> Samling kring forskningsagenda > Att jobba i skogsutredningen > Lyckad fusion summeras

Transkript

1 4 06 TIDSKRIFT FÖR SKOGSAKADEMIKERNA Årgång 20 > Samling kring forskningsagenda > Att jobba i skogsutredningen > Lyckad fusion summeras

2 Tidningen utkom från 1987 till och med nummer 2/97 under namnet JÄGMÄSTAREN. REDAKTÖR Kerstin Diamant tel ANSVARIG UTGIVARE Åke Barklund FÖRBUNDSKANSLI Box 760, Nacka Tel: (vx), Fax: sidan sex sidan åtta Innehåll sidan tolv 4 06 Ill. André Prah BESÖKSADRESS Planiavägen 13, Nacka station ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel aake.barklund@telia.com Redaktörens ruta 3 Nya medlemmar välkomna! 3 REDAKTIONSRÅD Malin von Essen, Skogforsk Björn Lyngfelt, SCA Forest Products Lotta Möller, SLU Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen LEDARE Vi har styrkan att påverka i en framtidsbransch Åke Barklund 4 ANNONSER Kontakt: Kerstin Diamant (se ovan) Annonspriser: Baksidan (helsida) :- Omslag II och III 8.700:- 1/1-sida 7.500:- 1/2-sida 4.500:- 1/4-sida 2.700:- 1/8-sida 1.800:- PRENUMERATION Skogsakademikern utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera: sätt in 140 kr på PlusGiro , Naturvetareförbundet, och ange ditt namn, din adress samt prenumeration på Skogsakademikern. För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN X Norra Skåne Offset, Hässleholm Skog är aldrig fel! Peter Staland om aktuell skogspolitik 5 NRA den nationella strategiska forskningsagendan ger många möjligheter 6 7 Några år mitt i skogspolitiken Roger Berggren och Lotta Möller om arbetet i skogsutredningen 8 9 Jägmästarnas Förenings årsmöte 21 april 9 Internationellt studentmöte i Brasilien och Argentina 10 Omslagsbilden: Kombinerad skogs- och köttproduktion i Argentina i ett samarbete mellan det tyska företaget Danzer och en stor argentinsk jordbrukare. Se artikel s. 10. Foto: Pär Hansson Notiser 11 För medlemmarnas bästa Erik Petré summerar fusionen 12 2

3 Redaktörens ruta Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/ delförbundet Skogsakademikerna från 21 september till och med 12 december Bohlin Marit jägmästarstuderande Brink Elin jägmästarstuderande Engström Lisa jägmästarstuderande Gullqvist Anders skogsingenjör Hedlund Johan jägmästarstuderande Jansson Lisa jägmästarstuderande Jansson Lisa skogsmästarstuderande Johansson Therese skogsingenjör Karlson Lars jägmästare Larsson-Snygg Daniel skogsmästarstuderande Ljunglöf Jenni jägmästarstuderande Löfstrand Maja jägmästarstuderande McCarthy Rebecka jägmästarstuderande Olsson Anna jägmästarstuderande Olsson Roland skogsakademiker Pålsson Johannes skogsmästarstuderande Qvarnström Elin jägmästarstuderande Simonsson Nils jägmästare Svensson Mårten jägmästarstuderande Svensson Magnus jägmästarstuderande Söderlund-Crawford Mia biolog Wallin Ida jägmästarstuderande Wiik Robert skogsakademiker Zethraeus Fredrik jägmästarstuderande Efter hösten Detta skrivs ett par dagar före jul efter en intensiv höst. Mycket har hänt, både det gäller både det skogliga och det fackliga. Det skogliga berörs i flera artiklar. Skogsutredningens betänkande lades fram i början av oktober i en knökfull sal på KSLA. Alla var där. Och mer än två års arbete är över för de två utredningssekreterarna. Intervjun som faktiskt påbörjades i februari 2005 visar på en typ av arbetsuppgift för skogsakademiker. Inte alls så många var med när den spännande forskningsagendan NRA lanserdes den 20 november. Men agendan sträcker sig långt fram i tiden och famnar om en mängd forskningsområden. Så många hinner hoppa på tåget. Den slitna tesen att bara fantasin sätter gränser kan nog användas här. Det är drygt tre år sedan vi på kansliet gjorde första besöket i Naturvetareförbundets lokaler, ett och ett halvt år sedan vi gick samman. Fusionen känns på många sätt ha landat. Vi har varit med på vår första kongress, där skogsakademikerna också blev ordentligt uppmärksammade. Och för ett par dagar sedan kom matrikeln från trycket, den första som vi framställt inom Naturvetareförbundet. Nu stundar ett par dagars helg tid för vila och nedvarvning. Hur det blir med skidåkningen återstår att se. I skrivande stund är det mycket grönt utanför fönstret. Tack alla som medverkat i denna tidning och under året och ett gott nytt 2007 önskas alla läsare. KERSTIN DIAMANT Foto: Jannis Politidis Gott Nytt År tillönskas alla Skogsakademikerns läsare! 3

4 Ledaren Tankar efter Naturvetareförbundets kongress: Vi har styrkan att påverka i en framtidsbransch Min bild av en facklig kongress fick sig en mycket positiv kick nu i november när Naturvetareförbundet möttes till ting. De senaste tre åren i förbundet avrapporterades där samgåendet med oss i Skogsakademikerna blev en av huvudpunkterna och sedan stakades arbetet för kommande mandatperiod ut. Motioner, fusion och forskning Många motioner hade lämnats in av doktorandsektionen och de motiverades med en härlig frejdighet. Generellt sett var det hög klass på diskussionerna och det känns mycket bra att numera ingå i ett förbund med rejäla resurser. SACO-ordföranden Anna Ekströms tal var bra även hon prisade vår fusion och kallade den ett mönster för framtiden. Vidare rapporterade hon att SACO genom en juridisk granskning av den nya regeringens ursprungliga a-kasseförslag initierat justeringar som innebär betydligt lägre avgiftshöjning per medlem än i det ursprungliga förslaget bra där. Också forskningsminister Lars Leijonborg talade uppskattat om stärkt svensk forskning och upprepade löftet om mer pengar till FoU. Forskare har inte alltid rätt, men det är alltid rätt att forska, sa han och refererade till den rullande globaliseringen, där Kina är verkstaden, Indien är kontoret och där Sverige skall kreera rollen som utvecklingsavdelning. Större styrka att påverka Vår nya hemvist i ett tio gånger så stort förbund som gamla Skogsakademikerna ger oss mer muskler att synas, höras och påverka. Det gäller allmänt i det samhällspolitiska arbetet för naturvetenskap och särskilt i det speciella näringspolitiska arbetet för skog och skogsnäring. Jordbruksdepartementet blir nu vårt skogliga superdepartement där FoU, undervisning och skogsnäringen hanteras. Det är framförallt där våra näringspolitiska budskap skall planteras. Det som skall bli krokigt skall böjas tidigt säger ett gammalt ordspråk från Nerike och därför bör många fler skolskogar inrättas där ungdomar tidigt Åke Barklund, vd för KSLA och delförbundet Skogsakademikernas ordförande. samt styrelseledamot i Naturvetareförbundet. Foto: Pia Barklund i karriären kan komma i positiv kontakt med skog och skogsbruk. Vidare bör biologiundervisningen i både grundskola och gymnasium tydligare riktas till produktionsbiologi, dvs. förklara hur och varför det gröna växer. Ge forskare en fair chans Det är numera många som vill åt virket i skogen och då gäller det att bejaka produktionsfrämjande åtgärder. Vidareutveckling behövs av de utbildnings- och forskningskluster som finns vid näraliggande universitet och företag. Även om de forskarstuderandes argument är väl så goda för mer pengar, konstateras att relationen är skev mellan FoU-resurser lagda på utbildning av fler forskare och resurser till de redan färdiga! Vi investerar miljontals kronor på utbildning av nya forskare men ger dem sen inte en fair chans att jobba. En rättmätig del av nya regeringens extra forskningsmiljard verkar inte falla på SLU det måste rättas till. Den sektorsroll som SLU i samråd med myndigheter och skogsnäring har mejslat fram är bra och skall vidareutvecklas. Det känns tryggt att jobba i en framtidsbransch på allas läppar. Såga, koka eller bränna? Ja visst ska vi det! ÅKE BARKLUND 4

5 Intervju med Peter Staland Skog är aldrig fel! Skogsnäringen betraktas ibland som en smula trist men står för närvarande i fokus på ett glädjande sätt, säger Peter Staland i en summering av aktuellt på den skogspolitiska agendan. Nu beskrivs skogsnäringen från alla håll som den viktiga bransch för vår ekonomi och vårt välbefinnande som våra läsare vet att den alltid varit. Peter Staland säger: Det känns kul nu. Då talar jag utifrån näringens perspektiv, men även mitt eget. Peter pekar på skogsutredningen, oljekommissionen och NRA, den nationella forskningsagendan (se följande uppslag). Utan att föregripa förbundets remissvar på skogsutredningen, Mervärdesskog, tycker jag att utredningen ur många aspekter utgör en bra grund för vår skogspolitik det närmaste decenniet. Och oljekommissionens rapport, som kom i juni, lägger stora förväntningar på de agrara näringarna, bland dem skogen. Frågan är om skogen kommer räcka till för att leva upp till alla förväntningar. Rapporten väcker många frågor, den är kul och intressant läsning, säger Peter. Och det är mycket positivt att branschen och samhället har enats om en sådan jättesatsning som den nationella forskningsagendan. Det viktiga nu är att göra den känd så att alla aktörer från sin respektive horisont ser till att delta. Eftersom vi inte kan konkurrera med lågkostnadsländer måste vi vara extra innovativa och skapa mervärde i våra produkter och tjänster. Peter Staland påpekar att det är en extra utmaning att vara nyskapande i en bransch med en månghundraårig kultur. Det är så klart lättare att få in nytänkande för produkter och tjänster som inte fanns för en generation sedan. Men skogen bjuder många möjligheter, säger han och nämner Umeå Plant Science Center som ett exempel. Peter påminner om att det inte bara handlar om långsiktigt och fantasifullt nytt. I nära tid gäller att utveckla transporter, avverkning och skogsskötselmetoder, som är ännu effektivare och skonsammare än dagens. Forskningsagendan öppnar stora möjligheter för forskning såväl inom SLU och övriga högskolor som för Skogforsk och andra som arbetar med tilllämpad forskning. Peter Staland arbetar på Naturvetareförbundet med service för samtliga medlemmar som är chefer och för egna företagare. Nu närmast håller jag på med en serie utvecklingsdagar för chefer, den första i början av februari med inriktning på kvinnliga chefer. TEXT & FOTO: KERSTIN DIAMANT Såväl oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige som skogsutredningen Mervärdesskog återfinns på Jägmästare Peter Staland arbetar på halvtid på Naturvetareförbundet med ansvar för skogliga professionsfrågor, chefer och egna företagare. Övrig tid är han konsult med fokus på förändringsarbete i företag och organisationer, med skog utomlands och transporter som specialinriktning. Se en längre intervju i Skogsakademikern Årsmöte för delförbundet Våren 2007 håller Skogsakademikerna ordinarie årsmöte. Styrelsen planerar för årsmötet i samband med den Skogsnäringsvecka som Skogindustrierna arrangerar vecka 17, april. Vi återkommer med mer information. Se också Matrikeln har utkommit Matrikeln utkom i slutet av december. Alla medlemmar i delförbundet Skogsakademikerna får matrikeln hem utan kostnad. För övriga kostar matrikeln 450 kronor. Porto tillkommer. Beställ gärna extra matrikel till jobbet! Beställ från Gunilla Gidlund, gunilla.gidlund@naturvetare-forbundet.se, tel eller via 5

6 Strategisk skogsforskning ska ge svenskt försprång Nu finns det en nationell strategisk forskningsagenda för svensk skogsnäring. Satsning på förädlade produkter och hållbar utveckling ger svensk skogsnäring bibehållen tätposition i världen. Alla forskningsintresserade har här stora möjligheter! N...stora möjligheter att få genomföra det som står högst på önskelistan... ational Research Agenda, NRA, är beteckningen på den storslagna och långsiktiga forskningsstrategi för svensk skogsnäring. Forskningsagendan, som presenterades den 20 november, har arbetats fram under det senaste året av representanter för forskare, den svenska skogsindustrin, skogsägare och offentliga forskningsfinansiärer, som Formas, VINNOVA och Energimyndigheten. NRA pekar ut en rad forskningsområden, såväl redan väletablerade som helt, eller delvis, nya. Att dra till sig duktiga forskare är ett viktigt mål. Ambitiös forskning mot djärva mål är ett effektivt sätt att attrahera de bästa förmågorna i konkurrens med andra sektorer står det i NRA-dokumentet. Nu när strategin är sjösatt, behöver vi snabbt komma igång och stimulera till nya idéer och samarbeten samt utforma konkreta forskningsprojekt. Nu krävs intresserade forskare och villiga finansiärer, säger Greta Fossum, forskningsdirektör på Skogsindustrierna och ordförande i NRA-rådet. Greta Fossum understryker att forskningsstrategin varken har en deadline eller innehåller speciella medel. Men när det gäller tidshorisonten är år 2030, som EUs motsvarande agenda, pekar ut, ett rimligt tidsperspektiv. Samtidigt bör många av projekten förverkligas inom betydligt kortare tid. Forskningsagendan pekar ut 14 nationella satsningsområden inom de fyra områdena skog, trä, massa-papper och bioenergi. Några exempel: Bygga och leva med trä, Fiberbaserade förpackningar, Papperet i mediesamhället, Träd för framtiden, Utvecklad kunskap om skogsekosystemen och Skogsnäringen ut ett samhällsperspektiv. Ny kunskap och nya möjligheter På sikt kommer forskningagendan innebära mycken ny kunskap och nya möjligheter för hela skogsnäringen, även på ett konkret plan. Den kommer att ge oss verktyg att bedriva ett effektivare skogsbruk. Det säger en entusiastisk Kaj Rosén, som arbetar med att koordinera den del av NRA som handlar om skogsforskning. Kaj Rosén finns till vardags på Skogforsk, som är en viktig aktör inom NRA. Kaj Rosén påpekar att det kommer att ta tid att genomföra forskningsagendan. Eftersom inga speciella medel är knutna till NRA är olika finansiärer avgörande. När det gäller EU-medel erbjuder EUs sjunde ramprogram kanske bättre möjligheter än någonsin tidigare för skogsnäringen. Nu är det upp till forskarsamhället att utnyttja dem, säger Kaj Rosén och rekommenderar webbplats för det nystartade EU-supportfunktionen för svensk skogsnäring The Swedish Support Office for Forest-based Sector EU-research till den som vill ha hjälp att söka forskningsmedel. Stora möjligheter för skogsforskare NRA-initiativet är förstås mycket välkommet och viktigt för oss skogsforskare. Det är högst angenämt, att skogsindustrins förändringsprocess föranleds av insikten att skogens roll som bas för uthållig utveckling ska tas till vara, säger Björn Hånell, forskare på SLU. Ett skogsbruk som både genererar mera biomassa och mera av andra nyttigheter är vad som önskas. För att åstadkoma det krävs forskning som är samordnad och i världsklass. Och NRA är just en samordnad plan där skogsindustrin, forskarna och de stora forskningsfinansiärerna i Sverige tillsammans ska definiera och lösa de viktigaste uppgifterna. 6

7 Foto: Johan Olsson Foto: Kerstin Diamant Foto: Skogforsk Foto: Skogsindustrierna Greta Fossum är forskningsdirektör på Skogsindustrierna, ordförande i NRA-rådet och styrelseordförande i VINNOVA. Kaj Rosén är vice vd för Skogforsk och processledare för den skogliga delen inom den nationella forskningsagendan, NRA. Björn Hånell är professor och prefekt vid institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tillika styrelseledamot i Skogsakademikerna. Jonas Brändström, VINNOVA, är programledare för det branschforskningsprogram som följde på regeringens branschsamtal inom skogs- och träindustrin. Helena Vollmer är programsekreterare för NRA. Hon är anställd på STFI-Packforsk, där hon de senaste åren ansvarat för marknadsföring och försäljningsfrågor. Björn Hånell sammanfattar: För skogsforskare på SLU innebär NRA stora möjligheter att få genomföra det som står högst på önskelistan. Den stora utmaningen är nu att övertygande beskriva vad som står på den och hur det ska nås! Koppling till andra initiativ Det branschforskningsprogram som förra regeringen uppdrog åt Vinnova att genomföra (se Naturvetaren 8/06) bidrar till att förverkliga den nationella forskningsstrategin, liksom mängder av annan FoU som redan är igång eller planeras. En hel del skoglig forskning kommer också att bedrivas vid sidan av NRA. Det svenska initiativet är vidare knutet till EU-forskning och man hoppas kunna båda samarbeta brett inom EU och få pengar från EUs sjunde ramprogram. Jonas Brändström är programledare på VINNO- VA för branschforskningsprogrammet, som håller på att utformas. Han säger: Branschforskningsprogrammet täcker framför allt in de delar av NRA som handlar om trä och massa-papper. Vi kommer att utlysa forskningsanslag i januari februari Jonas Brändström säger att branschforskningsprogrammet, som omfattar 500 miljoner kronor i fem år, är en viktig del i att realisera NRA. Den här stora nationella och långsiktiga forskningsagendan ger möjlighet för mängder av forskare med olika intressen att bidra till att lösa viktiga utmaningar inför framtiden.... upp till forskarsamhället att utnyttja möjligheterna... Databas på NRAs webbplats Civilingenjör Helena Vollmer på STFI-Packforsk är NRAs programsekreterare och sköter det löpande arbetet. Vad händer härnäst? NRA kommer att utarbeta en databas för att underlätta samordningen av forskningsprojekten och den kommer i februari att finnas på NRAs webbplats. Där ska forskarna själva kunna lägga in projekt och söka vad övrigt som pågår inom NRA, berättar Helena Vollmer och fortsätter: När det gäller forskningsområdena vill jag gärna lyfta fram det som har rubriken Skogsnäringen ur ett samhällsperspektiv, där det finns många spännande aspekter, till exempel klimatpåverkan, skogsnäringen ur ett hållbarhetsperspektiv och framtidsstudier rörande sektorn som helhet. KERSTIN DIAMANT Läs mer: Läs hela skriften med den spännande forskningsagendan NRA. Den kan hämtas på 7

8 Utredningssekreterare Skogsutredningens sekreterare Några år mitt i skogspolitiken Skogsutredningen 2004 lämnade i början av oktober sitt slutbetänkande, Mervärdesskog. Utredningssekreterarna Roger Berggren och Lotta Möller var klara med ett projekt, som varade mer än två år. Roger Berggren och Lotta Möller är båda jägmästare och faktiskt kurskamrater. Men det är deras yrkesmässiga meriter, inte att de redan kände varandra, som gav dem utredningsjobbet. Lotta har främst arbetat som informatör med skoglig inriktning medan Roger har jobbat inom den centrala statsförvaltningen, bland annat med att granska statlig verksamhet. Jag hade inte använt min skogliga kompetens på länge men i skogsutredningen var den naturligtvis ovärderlig. Jägmästarutbildningen gav mig både skoglig kunskap, legitimitet och ett skogligt nätverk, säger Roger. Lotta lägger till: Som vanligt har man nytta av en bred utbildning, vana att jobba i projekt och att slutföra uppgifter. Roger har lång erfarenhet i statsförvaltningen och förstår den världen väl. När vi kommer till skoglig miljö kunde vi luta oss mer mot mina erfarenheter. Vi kompletterar varandra. Det är sekretariatet, alltså Roger och Lotta, som har skött insamling av fakta, många samtal med olika befattningshavare och inläsning av mycket material. Kontakten med utredaren, landshövding Maggi Mikaelsson, hölls fortlöpande, per mejl och telefon och på möten ungefär varannan vecka. Utredaren har lämnat mycket av det löpande arbetet till oss. Det har fungerat mycket bra. Den rådgivande gruppen och den parlamentariska referensgruppen har kontaktats vid behov. De båda grupperna har också träffats tillsammans. Projekt med tuffa resultatkrav Skogsutredningen har varit ett projekt med början och slut och krav på resultat vid bestämda tidpunkter. När jobbet blev klart, så var det slut. Det är en episod i yrkeslivet. Och det blir ju speciellt i och med att vi varit ett så litet gäng, säger Lotta och Roger instämmer. Det har blivit mycket jobb, särskilt mot slutet. Sommaren 2006 var intensiv. Då var det svårt att hinna med rimlig semester, säger Roger. Kärv arbetsmarknad styrde karriären Det var snarare arbetsmarknaden i början av talet än aktiv karriärplanering som styrde Roger och Lotta in i arbetslivet. Jag har planerat min karriär delvis efter mina intressen men också med målet att vi i familjen ska hitta två jägmästarjobb på samma ort, säger Lotta. Vi kom ju ut i en kärv arbetsmarknad så jag valde att studera statskunskap hellre än att bli arbetslös, säger Roger. De breddade utbildningsmeriterna ledde till en tjänst i riksdagen och sedan har jag blivit byråkrat på riktigt. Nu är de båda tillbaka på sina tidigare jobb, Roger i riksdagen och Lotta på SLU, dock efter ett par månaders andhämtningspaus. KERSTIN DIAMANT OM > Roger Berggren Studier och arbete > jägmästarexamen 1992, läste sedan statskunskap och var doktorand vid Umeå universitet , utredare på Riksdagens revisorer, Riksdagens utredningstjänst, huvudsekreterare i Skogsutredningen, därefter som departementssekreterare på Näringsdepartementet och sedan januari 2007 arbetar han som föredragande vid riksdagens näringsutskott. Övrigt > bor i Järfälla, gift, tre barn 4 9 år, studentkårens ordförande 1990, har varit med i Skogsakademikernas styrelse. OM > Lotta Möller Studier och arbete > jägmästarexamen 1992, arbetade på Norrskog som skogschefsassistent när den nya skogsvårdslagen infördes , ekologisk informatör på AssiDomän , forskningsredaktör på SLU sedan 1999, sekreterare i Skogsutredningen, åter på SLU från januari Övrigt > bor i Uppsala, gift, tre barn 3 8,5 år. 8

9 Utredningssekreterare Foto: Pär Fornling Drygt två års arbete är tillända. Den 3 oktober 2006 var Skogsutredningen 2004 klar och utredningssekreterarna Lotta Möller och Roger Berggren levererade tillsammans med utredaren Maggi Mikaelsson Mervvärdesskog ( SOU 2006: 81). Utredningen presenterades vid ett välbesökt seminarium på Kugliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. Skogsutredningen 2004 Utredningen startade i augusti Delbetänkande om SVO kom 30 april Slutbetänkande, i tre delar, kom 3 oktober Remissvaren på utredningen ska lämnas till regeringen senast den 15 januari Se vidare Den årliga västfesten årsmöte och teaterpaket med JF lördag 21 april 2007 Intressant föredragshållare under dagen Söker du folk? Annonsera hos Naturvetareförbundet. Se vidare rubriken Annonsörer. Söker du jobb? Läs tidningen Naturvetaren och besök rubriken Lediga jobb. Singing in the rain succémusikal på Oscar Västfest med dans på kvällen Boka in dagen! Mer information finns på hemsidan samt i kommande medlemsbrev! Vi har bara ständigt medlemskap i Jägmästarnas Förening. Avgiften är 250 kr och betalas in på föreningens postgiro Gå med nu, så är du säker påatt få all information direkt hem till dig. Kontaktperson: kajsa.nilsson@sodra.com. Läs mer på 9

10 Internationellt studentmöte i Brasilien och Argentina Pär Hansson rapporterar från symposium med International Forestry Students Association, IFSA, i somras. De avkapade träden har nio år från plantering en medelstamsdiameter på 28 cm med 2,2 m rotstock och de orörda 22 cm medeldiameter och 4, m höjd. Omloppstiden är 18 år, då avverkas en medelstam på 60 cm! Pär Hansson, jägmästarkurs 04/09, är aktiv i IFSA i Umeå och studentrepresentant i delförbundet Skogsakademikernas styrelse. Här ses han vid vattenfallen Iguazú Falls i nordöstra Argentina. Foto: Jurgen Velise Gruppen på studiebesök på en plantage i Posadas, ägd av det tyska företaget Danzer. Här odlas kejsarträd, Paulownia spp., som man tillverkar fanér av. Foto: Pär Hansson Skogsstudenter från hela världen hade denna gång samlats på temat Forest for everything, alltså skogens mångfald, och platsen var Brasilien och Argentina. I Brasilien hölls årsmöte och studiebesök på en eukalyptusplantage och ett sågverk. Brasiliens skogsminister föreläste och bjöd sedan deltagarna att bada i hans pool! Varje lands studenter föreläste inom ett aktuellt tema. Trassel med flyget försenade mig kraftigt och jag fick ansluta mig till gruppen i en djungel i norra Argentina. Tropisk regnskog Vi besökte Guarani Reserve, ett av Argentinas största reservat, ett gammalt brukat område som 1975 återgavs till ursprungsbefolkningen. Den atlanttropiska regnskogen där har en artrikedom på runt 35 arter/ha. Avverkningen uppgår till 5 m3 vart 2 3 år, den uthålliga tillväxten ligger runt en 20-årscykel inga överdrivet goda siffror jämförelsevis. Nu samarbetar Center for International Forestry Research, CIFOR, och skogsfakulteten i Misiones med uthållig skötsel av skogen som mål. På Danzers plantageskogsbruk utanför Posadas såg vi det tyska företagets stora fanérproduktion och dess två olika skötselstrategier: antingen att få en så grov stam som möjligt eller en lång rotstock. Toppen kapas på hälften av stammarna vid ett års ålder och den andra hälften får vara orörd. Kombinerat skogs- och jordbruk Vi besökte ochså en plantage med kombinerat skogs- och jordbruk (se omslagsbilden). Bestånden var utglesade för att ge plats åt betande kreatur. Överlag tyckts skogsnäringen i Argentina vara i full fart. Betar det inte kreatur på marken, så växer det skog. För de få orörda skogsområdena har man gjort en ekonomisk kalkyl. Områden som ligger avlägset får ett lägre bevarandevärde och använs till produktion. medan de marker som ligger lätttillgängligt för rekreation bevaras. Iguazú Fall en mäktig upplevelse Den argentinska veckan och avslutades med ett besök vid en av världens vackraste platser, Iguazú Falls, ett system av 270 mindre vattenfall utspridda längs en kant på knappt tre km, är det bredaste sammanhängande vattenfallet i världen och en mäktig upplevelse. i strosade runt här en hel dag och bara njöt. Floden Iguazú, som alstrar fallen och utgör gräns mellan Argentina och Brasilien, är tyvärr uppdämd en bit längre uppströms, vilket kritiseras hårt av många. Återträff i Sydafrika 2007 När det var dags att skiljas bestämde många av de 60 deltagarna återträff 2007, då IFSAs seminarium hålls i Sydafrika. Det var fantastiskt att uppleva en för mig ny kontinent, som jag bara skrapade på ytan trots att jag dök djupt in i skogen. Jag rekommenderar alla ett besök i Sydamerika och där till Argentina! Ett stor tack till Kamratfonden, som gjorde resan möjlig. PÄR HANSSON OM > International Forestry Students Association, IFSA, är ett globalt nätverk för skogsstudenter, som finns i cirka 35 länder. IFSA har en lokal förening i Umeå. Se shs.slu.se/ifsa. 10

11 Notiser Nästa tidning Nästa nummer av Skogsakademikern beräknas utkomma i mitten av mars. Material vill vi ha senast runt 15 februari. Platsannonser Ska du anställa en skogsakademiker? Med vår annonsservice Skogsakademikertips når du hela eller delar av skogsakademikerkåren per brev. Annonsen läggs också på www. naturvetareforbundet.se. Se webben, Annonsörer, eller kontakta Gunilla Gidlund, , gunilla. gidlund@naturvetareforbundet.se. Skogs-EM 2007 Skidor Skogs-EM på skidor (EFNS) håll 29 januari 3 februari i Aostadalen i nordvästra Italien. 16 deltagare från Sverige är anmälda. Orientering 2007 års Skogs-EM i orientering hålls söder om Pärnu i Estland under vecka 29. Sista anmälningsdag är 15 maj. För ytterligare information kontakta leif. stromquist@telia.com. Grattis Leif! Vi passar också på att gratulera Leif Strömquist som i somras fick tyska KWFs medalj för 33 års skogstekniskt utvecklingsarbete i Tyskland. Skogliga kamratföreningar I matrikeln finns en förteckning över skogliga kamratföreningar. Flera av dem kan nu också nås via webben. Se vidare under Skogsakademikerna och rubriken Nätverk. Ideella skribenter sökes Är du skogskunnig, skrivlysten och villig till en ideell insats? Föreningen Skogen söker kontakt. Vi ser att det finns intressanta och roliga skrifter men som vi inte tror betalar sig kommersiellt. Därför söker vi ideella skribenter. Vi bidrar med förlagskompetensen samt stöd och support, säger Erik Viklund på Föreningen Skogen. Intresserad? Kontakta Erik på , eller skicka ett mejl till info@skogen.se. Följ med på studieresa till Polen Skogshistoriska sällskapet seglar maj från Nynäshamn på studieresa till Polen. Historiskt har våra länder mycket gemensamt. Märkliga historiska platser passeras. Framför allt studeras överdådigt sköna gamla bestånd av tall, lärk, ek, bok mm inkl urskog. Kunnig polsk skogsman leder och informerar. För ev. restplatser och program, kontakta organisatören Henning Hamilton, henning.hamilton@telia. com. Delta i Vinterspelen 2007 Vinterspelen 2007, som hålls lördag 24 februari med uppladdning kvällen före, är den 85:e upplagan av de anrika tävlingarna, som vanligt med ett skid- och ett skyttemoment. En totalsegrare utses, men det går bra att delta i enbart en av grenarna. Dagen innan laddar vi upp med pastapub och vallningstips på Skogis Kårhus. Kurs 06/11 är arrangörer. Kostnad för båda grenarna samt middag: 320 kronor, enbart skytte 100 kr, enbart skidor 50 kr och enbart middag 200 kr. Anmälan görs till Per Timander, e-post timander_ 57@hotmail.com, tel Betala på bankgiro Ange namn, telefonnummer, eventuell specialkost samt moment du önskar delta i. Mer info på Välkomna! AXEL BERGSTEN, PR-ANSVARIG KSLA-pris till Åke Lindelöw För hans goda förmåga att sakligt och förtroendegivande förmedla kunskap kring insekternas biologi och såväl negativa som positiva betydelse för skogsbruket. Detta har ofta skett i fält och demonstrerades nu senast efter stormen Gudrun, skriver KSLA. Källa: SkogsSverige Stor framtidstro hos skogsägare Optimismen bland landets skogsägare är stor års Skogsbarometer visar bland annat att: Drygt 50 procent av Sveriges skogsägare tror att värmeenergi är det främsta alternativa användningsområdet för skogen i framtiden. Förväntningarna på prisökningar för sågtimmer och massaved är det högsta på tio år. Avverkningsviljan stiger hos skogsägarna. Se se/skogsbarometern eller SLU satsar SLU har nu en mycket stark ekonomi och prognosen för 2006 visar på ett överskott på cirka 140 miljoner. Skogsvetenskapliga fakulteten anställer sju professorer och åtta forskarassistenter. Professuren i vilt- och fisketurism är huvudsakligen externfinansierad. Inom grundutbildningen har också gjorts en särskild satsning på lärarfortbildning. En större del av universitetets pengar ska användas till kärnverksamheterna forskning, utbildning och miljöanalys. Källa: SLU SACO på SLU på webben Den fackliga webbplatsen har ständigt uppdaterad information om det mesta som rör sig på SLU. 11

12 Posttidning B Naturvetareförbundet Box 760, Nacka Inloggning: Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: Personnummer (10 siffror) För medlemmarnas bästa På Naturvetareförbundets kongress den november summerade Erik Petré i sitt tal vårt samgående. Det är tre år sedan diskussionerna om förbundet Skogsakademikernas framtid inleddes i förbundet styrelse. I augusti 2004 flyttade Skogsakademikernas kansli in i Naturvetareförbundets lokaler i Nacka och den 1 juli 2005 gick de två förbunden samman. SACOs ordförande Anna Ekström beskrev i sitt kongresstal fusionen som ett föredöme i den fackliga världen. Erik Petré, Skogsakademikernas ordförande , tog upp den tråden när han på kongressens andra dag avtackades för sitt stora arbete med samgåendet. Han sade: Det var med medlemmarnas bästa för ögonen som vi gick in i diskussionerna. Även om vi från början vägde flera alternativ, framstod samgående med Naturvetareförbundet ganska snart som bästa lösningen. Erik Petré har tillsammans med Åke Barklund varit adjungerade ledamöter i Naturvetareförbundets styrelse sedan 1 juli Vi har blivit väl mottagna och vi känner att de skogliga frågorna får utrymme. På kongressen var skogsakademikerna väl representerade bland de 60 ombuden fanns Staffan Berg, Pär Hansson, Anton Holmström, James Tersmeden och Nilla Thomson samt Åke Barklund och Erik Petré. Åke Barklund, delförbundets Skogsakademikernas ordförande, valdes av kongressen som ordinarie ledamot i Naturvetareförbundets styrelse för kommande tre år och Erik Petré valdes in i valberedningen. TEXT & FOTO: KERSTIN DIAMANT Läs mer om kongressen i Naturvetaren 11/06 och på Naturvetareförbundets avgående ordförande Göran Bengtsson avtackar Erik Petré för hans tid som ordförande i Skogsakademikerna. Erik dagen till ära iklädd skogisväst sade i sitt tacktal att alla grupperingar är speciella, men att skogsakademiker faktiskt inte är mer speciella än molekylärbiologer, meteorologer eller geologer. Och bland annat tack vare respekten för varandra har fusionen gått så bra. Gåva till Kamratfonden Traditionen att hedra en jubilar eller minnet av en avliden kollega eller kurskamrat finns kvar. Sätt in ett valfritt belopp på Stiftelsen Kamratfondens bankgiro och ange personens namn.