserat arbete för ökad tillväxt och förbättrad service till företagen. Den ligger även som grund för ökad samverkan mellan kommun och näringsliv, då processen med framtagningen är ett resultat av ett gemensamt arbete mellan just kommun och näringsliv. Den ger legitimitet för vad som behöver göras och även för vad man inte ska göra. Handlingsplanen uppdateras årligen via näringslivsrådet, där företagens organisationsrepresentanter har ytterligare möjlighet att påverka näringslivsarbetet år för år. Beslutsförslag Näringslivsstrategin behöver ett godkännande från politiken för ytterligare tyngd för ett styrdokument som visar riktning för Dals-Eds näringslivsfrågor. I tjänsten Annette Palmqvist Näringslivsutvecklare Postadress Telefon Box 31 direkt+46 (0) e-post: annette.palmqvist@dalsed.se S ED fax +46 (0) webb: Besöksadress: Storgatan 27 org nr:

165 Näringslivsstrategi för Dals-Eds kommun

166 Näringslivsstrategi Dals-Eds kommun Näringslivsvision Dals-Ed ska vara den klart lysande stjärnan bland framgångsrika småkommuner,en kommun där människor och näringsliv ser möjligheter och känner framtidstro. För att kunna bevara och utveckla Dals-Eds kommuns tillväxt behövs god kommunal service, som boende, skola och omsorg. Viktigt för både näringsliv och boende är en bra infrastruktur och kommunikationer, vilket skapar fler förutsättningar för kompetensförsörjning för företagen. Syfte Syftet med strategin är att skapa förutsättningar för ökat samarbete mellan kommun och företag, näringslivsorganisationer och inom kommunens enheter. De befintliga företagen ska kunna växa och nya företag startas för ytterligare tillväxt. Förutsättningarna för att kunna leva ett gott liv i Dals-Ed ska vara god. Mål Dals-Ed ska ligga stabilt inom Topp-50 i kommunrankingen Företagsklimat enligt Svensk Näringsliv Antalet arbetstillfälleni Dals-Ed ska öka med 15 procent till år 2020(från 2219 arbetstillfällen enl 2013 års statistik till 2552 arbetstillfällen år 2020) Dals-Eds försäljningsindex ska ligga stabilt över 100 Positivt flyttnetto Bakgrund Arbete med att ta fram strategin har bestått i ett antal workshops, enkäter och intervjuer. Först togs en nulägesanalys fram som visar var i står i nutid vad gäller bl a statistik om arbetsmarknad, invånarantal, branschstruktur och som presenterades i samband med att näringslivets representanter och ledare inom kommunen träffades. EnSwot-analys har genomförts i varje workshop för att få en klar bild av både nuläge och önskat läge sett från företagens sida. Efter det har man i grupper, med hjälp av ett frågeunderlag, diskuterat frågorna och med samtalsledare fört diskussionerna framåt. Fem workshops har genomförts med olika branscher och grupper ca 20 kommunala chefer, KSAU, handeln, besöksnäringen, tillverkandeföretag och tjänsteföretag.

167 Strategi Strategi, mål och årlig handlingsplan sammanfaller med den regionala utvecklingsplanen Västra Götaland 2020 och Fyrbodals delregionala genomförandeplan Tillgodose behovet av bostäder Locka fler att flytta hit Skapa fler arbetstillfällen Utveckla en mer attraktiv skola Utveckla befintliga företag Främja för nyföretagande Hålla god kommunal service mot företagen Främja för ökad samverkan mellan kommun och näringsliv Främja för ökad samverkan mellan företag För att uppnå målen och genomföra strateginupprättas en handlingsplan i fyra fokusområden, vilkenuppdateras årligen genom näringslivsrådet. Handlingsplanens fyra fokusområden,service till företagen, kompetensförsörjning, samverkan och attraktivitet,är nödvändiga förutsättningar för att Dals-Ed ska kunna skapa möjligheter för tillväxt och utveckling. Detta gäller både för näringsliv och för kommunal verksamhet. Service till företagen Service till företagen kan innebära t ex att det finns drivmedel och livsmedel, även utanför tätorten, kollektivtrafik (buss, tåg) och god digital infrastruktur. Även kommunens service till företagen ska utvecklas. Kompetensförsörjning För näringslivets kompetensutveckling är det viktigt att det finns tillgång till utbildning på distans, eller att det finns på nära håll, eftersom det är kostsamt att ta sig långa sträckor och vara borta från verksamheten för länge. Med mer samordning mellan företag och företagsorganisationer, skulle det bli enklare för den enskilde företagaren att utveckla sina produkter och tjänster och även att skapa nya nätverk. Den långsiktiga kompetensförsörjningen bör också inventerasi samverkan mellan kommun och näringslivsorganisationerna.

168 Samverkan Samverkan är ett begrepp som har återkommit i nästan alla samtal med de delaktiga personerna under processen. Det kan handla om allt från grannsamverkan, samverkan mellan företag och samverkan mellan kommun, föreningar och näringsliv för utveckling av de lokala förutsättningarna. Detta skapar en delaktighet i utvecklingen. Attraktivitet Många ungdomar väljer att flytta dit utbildningsmöjligheter och arbeten finns. Man reser på ett annat sätt än vad man gjorde förr och det är inte självklart att man flyttar tillbaka när man bildar familj själv. För att locka fler att bosätta sig i Dals-Ed krävs tillgång till bostäder, bra skola, bra närvård, fungerande infrastruktur, aktiviteter mm. En annan förutsättning är att det ska finnas fiber, för ökade möjligheter att arbeta på distans och för att kunna använda framtida mobila tjänster. Rollfördelning Initiativ till aktiviteter, åtgärder och projekt i enlighet med strategin kan komma frånkommun, företag, näringslivsorganisationer och föreningar. Strategin ska stimulera till utveckling av både näringslivs- och landsbygdsutveckling samt tillkommunens egen organisation. Kommunen ska främja för att bästa möjliga hjälp kommer tillhanda och ska således vara en länk mellan näringsliv och regionala aktörer. Kommunen ska även vara aktiv och drivande i projekt, t ex LLU-projekt (Lokalt Ledd Utveckling), ESF,Interreg, Tillväxtmedel osv. Fotnot: Underlag för målen är tagna från UC (webselect), VG-regionen, Svenskt Näringsliv och HUI (Handelns Utredningsinstitut).

169 Fokusområde Samverkan Åtgärd Beskrivning Åtgärdsmål Ansvar Samverkan mellan företag Främja för mötesplatser för företag 5st Before Work, och en gemensam näringslivsfest per år Näringslivstutvecklare / Företagarna /Köpmannaföreningen Samverkan mellan Företagsbesök från KSAU, Planera och selektera företag. Näringslivsutvecklare företag/kommun Kommunchef och näringslivsutvecklare 20 företag per år Företagsbesök från näringslivsutvecklare Minst 20 per halvår Näringslivsutvecklare Samverkan skola näringsliv Öka kunskapen om lokala företag på högstadiet Lärare på högstadiet ska lära sig mer om ortens näringsliv. Planering för detta sker i en arbetsgrupp. Näringslivsutvecklare / Skola / Företagarna /Köpmannaföreningen Fokusområde Kompetensförsörjning Åtgärd Beskrivning Åtgärdsmål Ansvar Utveckla befintliga företag Vara en länk till regionala Informera om och förmedla Näringslivsutvecklare stödfunktioner kontakter via hemsida, besök mm Genomföra utvecklingsprojekt Bevaka och söka finansiering Söka möjliga utvecklingsprojekt 15/16 Näringslivsutvecklare /Företagarna / Dals-Ed Handel Främja för kompetensutveckling Samordna kurser/utbildningar Vid behov och önskemål från Näringslivsutvecklare näringslivet. Behovet undersöks i samarbete med Företagarna och Dals-Ed Handel. Koppling till Högskolan Väst Främja för kompetenshöjning via ex-arbete mm. Näringslivsutvecklare / Företagarna / Dals-Ed Handel Utveckla handeln med e-handel Främja för kompetensökning inom e-handel 3 butiker startar e-handel Dals-Ed Handel / näringslivsutvecklare

170 Matcha kompetensbehov med utbildningssektorn Utveckla samverkan mellan industriföretag/besöks/handel Kompetensmäklarfunktion Utvärdera behovet under 2015 Näringslivsutvecklare / Vuxenutbildningen / Fyrbodal Deltagande i projektet Industriell Symbios ( ) Fokusområde Service till företagen Åtgärd Beskrivning Åtgärdsmål Ansvar Höja servicegraden till företag Bättre intern samordning vid näringslivsrelaterade ärenden Lotsgrupp träffas 1 gång per månad Alla kommunala enheter med näringslivskontakter Förenkla helt enkelt Utveckla kommunens kontakter med näringslivet Insikt Säkerställa kvalitet och service Näringslivsutvecklare gentemot företagen Använda ranking som verktyg för Genomgång med berörda enheter Näringslivsutvecklare utveckling Samla information om finansiering Visa finansieringsmöjligheter på Näringslivsutvecklare för företag hemsidan Öka företagens inflytande Bättre information om LOU Kurs och dialog Upprätta bättre kontakt med inköpsansvariga, förtydliga Näringslivsutvecklare / Dalslands kommunalförbund (inköpare) processen för företagen. Näringslivsråd 6 träffar per år i samband med Näringslivsutvecklare KSAU Främja för nyföretagande Rådgivning till blivande företagare Behålla eller öka nettoantalet företag per år Näringslivsutvecklare / NyföretagarCentrum Utökad information till företagen Uppdatera näringslivssidan Integrera i befintlig struktur 2015 Näringslivsutvecklare Nyhetsbrev 6 gånger per år Näringslivsutvecklare Företagsbesök 20 per år (se ovan) Näringslivsutvecklare Etableringsgrupp Skapa goda förutsättningar för företag som vill etablera sig här Skapa gruppen under 2015 Sammankallas vid behov och kan bestå av näringslivsutvecklare, kommunchef, kommunalråd, rep. Näringslivsutvecklare Hela eller delar av gruppen kallas vid behov

171 Från Företagarna, Dals-Ed Handel Fokusområde Attraktivitet Åtgärd Beskrivning Mätbart mål Ansvar Attraktivt boende Tillgodose behovet av bostäder Matcha efterfrågan Edshus, privata aktörer Hålla kontakt med ungdomar som flyttat från Dals-Ed Fler ungdomar flyttar tillbaka till Dals-Ed Företagarna, Dals-Ed Handel, Näringslivsutvecklare Skapa ett mer levande centrum Arbetsgrupp utveckling av Ta fram plan för långsiktig Näringslivsutvecklare centrum/tätort utvecklingsplan. Hitta finansiering för extern kompetens och projektledare. Inbjudande infart till Ed Arbetsgrupp inom Dals-Ed Handel och kommun, Företagarna Infrastruktur Fiberutveckling i tätorten Företag i tätorten får tillgång till IT fiber. Utökat antal tågavgångar Fler avgångar till och från Ed KS Utveckla Dals-Ed som turistort Skapa förutsättningar för utökad turism. Analys av nuläge och framtida möjligheter DTAB / Näringslivsutvecklare Höja försäljningsindex Skapa fler förutsättningar för ökad handel, t ex via Klubb Dals-Ed Bromsa nedgången eller öka index till över 100 Näringslivsutvecklare, Dals-Ed Handel i samarbete med Centrumutvecklingsgruppen Marknadsföra Dals-Ed mot Norge Gemensam marknadsföring Fler norska besökare i Ed Alla Undersökning av arbetspendling Undersöka orsaken till ut-/ och En analys för att kunna sätta mål Näringslivsutvecklare inpendling i samverkan med HUI Fotnot: Huvudansvarig initierar aktiviteten, men kan delegera ansvaret vidare till övriga. Ansvarig Näringsliv: Annette Palmqvist Ansvarig Företagarna: Ida Brynildsen Ansvarig Dals-Ed Handel: Magnus Carlsson

172

173 Kommunledningskontoret Linda Andersson TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Omorganisering av folkhälsoråd och ny arbetsordning Bakgrund Folkhälsoarbetet i Dals-Eds kommun bedrivs i samverkan mellan kommunen och Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och regleras i ett avtal. Avtalet säger att det ska finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor - folkhälsoråd. I rådet ska förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden ingå. Ledande tjänstemän från kommun och primärvård ska delta i folkhälsoarbetet, men behöver inte ingå i rådet. Varje folkhälsoråd ska ha en aktuell arbetsordning som tydliggör de medverkandes ansvar i rådet. Ärendebeskrivning Miljö- och Folkhälsoforum (MFF) i Dals-Eds kommun behöver en översyn av sin form/organisering. Under åren har vissa parter mer eller mindre fallit ifrån. Både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har omorganiserat vilket gör att det blir svårt för dem att prioritera folkhälsorådsmöten i flera kommuner. Dessutom är deras uppdrag formulerade så att det inte finns så stora utrymmen för främjande och förebyggande insatser. Dessa parter samverkar med kommunen i större grad i andra forum. Dalslands Miljönämnd tillhör inte kommunens egen organisation och ägnar sig i första hand åt myndighetsutövning (även om också uppdrag kring systematiskt arbetsmiljöarbete finns). Tandvården och Närhälsan har inte kunnat prioritera alla sammanträden med Folkhälsorådet. Polisen är med för den brottsförebyggande funktion som MFF har haft men som nu har lagts över på ett lokalt BRÅ. Även våra kommunala tjänstemän har haft svårt att prioritera deltagande på MFF-sammanträden. Beredningen i nuvarande MFF har nu tagit fram ett förslag till ändring av organisationen och en tillhörande arbetsordning som MFF godkände för vidare behandling i KS och KF. Konsekvensbeskrivning Med en ny organisering hoppas vi kunna få en större delaktighet på en rimlig nivå för alla parter. Det innebär inte att någon utesluts i folkhälsoarbetet, men parterna kan delta i former som är mer ändamålsenliga och på den nivå som är relevant. Förslaget öppnar även upp för fler parter att delta i folkhälsoarbetet. Finansiering Ändingen innebär inga ökade finansbehov utan snarare tvärt om så hushåller vi bättre med de resurser vi har, framför allt i form av tid. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

174 Kommunledningskontoret Linda Andersson TJÄNSTESKRIVELSE Datum: D.nr: Beslutsförslag MFF:s förslag är att ett rent folkhälsopolitiskt råd formas. Vi föreslår att rådet släpper miljöfrågorna i ett övergripande perspektiv och att KS får ansvara för att hantera och uppmärksamma var de frågorna ska höra hemma. Folkhälsorådet föreslås bestå av en politiker och en ersättare från var och en av kommunens olika nämnder samt två politiker från HSN, folkhälsostrateg och kommunchef. För att få förankringen på tjänstemannasidan används kommunens ledningsgrupp. För att få delaktigheten och inflytandet från utomstående parter arrangeras 2 ggr/år s.k folkhälsoforum dit dessa kan inbjudas. MFF föreslår även att den arbetsordning som följer detta förslag till omorganisering antas(se bilaga) samt att MFF-priset blir ett renodlat folkhälsopris som en följd av att miljöfrågorna släpps. I tjänsten Linda Andersson Folkhälsosamordnare Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

175

176

177

178

179

180

181

182 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Pensionspolicy för Dals-Eds kommun Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att framtagen pensionspolicy daterat skulle antas men att kring avsnittet om tryggande av pensionsutfästelser före 1998 avvakta ytterligare utredning innan beslut kan fattas i den delen. Kommunstyrelsen har fått information av kommunens rådgivare i pensionsfrågor, Henrik Arenbro från Söderberg & Partners, om olika scenarior att hantera pensionsskulden. Den samlade bedömningen är att för att möta de ökade framtida pensionskostnaderna är det klokt i nu rådande ränteläge att i förtid amortera på pensionsskulden i en försäkringslösning snarare än att amortera på kommunens låneskuld hos externa kreditgivare. Kommunen har sedan tidigare avsatt totalt 11,8 mkr genom öronmärkning av delar av det egna kapitalet för framtida pensionsutbetalningar. Dessa är således inte föremål för återställning i enlighet med det lagstadgade balanskravet. Bedömning De avsatta medlen i det egna kapitalet har likviditetsmässigt återlånats för investeringar under åren vilket innebär att för att kunna finansiera ovanstående amortering av pensionsskulden krävs att följande omdisponering görs: Redan genomförda försäljningar av affärsdrivande anläggningstillgångar Planerad amortering av låneskuld Redan genomförd amortering av låneskuld AFA-återbetalning Planerad amortering av låneskuld Minskad likviditet 955 Totalt Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar för egen del under förutsättning av att Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslag att uppdra till ekonomichef att verkställa utbetalningen av amorteringen av pensionsskulden i enlighet med ovanstående samt uppdrar till personalchef att ta fram rutiner och avtal avseende de ingående försäkringslösningar som beskrivs och sedermera informerar personalen om detta Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

183 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Kommunfullmäktige beslutar att amortering av pensionsskulden görs genom inlösen av ett antal individer i en försäkringslösning med totalt 11,7 mkr inklusive löneskatt (enligt bifogade offert) för att möta de ökade framtida pensionskostnaderna samt uppdrar till kommunstyrelsen att verkställa detta Kommunfullmäktige beslutar att finansieringen av detta görs genom ovanstående föreslagna omdisponering och inom ramen för de öronmärkta medlen i det egna kapitalet Kommunfullmäktige beslutar att anta framtagna pensionspolicy daterat samt uppdrar till kommunstyrelsen att ta fram rutiner och avtal avseende de ingående försäkringslösningar som beskrivs I tjänsten Lars Hustoft, Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

184

185

186 Pensionspolicy FÖR DALS-EDS KOMMUN KS Revidering av Pensionspolicy beslutad av KS

187 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Uppdatering... 3 Beslutsordning Under anställningstid... 4 Löneväxling till pension... 4 Alternativ KAP-KL... 7 Frivillig gruppförsäkring... 7 Frivillig Sjukvårdsförsäkring Vid avgång... 8 Pensionsförstärkning vid förtida uttag... 8 Särskild avtalspension enligt överenskommelse Tryggande av pensionsutfästelser Sammanfattning

188 2. Bakgrund Kommunens anställda omfattas för närvarande av pensionsavtalet KAP-KL (KollektivAvtalad Pension) och Avgiftsbestämd Kollektivavtalad Pension (A KAP-KL). Anställda som före 2006 fått rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning omfattas inte av KAP-KL utan av det tidigare pensionsavtal som gällde vid den aktuella tidpunkten. Bestämmelserna i KAP-KL är i vissa delar dispositiva och ger utrymme för lokala eller individuella överenskommelser. Pensionspolicyn beskriver det kommunen beslutat ska gälla i specifika pensionsfrågor. KAP-KL gäller för alla anställda som fyllt 28 år den 31 december 2013 A KAP-KL gäller arbetstagare födda 1986 eller senare Nyanställda som är födda tidigare än 1986 har även rätt att ansluta sig till A KAP-KL Uppdatering Pensionspolicyn ska ses över vid behov eller på grund av förändringar i lagar och kollektivavtal inom pensionsområdet. Beslutsordning Beslut enligt denna pensionspolicy fattas i enlighet med KS delegationsordning. 3

189 3. Under anställningstid Löneväxling till pension Bakgrund De förändringar som genomförts i pensionssystem och avtal de senaste åren har gjort att pensionsfrågorna blivit allt viktigare såväl för den enskilde som för arbetsgivaren. Det är viktigt att de anställda ser pensionen som en del av anställningsvillkoren och att en trygghet kan skapas inför pensioneringen. Dals-Eds kommun erbjuder kommunens anställda med en lön motsvarande 8.07 Inkomstbasbelopp (Ibb) att genom frivillig pensionsavsättning bruttolöneväxla till pension. Kommunen erbjuder då rådgivning till den anställde om intresse till löneväxling finns. Erbjudandet innebär: En möjlighet till en förmån till lägre kostnad jämfört med om samma förmån betalas med nettolön En högre sparpremie och därmed högre pension jämfört med privat pensionssparande Att nettolönen blir lägre efter skatt och löneväxling Att premieavsättningen till tjänstepensionen blir oförändrad Att den enskildes möjligheter till avsättning till privat pensionsförsäkring med bibehållet skatteavdrag inte påverkas En möjlighet till högre total pension Löneväxlingen bygger på ett kostnadsneutralt synsätt, vilket innebär att Dals- Eds kommuns kostnader är desamma oberoende om löneväxling sker eller inte. Eftersom arbetsgivaravgiften är lägre för pensionsavsättningar, ska kommunen erbjuda ett tillägg till det löneväxlade beloppet. Tillägget motsvarar mellanskillnaden mellan sociala avgifter på lön och den särskilda löneskatten på tjänstepensionen (nettoeffekten motsvarar ca 5,8 % för år 2014). Tillägget anpassas årligen till de sociala avgifterna och den särskilda löneskatten. Personkrets Erbjudandet riktas till samtliga tillsvidareanställda inom Dals-Eds kommun som är 21 år och äldre samt har en bruttolön överstigande 8,07 Ibb på årsbasis. 4

190 Individuellt avtal Avtal tecknas mellan Dals-Eds kommun och den anställde. Avtalet gäller tillsvidare. Löneväxlingen träder i kraft månaden efter påskrivet avtal. Eftersom försäkringspremier alltid betalas i förväg dras det löneväxlade beloppet från lönen månad 1 och första premien betalas från och med månad 2. Om man påbörjar en ny anställning i kommunen följer avtalet om löneväxling med, om annat inte överenskommes. Pensionssparandet Pensionssparandet placeras - enligt den anställdes val antingen i en traditionell pensionsförsäkring eller i en fondförsäkring till, av kommunen, anvisade bolag. Försäkringen kan tecknas med eller utan återbetalningsskydd Dals-Eds kommun är försäkringstagare och ägare till försäkringen Den försäkrade (den anställde) är förmånstagare samt betraktas som försäkringstagare när det gäller att: - Lägga till eller ta bort återbetalningsskydd - Ändra utbetalningsålder och utbetalningstid - Välja fonder och att omplacera fondandelar som hör till försäkringen; samt - Förordna förmånstagare för dödsfall. Förmånstagare Förmånstagare till återbetalningsskyddet är, om inte den försäkrade bestämt annat: i första hand make/maka/sambo i andra hand den försäkrades arvsberättigade barn i första led Ändring av löneväxlat belopp Om den försäkrade vill ändra höja/sänka löneväxlat belopp är varseltiden tre (3) månader. Uppehåll Om det inte finns förutsättningar för att kunna göra fullt löneavdrag (t ex vid sjukdom, föräldraledighet, tjänstledighet) viss månad sker inte någon löneväxling denna månad. Uppehåll i löpande avtal kan efter skriftlig ansökan, med angivande av orsak och tidsperiod, medges. Varseltiden är tre (3)månader. 5

191 Belopp Minsta belopp för frivillig avsättning är 500 kronor per månad och högsta belopp för frivillig avsättning är 20 procent av bruttolönen. Premietillägg Som tillägg till det löneväxlade beloppet erhåller den anställde ett premietillägg baserat på mellanskillnaden mellan sociala avgifter på lön och den särskilda löneskatten på pension. Löneväxlat belopp underlag för beräkning av tillägg och avdrag Löneväxlat belopp påverkar inte underlagen för beräkning av lönerelaterade tillägg och avdrag enligt gällande kollektivavtal Inbetalning Varje månad betalar Dals-Eds kommun in pensionssparande, inklusive premietillägg, till det bolag som den anställde har valt. Att tänka på Sjukpenning, föräldrapenning, a-kasseersättning och sjukersättning blir lägre för den som får en lön understigande 7.5 prisbasbelopp efter frivillig pensionsavsättning. Bostadsbidrag, daghemstaxa, underhållsbidrag kan också påverkas. Om lön efter växling understiger intjänandetaket för allmän pension (8.07 inkomstbasbelopp) minskar intjänandet till allmän pension. Därför avråds anställda med grundlön (efter löneväxling) understigande cirka kronor per månad att göra frivillig pensionsavsättning. Gränsen för att föräldrapenning inte ska påverkas är 10 prisbasbelopp. Förbehåll Vid ändrad lagstiftning eller ändringar i gällande kollektivavtal kan Dals-Eds kommun anpassa reglerna för löneväxling till de nya förutsättningarna. Om Dals-Eds kommuns utförande av förpliktelser avseende löneväxling till pension förhindras eller försenas till följd av omständigheter som är att anse som force majeure är Dals-Eds kommun inte skyldig att utge skadestånd eller annan ersättning. 6

192 Avtalets upphörande Avtalet upphör att gälla: På den anställdes begäran under pågående anställning Om anställningen i kommunen upphör På arbetsgivarens begäran om skattereglerna, annan lagstiftning eller förhållandena i övrigt förändras Uppsägning är alltid skriftlig och uppsägningstiden är tre (3) månader. Vid dödsfall upphör avtalet att gälla från tidpunkten för dödsfallet. Alternativ KAP-KL Alternativ KAP-KL innebär att den förmånsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL byts mot en premiebestämd ålderspension. Kommunen tillämpar dock endast denna lösning vid nyanställning där den anställde har en befintlig lösning eller i särskilda fall. Frivillig gruppförsäkring Den som vill komplettera det försäkringsskydd som lag och avtal tillhandahåller kan ansluta sig till en frivillig gruppförsäkring. Försäkringen kan i vissa delar även tecknas att omfatta övriga familjemedlemmar. En sådan försäkring betalas genom löneavdrag, nyanställda kan teckna ett kostnadsfritt förskydd om 12 månader. Gruppförsäkringen tillhandahålls av Söderberg & Partners genom deras vid var tid gällande upphandling för kommuner och landsting. Mer detaljerad information om gruppförsäkringen tillhandahålls via Söderberg & Partners på eller grupp@soderbergpartners.se Frivillig Sjukvårdsförsäkring Som en del i erbjudandet om en frivillig gruppförsäkring erbjuder kommunen den anställde att teckna en sjukvårdsförsäkring som ger den anställde tillgång till snabb och högkvalitativ specialistvård inom de privata vårdalternativen. Försäkringen kan i vissa delar även tecknas att omfatta övriga familjemedlemmar. Premien betalas genom bruttolöneavstående. Sjukvårdsförsäkringen tillhandahålls av Söderberg & Partners genom deras vid var tid gällande upphandling för kommuner och landsting. Den anställde förmånsbeskattas på 3 % Den anställdes socialförsäkringar såsom exempelvis sjukpenning, föräldraledighet, allmänpension etc påverkas ej. 7

193 4. Vid avgång Pensionsförstärkning vid förtida uttag Pensionsförstärkning är ett riktat erbjudande till enskilda i samband med strukturella omställningsåtgärder (vilket definieras gemensamt av personalchef och förvaltningschef). Det handlar alltså inte om något generellt erbjudande till samtliga anställda inom åldersgruppen utan ett sätt att hantera t ex en övertalighetssituation. Pensionsförstärkning innebär att anställd utifrån kriterierna nedan kan erbjudas ett månatligt tilläggsbelopp till sin tjänstepension. Förutom en definierad omställningssituation gäller följande kriterier; - Den anställde ska vara mellan år - Den anställde tar ut förtida uttag av tjänstepensionen - Den anställde slutar sin anställning i Dals-Eds kommun och kan därefter inte ens på tim- eller konsultbasis åta sig uppdrag som anställd i kommunen Tilläggsbeloppet omfattar 15 % av den anställdes lön vid avgångstillfället, alt 3500 kr /månad. För deltidsanställda reduceras tilläggsbeloppet utifrån sysselsättningsgrad. Beloppet är det samma under hela utbetalningstiden, ingen indexering sker. Beloppet utbetalas månadsvis från pensionsavgången fram t.o.m. månaden innan 65 årsdagen. Tilläggsbeloppet är skattepliktigt för den enskilde. KSAU beslut , 51. Särskild avtalspension enligt överenskommelse Särskild avtalspension enligt överenskommelse kan betalas ut på heltid eller deltid efter individuell överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd. Särskild avtalspension är inte en rättighet utan ett arbetsgivarinstrument och ska användas med återhållsamhet. 8

194 5. Tryggande av pensionsutfästelser Kommunen tryggar förnärvarande sina pensionsåtaganden på nedanstående sätt: Avgiftsbestämd ålderspension - Tryggas genom försäkring. Löpande inbetalning av premie. Förmånsbestämd ålderspension - Tryggas genom försäkring Löpande inbetalning av premie. Pension till efterlevande - Tryggas genom beskattningsrätten. Hela pensionsbeloppet skuldförs i samband med inträffat dödsfall. Pension intjänad före Tryggas dels genom beskattningsrätten och redovisas som en ansvarsförbindelse, dels genom försäkring där inbetalning sker med engångspremie. Se beskrivning nedan. Alternativ KAP-KL - Tryggas genom försäkring. Löpande inbetalning av premie. PBF (Pensionsbestämmelser för förtroendevalda) - Tryggas genom beskattningsrätten. Hela pensionsbeloppet skuldförs i samband med beviljad pension. Pension intjänad före 1998 Kommunen har en avsikt att möta de ökade framtida pensionskostnaderna genom att i förtid amortera på pensionsskulden i en försäkringslösning. Syftet är att utjämna kostnader och likviditetsbelastning över tiden och mellan generationer. För detta avsätts 11,7 Mkr inklusive löneskatt som en engångsinlösen

195 6. Sammanfattning Syftet med policyn Dals-Eds kommun vill med denna pensionspolicy : Öka sin attraktion som arbetsgivare Få en bättre kontroll och överblick över pensionsförmåner och andra förmåner knutna till ålder Åstadkomma en konsekvent och rättvis hantering av pensionsförmåner och andra förmåner som är knutna till ålder Tydlighet i hantering av kommunens pensionsutfästelser och trygganden av dessa 10

196 Datum Dals- Eds kommun Offert Dals Eds kommun Avseende Partiell inlösen av Intjänad pensionsrätt , KAP-KL/PFA Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

197 Datum Dals- Eds kommun Kontaktuppgifter Anbudgivarens namn: Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Organisationsnummer: Adress: SKANDIA Lindhagensgatan STOCKHOLM Telefonnummer: Kontaktperson för uppdraget Affärschef Offentlig affär Hasse Edlund Tel Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

198 Datum Dals- Eds kommun Innehållsförteckning Bilagor... 3 Offertens förutsättningar... 4 Syftet med inlösen... 5 Därför försäkringslösning... 5 Om Skandia Liv... 5 Skandia Livs arbete med miljö, etik och samhällsengagemang i kapitalförvaltningen... 7 Premiegrunder... 8 Avkastning/Återbäring... 9 Livportföljens allokering Försäkringens kostnader Försäkringsvillkor Bilagor 1. Premiebilaga Dals Eds kommun 2. Skandia Liv i siffror september Skandias allmänna villkor 2015 för tryggande av förmånsbaserade pensionsutfästelser Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

199 Datum Dals- Eds kommun Offertens förutsättningar Vi tackar för er förfrågan om inlösen av pensionsskuld från ansvarsförbindelsen. Skandias offert omfattar individer som har förmånen Intjänad pensionsrätt i Dals- Eds kommun, Försäkringsgivare är Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, , nedan kallad Skandia. Offerten omfattar 23 utvalda individer som är födda Inlösenpremien är på kronor exklusive löneskatt. Skandia har vid urvalet och beräkningen tagit hänsyn till följande: - individerna har utredda anställningstider - individernas förmåner är fullständigt aktualiserade - individerna omfattas inte av någon särskild överenskommelse, ex ädel finansiering - individernas förmåner är inte under utbetalning Offerten omfattar de personer enligt bilaga 1 Premiebilaga Dals Eds kommun Beräkningstidpunkten är Vid beräkning har vi använt de pensionsgrunduppgifter som finns registrerade hos Skandia vid en viss tidpunkt. Det innebär att förändringar av individernas pensionsgrundande uppgifterna efter denna tidpunkt kan innebära förändrade förmåner och premier. Redovisade förutsättningar gäller med nuvarande antaganden om ränta, dödlighet, avgifter och skatt. Vid förändrade förutsättningar kan det innebära andra villkor och premier. Beräkningen av premien av förmånsbestämd försäkring påverkas av vid vilken tidpunkt premien faktiskt blir betald. Om premien betalas vid en senare tidpunkt kan det innebära förändrade antaganden eller debitering av ränta från beräkningstidpunkten fram till dess premien erlagts. Pensionsförmånerna indexeras årligen i enlighet med gällande kollektivavtal, vilket kan innebära att indexeringspremier kan tillkomma. För att offertens förutsättningar ska gälla måste betalning ha kommit Skandia tillhanda senast den 1 januari Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

200 Datum Dals- Eds kommun Syftet med inlösen Syftet med inlösen av delar av pensionsskulden är att fördela pensionskostnaderna över generationer. Det är tidiga lösningar som bättre bäddar för morgondagens välfärd, som till exempel amortering av pensionsskulden. Det minskar risken att de framtida pensionskostnader tränger undan andra välfärdskostnader som skola, vård och omsorg. Det är att tänka längre! Därför försäkringslösning Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning är en trygg och enkel lösning med garantier. Med en försäkringslösning slipper kommunen risker som till exempel kapitalförluster, lång levnad och pensionsskuldstekniska förändringar. En annan fördel är att kommunen slipper kostnader och administration av före detta anställdas livsvariga pensionsutbetalningar. Genom tjänstepensionsförsäkring uppfylls med automatik placeringsföreskrifter och uppföljning eftersom försäkringsbolag står under Finansinspektionens tillsyn och Försäkringsrörelselagens regelverk. Med en försäkringslösning får kommunen en enkel administration och slipper ta fram och underhålla regler för hur pensionsmedlen ska förvaltas samt slipper också kostnader för till exempel uppföljning, strategisk och taktisk allokering samt rapportering. Om Skandia Skandia är en av Sveriges största, oberoende och kundstyrda bank- och försäkringskoncerner. Vi har gett människor ekonomisk trygghet i mer än 150 år och har en stark tradition av pionjäranda, produktutveckling och samhällsengagemang. Vi skapar rikare liv för människor med hjälp av lösningar inom sparande, pension, ekonomisk trygghet och vardagsekonomi, och genom att underlätta för dem att fatta kloka beslut om sin ekonomi. Vi har 2,5 miljoner kunder i Sverige, Norge och Danmark, ett förvaltat kapital på drygt 460 miljarder kronor och anställda. Våra kunder finns inom flera kategorier, som företag, offentlig sektor och privatpersoner. Flera oberoende aktörer rankar Skandia Liv som ett av Sveriges starkaste livbolag, bland annat på grund av god allokering, riskspridning av tillgångar, hög genomsnittlig avkastning, hög solvens samt att vi aldrig har tillämpat engångsåtertag av återbäring, trots flertalet finansiella kriser genom åren. Några nyckeltal per ; Förvaltat kapital: cirka miljarder kronor Totalavkastning på placeringstillgångar: 3,3 % (jan-sept2015) Aktuell återbäringsränta: 5 % Solvensgrad: 163 % Konsolideringsgrad: 105 % Se bilaga 2 Skandia Liv i siffror september Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

201 Datum Dals- Eds kommun Skandia Livs placeringspolicy och förvaltningsfilosofi Kapitalförvaltningens mål är att åstadkomma högsta möjliga avkastning under förutsättningen att spararnas garanterade ränta med stor säkerhet infrias. Målet skall gälla för den genomsnittliga avkastningen över en längre period. Skandia Livs placeringspolicy är godkänd av Finansinspektionen. Ett antal grundläggande värderingar och utgångspunkter utgör sammantaget grunden för hur Skandia Livs placeringsstrategi formuleras och investeringsprocess implementeras. Dessa principiella förhållningssätt är baserade på akademisk forskning, kompletterat med många år av beprövad erfarenhet samt Skandia Livs uppfattning av vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för ett bra förvaltningsresultat i framtiden. Skandia Livs förvaltningsfilosofi ger kommunen bland annat följande fördelar; Vi analyserar placeringstillgångarnas egenskaper i förhållande till åtagandenas egenskaper, Asset Liability Management (ALM) - kärnan i investeringsprocessen Vi har kompetens, resurser och erfarenhet att maximera förväntad avkastning i förhållande till vald risknivå. Vi har en spridd fördelning mellan tillgångsslag, allokeringen - förklarar en stor del av avkastningen Vi har kompetens, resurser och erfarenhet att utveckla egna kvantitativa och kvalitativa analyser av riskpremien i aktie-, ränte- och fastighetsmarknaderna och dess samvariation som stöd för allokeringsbesluten. Vi har långsiktigheten som ett viktigt ledord i förvaltningen Vi har kompetens, resurser och erfarenhet att långsiktigt agera på extrema värderingslägen eller att få avkastning på långsiktiga samhällsinvesteringar. Vi utvärderar kontinuerligt nya och befintliga tillgångsslag vad gäller dess påverkan på portföljens avkastning och risk Vi har kompetens, resurser och erfarenhet att tidigt identifiera, analysera och placera i nya tillgångsslag och strategier och få god avkastning innan dessa innovativa tillgångslag och strategier har exploaterats av en huvuddel av marknadens aktörer. Vi får tillgång till de bästa förvaltarna på de olika kapitalmarknaderna Vi har kompetens, resurser och erfarenhet att utveckla metoder som ger oss möjlighet att finna, välja ut och utnyttja dessa fördelar. Vi tar aktiva risker som kan ge positivt bidrag till portföljens förväntade avkastning. Vi har kompetens, resurser och erfarenhet att kunna skapa meravkastning på mindre effektiva marknader som till exempel småbolagsaktier, fastigheter, råvaror och Private Equity. Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

202 Datum Dals- Eds kommun Skandia Livs arbete med miljö, etik och samhällsengagemang i kapitalförvaltningen Skandia Livs arbete med miljö, etik och samhällsengagemang i kapitalförvaltningen är bland annat samlat i vår ägarpolicy. Ägarpolicyn beskriver bland annat principer för ägarutövande och etiska överväganden i de bolag vi äger aktier i. Utdrag ur Skandia Livs ägarpolicy: "Styrelsen skall inta ett ansvarsfullt förhållningssätt i etiska frågor och arbeta aktivt med miljöoch etikfrågor som är relevanta för bolaget, såsom frågor om miljö och uthållig utveckling, hälsa och säkerhet, affärsetiska frågor samt jämställdhet." De bolag Skandia Liv investerar i följer kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat: FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s Barnkonvention ILO-konventionerna Konventioner mot mutor och korruption I vår kapitalförvaltning följer vi också principerna i nedanstående, ickebindande koder: OECD:s riktlinjer för multinationella företag FN:s Global Compact Global Reporting Initiative's standard för hållbarhetsredovisning Vi har även beslut om att inte investera i: bolag som producerar tobak bolag som producerar klusterbomber bolag som producerar trampminor Skandia Liv är dessutom en av initiativtagare till projektet Hållbart Värdeskapande som består av femton svenska institutionella investerare. Syftet med Hållbart Värdeskapande är att lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor för ett långsiktigt värdeskapande som bygger på internationella riktlinjer och konventioner. Hållbart Värdeskapande behandlar företagens riktlinjer vad gäller; mänskliga rättigheter arbetstagarrättigheter miljö och klimat anti-korruption ansvarsfull affärsetik arbetsmiljö, säkerhet och hälsa Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

203 Datum Dals- Eds kommun Premiegrunder De premier som är beräknade är könsdifferentierade, d v s könsberoende, för förmånsbestämd pension. För närvarande ligger 80 procent av premien till grund för garantin och garantiräntan är för närvarande 1,25 procent brutto. Återstående livslängd Kön/Ålder Man 30 år Kvinna 30 år Man 50 år Kvinna 50 år Man 60 år Kvinna 60 år Man 65 år Kvinna 65 år Livslängdsantaganden (återstående livslängd) 80,2 år (50,2 år) 84,9 år (54,9 år) 81,7 år (31,7 år) 86,3 år (36,3 år) 83,0 år (23,0 år) 87,3 år (27,3 år) 84,0 år (19,0 år) 88,1 år (23,0 år) Grunder som anges i denna offert gäller tillsvidare. För närvarande finns ingen kännedom om förestående förändringar. Dödlighetsantagandena är reviderade Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

204 Datum Dals- Eds kommun Avkastning/Återbäring Historisk avkastning för respektive år för de senaste 15 åren. År Totalavkastning ,6 % ,7 % ,3 % ,2 % ,4 % ,4% ,4% ,4 % ,1 % ,7% ,0 % ,1 % ,4 % ,0 % ,0 % Historisk återbäring för respektive år för de senaste 15 åren. År Återbäring ,3 % ,3 % ,5 % ,3 % ,6 % ,0 % ,4 % ,2 % ,5 % ,3 % ,7 % ,8 % ,8 % ,9 % ,8 % Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

205 Datum Dals- Eds kommun Livportföljens allokering Skandias livportfölj är mycket väl sammansatt med räntor, aktier, fastigheter, råvaror, private equity, kreditfonder, samhällsinvesteringar mer mera. Syftet är att utnyttja livportföljens storlek och styrkor till att erbjuda god avkastning över tid till ett begränsat risktagande. Nedan visas Portföljens fördelning per : Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

206 Datum Dals- Eds kommun Försäkringens kostnader På förvaltat kapital På premien Per försäkring På utbetalning Engångspremier 0,55 % 2 % 0 kr 0 kr Försäkringsvillkor För försäkringsavtalet gäller bifogade försäkringsvillkor Bilaga 3 Skandias allmänna villkor 2015 för tryggande av förmånsbaserade pensionsutfästelser. Ni är alltid välkomna att kontakta mig för frågor eller förtydliganden. Med vänlig hälsning Hasse Edlund Skandia Offentlig Affär Livförsäkringbolaget Skandia, Ömsesidigt Säte Stockholm Org.nr:

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunledningskontoret D.nr: Översyn av interkommunal samverkan och förslag till framtida samverkan för Dalslandskommunerna, Dnr Bakgrund Kommunerna i Dalsland har en lång tradition av samverkan. Former och inriktning har förändrats men den geografiska grunden finns kvar. Dalslandskommunernas kommunalförbund bildades i sin nuvarande form med uppdrag att vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund. För närvarande verkar det gemensamma kommunalförbundet inom vissa områden i det interkommunala samarbetet. Dalslandskommunerna är delaktiga i ett stort antal samarbeten med olika geografiska grunder och olika nivå på formalisering. Sedan bildandet har verksamheten utvecklats samtidigt som andra samverkansorgan också förändrats och nya samarbeten har etablerats. Därtill har det interkommunala samarbetet lett till att floran av mer eller mindre organiserade och formaliserade samarbeten är stor och oöverskådlig. Med dessa förändringar som bakgrund har kommunalförbundets direktion beslutat att genomföra en översyn av samarbetet. Målet med översynen är att få svar på hur framtida samverkan kan se ut avseende organisering, gränsdragning, utförande, finansiering samt hur kommunerna kontinuerligt ska kunna definiera och utveckla hur man gemensamt arbetar med viktiga framtidsfrågor. Utvärderingen har resulterat i studien Översyn av interkommunal samverkan och förslag till framtida samverkan för Dalslandskommunerna som bidrog till att en samverkansstrategi upprättades som processades i medlemskommunerna under 2013 och Utifrån processen gav direktionen kommuncheferna i uppdrag att utifrån ett antal utgångspunkter ta fram ett förslag till organisation och verksamhet i ett resurseffektivt kommunsamarbete. Dalslandskommunernas Kommunalförbund har därefter beslutat att framtida verksamhet och inriktning ska vara enligt följande: Kommunalförbundets operativa samverkansområde är huvudsakligen inriktat på miljö- och energifrågor. Kommunalförbundet ska vara en juridisk plattform för gemensamma avtal med mera. Övrig samverkan i Dalsland ska ske via befintliga nätverk med erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

231 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunledningskontoret D.nr: Ärendet Inriktningsbeslutet ovan har under hösten 2015 varit föremål för en risk- och sårbarhetsanalys om framtida samverkan i Dalsland. Analyserna har haft som fokus verksamhetsmässiga, juridiska och ekonomiska aspekter på såväl kort som lång sikt. Risk- och konsekvensanalysen och de övriga analysområdena ska utgöra beslutsunderlag inför direktionens slutliga ställningstagande och även för respektive kommuns beslutsprocess. Uppdraget har omfattat följande delar: Framtagning av en risk- och konsekvensanalys av organisationen i sin helhet i enlighet med inriktningsbeslutet samt ställningstaganden från respektive kommun. Framtagning av en risk- och konsekvensanalys vid en nedläggning av hela kommunalförbundet. I uppdraget har ett drygt trettiotal intervjuer genomförts, såväl politiker som tjänstemän i respektive kommun och i kommunalförbundet. I analysen konstateras bland annat att det finns en stor samstämmighet kring vikten av att samverka men det saknas en gemensam syn eller gemensam strategi för samverkan mellan kommunerna. En vanlig synpunkt vidare är att innehållet viktigare än formen. Efter många års process råder dessutom stor enighet kring att förändringsprocessen måste gå i mål denna gång. Utredarna föreslår följande process för arbetet: 1. Beslut fattas inom kommunerna och kommunalförbundet om framtida inriktning och samverkan. 2. Intresseförfrågan ställs till kommunerna kring medverkan inom kommande samverkansområden. 3. En aktivitetsplan för genomförande av respektive del utformas. 4. En funktion skapas för säkerställande av aktivitetsplanen/-rna. Utredarna har även identifierat att det finns en utbredd tveksamhet till en fortsatt verksamhet i kommunalförbundets regi, inte för att det inte finns behov av samverkan kring de verksamheter som ingår idag, utan för att kommunalförbundet upplevts som svårstyrt. En vanlig synpunkt är att man behöver rensa bordet, dvs lägga ner kommunalförbundet för att kunna pröva samverkan i andra former och på ett sätt som uppfattas som mindre uppbundet. Flera av de verksamheter som förbundet driver för närvarande är det enligt utredarna inte nödvändigt med ett kommunalförbund utan samverkan kan ske mellan ingående kommuner med en värdkommun. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

232 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunledningskontoret D.nr: Bedömning Efter flera år av utredningar och processer kring framtida samverkan i Dalsland föreligger nu ett gediget underlag av förutsättningar och alternativ. Det finns nu goda möjligheter att genom erforderliga beslut skapa en tydlighet kring framtida inriktning och former för samverkan samt att det fortsatta förändringsarbetet sker med stor transparens. En av kommunerna har aviserat att de har för avsikt att lämna kommunalförbundet, vilket får konsekvenser för framtida samverkansformer. Övriga kommuner har att värdera hur de ska agera utifrån medlemskommunens utträde och hur den fortsatta processen ska bedrivas för att bereda ett beslut om slutgiltigt ställningstagande kring framtida samverkan. Det är viktigt att det nu inleds en beredningsprocess för att åstadkomma ett beslutsunderlag som ska ange framtida inriktning och former för samverkan. Bedömning görs om att det i denna process är lämpligt om kommunerna har liknande ingångsvärden och förutsättningar vilket skapas om samtliga medlemskommuner begär utträde ur förbundet redan vid detta årsskifte. Ett utträde bedöms även bidra till ett större handlingsutrymme i den viktiga beredningsprocess som nu bör vidta. Utträdet ska därför inte tolkas som att förbundet läggs ned genom föreliggande beslutsförslag. I förbundsordningen för Dalslandskommunernas kommunalförbund 16 föreskrivs att en medlemskommun har rätt att utträda ur Kommunalförbundet och att utträdet då ska ske vid det kalenderårsskifte som inträffar ett år efter det årsskifte som infaller efter gjord uppsägning. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan Kommunalförbundet och den utträdande kommunen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga medlemskommuner. Beslutsförslag - Kommunfullmäktige beslutar att säga upp medlemskapet och därmed begära utträde ur Dalslandskommunernas kommunalförbund. Beslutet syftar till att skapa en gemensam utgångspunkt för samtliga ingående kommuner inför den kommande beredningsprocessen där ett beslutsunderlag ska ange förslag till framtida inriktning och former för samverkan i Dalsland. - Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att aktivt medverka i den beredningsprocess som ska vidta enligt ovan med övriga ingående kommuner och som ska leda fram till att beslut om framtida inriktning och former för samverkan i Dalsland kan underställas beslut i kommunfullmäktige under /Jonas Olsson, kommunsekreterare Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

233 Rådgivningsrapport Risk- och konsekvensanalys Lars Näsström Anders Törnqvist Martin Nyberg Christina Olsson November 2015 Dalslandskommunernas kommunalförbund

Verksamhetsplan, budget och mål 2016 Kommunstyrelsens förvaltning

Verksamhetsplan, budget och mål 2016 Kommunstyrelsens förvaltning TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-11-25 Kommunledningskontoret D.nr: 2015/14.041 Agneta Johansson Till Kommunstyrelsen Verksamhetsplan, budget och mål 2016 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Handlingsplan till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan 2016-2018

Handlingsplan till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan 2016-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-11-25 Kommunledningskontoret D.nr: 2015/314.041 Agneta Johansson Till Kommunstyrelsen Handlingsplan till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan 2016-2018 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018 Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22)

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) DALS-ED - DÄR DET GODA LIVET ERBJUDS Dals-Ed ska vara möjligheternas kommun där människor och näringsliv känner trivsel, trygghet

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42 Dokumenttyp: Nämndsplan Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Datum:2016-02-23 Mottagare: Berörda verksamheter Diarienr: KS/2016:42 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2016-2018

Läs mer

DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015

DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015 DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015 Förvaltning Finansiella budgetförutsättningar 2016-2018 Ansvarig Deadline - Standardkostnadsjämförelser Ekonomichef 2014-12-31 - Skatteunderlagsprognos Ekonomichef 2015-02-23

Läs mer

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö ÖSTERÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsens förslag (KS 93/2010) 1(5) Rev. 2010-03-16 Rev. 2010-03-24 Dnr. KS 2009.43 041 Vision 2020 för Österåkers kommun Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö Framtidstro

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Budget 2017, plan

Budget 2017, plan DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2016-01-08 Lars Hustoft D.nr: Budget 2017, plan 2018-2019 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-12-05 om delvis förändrad budgetprocess som i huvudsak

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2019 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Strategisk inriktning

Strategisk inriktning PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen

Läs mer

Handlingsplan 2017 till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan

Handlingsplan 2017 till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2016-11-28 Kommunledningskontoret D.nr: 2015-000314 Agneta Johansson Till Kommunstyrelsen Handlingsplan 2017 till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan 2016-2018 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Visioner och kommunövergripande mål

Visioner och kommunövergripande mål Kommunchef Ann Willsund ann.willsund@morbylanga.se Beslutande Kommunfullmäktige 114-08-29 1(5) Dnr /000686-010 Visioner och kommunövergripande mål 2020 Vision Mörbylånga kommun har en vision om framtiden.

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Resultat 2013 Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Trygghet... 5-6 Effektivitet... 7-10 Samhällsutveckling... 11-13 Kontaktuppgifter... 14 2 Inledning Kvalitet ur ett

Läs mer

Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018

Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018 Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018 Framgångsfaktorer Trygghet Hållbar tillväxt Möjliggöra upplevelser (inom natur, miljö, hälsa, fritid och kultur) Definition Upplevd och statistik trygghet

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Måluppfyllelse för strategiska områden

Måluppfyllelse för strategiska områden Kommunstyrelsen - Räddningstjänsten 2018-2020 Nämndens verksamhetsplan och budgetförslag 1. Måluppfyllelse strategiska områden 2012 2016 Måluppfyllelse för strategiska områden 2016 2015 2014 2013 2012

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

2015-11-23. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om effektmål 2016 för de egna verksamheterna enligt bilaga.

2015-11-23. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om effektmål 2016 för de egna verksamheterna enligt bilaga. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-11-23 Kommunstyrelsen Percy Carlsbrand Ekonomichef Telefon 08 555 010 10 percy.carlsbrand@nykvarn.se KS/2015:175 Effektmål 2016 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för valnämnden 2019

Verksamhetsplan och budget för valnämnden 2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Åsa Nilsson Bjervner Datum 2019-01-19 Diarienummer VLN-2018-0098 Valnämnden Verksamhetsplan och budget för valnämnden 2019 Förslag till beslut Valnämnden beslutar att

Läs mer

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET MARKARYDS KOMMUN 2014 Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina kommuninvånare en så

Läs mer

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Verksamhetsplan 2019 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Nämndens ansvar och uppgifter...3 3 Nämndens utvecklingsområden...4 4 Mål...6 4.1 Hög kvalitet...6 4.2 Stor valfrihet...7 4.3

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Värna demokrati, delaktighet och inflytande

Värna demokrati, delaktighet och inflytande Värna demokrati, delaktighet och inflytande 1. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Definition Kolada (U00412) Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Introduktion för chefer i Orsa kommun

Introduktion för chefer i Orsa kommun Introduktion för chefer i Orsa kommun Välkommen som ny chef i Orsa kommun! En nyanställning är en stor investering och vi ska ta hand om den nyanställda på ett bra och genomtänkt sätt genom att ha en planerad

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 1 VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2017 1 Inledning Från respektive nämnd i organisationen erhåller förvaltningschefen ett uppdrag i form av en nämndsplan. Planen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till Utveckling och ledning. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda prioriteringar

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2015-2018 Vårt uppdrag - vårt ansvar I ekokommunen Eslöv ansvarar Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för energi- och klimatarbete samt att tillgängliggöra och

Läs mer

FN 2018/303. Verksamhetsplan Fastighetsnämnd

FN 2018/303. Verksamhetsplan Fastighetsnämnd FN 2018/303 Verksamhetsplan 2019 Fastighetsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Nämndens ansvar och uppgifter...3 3 Nämndens utvecklingsområden...4 4 Mål...5 4.1 Hög kvalitet...5 4.2 Hög effektivitet...5

Läs mer

Kommunstyrelsens budgetdokument 2010

Kommunstyrelsens budgetdokument 2010 Kommunstyrelsens budgetdokument 2010 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning

Läs mer

Verksamhetsplan 2019 Kommunstyrelsen 1 (2) Verksamhetsplan Kommunstyrelsen 2019

Verksamhetsplan 2019 Kommunstyrelsen 1 (2) Verksamhetsplan Kommunstyrelsen 2019 Verksamhetsplan 2019 Kommunstyrelsen 1 (2) Verksamhetsplan 2019 Kommunstyrelsen 2019 2 (7) Innehållsförteckning 1 Nämndens uppdrag...3 2 Mål och aktiviteter...3 2.1 Effektmål...3 2.2 Aktiviteter...4 3

Läs mer

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Chefspolicy för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Chefspolicy för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 3 Den 2019-02-18 3 Dnr 2019/00027 Chefspolicy för Smedjebackens kommun s beslut Chefspolicy version 2019-02-05 för Smedjebackens kommun

Läs mer

Policy Arbetsmiljöpolicy

Policy Arbetsmiljöpolicy Policy Arbetsmiljöpolicy Fastställd av: KF 182 2016-11-22 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Policy Arbetsmiljöpolicy... 3 Omfattning... 3 Vem omfattas av policyn... 3 Definition av arbetsmiljö i denna

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Överförmyndarnämndens verksamhetsplan

Överförmyndarnämndens verksamhetsplan 1 (7) Dokumentnamn Verksamhetsplan 2018-2020 Dokumenttyp Plan för Överförmyndarnämnden Beslutad av Överförmyndarnämnden Beslutad Diarienummer ÖFN/2017:2006 Kontrollstation Överförmyndarnämnden Giltighetstid

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Strategi (Strategi, Plan, Riktlinje eller Regel) Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2019-03-25 70 Giltighetstid Tills vidare. Första

Läs mer

Årsredovisning verksamheter 2013 AME

Årsredovisning verksamheter 2013 AME Årsredovisning verksamheter 2013 AME AME, Årsredovisning verksamheter 2013 2(11) 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Kommunens arbetsmarknadsenhet bildades 1998 då det var ett faktum att arbetslösheten troligtvis skulle

Läs mer

1 (5) Delårsrapport Kommunstyrelsen. Datum Delårsrapport Kommunstyrelsen Tertial

1 (5) Delårsrapport Kommunstyrelsen. Datum Delårsrapport Kommunstyrelsen Tertial Delårsrapport 1-2016 1 (5) Kommunstyrelsen Datum 2016-05-18 Delårsrapport 1-2016 Kommunstyrelsen Tertial 1 2016 2 (5) 1 Årsprognos för nämndens driftresultat Årsprognos för nämndens driftresultat För kommunledningsförvaltningen

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Dnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Dnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige Dnr KK15/768 e-strategi för Nyköpings kommun 2016-11-08 Dnr KK15/768 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 3 Insatsområden... 5 Stärkt medborgardialog

Läs mer

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Christin Östbergh, Hans Juhlin 0455-303611, 303267 DIA 2012.3907 2012-11-19 Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 3. Undersökningar och resultat

Gemensamma planeringsförutsättningar Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 3. Undersökningar och resultat Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 3. Undersökningar och resultat 3. Undersökningar och resultat 3.1 Medborgarundersökningen I medborgarundersökningen

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Medarbetarskap i Umeå kommun Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Inledning Vi som arbetar i Umeå kommun har ett viktigt uppdrag: att bidra till ett gott liv i Umeå

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET MARKARYDS KOMMUN 2015 KOMMUNENS Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun KOMMUNENS Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Allmänt om projektet KKiK Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring

Läs mer

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2018 1 1 Verksamhetsområdets mål 3 2 Förutsättningar 4 3 Nulägesanalys 5 4 Verksamhetsmål, uppföljning och övergripande prioriteringar 7 4.1 Attraktiv

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning) Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Inriktningar effektmål 2016

Inriktningar effektmål 2016 1 (5) Datum CENTRALA FÖRVALTNINGEN Stab Administrativ controller Marie Löfgren 0224-361 11 marie.lofgren@heby.se Inriktningar effektmål 2016 Centrala inriktningar Heby kommun ska vara en trygg och säker

Läs mer