Granskning av Delårsrapport Region Gotland. Revisionsrapport. Anders Haglund Carin Hultgren Åsa Sandgren Sandra Volter.

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport Region Gotland Anders Haglund Carin Hultgren Åsa Sandgren Sandra Volter Region Gotland

2 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod 4 2 Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 5 Bedömning Resultatanalys God ekonomisk hushållning Finansiella mål 8 Bedömning Mål för verksamheten 10 Bedömning Nämndernas budgetuppföljning och prognos 10 Region Gotland

3 Sammanfattande bedömning har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande ges i den bedömning som lämnas till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är positivt med 103,8 mnkr, vilket är ca 1,0 mnkr bättre än motsvarande period föregående år. I resultatet ingår realisationsvinster vid försäljning av mark och fastigheter med ca 16,4 mnkr (28,5 mnkr), vilket kommer att avräknas resultatet i den balanskravsutredning som görs till bokslutet. Avstämning mot balanskravet görs för perioden, men inte i årsprognosen. Dock pekar den lämnade prognosen på ett positivt balanskravsresultat. Årsprognosen är positiv och uppgår till 85,0 mnkr, vilket är 83,0 mnkr bättre än budget. I prognosen saknas Hälso- och sjukvårdsnämndens statsbidrag avseende tillgängligheten, bidraget som är ca 17,0 mnkr. Den stora positiva budgetavvikelsen förklaras av återbetalning av försäkringspremien från AFA för åren 2007 och 2008 med ca 80,0 mnkr, skatteintäkter och bidrag beräknas bli 66,0 mnkr bättre jämfört med budget samtidigt redovisar nämnderna ett budgetunderskott som uppgår till -91,0 mnkr. Ett enstaka år med negativt resultat för nämnderna kan man klara av, men i ett längre perspektiv måste budgeten hållas för att de finansiella målen ska nås. Effekten av stoppaketet, som Regionstyrelsen beslutade i maj ( 129), är svår att bedöma. Av delårsrapporten framgår att såväl personalkostnader som konsultkostnader på regionnivå har ökat per 31 augusti, jämfört med samma period föregående år. Efter att delårsrapporten sammanställdes har nya prognoser avseende skatteintäkterna redovisats som innebär cirka 10 mnkr lägre skatteintäkter än vad som redovisas i delårsrapporten. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: Rapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed, utom vad gäller tidpunkt för aktivering av investeringar. Vi instämmer i Regionstyrelsens bedömning av att målen inom ekonomiperspektivet inte fullt ut kommer att uppnås och att åtgärder behöver Region Gotland 1 av 11

4 vidtas. Vi saknar dock en tydlig uppföljning av samtliga målvärden och graden av måluppfyllelse för de finansiella målsättningarna (målvärdena) inom ekonomiperspektivet för att kunna göra en fullständig bedömning. Det finns inte något som tyder på att måluppfyllelsen avseende verksamheten inte är förenlig med de av fullmäktige fastställda målen i budget Vi kan dock inte uttala oss om graden av måluppfyllelse då flera mål inte följs upp i delårsrapporten. Sammanfattning av övriga väsentliga iakttagelser som gjorts med anledning av granskningen av delårsrapporten. Tillgångar (exkl. fastighetsinvesteringar) aktiveras en gång per år vid följande årsskifte och inte i samband med att tillgången tas i bruk. Avsteget från god redovisningssed kommenteras i redovisningsprinciperna. Nämndernas resultat borde ha påverkats av kapitalkostnader i form av internränta och avskrivningar. Uppskattningsvis borde avskrivningskostnaderna vara ungefär 2-5 mnkr högre för perioden. En negativ resultatpåverkan med samma belopp. Region Gotland 2 av 11

5 1 Inledning 1.1. Bakgrund Kommuner och landsting är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen innebär därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 1.3 Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Interna regelverk och instruktioner Region Gotland 3 av 11

6 Fullmäktigebeslut 1.4 Metod Granskningen har utförts genom - analys av relevanta dokument - granskning av specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa en rättvisande redovisning - översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året - översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen - intervjuer med berörda tjänstemän - granskning av om måluppfyllelsen redovisas på sådant sätt att den ger fullmäktige tillräckliga förutsättningar för att bedöma periodens måluppfyllelse. Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen. Den är mer översiktlig och mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Region Gotland 4 av 11

7 2 Granskningsresultat 2.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari-augusti vilket är i överensstämmelse med KRL. I avsnittet för redovisning av det balanserade styrkortet Ekonomiperspektivet redogörs för periodens utfall, 104 mnkr. Positiva avvikelser utgörs av återbetalningen av försäkringspremie från AFA på cirka 80 mnkr och högre skatteintäkter än beräknat. Den främsta negativa är nämndernas budgetavvikelse på 59 mnkr. Regionens delårsrapport består förutom förvaltningsberättelse av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Drift- och investeringsredovisning presenteras per nämnd. Någon sammanställd redovisning upprättas inte i delårsrapporten, däremot redovisas halvårsbokslut för de hel- och delägda bolagen AB Gotlandshem, Gotlands Energi AB och Gotlands näringslivs- och etableringsservice AB (tidigare Gotlands Industrihus AB). För företagen Gotlands Stuveri AB, Stiftelsen Gotlandsmusiken samt Almi Företagspartner AB sker ingen redovisning med hänvisning till undantagsmöjlighet p.g.a. obetydlig omfattning. Undantaget gäller dock endast för upprättandet av den sammanställda redovisningen. Redovisningen av dessa verksamheter ska i dessa fall inskränkas till att göras inom ramen för den gemensamma förvaltningsberättelsen. Uppgifter om sjukfrånvaro redovisas för regionen (4,33 %) samt uppdelat på kön (män 2,94 % respektive kvinnor 4,77 %), vilket är i nivå med Vad gäller anvisningar och interna föreskrifter så har de distribuerats till förvaltningarna. Enligt anvisningarna ska även de hel- och delägda bolagen lämna in sina delårsbokslut till kommunen. Vi har granskat ett urval av specifikationer till balansposter samt de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt med följande undantag: Tillgångar (exkl. fastighetsinvesteringar) aktiveras en gång per år vid följande årsskifte och inte i samband med att tillgången tas i bruk. Vid delårsbokslut finns färdigställda investeringar, till ett värde av 110 mnkr, med i balansräkningen som tillgång genom manuell handpåläggning men avskrivning påbörjas inte förrän januari året efter. Avsteget från god redovisningssed kommenteras i redovisningsprinciperna. Region Gotland 5 av 11

8 Nämndernas resultat borde ha påverkats av kapitalkostnader i form av internränta och avskrivningar. Uppskattningsvis borde avskrivningskostnaderna vara ungefär 2-5 mnkr högre för perioden. Avseende löneskatt för upplupen avgiftsbestämda pensioner finns vissa oklarheter som kommer att redas ut till bokslut Bedömning I vår översiktliga granskning har det, med reservation för det som beskrivs i föregående stycke, inte framkommit några omständigheter som tyder på att kommunens delårsrapport inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Granskningen visar att kommunens föreskrifter och anvisningar ger förutsättning för att delårsrapporten ska uppfylla de krav som KRL ställer. Vi rekommenderar att kommunen ser över sina rutiner för aktivering för att få en mer korrekt hantering i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation. 2.2 Resultatanalys I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna 2012, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Resultaträkning Delår Delår Förändring Budget Prognos Förändring Delår 2012 helår 2012 helår 2012 helår 2012 Driftskostnadsnetto , ,6-53, , ,0 13,0 Avskrivningar -145,5-140,5-5,0-210,0-218,0-8,0 Verksamhetens nettokostnader , ,1-58, , ,0 5,0 Skatteintäkter 2 096, ,8 84, , ,0 62,0 Statsbidrag och utjämning 642,5 663,2-20,7 959,0 963,0 4,0 Finansiella intäkter 16,7 12,2 4,5 16,0 21,0 5,0 Finansiella kostnader -35,9-27,4-8,5-55,0-48,0 7,0 Resultat före extraordinära poster 103,8 102,7 1,1 2,0 85,0 83,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 103,8 102,7 1,1 2,0 85,0 83,0 Resultatet för perioden är positivt med 103,8 mnkr, vilket är ca 1,0 mnkr bättre än motsvarande period föregående år. I resultatet ingår realisationsvinster vid försäljning av mark och fastigheter med ca 16,4 mnkr (28,5 mnkr), vilket kommer Region Gotland 6 av 11

9 att avräknas resultatet i den balanskravsutredning som görs till bokslutet. Avstämning mot balanskravet görs för perioden, men inte i årsprognosen. Dock pekar den lämnade prognosen på ett positivt balanskravsresultat. Årsprognosen är positiv och uppgår till 85,0 mnkr, vilket är 83,0 mnkr bättre än budget. I prognosen saknas även Hälso- och sjukvårdsnämndens statsbidrag avseende tillgängligheten med, bidraget är ca 17,0 mnkr. Bidraget blev känt i ett sent läge och påverkar prognostiserat resultat. Den stora positiva budgetavvikelsen förklaras av återbetalning av försäkringspremien från AFA för åren 2007 och 2008 med ca 80,0 mnkr, skatteintäkter och bidrag beräknas bli 66,0 mnkr bättre jämfört med budget samtidigt redovisar nämnderna ett budgetunderskott som uppgår till -91,0 mnkr. Efter att delårsrapporten sammanställdes har Sveriges Kommuner och Landsting redovisat nya prognoser avseende skatteintäkterna, både för avräkning 2011 och intäkten Prognosen visar att skatterna inte ökar i samma takt som beräknades i augustiprognosen. För Gotland innebär det cirka 10 mnkr lägre skatteintäkter än vad som redovisas ovan och påverkar resultatet negativt med lika mycket. 2.3 God ekonomisk hushållning Delårsrapporten i Region Gotland är upprättad utifrån regionens styrmodell balanserat styrkort och utgår från perspektiven: Samhällsutveckling Brukarna/kunderna Processer Medarbetare Ekonomi 1 Regionfullmäktige har beslutat om ett koncernstyrkort för perioden och respektive nämnd har beslutat om nämndsstyrkort. Via styrkorten kommuniceras värderingar, vision, strategier och målbild för fem perspektiv som är gemensamma för hela koncernen. Under ekonomiperspektivet och målet Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv redovisas målen ur ett finansiellt perspektiv och uppföljningen av dessa. Övriga perspektiv presenteras utifrån en uppföljning av de mål och framgångsfaktorer som regionfullmäktige fastställt. Perspektiven brukare/kund och processer följs upp utifrån måluppfyllelse i båda perspektiven sammantaget. I delårsrapporten följs däremot inte samhällsperspek- 1 Här återfinns framgångsfaktorn God ekonomisk hushållning med tillhörande målnivåer ur ett finansiellt perspektiv. Region Gotland 7 av 11

10 tivet upp. Detta förklaras av att arbete pågår med att hitta former för hur detta perspektiv ska följas upp. Uppföljning sker i årsredovisningen. Medarbetarperspektivet följs först upp i årsredovisningen. Motivet till detta är att de medarbetarenkäter som ligger till grund för bedömningen genomförs under hösten Finansiella mål I delårsrapporten görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget Uppföljningen är inte fullt ut strukturerad och vissa målvärden följs inte upp inom ekonomiperspektivet och målet Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Nedan redovisas måluppfyllelsen för framgångsfaktorn God ekonomisk hushållning med tillhörande målnivåer ur ett finansiellt perspektiv. Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget Ett ekonomiskt resultat som långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaden 2. Utfall och prognos 2012 Resultatet för delåret är 103,8 mnkr och prognosen för helår är 85,0 mnkr 3. Den positiva avvikelsen förklaras i huvudsak av en återbetalning av försäkringspremie för åren 2007 och 2008 med ca 80,0 mnkr, som bokförts i sin helhet i perioden. Måluppfyllelse Resultat för delår innebär att målet uppfylls. Lämnad årsprognos pekar på att målet kommer att nås. 2. Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. Tydlig uppföljning redovisas inte i delårsrapporten. Målet följs inte upp i delårsrapporten. Av redovisningen som görs i delårsrapporten kan inte utläsas om målet kommer att uppnås eller inte. Investeringarna uppgår i perioden till 159 mnkr varav ca 49 mnkr avser pågående investerngar. Andelen skattefinansierade investeringar framgår däremot inte. Prognostiserade investeringar inklusive den affärsdrivande verksamhetens investeringar är 270 mnkr. 2 Budgeterade nettokostnader 2012 uppgår till 4 006,0 mnkr och ger ett ekonomiskt resultat på 80,1 mnkr. 3 Efter att prognosen tagits fram erhöll regionen uppgift om att HSN får statsbidrag (tillgänglighet) med 17 mnkr, vilket förbättrar lämnad prognos. Samtidigt innebär den senare skatteprognosen att regionen kommer att erhålla lägre skatteintäkter än vad som prognostiserades i delåret med ca 10 mnkr. Region Gotland 8 av 11

11 3. Bibehålla soliditeten på minst 45 procent och sätta av för att trygga framtida pensioner. Tydlig uppföljning redovisas inte i delårsrapporten. Av delårsrapporten framgår dock att soliditeten i delåret uppgår till ca 45 %, vilket innebär att målet uppfylls. Däremot redovisas inte uppgifter i delårsrapporten som möjliggör bedömning av måluppfyllelsen på årsbasis. Målet uppnås i delåret, men kan inte bedömas på årsbasis. 4. Nettokostnadsökningen i nivå med jämförbara kommuner/landsting i riket. Målet kan inte följas upp i delåret. Målet följs inte upp i delårsrapporten. Nettokostnadsökningen i perioden är knappt 2 % Av redovisningen som görs i delårsrapporten kan inte utläsas om målet kommer att uppnås eller inte. 5. Respektive nämnd har en buffert motsvarande 1 % av budgetramen. Endast två nämnder prognostiserar överskott vid årets slut. Resultat för delår innebär att målet inte uppfylls. Målet uppnås inte i delåret eller i lämnad årsprognos. 6. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. Lämnad årsprognos pekar på att målet inte heller kommer att nås på årsbasis. Någon mätbar uppföljning redovisas inte. Målet följs inte upp i delårsrapporten. Regionstyrelsen gör bedömningen att måluppfyllelsen för målet inom ekonomiperspektivet inte är tillräckligt bra utan att åtgärder behövs. I delårsrapporten redovisas inte samtliga målvärden och graden av måluppfyllelse, vilket försvårar denna bedömning. Åtgärdsplan har tagits fram genom Regionstyrelsen beslut i maj ( 129). Effekten av stoppaketet, som Regionstyrelsen beslutade, är svår att bedöma. Av delårsrapporten framgår att såväl personalkostnader som konsultkostnader på regionnivå har ökat per 31 augusti, jämfört med samma period föregående år. Bedömning Vår översiktliga granskning tyder på att måluppfyllelsen avseende verksamheten delvis är förenlig med de av fullmäktige fastställda målen i budget Vi instämmer i Regionstyrelsens bedömning av att målet inom ekonomiperspektivet inte fullt ut kommer att uppnås. Vi saknar dock en tydlig uppföljning av samtliga Region Gotland 9 av 11

12 målvärden och graden av måluppfyllelse för de finansiella målsättningarna (målvärdena) inom ekonomiperspektivet för att kunna göra en fullständig bedömning Mål för verksamheten Regionfullmäktige har fastställt strategisk plan och budget som innehåller en vision med mål, framgångsfaktorer och styrtal, sorterade utifrån ovanstående perspektiv. En del av dessa mål beskrivs och utvärderas i delårsrapporten. Regionstyrelsen redovisar däremot ingen sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen i perspektiven, brukare/kund och process, vilket framgår av delårsrapporten. Bedömning Vår översiktliga granskning tyder på att måluppfyllelsen avseende verksamheten delvis är förenlig med de av fullmäktige fastställda målen i budget Eftersom resultatet är blandat vissa mål (målvärden) har uppnåtts, andra inte och vissa har inte mätts kan vi inte göra en samlad bedömning av måluppfyllelsen. Vi har i dock inte funnit något som tyder på att måluppfyllelsen för de mål som följs upp inte är förenlig med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten i budget 2012, men kan inte uttala oss om graden av måluppfyllelse med ovanstående motivering. 2.5 Nämndernas budgetuppföljning och prognos Utfall per sista augusti och prognos för nämndernas driftredovisning 2012 visas i nedanstående tabell: Driftsredovisning per nämnd, mnkr Budget Delår Avvikelse Budget Prognos Avvikelse delår 2012 helår 2012 helår 2012 helår 2012 Regionstyrelsen 99,0 89,0 10,0 158,0 154,0 4,0 Tekniska nämnden 105,0 109,0-4,0 156,0 167,0-11,0 Byggnadsnämnden 13,0 15,0-2,0 20,0 22,0-2,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 8,0 6,0 2,0 12,0 10,0 2,0 Kultur- och fritidsnämnden 89,0 89,0 0,0 126,0 126,0 0,0 Barn- och utbildningsnämnden 667,0 668,0-1, , ,0-8,0 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 195,0 203,0-8,0 293,0 299,0-6,0 Socialnämnden 713,0 745,0-32, , ,0-30,0 Hälso-och sjukvårdsnämnden 790,0 814,0-24, , ,0-40,0 Verksamhetens nettokostnad 2 679, ,0-59, , ,0-91,0 Av tabellen framgår att avvikelsen i prognosen mot budget är negativ. Här är det Region Gotland 10 av 11

13 enligt vår bedömning viktigt att det långsiktiga arbetet med att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna fortsätter. Ett enstaka år med negativt resultat för nämnderna kan man klara av, men i ett längre perspektiv måste budgeten hållas för att de finansiella målen ska nås. Effekten av det beslutade stoppaketet är svår att bedöma. På regionnivå kan dock konstateras att såväl personalkostnader som konsultkostnader i per 31 augusti ökat jämfört med samma period föregående år. Tekniska nämnden där samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar den största negativa avvikelsen inom nämnden i delårsrapporten. Avvikelsen är hänförbar till Räddningstjänst, kollektivtrafik, samhällsbetalda resor samt mark och stadsmiljö. Någon närmare redogörelse om vad avvikelsen beror på redovisas däremot inte. Barn- och utbildningsnämndens underskott hänförs till att antalet barn inom förskola och fritidshem är fler än vad som beräknades då årets budget beslutades samt ökade skolskjutskostnader. Gymnasie- och vuxenutbildningen avvikelse förklaras främst av svårigheter att anpassa verksamhetsutbudet till minskande elevkullar. Socialnämnden redovisar att en ökad vårdtyngd inom äldreomsorgen med ökat behov av hemtjänsttimmar som kommit tidigare än beräknat. Samtidigt har utbetalt försörjningsstöd ökat och antalet barn och unga som placerats i familjehem har ökat. Hälso- och sjukvårdsnämnden har haft ökade kostnader som följd av ökat antal besök inom primärvård, somatik och psykiatri och fler dagar inom psykiatrin. Samtidigt har de effektiviseringar som beslutades i slutet av 2011 inte gett avsedd effekt Carin Hultgren Uppdragsledare/Projektledare Carin Hultgren Projektledare/Uppdragsledare Region Gotland 11 av 11