Bokslut och verksamhetsberättelse 2014 för gymnasienämnden

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (3) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Bokslut och verksamhetsberättelse 2014 för gymnasienämnden Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner bokslut och verksamhetsberättelse år 2014 för gymnasienämnden och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till resultatöverföring. Sammanfattning Gymnasienämndens ekonomi är mycket god. Nämndens ekonomiska resultat 2014 är ett överskott med 12,1 mnkr. Främsta orsakerna till överskottet är lägre kostnader för vuxenutbildningen och att antalet gymnasiesärskoleelever blev färre än vad nämnden fått anslag för. Mycket glädjande för årets resultat är att samtliga enheter utom Sågbäcksgymnasiet redovisar ett positivt resultat Sågbäcksgymnasiet har bra ordning på sin ekonomiuppföljning orsaken till årets underskott för skolan går att härleda till renoveringen av Sågbäcksgymnasiet. Gymnasienämndens förslag till balanserat resultat är ett överskott på 14,7 mnkr. Den totala elevvolymen i gymnasieskolan minskar fram till 2016, inte bara i Huddinge kommun utan i hela Stockholmsområdet. Det låga antalet elever leder till hårdare konkurrens om gymnasieeleverna. När konkurrens hårdnar finns också risken att antalet elever kommer att minska i Huddinge kommuns skolor. Minskar elevantalet minskar också ersättningen till skolan vilket kan leda till behov av att anpassa organisationen för att hålla en budget i balans. Beskrivning av ärendet Efter årets slut ska nämnderna lämna en verksamhetsberättelse för det gångna året med beskrivning av uppfyllelse av mål, åtaganden och uppdrag. Fokus ska ligga på redovisning av resultat och analys av resultat. Verksamhetsberättelsen ska särskilt följa upp de mål och uppdrag som respektive nämnd lyft POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (3) fram i Verksamhetsplan Verksamhetsberättelsen biläggs tjänsteutlåtandet. Förvaltningens synpunkter Intäkter Till största delen kommer gymnasienämndens intäkter från försäljning av undervisning till andra kommuner. I övrigt är det statsbidragsintäkterna främst till vuxenutbildningen som genererar intäkter till nämnden. Kostnader Minskande elevkullar för gymnasieskolan gör att kostnaderna för köp av undervisning i gymnasieskolan har ökat marginellt sedan Främst höjda lärarlöner under 2014 har orsakat kostnadsökningen. Förslag till resultatöverföring Enligt ekonomistyrprinciperna har nämnd rätt att föra med sig över-/underskott till nästa år. Över-/underskott som ska föras över till nästa år prövas och beslutas av kommunstyrelsen, varvid hänsyn tas till nämndens utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Det överförda beloppet redovisas under posten eget kapital i balansräkningen, vilket innebär att nämndens ordinarie driftbudget inte förändras. Förvaltningens förslag till resultatöverföring och förändring av eget kapital är 0,1 mnkr från 14,6 mnkr 2014 till 14,7 mnkr Följande regler gäller vid hanteringen av gymnasienämndens eget kapital. Det maximala beloppet som nämndens eget kapital får uppgå till är tre procent av nämndens budgetomslutning för gymnasienämnden motsvarar det 14,7 mnkr. Det maximala överskottet en enhets eget kapital får uppgå till är fem procent av enhetens budgetomslutning. Beloppet som överstiger fem procent av enhetens budgetomslutning summeras under ledning/förvaltning. Gymnasieskolorna och VuxHuddinge är självständiga enheter och respektive rektor lägger förslag om hur överskotten ska användas alternativt hur underskottet ska finansieras. Gymnasieskolorna ska ses som delar i en koncern. Gymnasieskolornas koncernresultat ska inte vara negativt. Gymnasienämndens eget kapital delas in i tre delar. Del ett: Övrig ledning/förvaltning inklusive RCN ligger under verksamhetschefen, Del två: VuxHuddinge ligger under rektor och Del tre: Huddinges gymnasieskolor ligger under respektive rektor som ansvarar för sin gymnasieskolas resultat. Resultatet ska även ses som ett koncernresultat för alla skolorna tillsammans.

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (3) I övrigt följer nämnden de ekonomistyrningsprinciper som beslutas av kommunfullmäktige. Gymnasienämnden Resultat tkr Eget Kapital Övrigt ledning/förvaltning RCN 222 Komvux Grundläggandevuxenutbildning 736 Gymnasialvuxenutbildnig Svenska för invandrare 814 Huddingesgymnasieskolor Huddingegymnasiet Sjödalsgymnasiet Sågbäcksgymnasiet -696 Östra Gymnasiet Summa Huddingegymnasiet och RCN har betalt tillbaks sitt tidigare underskott och redovisar idag överskott för det egna kapitalet. För RCN, VuxHuddinge, Sjödalsgymnasiet och Östra gymnasiet uppgår det egna kapitalet till fem procent av budgetomslutningen. Gymnasienämndens eget kapital uppgår till tre procent av nämndens budgetomslutning. Jukka Kuusisto Utbildningschef P Joakim Graffner Gymnasiechef Bilagor Verksamhetsberättelse 2014 för gymnasienämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

4 GN-2014/453 Verksamhetsberättelse 2014 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy- vuxenheten FEBRUARI 2015

5 Innehåll Huddinges styrmodell... 3 Måluppfyllelse... 4 Förbättringsområden... 4 Årets händelser... 5 Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län 8 Gymnasienämndens mål och resultat... 9 Nöjda invånare... 9 Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Uppdrag från kommunfullmäktige... 43

6 Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra (Förbättringshjulet/PUFF). Arbetsprocessen tillsammans med den levande dialogen leder till ständiga förbättringar. I verksamhetsberättelsen för 2014 följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan I verksamhetsberättelsen beskrivs och bedöms måluppfyllelse för året. Utifrån resultat och bedömning föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Verksamhetsberättelsen med bedömning av måluppfyllelse blir då ett viktigt underlag för dialog och prioritering av förbättringsområden. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Det som utvärderas är hur väl nämnden har lyckats nå de mål för året som sattes i verksamhetsplanen. Underlag för bedömning är både resultat, utvecklingsåtaganden och uppdrag från kommunfullmäktige. Kriterier för bedömning av måluppfyllelse Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen Mycket god över den nivå som är planerad God i nivå med vad som är planerat Godtagbar under den nivå som är planerad, annat kan ha skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Ej godtagbar under den nivå som är planerad Som grund för bedömning används Resultat o o o Jämfört med etappmål Förändring över tid Jämfört med andra Kommunfullmäktiges generella uppdrag Analyser i verksamhetsberättelsen, inkluderar att ta hänsyn till annat som har skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Annat som förvaltningen/nämnden väljer som viktigt för bedömning av måluppfyllelsen GYMNASIENÄMNDEN 3

7 Måluppfyllelse Nöjda invånare Måluppfyllelsen inom området bedöms som helhet vara god. Huddinge kommun uppvisar goda enkätresultat i studerandeunderökningarna inom såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen och kommunen följer i stort samma svarsmönster som länet. Attraktiviteten hos gymnasieskolorna och deras program, mätt i form av söktryck, ligger i stort på samma nivå som föregående år. Hållbar samhällsutveckling Eleverna uttrycker inom såväl gymnasieskolan som inom vuxenutbildningen att de är trygga i sin skolmiljö. Skolorna har gjort stora framsteg i sitt egna systematiska kvalitetsarbete och elevernas och elevgruppernas resultat följs upp på ett bättre sätt som i sin tur gör att tidiga åtgärder kan sättas in. Gymnasiets kunskapsresultat kan inte jämföras med tidigare års resultat då årets åk 3 elever på gymnasiet är de första eleverna som tar examen enligt gy-11 systemet. Vid jämförelser med nationell statistik som publicerats av skolverket i december bedöms gymnasieskolornas resultat som helhet vara godtagbara. Vuxenutbildningen har ändrat sin kunskapsuppföljning från hel- till halvårsredovisning till följd av nya rutiner för statistikrapportering till SCB. Resultaten blir härmed inte jämförbara med tidigare år. Den nationella statistiken för vuxenutbildningen kommer inte att publiceras förrän sommaren 2015 och det är därför svårt att göra en tillförlitlig bedömning av resultaten. Utifrån tillgängligt material bedöms måluppfyllelsen inom vuxenutbildningen som god. Attraktiv arbetsgivare Gymnasieskolans och vuxenutbildningens samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, visar för året ett resultat på 70,7 vilket är en liten förbättring från förra året och strax över riktvärdet som är 70. Den totala sjukfrånvaron inom gymnasiet och vuxenutbildningen har ökat något jämfört med tidigare år, medan korttidsfrånvaron har minskat. Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är godtagbar. Sund ekonomi Bedömningen av gymnasienämndens ekonomi är mycket god. Enheterna har bra kontroll på sina löpande kostnader och vidtar de åtgärder som behövs för att klara målet, en ekonomi i balans. Samtliga enheter utom en har idag en ekonomi i balans. Resultatet för 2014 blev +12,1 mnkr. Sammanvägd bedömning Den samlade måluppfyllelsen för gymnasienämnden bedöms vara god. Förbättringsområden Utifrån bedömningen av årets måluppfyllelse redovisas här förbättringsområden som identifierats för ökad måluppfyllelse för kommande planeringsperioder. Det är tre områden nämnden särskilt vill prioritera; språkutveckling, matematik samt IT i undervisningen. Språket är grunden för allt lärande och har som sådant en särskild vikt inom all undervisning. Matematik är ett område där Sverige allt tydligare halkar efter när det gäller elevernas resultat i internationella jämförelser. De försämrade resultaten i matematik är inget Huddingefenomen utan samma tendens finns i hela riket. Nämnden har tidigare fattat beslut om e-strategi i utbildningen Här slår nämnden fast att alla enheter skall ha en handlingsplan för IT-utveckling med tillhörande kompetensutvecklingsplan. Nämnden ser det som viktigt att säkra likvärdigheten inom kommunens skolor både avseende tillgång till digitala verktyg för elever och personal och en tillräcklig kompetens hos personalen. Kunskapsresultaten för gymnasieeleverna behöver förbättras främst gällande andel elever som uppnår gymnasieexamen. Ett arbete behöver också fortgå gällande elevernas motivation och inflytande kommande år. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

8 Årets händelser Nedan följer en översikt över de händelser som skolorna lyfter fram från sin verksamhet. Det internationella arbetet beskrivs under rubriken Internationella aktiviteter. Alla skolor I mars deltog samtliga skolledare i Skolledarkongressen i Göteborg. I september, inför valet, genomfördes valdebatt och skolval på alla gymnasieskolor och inom vuxenutbildningen. Partierna fick också möjlighet att ställa upp bokbord på skolorna. För att informera om gymnasieskolorna och deras program genomfördes i oktober Gymnasiedagarna för kommunens ÅK9-elever i Huddingegymnasiets lokaler. Alla gymnasieskolor deltog också i den årligen återkommande Gymnasiemässan i Älvsjö i november. Kommunens lokala pedagogmässa, Huddinge Visar, anordnades av förvaltningen och genomfördes i Huddingegymnasiets- och Sågbäcksgymnasiets lokaler. Mässan blev en stor succé när alla kommunens lärare och skolledare minglade, gick på föreläsningar eller själva delade med sig av sina kunskaper till andra intresserade kollegor. Huddingegymnasiet Huddingegymnasiets största och viktigaste arbete detta år har varit skolans stora omställningsarbete, både med en anpassning av personalstyrkan och en bred satsning på modern forskningsbaserad pedagogik. Skolan fokuserar på formativt arbete med ett digitalt undervisningsstöd för alla (alla elever och lärare har var sin ipad och arbetar 1 till 1) och med ett anpassat schema. Genom att eleverna har färre ämnen igång samtidigt och ämnena får färre men längre lektionspass ges bästa tänkbara möjlighet för eleverna att nå så långt de kan. Detta förnyelsearbete ryms väl inom kommunens nya pedagogiska plattform som under året successivt introducerats hos skolans lärare. Skolan satsade lite extra på årskurs ettorna vid årets läsårsstart. En rolig och spännande eftermiddag på Sundby, full av tokroliga gemensamhetsskapande aktiviteter, avslutade de tre speciella introduktionsdagarna som eleverna fick vara med om som start på sina studier på skolan. Årets distriktsmästerskap i ishockey blev ett rent HGYderby, då skolans båda lag lyckades ta sig den långa vägen till final. Skolan kan härmed ännu ett år titulera sig Stockholms bästa hockeyskola. En annan stor framgång var när skolans tidning, HGY- Magazin, i år utsågs till Sveriges bästa skoltidskrift av juryn vid Svenska Tidskriftgalan. Huddingegymnasiet blev, under året, en av Amnestys Skolor för mänskliga rättigheter. Detta ligger i linje med skolans arbete för mänskliga rättigheter och för utvecklingen av skolans samhällsvetenskapliga program. Även i år arrangerade skolan en uppskattad temadag för de mänskliga rättigheterna, skolans MR-dag. Skolan har fortsatt att arbeta med frågor kring hederskultur och problematik kring ungdom, relationer och kärlek genom att samarbeta med Elektra, för åk1-eleverna, och genom projektet Kärleken är fri för åk2-eleverna. Författaren Jonas Hassen Khemiri gästade också skolan och hade ett litterärt samtal med eleverna. Inom ramen för samarbetet med Karolinska institutet genomfördes också i år en KI-dag. Årets tema var seende och sinnesintryck, en dag som gav många lärdomar. En förstelärartjänst för IT-i undervisningen inrättades under året. Sågbäcksgymnasiet Projekteringen av tillbyggnad av byggskolan inleddes i maj. En tävling för att byta namn på Sågbäcksgymnasiet utlyses under våren men utmynnade inte i ett namnbyte då många önskade att skolan skulle behålla sitt namn. Återflytt till Sågbäcksgymnasiets nyrenoverade lokaler, efter ett läsår i paviljonger, genomfördes i augusti och skolans lokaler återinvigdes under högtidliga former i november. Personalen har kompetensutvecklats inom Mental Health First Aid (MHFA) som är ett statsfinansierat program för att upptäcka och larma vid akut psykisk ohälsa. Elektraprojektet, mot hedersrelaterat våld, genomfördes med föreläsning och klassrumsdiskussioner för elever i årskurs 1 och introduktionsprogrammen. Kärleken är fri, teater med debatt, genomfördes tillsammans med alla elever i årskurs 2 och 3 samt med personalen. I projektet ingick även en utställning ordnad av Rädda Barnen, Polisen m fl. I oktober genomfördes Skolan möter hantverket på Skansen. Yrkesprogram/hantverksyrken från Sågbäcks- och Sjödalsgymnasiet visades för elever i ÅK 9 i hela Stockholms län. En skolpsykologtjänst inrättades under hösten vars hemvist är på Sågbäcksgymnasiet men vars arbete delas mellan GYMNASIENÄMNDEN 5

9 samtliga gymnasieskolor. Tre förstelärartjänster inrättades under året inom yrkesdidaktik, infärgning och IT i undervisningen. Sjödalsgymnasiet Skolan firade 20-års jubileum med aktiviteter för både elever och lärare. Skolans reception har byggts om och blivit mer funktionell och välkomnande. Sjödalsgymnasiet ansökte och beviljades statsbidrag för ett fjärde utbildningsår på teknikprogrammet, gymnasieingenjörsutbildning. Skolans elever har vunnit många priser under året. Friidrottarna tog hem en mängd medaljer på skol-sm, Hantverksprogrammets frisörelever hamnade på tredje plats på skol- SM i frisör och Sjödalsgymnasiet tog hem samtliga riskkapitalistpriser vid UFs lokala mässa. Två nya förstelärartjänster inrättades under året, en i språkutvecklande arbete och en i matematik och skolan blev 1:1 skola gällande digitala verktyg för eleverna. Författarbesök har genomförts på skolan av Jonas Hassen Khemiri. Skolan har förstärkt sitt arbete med utmanande klasser och ledarskapet i klassrummet. Under året har ännu en sektor fått föreläsningar, reflekterande diskussioner, lektionsbesök och återkopplingar gällande undervisningen. Målet är att all undervisande personal ska genomgå denna kompetensutveckling. Elevvårdsteamen (EVT) har ytterligare närmat sig arbetet i sektorerna och bildat lag som varje vecka träffas tillsammans med biträdande rektorerna, specialpedagogen och psykologen för att samla information och diskutera lösningar i elevärenden. Östra gymnasiet Skolan har ett högt söktryck. I augusti hade skolan 260 elever på reservlistorna och skolan försökte bereda plats åt så många som möjligt men alla kunde inte antas. Under sommaren byggdes ett nytt klassrum, på en uppehållsyta, för att på så sätt klara höstens schemaläggning. Under hösten ansökte skolan om att få statsbidrag för att starta ett fjärde år på teknikprogrammet och i mitten av december kom beskedet att det beviljats. Utmärkelsen till årets pedagog inom gymnasieskolan gick i år till en lärare inom skolans språkintroduktion. En tjänst som förstelärare i engelska och en inom gymnasiesärskolan inrättades under året. Skolan genomförde under vintern en omfattande kartläggning av elevernas frånvaro eftersom den var oroväckande hög, särskilt i åk 3. Ett nytt system för elevernas sjukanmälningar infördes och de första resultaten pekar på en minskad frånvaro. Flera nya flödesscheman har utarbetats. Bland annat har skolan i ett flödesschema förtydligat för coacherna (mentorerna) exakt när de skall agera vid frånvaro och hur CSN-rapporteringen skall ske. Mallen för utvecklingssamtal med eleverna har utvecklats och anpassats efter vilken årskurs eleven går i. För att öka arbetsron (utifrån elevenkäten) har Samhällsvetenskapsprogrammet infört tydligare klassrumsregler. Vissa lärare har fått nya uppdrag såsom en IT-inspiratör och en pedagogkonsult vars uppdrag är att göra lektionsbesök och därmed stödja lärarens ledarskap i klassrummet. Alla stödfunktioner har utbildats i kvalitetsteknik och har fått ett uppdrag att formulera ett årshjul med kvalitetsaktiviteter. Skolan har startat en matteklubb för logiskt begåvade elever där man sysslar med problemlösning. Ett samarbetsprojekt med KTH har också inletts för att få spetskompetens inom app-programmering. Skolan hade i mars besök av statsminister Fredrik Reinfeldt som höll tal till eleverna. Under hösten hade skolan också besök av andra politiker som ville intervjua elever och lärare om Ung företagsamhet. Som ett led i arbetet med att laga mer mat på plats och använda mindre halvfabrikat köpte skolan in en köttbullemaskin till köket och kan numera tillverka alla köttbullar, biffar och järpar på hemmaplan och därmed ha kontroll över innehållet. Vuxenutbildningen Grundläggande vuxenutbildning Under året har den grundläggande vuxenutbildningen fortsatt att uppnå goda resultat. Under årets första del erhöll 95 procent av eleverna minst betyget E (snitt för hela verksamheten). I matematik fick 100 procent av de studerande betyget E. Den goda måluppfyllelsen är ett resultat av strukturella förändringar (nya kursupplägg och timplaner) och ett idogt arbete kring att utveckla det formativa arbetssättet och anpassa undervisningen efter de olika elevgruppernas behov samt att ge stöd. Den goda måluppfyllelsen i kombination med ett mer dynamiskt kursutbud har lett till att genomströmningen av elever har ökat. Tiden som svenska som andraspråkselever behöver för att nå målen har minskat från 31 (2012) till 26 veckor (2014). Vidare har det, som en del i det språkutvecklande arbetet, skapats en bokcirkel som visat sig vara oerhört populär hos både lärare och elever. På frivillig basis träffas elever och lärare var tredje fredagseftermiddag och diskuterar en skönlitterär bok som de valt att läsa. Tillfället har visat sig vara en fantastisk möjlighet att utifrån litteraturen associera fritt och dra liknelser till egna erfarenheter. 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

10 Under våren tillsattes en förstelärartjänst i svenska som andraspråk. Under hösten har fokus legat på att samtliga ämnen skall utforma olika handlingsplaner utifrån uppgiftsåterkoppling. Dessa har sjösatts och utvärderats ämnesvis och resultatet ska presenteras i början av januari. Samtliga lärare i matematik ingår i kommunens matematiklyft. Det har tagit tid och kraft från lärarna men det har också gett enormt mycket, både för de enskilda lärarna och för utvecklingen av matematikundervisningen. Samarbetet med Nationalmuseum ses också som ett lyckat projekt och omfattar nu alla nivåer i svenska som andraspråk. Ett möte kring det fortsatta samarbetet har genomförts där Nationalmuseum är intresserade av att använda Vux Huddinge som en referensgrupp i utvecklingen av sin verksamhet för att nå ut till nya generationer svenskar. Gymnasial vuxenutbildning Samarbetet mellan BUF och SÄF gällande lärlingsutbildning har fortsatt under 2014 och ytterligare en grupp om 16 personer påbörjade sin lärlingsutbildning inom barnomsorgen i mars 2014 och förväntas vara klara den första juni Under november 2014 tog de två första grupperna som påbörjade sin lärlingsutbildning under 2013 inom SÄF och BUF sin examen. Det var totalt 26 personer som fick utbildning till undersköterska och barnskötare. Endast en person har gjort avbrott från denna utbildning och då på grund av familjeskäl. De studerande har fått möjlighet till tillsvidare anställning. De har utbildat sig utan stöd från Centrala studiestödsnämnden och flertalet har uppgivit att de har fått starkare självkänsla samt en tryggare och tydligare roll på sin arbetsplats. Andra områden inom vilka Huddingebor påbörjat lärlingsutbildning under 2014 är bland annat inom bygg, administration och handel. Sökta statsbidrag för 2014 gav möjlighet att bevilja yrkesutbildning till 128 personer. Ytterligare 342 personer har beviljats yrkesutbildning utifrån egen budgetram. Dessa positiva siffror innebär att fler personer fått möjlighet till arbete och egen försörjning. Hur många av dessa beviljade yrkesvuxutbildningar som lett till arbete kommer att redovisas i en uppföljningsrapport till Skolverket i mars Sfi Sfi har fram till 1 juli 2014 haft två upphandlade utbildningsanordnare Hermods och Competens. En ny upphandling i form av en tjänstekoncession gjordes under våren 2014 och tio stycken utbildningsanordnare blev godkända att bedriva sfi-undervisning åt Huddinge kommun fr. o m 1 juli Parallellt med arbetet att organisera samarbetet mellan dessa anordnare och Vux Huddinge pågick en avveckling av sfi på Competens och Hermods i Flemingsberg. Under augusti 2014 startade nio utbildningsanordnare sin undervisning och sfi-eleverna har nu fått ett bredare utbud av anordnare, ett flexiblare val och ett stort urval rent geografiskt att välja mellan. Det finns i dag utbildning i centrala Huddinge, Haninge, Flemingsberg, Skärholmen, Liljeholmen, Medborgarplatsen, Globen, Kista och Centrala Stockholm. Den tionde anordnaren startade sin verksamhet under oktober månad. Övergången till dessa tio anordnare har fungerat väl och nya administrativa rutiner har skapats. Kvalitetsarbetet har utvecklats och kommunicerats med samtliga anordnare och träffar med enskilda anordnare genomförs regelbundet och två gånger per år sker detta med samtliga anordnares utbildningsansvariga. En utbildning för sfi-elever inom restaurang/köksbiträde startade under augusti 2014, i samarbete med Sågbäcksgymnasiet. Utbildningen riktade sig till elever på sfi C- nivå. Nio elever påbörjade denna 20 veckors utbildning som omfattar yrkessvenska och gymnasiala yrkeskurser inom restaurangprogrammet. Utbildningen pågår och avslutas under februari Det har varit ett positivt samarbete som så här långt har gett goda resultat. En utvärdering kommer att göras efter utbildningens slut utifrån språkutveckling och huruvida utbildningen leder till arbete. Sfi hörsel Under året som gått har utbildningen för döva och hörselskadade haft ett fortsatt gott tillflöde av elever. Det är positivt att utbildningen har ett fortsatt gott renommé och att länets kommuner fortsätter att skicka elever till denna utbildning. Undervisningen bedrivs i små grupper i ämnen svenska för invandrare, matematik på grundläggande nivå och teckenspråk. Andelen elever som når kursbetyg har, efter genomförda förändringar om utökat antal studietimmar och stödtimmar, ökat något. Yrkeshögskoleutbildning En grupp medicinska sekreterare avslutades sin utbildning i november Samtliga kursdeltagare var erbjudna jobb vid kursslut. Antagningsprocessen för en ny kursomgång pågår vars kursstart är planerad till den andra mars Utbildningen är attraktiv med 145 sökande till 26 platser. Under hösten rekryterades en projektledare som har uppdrag att utveckla nya YH-utbildningar. Projektledaren startar sitt arbete i februari -15. GYMNASIENÄMNDEN 7

11 Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Barn- och utbildningsförvaltningen ska erbjuda utbildning som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen man bor. Vi uppmuntrar mångfald i bred bemärkelse och vi arbetar systematiskt för att ständigt utveckla vårt arbete. Föräldrar, barn och elever ska möta samma förhållningssätt kring pedagogik och ledarskap under hela sin tid i Huddinges förskolor och skolor. Vi ska rekrytera och behålla professionella pedagoger och skolledare och vi ska skapa stödjande lärmiljöer. På det sättet ska Huddinge vara en av de tre mest populära skolkommunerna i Stockholms län. För att uppnå detta har barn- och utbildningsförvaltningen arbetat fram en pedagogisk plattform där vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Under året har förvaltningen lagt stort fokus på arbetet med den pedagogiska plattformen som tydliggör vad varje elev ska möta i våra verksamheter varje dag. Vi har arbetat med workshops och lyft fram goda exempel kring den pedagogiska plattformen på våra chefsmöten under året. Alla skolledningar har fått i uppdrag att arbeta med tre kännetecken i den pedagogiska plattformen per termin på den egna enheten. Detta arbete kommer att följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet och på kommande chefsmöten. Arbetet med den pedagogiska plattformen ha fortlöpt enligt plan och bedöms nå önskade effekter på sikt. 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

12 Gymnasienämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget Målen är sammanställda i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt nämndens bedömning av måluppfyllelsen för året. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver måluppfyllelse och vilka åtgärder som vidtagits/planeras. Nöjda invånare Gymnasienämndens mål och resultat Nöjda elever, helhetsomdöme Gymnasieskolan i Huddinge kommun Mål Mått Resultat 1 Huddinge kommun VT14 Nationella program Stockholms län, VT14 Nationella program 2 Fler nöjda med skola Jag kan rekommendera min gymnasieskola till andra elever (andel nöjda, %) (Flickor/pojkar) Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever (andel nöjda, %) (Flickor/pojkar) 66 (65/67) 71 (70/72) 70 (71/70) 76 (77/74) Nöjda elever, helhetsomdöme Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildningen, folkbokförda Mål Mått Resultat 3 Huddinge kommun VT14 GrundVux Huddinge kommun VT14 GyVux Stockholms län, VT14 VUX totalt Fler nöjda med skola Jag kan rekommendera min skola till andra (andel nöjda, %) (Kvinnor/män) 74 (74/75) 74 (77/65) 78 (-/-) Nöjda elever, helhetsomdöme Svenska för invandrare (SFI), folkbokförda Mål Mått Resultat 4 Huddinge kommun VT14 SFI Stockholms län, VT14 VUX totalt Fler nöjda med skola Jag är nöjd och kan rekommendera min skola till andra (andel nöjda, %) (Kvinnor/män) 76 (75/77) 81 (-/-) 1 Resultat från elevenkäten åk 2 samt elevenkät introduktionsprogrammen. 2 Det saknas en enkät för introduktionsprogrammen på länsnivå vilket gör att jämförelser med länet inte är möjliga för dessa program. 3 Resultat från KSL:s länsgemensamma studerandeenkät till vuxenutbildningen. 4 Resultat från KSL:s länsgemensamma studerandeenkät till SFI. GYMNASIENÄMNDEN 9

13 Måluppfyllelse nöjda invånare Måluppfyllelsen inom området bedöms som helhet vara god. Huddinge kommun uppvisar goda enkätresultat i studerandeunderökningarna inom såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen och kommunen följer i stort samma svarsmönster som länet i stort. Attraktiviteten hos gymnasieskolorna och deras program, mätt i form av söktryck, ligger i stort på samma nivå som föregående år. God kommunal verksamhet Kvalitetsarbete Åtagande VP 2014: -För att skapa en likvärdighet håller en gemensam struktur för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens egna systematiska kvalitetsarbete att arbetas fram så att alla vid skolenheten, och aggregerat till centrala gymnasieavdelningen, skall kunna vara väl förtrogna med verksamhetens arbete och resultat. Ytterst syftar den gemensamma strukturen för skolornas systematiska kvalitetsarbete till att enheterna når de mål gymnasienämnden satt för sin verksamhet. -För att kvalitetssäkra och finna utvecklingsytorna enas skolorna om ett antal områden, strategier och indikatorer som vi, på vetenskaplig grund, vet gör skillnad för en ökad måluppfyllelse för våra elever och skolan. Dialogen kring dessa kvalitetsfaktorer ska sedan genomsyra skolans pedagogiska arbete ifrån klassrummet via arbetslaget till skolans ledningsgrupp och åter samma väg. Några exempel på sådana områden som redan identifierats är undervisningskvaliteten, skolan som en lärande organisation samt det pedagogiska ledarskapet. De verktyg/strategier som vi hittills enats om är t.ex. det inkluderande arbetet vid skolan för elever i behov av stöd och IT- som ett pedagogiskt verktyg. Även skolinspektionen och revisionens synpunkter beaktas i detta arbete. -Kommunens lednings- och informationssystem, LIS, behöver utvecklas för Vuxenutbildningen, Gymnasiesärskolan och Introduktionsutbildningarna så att verksamheternas resultat kan följa upp på ett lättare sätt. Systematiskt kvalitetsarbete En gemensam struktur för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens systematiska kvalitetsarbete har arbetats fram så att alla vid skolenheten, och aggregerat till centrala gymnasieavdelningen, skall kunna vara väl förtrogna med verksamhetens arbete och resultat. Inför varje delårsrapport och inför verksamhetsberättelsen lämnar skolorna ifrån sig ett material som följer en gemensam mall och ytterst syftar den gemensamma strukturen för skolornas systematiska kvalitetsarbete till att enheterna når de mål gymnasienämnden satt för sin verksamhet. Skolornas resultat följs även utförligt upp i kvalitetsdialoger med respektive skolas skolledning. För att ta reda på vad elever tycker gällande skolornas kvalitet genomförs årligen enkätundersökningar. Enkätundersökningar Från och med innevarande läsår ingår förvaltningen i ett regionalt samarbete, inom ramen för Kommunförbundet Stockholms län (KSL), gällande studerandeenkät för vuxenutbildningen och SFI samt för gymnasieskolans nationella program. Konsekvensen av detta är att enkätresultaten inte är jämförbara med tidigare års enkätundersökningar som genomfördes i egen regi. En utförlig redovisning av elevenkäten för gymnasiets nationella program och introduktionsprogram gjordes i delårsrapport 2. Vuxenutbildningens enkätresultat redovisas som först här i verksamhetsberättelsen då resultaten från Kommunförbundet Stockholms län, KSL, kom alltför sent för att bearbetas till delårsrapporten. Studerandeenkät inom vuxenutbildningen Bakgrundsfakta om enkäten För andra gången har Huddinge kommun, inom ramen för Kommunförbundet Stockholms län (KSL), deltagit i en länsgemensam enkätundersökning för studerande inom grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning samt för studerande inom svenska för invandrare. I jämförelse med förra årets undersökning, där kommunen uppnådde en låg svarsfrekvens på endast 48 procent, uppgick svarsfrekvensen i år till 55 procent. Det innebär att årets enkätsvar i större utsträckning kan anses vara tillförlitliga och därmed ligga till grund för det fortsatta kvalitetsarbetet. Trots att svarsfrekvensen var högre i år, varierade den kraftigt mellan olika respondentgrupper. För grundläggande vuxenutbildning (GrundVux) låg svarsfrekvensen på 78 procent och för den gymnasiala vuxenutbildningen (GyVux) på 45 procent. Högst svarsfrekvens, 92 procent, hade respondenter från yrkeshögskoleutbildningar medan distansstudenterna inom den gymnasiala vuxenutbildningen hade lägst svarsfrekvens (32 procent). Att arbeta för en ännu högre svarsfrekvens framöver ska därför fortfarande betraktas som ett förbättringsområde. Samtliga enkäter hade en svarsskala på 1 (stämmer inte alls) till 5 (stämmer helt) samt alternativet vet ej. Det fanns även ett antal påståenden som var formulerade som ja/nej-frågor. Enkäterna för den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen var identiska medan frågorna i sfi-enkäten delvis var annorlunda. Enkätsvaren har analyserats i form av andelen nöjda elever, andelen 4 och 5/alternativt andelen ja-svar, för varje påstående. Några jämförelser med förra årets enkät görs inte med anledningen av den då låga svarsfrekvensen. Några jämförelser med tidigare års enkäter kan inte heller göras eftersom både 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

14 påståenden och svarsskala har ändrats sedan kommunen ingick i det länsgemensamma samarbetet. Årets enkätresultat får därför betraktas som ett startår för framtida jämförelser. Observera att resultatanalysen som följer nedan endast gäller andelen nöjda respondenter folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett hos vilken utbildningsanordnare de studerat. Resultatanalys för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Totalt 1144 studerande, folkbokförda i Huddinge kommun, besvarade enkäten för den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen, nedan kallad VUX-enkäten, (852 kvinnor och 292 män). Respondenterna var spridda på 30 olika anordnare. 53 procent av respondenterna läste på Huddinge VUX, dvs. i egen regi. Resterande respondenter läste antingen i privat regi eller hos andra kommunala anordnare. Hos flertalet av de andra anordnarna läste endast en eller ett par folkbokförda, vilket innebär att det inte är meningsfullt att jämföra samtliga anordnare med varandra. 5 Resultatbearbetningen visar att de folkbokförda respondenterna är i princip lika nöjda oavsett om de läst i kommunens egen regi eller hos andra utförare därför har ingen djupare analys gjorts mellan dessa grupper. Sett till andelen nöjda i samtliga påståenden framkommer att de folkbokförda respondenterna överlag är nöjda. Tabellerna nedan visar vuxenutbildningens styrkor och svagheter, mätt i påståenden med högst respektive lägst andel positiva svar. Påståenden med högst andel positiva svar (%) Folk- Folkbokförda bokförda kvinnor, VUX män, VUX Jag behandlas bra av mina lärare Mina lärare berättar vad som krävs för att uppnå olika betyg Mina lärare förklarar så att jag förstår Länet, VUX totalt 83,8 80,5 84,0 77,6 72,6 76,0 77,9 70,9 77,0 Påståenden med lägst andel positiva svar (%) Folkbokförda kvinnor, VUX Jag får välja hur jag redovisar mina kunskaper Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen Folkbokförda män, VUX Länet, VUX totalt 56,9 55,5 54,0 66,0 60,6 71,0 69,1 61,6 68, procent av de folkbokförda VUX-respondenterna läste antingen på Huddinge Vux, InfoKomp AB eller Lärgården Utbildning. De folkbokförda respondenterna följer samma svarsmönster som länet i helhet. Något som är särskilt positivt är att andelen nöjda vad gäller påståendet Jag har bra kontakt med arbetslivet genom mina studier är högre bland de folkbokförda än i länet som helhet (68,0 respektive 59,0 procent). De tre påståenden där skillnaden mellan andelen nöjda i länet jämfört med kommunens folkbokförda är som störst presenteras i tabellen nedan. Påståenden med störst skillnad i andelen nöjda (%) folkbokförda jämfört med länet Länet, Folkbokförda VUX VUX totalt Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov 64,6 71,0 Jag kan rekommendera min skola till andra 74,0 78,0 Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått 72,1 76,0 Sett till enkätresultaten uppdelade på grupperna grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning framkommer däremot mer markanta skillnader, där GrundVuxrespondenterna (276 stycken) är betydlig mer nöjda än GyVux-respondenterna (868 respondenter). De påståenden där skillnaden mellan andelen nöjda på GrundVux jämfört med GyVux är som störst presenteras nedan. Påståenden med störst skillnad i andelen nöjda (%) GrundVux jämfört med GyVux Folkbokförda Folk-bokförda GrundVux GyVux Jag får välja hur jag redovisar mina kunskaper Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mer Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov Mina lärare förklarar så att jag förstår Länet, VUX totalt 75,4 50,6 54,0 85,5 66,4 71,0 79,0 63,5 68,0 75,4 61,2 71,0 84,1 73,6 77,0 Som framkommer av tabellen är det i påståenden som rör inflytandet och lärandet som GyVux-respondenterna känner sig mindre nöjda. Inflytande är ett viktigt område eftersom det bidrar till studentens studiemotivation. De folkbokförda respondenterna på gymnasial vuxenutbildning har inför denna resultatanalys delats in i kategorierna lärling (10 respondenter), yrkeskurser (388 respondenter), klassrum (468 respondenter) och distans (400 respondenter). Av dessa var lärlingarna i särklass de mest GYMNASIENÄMNDEN 11

15 nöjda respondenterna av alla i årets enkät, med mellan procent nöjda i 12 av 14 påståenden. Lärlingarna var även mer nöjda än länet totalt i samtliga påståenden. Notera dock att gruppen innehöll ett mycket lågt antal respondenter. Distansrespondenterna var de minst nöjda respondenterna, detta gäller i samtliga påståenden och även jämfört med länet totalt. Intressant här är att två av de påståenden där distansrespondenterna är minst nöjda är Jag behandlas bra av andra studerande (44 procent nöjda) samt Jag får välja hur jag redovisar mina kunskaper (38 procent nöjda). Förklaringen till det låga resultatet på det första påståendet är svårtolkat. En förklaring kan finnas i den miljö som finns på de forum där studenterna pratar med varandra samt i de grupparbeten studenterna bedriver. Redovisningsmöjligheterna blir mer begränsade vid distansundervisning jämfört med klassrumsstudier vilket förklarar att andelen nöjda är så lågt på det andra påståendet. Studenterna har själva valt att läsa på distans och därmed bör de vara införstådda med begränsningarna i redovisningsformerna. Vad gäller grupperna yrkeskurser och klassrum framkommer att båda respondentgrupperna följer samma svarsmönster och är ungefär lika nöjda. Särskilt positivt är att båda respondentgrupperna är mer nöjda än länet totalt i samtliga påståenden. Kvinnor och män inom vuxenutbildningen har samma svarsmönster vad gäller andelen nöjda och det är samma påståenden som ligger i topp och på botten. Till skillnad från gymnasiets åk 2-enkät, där pojkarna var de mest nöjda eleverna, är det istället kvinnorna som är mer, eller mycket mer, nöjda än männen. Nedanstående tabell visar de påståenden där skillnaden mellan andelen nöjda kvinnor och män är som störst. Påståenden med störst skillnad mellan könen (%) Folk- Folkbokförda bokförda kvinnor, män, VUX VUX Jag har bra kontakt med arbetslivet genom mina studier Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mer Jag kan rekommendera min skola till andra Jag är nöjd med den studieoch yrkesvägledning jag fått Länet, VUX totalt 71,6 55,3 59,0 73,5 63,7 71,0 76,3 67,5 78,0 74,2 65,8 76,0 Könsskillnaderna är större inom den gymnasiala än inom den grundläggande vuxenutbildningen. Inom ungdomsgymnasiet är pojkarna på yrkesprogrammen betydligt mer nöjda än flickorna. Inom yrkesvuxutbildningen kan det istället noteras att kvinnorna är mer, eller mycket mer, nöjda än männen. En förklaring till detta kan vara att kvinnorna inom vuxenutbildningen väljer yrkesutbildningar som direkt leder till arbete, medan männen väljer yrkesutbildningar där de efter avslutad utbildning måste genomföra ett visst antal arbetstimmar innan de kan bli anställda. Detta kan påverka respondenternas syn på hur bra utbildningen upplevs vara. Även inom grupperna klassrum och distans är kvinnorna mer nöjda än männen i de flesta påståenden. Resultatanalys SFI Totalt 363 studerande, folkbokförda i Huddinge kommun, besvarade SFI-enkäten (226 kvinnor och 137 män). Respondenterna var spridda på två olika anordnare samt SFI Hörsel. SFI Hörsel särredovisas dock inte här eftersom respondentgruppen endast innehöll två folkbokförda respondenter. 6 Sett till andelen nöjda i samtliga påståenden framkommer att även de folkbokförda SFI-respondenterna är nöjda. Nedanstående tabeller visar SFI-utbildningens styrkor och svagheter, mätt i påståenden med högst respektive lägst andel positiva svar. Påståenden med högst andel positiva svar (%) Mina lärare är bra mot mig Jag får den hjälp som jag behöver Mina klasskamrater är bra mot mig Mina lärare förklarar så att jag förstår Folkbokförda kvinnor, SFI Folkbokförda män, SFI Länet, SFI totalt 88,1 89,1 90,0 88,1 89,1 86,0 86,3 89,1 86,0 87,6 85,4 87,0 Påståenden med lägst andel positiva svar (%) Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna Det är arbetsro i klassrummet Folkbokförda kvinnor, SFI Folkbokförda män, SFI Länet, SFI totalt 58,0 56,2 66,0 71,2 75,9 64,0 74,8 75,4 73,0 Som framkommer av tabellen är andelen nöjda respondenter hög även bland påståendena med lägst andel positiva svar. De folkbokförda respondenterna följer samma svarsmönster som länet i helhet men har skattat sig mer nöjda än länet totalt i flera påståenden. Framför allt i påståendena Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på 6 Generellt om SFI Hörsel kan dock sägas att respondenterna är mycket nöjda och de följer samma svarsmönster som SFI folkbokförda totalt. Andelen nöjda varierar mellan procent i de flesta påståenden. Endast i påståendet Mina lärare berättar vad jag måste kunna för att få betyg avviker SFI Hörsel markant negativt jämfört med övriga SFIrespondenter (46,4 procent nöjda jämfört med 82,1 procent nöjda i SFI folkbokförda totalt). 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

16 lektionerna (73,0 procent, länet 64,0 procent) samt Jag vet vem jag ska prata med om jag vill klaga på något i skolan (77,1 procent, länet 71,0 procent). Endast i påståendet Jag är nöjd med studie- och yrkesvägledningen på min skola avviker de folkbokförda respondenterna mer markant negativt i jämförelse med länet totalt (57,3 respektive 66,0 procent). Männen är mer nöjda än kvinnorna, men skillnaderna är små. Det finns endast tre påståenden där skillnaderna kan anses vara mer än marginella, dessa presenteras i tabellen nedan. Detta kan jämföras med grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, där skillnaderna mellan könen är betydligt större. Påståenden med störst skillnad mellan könen (%) Jag vet vem jag ska prata med om jag vill klaga på något i skolan Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna Mina klasskamrater är bra mot mig Folkbokförda kvinnor, SFI Folkbokförda män, SFI Länet, SFI totalt 74,8 81,0 71,0 71,2 75,9 64,0 86,3 89,1 86,0 Samtidigt som de folkbokförda SFI-respondenterna är mer nöjda med sina möjligheter till inflytande än länet totalt, är det också i påståendena om inflytande som skillnaderna mellan könen är som störst, ett mönster som framkommit även inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Kvinnorna är istället mer nöjda än männen i påståenden som rör lärandet, exempelvis Mina lärare förklarar så att jag förstår (87,6 respektive 85,4 procent) samt Mina lärare gör så att jag vill lära mig mer (87,2 respektive 85,4 procent). De SFI-studerande, studerade antingen hos Hermods (192 respondenter) eller Competens (128 respondenter). En jämförelse mellan dessa två utbildningsanordnare visar att respondenterna på Hermods, med utbildning för lågutbildade, var mer eller mycket mer nöjda i nästan alla påståenden jämfört med Competens, som hade utbildning för högutbildade. Detta kan bero på att de mer högutbildade ställt högre krav på sin utbildningsanordnare eller att de två olika anordnarna erbjudit olika hög kvalitet på sin verksamhet. Jämförelse mellan VUX- och SFI-enkäterna En totaljämförelse mellan SFI-enkäterna och VUX (grundoch gyvux)-enkäterna är inte möjlig eftersom flera påståenden är olika och vissa påståenden formuleras olika i de två enkäterna. Väljs de påståenden ut som är avsedda att mäta samma sak framkommer att SFI-respondenterna är mer nöjda än VUX-respondenterna i 9 av 11 påståenden. Endast i påståendet Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått är VUX-respondenterna betydligt mer nöjda (72,1 respektive 57,3 procent). Av tabell nedan framgår de påståenden där skillnaderna mellan VUX- och SFI-enkäterna är som störst. Påståenden med störst skillnad i andelen nöjda (%) VUX (grundvux och gyvux) jämfört med SFI Folkbokförda VUX Länet totalt, Länet totalt, VUX SFI Folkbokförda SFI Jag får det stöd jag behöver/jag får den hjälp som jag behöver 68,7 72,0 86,0 88,4 Jag behandlas bra av andra studerande/mina klasskamrater är bra mot mig 69,8 69,0 86,0 87,3 Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mera/mina lärare gör så att jag vill lära 71,0 71,0 86,0 86,5 mig mer Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått/jag är nöjd med studie- och yrkesvägledningen på 72,1 76,0 66,0 57,3 min skola Mina lärare förklarar så att jag förstår 76,1 77,0 87,0 86,8 Sambandsanalyser vad påverkar elevers vilja att rekommendera sin skola? Ett sätt att följa upp påståendet Jag kan rekommendera min skola till andra elever, är att undersöka vilka andra påståenden som det korrelerar positivt med. Det ger en anvisning om men inte en uteslutande förklaring till vilka faktorer eleverna anser vara viktiga för att de ska kunna rekommendera sin skola. Tabellen nedan anger vilka påståenden som har starkast samband med elevernas vilja att rekommendera sin skola. En korrelationskoefficient (r) på +1 innebär maximalt positivt samband. Inom grundläggande vuxenutbildning är det påståenden som rör inflytandet som har starkast samband med respondenternas vilja att rekommendera sin skola. Detta förhållande gäller oavsett kön, men har starkare samband bland männen. Exempelvis har påståendet Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen ett r-värde på 0,8 bland männen, att jämföra med 0,46 bland kvinnorna. Inom gymnasial vuxenutbildning är det däremot påståenden rörande lärandet och lärandemiljön som har starkast samband med viljan att rekommendera sin skola. Detta gäller även för SFI-respondenterna och oavsett kön. Bland SFI-respondenterna har även påståenden som rör studier- GYMNASIENÄMNDEN 13

17 nas inverkan på framtiden haft starka samband med viljan att rekommendera sin skola. Sambandsanalys, folkbokförda Folkbokförda grundläggande VUX Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen 0,52 Mina lärare förklarar så att jag förstår 0,52 Jag får välja hur jag redovisar mina kunskaper 0,48 Folkbokförda gymnasial VUX Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mer Kommunens lednings- och informationssystem, LIS För att underlätta skolornas arbete med att följa upp resultat och därmed fullfölja skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete, pågår ett kontinuerligt arbete med att ta fram och utveckla lättillgänglig statistik i kommunens lednings- och informationssystem (LIS). I dagsläget saknas statistik gällande vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan samt introduktionsprogrammen. Att utveckla LIS, för att få med dessa utbildningar, är ett angeläget och prioriterat arbete. Arbetet med att få in gymnasiesärskolans resultat i LIS påbörjades under hösten. En referensgrupp från förvaltningen och verksamheterna har skapats för att ta fram bra mått och säkerställa korrekt data. Ett förarbete krävs i datasystemet Procapita för att ett rapportbygge ska vara möjligt i LIS. Detta arbete har påbörjats. Inom vuxenutbildningen har ett arbete med att ta fram rutiner för att korrigera data i Procapita pågått under hela hösten. En konsult från Tieto har varit inblandad i detta arbete. I slutet av året arbetade vuxenutbildningen fram mått och definitioner. Arbetet med att färdigställa rapporterna och kvalitetssäkra dem gentemot nationell statistik fortsätter in på det nya året. r 0,68 Jag får det stöd jag behöver 0,66 Mina lärare förklarar så att jag förstår 0,64 Folkbokförda SFI SFI-studier gör det lättare att studera vidare 0,58 SFI-studier gör det lättare att få arbete 0,57 Jag får den hjälp jag behöver 0,54 Mina lärare berättar vad jag måste kunna för att få betyg 0,54 Under våren togs resultatrapporter fram för gymnasieskolans nationella program enligt GY11. Dessa behöver ses över och kvalitetssäkras gentemot den nationella statistiken. Detta innebär att både mått och statistik ska kontrolleras för att säkerställa att korrekta nationella jämförelser kan göras framöver. Skolverket publicerade delar av den nationella statistiken för elever med avgångsbetyg i december, men fullständiga uppgifter om betyg från gymnasieskolan våren 2014 kommer att publiceras först i mitten av februari Kvalitetssäkringen kommer därför att pågå en bit in på det nya året. Rapporter för avhopp och byten har tagits fram i LIS för introduktionsprogrammen och gymnasiets nationella program. Dessa rapporter förutsätter att rådata, gällande avhopp och byten, läggs in korrekt av skolorna i Procapita. Processen Från beställning till LIS är en av de processer som en grupp medarbetare arbetar med inom ramen för kommunens pågående processutvecklingsprogram. Målet är att arbetsgången för att publicera statistik i LIS ska bli mer tydlig och effektiv. E-förvaltning Åtagande VP 2014: Under 2014 kommer förvaltningen att arbeta för att effektivisera de befintliga e-tjänsterna så att de blir mer automatiserade i det interna arbetet. Det rör ansökan om konto skola 24, ansökan om skolskjuts och ansökan om modersmålsundervisning. Även tjänsten ansökan till vuxenutbildningen behöver ses över och automatiseras. Arbetet för att utveckla befintliga e-tjänster har påbörjats. Under året startade flera processutbildningar i kommunen varav en berör e-tjänsten skolskjuts. Syftet är att effektivisera processen. Utbildningen är klar i mars och förbättringar beräknas vara genomförda till sommaren. Sociala medier Åtagande VP 2014: För att öka förståelsen för vikten av professionellt hanterande av sociala medier ska ett internt förankringsarbete ske under första halvan av Förvaltningen ska även ta fram en plan för hur vi ska arbeta med sociala medier utifrån våra prioriterade områden språkutveckling, matematikutveckling och ITutveckling för lärande. Förvaltningens arbete med sociala medier är tätt förknippat med varumärkesarbetet, och vårt sätt att hantera dessa kanaler speglar i hög utsträckning hur vi lever upp till våra kärnvärden. Under våren har förvaltningens ledningsgrupp fått en genomgång av kommunikationsenhetens planer för och arbetet med sociala medier. Detta för att skapa en samsyn i hur vi hanterar sociala medier samt för att skapa förståelse för vikten av snabbhet när vi hanterar frågeställningar i desamma. Målet var att under hösten genomföra en utbildning för samtliga chefer inom förvaltningen. Denna utbildning flyttas fram och planeras att ske under våren VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

18 I september lanserades Pedagog Huddinge en ny webbplats för pedagoger i Huddinge kommun. På webbplatsen samlar förvaltningen information om utvecklingsprojekt och forskning som sker i kommunen och ute i världen, men också berättelser om konkreta metoder, synsätt, arbetssätt och projekt som kommunens pedagoger med god framgång driver. Detta för att på sikt jobba för en dela-kultur och en vi-känsla som uppmuntrar till att dela med sig och inspireras av andra och varandra. Under året har tio bloggar startas upp på webbplatsen. Det är pedagoger, skolledare och andra medarbetare inom förvaltningen som bloggar. Dessutom finns artiklar, filmer samt länkar till dokumentation på webbplatsen. Arbetet med att lyfta fram Huddinge skolors arbete inom de prioriterade områdena fortsätter under Valfrihet med kvalitet Efterfrågan av högkvalitativa program Åtagande VP 2014: På uppdrag av gymnasiechefen arbetar, en kommunikatör på förvaltningen tillsammans med informatörerna på respektive gymnasieskola, med att ta fram en tydlig profil för varje skola som kan användas för att särskilja skolorna från varandra och därigenom underlätta elevens fria val. En tydlig profil minskar risken för att eleven initialt gör ett felaktigt val, något som kan leda till svårigheter för såväl elev som skola. Ett led i att kunna göra ett klokt val av utbildning är Gymnasiedagarna där elever i grundskolan bjuds in för att få veta mer om vilka utbildningar de olika skolorna erbjuder. Profilarbetet har pågått under året på respektive skola i samarbetet med kommunikatör på BUF och den slutgiltiga profilen färdigställs Profilen tydliggör för målgruppen vilken typ av skola det är och ska underlätta för dem i deras gymnasieval. Profilen ska vara tydlig i samtliga kommunikatörsinsatser som skolan genomför under året. Under hösten 2014 lanserades Gymnasieval Huddinge, en webbplats som är riktad till ungdomar som ska välja till gymnasiet. Den har ersatt tidigare trycksak. En webbplats går enklare att hålla uppdaterad, är mer miljövänlig och mer kostnadseffektiv än en trycksak. På webben presenteras gymnasieskolorna, deras utbud och olika profileringar. Webbplatsen är responsiv och nås från smarttelefon, surfplatta eller dator. Kommunikatören på BUF har fortsatt arbetet med marknadsgruppen, som består av marknadsföringsansvarig från varje gymnasieskola. I gruppen planeras gemensamma projekt, såsom Gymnasiemässan och de lokala Gymnasiedagarna. Gruppen diskuterar också hur de kan arbeta vidare med sociala medier. Översyn av Samverkansavtalet Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har haft i uppdrag att genomföra en översyn av nuvarande samverkansavtal för länets gymnasieutbildningar. KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde i augusti att rekommendera kommunerna i samverkansområdet att teckna ett nytt samverkansavtal. Rekommendationen avsåg ett reviderat samverkansavtal, en modell för gemensamma programpriser, en länsprislista för 2015 (inklusive en modell för uppräkning) samt en modell för strukturtillägg och finansiering av denna. Avtalet togs upp som ett separat ärende vid novembernämnden och avtalet antogs med vissa förbehåll. Gemensam vuxenutbildningsregion - Brett utbud av utbildningar Åtagande VP 2014: Under året kommer vi att verka för en gemensam vuxenutbildningsregion utifrån de ställningstagande som nämnden fattar beslut om vid novembernämnden. Arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion har pågått under lång tid inom ramen för samarbetet inom Kommunförbundet Stockholms län. Förutsättningarna för en länsgemensam vuxenutbildningsregion har dock förändrats under 2014 beträffande en länsgemensam upphandling, därför har istället ett delregionalt samarbete inletts. Ett samarbete mellan de södra Södertörnskommunerna har påbörjats gällande en gemensam upphandling av den gymnasiala vuxenutbildningen. Likvärdig behandling Likabehandlingsarbete Åtagande VP 2014: Varje skola redogör för sitt arbete med sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling i samband med delårsrapport 1 och genom ett självskattningsmaterial bedömer de hur väl rutiner (för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera) fungerar vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt vad som bör förbättras och hur detta ska ske. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet har skolornas arbete mot diskriminering och kränkande följs upp inför delårsrapport 1. Varje skola har redogjort för arbetet med sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling och angett huruvida den följer diskrimineringsombudsmannens mall för ändamålet. Skolorna har även redogjort för hur eleverna uppmuntras och ges möjlighet att påverka och bli delaktiga i arbetet med planen. En självskattning har genomförts av hur väl rutiner (för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera) fungerar GYMNASIENÄMNDEN 15

19 vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt vad som eventuellt brister och bör förbättras och hur detta ska ske. Elever ska behandlas lika och alla skolor har redogjort för hur de tar reda på vad eleverna anser gällande detta samt hur de går vidare utifrån denna kunskap. Skolorna påtalar att grunden för att skapa en kultur av likabehandling läggs genom att skapa öppenhet och kommunikation på skolan. En öppen dialog är det viktigaste sättet att få reda på vad eleverna tycker. Alla gymnasieelever har utvecklingssamtal en gång per termin med sin mentor/coach då frågor om trygghet, kompisar och diskriminering tas upp. Frågor ställs om de upplever kränkningar i någon form mot sig själva eller andra, och i sådant fall var detta sker om det finns platser eller sammanhang där de känner sig otrygga. Elevens hälsosamtal med skolsköterskan utgör också en del i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolorna har mer aktivt börjat arbeta med kartläggning av orsaken till frånvaro, vilket är ytterligare en möjlighet att få reda på otrivsel i allmänhet och kränkningar och otrygghet i synnerhet. Alla elever i åk 2 på gymnasiet svarar på en enkät som rör skolans kvalitet, men även elevernas trygghet. Studerandeenkäter med frågor om trygghet ges även till eleverna inom gymnasiesärskolan, introduktionsprogrammen och vuxenutbildningen. En ny metod som använts i vissa grupper är att planen mot diskriminering och kränkande behandling används som textunderlag i undervisningen i svenska. Texten analyseras och diskuteras. En naturlig dialog skapas då kring dessa frågor i klassrummet vilket gör att problem kan upptäckas men även förebyggas. Det finns en kunskap och medvetenhet om diskrimineringsgrunderna på skolorna och personalen deltar i olika typer av kompetensutveckling ex. i Skolverkets 7,5 poängs utbildning i hedersrelaterade frågor där diskrimineringsgrunderna och metoder att upptäcka dem berörs. Elektraprojektet och projektet Kärleken är fri har också pågått på skolorna under året. Hållbar samhällsutveckling Gymnasienämndens mål och resultat Kunskapsresultat Gymnasieskolan i Huddinge kommun Elever med avgångsbetyg VT Kommunala skolor Totalt antal elever Därav andel (%) med gyexamen Därav andel (%) med studiebevis Därav andel (%) med grundläggande behörighet Därav andel (%) med utökat program GBP 8 för elever med avgångsbetyg 9 GBP för elever med gyexamen Andel elever med E i gymnasiearbetet Andel (%) med examen inom 3 år (nationella program) Huddinge kommun ,8 19,2 72,1 22,4 13,5 14,3 95,7 63,9 Stockholms län ,6 12,4 77,4 24,2 14,2 14,9 97,0 68,1 Riket ,2 10,8 69,7 33,0 14,0 14,5 97,6 72,6 Tredje bästa i länet * 94,5 5,5 * 43,8 15,0 15,4 98,7 77,5 Kommunranking 10 * 19/23 19/23 12/23 13/23 12/23 12/23 17/23 17/23 7 Samtliga resultat kommer från Skolverkets databas SIRIS. 8 GBP står för genomsnittligt betygspoäng. 9 Avgångsbetyg räknas som gymnasieexamen alternativt ett studiebevis omfattande minst 2500 poäng. 10 Enligt Skolverkets databas SIRIS har 23 av länets kommuner minst en gymnasieskola i egen regi. 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

20 Kunskapsresultat Vuxenutbildningen period 1, 1 januari-30 juni 2014 Andel studerande och kursdeltagare (%) 11 Mål Mått Resultat Lägst betyg E Totalt Kvinnor Män Avbrott Lägst betyg E Betyg F Avbrott Lägst betyg E Betyg F SFI, D-kursen Avbrott Elever når de nationella kunskapsmålen (2.3) GrundVux Svenska som andra språk Engelska Matematik Samhällskunskap GyVux Klassrumsundervisning Distansundervisning Yrkesvux Lärlingsutbildning för vuxna Normer och Värden Gymnasieskolan i Huddinge kommun Mål Mått Resultat 12 Elever har inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i skolan (1.3) Elever är trygga i sin skolmiljö (1.2) Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola (andel nöjda, %) (Flickor/pojkar) Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna (andel nöjda, %) (Flickor/pojkar) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen (andel nöjda, %) (Flickor/Pojkar) Jag känner mig trygg på min skola (andel nöjda %) (Flickor/pojkar) Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning (andel nöjda %) (Flickor/pojkar) Huddinge kommun VT14 Nationella program 44,1 (40,6/47,7) 40,1 (34,5/45,9) 36,9 (33,8/40,1) 91,9 (90,7/93,1) 68,7 (68,0/69,8) Huddinge kommun VT14 Introduktionsprogrammen 58,0 (62/54) 59,0 (65,0/54,0) 55,0 (62/49) 85,0 (82,0/84,0) 61,0 (65,0/57,0) Stockholms län VT14 Nationella program 13 46,0 (44,9/47,2) 40,0 (38,1/42,0) 39,1 (37,2/41,0) 91,0 (91,0/92,0) 70,3 (67,6/73,1) 11 Andel godkända betyg har beräknats genom att summan av antalet godkända betyg dividerats med totalt antal satta betyg. Samtliga siffror är tagna från databasen Procapita. 12 Resultat från elevenkäten åk 2 samt elevenkät introduktionsprogrammen. 13 Det saknas en enkät för introduktionsprogrammen på länsnivå vilket gör att jämförelser med länet inte är möjliga för dessa program. GYMNASIENÄMNDEN 17