Yttrande över EU:s reviderade insolvensordning m.m. SOU 2016:17

Transkript

1 1(5) /112 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Stockholm Yttrande över EU:s reviderade insolvensordning m.m. SOU 2016:17 (Ju2016/01882/L2) Kronofogdemyndigheten tillstyrker generellt de förslag som utredningen lämnar. Myndigheten vill dock lämna följande synpunkter. Sammanfattning av Kronofogdemyndighetens viktigaste synpunkter Kronofogdemyndigheten önskar ett förtydligande i 7 i förslaget till lag om skuldsaneringsregister att Kronofogdemyndigheten ska underrätta Bolagsverket både avseende beslut om inledande och beslut om beviljande av skuldsanering. Bolagsverket borde kunna utfärda bevis om att skuldsaneringen är avslutad. Ett förtydligande behövs även angående från vilken dag gallringsfristen ska beräknas för uppgifterna i skuldsaneringsregistret. Är det från dagen då skuldsaneringen inleddes eller från dagen då den beviljandes? Sammanfattning av Kronofogdemyndighetens övriga synpunkter Valet av Bolagsverket som registermyndighet för skuldsaneringen är bra, men Insolvensregistret avseende stiftelser borde också föras av Bolagsverket. Kronofogdemyndigheten ser positivt på att utredningen förslag om att inte utnyttja undantag för att begränsa information. E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 1050 Esplanaden SUNDBYBERG SUNDBYBERG

2 2(5) De nya bestämmelserna avseende konkurs får en begränsad inverkan på konkursförvaltningen och konkurstillsynen i stort enligt Kronofogdemyndighetens bedömning p. i förslaget till förordning om ändring i förordningen (2005:1056) om kungörande och registrering av vissa insolvensförfaranden på sid 46 i betänkandet, respektive på sid 278 i författningskommentaren synes på grund av förbiseende fått olika lydelse. Kronofogdemyndighetens bedömning är att den kostnadsberäkning från november 2015 som gjordes på förfrågan från utredningen fortfarande är giltig. Skuldsanering Kronofogdemyndigheten ser positivt på att skuldsaneringsförfarandet ska ingå som ett av de svenska insolvensförfarandena, jämte konkurs och företagsrekonstruktion. Att det svenska skuldsaneringsförfarandet erkänns av andra medlemsstater i EU innebär en stor fördel för gäldenären genom att en del hinder kring resor, arbete och bosättning försvinner. Vidare bedömer myndigheten att det är positivt för enskilda skuldsaneringsgäldenärer, som inte bedriver näringsverksamhet, att omfattas av registreringskyldigheten i insolvensregistret. Det bidrar till att dessa får ett ökat skydd mot utländska borgenärer och underlättar möjligheten att på sikt bli skuldfri. Kronofogdemyndigheten välkomnar förslaget att Bolagsverket ska kunna utfärda bevis om att en person inte är föremål för skuldsanering. Det förekommer tämligen ofta frågor om Kronofogdemyndigheten kan utfärda sådana intyg. Ännu vanligare är att man vill ha någon form av intyg att skuldsaneringen är avslutad. Om Bolagsverkets utfärdande av bevis även omfattar sådana intyg (efter avslutad skuldsanering) skulle det vara till stor hjälp för många som genomgått en skuldsanering. Det vore önskvärt med ett förtydligande i 7 i förslaget till lag om skuldsaneringsregister att Kronofogdemyndigheten ska underrätta Bolagsverket både avseende beslut om inledande och beslut om beviljande av skuldsanering. Med nuvarande skrivningen kan det uppfattas som det bara är det senare beslutet som Kronofogdemyndigheten ska underrätta om.

3 3(5) I 8 står det i förslaget till lag om skuldsaneringsregister att Uppgifterna i registret ska gallras senast fem år efter den dag då skuldsanering beviljades eller, om en betalningsplan löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut. Under rubriken Hur länge ska informationen lagras anges att gallring ska ske fem respektive tre år efter att förfarandet inleddes eller när den fastställda betalningsplanen löpt ut. Eftersom detta är två olika tidpunkter, inledandedagen och dagen då skuldsanering beviljas bör ett förtydligande ske. Även i författningskommentaren på s. 269 står det att uppgifterna i skuldsaneringsregistret ska gallras senast fem år efter den dag då skuldsanering inleddes. Vad avser denna tid noterar Kronofogdemyndigheten att, enligt de nya reglerna i samband med den nya skuldsaneringslagen, det är den dag inledandebeslutet meddelades som styr när uppgift om skuldsanering ska gallras från kreditupplysningar (jmf 8 i förslaget om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)) till skillnad från idag då det är dagen för beviljande som styr gallringsfristen. Konkurstillsyn Den påverkan revideringen av förordningen kan komma att ha på konkurstillsynens arbete föranleds av de förändringar den innebär för konkursförvaltarnas arbete. För tillsynsmyndigheten torde det främst handla om höranden enligt 7 kap 10 konkurslagen. Antalet stiftelser som försätts i konkurs är få. Det rör sig om handfull ärenden per år. Mot den bakgrunden bör Bolagsverket få ansvaret för insolvensregistret även för stiftelser. Fördelen med en sådan lösning är att ansvaret för insolvensregistren inte delas mellan flera myndigheter. De nya bestämmelserna angående åtagande för att undvika sekundärt förfarande, ansökan om samordningsförfarande för koncern, ställningstagande till frågan om deltagande i sådant förfarande samt bedömning av samordnares förslag synes innebära åtgärder som fordrar både omfattande arbete och kvalificerade överväganden av förvaltarna. Detta kan förväntas påverka arvodena i de berörda konkurserna. Härutöver torde de ökade kraven på samarbete och kommunikation i denna typ av konkurser innebära visst merarbete för förvaltarna. De ovan nämnda åtgärderna framstår också som exempel på sådana viktigare frågor som förvaltarna ska höra tillsynsmyndigheten om enligt 7 kap 10 konkurslagen. Med

4 4(5) hänsyn till den väntade svårighetsgraden på frågorna kan det antas att varje enskilt hörande kommer att bli arbetskrävande för Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten delar dock utredningens bedömning att det sannolikt kommer att vara ganska ovanligt med parallella förfaranden i flera länder och att bestämmelserna angående samordnade förfaranden för koncerner kommer att användas i begränsad utsträckning vid svenska konkurser. Även om de nya bestämmelserna i dessa delar kan påverka en enskild konkurs i stor omfattning torde de således med hänsyn till det sagda få en begränsad inverkan på konkursförvaltningen och konkurstillsynen i stort. Verkställighet Kronofogdemyndigheten konstaterar att betänkandet inte innehåller några överväganden angående hur ändringarna i insolvensförordningen påverkar verkställighetsprocessen. Även om det hade varit välkommet att få detta belyst i betänkandet är Kronofogdemyndigheten medveten om att uppdraget inte uttryckligen omfattade verkställighetsfrågor p. i förslaget till förordning om ändring i förordningen (2005:1056) om kungörande och registrering av vissa insolvensförfaranden på sid 46 i betänkandet, respektive på sid 278 i författningskommentaren synes på grund av förbiseende ha fått olika lydelse. På sid 278 står att Bolagsverket ska underrätta Kronofogdemyndigheten om gäldenären har utmätningsbar egendom. I författningsförslaget på sid 46 nämns inte Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten antar att det är texten på sid 46 som är den korrekta. Ekonomiska konsekvenser för Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten gjorde en kostnadsberäkning i november 2015 på förfrågan från utredningen. Myndighetens bedömning är att den fortfarande är giltig. I den uppskattades kostnaderna för den reviderade insolvensförordningen tillsammans med utredningens förslag till 11 miljoner kr för införandekostnader och årliga kostnader på 5 miljoner kronor. Avslutningsvis vill myndigheten påpeka att ett beslut om genomförande av förslagen i Domstolsverkets och Kronofogdemyndighetens rapport En mer rationell konkurshantering (2013) kommer att öka kostnaden för den IT-utveckling som den reviderade insolvensförordningen,

5 5(5) tillsammans med utredningens förslag, kräver. I dagsläget är det svårt att beräkna med någon precision hur stor denna ökning blir. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rikskronofogde. Vid den slutliga handläggningen har också deltagit biträdande rikskronofogden Cecilia Hegethorn Mogensen och verksjuristen Stefan Berglund, föredragande. Christina Gellerbrant Hagberg Stefan Berglund