En ny tid, ett nytt regelverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En ny tid, ett nytt regelverk"

Transkript

1 Arkivnummer: Ekonomihögskolan Företagsekonomiska Institutionen FEKP90 Företagsekonomi - Examensarbete på Civilekonomprogrammet VT 2011 En ny tid, ett nytt regelverk En granskning av åsikter och utsikter för sparbankerna och storbankerna vid implementeringen av Basel III-regelverkets likviditetskrav Författare: Johnsson, Erik Karlsson, Jonas Handledare: Forssbaeck, Jens

2 Förord Vi skulle vilja inleda uppsatsen med att rikta ett stort tack till de organisationer och personer som delat med sig av sin tid. Vi blev positivt överraskade att så många ville ställa upp och det har varit av högsta vikt för uppsatsens genomförande. Vi vill också tacka vår opponentgrupp, Jens Håkansta och Fredrik Säwe-Lindholm, för att de bidragit med utomordentlig konstruktiv kritik och på så vis varit till stor hjälp under arbetets gång. Vidare vill vi även tacka vår handledare Jens Forssbaeck som har fungerat som ett bollplank och vars handledning varit ytterst värdefull för fullbordandet av uppsatsen. Till sist skulle vi vilja rikta ett stort tack till Robert Olsson på Färs och Frosta Sparbank vars expertis varit ovärderlig och avgörande för uppsatsens fullbordande. Lund den 12 maj 2011 Erik Johnsson Jonas Karlsson 2

3 Sammanfattning Uppsatsens titel: En ny tid, ett nytt regelverk Seminariedatum: Ämne/Kurs: FEKP90, Examensarbete på magisternivå, 30 högskolepoäng. Författare: Johnsson, Erik och Karlsson, Jonas Handledare: Forssbaeck, Jens Fem nyckelord: Basel III, bankreglering, NSFR, likviditet, riskhantering Syfte: Metod: Uppsatsen syftar till att utreda hur svenska sparbanker och storbanker ser på likviditetsregleringen som införs med Basel III samt hur den långsiktiga likviditeten ser ut bankerna sinsemellan. Såväl en kvantitativ som en kvalitativ metod används då uppsatsen kombinerar personliga intervjuer med extensiva beräkningar utifrån årsredovisningar. Teoretiska perspektiv: I uppsatsen presenteras och diskuteras teorier kring bankreglering ur vilka hypoteser sedan bildas. På så vis kan sedan en jämförelse göras mellan teori och empiri. Empiri: Studien omfattar en granskning och beräkning utifrån 107 årsredovisningar för 23 svenska banker mellan åren samt intervjuer med 14 personer som företräder åtta banker och fem övriga organisationer. Slutsatser: I uppsatsen konstateras att de organisationer som berörs ställer sig positiva till ett nytt likviditetsregelverk. Däremot ser de många specifika brister i regelverket. Sparbankerna presenterar samtliga en bättre långsiktig likviditet än storbankerna

4 Abstract Title: A new time, a new regulatory framework Seminar date: Course: FEKP90, Master thesis in business administration, 30 ECTS. Authors: Johnsson, Erik and Karlsson, Jonas Advisor: Forssbaeck, Jens Five key words: Basel III, Bank Regulation, NSFR, Liquidity, Risk Management Purpose: Methodology: The paper aims to assess how Swedish savings banks and big banks look at the liquidity regulation imposed by Basel III and further to measure the long term liquidity for those banks. Both a quantitative and a qualitative method is used as the paper combines personal interviews with extensive calculations. Theoretical Perspectives: The paper presents and discusses theories of banking regulation from which a number of hypotheses appear. In this way, a comparison is made between theory and empiricism. Empirical foundation: The study includes an analysis based on 107 annual reports from 23 Swedish banks between the years 2006 to 2010 and interviews with 14 persons representing eight banks and five other organizations. Conclusions: The paper concludes that the organizations involved are in favor of a new liquidity framework. However, many specific shortcomings are discovered and described in the paper. Further, Each Savings bank present superior long-term liquidity in comparison with the large banks in

5 Innehållsförteckning FÖRORD 2 1. INLEDNING INTRODUKTION SYFTE PROBLEMFORMULERING FRÅGESTÄLLNING HYPOTES AVGRÄNSNING MÅLGRUPP DISPOSITION BAKGRUND BASELREGELVERKETS UPPKOMST - EN HISTORISK TILLBAKABLICK DEN FINANSIELLA KRISEN EN EFFEKT AV BRISTANDE REGLERING? BASEL III-REGELVERKET TAR FORM Vilka förändringar kommer med Basel III? Varför finns en likviditetsreglering i Basel III? METOD FORSKNINGSANSATS OCH INFORMATIONSINSAMLING URVAL AV PRIMÄRDATA RELIABILITET, VALIDITET OCH REPLIKERBARHET AV PRIMÄRDATA URVAL AV SEKUNDÄRDATA METOD FÖR BERÄKNING RELIABILITET, VALIDITET OCH REPLIKERBARHET AV SEKUNDÄRDATA LIKVIDITETSKRAV UTLÅNING, INLÅNING, MARKNADSFINANSIERING OCH EGET KAPITAL LIQUIDITY COVERAGE RATIO NET STABLE FUNDING RATIO AVAILABLE STABLE FUNDING REQUIRED AMOUNT OF STABLE FUNDING (RFS) TEORI TEORETISK BAKGRUND 33 Kritiska röster kring reglering 33 Bank Runs och instättningsgarantin 35 Informationsspridning 35 Regleringens påverkan på konkurrensen 36 Regulatoriskt- och ekonomiskt kapital SYNPUNKTER PÅ LIKVIDITETSHÅLLNING OCH LIKVIDITETSREGLERING SAMMANSTÄLLNING AV TEORIAVSNITTET KVALITATIVA RESULTAT INTERVJUSVAR 40 5

6 Bristerna i Basel II 40 Är ett nytt regelverk nödvändigt? 41 Likviditetsregler förefaller naturligt efter krisen 41 Generella brister med Basel III 42 Lönsamheten för bankerna påverkas 43 Kunderna berörs 44 Basel III bidrar till en stabilare finanssektor 44 Påverkas konkurrensen på marknaden av regelverket? 45 Skillnad mellan storlek på banker 46 Andra följder av en likviditetsreglering 47 Specifika synpunkter på NSFR 47 Specifika synpunkter på LCR 48 Synpunkter på kraven för skärpt kapitalhållning 49 Åsikter kring Finansinspektionens tidigareläggande av inrapportering 50 Basel III - Ett pågående arbete 50 Förslag på förbättringar i regelverket 51 NSFR i framtiden KVANTITATIVA RESULTAT TSF FÖR 2010 I FÖRHÅLLANDE TILL BANKERNAS BALANSOMSLUTNING NSF FÖR 2010 I FÖRHÅLLANDE TILL BANKERNAS BALANSOMSLUTNING TSF OCH NSF ÖVER TIDEN LLM ÖVER TIDEN LLM BANK FÖR BANK STATISTISK SÄKERSTÄLLD SKILLNAD BANKERNAS VINSTMARGINAL ANALYS FORSKNINGSFRÅGA 1 BESVARAS FORSKNINGSFRÅGA 2 BESVARAS SLUTSATS FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 69 LITTERATURFÖRTECKNING 70 6

7 Förkortningar NSFR ASF RSF LCR LLM TSF NSF FI FFFS Net stable funding ratio =ASF/RSF Available amount of stable funding Required amount of stable funding Liquidity coverage ratio Långsiktigt likviditetsmått =TSF/NSF Tillgänglig stabil finansiering Nödvändig stabil finansiering Finansinspektionen Finansinspektionens författningssamling 7

8 Liquidity risk cannot be mitigated with capital (Nout Wellink, Ordförande för Baselkommittén, 2008) 8

9 1. Inledning Kapitlet beskriver inledningsvis den bakgrundshistorik som ligger till grund för den problemformulering som sedan görs. Vidare beskrivs uppsatsens syfte samt de hypoteser och frågeställningar som ställs. 1.1 Introduktion It is well enough that people of the nation do not understand our banking and monetary system, for if they did, I believe there would be a revolution before tomorrow morning, fastslog Henry Ford i samband med krisen Innebörden känns dock fortfarande aktuell. Bankerna fyller en viktig funktion för en fungerande ekonomi, men samtidigt innebär deras grundläggande affärsmodell ett risktagande. På grund av bankerna utsätts därför hela den globala ekonomin för risk. När den finansiella krisen uppstod i mitten av 2008 ljöd resonemangen återigen likt de som uttalats åttio år tidigare av Henry Ford. Än en gång hade en världsomfattande ekonomisk kris brutit ut som omkullkastade mångas uppfattning gällande finansiell stabilitet och synen på fördelning av ansvar. Den finansiella krisen kan dock svårligen skyllas på en enskild grupp eller sektor i samhället. Bankerna får emellertid till stor del stå till svars för sin riskfulla kreditgivning och kan åter konstatera att följderna av krisen innebär hårdare reglering för deras del. I sviterna av krisen presenterades i december 2009 grunderna till vad som senare skulle komma att benämnas Basel III. Det är en vidareutveckling av de tidigare regelverk som införts allt sedan Baselkommittén påbörjade sitt arbete Basel III-regelverket differerar sig dock i regleringssammanhang eftersom krav på likviditetshållning för första gången nu införs. Kraven är resultatet av de likviditetsproblem som under krisen uppenbarade sig på marknaden och vilka många anser föranledde hela den ekonomiska krisen. Inom ramen för Basel III introduceras två minimikrav på likviditet. Liquidity Coverage Ratio (LCR) är ett är kortsiktigt mått som efterliknar de system för stresstest som många banker redan använder internt. Net Stable Funding Ratio (NSFR) är ett långsiktigt strukturellt likviditetsmått 1. Även om ramen för regelverket redan har presenterats är den av Baselkommittén föreslagna implementeringen inte tänkt att påbörjas förrän Ett uppfyllt strukturellt likviditetskrav kan om ett år, utefter vissa antaganden, finansiera de tillgångar som då är kvar på balansräkningen. En strukturell motståndskraft innebär alltså att banken har bättre förutsättningar att hantera en stressad situation som varar över en längre tidsperiod (Riksbanken, 2010). 9

10 Finansinspektionen (FI) i Sverige har emellertid valt att tidigarelägga en testinrapportering 2 av de banker som överstiger fem miljarder i balansomslutning. Det har dock inte tagits emot med öppna armar av bankerna. Riksbanken konstaterade i rapporten Finansiell Stabilitet 2010:2 att ingen av de svenska storbankerna, utifrån antaganden gjorda på offentlig data, nådde upp till de minimikrav som sätts i NSFR. Vidare konstaterades att de svenska storbankerna även befinner sig under det Europeiska genomsnittet. Bankerna har i sin tur kritiserat regelverket på många punkter, vilket bland annat framgår i de remissvar som skickats till FI efter att deras förslag till nya föreskrifter om rapportering av likviditetsrisk publicerats. 1.2 Syfte Uppsatsen syftar till att utreda hur den långsiktiga likviditetshållningen har sett ut för sparbanker och storbanker mellan 2006 och Följaktligen ämnar den belysa likheter och skillnader mellan sparbankerna och storbankerna när det kommer till långsiktig likviditetshållning. På så vis utreds även utsikterna och konsekvenserna av att uppfylla likviditetskraven. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka inställningen inom bankerna när det kommer till olika aspekter på det likviditetsregelverk som kommer att införas med Basel III, alltså både NSFR och LCR. 1.3 Problemformulering Det har aldrig tidigare funnits en enhetlig likviditetsreglering och anledningen är att den kapitalreglering som existerat uppfattats som allomfattande. När ordförande för Baselkommittén Nout Wellink förklarade att likviditetsrisker inte kan mildras genom hög kapitalhållning ringde en klocka för många. Inte minst bland de svenska bankerna där likviditetshanteringen i många fall varit undermålig samtidigt som en hög andel eget kapital funnits. Frågan vad de nya likviditetskraven nu innebär är högst aktuell och åsikterna verkar glida isär. 1.4 Frågeställning Uppsatsen har två frågeställningar: 1. Hur ser attityden gentemot Baselregelverkets två nya likviditetskrav ut bland sparbankerna, storbankerna och andra involverade organisationer? 2 De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2011 och ersätter Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007:3 (Finansinspektionen, 2007c) om rapportering av likviditetsrisk (Finansinspektionen, 2011). 10

11 2. Hur ser den långsiktiga likviditetshållningen ut för sparbankerna och storbankerna mellan 2006 och 2010? 1.5 Hypotes Utifrån tidigare forskning grundas ett antal hypoteser. Genom att utreda de två frågeställningarna förväntas att hypoteserna kommer att kunna förkastas eller bekräftas i slutsatsen. Hypoteserna presenteras närmare i Kapitel 5 och Tabell Likviditetsmåtten misslyckas med att ta fasta på regionala skillnader och kommer därför möjliggöra/innebära kryphål och skillnader för olika typer av banker. 2. De vikter som balansräkningen vägs med i likviditetsmåtten kommer inte att avspegla skillnaden mellan risk och avkastning. På så vis kommer en snedvriden prissättning uppstå på marknaden. 3. En tydligare redovisning och granskning av likviditetsriskerna reducerar bankernas risk. 4. Konkurrensen kommer hårdna med införandet av Basel III. 5. Det kommer bli olönsamt för bankerna att upprätthålla de kapital- och likviditetskrav som ställs inom Basel III. 6. Uppfyllnadsgraden av det långsiktiga likviditetsmåttet kommer vara olika mellan sparbanker och storbanker. 1.6 Avgränsning Uppsatsen är begränsad till att enbart behandla de likviditetskrav som införs med Basel III. Följaktligen kommer de nya kapitaltäckningskrav som införs inte att behandlas närmare. Vidare avgränsas uppsatsen till att endast omfatta svenska sparbanker och storbanker med en balansomslutning överstigande fem miljarder SEK. Med storbanker avses Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Mer information om sparbanker och storbanker finns i Bilaga 4. Övriga organisationer som omfattas av regelverket kommer inte utredas närmare. En beräkning kommer att göras på ett långsiktigt likviditetsmått (LLM) som är konstruerat att efterlikna NSFR. Någon liknande uträkning kommer inte att göras för det kortsiktiga likviditetsmåttet LCR. 11

12 1.7 Målgrupp Målgruppen för arbetet är ekonomistudenter såväl som anställda och kunniga inom bank- och finanssektor. Tanken är att arbetet ska tjäna som en guide för intresserade till de nya likviditetsreglerna såväl som en beskrivning av skillnaderna när det kommer till likviditetshållning mellan sparbanker och storbanker. 1.8 Disposition Kapitel 2, Bakgrund: Kapitel 3, Metod: Kapitel 4, Likviditetskrav: Kapitel 5, Teori: Kapitel 6, Kvalitativa Resultat Kapitel 7, Kvantitativa Resultat Kapitel 8, Analys Kapitel 9, Slutsats Kapitel 10, Fortsatt forskning Kapitlet redogör för Baselregelverkets uppkomst och historia fram till introduktionen av Basel III. Kapitlet beskriver den metod som använts för att kunna besvara de forskningsfrågor som ställs. Kapitlet redogör för vad en likviditetsreserv är samt de likviditetsmått som införs i Basel III. Kapitlet ger en övergripande genomgång av den forskning som diskuteras inom bankreglering och fungerar som utgångpunkt för de hypoteser som tas upp i uppsatsen. Kapitlet presenterar de intervjusvar som erhållits. Kapitlet presenterar de resultat som erhållits av den beräkning som gjorts på sparbankernas och storbankernas långsiktiga likviditet. Kapitlet analysera resultaten från kapitel 6 och 7 i en diskussion kring frågeställningarna och hypoteserna. Kapitlet drar en slutsats utifrån analysen. Under arbetets gång har ett antal intressanta frågor uppkommit som inte kunnat utredas. Förslag ges här därför på fortsatt forskning inom ämnet. 12

13 2. Bakgrund Kapitlet ger en tillbakablick på bankregelverkens uppkomst och utveckling från Basel I fram till introduktionen av Basel III. Kapitlet förklarar huvudsaklig kritik på tidigare regelverk och ämnar även ge en övergripande förståelse för hur Basel III kommer att utformas och varför likviditetkrav nu introduceras. 2.1 Baselregelverkets uppkomst - en historisk tillbakablick Oavsett bransch, organisation eller marknad uppkommer efterfrågan på åtstramningar utefter någon eller några specifika händelser. Krav på en ökad reglering uppstår följaktligen från diverse marknadsmisslyckanden som inom banksektorn kan bero på externa effekter, marknadskrafter eller informationsasymmetri mellan köpare och säljare (Santos, 2001, s. 46). I och med bankernas viktiga funktion som förmedlare av finansiella produkter och tjänster har de en primär och central roll i ekonomin. Således har också krav ställts på kapitalhållningen för banker i försök att garantera ökad stabilitet även inom andra sektorer. Den ursprungliga övergången från en oreglerad banksektor berodde på en ökande konkurrens bankerna emellan. Det skapade i sin tur allt större incitament för bankerna att hålla en högre andel riskfyllda tillgångar vilket i sin tur utsatte bankerna såväl som ekonomin i sin helhet för en högre risk (Santos, 2001, s. 41). Baselkommittén för banktillsyn 3 grundades 1974 av centralbankscheferna i G10-länderna 4 som en effekt av en ökad osäkerhet inom den finansiella sektorn. Problematiken rörde då den finansiella instabilitet som uppkom i början av 70-talet vilken senare kom att bli anledningen till avvecklandet av Bretton Woods-systemet 5. Det var också länderna inom G10 som till en början valde att följa de regler och rekommendationer kommittén fastställde (Walker, 2001). Baselkommittén var till en början tänkt att fungera som ett kontrollerande och övervakande organ för den finansiella sektorn. Fokus låg inledningsvis mot den amerikanska inflationspolicyn (Lastra, 2004, s. 228). De ökade restriktionerna resulterade i höjda räntor som i sin tur ökade åtstramningen än mer. I 3 Baselkommittén är det internationella organ som sedan 1974 sätter ramar för hur banker ska regleras. Kommittén består av 27 medlemsländer som representeras av nationella centralbanker och tillsynsmyndigheter. Besluten fattas av dess styrande organ The Group of Central Bank Governors and Heads of Supervision (GHOS) vilket utgörs av centralbankschefer och chefer för tillsynsmyndigheter från de 27 medlemsländerna. 4 Dessa innefattar Belgien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien, USA, Nederländerna, Sverige, Schweiz samt Luxemburg 5 Bretton Woods-systemet var ett avtal mellan länderna i Internationella Valutafonden om att reglera valutakurserna utefter den amerikanska dollarn. 13

14 försök att åter skapa en kontrollerad och stabil finansiell sektor bestämde sig Baselkommittén för att utkräva en adekvat kapitaltäckning från bankerna. I dokumentet International convergence of capital measurement and capital standards (1988), vilket kom att kallas Basel I, publicerade kommittén specifika krav gällande bankernas kapitaltäckning med syfte att stabilisera den finansiella sektorn. Kraven var också ett försök att anpassa bankerna till det då rådande legala, politiska och ekonomiska klimatet i samhället (Lastra, 2004, s. 230). En av många som riktade kritik mot det första Baselackordet var Von Thadden (2004). Han ifrågasatte det faktum att samtliga företagskrediter behandlades på samma sätt och sammanförde den kritik som Altman och Saunders (2001) hade riktat mot regelverket. Bland annat menade han att regelverket skapade regulatoriska arbitragemöjligheter, ignorerade modern kreditriskhantering, försummade kompletterande instrument såsom tillsynsövervakning och misslyckades att ta de dynamiska snedvridningarna som uppkom av en reglering i beaktande. Von Thadden (2004) ansåg vidare att regelverket inte tog hänsyn till skillnader eller avvikelser mellan bankernas kapitalhållning och därför varken utgjorde en modern eller effektiv reglering. När de ekonomiska förutsättningarna förändrades under 1990-talet påbörjades arbetet med ett nytt regelverk. Resultatet utmynnade i ett nytt förslag på kapitalreglering. International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards - A Revised Framework, även kallat Basel II, trädde i kraft 2007 (Lastra, 2004). När regelverket presenterades hade kommittén tagit hänsyn till framförd kritik och de lät nu bankerna använda egna interna modeller för att beräkna och avgöra förmågan att hantera sina risker. Det innebar att hanteringen kring regelverkets kapitaltäckningskrav decentraliserades vilket i sin tur betydde att bankernas interna modeller granskades och godkändes av övervakande myndighet. En annan betydande skillnad var att Baselkommittén introducerade kompletterande mekanismer vilka skulle främja en mer lämplig reglering och hantering av kreditrisker. Basel IIregelverket omfattade följaktligen två ytterligare pelare, där pelare två behandlar riskbedömning och tillsyn och pelare tre informationskrav (Thadden, 2004). 2.2 Den finansiella krisen en effekt av bristande reglering? Den finansiella krisen 2008 blev en väckarklocka för bankerna och den kritik Von Thadden (2004) framfört mot det första Baselregelverket visade sig vara precis lika applicerbar på det senare. Kapitalkrav, vilket är den första pelaren i Basel II regelverket, särskiljer mellan kredit- 14

15 , marknads- och operationell risk som kapitalbasen är menad att täcka 6. Med kreditrisk syftas på risken att låntagare inte kan betala sina åtaganden gentemot banken (Artsberg, 2005). Marknadsrisk innefattar de risker som följer av en ofördelaktig utveckling av priserna på de finansiella marknaderna, exempelvis risk för valutaförändring och ränterisker. Operationell risk är risken för att den operationella verksamheten misslyckas. Det kan exempelvis bero på brister i verksamhetens system, de interna processerna, den mänskliga faktorn eller externa fel (Saunders, Allen, & Boudoukh, 2004). Som katalysator för den finansiella krisen pekas ofta konkursen av investmentbanken Lehman Brothers ut. Den huvudsakliga orsaken var dock den kraftiga kreditexpansion som toppade i USA under mitten av 2007 vilken följdes av ett ekonomiskt sammanbrott när lånen inte kunde återbetalas (Scharfstein, 2009). Bankerna i USA hade strukturerat stora delar av bolånen i flera lager av CDOs 7 vilket hade försvårat en riskbedömning (de Laroisére, 2009, s. 8). Bankerna kunde på så vis även undvika att ta upp lånen i balansräkningen och kom följaktligen undan de formella kraven på kapitalhållning. När räntan höjdes, vars tidigare låga nivå hade möjliggjort den kraftiga belåningen, fick hushållen svårigheter att betala sina bolån. Krisen var således en produkt av att såväl marknadsrisker som kredit- och operativa risker gjorde sig bemärkta. Kraschen för Lehman Brothers var dock inte en funktion av något större hål i företagets balansräkning, utan istället ett resultat av likviditetsproblem (Salmon, 2010). När Lehman Brothers ansökte om konkurs översteg bankens tillgångar dess skulder med 27 miljarder dollar (Duncan, 2008). I Sverige uppstod liknande problem för Swedbank, dock med en mindre dramatisk upplösning. När det blev dyrare att låna och kreditförlusterna ökade i Baltikum blev banken tvungen att införskaffa kapital på nytt håll trots att Swedbank uppfyllde kapitalkraven i Basel II till det dubbla. Med två framgångsrika nyemissioner förmådde Swedbank emellertid lösa sina betalningssvårigheter, men konkursen hade inte varit långt borta (Billing, 2009). Utifrån exemplen ovan går det att konstatera att banksvårigheter inte går att motverka enbart med en stor andel kapital på balansräkningen. En stor kapitalbas kan vara otillräcklig när marknaden visar sig vara illikvid eftersom tillgångarna då inte går att återfinansiera. En av 6 I Basel II utgörs kapitalbasen av primärt- och supplementärt kapital, samt övrig täckning av marknadsrisk efter avdrag (Finansinspektionen, 2007b). 7 CDO står för Collateralized Debt Obligation och innebär att fastighetsinteckningar värdepapperiseras och handlas med (de Laroisére, 2009, s. 8). 15

16 banksystemets huvuduppgifter är att omvandla sparande, ofta i form av likvid inlåning till en mer illikvid utlåning. Basel II-regelverket anses därför idag allmänt vara otillräckligt eftersom det endast indirekt ställer krav på betalningsförmåga och istället endast fokuserar på kapitaltäckning (Billing, 2009). 2.3 Basel III-regelverket tar form I december 2010 presenterades Basel III med exakt samma avsikt som tidigare regelverk, nämligen att stabilisera den finansiella sektorn. De som omfattas av regelverket är bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag, kreditinstitut samt värdepappersbolag (Finansinspektionen [FI], 2010). Basel III-regelverket skiljer sig dock nämnvärt från tidigare regelverk. Den kanske mest påtagliga förändringen är att Baselkommittén nu valt att inkludera bestämmelser för hur likviditethållningen ska se ut för bankerna (Billing, 2009). Även kapitalkraven skärps ytterligare. Riksbankens analys visar emellertid att de svenska bankerna redan idag uppfyller kraven (Riksbanken, 2010a, s. 61). Grunden till Basel III tog form i och med ett förslag från GHOS 8 i september 2009 om införande av ett nytt regelverk. I december samma år fastställde Baselkommittén att ett nytt regelverk skulle implementera (Bank for International Settlements [BIS], 2011). Det dröjde dock till ett år senare, i december 2010, innan kommitténs nya regelverk presenterades i sitt nuvarande skick. Implementeringen av regelverket här i Sverige har till viss del redan inletts genom en tidigarelagd inrapportering vilken syftar till att påträffa eventuella fel och brister med regelverket. Testperioden ger även en möjlighet för bankerna att se vad de behöver förändra för att kravet ska uppnås, säger Tobias Lindqvist på FI (personlig kommunikation, 21 mars 2011). Baselkommitténs schema för hur regelverket successivt ska fasas in framgår av Tabell 1. 8 Besluten inom Baselkommittén fattas av dess styrande organ The Group of Central Bank Governors and Heads of Supervision (GHOS) vilket utgörs av centralbankschefer och chefer för tillsynsmyndigheter från de 27 medlemsländerna (Ingves, 2011). 16

17 Tabell 1 - Tidsplan för implementering av Basel III (Riksbanken, (2010a), s. 62) Vilka förändringar kommer med Basel III? De krav som ställs inom Basel III kan delas in i kapital- och likviditetskrav. Kapitalkraven skärps på samtliga punkter vilket framgår av Tabell 1. Parallellt med att primär- och kärnprimärkapitalkravet rent procentuellt blir hårdare införs även en snävare definition av vad som faktiskt får inräknas i kapitalbasen. En infasningsperiod för nya avdrag för kapitalbasen kommer att genomföras där bland annat hybridkapital inte längre kommer att få medräknas. Med mål att skydda den finansiella sektorn införs i Basel III även kort- och långsiktiga likviditetsregler för samtliga finansiella institutioner. Den tänkta implementeringsperioden för LCR är år 2015 och NSFR 2018 och de krav som Baselkommittén uttrycker i sitt ramverk från december 2010 är enbart är minimumkrav. Kommittén förväntar sig att banker skall finna intresse i att ha en god möjlighet att klara av olika chocker under ekonomiskt svårare perioder med stora utflöden av likvida medel (Baselkommittén, 2010, s. 2). Sålunda önskar kommittén att bankerna utöver regelverket skall utföra egna tester för att upprätthålla en adekvat kapitalbuffert som skydd mot oförutsedda utflöden. Resultaten av bankernas interna tester bör med fördel vidarebefordras till den nationellt övervakande myndigheten (T. Lindqvist, personlig kommunikation, 21 mars, 2011). Figur 1 ger en bild av hur Basel III-regelverket är uppbyggt där kapital- och likviditetskrav skiljs åt. De röda färgerna avspeglar de delar uppsatsen berör, alltså likviditetsdelen av regelverket. 17

18 Figur 1 - Överskådlig bild av Basel III-regelverket Varför finns en likviditetsreglering i Basel III? Den 14 september 2008 fastslogs det att Lehman Brothers skulle gå omkull (Roijher, 2009). Det innebar ett problem för många andra banker runt om i världen eftersom möjligheten till upplåning försämrades och räntekostnaderna för bankerna steg. Samtidigt kunde utlåningsräntorna inte öka i samma takt (Riksbanken, 2010a, s. 52). Det blev helt enkelt dyrare och svårare för bankerna att återfinansiera sina lån på marknaden då marknadslikviditeten försämrades parallellt med osäkerheten. I samband med Lehman Brothers kollaps valde Sveriges Riksbank att skjuta till extra likviditet till banksystemet genom att bevilja ett antal långfristiga lån (Riksbanken, 2010a, s. 55). I ett anförande av riksbankschef Stefan Ingves hos Sveriges Finansanalytikers Förening i februari 2011 beskriver Stefan hur Basel II-regelverket saknar ett makroprudentiellt perspektiv 9. Han anser att regelverket fokuserar för mycket på bristerna i individuella banker och beskriver hur det därför missar ett större perspektiv i vilket bankerna utgör en viktig kugge för att kunna bibehålla en stabil världsekonomi. Systemrisker 10 har sålunda negligerats under tidigare regelverk och samtidigt som kapitalkrav kunnat uppfyllas har många banker tagit på sig allt för stora likviditetsrisker (Riksbanken, 2010b, s. 44). Riksbankschefen argumenterar vidare för hur Basel III innebär välbehövliga regler för en stabilare finanssektor och hur finanskrisen fungerat som en katalysator för nya reformer: Det krävdes en kris för att radera bort alla tvivel om att reformer är nödvändiga. På så sätt är kriser bra. De har en förmåga att ena beslutsfattare och att driva på förändringsprocesser (s.4). Stefan fortsätter sitt anförande med att beskriva hur en naturlig del av bankernas verksamhet innebär en utlåning på lång sikt samtidigt som de håller en kortsiktig finansiering och hur likviditetsrisker således blir en naturlig del av bankens verksamhet (Ingves, Basel III 9 Begreppet är en översättning av engelska macroprudential. Det anger att något till exempel reglering, tillsyn eller annan övervakning syftar till att begränsa risken för allvarliga störningar i det finansiella systemet som helhet (Ingves, Basel III välbehövliga regler för en säkrare banksektor, 2011) 10 Här menas att tillsyn och regleringar i för stor utsträckning varit riktade på att enskilda banker och finansiella företag ska vara väl kapitaliserade. Reglerna har då misslyckats att fånga upp övergripande risker som byggts upp i systemet (Riksbanken, 2010c). 18

19 välbehövliga regler för en säkrare banksektor, 2011, s. 4). Åren före finanskrisen 2008 ökade bankerna i Sverige och utomlands sin likviditetsrisk genom att minska inlåningen procentuellt och istället finansiera sin utlåning genom kortsiktig marknadsfinansiering. Regelverken har fokuserat alldeles för lite på bankernas likviditetshantering. I det nuvarande Baselregelverket finns det inga bindande regler för hur banker ska hantera sina likviditetsrisker, sa Stefan i samma anförande (s.4). Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt (Söderlind, 2007, s. 2). Ur Finansinspektionens dokument för vägledning kring likviditetshantering (2007a) går följande att läsa: Styrelsen och verkställande ledningen ansvarar för att företaget har en strategi för sin löpande likviditetshantering. Strategin syftar till att säkerställa att framtida likviditetsbehov tillgodoses vid såväl normal daglig verksamhet som i olika krissituationer (s.2-3). I dokumentet konstateras även att avsedda företag bör genomföra stresstest och scenarioanalyser som belyser likviditetsrisken under olika omständigheter. Följaktligen belyste FI vikten av god likviditet för bankerna redan innan finanskrisen men det fanns inget konkret regelverk med faktiska krav, vilket Stefan även framför. 19

20 3. Metod Kapitlet beskriver den metod som valts för att kunna besvara de forskningsfrågor som ställs i det inledande kapitlet. En uppdelning görs mellan primär- och sekundärdata eftersom de speglar två olika tillvägagångssätt och besvarar var sin forskningsfråga. 3.1 Forskningsansats och Informationsinsamling Uppsatsen har en normativ ansats då den huvudsakligen är av utredande karaktär. Genom en kvantitativ analys där mätningar och kvantifiering av data görs utifrån årsredovisningar erhålls ett resultat (Backman, 2010, s. 33). En deduktiv forskningsprocess har således ägt rum där slutsatserna är baserade på observationer och utgår från befintlig teori (Bryman & Bell, 2005, s. 25). De intervjuer som genomförs är av kvalitativ snarare än kvantitativ natur och metoden som använts i intervjudelen liknas vid det som Gustavsson (2004) beskriver som grundad teori 11. I uppsatsen används såväl primär- som sekundärdata 12. Primärdata består av intervjuer genomförda med 14 personer med sakkunskap inom Baselregelverket och vilka företräder 13 olika organisationer som alla påverkas av införandet av ett nytt Baselackord. Sekundärdata består huvudsakligen av en granskning utifrån de senaste fem årsredovisningarna för de 23 banker som valts att jämföra. Totalt har 107 årsredovisningar bearbetats. Sekundärdata är också inhämtad från ett flertal artiklar, böcker och olika internetkällor. 3.2 Urval av primärdata Vid insamlande av primärdata var syftet att få en föreställning hur de olika intervjupersonerna samt den organisation de företräder uppfattar det nya likviditetsregelverket. Intervjuerna har skett i skriftlig såväl som muntlig form och varierat beroende på respondentens önskan. Representanter har intervjuats från de fyra svenska storbankerna, fyra sparbanker samt fem övriga organisationer. Val av respondenter är gjort efter ett så kallat bekvämlighetsurval 13. För att tillfrågas har emellertid krav satts på respondentens möjlighet att vara behjälplig vid besvarandet av forskningsfrågorna (Magne & Solvang, 2001). Således har krav på expertis varit av högsta vikt vid val av respondenter. 11 Då uppsatsen använt de intervju- och enkätsvar som erhållits och jämfört dessa med de resultat vi fått i vår kvantitativa analys kan tillvägagångssättet liknas vid grundad teori. Tanken med grundad teori är att man bygger teorier utifrån empiriska data, alltså använder en induktiv ansats. En grundad teori anses lämplig för att fånga upp nyanser och för att användas som en del i en större studie (Gustavsson, 2004, ss ). 12 Med primärdata menas material som samlas in för första gången medan sekundärdata är insamlad sedan tidigare (Eriksson & Wiedersheim, 1997) 13 Ett bekvämlighetsurval innebär att de personer som varit tillgängliga valts ut (Bryman A., 2002, s ). 20

21 Tabell 2 - Urval för Kvalitativ Analys Organisation Respondent Befattning Intervjuform Svenska Johan Hansing Chefsekonom Telefonintervju Bankföreningen Sparbankernas Lena Silén Chefsekonom Frågeenkät Riksförbund SEB Jonas Svärling Chef för Risk & Capital Telefonintervju Management, Group Treasury Nordea Musapha Messilli Kapitalexpert på Frågeenkät finansavdelningen Handelsbanken Helens Öström Nimander Chef för IT och Frågeenkät verksamhetsmässig utveckling Swedbank Per Åkerman och Jens Analytiker på Group Treasury Frågeenkät Eriksson Färs och Frosta Robert Olsson Ekonomichef Personlig intervju Sparbank Swedbank Sjuhärad Jens Magnusson Ekonomichef Frågeenkät Sparbanken Mirjam Stolpe Administrativ Chef och vice VD Frågeenkät Skaraborg Sparbanken 1826 Åsa Grundström Ekonomichef Personlig intervju Riksbanken Olof Sandstedt Chef för enheten för banktillsyn Frågeenkät KPMG Håkan Östebo Auktoriserad revisor och Personlig intervju specialist inom regelverk Finansinspektionen Tobias Lindqvist Riskanalytiker Personlig intervju Eftersom det endast finns fyra svenska storbanker valdes att intervjua lika många sparbanker. Sparbankernas Riksförbund samt Swedish Bankers är intresseföretag vilka argumenterar för medlemsbankernas sak och har således en god insyn i regelverket. FI och Riksbanken är med och utreder effekterna av regelverket och sätter även regler vilka bankerna ska följa. KPMG är en revisionsfirma som representerar ett stort antal banker i redovisningsfrågor. Vid utformandet av intervjufrågorna har vikt lagts vid deras möjlighet att besvara forskningsfrågorna. De frågor som ställs är öppna och leder lätt in på diskussioner kring olika delar av regelverket. Intervjufrågorna är inte ämnade att gå för djupt in på detalj utan är istället utformade för att ge en övergripande bild av likviditetsregelverket. Det finns en koppling mellan frågorna som ställs och de hypoteser som framförs i teoridelen och som diskuteras i analysen. De frågor som ställts till bankerna, Riksbanken och 21

22 intresseförbunden utgår alla från samma frågeenkät som finns i Bilaga 1. För FI finns frågeenkäten bifogad i Bilaga 2 och KPMG i bilaga Reliabilitet, validitet och replikerbarhet av primärdata Eftersom urvalet av intervjuobjekt har skett selektivt och genom ett bekvämlighetsurval kan validiteten av svaren ifrågasättas. Det finns emellertid enbart ett fåtal personer i Sverige med expertis inom de nya likviditetskraven och således har metoden inte kunnat ändras. De intervjusvar som återges i Kapitel 6 äger emellertid inte giltighet för någon annan än respondenterna och därför kan de inte anses vara missvisande. Eftersom samma frågemall använts för samtliga finansiella institut har det gett dem alla samma möjlighet att delge sin mening. Hänsyn har även tagits till att intervjumetod varierat på så vis att de personliga intervjuerna följt samma ordning och delgetts samma följdfrågor. Det går dock inte att bortse från det faktum att mer information och fler åsikter i regel framförts under de personliga intervjuerna. Möjligheten att en intervjuareffekt 14 skulle kunna påverka de personliga intervjuer som genomförts är att anses som liten. En försiktighet från intervjuobjektens sida kan emellertid ägt rum på grund av ämnets känsliga natur och det faktum att ett stort antal respondenter önskade se sina utskrivna svar innan de publiceras. Den kritik Bryman and Bell (2005) framför beträffande svårigheten att få svar på samtliga enkätfrågor och kring utsikten att få inblick i vem som besvarat frågorna anses inte vara befogad eftersom grundlig kontakt med dem som besvarat enkäterna har förrättats. Vidare finns enbart en begränsad skara människor med inblick i regelverket. Genom att intervjua personer väl insatta i regelverket har på så vis en god reliabilitet på svaren möjliggjorts. Det finns ingen möjlighet till att replikera de resultat som erhållits från intervjuerna eftersom det är omöjligt att frysa en social miljö (Bryman & Bell, 2005, s. 306). Regelverket och åsikterna därom kommer följaktligen i framtiden att förändras. På så vis kan de jämföras med åsikterna som kommer råda i framtiden, exempelvis när regelverket är implementerat till fullo år Med intervjuareffekt menas att intervjuarens närvaro på något vis påverkar intervjuobjektets svar (Bryman & Bell, 2005, s. 162) 22

23 3.4 Urval av sekundärdata Sekundärdata består av böcker, artiklar, rapporter och internetkällor. De artiklar som använts är främst hämtade ur Lunds Universitets databaser 15 och är i stor utsträckning publicerade i Journal of Finance. Böcker som använts innefattar tidigare kurslitteratur samt böcker från ekonomihögskolans bibliotek. Den kvantitativa analysen har genomförts utifrån en granskning av 107 årsredovisningar mellan åren 2006 och Samtliga beräkningar som utförts utgörs av den information banken uppvisat vid balansdagen den 31 december för respektive år. Valet att ha en femårig urvalsperiod är baserad på att den då inbegriper såväl finanskrisen som införandet av Basel II-regelverket. Bankerna har också generellt sett just årsredovisningar för fem år tillbaka på sina hemsidor. Ur årsredovisningarna har ett antal beräkningar utförts för att möjliggöra en uträkning av den långsiktiga likviditeten. I uppsatsen görs således en egen tolkning av Baselkommitténs långsiktiga likviditetsmått, NSFR. Modellen benämns långsiktigt likviditetsmått (LLM) och testas på de svenska sparbankerna och storbankerna med en balansomslutning som överstiger fem miljarder SEK och som således påverkas av den pågående testinrapporteringen till FI. En utförlig beskrivning av samtliga beräkningar och antagande bifogas i beräkningsmallen i Bilaga 6. I Bilaga 7 återges LLM bank för bank under urvalsperioden. De poster som krävt genomsnittsberäkningar eller mer omfattande uträkningar återges i Bilagorna 8 och 9. För beräkningar i Bilaga 7, 8 och 9 är vissa fält markerade vilket indikerar att information saknats för de åren. En mer detaljerad beskrivning finns att skåda i Bilaga 6. Att jämföra sparbanker och storbanker anses intressant eftersom samtliga banker inom sin grupp till stor del efterliknar varandra trots att de är utspridda runt om i Sverige. Samtidigt finns det stora skillnader mellan sparbanker och storbanker, exempelvis när det kommer till omsättning, verksamhetsområde, ägarstruktur och balansräkning. Tabell 3 - Urval för kvantitativ analys Urvalsbanker Alingsås Sparbank Nordea Sparbanken Rekarne Sparbanken Finn Färs Och Frosta Sparbank Orust Sparbank Sparbanken 1826 Sörmland Sparbank Falkenberg Sparbank Roslagens Sparbank Sparbanken Syd Sparbanken Öresund Handelsbanken SEB Skaraborg Sparbank Varbergs Sparbank Karlshamns Sparbank Sparbanken Gripen Swedbank Westra Wermland Sparbank Lidköping Sparbank Sparbanken Nord Swedbank Sjuhärad 15 LUP, LOVISA och LibHub 23

24 3.5 Metod för beräkning De beräkningar som genomförts ämnar att i största möjliga mån efterlikna Baselkommitténs NSFR-modell. På grund av de begränsningar och redovisningsskillnader som tillhandahålls i offentligt material har Baselkommitténs beräkningsmall dock inte kunnat replikeras till fullo. Istället har en egen modell som utgått helt från offentligt tillgänglig information framställts i samråd med Robert Olsson som arbetar som ekonomichef på Färs och Frosta Sparbank. Tobias Lindqvist, som arbetar som riskanalytiker på FI, har även granskat de antaganden och beräkningar som gjorts, vilka han ansett vara rimliga. Modellens framtagande har utöver den faktiska beräkningsmallen från Baselkommittén även utformats med hjälp av Riksbankens liknande mått kallat Strukturellt likviditetsmått, vilket beskrivs närmare i rapporten finansiell stabilitet 2010:2 som Riksbanken utger. Logiken i LLM är densamma som för NSFR, vilken beskrivs närmare i Kapitel 4, och posterna vägs med samma vikter. Ett första steg i beräkningarna blir att uppskatta den tillgängliga stabila finansieringen (TSF), det vill säga den del av skuldsidan på balansräkningen som anses vara tillgänglig för att finansiera tillgångarna. En hög faktor innebär att finansieringen anses vara stabil, således har eget kapital och skulder med löptid över ett år en faktor på 100 procent då finansieringen klarar måttets tidsbegränsning på 1 år. Tabell 4 - Beräkningsmall för TSF Tillgänglig Stabil Finansiering Faktor Förklaring Primärt och supplementärt kapital (netto) 100% Inkluderar bankens redovisade primär- samt supplementärkapital efter avdrag Samtliga skulder med löptid över ett år, exklusive derivat och efterställda skulder 100% Inkluderar skulder med långfristig löptid exklusive derivat samt efterställda skulder. Den senare är redan inkluderad i bankens supplementärkapital 75% av inlåningen från allmänheten med en löptid mindre än ett år 90% Innefattar inlåning till allmänheten med löptid under ett år vilken är stabil och täcks av insättningsgarantin 25% av inlåningen från allmänheten med en löptid på mindre än ett år 80% Inkluderar övrig inlåning från allmänheten med löptid under ett år vilka är mindre stabila och således inte täcks av insättningsgarantin Skulder till icke finansiella företag, centralbanker, stater och offentliga verksamheter med löptid under ett år 50% Bankerna i urvalet saknar denna post som inkluderar skulder till ickefinansiella företag och institutioner med löptid under ett år Resterande Skulder 0% Hit hänförs resterande skulder och eget kapital 24

25 Efter att TSF är beräknat krävs en kalkyl av tillgångssidan på balansräkningen vilken ämnar till att se över vilka tillgångar som behöver långsiktig finansiering. Nödvändig stabil finansiering (NSF) symboliserar följaktligen de tillgångar som behöver finansieras. En högre faktor symboliserar därför en tillgång som anses mindre likvid, och som således kräver mer finansiering. I NSF inkluderas även posten åtaganden som beskriver de åtaganden som banken exempelvis har när det kommer till kreditgivning. Trots att posten inte ligger på balansräkningen kräver den ändock en viss finansiering. Tillgångar med kort löptid samt kassaposten anses i NSF vara av fullt likvid natur och kräver ingen finansiering. Tabell 5 - Beräkningsmall för NSF Nödvändig Stabil Finansiering Faktor Förklaring 75% av Kassa 0% Inkluderar 75 % av bankernas kassa -post i balansräkningen och symboliserar således dess tillgodohavanden hos centralbank. Tillgångar med löptid under ett år exklusive utlåning till allmänheten samt derivat 0% Utgörs av tillgångar med löptid under ett år exklusive utlåning till allmänheten (vilken hänförs till en av posterna nedan) och derivat Tillgångar säkerställda av stat eller centralbank med löptid över ett år 5% Innefattar Belåningsbara statsskuldförbindelser med löptid över ett år Vägt genomsnitt av obligationer och andra värdepapper med rating AA eller bättre och med löptid över ett år 20% Hit hänförs obligationer och räntebärande värdepapper med rating AA eller högre med löptid överstigande ett år Guld 50% Urvalet av banker saknar denna post, vilken innefattar tillgångar i guld Noterade värdepapper på börs, dock ej innehav i andra finansiella institut 50% Inkluderar noterade värdepapper på börs exklusive innehav i finansiella institut eller företag Resterande obligationer och värdepapper med rating A+ till A- 50% Hit hänförs obligationer och räntebärande värdepapper med rating A- till A+ med löptid överstigande ett år Pantbrev i villa, fritidsfastigheter samt flerfamiljsfastigheter 65% Posten innefattar utlåning till allmänheten som är säkerställd mot pantbrev i villa, fritidsfastigheter samt flerfamiljsfastigheter Utlåning till allmänheten med löptid under 1 år exklusive pantbrev i villa, fritids- och flerfamiljsfastigheter med löptid under 1 år 85% Innefattar utlåning till allmänheten med löptid under ett år exklusive pantbrev i ovanstående post vilka har en löptid under ett år Resterande Tillgångar 100% Hit hänförs resterande tillgångar vilka inte inkluderats i posterna ovan Åtaganden vilka inbegriper kreditlöften samt outnyttjad räkningskredit 5% Inbegriper åtaganden banken åtagit sig utöver balansräkningen När ASF och NSF är beräknat kan ett resultat erhållas. Genom att dividera TSF med NSF erhålls en summa som ska överstiga 1 för att LLM ska uppfyllas. 25

26 3.6 Reliabilitet, validitet och replikerbarhet av sekundärdata För att bedöma tillförlitligheten på internetkällorna har de rekommendationer som Rienecker och Jørgensen (2008) ger använts. De kan sammanfattas med att en bedömning görs av vem eller vilken organisation som lagt ut informationen, vilken period materialet är ifrån, sidans egna litteraturhänvisningar samt vilken domän hemsidan ligger under. För att källan ska anses tillförlitlig krävs att samtliga punkter anses trovärdiga. Tillförlitligheten på årsredovisningarna kan anses vara god eftersom de har genomgått en omfattande revision. Olika banker väljer emellertid, efter att ha följt de regelverk som lagen kräver, att redogöra för sina olika poster och räkenskaper på skilda vis. Det kan medföra problem vid tolkandet av olika poster och således reliabiliteten på uträkningarna. Vidare finns en risk att den mänskliga faktorn inverkar på resultatet. Samtliga uträkningar, tolkningar, antaganden, siffror och avvägningar som gjorts för respektive bank redovisas i Bilagorna 6-9. De resultat där sparbanker och storbanker jämförs är baserade på genomsnitt. Således väger varje bank lika tungt oavsett storlek i de illustreringar som görs. De figurer där sparbankerna jämförs med storbankerna rent generellt ger därför snarare en indikation än en faktisk siffra att utgå ifrån. Resultatet av den kvantitativa beräkningen bank för bank är fullt ut replikerbar under förutsättning att samtliga årsredovisningar går att erhålla. Validiteten av de resultat som framkommit kan dock ifrågasättas eftersom den uträkning som gjorts till viss del baseras på genomsnitt. Det poster där vissa banker saknat löptid är av mindre storlek och en känslighetsanalys skulle därför inte påvisa någon större skillnad om avväganden istället gjordes annorlunda. Under sekundärdatainsamlingen har ett bortfall av data förefallit. Årsredovisningen 2006 för Alingsås Sparbank gick inte att komma i besittning av och Sparbanken syd utgår med sin årsredovisning för 2010 först den 31 maj Noterbart bland bankerna i urvalet är att Sparbanken Finn och Sparbanken Gripen sammanslogs i november 2010 och bildade Sparbanken Öresund. Beräkningar finns enbart för de år bankerna är verksamma (Sparbanken Öresund, 2011). Det krävs att de banker som granskas är representativa för populationen i sin helhet för att inte populationsparametern ska bli felaktig (Gustavsson, 2004, s. 25). I undersökningen har samtliga sparbanker med en balansomslutning under fem miljarder SEK valts bort. Ett förtydligande görs därför att uppsatsen inte ämnar belysa skillnader för samtliga sparbanker. 26

27 Värt att notera är även att storbankernas koncernredovisning har använts i den kvantitativa metoden. 27

28 4. Likviditetskrav Kapitlet inleder med att beskriva hur en likviditetsreserv beräknas. Kapitlet fortsätter sedan med att redogöra för de specifika likviditetskrav som kommer med Basel III. 4.1 Utlåning, inlåning, marknadsfinansiering och eget kapital I Figur 2 åskådliggörs hur utlåningen inom de svenska storbankerna utgör en större del än inlåningen samt hur förhållandet har förändrats genom åren. Mellan 2001 och 2009 ökade såväl utlåningen som inlåningen för de svenska storbankerna. Efter att utlåningen växt påfallande under en längre tid blev den i mars 2009 mer än dubbelt så stor som inlåningen. Figur 2 - In- och utlåning hos de svenska storbankerna (Riksbanken (2010a), s. 60) Att utlåningen ökar behöver nödvändigtvis inte betyda att likviditetsreserven blir mindre. Likviditetsreserv definieras i FFFS 2005:33 som Medel som hålls för att säkra institutets kortsiktiga betalningsförmåga. I Riksbankens rapport Finansiell Stabilitet (2010:2) noteras det att bankernas likviditetsreserv måste hålla en bättre kvalitet samtidigt som andelen långfristig finansiering måste öka för att de ska kunna uppnå de krav som kommer med Basel III. Banker som till stor del finansieras via inlåning från allmänheten och undviker kortsiktig marknadsfinansiering kommer således att ha en bättre likviditetsreserv. Det finns här en stor skillnad mellan sparbanker och storbanker. Balansräkningens skuldsida består till största delen av inlåning från allmänheten hos sparbankerna. Storbankerna använder sig däremot till stor del av emitterade värdepapper, såsom säkerställda obligationer. Det egna kapitalet särskiljer sig också mellan banktyperna. Medan storbankerna håller hybridkapital, förlagslån och preferensaktier är dessa poster i stort sett är obefintliga hos sparbankerna. På 28

29 tillgångssidan utgörs den absolut största posten hos samtliga banker av utlåning till allmänheten. Löptiden skiljer sig dock dem emellan. Genom att summera den finansiering banken har erhållit via inlåning, finansiering på marknaden samt eget kapital och subtrahera bankens illikvida tillgångar 16 ges likviditetsreserven. Figur 3 - Åskådliggörande av likviditetsreserv på balansräkningen (Riksbanken (2010a), s. 80) Eftersom den längre utlåningen består av belopp som inte kommer återbetalas inom den valda tidsramen krävs det således att de likvida tillgångarna, alltså likviditetsreserven, är tillräckligt stor för att kunna täcka de skulder som måste återbetalas inom det utsedda tidsförloppet. 4.2 Liquidity Coverage Ratio LCR mäter bankens förmåga att klara av ett likviditetsutflöde då banken befinner sig i ett 30 dagars stresscenario. För att uppfylla LCR krävs således tillräckligt likvida tillgångar för att finansiera det utflöde av likvida medel som simuleras i måttet. Kravet är följaktligen att banken ska ha minst lika mycket högkvalitativa likvida tillgångar som den förväntade mängden totalt utgående kapital i det stresstest LCR innebär (Baselkommittén, 2010). Därför ska resultatet efter beräkning vara lika med eller överstiga 1. Något krav i likhet med LCR har tidigare inte förekommit. Måttet innebär att en stor mängd likviditet omedelbart skall finnas till förfogande och är på så vis inget bankerna skulle föredra under ekonomiskt stabila perioder (Baselkommittén, 2010). Lena Silén på Sparbankernas Riksförbund uttrycker sitt missnöje med de förhöjda kraven på likviditetshållning på följande 16 Med illikvida tillgångar menas de tillgångar som inte går att likvidera inom ramen för mätningen. Olika tillgångar ges olika kvoter i likviditetsreservsberäkningen beroende på hur stor andel av dem som anses vara möjliga att likvidera samt till vilket värde det skulle kunna ske. I NSFR är de illikvida tillgångarna således de med löptid över ett år och i LCR de som har en löptid över en månad. 29

30 vis: Att överhuvudtaget ha medel till förfogande som inte får användas till annat än att skapa likviditet vid behov är ett slöseri med kapital (L. Silén, personlig kommunikation, 3 mars, 2011). Resultaten av införandet av LCR blir att de banker som inte uppfyller kravet blir tvungna till att göra något av följande: (1) öka den kortsiktiga likviditeten på sina investeringar, (2) förlänga löptiden på bankens inlåning eller, (3) öka mängden inlånat kapital (PricewaterhouseCoopers, 2010). I det stresstest som genomförs med LCR antas följande (BIS, 2011): En signifikant nedgradering av bankens kreditrating En delvis förlust av insättningar En delvis förlust av wholesale funding 17 En avdragsökning på vad som definieras som säker finansiering En ökning av säkerheter för derivatinstrument, bindande kreditlöften, samt kreditfaciliteter I LCR fördelas de tillgångar inom banken som uppfyller vissa krav in i två kategorier vilka vägs med antingen 100 procent eller med 85 procent. De tillgångar som anses vara helt riskfria och likvida landar i kategori 1. Här hamnar till exempel kontanter och övriga tillgångar hos centralbanken som näst intill omedelbart kan omvandlas till likvida medel. Kategori 2 inbegriper de tillgångar som anses säkra men vilka inte har samma omedelbara förmåga att likvideras vid en eventuell chock. Skuldsidan beräknas i LCR på samma vis genom att med vikter bedöma sannolikheten för ett utflöde av den finansiering som finns i banken. Här finns en mängd olika vikter vilka syftar till att avgöra sannolikheten att finansieringen är tillräcklig för en månads tid av stressade förhållanden (Baselkommittén, 2010). 17 På följande vis beskrivs wholesale funding I Baselregelverket: Wholesale funding sources include, but are not limited to, Federal funds, public funds, Federal Home Loan Bank advances, the Federal Reserve's primary credit program, foreign deposits, brokered deposits, and deposits obtained through the Internet or CD listing services (BIS, 2011) 30

31 Figur 4 - Illustrering av LCR-kravet 4.3 Net Stable Funding Ratio NSFR är utformat för att förse bankerna med en hållbar löptid på sina tillgångar och skulder (BIS, 2010) och är det regelverk vilket LLM är utarbetat efter. Regelverket siktar på att minska en överdriven tro på kortsiktig marknadsinlåning under år av stor marknadsaktivitet och förespråkar en bättre evaluering av likviditetsriskerna över alla poster inom såväl som utanför balansräkningen (Baselkommittén, 2010, s. 25) Ett upprätthållande av de krav som ställs i måttet skyddar banken från likviditetsproblem då det innebär att banken tvingas finansiera sina tillgångar mer långsiktigt eller alternativt väljer att hålla tillgångar av mer likvid natur. NSFR är ett minimimått som väger tillgångar utefter deras likviditet genom att tilldela dem en faktor vilken sedan jämförs med finansieringen av tillgången som i sin tur ges en annan faktor beroende på dess stabilitet. Tanken är att måttet ska komplettera LCR för att förstärka likviditetshanteringen och förebygga likviditetsproblem hos de finansiella institutionerna på kort och lång sikt. Kravet att uppfylla NSFR är preliminärt satt till januari 2018 (PwC, 2010). Trots att huvuddragen i NSFR är klargjorda finns det emellertid i dagsläget inget definitivt beslut från Baselkommittén hur riskvikterna ska sättas i detaljnivå. Available Stable Funding (ASF) ska emellertid överstiga eller vara lika med Required Stable Funding (RSF). Därför ska resultatet efter beräkning vara lika med eller överstiga 1. ASF och RSF kan liknas vid TSF och NSF i LLM-modellen Available Stable Funding ASF är den del av eget kapital och skuldfinansiering som förväntas bestå som finansieringskälla över en ettårsperiod. Inom ramen för ASF inräknas i stora drag eget kapital och skulder med effektiv löptid av ett år eller mer, den summa av insättningar som inte förväntas tas ut, samt annan finansiering vars löptid är mindre än ett år men som förväntas stanna inom banken (Baselkommittén, 2010, s. 26). 31

32 Olika former av skulder och eget kapital tillför likvida medel till banken och beroende på återbetalningsegenskaper samt hur de påverkas av pressade förhållanden på marknaden tilldelas de en faktor att diskonteras med. Primärkapital tilldelas exempelvis en riskvikt av 100 procent eftersom det är kapital som banken inte är skyldig att återbetala och således kan utnyttja fullt ut Required Amount of Stable Funding (RSF) RSF baseras på poster såväl inom som utanför balansräkningen. RSF får i enlighet med Basel III inte överstiga ASF. Måttet beräknas genom att värdet av tillgångarna inom banken applicerar med en faktor mellan noll och hundra till det värdet. Faktorn beror på en bedömning Baselkommittén gjort kring hur snabbt tillgången skulle kunna omvandlas till likvida medel. Exempelvis tilldelas de tillgångar som omedelbart går att likvidera en faktor av noll procent medan de mest illikvida tillgångarna tilldelas en faktor på 100 procent. Kontanta medel och kortare utlåning till finansiella institut anses inte behöva någon stabil finansiering och tilldelas därför en riskvikt på noll procent medan exempelvis längre lån till företag ges en högre riskfaktor. Inom RSF finns också poster utanför balansräkningen som ska medräknas såsom vissa kreditfaciliteter till privatpersoner, företag, och enheter inom den offentliga sektorn. Dessa tilldelas en femprocentig riskfaktor (Blundell-Wignall & Atkinson). Figur 5 - Illustrering av NSFR-kravet 32

33 5. Teori Kapitlet redogör för olika teorier kring bankreglering utifrån välkända forskares resultat och fungerar som referensram för den fortsatta empiriska studien. Kapitlet påbörjas med allmän kritik mot reglering för att sedan ta upp specifika dilemman inom reglering och teorier kring likviditetshållning. Därefter sammanfattas relevanta teorier i hypoteser som knyter an till de forskningsfrågor som ställs i det inledande kapitlet. 5.1 Teoretisk bakgrund Precis som för andra aktörer på marknaden måste bankerna göra en avvägning mellan risk och avkastning. Skillnaden är dock att en felbedömning för en större bank kan äventyra så mycket mer än överlevnaden för den specifika banken. Santos (2001) nämner att de två vanligaste motiven att berättiga en bankreglering är risken för en systematisk kris samt oförmågan för insättare att övervaka bankerna. I en annan artikel förklaras att reglering av banker finns till av två huvudsakliga anledningar; (a) för att skydda insättare och (b) för att skydda banksektorn i sin helhet (Koehn & Santomero, 1980, s. 1243). Insättarnas oförmåga att kontrollera banken utgör svårigheter när det kommer till Moral Hazzard och Adverse Selection. Eftersom problemen kan ge större konsekvenser för en bank än för ett vanligt företag måste man enligt Santos (2001) ställa höga krav på bankernas kapitaltäckning. Tvivlar bankens kunder kan det leda till ett stort utflöde av insatt kapital, vilket ger stora konsekvenser för bankens rykte och framtida verksamhet. Santos menar att bankerna måste låta insättarna vara med och kontrollera dess verksamhet till högsta möjliga grad vilket emellertid är komplicerat och kostsamt. Nyckeln till att lyckas mildra problemen är främst genom att ha en god informationsspridning till sina investerare och kunder (Santos, 2001, s. 51). Kritiska röster kring reglering Rochet (1992) är en av kritikerna mot kapitalreglering. Han anser inte att någon av de regleringar som införts är att föredra för att minska bankernas riskbenägenhet. Han menar att kapitalreglering är ett dåligt verktyg att använda sig av då det svårligen kan särskilja mellan olika tillgångars risker. Således uppmuntras bankerna att välja de mest riskfyllda tillgångarna. Istället för att använda sig av ett regelverk där riskvägningen är kopplad till kreditrisken förordar han därför ett användande av marknadsbaserade riskvikter vilka förhåller sig till den systematiska risken av tillgångarna. För en lyckad reglering menar han att det gäller att ha 33

34 fördelaktiga riskvikter som ger sunda incitament vilka främjar och uppmuntrar bankerna att hålla allt mer riskfria tillgångar. Daesik och Santomero (1988) instämmer med Rochet och ställer sig tveksamma till reglering. De anser att det finns problem med kapitaltäckningskrav då inte tidigare regelverk tagit hänsyn till bankernas individuella preferenser och strukturer. När regleringen inte är anpassad utefter banken kan det skapa luckor för de mer riskbenägna bankerna att kringgå reglerna och öka sin skuldsättning och samtidigt hålla riskfyllda tillgångar. De förespråkar istället en reglering av banksektorn med riskrelaterade kapitalkrav. För att då få ett lyckat resultat krävs att kraven är anpassade utefter banken med hjälp av tre faktorer: (1) bankens förväntade avkastning, (2) deras varians-kovarians struktur samt (3) den skuldsättningsgrad som myndigheterna tror kan skapa betalningssvårigheter. Genom att använda sig av de tre faktorerna skapas en bättre bild av bankens struktur och kan därför på ett mer anpassat sätt framkalla en sundare och stabilare bank. Gehrig (1995) nämner att ett integrerat system som tar hänsyn till regionala avvikelser och som till stor del tar bankens särpräglade verksamhet i beaktande är att föredra framför ett fast regelverk som behandlar alla lika. Gehrig är därför en direkt motståndare till kapitalreglering och ställer sig frågande kring varför inte 100 procent riskfritt kapital krävs. Blum (1999) ställer sig tveksam till modeller vilka förespråkar ökade kapitalkrav samt modeller som har mål att mildra asset substitution -problematiken. Blum anser istället att modeller kan ge en motsatt effekt. Anledningen beror på att en hårdare reglering inte skapar incitament för att hålla en större mängd stabila tillgångar. Han menar att ett regelverk svårligen kan spegla sambandet mellan risk och avkastning på ett korrekt vis. När möjligheten till risktagande begränsas innebär det även att förlusten inte blir lika stor om banken skulle gå i konkurs eftersom en god lönsamhet omöjliggörs. Flannery och Rangan (2004) gjorde en kartläggning över de stora bankernas kapitalhållningsbeslut under perioden i USA. Under denna period valde de finansiella tillsynsmyndigheterna att lyssna på marknaden och minskade sitt stöd för banker som hamnade i finansiella svårigheter. Bankernas kunder och partners blev då betydligt mer beroende av att bankerna höll en sund kapitaltäckning och hög andel riskfritt kapital. Incitament skapades då i sin tur för de Amerikanska bankerna att uppfylla önskemålen och de hade därför den högsta nivån eget kapital på över 50 år (Flannery & Rangan, 2004, s. 28). 34

35 Bank Runs och instättningsgarantin Diamond och Dybvig (1983) tar upp problematiken med att företagsinvesteringar ämnar ge avkastning först en bra bit in i framtiden. Således tecknar de lån utan att amortera inom en snar framtid. Allmänheten begär dock samtidigt konton som tillåter omedelbar tillgång till den inlåning som gjorts i banken, så kallade demand deposits. Under normala omständigheter kan bankerna dock erbjuda en värdefull service genom att kanalisera medel från många enskilda insättningar till låntagarna, då insättarnas behov återspeglar deras individuella omständigheter. Bank runs beskriver dock en situation under panik där samtliga insättare vill ta ut sina pengar i rädsla för att banken ska gå i konkurs. Under omständigheterna kan då även den solidaste bank gå omkull eftersom utlånade pengar inte kan inkrävas. Insättningsgarantin fungerar emellertid som ett bra skydd mot sådana situationer (Diamond & Dybvig, 1983, s. 404). Santos (2001) anser att insättningsgarantin skapar ett felaktigt incitament för en allt mer riskfylld kapitalhållning vilket går stick i stäv med regleringens egentliga funktion. Han menar att bankens tillgångar och skulder är säkerställda av insättningsgarantin och således ökar viljan för bankerna att hålla en allt mer riskfylld kapitalportfölj. Furlong och Keeley (1989) urskiljer också problemet med att bankernas utlåning är säkerställd av insättningsgarantin och att de av regelverken samtidigt uppmanas att hålla en stor del stabila tillgångar. De anser att kryphålen i tidigare regelverk har genererat stora möjligheter för banker att dölja riskfyllda tillgångar i redovisningen eftersom de till stor del kunnat förlita sig på att insättningsgarantin täcker en stor del av bankens risk. Baumann och Nier (2006) har utifrån tester granskat kapitalreglering samt funktion i samband med insättningsgarantin. De ställer sig positiva till en kapitalreglering men har dock en negativ inställning om banken är indirekt skyddad av insättningsgarantin, då det leder till att banken håller en lägre kapitalbuffert. Om banken inte täcks av insättningsgarantin ger kapitalregleringen en effekt som skapar en allt försiktigare kapitalhållning av banken med större andel riskfria tillgångar (Nier & Baumann, 2006). Informationsspridning För att banker skall ge ett sunt och hälsosamt intryck samt en tydlig bild av tillgångar och skulder krävs stor öppenhet. Baumann och Nier (2006) visar att banker som tydligare presenterar sin riskhantering löper mindre risk för att hamna i finansiella svårigheter då det gör att bankerna självmant håller en bättre kapitalbuffert. Då sådan information presenteras offentligt ger en god kapitalhållning också en konkurrensfördel och sunda incitament som uppmanar andra banker att hålla en stor del riskfria tillgångar. Därför förespråkas en allt 35

36 öppnare och tydligare informationsspridning från bankernas sida vilken indirekt uppmuntrar bankerna till att hålla en god kapitalhållning. Det kan dock leda till ökat användande av finansiella instrument för att dölja riskfyllda tillgångar. Det medför således även ökade krav på regelverken som måste behandla bankens olika tillgångar på ett adekvat vis (Nier & Baumann, 2006, ss. 356, 333). Regleringens påverkan på konkurrensen Minskad regleringen av bankerna leder enligt Hellman, Murdock och Stiglitz (2000) till en större konkurrens dem emellan. Avsaknaden av regler möjliggör för bankerna att friare välja tillgångar, vilket i sin tur leder till ett allt större risktagande. Hellman et al. (2000) delar upp tillsynsreglering i två delar, kapitaltäckningsreglering samt kontroll av insättningsräntan. De anser att kapitalreglering inte visat sig tillräckligt kraftfullt ur ett regleringsperspektiv eftersom det på kort sikt ger incitament att hålla stabilare tillgångar, men samtidigt skapar ett ökat intresse för banker att på längre sikt anta mer risk. Kapitalreglering leder på så vis till försök att kringgå reglerna för att driva en vinstmaximerande verksamhet som inkluderar dolda riskfyllda tillgångar. En tillräckligt omfattande kapitalreglering menar Hellman et al. (2000) dock fyller sitt syfte men är kostsamt för bankerna då de tvingas hålla stor del eget kapital. Gehrig (1995) anser istället att en ökad reglering skapar en hårdare konkurrens. Hans resonemang bygger på att regleringen försvårar för bankerna att diversifiera sig och således tvingas konkurrera under samma förutsättningar. Resultatet av den hårdare konkurrensen blir en ökad risk för konkurs samt en begränsad möjlighet för aktieägarna att kontrollera och styra banken. Som en lösning föreslås ett tak för bankens procentuella tillväxt vilket skulle kunna mildra bankernas risktagande beteende (Hellmann, Murdock, & Stiglitz, 2000). Regulatoriskt- och ekonomiskt kapital Elizalde och Repullo (2004) resonerar kring skillnaden mellan regulatoriskt- och ekonomiskt kapital 18. Resultatet av deras forskning visar att ekonomisk och regulatoriskt kapital inte är beroende av samma variabler och inte reagerar på samma sätt på förändringar i konstanta determinanter. Ett avgörande exempel kan vara hur kapitalkostnaden i många fall påverkar det ekonomiska kapitalet men inte det regulatoriska. Överläggningar därför förts med mål att få regulatoriskt kapital att föras närmare det ekonomiska kapitalet. Howells & Gordy (2004) påpekar att syftet med kapitalreglering är att skapa en bättre styrning av regulatoriskt kapital 18 Regulatoriskt kapital är det kapital som krävs enligt lagstadgade regleringar medan det ekonomiska kapitalet är det kapital som aktieägare skulle föredra i en oreglerad ekonomi (Elizalde & Repullo, 2004). 36

37 med hjälp av ekonomiskt kapital. Med andra ord att det måste bli ekonomiskt lönsamt att följa de regleringar som införs för att bankerna inte ska välja att uppta risk på annat håll. 5.2 Synpunkter på likviditetshållning och likviditetsreglering Inom teorin kring likviditetshållning resonerar Opler, Pinkowitz, Stulz & Williamsson (1999) att det alltid finns en optimal nivå av likviditet där företagets värde maximeras. Den optimala nivån nås när marginalkostnaden för att hålla mer likviditet kan anses vara likvärdig med den marginella fördel som ges av att inneha den substituerande illikvida tillgången. Ozkan och Ozkan (2004) beskriver hur företag som står inför större transaktionskostnader, alltså företag som har svårigheter att konvertera sina tillgångar till likvida medel, således rent teoretiskt bör hålla mer kontanta medel. Argumentet framhålls även av Opler et al. (1999) som anger sju företagsspecifika variabler vilka påverkar den totala nyttan av att hålla likvida medel. Tabell 6 - Variabler som påverkar nyttan av likviditet (Opler et al. 1999). Påverkande faktor Tillgång till kapitalmarknader Kostnad för att få tillgång till finansiering via tillgångsförsäljning, utdelningsminskning och omförhandlingar. Investeringsmöjligheter Kostnad för hedge instrument Kassagenererings cykel Kassaflödesvolatilitet Stordriftsfördelar vid kontanthantering Variablerna i Tabell 6 skiljer sig mellan storbankerna och sparbankerna. Tillgång till kapitalmarknader, utdelningsförändring, investeringsmöjligheter, stordriftsfördelar och kassaflödesvolatilitet påverkas till stor del av bankens storlek och ägarstruktur. Exempelvis kan det antas att större banker har en bättre tillgång till kapitalmarknader och således också lättare att erhålla marknadsupplåning. Samtidigt har Sparbankerna inte någon möjlighet att genomföra nyemissioner eller utdelning på grund av ägarstrukturen. Myers och Rajan (1998) drar slutsatsen att likviditetstillgång möjliggör en förändring av tillgångsstrukturen i sin helhet i det att mer riskfyllda tillgångar då hålls. Det kan jämföras med Rochet (1992) som anser att bankreglering får motstridande effekt då den istället innebär ett ökat risktagande. Acharya och Naqvi (2009) fastställer att en ökad likviditet ofta infaller under tider av hög makroekonomisk risk då investerare reducerar sina direktinvesteringar och 37

38 istället väljer att hålla en större inlåning i bankerna. Den ström av likvida medel som då tillförs leder i sin tur till att vinstkänsligheten minskar i förhållande till risktagandet vid utlåning. Slutresultatet blir då en extrem kreditexpansion och en ökad risk för tillgångsprisbubblor. Det banar i sin tur väg för en ekonomisk kris. Rochet och Tirole (1996) konstaterar att en bank som är oförmögen att täcka sin likviditetsbrist fallerar om den inte blir bistådd från annat håll. Centralbanken kan ställa sig motvillig att rädda banken som en lender of last resort på grund av monetära- samt incitamentskostnader. Det spekuleras dock kring ett samband mellan storlek och möjlighet att få hjälp via centralbanken. Too big to fail lyder terminologin vilken klargör en tankegång att de större bankerna är så vitala för ekonomin i sin helhet att en konkurs skulle innebära en katastrof och således skulle också staten i större utsträckning välja att bistå de större bankerna under likviditetssvårigheter (Tirole & Rochet, 1996, s. 733). Konkursen av Lehman Brothers kan dock anses vara ett stöd för uppfattningen att så inte behöver vara fallet. Om centralbanken eller en annan organisation som lender of last resort alltid skulle ingripa, eller om det vore förväntat, skulle det finnas olämpliga incitament för banker att uppta risk även om ingripanden endast skedde när ett flertal banker faller samtidigt. Exempelvis innebär en förväntad statlig bankräddningsaktion att banker får incitament att uppta ränterisker genom att felaktigt avpassa sina löptider på tillgångar och skulder (Diamond & Dybvig, 1983). Mayers och Rajan (1998) visar i artikeln The paradox of liquidity att finansiering av likvida tillgångar rent allmänt är enklare än illikvida. De menar dock att fördelen som det innebär endast gäller för icke finansiella företag och enskilda investerare. För finansiella institutioner kan det däremot innebära att det på längre sikt blir svårare att få tillgång till finansiering eftersom de likvida tillgångarna reducerar ledningens möjlighet att på ett trovärdigt vis anförtro sig till en strategi som skyddar investeraren. Således menar de att en mer illikvid finansiering visserligen innebär att borgenärer får mindre om de beslagtar och säljer av samtliga tillgångar på kort sikt. Emellertid ökas med mer illikvida tillgångar även sannolikheten att de kommer vara där när problemen uppstår. Följaktligen får investeraren mer tid att utvärdera risk och värdet på sitt innehav (Myers & Rajan, 1998, s. 734). 5.3 Sammanställning av teoriavsnittet De hypoteser som introduceras i det inledande kapitlet har sitt ursprung i de teorier som nu presenterats. Den tolkningen som görs av samtlig teoretisk litteratur vilken granskats är att det 38

39 är omöjligt att konstruera ett perfekt enhetligt regelverk, inte minst eftersom det inte finns någon generell uppfattning vad det faktiskt innebär. Omfattande forskning har utförts på effekterna av kapitalhållningskrav, men krav på likviditetshållning inom banker är ett ämne som fortfarande måste anses vara förhållandevis outforskat. I Tabell 7 redovisas några av de teorier som framförts i kapitlet samt de hypoteser som grundats utifrån dem. Anledningen till att dessa valts är att de anses vara relevanta även sett till ett likviditetsregelverk samt att de går att undersöka genom den kvantitativa och kvalitativa metoden. Tabell 7 Åskådliggörande av hypoteser grundade på tidigare forskning Författare & Artikel Teori Hypotes Daesik och Santomero, Risk in Banking and Capital Regulation (1988). Blum, Do Capital adequacy requirements reduce risks in banking (1999). Baumann och Nier, Market discipline, disclosure and moral hazard in banking (2006). Gehrig, Capital Adequacy Rules: Implications for Banks' Risk-Taking (1995). Elizalde och Repullo, Economic and Regulatory Capital: What is the difference? (2004). Opler, Pinkowitz, Stulz & Williamsson, The determinants and implications of corporate cash holdings (2001). Regelverk måste ta hänsyn till bankernas individuella preferenser, strukturer samt regionala skillnader för att inte luckor ska infinna sig i regelverken. Regelverk kan svårligen avspegla sambandet mellan risk och avkastning på ett korrekt vis genom riskvikter. Banker som tydligare presenterar sin riskhantering löper mindre risk för att hamna i finansiella svårigheter. En ökad reglering skapar en hårdare konkurrens, eftersom de då tävlar på mer lika villkor och måste ta till något extra för att utmärka sig. Ekonomisk och regulatoriskt kapital är inte beroende av samma variabler. Följaktligen blir det olönsamt för bankerna att upprätthålla de regulatoriska kapitalkraven. Nyttan av likviditetshållning påverkas av sju olika variabler, vilka åskådliggörs i Tabell 6. Likviditetsmåtten misslyckas med att ta fasta på regionala skillnader och kommer därför möjliggöra/innebära kryphål och skillnader för olika banker. De vikter som balansräkningen vägs med i likviditetsmåtten kommer inte att avspegla skillnaden mellan risk och avkastning. På så vis kommer en snedvriden prissättning uppstå på marknaden. En tydligare redovisning och granskning av likviditetsriskerna reducerar bankernas risk.. Konkurrensen kommer hårdna med införandet av Basel III. Det kommer bli olönsamt för bankerna att upprätthålla de kapital- och likviditetskrav som ställs inom Basel III. Eftersom variablerna skiljer sig signifikant mellan stor- och sparbankerna kommer även uppfyllnadsgraden av NSFR vara olika mellan banktyperna. 39

40 6. Kvalitativa Resultat I kapitlet presenteras en sammanfattning av de svar som insamlats genom intervjuer och frågeenkäter. Således presenterar kapitlet de resultat som ämnar besvara forskningsfråga 1. Slutsatser utifrån svaren presenteras i Kapitel 9, där hypoteserna också tas upp och diskuteras. Utfrågningarna har genomförts under februari, mars och april 2011 och svaren har utformats av personer med god kunskap om Baselregelverket. 6.1 Intervjusvar De frågor som ställts finns att beskåda i Bilaga 1-3. Svaren är tänkta som hjälpmedel för att kunna utreda frågeställningar och även om det ligger någon grund för de hypoteser som härleds ur teoriavsnittet. De olika rubrikerna i Kapitlet beskriver övergripande delar av de åsikter som framförts. I fotnot 19 längst ner på sidan listas åter samtliga respondenter 19. Bristerna i Basel II Samtal kring Basel III inledde vanligtvis med en diskussion om det tidigare regelverket och då främst de brister som intervjuobjekten identifierat. Jens Magnusson från Swedbank Sjuhärad påpekar att den ökade värdepapperiseringen, onaturligt låga räntor samt den närmast oändliga tillgången till likviditet tillsammans med ett ofunktionellt regelverk varit faktorer som frambringat finanskrisen. Han framhäver framför allt hur regelverket krävt försumbara mängder eget kapital bland bankerna, vilket även påverkats av en finansiell kreativitet. Åsa Grundström på Sparbanken 1826 säger sig inte vara förvånad att ett nytt regelverk införts och anser att det främst var likviditetsproblematiken som stod i fokus under finanskrisen. Tobias Lindqvist, som suttit med i Baselkommittén och arbetar på FI, anser att den tidigare regleringen på grund av bristfällig och vag kunskap i ämnet inte var tillräckligt övergripande vilket medförde att den blev betydelselös. 19 För att förenkla för läsaren bifogas här en lista på samtliga respondenter som intervjuats: Tobias Lindqvist - Riskanalytiker på Finansinspektionen (personlig intervju) Håkan Östebo Auktoriserad revisor och specialist inom regelverk på KMPG (personlig intervju via videolänk) Olof Sandstedt Chef på enheten för bankanalys hos Riksbanken (frågeenkät) Lena Silén Chefsekonom på Sparbankernas Riksförbund (frågeenkät) Johan Hansing - Chefsekonom på Svenska Bankföreningen (telefonintervju) Helena Öström Nimander Chef för IT och verksamhetsmässig utveckling kring de nya likviditetsreglerna på Handelsbanken (frågeenkät) Mustapha Messili Kapitalexpert på Nordeas Finansavdelning (frågeenkät) Jonas Svärling Chef för Risk & Capital Management SEB Group Treasury (telefonintervju) Åsa Grundström Ekonomichef på Sparbanken 1826 (personlig intervju) Jens Magnusson Ekonomichef på Swedbank Sjuhärad (frågeenkät) Robert Olsson Ekonomichef på Färs och Frosta Sparbank (personlig intervju) Per Åkerman och Jens Eriksson - Analytiker på Swedbank Group Treasury (frågeenkät) Mirjam Stolpe Administrativ Chef och vice VD för Sparbanken Skaraborg (frågeenkät) 40

41 Olof Sandstedt på Riksbanken påpekar att de utlysande faktorerna under krisen var bristande kvalitet i bankernas likviditetsreserver och ett allt för stort beroende av kortsiktig finansiering hos bankerna. Jens Magnusson poängterar att omfattande förlustsituationer i banker ofta uppstår av att man, på ett eller annat sätt, är ensidig i sin utlåning och/eller är särskilt expansiv mot en viss bransch eller region: Exempel på detta är stora exponeringar mot kommersiella fastigheter, kraftig låneexpansion mot en ny marknad till exempel SEB och Swedbanks expansion i Baltikum, skriver han. Jens anser vidare att utvecklingen på den svenska bolånemarknaden är ett typexempel på en trend där olika faktorer samverkar och så småningom leder till att en tillgångsbubbla bildas. Är ett nytt regelverk nödvändigt? Efter att diskuterat tidigare regelverk gled frågan över på om ett nytt regelverk verkligen är nödvändigt. Johan Hansing på Svenska Bankföreningen anser att det är förnuftigt att införa ett regelverk med ökat fokus på likviditet. Jens Magnusson menar att ett nytt regelverk är nödvändigt av två skäl. För det första måste bankerna finansieras med mer egentligt eget kapital, vilket i sin tur innebär en högre aktieägarrisk. Han anser även att en längre duration i bankernas upplåning är nödvändig, det vill säga en lägre likviditet- och ränterisk. Åsa på Sparbanken 1826 påpekar att de tidigare regelverken godkänt att inrapportering gjorts via Swedbank. Nu blir de själva tvungna att sköta rapporteringen vilket hon tycker är positivt: Nu förstår man att likviditet kostar och att det krävs kapital för att bedriva en bank, säger hon. Mustapha Messili på Nordea anser att den finansiella krisen visade nödvändigheten av ett nytt regelverk. Däremot anser han att det inte finns någonting som säger att nya mått behövs. Han påpekar att tillsynsmyndigheterna redan idag har möjligheten att ställa ytterligare krav inom ramen för pelare 2. Tobias på FI anser att det i framtiden kommer att bli allt större fokus på bankernas likviditetshantering, vilket han anser vara av största prioritet för att kunna skapa en stabil banksektor. Likviditetsregler förefaller naturligt efter krisen Med erfarenheter från den senaste finansiella krisen är förbättrade kunskaper om likviditetsrisker nödvändiga menar Per Åkerman och Jens Eriksson på Swedbank. Och näst intill samtliga respondenter tycks vara överens om att införandet av ett regelverk som mäter likviditetshållning är nödvändigt. De ser det positiva i att hanteringen av regelverket kommer leda till att likviditetsfrågan görs aktuell: De nya regelverken bidrar till en förbättring av 41

42 kreditinstitutens hantering, mätning och kvantifiering av likviditetsrisker vilket är sunt, skriver Per och Jens. De är dock, liksom de flesta andra överens om att vissa detaljer i regelverket är mindre bra. Robert Olsson, ekonomichef på Färs och Frosta Sparbank, menar likt många andra att det nya regelverket i grunden är sunt och påpekar att det finns en fördel i att ha förenklade mått som indikerar hur banken ligger till. Jens Magnusson, ekonomichef på Swedbank Sjuhärad menar att regelverket kommer leda till en större komplexitet för bankerna. Hur det tar sig uttryck kan han dock inte att svara på idag utan menar att det är något framtiden lär utvisa. Genomgående tycks en osäkerhet råda kring det nya likviditetsregelverket hos respondenterna. Robert menar dock att många av de oklarheter som fanns i den ursprungliga testinrapporteringen nu börjar klaras ut. Mustapha på Nordea ser likväl en risk i att det nya regelverket blir för komplext med ett stort antal mått som integrerar på ett sätt som gör dem svåra att förstå och förutse: Det nya regelverket kan därmed bli svårt för bankerna att managera och kontrollera samt svårt för tillsynsmyndigheterna att bedriva tillsyn över, tillägger han och påpekar även att mer fokus kunde ha lagts på mer kvalitativa än kvantitativa krav. Han ifrågasätter även om likviditetsrisk lämpar sig som mått för ett system med kvantitativa miniminivåer. Håkan Östebo, revisor på KMPG ser en risk i att ingen större analys har gjorts kring vad som faktiskt orsakade den finansiella krisen utan att det istället nu tillkommer regler för sakens skull. Även han är följaktligen inne på spåret att kvaliteten på måtten som införts snarare är av kvantitativ än kvalitativ natur. Lena Silén från Sparbankernas Riksförbund anser att det är bra att regelverken förbättras under förutsättningen att det innebär att marknaden blir mer stabil. Hon betonar att regelverket som det ser ut nu är konstruerat efter internationellt verksamma banker och hoppas att reglerna ska anpassas efter svenska förhållanden och specifikt efter de mindre aktörerna såsom sparbankerna. Hon konstaterar att de nya regelverken förutsätter att bankerna har stora administrativa enheter som behandlar stora datamängder, vilket leder till att de små bankerna som förutsätts följa samma regelverk måste avsätta betydligt mer resurser i förhållande till sin storlek. Generella brister med Basel III Rapporteringen är ett rejält steg framåt, anser Robert och åsikten är generell för alla respondenter. Med det sagt tycks emellertid brister i regelverket identifierats från samtliga. Tobias Lindqvist på FI förklara att de från Finansinspektionens håll inte har varit tillräckligt 42

43 tydliga mot bankerna när det kommer till rapportering och redovisning av likviditetshantering. På så vis kvarstår problematiken med likviditetsrapporteringen och den eftertraktade enhetligheten som eftersträvats har inte kunnat uppnås, menar han. Johan Hansing på Svenska Bankförening kritiserar hur snabbt bankregleringen förändras. Han framhåller att allt sedan krisen har åtstramningar vidtagits som åtgärd på flera håll med syfte att snarast möjligt stabilisera finanssektorn. Bankerna måste således uppfylla mängder med krav vilket medför stora omkostnader och en ökad administration. Vidare menar han att framtagandeprocessen av nya regelverk har stressats och därför ser han en risk i att felaktigheter i regelverken kan komma att visa sig i framtiden. Jonas Svärling på SEB understryker att regelverket måste ge utrymme för mer flexibilitet och att det borde tas bättre hänsyn till regionala skillnader. Ett av de problem han ser är exempelvis hur företagsutlåning behandlas i måtten, vilket han bedömer slår hårt mot bankerna. Jonas påtalar även risken att omställningen till det nya regelverket kan bli kostsam eftersom ovissheten finns att den görs för tidigt eller för sent och att det således tillkommer en stor omställningskostnad för bankerna. Mustapha på Nordea ser ett stort problem i att reglerna kommer att slå olika hårt på bankerna beroende på vilken affärsmodell de har. Han poängterar att det är just de nya likviditetskraven inom Basel III som kommer att bli den stora utmaningen med regelverket och att om måtten implementeras som de ser ut idag kommer de att tvinga vissa banker att ändra sin affärsmodell: Hur en bank kommer ut i måtten påverkas till stor del av hur sparandet ser ut i den marknad bankerna är aktiva, vilket bankerna inte kan påverka i så stor utsträckning, menar han. Jens och Per på Swedbank är inne på samma spår och menar att minimimåtten kan komma att ge svåröverskådliga negativa effekter om de införs. Mirjam på Sparbanken Skaraborg förklarar att regelverken alltså innebär att bankerna behöver placera om sin värdeportfölj och frigöra mer likviditet. Lönsamheten för bankerna påverkas Att överhuvudtaget ha medel till förfogande som inte får användas till annat än att skapa likviditet vid behov är ett slöseri med kapital, är Lena på Sparbankernas Riksförbunds svar på frågan kring hur de nya regelverken påverkar bankernas möjlighet till att bedriva en lönsam verksamhet. Helena på Handelsbanken formulerar sitt svar på ett mer diplomatiskt vis och konstaterar följande: De nya likviditetskraven kommer att innebära ytterligare kostnader som till stor del sannolikt kommer att bäras av banken och till viss del av kunden. Mirjam på Sparbanken Skaraborg menar att de nya regelverken självfallet påverkar lönsamheten eftersom kraven på högkvalitativa tillgångar i likviditetsreserven ger 43

44 märkbart sämre avkastning än den placering som tidigare har kunnat göras av överlikviditeteten. Mustapha är inne på samma spår och menar att de flesta begränsningar försvårar för bankerna att utveckla en egen affärsmodell. Dock anser han att så länge reglerna slår lika hårt mot alla borde inte lönsamheten påverkas nämnvärt eftersom bankerna rimligtvis kommer att ta betalt för de merkostnader reglerna kommer att medföra. Mustapha anser dock att reglerna kommer slå olika och således kommer också lönsamheten förändras beroende på bankens affärsmodell. Åsa på Sparbanken 1826 uttrycker sig aktsamt och konstaterar att det visserligen kommer kosta pengar att hålla en större likviditetsreserv, men att det såklart inte kommer att innebära ett omöjliggörande att bedriva en lönsam bank. Jens Magnusson på Swedbank Sjuhärad anser att likviditetskraven med all annat lika kommer att innebära lägre lönsamhet för bankerna. Han förklarar att den långsiktiga upplåningen måste öka samt att stora delar kommer placeras i relativt lågt förräntade tillgångar och att det därigenom uppstår en kostnad i form av ett försämrat räntenetto för att stärka balansräkningen. Samma resonemang för Jens och Per på Swedbank, men de menar att det skulle ha hänt ändå genom en förbättrad marknadsdisciplin. Olof håller med om att kostnaderna initialt kommer att öka för bankerna men påpekar att de sedan till viss del kan föras över till kund: Å andra sidan är ju syftet med Basel III att minska risken i banksektorn och lägre risk borde också innebära lägre avkastning för aktieägare, menar han. Kunderna berörs Jens Magnusson fortsätter tidigare resonemang om hur kostnaden kommer öka för bankerna med att konstatera att det på sikt kommer att avspeglas i utlåningsräntorna mot kund. Helena belyser att det är viktigt att bankerna prissätter likviditetsrisken så att kostnaderna för denna risk blir synliggjord för aktörer och kunder. Det ger dem möjlighet att välja produkter med eller utan likviditetsrisk och kan därmed styra sina kostnader. Överlag tycks bankerna vara överens om att kunderna precis som bankerna till slut kommer drabbas av kostnadsökningar. Basel III bidrar till en stabilare finanssektor En övervägande majoritet är överens att de nya reglerna har potential att bidra till en stabilare finanssektor. Dock reserverar sig somliga och anser att det inte går att fastställa helt säkert ännu. Allt annat lika så kommer finanssektorn att bli stabilare, säger Jonas Svärling på SEB och påpekar att det aldrig tidigare funnits eller behövts något likviditetsregelverk eftersom det alltid tidigare funnits tillgång till likviditet för bankerna. Jens Magnusson på Swedbank Sjuhärad anser att Basel III bidrar till en stabilare finanssektor såtillvida nästa finanskris inte 44

45 kommer att uppkomma av samma orsaker som senast. Han poängterar även att nya regleringar ger nya effekter som kanske ännu inte är överblickbara. Håkan på KPMG tar upp Northern Rock och Lehman Brothers som exempel på att kriser kan uppstå igen även om regelverken blir mer omfattande. Mirjam menar att den förbättrade översynen från FI här skulle kunna spela en roll, men är inte övertygad att finanssektorn blir stabilare. Olof på Riksbanken resonerar att en banksektor som har mer och bättre förlustabsorberande kapital samtidigt som de är bättre matchade mellan tillgångar och skulder vad gäller löptid har väldigt goda förutsättningar till att bidra till en stabilare finanssektor. Han påtalar även att det var hela meningen med Basel III. Helena på Handelsbanken konstaterar att regelverket förmodligen kommer stabilisera finanssektorn men att ett mer komplext regelverk även skulle kunna få motsatta effekter. Påverkas konkurrensen på marknaden av regelverket? Åsa Grundström tror generellt sett inte att någon bank får en större fördel än någon annan av de nya reglerna. Hon ser dock en möjlighet att regelverken kommer att innebära att balansräkningarna kommer jämnas ut, vilket hon i och för sig anser vara sunt. När det gäller inrapporteringen nämner Åsa hur bankerna som inte varit med i rikssystemet har en nackdel eftersom de därför inte tidigare har haft en egen inrapportering. Robert tror inte att konkurrensen borde påverkas nämnvärt. Han framhäver dock att det är viktigt att man kontrollerar rätt saker och att den grundläggande affärsidén inte får påverkas av regleringen. Jens på Swedbank Sjuhärad bedömer att det i ett internationellt perspektiv kan finnas en fara med att, för till exempel svensk del, införa avsevärt högre krav än vad som sker i omvärlden. Han påpekar att det kan leda till att den inhemska banksektorn konkurreras ut: Det alltmer komplexa regelverket på alla områden i form av allt från IFRS till likviditetskrav kommer att leda till svårigheter att leva upp till kraven för mindre banker, t.ex. relativt små sparbanker, trots att riskerna i dessa banker i realiteten är mycket små, uttrycker han. Han påpekar även att Sparbanker i viss mån är missgynnade då de, till skillnad från konkurrenterna, har Swedbank som centralbank istället för Riksbanken. Även Lena, Åsa och Mirjam tycks bekymrade över situationen. Helena på Handelsbanken konstaterar att om regelverken blir världsomspännande, vilket föreslås, så kommer de även bli konkurrensneutrala. Hon tycker i sådana fall att reglerna är behjälpliga i att synliggöra skillnader mellan bankerna eftersom vissa banker kommer få svårare att leva upp till kraven. 45

46 Skillnad mellan storlek på banker Storbankerna har en bättre förmåga att uppnå LCR-kraven men har en sämre förmåga att uppnå ett adekvat NSFR-värde jämfört med de mindre bankerna, menar Tobias Lindqvist på FI beträffande skillnaderna mellan de olika bankerna och hur de påverkas av de olika kraven. Även Håkan var inne på samma spår. Han anser dock, precis som Åsa på Sparbanken 1826, att det är svårt att ha olika regelverk för olika banker. Även det menar han kan leda till snedvridning av konkurrensen och bjuda in till ett ökat risktagande i mindre banker: Däremot kan naturligtvis t.ex. rapporteringsperiodiciteten och omfattningen av rapporteringen tillåtas variera, tillägger han. Tobias ser det inte som en omöjlighet att de mindre bankerna i framtiden kommer att rapportera in mindre frekvent än de större bankerna. Jens på Swedbank Sjuhärad anser att den ökade komplexiteten i sig missgynnar mindre banker eftersom de administrativa pålagorna ökar samtidigt som man har svårt i en mindre bank att hålla isär olika yrkesroller. Jens och Per på Swedbank menar att tröskeln för att starta och bedriva en bank med reglerna höjs och att det i sin tur kan göra det svårare för mindre nischbanker, vilket är något som Robert på Färs och Frosta Sparbank håller med om. Robert påtalar dock att det med tanke på globaliseringen är väldigt viktigt att samma regler gäller för samtliga stora banker som är verksamma internationellt. Olof på Riksbanken antyder att Basel III kommer att ställa stora krav på systemstöd vilket är enklare att hantera för stora banker än för små. Han resonerar att små banker kanske inte har samma förutsättningar att bygga upp och hantera risk i likviditetsportföljer och att det skulle kunna leda till en viss konkurrensnackdel. Han påtalar dock att FI i sin PM förslag till likviditetsrapportering förklarar att även rapporteringsbördan och investeringarna i ITsystem kan öka för små banker. Dock menar Olof att nyttan av rapporteringen överstiger kostnaden för regelefterlevnad. Han berättar vidare att Baselkommittén för närvarande utarbetar ett förslag för extra kapitalkrav för systemviktiga banker. Johan Hansing på Svenska Bankföreningen nämner vissa avvägningar i regelverket som han anser lämpar sig bättre för de banker som agerar på de internationella marknaderna än för de banker som endast verkar på mindre marknader. Det rör bland annat hur de svenska bankerna har stor andel säkerställda obligationer vilka enligt Johan fungerat väl under svårare perioder men som enligt Basel kommitténs mått inte alls är att föredra. Lena Silén på Sparbankernas Riksförbund anser att det med avseende på koncentrationsrisker vore naturligt att de banker som verkar på den internationella marknaden är hårdare reglerade än de som har sina kunder 46

47 inom en eller ett par svenska kommuner. Mustapha på Nordea menar dock att storbankerna redan nu är hårdare reglerade, men han anser också att reglerna bör se annorlunda ut för bankerna beroende på hur stora de är. Andra följder av en likviditetsreglering Jens på Swedbank Sjuhärad anser att kvalitetskraven på likviditetsreserven kan leda till en skev prissättning på certifikats- och obligationsmarknaden och är övertygad av att de på Swedbank Sjuhärad kommer att påverkas av de nya likviditetskraven. Olof nämner hur LCR och NSFR endast är två mått för att kontrollera och mäta likviditetsrisker. För att få en fulltäckande bild av likviditetsriskerna måste bankerna komplettera de med ytterligare mått samt en övrig sund riskhantering. Specifika synpunkter på NSFR När det kommer till synpunkterna på NSFR som mått är de många. Tobias på FI säger att måttet antagligen kommer bli en större utmaning för de svenska storbankerna då de har de har en stor marknadsupplåning. Helena på Handelsbanken instämmer med att NSFR är ett mått som blir en större utmaning och anser att det kommer ta en längre tid att uppfylla då hela banksektorns ökade behov av långsiktig finansiering ska placeras hos investerare inom en viss tidsram. NSFR framstår i grunden som ett sunt mått, dock är det frågan om komplexiteten inte blir alltför stor, menar Jens som även påpekar att han för närvarande upplever reglerna kring NSFR som alltför diffusa. Det är även något som påpekas av många andra. Håkan på KPMG anser att NSFR innebär svårigheter för bankerna att klara av sin affärsmodell: Som jag ser det måste myndigheter vid en krissituation ändå vidta åtgärder, tillägger han. Åsa pekar på hur viktningen av utlåningen i måttet är viktigt för Sparbanken 1826 och då särskilt hur man viktar bostadslån. Per och Jens nämner att Swedbank har framfört synpunkter på att NSFR inte tillräckligt tar hänsyn till kreditkvaliteten i utlåningen och de faktiska förhållandena på den svenska bolånemarknaden och menar på att det i Sverige finns en effektiv och konkurrensutsatt bolånemarknad. Johan Hansing på Svenska Bankföreningen påtalar att NSFR är svårare än LCR att uppfylla eftersom måttet medför en stor omstrukturering för att finna nya finansieringsformer. Han ser en osäkerhet kring huruvida NSFR verkligen kommer att ge de effekter som Baselkommittén hoppas. Han finner en risk i att stort fokus för bankerna läggs på att klara sitt likvida utflöde under en ettårsperiod. Således antyder han att en tröskeleffekt kan skapas. En effekt blir att 47

48 bankerna istället omvandlar sina företagskrediter med en kortare löptid. Exempelvis kanske de tidigare treåriga krediterna nu skrivs på halvårsbasis. Således menar Johan att risken kan transfereras till företagen istället och att det kan bli ett problem att fokusera på en speciell period, då det i slutändan kan motverka måttets egentliga syfte. Även Jens och Per ställer sig tveksamma till att ha en så lång och exakt tidsperiod som ett år. De menar att det ställer en allt för kraftig restriktion på bankernas balansräkningar och på så vis begränsar bankernas funktion att omvandla kortfristig inlåning till långfristig utlåning. Jonas på SEB nämner att de regionala skillnader som finns, exempelvis att svenskar till större del sparar i aktier och fonder, bidrar till att ge de svenska bankerna ett sämre genomsnitt i NSFR än banker i andra länder. Mustapha på Nordea ser ett problem i de höga kraven på stabil finansiering för vanlig utlåning till privatpersoner och företag samt i de begränsningar som finns att tillgodoräkna sig inlåning från företag som stabil finansiering. Specifika synpunkter på LCR Johan Hansing på Svenska Bankföreningen antyder att LCR-måttet är aningen konservativt. Han påpekar att Baselkommitténs uppskattning av kapital som lämnar banken under ett stresscenario är högt satta utefter den svenska marknaden. Han framhåller även att bankerna använt liknande modeller tidigare och att implementeringen av LCR således inte innebär några större administrations- eller omstruktureringskostnader för bankerna. Beträffande stresscenariot är Jens inne på samma spår som Johan: LCR är ett relativt tufft mått som baseras på kraftiga utflöden av likviditet, åtminstone i relation till de flöden vi upplevt i verkligheten, menar han. Jens påtalar att kraven på kvaliteten i likviditetsreserven också är mycket höga där i princip endast statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer övervägs. Samma problematik ser Mustapha på Nordea som konstaterar att den snäva definitionen av de tillgångar som får räknas med i likviditetsreserven samt utflödesantagandena avseende inlåning från företag och även finansiella företag är de största problemen på måttet. Det menar han kan innebära att marknadens funktion och prissättningsmekanism kan komma att sättas ur spel och därmed utgöra en hämmande faktor för tillväxten. För svensk del anser han att det kan bli tydligt med hänsyn till svenska statens framtida låga upplåningsbehov där bristen på statspapper blir uppenbar. Håkan på KPMG ställer sig frågande till det schablonartade sättet LCR är utformat efter och antyder att LCR kan komma att stjälpa affärsmodellerna för Sparbankerna. Mirjam påpekar att kravet på att ha en så pass stor andel statspapper i förhållande till övriga känns orimlig och menar att om man beräknar hur mycket statspapper som behövs så kommer det inte att räcka till. 48

49 Åsa på Sparbanken 1826 anser att nu när LCR har tydliggjorts för bankerna så finns där inga större problem med måttet. Hon ser inga svårigheter i att hålla stresstest på kortsiktig likviditet och tycker det är bra att det görs. Hon är dock kritisk till frekvensen av inrapporteringen till FI för de mindre bankerna: Jag kan förstå att det krävs en omfattande inrapportering från de systemviktiga bankerna, säger hon samtidigt som påpekar att det såklart är viktigt för även dem att följa LCR måttet. Dock menar hon att inrapporteringen skulle kunna göras mindre frekvent för Sparbankerna. Åsa ställer sig frågande till hur likviditetsinlåning i andra kreditinstitut kommer behandlas, eftersom Sparbankerna använder Swedbank istället för Riksbanken. Även Lena Silén påtalar problemet och förklarar att LCR förutsätter att bankerna har likvida medel i centralbanken. Hon menar på att de små Sparbankerna som istället använder Swedbank som mellanhand för clearing och likviditetshantering således missgynnas på felaktigt vis i måttet. Även Mirjam kritiserar det nuvarande systemet men påtalar att det är något som remissinstanser tagit upp och som förhoppningsvis kommer att beaktas när EU ska sätta de nya direktiven. Robert Olsson på Färs och Frosta Sparbank menar att själva upprätthållandet av kravet i sig inte innebär några större problem, men att det kommer innebära en påverkan på avkastningen eftersom friheten att placera likviditeten begränsas. Synpunkter på kraven för skärpt kapitalhållning Utöver de likviditetsregler som införs framförs också synpunkter på de kapitalkrav som införs i Basel III. Jens på Swedbank Sjuhärad anser att det är en sund utveckling att det inte kommer gå att bedriva bankverksamhet med en så liten andel eget kapital som det gick tidigare: Framför allt är de skärpta kraven något som påverkar banker utomlands. Svenska banker har generellt en god situation. För Swedbank Sjuhärads del har dessa skärpningar inga effekter då kapitalkraven är väl täckta genom egentligt eget kapital. Lena förklarar hur Sparbankerna inte håller hybridkapital och hur endast ett fåtal använder förlagslån. Således ser hon inga problem med kvalitén på kapital för Sparbankernas del. Dock tror hon att kravet på ökat kapital kan bli besvärande eftersom sparbankernas enda sätt att öka kapitalet är att gå med vinst och fondera den. Hon beskriver emellertid hur finansdepartementet nu arbetar med en utredning om en så kallad sparbanksaktie som skulle kunna underlätta för sparbankerna att kapitalisera sig. Åsa tycker även hon att de nya reglerna är bra: Lånat kapital ska inte klassas som eget kapital, säger hon vilket tycks vara en övergripande ståndpunkt även hos de andra bankerna. Helena understryker att fördelen blir att transparensen ökar med det nya kapitalkravet och att det således blir lättare att jämföra bankerna. 49

50 Åsikter kring Finansinspektionens tidigareläggande av inrapportering Johan Hansing på Svenska Bankföreningen ser positivt på att man tidigt försöker bearbeta regelverken och således implementerar ett så välanpassat mått som möjligt. Ett allt större arbete med denna process skapar en ökad sannolikhet för att få ett fungerande regelverk på sikt. Jonas på SEB anser att Finansinspektionens val att tidigarelägga inrapporteringen i Sverige är olyckligt och säger även att det också är något SEB har framfört till FI: Det är olyckligt ur konkurrenssynpunkt och fungerar inte, menar han. Han ser en fara i att svenska myndigheter anser att bankerna i Sverige ska ha hårdare reglering än andra banker. Det kan innebära att de får ta på sig extra kostnader och således blir mindre konkurrenskraftiga. Det är en uppfattning som delas med många andra och Tobias medger att de på FI fått ta emot en hel del kritik på just denna punkt. Han förklarar hur man från Sveriges och Finansinspektionens sida velat visa ekonomisk styrka och tillsammans med Schweiz och Norge därför valt att ställa högre krav på bankernas likviditetshantering än resten av Europa. Det anser han grundar sig i att Sveriges banker tidigare varit dåliga på att reglera likviditet och han påpekar att de kommande reglerna nu bara är början när det kommer till likviditetshållning. I framtiden kommer kraven vara hårdare och omfatta fler banker menar han. Basel III - Ett pågående arbete Olof berättar hur de på Riksbanken nu gör löpande analyser kring hur mycket extra kostnader som Basel III beräknas medföra och hur mycket av det som tros föras över på bankernas kunder. Således finns det en koppling mellan regelverket och den penningpolitik som Riksbanken för. Robert förklarar att de på Färs och Frosta tidigare har haft ungefärliga mått som inneburit att de ska ha en likviditetsreserv motsvarande cirka tio procent av inlåningen och att de därför hamnar bra i likviditetsmåtten och på så vis inte behöver förändra sin balansräkning. Jens på Swedbank Sjuhärad säger att de har arbetat med Basel III under de senaste åren och att de nu i högre grad har fokuserat på inlåningsaffären och varit mer återhållsamma med utlåning. Genom det arbetet är likviditetssituationen nu god och LCR-måttet är väl över kraven. I syfte att ytterligare stärka likviditeten och dessutom durationen på skuldsidan arbetar de för närvarande med ett MTN-program 20. Till viss del kommer därmed viss långfristig upplåning att ske via obligationsmarknaden. Jens och Per på Swedbank omnämner hur nya och mer omfattande rapporteringskrav avseende likviditetsrisker från myndigheter, rating institut och investerare ställer nya informationskrav och påverkar arbetet på centrala 20 Med MTN menas medium-term-note. Dessa löper vanligtvis mellan 5 och 10 år. 50

51 funktioner. De påtalar även att likviditetsrisk på ett tydligare sätt nu ska synliggöras i prissättningen av bankens produkter och tjänster i enlighet med FFFS2010:7. Det påverkar och tydliggör i sin tur även likviditetsrisker för en stor del av bankens övriga affärsverksamhet. Mirjam menar att det fortsatta arbetet kräver en viss omläggning av utlåningen i deras portfölj och även eventuell upplåning på marknaden. Skaraborgs Sparbank har därför valt att emittera en egen obligation. Förslag på förbättringar i regelverket Håkan på KPMG anser att det finns en idé att analysera skiljaktigheter i kundbeteende när man sätter ett regelverk: Sparbankerna har exempelvis en stabil kundstock och kanske borde man därför analysera beteendet i respektive kundstock, säger han. Håkan påpekar även att han saknar en analys i dagsläget och ifrågasätter varför måtten ligger just på de tak de gör. Johan Hansing på Svenska Bankföreningen anser att en bättre marknadsanpassning vore att föredra då det ekonomiska klimatet skiljer sig markant mellan olika regioner och påtalar att bankkunderna i Sverige har en stor tro till det ekonomiska systemet och därför inte skulle välja att lämna banken till samma grad som bankkunder i ekonomier där det råder större osäkerhet. Jonas Svärling på SEB är av samma mening och nämner, efter att ha kritiserat att måttet inte tar regionala skillnader i beaktning, att ett regelverk som tillåter interna modeller således skulle kunna vara att föredra. Svenska Bankföreningen skulle värdesätta en mjukare reglering av bankerna och anser att ett tvingande regelverk med minimikrav inte är att föredra. Istället förespråkar man krav på bankerna att redovisa LCR och NSFR och följaktligen får marknaden avgöra vad de anser vara en adekvat nivå. Tobias på FI menar visserligen även han att marknaden har sista ordet och att det slutligen blir där som miniminivån sätts, dock tror han den nivån kommer bli högre än de miniminivåer som presenterats av Baselkommittén. Mirjam Stolpe på Sparbanken Skaraborg tycker att storleken på likviditetsreserven bör bestämmas av styrelsen, likt de regler som finns nu. Hon anser att FI genom inrapportering ändå skulle ta kontakt med de banker som uppvisat oroande siffror/trender. NSFR i framtiden Tobias konstaterar att NSFR kommer att förändras i framtiden och då främst vissa riskvikter. Han konstaterar vidare att säkerställda obligationer har fått en förhållandevis hög riskvikt och antyder att det är olyckligt för de svenska bankerna. Han påtalar att han gärna skulle se att denna riskvikt förändras och att det skulle ge de svenska bankerna ett högre NSFR-mått. Han 51

52 förklarar även att en svensk anpassning av måttet inte kommer att presenteras. Anledningen är att FI kommer att vidarerapportera bankernas resultat till European Banking Authority 21 och att de således endast samlar in resultaten och inte behandlar dem vidare. 21 European Banking Authority grundades den 1 januari 2011 och har tagit över alla existerande uppgifter och ansvar från kommitten för bankövervakning (European Banking Authority, 2011). 52

53 7. Kvantitativa Resultat Kapitlet syftar till att besvara forskningsfråga nummer två, alltså belysa hur den långsiktiga likviditeten hos urvalet av banker ser och har sett ut. Skillnader och olikheter diskuteras vilka påverkar utgången av det långsiktiga likviditetsmåttet (LLM). Genom att beräkna medelvärdet för den tillgängliga stabila finansieringen (TSF) såväl som den nödvändiga stabila finansieringen (NSF) belyses skillnader sparbanker och storbanker emellan. 7.1 TSF för 2010 i förhållande till bankernas balansomslutning Genom att åskådliggöra hur TSF fördelar sig på den totala balansomslutningen med och utan riskvikt förklaras hur de olika posterna som hålls påverkar LLM. En markant skillnad kan noteras mellan sparbankerna och storbankerna i posten resterande skulder. Med en nollprocentig vikt vill bankerna undvika all finansiering som här inkluderas då den inte kan tillgodoräknas i LLM. Noterbart är att sparbankerna har en betydligt lägre andel och i snitt kan hänföra cirka åtta procent hit av sin balansomslutning. För storbankerna utgör posten med 41 procent istället den absolut största. Slutsatsen blir därför att en stor del av den finansiering storbankerna använder inte är att föredra för att upprätthålla ett högt TSF och följaktligen ett bra värde i LLM. Samtliga skulder med löptid över ett år exklusive derivat och efterställda skulder, är en post som till hundra procent kan inkluderas i ASF. Även här syns en märkbar skillnad mellan sparbankerna och storbankerna. Posten utgör drygt 26 procent av storbankernas balansomslutning medan den enbart uppgår till cirka två procent av sparbankernas. Skillnaden beror på den omfattande marknadsupplåning som storbankerna använder men inte sparbankerna. En stor skillnad mellan bankerna råder för posterna som behandlar stabil och icke-stabil inlåning från allmänheten och som vägs med i TSF till 90 respektive 80 procent. Följaktligen påverkar dess storlek TSF markant. Den totala andelen inlånat kapital från allmänheten uppgår till hela 80 procent av sparbankernas balansomslutning medan inlåningen för storbankerna enbart utgör knappa 30 procent av balansomslutningen. Postens höga faktor gör således att sparbankerna får betydligt bättre TSF då de kan hänföra en markant större andel till posten. Den mindre andelen inlåning från allmänheten kan storbankerna dock till viss del kompensera för med en större andel marknadsfinansiering. Sparbankernas balansomslutning utgörs till cirka tio procent av primär- och supplementärkapital medan storbankerna enbart innehar cirka fem procent. Då postens riskvikt är 100 procent har den stor påverkan för bankens LLM trots sin ringa storlek. Det 53

54 egna kapitalet är således en viktig del av upprätthållandet av en god likviditet såväl som en nödvändighet för att upprätthålla de kapitalkrav som ställs. Genom att analysera skillnaden mellan storbankernas och sparbankernas totala TSF, alltså det som ges efter att riskvikterna införts, kan det konstateras att sparbankerna innehar en större andel i förhållande till balansomslutningen. Sparbankernas TSF uppgår till 82 procent medan storbankernas uppgår enbart till 55 procent i genomsnitt. Således har sparbanker en större andel tillgänglig stabil finansiering och på så vis även en bättre förutsättning att få ett bra resultat i LLM. I Figur 6 åskådliggörs samtliga poster med och utan riskvikter för TSF. Figur 6 - TSF med och utan riskvikter för storbanker och sparbanker NSF för 2010 i förhållande till bankernas balansomslutning Till skillnad från TSF utgör NSF inte några nämnvärda skillnader i storlek sparbanker och storbanker emellan. Resterande tillgångar och Pantbrev i Villa, Fritidsfastigheter samt flerfamiljsfastigheter är för sparbankerna såväl som storbankerna de två största posterna. För sparbankerna utgör den senare posten knappt 31 procent av bankens tillgångar medan den för storbankerna utgör 36 procent. Posten beskriver hushållsutlåning som är säkrad i pantbrev och räknas med en 65 procentig riskvikt vilket gör att en av de största posterna för bankerna räknas som förhållandevis osäker och kräver en stor andel finansiering. 54

55 Resterande tillgångar vägs med till 100 procent i NSF. Sparbankerna har här ett högre värde, vilket uppgår till knappt 34 procent medan posten för storbankerna utgör drygt 27 procent. Eftersom bankernas kreditåtaganden kräver likvida medel trots att de inte är inkluderade i balansräkningen är även de medräknade i NSF. Posten har en låg vikt på fem procent och dess storlek gör således ingen märkbar skillnad. Eftersom NSF består av en mängd olika poster där flera enbart utgör minimala belopp hänförs de till en egen post nämnd Övriga tillgångar. Resultatet av NSF, vilket åskådliggörs i Figur 7, blir att knappt 60 procent av tillgångarna i genomsnitt kräver långsiktig finansiering för sparbankerna. Storbankerna måste i sin tur finansiera drygt 60 procent av sin balansomslutning för att uppnå kraven i LLM. Endast en marginell skillnad rent resultatmässigt kan därför åskådas för NSF sparbanker och storbanker emellan. Således tycks sparbanker och storbanker hålla ungefär lika stora andelar av dess tillgångsposter. Eftersom flertalet av posterna i NSF kräver en löptid understigande ett år tycks även löptidsexponeringen för bankernas tillgångar inte skilja sig nämnvärt. Följaktligen tycks TSF utgöra den stora skillnaden i LLM-modellen bankerna emellan. Figur 7 - NSF med och utan riskvikter för sparbanker och storbanker

56 7.3 TSF och NSF över tiden Figur 8 och 9 illustrerar hur TSF och NSF förändras under urvalsperioden för sparbankerna och storbankerna. Vilket tidigare konstaterats uppvisar sparbankerna betydligt bättre LLM i jämförelse med storbankerna. En närmre analys av sparbankernas TSF och NSF under urvalsperioden visar att TSF har haft en förhållandevis jämn årlig ökningstakt för såväl sparbankerna som storbankerna. NSF ökade däremot kraftigt för storbankerna 2008 för att sedan stagnera. Det året åskådliggörs också det största gapet mellan NSF och TSF för storbankerna och följaktligen uppvisar de för 2008 även sitt sämsta LLM-resultat. För sparbankerna har en ökning av NSF skett samtliga år som undersökts även om ökningen var marginell mellan 2007 och Det har tidigare slagits fast att finanskrisen satte sina avtryck i bankernas likviditetshållning och det påvisas även här. Procentuellt sett var skillnaden emellertid betydligt större för storbankerna på den långsiktiga likviditeten 2008 då krisen nådde sin kulmen. Figur 8 - TSF och NSF för Sparbankerna

57 Figur 9 - TSF och NSF för storbankerna LLM över tiden I figur 10 illustreras att sparbankerna ökar marginellt varje år, dock med undantag för 2008 då LLM minskar i jämförelse med året innan. Storbankerna uppvisar sämre resultat med en nedåtgående trend mellan 2006 och 2008 för att sedan visa bättre långsiktig likviditetshållning. Noterbart är den stora skillnaden som råder mellan sparbankerna och storbankerna under Sparbankerna presenterar ett LLM som ligger 48 procent över storbankerna under året. I genomsnitt för urvalsperioden är den siffran knappt 35 procent. Differensen beror till stor del på svårigheter att binda marknadsupplåning under Den stora skillnaden visar även att den långsiktiga likviditetshållningen som sparbankerna och storbankerna håller skiljer sig nämnvärt under samtliga år. Ur Figur 10 illustreras även tydligt hur storbankernas LLM sjönk drastiskt som ett resultat av finanskrisen. För Sparbankerna avstannade den stigande LLM-kurvan för att 2009 återigen växa. 57

58 Figur 10 - Genomsnittligt LLM över tiden för sparbanker och storbanker 7.5 LLM bank för bank Figur 11 belyser LLM för samtliga undersökta banker mellan 2006 och Storbankerna uppvisat år 2010 lägst LLM av samtliga urvalsbanker. Samma år uppvisar Färs och Frosta Sparbank, Sparbanken Rekarne och Sörmlands Sparbank högst resultat. Sparbanken 1826 går från drygt 0,7 år 2006 till ett LLM-värde överstigande 1,2 för Trots att sparbankerna utefter Figur 11 kan tyckas variera mer är standardavvikelsen under för såväl sparbankerna som storbankerna cirka sex procent. Det kan även noteras hur den största delen sparbanker år 2006 låg betydligt närmare varandra och hur de nu har spridit ut sig resultatmässigt. Ett tydligare åskådliggörande av LLM-resultaten bifogas i Bilaga 5. 58

59 Figur 11 LLM för svenska sparbanker och storbanker

60 7.6 Statistisk säkerställd skillnad Genom att genomföra ett tvåsidigt Z-test prövas om något statistiskt samband finns mellan storbankerna och sparbankerna. I uträkningen testas en nollhypotes kring uppfyllnadsgraden av LLM, det vill säga om det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan sparbankerna och storbankerna. Resultatet påvisar ett p-värde på 0 för båda sidor, där variabel 1 utgör sparbankerna och variabel 2 storbankerna. Således kan hypotesen förkastas och istället ett en statistiskt säkerställd skillnad mellan sparbankerna och storbankerna urskiljas. Medelvärdet av uppfyllnadsgraden för sparbankerna är 1,112 medan medelvärdet för storbankerna är 0,8015. Variansen är också betydligt större sparbankerna emellan. Med enbart 107 observationer Tabell 8 - Tvåsidigt Z-test av uppfyllnadsgraden av LLM för Sparbanker och Storbanker Sparbanker Storbanker Medelvärde 1, , Känd varians 0, , Observationer Antagen medelvärdesskillnad 0 Z 15, P(Z<=z) ensidig 0 z-kritisk ensidig 1, P(Z<=z) tvåsidig 0 z-kritisk tvåsidig 1, Bankernas Vinstmarginal I Tabell 9 redogörs för bankernas rörelseresultat i förhållande till balansomslutningen i genomsnitt för varje år fördelat på sparbanker och storbanker. Det är tydligt att sparbankerna presenterar bättre resultat i förhållande till balansomslutningen samtidigt som de kan uppvisa ett högre resultat i LLM. Således tycks inte de banker som håller större andel finansiella medel till förfogande för att enbart skapa likviditet ha sämre chans att generera vinst av resultatet i Tabell 9 att bedöma. Tabell 9 - Genomsnitt av Rörelseresultat i procent av balansomslutningen 60

61 8. Analys I kapitlet görs en analys av forskningsfrågorna utifrån de resultat som erhållits i de två föregående Kapitlen. Texten väver in de hypoteser som görs i arbetet för att det nya regelverket ska kunna sättas i perspektiv till relevant teori och är på så vis behjälplig vid besvarandet av forskningsfrågorna. 8.1 Forskningsfråga 1 besvaras Hur ser attityden gentemot Baselsregelverkets två nya likviditetskrav ut bland sparbankerna, storbankerna och andra involverade organisationer? Sveriges storbanker och sparbanker anser att ett nytt regelverk är en nödvändighet eftersom det nuvarande är allt för bristfälligt. Åsikten kan tolkas som att bankerna förväntar sig att det är regelverken som ska avpassa riskerna åt dem eller som att de är rädda för vad som skulle kunna hända om andra banker går omkull eftersom banksektorn är starkt sammanlänkad. Riksbanken såväl som FI ställer sig emellertid bakom regelverket men tycks vara medvetna om dess begränsningar. Hypotes 1: Likviditetsmåtten misslyckas med att ta fasta på regionala skillnader och kommer därför möjliggöra/innebära kryphål och skillnader för olika typer av banker. Bankerna är inte sena när det kommer till att framföra kritik på regelverket som sådant och kritiken är även omfattande. Den tycks dock ha en och samma ursprungskälla. Baselkommitténs nya regelverk är nämligen utformat utefter de större internationella bankerna. De som bedriver bankverksamhet i begränsade områden, exempelvis i Sverige, påverkas därmed av de regionala skillnader som här råder. Ett exempel är hur säkerställda obligationer räknas som mer riskfyllda än vad bankerna i Sverige anser att de är. Det har till stor del att göra med att obligationerna fungerat bättre i Sverige än på andra platser runt om i världen i tider av kris. Då den svenska allmänheten i stor utsträckning sparar i aktier och fonder skapas en konkurrensnackdel för de banker som bedriver verksamhet i Sverige. Problematik uppstår även då LCR förutsätter att likvida medel hålls i centralbanken medan svenska sparbanker använder Swedbank som sin centralbank. Bevisligen misslyckas likviditetsregelverken på så vis att anpassa sig efter individuella preferenser och strukturer hos bankerna och det utmynnar i sin tur i skillnader banker emellan när likviditetsmåtten ska beräknas och sedan upprätthållas. Den teori som Daesik och Santomero (1988) grundar på tanken att regelverk måste ta hänsyn till skillnader för att inte luckor ska bildas är därför väl anpassbar på det nya 61

62 regelverket och följaktligen kan inte heller hypotes 1 förkastas. Det finns regionala skillnader och de kommer till viss mån stå de svenska bankerna dyrt. Hypotes 2: De vikter som balansräkningen vägs med i likviditetsmåtten kommer inte att avspegla skillnaden mellan risk och avkastning. På så vis kommer en snedvriden prissättning uppstå på marknaden. Om riskvikterna i likviditetsmåttet är felaktigt viktade kan det innebära en snedvridning av risk i förhållande till avkastning vilket i sin tur ger regleringen en motsatt effekt. Incitament undanröjs för bankerna att hålla rätt instrument och det kan även få dem att förlita sig på miniminivåer som inte är tillräckliga. Felaktiga vikter ger exempelvis en skev prissättning på certifikats- och obligationsmarknaden, vilket framkom under intervjun med Jens på Swedbank Sjuhärad. Det råder inget tvivel om att regelverket, som det ser ut nu, inte har riskvikter som är oklanderligt avvägda. Baselkommittén har försökt skapa ett regelverk som på ett så bra vis som möjligt avspeglar de internationella storbankerna, men som nämndes i föregående hypotes finns det regionala skillnader som här ställer till det. Eftersom regelverket inte kan vara allt för avancerat blir resultatet ett användande av schablonmässiga riskvikter. En indikation ges på så vis kring hur en bank ligger till i måtten, men någon exakt riskavvägning kan inte göras. Därför anses, eftersom ett krav på miniminivåer ges, att ett kvalitativt mått måste användas för att inte banker ska drabbas på olika vis. Ett format där den marknadsrelaterade risken utgör viktningen förespråkas därför istället. Ett dilemma uppstår annars i det att ett regelverk med bestämda miniminivåer och vikter tvingas göra avväganden gällande risk som inte helt kan avspegla den faktiska risken. Även förslag på att använda intern riskbedömning eller att enbart rapportera till FI utan minimimått framförs som tänkbara alternativ under intervjuerna. De regionala skillnader som finns i ett så omfattande regelverk som Basel III utgör därför en huvudsaklig anledning att ifrågasätta riskviktningen. De riskvikter som används i LCR och NSFR kan inte fullt ut avspegla skillnaden mellan risk och avkastning, precis som Blum (1999) menade på och som även görs gällande i hypotes 2. Tidigare regelverk har heller inte lyckats och det är en grundläggande problematik som troligtvis kommer bli en bidragande orsak till att Basel III någon gång också byts ut. Hypotes 3: En tydligare redovisning och granskning av likviditetsriskerna reducerar bankernas risk. Samtliga respondenter tycks vara överens om att en ökad granskning och hantering kommer reducera riskerna eftersom problem då tidigt uppmärksammas. Tidigare har inte fokus legat 62

63 på rapportering eller mätning av likviditetsrisker och på så vis har även de negligerats under Basel II. Med de nya reglerna menar bankerna såväl som övriga respondenter att risken för att en likviditetskris ska uppenbara sig igen minskar. Bland annat framkommer det i intervjuerna hur sparbankerna med rapporteringen nu till större del tvingas bli självständiga och kan på så vis bättre kontrollera och ha en överblick på sin verksamhet. En omfattande kritik har emellertid framförts under intervjuerna beträffande transparensen i regelverket som det ser ut nu. En otydlighet från såväl Baselkommittén som FI har inneburit svårigheter för bankerna att bedöma hur deras rapportering ska se ut. Tobias på FI medger även att de i många fall kunnat vara tydligare i sin kommunikation. Bauman och Nier (2006) menar att det är av yttersta vikt att ett enhetligt och tydligt system för rapportering och granskning införs för att någon gynnsam effekt ska kunna uppnås. Hypotes 4: Konkurrensen kommer hårdna med införandet av Basel III. Teorin som Gehrig (1995) framför, att en ökad reglering skapar en hårdare konkurrens eftersom de konkurrerande då tävlar med samma medel, skulle mycket väl kunna stämma in på Basel III-regelverket. Den helgjutna form regelverket utgörs av medför specifika problem för individuella banker och på så vis kan konkurrensen komma att snedvridas såväl som intensifieras på den svenska marknaden. Många respondenter menar dock inte att rivaliteten mellan sparbankerna och storbankerna kommer förändras. De anser snarare tvärtom att reglerna är orättvisa för de mindre bankerna eftersom de drabbas av såväl felaktiga riskvikter som ökade administrativa avgifter, vilket istället skadar konkurrensen. Respondenterna är överens om att balansräkningen i framtiden kommer vara mer lik bankerna emellan, men tycks inte särskilt oroliga att det i sin tur innebär att konkurrensen faktiskt kommer att hårdna. En oro i att FI valt att gå före övriga länder i Europa finns emellertid vilken gör sig särskilt tydlig bland Svenska Bankföreningen och Sparbankernas Riksförbund. De anser att det är synnerligen oroväckande att de svenska bankerna konkurrerar utefter andra förutsättningar, även om det för tillfället enbart handlar om en testrapportering. För storbankerna, som ligger betydligt sämre till i den långsiktiga likviditetshållningen, innebär regelverket att vissa instrument i framtiden inte får utgöra en del av primärkapitalet, vilket utgör den mest stabila finansieringsformen. Typexemplet är hur hybridkapital och förlagslån kommer fasas ut ur primärkapitalet vilket kommer missgynna storbankerna vilka redan nu kommer få kämpa för att omstrukturera sin balansräkning för att uppnå NSFR. Att så radikala förändringar införs bara ett årtionde innan föregående regelverk introducerades ger 63

64 därför negativa effekter för de banker som valt att hålla den finansieringstypen. I slutändan innebär regelverksinförandet troligtvis därför att affärsmodellen för storbankerna måste förändras mer genomgripande än för sparbankerna. Det kommer i sin tur ge en klar konkurrensfördel för sparbankerna trots att de initiala kostnaderna till en början rent procentuellt blir högre för sparbankerna. Hypotes 5: Det kommer bli olönsamt för bankerna att upprätthålla de kapital- och likviditetskrav som ställs inom Basel III. De nya likviditetskraven innebär ytterligare kostnader som till stor del kommer att bäras av banken och även till viss del av kunden. Det beror till stor del på att mer likvida tillgångar med regelverkets införande kommer hållas som reserv utan att generera samma avkastning som tidigare, vilket i sin tur gör regelverket olönsamt att upprätthålla. Att överhuvudtaget ha medel till förfogande som inte får användas till annat än att skapa likviditet vid behov är ett slöseri med kapital, som Lena Silén uttrycker sig är ett tydligt uttryck för hur regelverket anses kosta mer än det smakar. Bankerna är överens om att affärsmodellen till viss del kommer förändras i och med regelinförandet. Skillnaden mellan vad de önskar hålla på balansräkningen och vad regelverket faktiskt avkräver kan liknas vid den teori som Elizalde och Repullo (2004) framför om regulatoriskt- och ekonomiskt kapital. Det råder inget tvivel om att regelverket kommer att innebära ytterligare kostnader. Det som krävs rent regulatoriskt efterliknar således inte det som är önskvärt av ekonomiska skäl. Samtidigt menar Olof på Riksbanken att kostnaderna vägs upp av den riskreducering som sker med likviditets- och kapitalregleringen. Bankerna och intresseorganisationerna är emellertid inte överens. Vem som har rätt avgörs i betraktarens ögon. Det går emellertid att särskilja mellan två förhållningsätt när det kommer till reglering. Det finns de som menar att en reglering minskar risken för bankerna eftersom det ställs högre krav på en stabilare finansiering. Andra menar istället att en ökad reglering kommer minimera bankernas vinst och således antingen göra dem likgiltiga inför en konkurs eller ge dem incitament att söka risk på annat håll. De avancerade instrument som konstruerades utifrån amerikanska bolån innan finanskrisen är ett bra exempel. 64

65 8.2 Forskningsfråga 2 besvaras Hur ser den långsiktiga likviditetshållningen ut för sparbankerna och storbankerna mellan 2006 och 2010? Om antagandet görs att LLM exakt motsvarar NSFR kommer storbankerna att behöva höja sin långsiktiga finansiering från dryga 0,8 i genomsnitt till 1 innan Sparbankerna, som istället ligger betydligt bättre till i måttet, uppfyllde samtliga utom en den kravlagda gränsen på 1 år Tidigare år har den långsiktiga finansieringen dock i genomsnitt varit lägre och lägst var den Trots att värdena nu år för år blir bättre sker det i ett långsamt tempo. Den huvudsakliga skillnaden kan tillskrivas skuldsidan på balansräkningen där bankerna skiljer sig åt betydligt. Hypotes 6: Uppfyllnadsgraden av NSFR kommer vara olika mellan sparbanker och storbanker. I Kapitel 7 åskådliggörs den långsiktiga likviditetshållningen för sparbanker och storbanker. Om skillnaden kan tillskrivas de sju variabler som Opler et al. (2001) antyder är dock svårt att säga. Sparbankerna kan i närmast samtliga fall tillskriva sig högre värde på LLM och skillnaden är av det Z-test som genomförts att döma som signifikant. Frågan vad det innebär är emellertid inte lika lättbesvarad. Ett ifrågasättande görs under intervjuerna av måttet NSFR i sig och idén med exakta tidsramar inom mått såsom ett år eller en månad ifrågasätts eftersom det möjliggör tröskeleffekter och på så vis en snedvridning av marknadsprissättningar. Den huvudsakliga skillnad som medför att differensen blir övervägande bankerna emellan är hur skuldsidan på balansräkningen är finansierad. Storbankerna har, till skillnad från sparbankerna, en stor del marknadsupplåning samt en mindre andel inlåning från allmänheten och det är därför de också utgår med sämre resultat i beräkningen. Jämförs rörelseresultatet bankerna emellan kan det konstateras att sparbankerna har en betydligt högre vinst samtliga år och ett samband mellan en hög långsiktig likviditet och en låg vinst går därför inte att tyda. Visserligen har storbankerna i och med sin utbredning och omfattning en helt annan möjlighet att erhålla likvida medel via exempelvis marknadsupplåning och genom nyemission. Således kan det antas att de medvetet håller en lägre reserv eftersom de vet att de har fler alternativ att ta i anspråk om likviditeten håller en lägre långsiktig likviditet med förväntan att marknaden kan bistå med likviditet vid behov. Dock innebär det en risk, vilket visade sig under finanskrisen då marknadslikviditeten urholkades. 65

66 I intervjuerna framkommer emellertid en vilja hos sparbankerna såväl som storbankerna att se över sina finansieringsmöjligheter. Skaraborgs Sparbank emitterar nu egna obligationer och diskussioner om ett införande av sparbanksaktier äger rum som skulle möjliggöra för sparbankerna att ge ut egenkapitalbevis, vilket skulle ge de nya ägarna avkastning men begränsat inflytande. Samtidigt binder storbankerna om sina obligationer på längre tid. På så vis skapar likviditetsregelverket en utvecklingsriktning som innebär en utjämning mellan sparbankerna och storbankerna när det kommer till såväl bankernas balansräkning som dess ägarstruktur. 66

67 9. Slutsats En fri konkurrens underlåts bankerna eftersom de utgör en grundpelare för finansiell stabilitet. Finansiella kriser utbryter dock gång på gång regelverk till trots. Med Basel III instiftas emellertid det hårdaste regelverket som någonsin existerat. En ny epok inom bankreglering inleds således. I en sektor där reglering omöjliggör en enkel avvägning mellan risk och avkastning och där tillgångarna på balansräkningen består av utlånade medel är det dock svårt att sätta lämpliga krav. Tvetydiga forskningsresultat och en oenig forskarskara är inte heller till hjälp. Blum (1999) menar att risktagande begränsas med reglering och att det på så vis undanröjer incitament att konkurrera och istället gör bankerna mer likgiltiga inför en konkurs. Santos (2001) menar istället att en reglering kan vara att föredra så länge insättningsgarantin inte är med och påverkar viljan att uppta risk. Den 31 december 2010 höjdes insättningsgarantin till Euro och samma dag presenterades en fullständig version av Basel III, med reservation för mindre förändringar. Såväl sparbanker som storbanker ser det positiva i att ett nytt regelverk nu införs. Dock kan de med all rätt svårligen acceptera konsekvenser av regelverket som skulle innebära nackdelar enbart för deras del. Att Baselkommittén anpassar regelverket efter stora internationella banker medför att de regionala skillnader som kan tillskrivas Sverige inte tas i beaktning. Exempel är hur vi i Sverige till stor del sparar i aktier och fonder, hur LCR kräver att likviditetsreserven hålls i Centralbanken samt hur säkerställda obligationer, som i Sverige är att anses som säkrare än i många andra länder, behandlas med samma riskvikt. Att införa ett regelverk som behandlar olika banker utifrån deras specifika situation innebär visserligen även det en hög risk att konkurrensen snedvrids på marknaden, men att döma alla utefter samma kant kan få än värre konsekvenser. Eftersom regelverket tilldelar samtliga säkerställda obligationer samma riskvikt trots den faktiskt skillnaden länder emellan får de Svenska bankerna en nackdel eftersom det finns ett samband mellan risk och avkastning. Ett regelverk som istället ger fördel till de som håller mindre riskfyllda obligationer skulle istället inge incitament för övriga banker att se över sin finansiering för att upprätthålla regelverket och tilldelas en mer rättvis likviditetsbedömning. 67

68 Det går följaktligen att åtskilja mellan dem som menar att en reglering minskar risken eftersom det då ställs högre krav på bankerna med dem som gör gällande att en ökad reglering kommer minimera bankernas vinst och således får dem att uppta mer risk på annat håll. Det råder inget tvivel om att det nya likviditetsregelverket kommer att kosta för de svenska storbankerna och sparbankerna. Kostnaderna kommer inledningsvis upptas av bankerna men kan i framtiden till stor del även komma att överföras till kunden. Det långsiktiga likviditetsmåttet som beräknats för bankerna talar sitt tydliga språk. Samtliga sparbanker ligger nämligen över storbankerna för 2010 och endast en sparbank hamnar under minimikravet på 1. Sparbankerna har följaktligen uppvisat en god långsiktig likviditetshållning under den senaste femårsperioden och kommer inte ha några svårigheter att uppfylla NSFR som det ser ut nu. Storbankerna däremot kommer nu behöva omstrukturera löptiderna på sin utlåning för att kunna uppfylla NSFR när det införs Det kommer i sin tur medföra att den huvudsakliga affärsmodellen som storbankerna använt sig av inte längre kommer att vara tillräcklig. 68

69 10. Förslag till fortsatt forskning Basel III-regelverket introduceras med en rad mått vilka har för avsikt att kontrollera den finansiella stabiliteten. Kapital- liksom likviditetskrav införs och tillsammans kommer de att sätta hårdare krav än vad som någonsin tidigare funnits. Uppsatsen har haft för avsikt att beskriva de åsikter som finns om likviditetsregelverken i Basel III samt att beräkna ett långsiktigt likviditetsmått för sparbanker och storbanker med en balansomslutning över fem miljarder. Således saknas en beräkning och jämförelse mellan den långsiktiga och den kortsiktiga likviditeten, vilket skulle vara intressant att utreda närmare. Även en uträkning av LCR skulle kunna genomföras likt den som nu gjorts för ett den långsiktiga likviditeten. I framtiden vore det också intressant med en jämförelse mellan de banker som omfattas av regelverket och de som inte gör det. De synpunkter som framkommit kring regelverket kan även sättas i globalt perspektiv. En undersökning mellan åsikter och uppfyllnadsgrad för internationella banker skulle även kunna utredas. Det skulle också gå att utreda hur de nischbanker i Sverige som uppkommit de senaste decennierna förhåller sig till regelverken och möjligtvis jämföra dem med de svenska storbankerna och sparbankerna. Framför allt vore det intressant att i framtiden se över vad som förändrats såväl till uppfyllnadsgrad som åsiktsmässigt för sparbankerna såväl som storbankerna. Basel IIIregelverket har ännu inte implementerats och det råder inget tvivel om att åsikterna kring regelverket såväl som uppfyllnadsgraden i likviditetsmåtten i framtiden kommer att förändras. 69

70 Litteraturförteckning Acharaya, V., & Naqvi, H. ( ). The Seeds of a Crisis: A Theory of Bank Liquidity and Risk- Taking over the Business Cycle. Goldman Sachs International. Altman, E., & Saunders, A. (2001). An Analysis and Critique of the BIS Proposal on Capital Adequacy and Ratings. Journal of Banking and Finance(a). Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori: Policy och Praxis. Stockholm: Liber AB. Backman, J. (2010). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bankföreningen, S. (den ). Bankernas uppgifter. Stockholm, Sverige. Basel Committee on Banking Supervision. (2010). Basel III: A global regulatory framework for more resilient banks and banking systems. Bank For International Settlements, Basel. Baselkommittén. (2010). Basel III: International framework for liquidity risk measurement, standards and monotoring. Basel Committee. Bhattacharya, S., Boot, A. W., & Thakor, A. V. ( ). The Economics of Bank Regulation. Journal of Money, Credit and Banking, Vol 30, No. 4, ss Billing, A. (den ). Dags för Basel III. Hämtat från BIS. (2011). International regulatory framework for banks (Basel III). Hämtat från Bank of International Settlement: den 15 Mars 2011 Blum, J. (1999). Do Capital adecuacy requirements reduce risks in banking. Journal of Banking & Finance 23,s Blundell-Wignall, A., & Atkinson, P. (u.d.). THINKING BEYOND BASEL III - NECESSARY SOLUTIONS FOR CAPITAL AND LIQUIDITY. OECD Journal, 2010(1). Boot, A. W., & Greenbaum, S. I. (1993). 9 - Bank regulation, reputation and rents: theory and policy implications. i C. Mayer, & X. Vives, Capital Markets and Financial Intermediation (ss ). Center for Economic Policy Reseach. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga Metoder. Malmö: Liber AB, s. 161, 306. Bryman, A., & Bell, A. (2005). Företagsekonomiska Forskningsmetoder (Vol. 1:1). Malmö: LIBER EKONOMI, s. 161, 306. Cranston, R. (2002). Principles of banking law, 2 uppl. Oxford University Press, 91. Daesik, K., & Santomero, A. M. (1988). Risk in Banking and Capital Regulation. The Journal of Finance, Vol 43, No 5., de Laroisére, J. (2009). The High-Level Group Of Financial Supervision in the EU. Bryssel. 70

71 Diamond, D., & Dybvig, P. (1983). Bank Runs, Deposit Insurance, and Liquidity. The Journal of Political Economy,. Duncan, G. ( ). Lehman Brothers collapse sends shockwave round world. The Sunday Times. Elizalde, A., & Repullo, R. (2004). Economic and Regulatory Capital: What is the difference? Centre for Economic Policy Research. Eriksson, L., & Wiedersheim, F. (1997). Att utreda, utforska och rapportera. Stockholm: Liber Ekonomi, Finansinspektionen. (2007a). Hantering av likviditetsrisk. Vägledning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Finansinspektionen, Stockholm. Finansinspektionen. (2007b). Rapportering av kapitalbas och kapitalkrav för kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker och operativa risker. Finansinspektionen. Finansinspektionen. Finansinspektionen. (2007c). FFFS 2007:3. Finansinspektionen. Finansinspektionen. (2010). Förslag till nya föreskrifter om rapportering av likviditetsrisk. Stockholm: Finansinspektionen. Finansinspektionen. (2011). FFFS 2011:x. Finansinspektionen, Finansinspektionens författningssamling, Stockholm. Finansinspektionens författningsförsamling. (2006). FFFS 2005:x. Flannery, M. J., & Rangan, K. P. (2004). What Caused the Bank Capital Build-up of the 1990s? FDIC Center of Financial Research Working Paper No Furlong, F. T., & Keeley, M. C. (1989). Capital Regulation and Bank Risk-Taking: A Note. Journal of Banking and Finance 13, Gehrig, T. P. (1995). Capital Adequacy Rules: Implications for Banks' Risk-Taking. Swiss Journal of Economics and Statistics, Gustavsson, B. (2004). Kunskapande Metoder (Vol. 3). Lund: Studentlitteratur, s , 25. Hellmann, T. F., Murdock, K. C., & Stiglitz, J. E. (2000). Liberalization, Moral Hazard in Banking, and Prudential Regulation: Are Capital Requirements Enough? The American Economic Review, Howells, B., & Gordy, M. (2004). Procyclicality in Basel II: Can We Treat the Disease Without Killing the Patient? Journal of Financial Intermediation. Ingves, S. (2011). Basel III välbehövliga regler för en säkrare banksektor. Anförande, Riksbanken. Ingves, S. (2011). Basel III välbehövliga regler för en säkrare banksektor. Riksbanken. Koehn, M., & Santomero, A. ( ). Regulation of Bank Capital and Portofolio Risk. Journal of Finance, Kvist, A. (2010). Basel III och påverkan på banksektorn. SEB. 71

72 Lastra, R. M. (2004). Risk-based Capital Requirements and their impact upon the Banking Industry: Basel II och CAD III. Journal of Financial Regulation and Complience, 230. Magne, I., & Solvang, B. (2001). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Myers, S. C., & Rajan, R. G. (1998). THE PARADOX OF LIQUIDITY. The Quarterly Journal of Economics. Nier, E., & Baumann, U. (2006). Market discipline, disclosure and moral hazard in banking. Journal of Financial Intermediation 15, Nirdén, G. (2007). Bakgrund till det nya vägledningsdokumentet om hantering av likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag. Stockholm: Finansinspektionen. Nyberg, L. (den ). Efter Krisen. (Riskbanken, Artist) Samfunnsøkonomforeningen, Oslo, Norge. Opler, T., Stulz, R., Pinkowitz, L., & Williamsson, R. (2001). The determinants and implications of corporate cash holdings. Journal of Financial Economics. Ozkan, A., & Ozkan, N. (2004). Corporate cash holdings: An empirical investigation of UK companies. Journal Of Bankinf and Finance. PricewaterhouseCoopers. (2010). The New Basel III Framework: Navigating Changes in Bank Capital Management. PwC's Financial Services Institute. PwC. Rienecker, L., & Jørgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats. Ljubljana, Slovenien: Liber AB. Riksbanken. (2010a). Finansiell Stabilitet 2010:2. Riksbanken. (2010b). Penningpolitisk Rapport Oktober Riksbanken. Riksbanken. Riksbanken. (2010c). Basel III - skärpta regler för banker. Rochet, J.-C. (1992). Capital requirements and the behaviour of commercial banks. European Economic Review 36, Roijher, P. (den ). Lehman Brothers konkurs ett år senare. Salmon, F. (den ). The biggest weakness of Basel III. Reuters. Santos, J. A. (2001). Bank Capital Regulation in Contemporary Banking Theory: A Review of the Litterature. New York: Blackwell Publishers. Saunders, A., Allen, L., & Boudoukh, J. (2004). Understanding Market, Credit, and Operational Risk: The Value at Risk Approach. Blackwell Publishing. Scharfstein, V. I. (den ). Bank lending during the financial crisis of Journal of Financial Economics, SEB. (2011). Årsredovisning SEB. Sparbanken (2010). Årsredovisning Kristanstad: Sparbanken

73 Sparbanken Öresund. (2011). Sparbanken Öresund. Hämtat från Snabba fakta: den Sparbankernas Riksförbund. (den ). Om förbundet. Hämtat från den Svenska Bankföreningen. (2010a). De fyra storbankerna. Hämtat från den Svenska Bankföreningen. (2010b). Bankerna i Sverige. Hämtat från den Svenska Bankföreningen. (2010c). Bankstrukturen. Hämtat från den Söderlind, L. (2007). Promemoria; Finansinspektionen. Finansinspektionen. Thadden, E.-L. (2004). Bank Capital adequacy regulation under the new Basel Accord. Journal of Financial Intermediation 13, Tirole, J., & Rochet, J.-C. (1996). Interbank lending and systemic risk. Journal of Money, Credit and Banking. Walker, G. A. (2001). International Banking Regulation, Law, Policies and Practice. Kluwer Law International. 73

74 Bilaga 1 - Frågeformulär till sparbankerna, storbankerna, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen och Riksbanken Hur ställer ni er rent allmänt till Basel III-regelverket? Ert första intryck? Vad tycker ni mer specifikt om det nya likviditetsmåttet NSFR som det ser ut nu? Vad är bra och vad är mindre bra? Vad tycker ni mer specifikt om det nya likviditetsmåttet LCR som det ser ut nu? Vad är bra och vad är mindre bra? Anser ni att de nya likviditetskraven (som de ser ut nu), försvårar eller förenklar möjligheten (för er) att bedriva en lönsam verksamhet? I så fall på vilket sätt? Tror ni att de hårdare kraven kommer att leda till en stabilare finanssektor? Ser ni en risk med att kraven kan komma att hämma konkurrensen eller sudda ut skillnaderna banker emellan eller tror ni att reglerna istället verkar konkurrensfrämjande? Ser ni en risk att LCR och NSFR kan vara mått som gynnar eller missgynnar banker av olika storlek? Anser ni att det bör finnas skillnader regelmässigt banker emellan? Hur påverkas ni av de nya likviditetskraven? Innebär det några specifika förändringar i ert arbete ni behöver göra? I så fall vilka? Kommer ni/bankerna utan problem klara av att hantera de nya kraven som ställs och det hänförda arbetet där till? Hur skulle bankers likviditet- och kapitalkrav bäst kontrolleras enligt er? Hur ser ni på Finansinspektionens val att gå före resten av Europa när det kommer till inrapporteringen av LCR? I

75 Bilaga 2 - Frågeformulär till Finansinspektionen Under arbetets gång har vi noterat stora skillnader i bankernas rapportering av likviditetshantering och löptidsexponering. Olikheterna leder till en ökad svårighet att jämföra bankernas risktagande och därför undrar vi hur ni ställer er till att införa mer likvärdiga krav även på bankernas offentliga redovisning? Flera framstående ekonomer (Santos, Furlong & Keeley samt Baumann & Nier) har diskuterat insättningsgarantins effekt på bankernas riskhantering. Med deras resultat i åtanke undrar vi hur ni ser på att man på riksgälden nu valt att öka insättningsgarantin? Vad tycker du specifikt om det nya likviditetsmåttet NSFR som det ser ut nu? Vad är bra och vad är mindre bra? Vad tycker ni mer specifikt om det nya likviditetsmåttet LCR som det ser ut nu? Vad är bra och vad är mindre bra? Kommer NSFR att förändras nämnvärt i framtiden? Inrapporteringen implementeras tidigare i Sverige än i de övriga länderna som regleras av Baselkommittén, varför väljer Sverige att föregå och inte inväntar de gemensamma reglerna? Kommer det finnas skillnader i regleringen mellan små och stora banker? Varför har man i nuläget inte ha huvudfokus på NSFR när bankerna tycks uppnå ett tillräckligt LCR-värde? Vilka åtgärder kommer tas gentemot de banker som inte uppnår kraven? II

76 Bilaga 3 - Frågeformulär till KMPG Hur är ert första intryck av Basel III? Hur förändras ert arbete med Basel III när det träder i kraft? Hur uppfattar ni bankernas inställning till regelverket? Har ni upptäckt några speciella problem med NSFR/LCR? Basel III kommer troligtvis innebära att bankerna kommer behöva minska löptiden på sin utlåning. Vilka effekter tror ni att det kommer medföra? Har ni någon speciell synpunkt på en höjd insättningsgaranti i kombination med en ökad reglering som nu kommer bli fallet? Ser ni några kryphål i Basel III likt de som Basel II har kritiserats för? Finns det någon annan form av reglering ni skulle föredra framför den i Basel III? Under arbetets gång har vi noterat stora skillnader i bankernas rapportering av likviditetshantering och löptidsexponering. Olikheterna leder till en ökad svårighet att jämföra bankernas risktagande och därför undrar vi hur ni ställer er till att införa mer likvärdiga krav även på bankernas offentliga redovisning? III

77 Bilaga 4 Beskrivning av storbankerna och sparbankerna Storbankerna De svenska storbankerna består utav fyra bankaktiebolag (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank). Storbankerna står tillsammans för 75 procent av den totala inlåningen samt 90 procent av den totala utlåningen på den svenska marknaden (Svenska Bankföreningen, 2010a). Tillsammans har de en balansomslutning på drygt miljarder svenska kronor för 2010 (Års10). Samtliga banker är börsnoterade och de anses vara av vikt för den svenska ekonomin att de håller sig på fötter. Bankerna har sedan 1990-talet utvecklat sin verksamhet utöver den traditionella bankverksamheten med livförsäkringar, fondförvaltning och bolån. De har även breddat sina respektive marknader genom att bedriva en allt mer internationell verksamhet men med fokus på att expandera i Norden samt Baltikum (Svenska Bankföreningen, 2010a). Handelsbanken har växt i Norden och är väldigt starka på bolånemarknaden tack vare sitt helägda bostadsinstitut Stadshypotek. Nordea är det största finansiella företaget i Norden, de har enbart 25 procent av sin totala utlåning på den svenska marknaden. SEB har arbetat upp en stor verksamhet i Tyskland och Baltikum och har en stark ställning gällande fondförvaltning och livförsäkring. Swedbank har även de en stor verksamhet i Baltikum men kännetecknas för sitt nära samarbete med sparbankerna inom sparbanksrörelsen (Svenska Bankföreningen, 2010a). Sparbankerna En sparbank är en associationsform för att bedriva bankverksamhet. Sparbankerna, vilka till skillnad mot storbankerna är inte börsnoterade står för åtta procent av den totala svenska marknaden (Svenska Bankföreningen, 2010b). Storleken medför därför en stark lokal förankring. De 51 olika sparbanker som finns i Sverige hade i slutet av kontor runt om i Sverige (Sparbankernas Riksförbund, 2010). Det motsvarar drygt tio procent av landets samtliga bankkontor (Svenska Bankföreningen, 2010b). Sparbankerna startade sin verksamhet redan De har således en lång historia vilken de är stolta över. Under hela sin verksamhetsperiod har de haft ett lokalt fokus med långsiktighet och en stark vilja att göra samhällsnytta (Sparbankernas Riksförbund, 2010). IV

78 De flesta sparbanker har ett nära samarbete med Swedbank, som även är en storägare i många av de sparbanker som finns runt om i Sverige. Via Swedbank har sparbankerna tillgång till teknisk expertis samt möjligheten att ta del av i synnerhet administrativa produkter och tjänster (Svenska Bankföreningen, 2010c). V

79 Bilaga 5 LLM för sparbanker och storbanker VI

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 3 2014 2014-09-30 2 Nya EU-gemensamma kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014. Regelverket består av en förordning (EU) 575/2013 som är direktverkande och

Läs mer

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut. 1(7) Kapitaltäckning Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2015 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2015-03-31 Periodisk information per 2015-03-31 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2014 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q4 2014 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Delårsrapport. Dalslands Sparbank. Januari Juni 2016

Delårsrapport. Dalslands Sparbank. Januari Juni 2016 Delårsrapport Dalslands Sparbank Januari Juni 2016 Delårsrapport för Januari Juni 2016 Verksamhetens art och inriktning Dalslands Sparbanks verksamhetsområde omfattar Mellerud, Ed, Färgelanda och Bengtsfors

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2013 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Financial Services BMW FINANCIAL SERVICES SCANDINAVIA AB KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET. 30 JUNE 2017

Financial Services BMW FINANCIAL SERVICES SCANDINAVIA AB KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET. 30 JUNE 2017 BMW FINANCIAL SERVICES SCANDINAVIA AB KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET. 30 JUNE 2017 Informationen i denna rapport avser den periodiska information som skall lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

Likviditetsrisker i fokus

Likviditetsrisker i fokus Likviditetsrisker i fokus - en studie om de svenska storbankerna och Basel III Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Kandidatuppsats i Företagsekonomi Externredovisning Vårterminen 2012 Handledare:

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 1 2014 2014-05-30 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De svenska storbankerna har förbättrat sin transparens relativt mycket sedan finanskrisen, och tillhör idag några av de mest transparenta bankerna i Europa avseende likviditetsrisker.

Läs mer

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet Avida Finans AB (Publ) och dess konsoliderade situation Kvartal 4 2017 2017-12-31 Periodisk information Kapitaltäckning och likviditet per 2017-12-31

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 2 2014 2014-08-29 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen

Läs mer

Företagspresentation 2011-10-13

Företagspresentation 2011-10-13 Företagspresentation 2011-10-13 Bo Johansson Verkställande direktör Jens Magnusson Ekonomi- och Finanschef Innehåll Detta är Swedbank Sjuhärad AB Historik Affärsidé och mål Marknad Aktieägare Samarbetet

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Information om likviditetsrisker 2014-09-30

Information om likviditetsrisker 2014-09-30 1 Information om likviditetsrisker 2014-09-30 Sparbankens målsättning och strategi Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken ska

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2016-03-31 Periodisk information per 2016-03-31 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med

Läs mer

Information om likviditetsrisker 2014-12-31. Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker.

Information om likviditetsrisker 2014-12-31. Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Information om likviditetsrisker 2014-12-31 Sparbankens målsättning och strategi Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken ska

Läs mer

Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig

Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig ANFÖRANDE DATUM: 19 mars 2014 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärs Världen Bank och Finans Outlook, Berns, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar.

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2012-01-01-2012-06-30 Allmänt om verksamheten Världens ekonomi

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2016-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2016-01-01 2016-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Kapitalkravet har räknats fram med schablonmetoden för kreditrisk (8 % av den finansiella gruppens totala och riskvägda exponeringar).

Kapitalkravet har räknats fram med schablonmetoden för kreditrisk (8 % av den finansiella gruppens totala och riskvägda exponeringar). KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP Koncernens verksamhet och struktur Svea Ekonomi AB, org. nr 556489-2924 är ett kreditmarknadsbolag under Finansinspektionens tillsyn och moderbolag

Läs mer

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport för perioden Delårsrapport för perioden 2016-01-01 2016-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med

Läs mer

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering I enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av kapitaltäckning och riskhantering

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Ekonomiska kommentarer

Ekonomiska kommentarer NR 12 2018 30 oktober Ekonomiska kommentarer Storbankernas pelare 1-krav kommer att öka Tomas Edlund Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet Banker som är verksamma i

Läs mer

Rapportering av likviditetsrisk

Rapportering av likviditetsrisk PROMEMORIA Datum 2007-09-24 Författare Lars Söderlind Rapportering av likviditetsrisk Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet 2013-08-26 Finansdepartementet Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet Regeringen har för avsikt att besluta att: ett formaliserat stabilitetsråd inrättas som ska bedöma finansiell stabilitet och

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbanken har i rapporten Finansiell stabilitet 14:1 rekommenderat att ett krav på likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) i svenska kronor bör införas. Bakgrunden

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Swedish House of Finance 4 april 2017 De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker

Läs mer

FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor

FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor REMISSYTTRANDE Vår referens: 2018/01/002 Er referens: FI Dnr 17-12809 1 (5) 2018-02-01 Finansinspektionen finansinspektionen@fi.se FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor Finansinspektionen

Läs mer

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/010 Er referens: RG 2016/1064 1 (6) 2016-10-17 Riksgälden riksgalden@riksgalden.se Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin Sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Totalt kapital 69 373 70 917 76 912

Totalt kapital 69 373 70 917 76 912 Skandia Investment Management AB 556606-6832 INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING Rapporten innehåller information om kapitaltäckning i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande

Läs mer

Sparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år.

Sparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år. Delårsrapport för Sparbanken Syds, (548000-7425), verksamhet per 30 juni 2012, bankens 186:e verksamhetsår. Verksamheten startade i Ystad den 3 maj 1827. SPARBANKENS RESULTAT Sparbankens räntenetto uppgick

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Periodisk information per 30 september 2015 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Finansinspektionen Box STOCKHOLM. Yttrande över remiss om Finansinspektionens pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor

Finansinspektionen Box STOCKHOLM. Yttrande över remiss om Finansinspektionens pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2017-01041 ER

Läs mer

Räntenettot för perioden var tkr ( tkr). Minskningen beror på det historiskt låga ränteläget vilket medfört en minskad räntemarginal.

Räntenettot för perioden var tkr ( tkr). Minskningen beror på det historiskt låga ränteläget vilket medfört en minskad räntemarginal. DELÅRSRAPPORT 2016-06-30 Skurups Sparbank, organisationsnummer 548000-7409, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2016-01-01 2016-06-30. Utveckling av resultat och ställning Jämförelser

Läs mer

Risk- och kapitalhantering

Risk- och kapitalhantering Risk- och kapitalhantering INLEDNING Information om s risk- och kapitalhantering publiceras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och

Läs mer

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet Avida Finans AB (Publ) och dess konsoliderade situation Kvartal 3 2018 2018-09-30 Periodisk information Kapitaltäckning och likviditet per 2018-09-30

Läs mer

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet Avida Finans AB (Publ) och dess konsoliderade situation Kvartal 1 2018 2018-03-31 Periodisk information Kapitaltäckning och likviditet per 2018-03-31

Läs mer

Kapitaltäckning Q3 2015

Kapitaltäckning Q3 2015 Kapitaltäckning Q3 2015 Offentliggörande av kvartalsvis information om kapitaltäckning, likviditetshantering och riskhantering enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om

Läs mer

Ekonomiska kommentarer

Ekonomiska kommentarer NR 7 2017 21 december Ekonomiska kommentarer Basel III och svenska storbankers kapitalkrav Tomas Edlund Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet I denna ekonomiska kommentar

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Bankens rörelseresultat uppgår till 67 tkr (59tkr) vilket är en ökning med 8 tkr jämfört med föregående års delårsresultat.

DELÅRSRAPPORT Bankens rörelseresultat uppgår till 67 tkr (59tkr) vilket är en ökning med 8 tkr jämfört med föregående års delårsresultat. NÄRS SPARBANK DELÅRSRAPPORT 2017 Styrelsen för Närs Sparbank, org.nr 534000-5965 med säte i När, får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2017-01-01-2017-06-30. Sparbankens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2015-09-30 Periodisk information per 2015-09-30 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med

Läs mer

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport för perioden Delårsrapport för perioden 2017-01-01 2017-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning 3 Rapport över totalresultat 3 Balansräkning 4 Noter till de finansiella rapporterna

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2018

Delårsrapport. Januari Juni 2018 Delårsrapport Januari Juni 2018 Delårsrapport för Januari Juni 2018 Verksamhetens art och inriktning Dalslands Sparbanks verksamhetsområde omfattar Mellerud, Ed, Färgelanda och Bengtsfors kommuner i Dalsland.

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Delårsrapport -01-01 -06-30 Delårsrapport för januari juni Styrelsen för Högsby Sparbank (532800-6217) får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden -01-01 -06-30. (Då ej annat anges avser

Läs mer

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch

Läs mer

Markaryds Sparbank. Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker

Markaryds Sparbank. Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Innehåll 1. INLEDNING 1 2. DEFINITIONER 1 3. ANSVAR OCH BEFOGENHETER 1 4. RISKTOLERENS 2 4.1 KVALITATIV BEDÖMNING 2 4.2 KVANTITATIV BEDÖMNING 2

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2015-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet Avida Finans AB (Publ) och dess konsoliderade situation Kvartal 4 2018 2018-12-31 Periodisk information Kapitaltäckning och likviditet per 2018-12-31

Läs mer

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet Avida Finans AB (Publ) och dess konsoliderade situation Kvartal 1 2019 2019-03-31 Periodisk information Kapitaltäckning och likviditet per 2019-03-31

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2012

Delårsrapport januari juni 2012 Delårsrapport januari juni 2012 Styrelsen för Sparbanken Boken, org nr 537600-6234, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari - 30 juni 2012. 1 Allmänt om verksamheten

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2017-09-30 Periodisk information per 2017-09-30 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade en lämnar periodisk information i enlighet med Finansinspektionens

Läs mer

Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker

Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Fastställd av styrelsen 2010-12-29 Innehåll 1. INLEDNING 1 2. DEFINITIONER 1 3. ANSVAR OCH BEFOGENHETER 1 4. RISKTOLERENS 2 4.1 KVALITATIV BEDÖMNING

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet Avida Finans AB (Publ) och dess konsoliderade situation Kvartal 2 2019 2019-06-30 Periodisk information Kapitaltäckning och likviditet per 2019-06-30

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2017

Delårsrapport januari juni 2017 Delårsrapport januari juni 2017 Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks resultat för det första halvåret 2017 uppgick till 22 916 tkr (18 534 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Information om kapitaltäckning och likviditet

Information om kapitaltäckning och likviditet Information om kapitaltäckning och likviditet 2017-03-31 Kapitalbas och riskexponering Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditriskexponering. Inga interna modeller används. Vid tillämpning

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2016-09-30 Periodisk information per 2016-09-30 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2017-03-31 Periodisk information per 2017-03-31, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade en lämnar periodisk information i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

Information om kapitaltäckning och likviditet

Information om kapitaltäckning och likviditet Information om kapitaltäckning och likviditet 2016-06-30 Kapitalbas och riskexponering Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditriskexponering. Inga interna modeller används. Vid tillämpning

Läs mer

Delårsrapport per 2014-06-30

Delårsrapport per 2014-06-30 Delårsrapport per 2014-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2014 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Information om kapitaltäckning och likviditet

Information om kapitaltäckning och likviditet Information om kapitaltäckning och likviditet 2017-06-30 Kapitalbas och riskexponering Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditriskexponering. Inga interna modeller används. Vid tillämpning

Läs mer

Information om kapitaltäckning och likviditet

Information om kapitaltäckning och likviditet Information om kapitaltäckning och likviditet 2016-09-30 Kapitalbas och riskexponering Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditriskexponering. Inga interna modeller används. Vid tillämpning

Läs mer

1 januari 30 juni 2014

1 januari 30 juni 2014 www.sevenday.se Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2014 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2014. Innehåll Verksamheten 3 Affärsidé

Läs mer

Delårsrapport Januari - juni 2016

Delårsrapport Januari - juni 2016 HÄRADSSPARBANKEN MÖNSTERÅS ORG. NR. 532800-6209 Delårsrapport Januari - juni 2016 Delårsrapport för perioden januari juni 2016 Styrelsen för Häradssparbanken Mönsterås (532800-6209) får härmed avge delårsrapport

Läs mer

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002 Sparbanken Rekarne Ersättningspolicy Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2015-08-25 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3.

Läs mer

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet SBAB redovisar kreditrisk i huvudsak enligt intern riskklassificeringsmetod (IRK-metod) och operativ risk, marknadsrisk samt kreditvärderingsrisk

Läs mer

Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas

Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt Våren 017 RISKENKÄT VÅREN 017 1 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränte- och valutamarknadernas funktionssätt

Läs mer

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet Avida Finans AB (Publ) och dess konsoliderade situation Kvartal 2 2018 2018-06-30 Periodisk information Kapitaltäckning och likviditet per 2018-06-30

Läs mer

Delårsrapport per 2009-06-30

Delårsrapport per 2009-06-30 Delårsrapport per 2009-06-30 DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2009 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 090101-090630. ALLMÄNT

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer