15/ Konvaljens vision 2011

Transkript

1 15/ Konvaljens vision 2011 På vår förskola arbetar vi för att skapa en trygg miljö där glädjen och delaktigheten främjar vänskap och förebygger kränkningar, diskrimineringar och trakasserier. Vi värnar om alla människors lika värde.

2 Ur skollagen: Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt, för vår gemensamma miljö, särskilt skall den som verkar i skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling (1 kap 2 9) Ur läroplanen för förskolan Lpfö-11. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Definition av begrepp: Diskriminering: Diskriminering är när förskolan på oskäliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Man kan dela in diskriminering i två grupper, direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering: När ett barn behandlas sämre än ett annat barn, tex att vi bara lyssnar på ett barn i en konflikt där två barn är inblandade. Indirekt diskriminering: När förskolan behandlar alla lika, så att ett barn kan bli missgynnat. Trakasserier: Är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. I förskolan är det både personal och barn som kan göra sig skyldig till trakasserier.

3 Kränkande behandling: är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till kränkande behandling. Definition av diskrimineringsgrunderna: Kön: Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet: Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning: Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. Funktionshinder: Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionshinder. Sexuell läggning: Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet samt heterosexualitet.

4 Kränkande behandling: Förskolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Denna diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. De bryter mot föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Ålder: Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla i förskolan om särbehandlingen har ett syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Nulägesanalys/kartläggning (Se till att alla diskrimineringsgrunderna är med. Se till att också själva verksamheten sätts under lupp.) Vi har genomfört föräldraenkäter under hösten 2010 där 47% av föräldrarna valde att svara.intervjuer med barnen i åldrarna 2-5 år. I enkätsvaren har vi funnit att föräldrarna inte upplever att barnen blir utsatta för kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar. I intervjuerna med barnen har det framkommit att samtliga intervjuade barn trivs och känner sig glad på förskolan, de problem de upplever är att de upplever sig utsatta för knuffar puttningar från de andra barnen. Alla barn upplevde att de hade kompisar att leka med och de flesta valde att vända sig till en pedagog för att få hjälp. De äldre barnen upplevde att de fick vara delaktiga i vad de vill göra under dagen på förskolan. De yngre var det många som inte svarade på den frågan. Vi ser att vi vill utvidga frågorna med en karta kompletterat med bilder för att de ska kunna peka ut platser som de tycker att de är trygga respektive osäkra vid. Vi kommer att genomföra observationer på avdelningarna under januari. Vi kommer också att genomföra en enkät till pedagogerna under januari. En ny enkät kommer att göras för barnen som komplement till IUP:n.

5 Kön- Flickor och pojkars lika rättigheter Mål: Alla ska ses som en unik person, oavsett kön. Vi pedagoger ska medvetet motverka de traditionella könsmönstren. Så här gör vi för att nå målen i det dagliga arbetet. Vi ser över material med ett genustänkande, tex erbjuder vi samma material till både pojkar och flickor.. Vi bemöter barnen positivt när de själva väljer att bryta det traditionella könsmönstret. Vi har ett normkritiskt tänkande när det gäller val av böcker in till avdelningarna. Vi använder benämningen snopp och snippa. Tidsplan: Kontinuerligt. Ansvar: All personal. Med personal menas: Förskollärare, barnskötare, outbildad, vikarie, kökspersonal, städ och vaktmästare. Vi kommer hädanefter att skriva endast all personal. Etnisk tillhörighet, religion,annan trosuppfattning Mål: Oavsett vilket hemspråk och etnisk härkomst barnen har så ska de känna sig trygga och stolta. Detta gäller även religion och/eller trosuppfattning. Så här gör vi för att nå målen i det dagliga arbetet:

6 Vi erbjuder hemspråkslärare. I samtal med barnen så uppmärksammar vi deras/ föräldrars hemland på ett positivt sätt. Vi låter barnen berätta, vi tittar på karta medmera. Tidsplan: Kontinuerligt. Ansvar: All personal. Funktions hinder: Mål: Alla barn ska kunna delta i aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Alla ska känna sig trygga och visa varandra respekt och hänsyn. Så här gör vi för att nå målen i vårt dagliga arbete: Genom att hela tiden utvärdera vår verksamhet ser vi till att den passar för alla barn oavsett funktionsförmåga. För barn med språkmässiga begränsningar, så som annat hemspråk, använder vi oss av tex bilder i samling och för att tydliggöra våra dagsrutiner. Detta gynnar alla barn och ingen behöver känna sig utpekad. Tidsplan: Kontinuerligt Ansvar: All personal Sexuell läggning hos anhörig: Mål: Varje barn ska känna sig stolt över sin familj oavsett konstellation. Så här gör vi för att nå målet i det dagliga arbetet:

7 I våra anhörigblanketter är pappa respektive mamma borttaget och ersatt med vårdnadshavare. Vid tillfällen som spontant kommer upp i vår dagliga verksamhet samtalar vi med barnen om olika familjebildningar/ sexuell läggning. Tidsplan: Kontinuerligt. Ansvar: All personal. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Mål: Vi arbetar aktivt med att varje individ ska kunna vara sig själva. Intressen, uttryck eller kläder påverkar inte hur vi bemöter barnet. Så här gör vi för att nå målet i det dagliga arbetet: Vi arbetar med barnen indelade i mindre grupper för att varje barn ska bli sedda och få komma till tals. Vi anpassar vårt arbete utifrån barnens kunskapsnivå och erfarenheter oavsett ålder. Tidsplan: Kontinuerligt. Ansvar: All personal. Ålder: Mål: Vi arbetar för att alla barn oavsett ålder ska vara delaktiga i verksamheten, som anpassas till en adekvat nivå. Vi gör ingen skillnad på barnens ålder utan ser till barnet och dess utvecklingsnivå. Så här gör vi för att nå målet i det dagliga arbetet: Vårt arbete planeras utifrån barnets kunskapsnivå och erfarenheter oavsett ålder.vi arbetar ofta med barnen i mindre grupper för att alla ska känna delaktighet och få känna att man lyckas.

8 Tidsplan: Kontinuerligt. Ansvar: All personal. Trakasserier/kränkande behandling: Mål: Vi arbetar aktivt med att varje barn utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och vilja hjälpa andra i sin omgivning. Att lära sig visa empati. Så här gör vi för att nå målet i det dagliga arbetet: Vi arbetar aktivt med att lära barnen att själva lösa konflikter, som kan uppstå i samspelet barn-barn. Vi finns alltid till hands för att hjälpa och vägleda och stötta i svårare situationer. Vi är tydliga med konsekvenserna av barnens handlande och är noggranna med att situationen blir löst på ett sånt sätt att alla parter blir nöjda. Vi uppmuntrar och berömmer barnens initiativ till att hjälpa varandra i olika situationer. Vi är observanta på om något/några barn blir bortvalda eller på annat sätt trakasseras,tex vid samling, utflykter eller vid lek (inte vill sitta bredvid, hålla i handen eller lägre status vid rollekar). Tidsplan: Kontinuerligt. Ansvar: All personal. Enkätundersökning till föräldrarna Vår sammanställning av enkäten till föräldrarna, där 47 % av föräldrarna svarade. Där framkom att ett barn (pojke 1-2år) upplevs blivit knuffad av andra barn två till fem gånger. Detta är något vi tittar på i våra observationer, i övrigt är vår tolkning att våra barn inte har utsatts för någon av diskrimineringsgrunderna.

9 Enkätundersökning till barn våren Vi har intervjuat barn i åldern 3-5 år. Pojkar: 1. Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Glad 10st Likgiltig 2st Ledsen 0st Flickor: Glad 8st Likgiltig 0 st Ledsen 1st 2. Har du något barn att leka med på förskolan? Pojkar: Alla svarar ja! Flickor: Alla svarar ja! 3. Vad tycker du är roligt att göra på förskolan, inne respektive ute? Pojkar: inne: pussla, bygga med lego, kaplastavar och klossar.pussla och lek med dinosarier och bilar.

10 Ute: Utflykt, lek med bilar, sandlådan, bygga koja, cykla, leka sjörövare. Vuxenstyrda lekar: under hökens vingar kom och kurragömma. Flickor: inne: Rita, barbie, slotten, pussla, leka i lekrummet (rollekar). Ute: gunga, sandelådan, bilar, banankull, leka i snön. 4. Vad tycker du är tråkigt att göra på förskolan? Pojkar: Inne: pussel, rita, arbetsuppgifter, pyssla, lyssna till bok. Flickor: Inne: Titta i böcker, bygga pärlplatta, pussla, spela spel på datorn, puttas, leka inomhus. Ute: Gunga! 5. När känner du dig glad? Pojkar: När jag leker, bygger pussel, när jag har en kompis, när jag får hjälpa till, när min vän är här. Flickor: efter mellis, när alla säger snälla saker, hela tiden, när vi leker roliga lekar tex kurragömma, när jag får leka med mina kompisar, när jag sjunger,när jag leker ute, på samlingen. 6. När känner du dig arg och ledsen på förskolan? Pojkar: När någon slåss eller sparkas, när någon är dum mot mig, när någon stressar mig,när kompisen inte vill leka med mig, när någon har tagit grejer av mig. Flickor: när jag har ramlat i gungan, när någon säger fula grejer,slåss, puttas. När någon har gjort illa mig, när jag inte vill sova. 7. Vad gör du när du känner dig arg och ledsen? Pojkar: går iväg, går och hänger med huvudet, ropar på fröken, då kommer mina muskler fram och då använder jag dom. Flickor: säger till en fröken, går ifrån, kramar min lillasyster, då gör jag annat.

11 8. Vill du prata med en vuxen när du är arg och ledsen? Pojkar: Ja! (två säger nej) Flickor: Alla svarar ja och en säger och barn. 9. Händer det att någon är dum mot dig på förskolan? Pojkar: 7st svarar ja. 2st svarar nej.2st svarar ibland. Flickor: 6st svarar ja. 2st svarar nej. 10. På vilket sätt har någon varit dum mot dig på förskolan? Pojkar: puttas, tar leksaker av mig, jag får inte vara med, när vi kastar snöbollar och det kom på kinden, slåss och sparkar Flickor: Slår mig, jag får inte vara med, puttas. 11. Får du välja själv vad du vill göra/leka på förskolan? Pojkar: 8st svarar ja. Nästan jämnt svarar en, en säger andra. Flickor: 7st svarar ja. En svarar ja, men inte alltid.

12