KÄLLARVÄGG MONTERINGSANVISNING

Transkript

1 KÄLLARVÄGG MONTERINGSANVISNING Schakt och dränering Schakta så djupt som figur 1 visar. Efter schaktningen bör schaktsidorna täckas med filterduken. Vid skarvar läggs filterduken omlott 250 mm. OBS! Schaktmassor bör placeras minst 1 m från schaktkanten om schakten är djupare än 1 m och även täckas med presenning vid risk för regn. Där markytan invid schakten behöver skyddas kan filterduk med fördel användas, även på gräsytor. Gräset klarar 1-2 veckor under duken. Åter ställningen av markytan underlättas härigenom betydligt. Vid tveksamhet om jordens bärighet under grundsulan utförs schakt med bankett utanför denna enligt Fig. 1. För byggnad med mer än två våningar utförs alltid schakt med bankett~ OBS! Om punktvisa vattenflöden påträffas vid schaktning kan ökade dräneringsåtgärder behövas. Vid osäkerhet kontakta leverantören. Figur 1 Schakt för dräneringsrör utförs med slänt från sula/grundmurs underkant i lutning 1:2 eller flackare. Schakt med brantare lutning kan ge upphov till marksättningar på grund av husets tyngd. Undantag enligt ovan. OBS! Man bör inte ta hänsyn till befintlig dränering om man inte med säkerhet kan avgöra att rören ligger tillräckligt djupt samt att dräneringen fungerar tillfredsställande. Gräv med maskin till rätt djup. På så sätt undviks mödosam och / eller dyrbar handschakt. När schakten är färdigställd skall fuktförhållandena för grundsulan kontrolleras. Gräv en liten provgrop in under grundsulan vid varje väggsida och kontrollera på vilken jordart gjutningen har utförts. Är materialet fuktigt och diffspärr (vanligen en asfaltpapp) saknas mellan grundsulans översida och grundmuren innebär detta att fukt sugs upp i grundmuren. Se vidare sid 4 o. 5. 2

2 Förbehandling av grundmur Rengör grundmurarnas utsida. Asfaltskikt tjockare än 0,2 mm (helt svarta) öppnas genom blästring, ytfräsning eller huggning med ex. vis handyxa. Asfalten avlägsnas till minst 30%, fläckvis från sulans underkant. Om grundsulan suger fukt enligt kontrollen på föregående sida avlägsnas % av gammal asfalt och andra täta material till 0,5 m över golvnivån och övrig yta till 30% enligt tidigare. Kom ihåg att uttorkningen blir större ju mindre asfalt det är på väggen. Sprickor i grundmur tätas med silikon, smärre ytskador lagas med lagningsbruk. Skador som kan påverka husgrundens bärighet åtgärdas enligt anvisning från kommunens byggnadsnämnd eller annan sakkunnig. OBS! Grundmurar av lättbetong och lättklinker (LEGA) skall vara slammade. Filterduk Filterduken skall ha en vikt av minst 135 g/m2 ex. vis TYPAR Vävda dukar skall ej användas. Täck schaktsidan ned till schaktbotten. Om schaktbotten är lös (ej gångbar) skall filterduken läggas över denna och täckas med minimum 50 mm makadam 8/12 eller likvärdigt material. Dränering Finns dräneringslager under betonggolv och grundsula skall detta anslutas till dränledningens kringfyllning. Dräneringsledningen skall läggas i underkant på dräneringslagret dock normalt minst 350 mm under källargolv, eller min. 100mm under u.k. grundsula. Se figur 2. Om grundsulan är djupare än 500 mm under golv, schaktas så djupt att dräneringsnivån kommer min. 500 mm under källargolvet. Undantag: 1. Byggnad grundlagd på träpålar. 2. Byggnad grundlagd på rustbädd av trä. 3. Område där grundvattennivån inte får sänkas m.h.t. omgivande bebyggelse. 4. Lermark som kan ge sättningar vid dränering enligt ovan. Figur 2 OBS! Om dräneringsdjup enligt ovanstående inte kan uppnås, kontakta leverantören. Detta är vanligt vid hus grundlagda på berg. Läggning av dräneringsledning och kringfyllning Dräneringsledningens nivå skall normalt vara enligt Ritn. 1 o.2 ( sid 9 o. 10. ) Dubbelväggig ledning typ AROT SKD 110 eller likvärdig skall alltid användas vid schaktdjup större än 1,0 meter. Schaktbotten avjämnas med makadam 8/12. Dräneringsledningen läggs normalt i lutning 5 mm/m och kringfylls med makadam 8/12. Om detta ej är möjligt kontakta leverantören. 3

3 Tätskikt Vattenavisande skikt (Asfalt, el. likn.) skall normalt ej användas eftersom dessa skikt hindrar uttorkning. När tillströmningen av markvatten bedöms vara stor och / eller vid djupare schakt än 3,0 m, bör i första hand en Ribbonmatta (rillad polyeten folie) placeras utanför ISODRÄNskivan. Ribbon mattan dras upp så högt att tillförsel av markvatten i större mängd inte kan ske över Ribbon-mattan. Om Ribbon-mattan täcks med filterduk erhålls även dränering av marken. Vid mycket djupa grunder skall filterduk alltid utföras utanför Ribbon-mattan så att skarvar i Ribbon-mattan ej tillför markvatten till ISODRÄN-skivan. Vid osäkerhet om markvattenförhållanden, så som vid kraftigt motlutande terräng kontaktas leverantören. Figur 3 Dimensionering av skivtjocklek och skivhårdhet För lämplig tjocklek på ISODRAN-skivan skall hänsyn tas till gällande energinormer, komfortkrav, dräneringskapacitet och aktuell fuktbelastning. Vid normala terrängförhållanden (plan terräng eller lutning från huset) kan ur dräneringskapacitetsynpunkt en 65 mm skiva användas ned ti111.5 m djup, och 100 mm ned till 2,5 m djup. Vid schakt djupare än 2,5 m skall hårdare skiva användas. Ur energisynpunkt rekommenderas alltid en 100 mm skiva mot uppvärmda lokaler, bostadsrum, kontor, dusch- o. tvättrum el. likn. En 65 mm skiva används främst mot icke direkt uppvärmda utrymmen som garage, förråd o. liknande. Invändig isolering under marknivån skall undvikas då den alltid höjer fukthalten i grundmuren. Finns invändig isolering skall den i första hand avlägsnas, i andra hand ökas ISODRAN-skivans tjocklek kraftigt för att undvika kondensbildning i grundmuren. Vid behov av förstärkt uttorkning pga fuktupptagning i sulor rekommenderas mm isolering oavsett lokal ( se fig.7). Vid osäkerhet om lämplig tjocklek och I eller volymvikt, kontakta leverantören. Fuktskydd och montering av ISODRÄN-skivan Skivorna bör monteras med förskjutna skarvar. ISODRÄN-skivorna kan punktklistras med 5 punkter per skiva, ca 40 mm i diameter. Det förutsätts då att väggen är någorlunda torr, slät samt dammfri. Alternativt kan en isolerhållare per skiva användas. Vid våt och kall väderlek rekommenderas alltid isolerhållare. De nedersta skivorna behöver som regel inte fästas mot grundmuren. Motfyll istället med makadam. Vid kapning av ISODRÄN-skivorna används fintandad fogsvans, elektrisk sticksåg el. liknande. Grundsulor grundlagda Då torrt (kapillärbrytande) material. Helt släta grundmurar utan utstickande grundsulor värmeisoleras enligt Fig. 4 och Ritning Nr 1. Figur 4 4

4 Vid utstickande grundsula bör montering ske enligt Fig. 5 samt Ritning Nr 2. Grundsulans ök skall alltid luta utåt exempelvis genom pågjutning med cementbruk. Min lutning 1:5. Figur 5 Montering kan även göras enligt Fig. 6. I detta fall skall hela grundsulan och grundmuren strykas med EP 21 eller 1 strykning kallasfalt till minst 100 mm över grundsulans ök. OBS! All tätning minskar.uttorkning därför är utförande enl. Fig 5 (Ritn. Nr 2) att föredra. Figur 6 Grundsulor grundlagda på vått (kapillärsugande) material.ex. vis lera. morän. bero el. liknande och i de fall där dräneringen ej kan läggas tillräckligt djupt. Vid stor tillförsel av fukt från marken under grundsulan är uttorkningen mycket viktig. För att maximera uttorkningen måste delar av det gamla tätskiktet tas bort (se förbehandling av grundmur). Isolertjockleken skall inte understiga 100 mm från grundsulans underkant till ca. 0,5m över innergolv. För hus grundlagda på extremt blöta och/eller kapillärsugande jordar rekommenderas minst mm isolertjocklek. Tjockare isolering ger större uttorkning. Någon garanti för att grundmur resp. golvvinkel skall bli helt torr kan ej ges. Sammangjutna golv och grundsulor kan i vissa fall ge alltför stora fukttillskott. OBS! Berg bör ej luta mot grundsula/vägg Se Ritn. Nr 3 Figur 7 Helt släta grundmurar utan utstickande grundsulor värmeisoleras enligt figur 7 alt. ritning Nr 3, även om dräneringsledningen kan läggas på rätt nivå. Utstickande grundsulor enl. fig. 8. 5

5 Vid utstickande grundsula skall isoleringen utföras enligt Fig. 8. Plastfolien hindrar vatten uppifrån att blöta ned grundsulan och ISODRÄN-skivorna under folien. Folien måste luta utåt och dras ut något i makadamlagret. Montera skivorna upp till mm under färdig markyta. Lossa filterduken från schaktsidorna, lägg den över makadamlagret och upp utanför ISODRÄN-skivorna. Se Figur 9. Håll upp duken med stödpinnar eller fäst den med fjädrande fästen i fasaden. Alt. kan spikar tryckas genom duken in i skivorna för att hålla duken på plats. Figur 8 Återfyllning För att undvika stora eftersättningar bör återfyllning ske i lager om ca. 0,3 m som packas noggrant. Återfyll mot filterduken med uppschaktade jordmassor dock ej sten eller jordklumpar större än 100 mm eller uppslammad jord (lervälling). Om nya massor behöver skaffas rekommenderas mosand. OBS! De översta 0,3 m skall. Alltid återfyllas med finkornig jord. Under hårdgjorda ytor fylls med packningsbar friktionsjord. Om både dränerande (grus, sten) och täta jordmassor används i återfyllningen i olika skikt skall överytan på de täta jordmassorna luta utåt ca 1 :2 från filterduken. Figur 9 Täcklist När ca 0,5 m av återfyllningen återstår monteras täcklisten över ISODRÄN-skivan, överlapp min. 50mm. Vid hörn läggs listerna omlott. Filterduksremsan fästs i täcklisten ex. vis med häftpistoloch fastsättes därefter tillsammans med täcklisten mot grundmuren enl. Fig. 10 eller Ritn. Nr 4. Viktigt är att den heltäckande filterduken ej fastsättes utan ligger löst under remsan. Täcklist och filterduksremsa spikas med spikplugg alt. pluggas och skruvas fast med c/c avstånd max 150 mm. Innan spikpluggarna trycks in helt läggs en sträng silikon mellan täcklisten och väggen. När täcklisten spikats/skruvats fast kontrolleras att silikonen tryckts upp längs hela täcklisten. Komplettera vid behov. Figur 10 OBS! Om täcklisten blir belägen lägre än enligt figur 10 skall motfylld väggyta över täcklisten skyddas med EP 21. Om täcklisten blir synlig skall kompletterande uppfyllning ske. Kontrollera samtidigt att täcklisten ej släppt från väggen. 6

6 OBS! För att undvika att ytvatten rinner in mot skivan skall jorden alltid vara uppfylld över täcklisten. Markytan planeras med lutning > 1 :20 till minst 1,5 m från grundmuren. lort med stora snömängder ökas lutningen. Marksättning efter återfyllning medför att komplettering måste ske med ny jord så att täcklisten alltid ligger under markytan. (Ritn. Nr. 4) Om grundmuren även isoleras över marknivå, utförs anslutningen mellan ISODRÄN-skivorna och sockelisoleringen. enligt figur 11 och ritning Nr 4. Täcklist är ej nödvändig då sockelisoleringen ansluter till ISODRÄN-skivan. OBS! ISODRÄN-skivan avslutas under markytan. Figur 11 Åtgärder vid anslutande murar Murar vid trappor, garageinfarter, soputrymmen, tankrum m.m. som ansluter till husgrunden drar ofta in fukt i grundmuren. Sådana murar skall därför åtgärdas på samma sätt som den övriga husgrunden till ca 1 m från huset. Se Fig. 12. Figur 12 Nytt källargolv Schakta ned mm under ISODRÄN-skivans underkant. Under golv på mark i bostadshus används normalt ISODRÄN-skiva 25 med tjocklek min. 100mm. Skall lastupptagande (bärande) väggar ställas på ISODRÄN-skivan måste leverantören kontaktas så att rätt hårdhet erhålles. Se Fig. 13. Typritning erhålls av leverantören. Lägg ut ISODRÄN-skivorna på ett avjämningslager av singel eller makadam 418 eller Om schaktbotten är lös läggs en filterduk och ett 50mm tjockt avjämningslager på denna innan ISODRÄN-skivorna läggs ut. En filterduk läggs även direkt ovanpå ISODRÄN-skivan innan armering och betonggjutning utförs. Mot befintlig grundmur läggs en fuktspärr av plastfolie. Platta på mark Begär separat redovisning av ISODRÄN-Ieverantören. Figur 13 OBS! Vid isolering av golv på mark är det mycket viktigt att rätt tjocklek och hårdhet på ISODRÄN-skivan erhålls. Rådgör därför alltid med leverantören om val av skiva. 7

7 Krypgrunder Begär separat redovisning av ISODRÄN-Ieverantören. Skydd mot markradon ISODRÄN-skivan är ett bra skydd mot markradon. Genom att lägga ISODRÄN- skivan under golv, kan man pga skivans öppna struktur undertrycksventilera ISODRÄN-skiktet ex vis via dräneringsledningarna varvid markradon hindras att tränga upp i rummet ovanför. Utläggningen av ISODRÄN-skivan sker på samma sätt som "Golv på mark" dock med tillägget att en åldersbeständig plastfolie, min 0.2 mm, läggs på marken innan ISODRÄN-skivan läggs ut. Plastfoliens skarvar läggs omlott min. 0.3 m. Rörgenomgångar tätas. Skydd mot radonhaltigt byggmaterial Höga radonhalter kan förekomma i främst murblock av lättbetong sk blå betong. En stor del av radonavgivningen från väggen sker genom diffusion (Fuktvandring). Genom att montera ISODRÄNskivan på utsidan av grundmuren ökar fuktvandringen och därmed transporten av radon ut mot marken. Förses dessutom insidan av muren med ett tätt ytskikt (plasttapet el. liknande) kommer den inåtriktade radonavgivningen att minska kraftigt. l detta fall är det mycket viktigt att rensa grundmurens utsida från asfalt och på så sätt maximera fuktvandringen utåt. Friläggs lättbetongytan skall denna slammas. Mer att läsa om detta finns i Radonboken, utgiven av Svensk Byggtjänst. Avledning av dagvatten Dagvatten från takytor kan normalt ledas ut direkt på marken via ränndal med lutning från huset eller till stenkistor. Samråd alltid med leverantören vid detaljutformningen. Undantag kan vara när husgrunden är grundlagd direkt på berg där tomtmarken består mest av berg i dagen, eller där normala dräneringsförhållanden inte föreligger. Vid minsta tveksamhet rådgör med leverantören. Lagring av skivor Vid förvaring utomhus skall skivorna lagras under presenning. Lösa skivor skyddas från nedsmutsning. Brand Var mycket aktsam vid arbete med öppen eld, slip och svetsarbete el. dyl. i närheten av ISODRÄN-skivan. Den skall som all cellplast aktas för öppen låga, gnistor etc. 8

8 9

9 10

10 11

11 12