OMBILDNING AV SPP GER NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER

Transkript

1 Årsredovisning 2005

2

3 2005 Året i korthet OMBILDNING AV SPP GER NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER Under hösten 2005 tog Handelsbankens styrelse det slutliga beslutet att ombilda SPP till ett vinstutdelande livbolag med ett kapitaltillskott på 11,2 miljarder kronor, vilket totalt innebär en kapitalinsats på 13 miljarder kronor. Detta, i kombination med SPPs unika kompetens och produktutbud inom tjänstepension, skapar mycket goda förutsättningar för ökad försäljning och en hög avkastning för både kunder och ägare. NY CHEF FÖR PENSION & FÖRSÄKRING TILLIKA VD FÖR SPP Sedan årsskiftet är Michael Zell chef för rörelsegrenen Handelsbanken Pension & Försäkring som omfattar SPP och Handelsbanken Liv. Michael Zell tillträdde dessutom i mitten av januari 2006 som vd för SPP. Tidigare vd Göran Holgerson tillträdde samtidigt som affärsområdeschef för SPP samt vice vd i bolaget. SPP och systerbolaget Handelsbanken Liv fortsätter att drivas som två bolag med var sitt varumärke. FÖRSÄLJNINGSSATSNINGAR SOM GETT RESULTAT På kommunmarknaden har affärer med administration, beräkning och utbetalning av kommunala pensioner ökat. Även försäljningen av SPPs utlandsförsäkring ökade under 2005 med cirka 50 procent. Satsningen på att förstärka relationerna till försäkringsmäklarna har börjat ge resultat, vilket bekräftar SPPs potential som långsiktig tjänstepensionspartner. SÄNKNING AV HÖGSTA RÄNTAN PÅVERKADE RESULTATET NEGATIVT Finansinspektionen sänkte högsta räntan för gamla försäkringsavtal från 3,50 procent till 3,25 procent. Sänkningen påverkade inte värdet på kundernas försäkringar, men fick en negativ effekt på SPPs resultat det tredje kvartalet. Innehåll Året i korthet 1 Verkställande direktörens kommentar 2 Förvaltningsberättelse 3 Marknad och försäljning 3 Kapitalförvaltning 4 Risker och riskkontroll 5 Bolagets utveckling 7 Femårsöversikt 11 Redovisningsprinciper 12 Resultaträkning 14 Resultatanalys 15 Balansräkning 16 Noter 18 Specifikation av aktier och andelar 25 Förslag till vinstdisposition 26 Revisionsberättelse 27 Ledning och styrelse 28 SÄNKNING AV VISSA PENSIONER UNDER UTBETALNING Den 1 januari 2005 sänktes tilläggsbeloppen för premiebestämda pensioner under utbetalning. Sänkningen blev i genomsnitt 3,4 procent och maximalt 6 procent. Andra bolag i branschen genomförde liknande sänkningar under året. För 2006 är beloppen oförändrade jämfört med Ordlista Omslagets insida Nyckeltal Premieinkomst, miljoner kronor Traditionell livförsäkring Fondförsäkring Koncerneliminering Totalt Förvaltat kapital, miljoner kronor Traditionell livförsäkring Fondförsäkring Totalt SPP är tillsammans med systerbolaget Handelsbanken Liv en av de ledande aktörerna på marknaden med ett komplett sortiment av livförsäkringsprodukter för tjänste- och privatpension samt förmögenhetslösningar för företag, organisationer och privatpersoner. Totalavkastning, % 6,6 6,0 5,3-10,4-2,8 Kollektiv konsolideringsgrad, % Återbäringsränta brutto, % 1,5 1,5 1,5 2,25 5,8 SPP ÅRSREDOVISNING

4 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS KOMMENTAR Tryggare och starkare Den 1 januari 2006 ombildades SPP från ett ömsesidigt bedrivet till ett vinstutdelande livbolag. Det skapar stora fördelar för våra kunder och oss. För våra kunder innebär det ökad rättvisa, trygghet och frihet. I kombination med vår erfarenhet och unika kompetens på tjänstepensionsmarknaden innebär det att vi står bättre rustade än någonsin. Och med en av världens starkaste banker i ryggen. Vi är nu fulla av självförtroende och blickar framåt med stor optimism. Det känns skönt att lägga det gångna året, som varit en prövning, bakom oss. Jag tänker framför allt på Finansinspektionens beslut om en ny tillsynsmodell av livbolagens finansiella risktagning med lagar och föreskrifter för livbolagsverksamhet som justerades in i det sista. Detta förändrade förutsättningarna för ombildningen av SPP till ett vinstutdelande livbolag. Den 25 oktober 2005 blev därför ett extra viktigt datum. Det var då Handelsbanken meddelade att ombildningen genomförs med ett totalt riskkapital på 13 miljarder kronor. I och med detta har vi nu helt nya möjligheter att öka avkastningen på kundernas försäkringskapital. Med en solid ekonomi kan fördelningen i placeringsportföljen optimeras. Vi kan utöka andelen aktier, om vi anser att det är det bästa. Med tillgång till Handelsbankens kompetens inom kapitalplacering, står vi väl förberedda. Men, vi kan inte bara förlita oss på ökad avkastning. Vi ska även fortsätta arbetet med kostnadsbesparingar. Jag är stolt över det effektiviseringsarbete som gjorts inom alla delar av bolaget. Vi vet att låga kostnader långsiktigt är en viktig konkurrensfaktor inom livförsäkring. Vi måste också öka försäljningen. Vi ska ut och möta befintliga och potentiella kunder genom våra säljare och våra samarbetspartner försäkringsmäklarna. De besitter stor kunskap och har starka relationer med kundföretagen. Under 2005 har vi stärkt våra relationer och samarbetsformer med försäkringsmäklarna och detta arbete fortsätter under SPPs egna tjänstepensionsspecialister har vi samlat i en rikstäckande försäljningsorganisation med fyra regionala kontor. På detta sätt ska vi kraftfullt möta våra marknader: stora och medelstora företag, kommuner, organisationer och alla de individer som utgör våra slutliga kunder. Centralt finns enheter med affärsansvar för att ytterligare vässa våra insatser på kommun- och individmarknaderna samt som partner till försäkringsmäklarna. Här finns även vår konsultverksamhet där vi samlat marknadens kanske mest kompetenta rådgivare i pensionsfrågor. Betrodda och oberoende. Jag vågar påstå att inget annat bolag på den svenska marknaden har så mycket erfarenhet och kunnande om tjänstepensioner. Nu ska vi se till att ha de mest nöjda kunderna också. Vi är först ut av alla de större livbolagen att ge våra kunder friheten att flytta hela sitt tjänstepensionskapital till ett annat bolag. Vi erbjuder också våra kunder att byta förvaltningsform mellan fondförsäkring och traditionell försäkring. Jag anser att det är en rättighet för alla individer att kunna välja förvaltare och förvaltningsform. SPP har gjort spelreglerna tydliga och det är ingen slump att det är vi som vågar införa en riktig flytträtt för tjänstepensioner först av alla. Jag kan förstå oron hos de aktörer som väljer att inte tillåta flytträtt för sina kunder. Men det gäller inte SPP. Vi är nu ett av de starkaste livbolagen i Sverige. Detta är den första årsredovisning jag lägger fram som verkställande direktör i SPP. Tillsammans med systerbolaget Handelsbanken Liv utgör vi Handelsbanken Pension & Försäkring. Min företrädare Göran Holgerson, fortsätter inom rörelsegrenen som vice verkställande direktör och chef för Affärsområde SPP. Jag vill avsluta detta förord med att tacka våra kunder, våra samarbetspartner och leverantörer, alla kollegor på Handelsbankens kontor och givetvis alla medarbetare för ett väl genomfört arbete. Men, det har varit ett krävande år. Nu öppnas bara möjligheter. Jag har givits ett stort förtroende att förvalta det pundet. Med det synbara stödet från Handelsbanken och den påtagliga kompetens vi själva förmår känner jag ingen tvekan. Vi är starkare än någonsin. Och det är bara början. Stockholm i februari 2006 Michael Zell 2 SPP ÅRSREDOVISNING 2005 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS KOMMENTAR

5 SPP 2005 Marknad och försäljning I januari 2006 ombildades SPP till ett vinstutdelande livbolag. Detta, i kombination med SPPs unika kompetens och produktutbud inom tjänstepension, skapar mycket goda förutsättningar för ökad försäljning och en hög avkastning för SPPs kunder och ägare. SPPs styrka är att tillhandahålla en helhetslösning bestående av rådgivning, arvoderade tjänster, administration och kapitalförvaltning. Detta, i kombination med ett kvalificerat utbud av tjänstpensionslösningar, skapar mycket goda förutsättningar för nöjda kunder och ökad försäljning. SPP har fokus på att, via egen säljkår och försäkringsmäklare, sälja tjänstepensions- och trygghetslösningar till medelstora och stora företag samt kommuner och organisationer. Även marknaden för avtalspensioner är viktig och bearbetas via direktmarknadsföring. Försäljning av systerbolaget Handelsbanken Livs produkter sker även fortsättningsvis via bankkontoren med tyngdpunkt på privat pensionssparande, förmögenhetslösningar, avtalspensioner samt pensions- och placeringslösningar för små företag. MARKNADENS PREMIEINKOMST OCH NYTECKNING Den totala premievolymen inom konkurrensutsatt liv- och pensionsförsäkring i Sverige uppgick till 124 (98) miljarder kronor, enligt Försäkringsförbundets rapportering. Det var framför allt fondförsäkring som ökade, vilket främst beror på tillkomsten av det nya produktområdet kapitalpensioner. Premievolymen för konkurrensutsatta tjänstepensioner uppgick till 67 (64) miljarder kronor, en ökning med cirka fem procent. Den totala nyteckningen för de svenska livförsäkringsbolagen uppgick till 40 (22) miljarder kronor en ökning med 83 procent. Ökningen beror nästan helt och hållet på tillkomsten av det nya produktområdet kapitalpensioner. Nyteckningen av tjänstepensioner uppgick till 14,4 (14,0) miljarder kronor. SPP:S PREMIEINKOMST OCH NYTECKNING Med SPP avses fondförsäkringar och traditionella försäkringar som marknadsförs under varumärket SPP, utan hänsyn till att SPP Fondförsäkring legalt tillhörde Handelsbanken Liv från och med juli SPPs totala premieinkomst blev 7,67 (8,02) miljarder kronor, vilket gav en marknadsandel på 6,2 (8,2) procent. Minskningen förklaras till stor del av att avgångspensioner under 2005 i större utsträckning tecknades i Handelsbanken Livs irländska dotterbolag Euroben. SPPs totala nyteckning uppgick till 1,28 (1,41) miljarder kronor, vilket gav en marknadsandel på 3,2 (6,6) procent Premieinkomsten för SPPs tjänstepensioner blev 6,95 (7,36) miljarder kronor och marknadsandelen 10,4 (11,6) procent. Nyteckningen av tjänstepensioner uppgick till 1,03 (1,26) miljarder kronor och marknadsandelen 7,2 (9,0) procent. MARKNAD MED PLATS ATT VÄXA Tjänstepensionsmarknaden har under lång tid haft en hög tillväxt i premievolymen och det finns goda utsikter för att trenden fortsätter. Det finns fortfarande områden som kan komma att avregleras eller utökas. Premievolymen påverkas också positivt av ökad sysselsättning i kombination med löneökningar. Samtidigt har konkurrensen inom tjänstepensionsmarknaden blivit allt större. Fler aktörer är verksamma på marknaden och produktutbudet har ökat. 3,6 miljoner löntagare på företag med kollektivavtalade avtalspensioner får göra individuella val mellan ett flertal livoch fondförsäkringsbolag. Många höginkomsttagare inom privat och offentlig sektor har ytterligare valmöjligheter för sin tjänstepension. Därtill kommer att många företag utan kollektivavtal tillhandahåller tjänstepensioner för sina anställda. Nytt för året är det nya kommunala pensionsavtalet som innebär att denna marknad växer ytterligare. Tjänstepensionsmarknaden är alltså en stor och stabil marknad med goda tillväxtmöjligheter. FÖRSÄKRINGSMÄKLARE VISAR ÖKAT FÖRTROENDE Eftersom försäkringsmäklarna är en av de viktigaste kanalerna för tjänstepensionsförsäljning har SPP arbetat hårt för att förstärka relationerna med de större försäkringsmäklarna. Den positiva utvecklingen under året har bekräftat SPPs potential som långsiktig tjänstepensionspartner. SPP är bland annat ett valbart alternativ i en upphandling som genomförts av försäkringsmäklaren Max Mathissen för 40 svenska koncerner. Även mäklarfirman Söderberg & Partner har gjort en upphandling för 113 av sina kundföretag där SPP är ett valbart alternativ. Ett annat exempel är ett samarbetsavtal som tecknats med försäkringsmäklaren Säkra för kommuner, landsting och kommunala bolag. POSITIV UTVECKLING PÅ FLERA MARKNADER SPPs erbjudande om administration, beräkning och utbetalning av kommunala pensioner resulterade i affärer med ett stort antal kommuner i Stockholms, Västra Götalands och Gävleborgs län. Genom samarbetet med Handelsbanken Kapitalförvaltning kompletterades flera affärer med skräddarsydd förvaltning av pensionsskulden. Ett antal nya uppdrag med behov av specialistkompetens inom tjänstepensionslösningar, har kommit in till dotterbolagen SPP Konsult AB och SPP Liv Pensionstjänst AB. Även mot avtalspensionsmarknaden har aktiviteterna ökat, vilket gett ett positivt tillflöde av nya premier. FRAMGÅNGAR INOM INTERNATIONELL AFFÄR 2005 blev ett mycket framgångsrikt år för SPPs internationella affär. Nyförsäljningen till företag med utlandsplacerad personal ökade med cirka 50 procent. SPP har en lång tradition av att tillhandahålla produkter till utlandsanställda och deras medföljande, dels genom egna produkter, dels genom det Guernseybaserade och delägda bolaget Nordben Life and Pension Insurance Co Ltd. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SPP ÅRSREDOVISNING

6 SPP 2005 Kapitalförvaltning I och med ombildningen till ett vinstutdelande bolag med en total kapitalinsats på 13 miljarder kronor, så är SPP ett mycket starkare bolag. Kapitalinsatsen innebär en stor trygghet för SPPs kunder och skapar förutsättningar för att nu kunna placera i tillgångar med högre risker som förväntas ge en högre avkastning. Kapitalförvaltningen i SPP bedrivs för att ge en långsiktigt hög avkastning. Samtidigt ska risktagandet vara begränsat för att säkerställa en avkastning som motsvarar garantiåtagandena. Förvaltningen bedrivs i en diversifierad portfölj. Riskerna sprids genom att placeringarna fördelas i olika tillgångsslag som räntebärande värdepapper, aktier, fastigheter och alternativa tillgångar, som riskkapital- och hedgefonder. Totalavkastningen uppgick till 6,6 (6,0) procent. Den genomsnittliga totalavkastningen uppgick under de senaste fem åren till 0,9 procent och under de senaste tio åren till 7,5 procent. De flesta börser utvecklades starkt under året. Stockholmsbörsen steg med 37 procent. I USA utvecklades aktiemarknaden svagare och avkastningen var enbart några procent. Avkastningen på SPPs sammanlagda aktieinnehav uppgick till 19,6 procent. Andelen aktier uppgick per den 31 december till 27 procent. På den svenska räntemarknaden sjönk räntorna under våren för att under sommaren noteras på rekordlåga nivåer. Under det sista kvartalet steg räntorna igen, men marknadsräntorna slutade året på lägre nivåer än vid årets början. Under hela året har ränteportföljen haft en relativt kort duration. Avkastningen på ränteportföljen blev 3,6 procent. Under året kurssäkrades i huvudsak all tillgångsexponering i främmande valutor. Utan valutasäkring hade totalavkastningen blivit något högre, eftersom kronan försvagades mot de viktigaste främmande valutorna. Tillgångsallokeringen styrs av en referensportfölj som fastställs månadsvis av bolagets allokeringskommitté. Aktuell marknadsuppfattning påverkar sammansättningen, men i första hand är det balansräkningens tålighet mot marknadsrörelser som styr referensportföljens innehåll. Bolagets garanterade åtaganden mot kund är formulerat i absoluta termer och dessa åtaganden är viktiga inslag i styrningen av tillgångsallokeringen. Fördelning av tillgångar Aktieplaceringar Räntebärande placeringar 31 december december december 2005 Svenska räntebärande 68 % Utländska aktier 15 % Svenska aktier 12 % Hedgefond 2 % Utländska räntebärande 3 % Fastigheter 0 % Sverige 46 % USA 6 % Europa 44 % Japan 4 % Svenska staten 50 % Bostadsinstitut 28 % Övriga svenska emittenter 18 % Övriga utländska emittenter 4 % KAPITALAVKASTNING Marknadsvärde Nettoplacering 2005 Värdeförändring Marknadsvärde Direktavkastning Totalavkastning SPP Livförsäkring AB MSEK % MSEK MSEK % MSEK % MSEK % MSEK % Räntebärande, svenska , , , , ,6 Räntebärande, utländska , , ,7 71 2, ,4 Summa räntebärande , , , , ,6 Aktier, svenska , , ,3 98 2, ,4 Aktier, utländska , , , , ,1 Summa aktier , , , , ,6 Övriga placeringar , , , , ,6 Fastigheter 155 0, , ,2 7 4,3-3 -2,2 Summa placeringar , , , , ,6 Övrigt Totalt SPP ÅRSREDOVISNING 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

7 SPP 2005 Risker och riskkontroll I det vinstutdelande SPP behöver försäkringstagarna inte längre kollektivt stå för riskerna. Bolaget står för försäkringsriskerna och de finansiella riskerna delas mellan bolaget och försäkringstagaren. I bolagets verksamhet finns finansiella risker, försäkringsrisker och operativa risker. Inom de finansiella riskerna finns marknadsrisker, likviditetsrisker och kreditrisker. En bra riskkontroll är en förutsättning för en sund affärsverksamhet och bolaget har därför flera tjänster och avdelningar som ansvarar för att limitera, mäta och följa upp risker. Bolaget har också en compliancefunktion vars uppgift är att följa upp verksamheten så att den drivs enligt gällande regler och god sed. Organisationen är, med undantag av chefaktuarie, gemensam med Handelsbanken Liv. FINANSIELLA RISKER Försäkring med sparande i pensions- och kapitalförsäkringar är mer eller mindre förknippad med finansiella risker. Om sparandet sker i en traditionell försäkring till garanterad ränta delas den finansiella risken mellan den enskilda försäkringstagaren och försäkringstagarkollektivet under förutsättning att försäkringsbolaget bedrivs enligt ömsesidiga principer. Från den 1 januari 2006, då SPP ombildades till ett vinstutdelande bolag, delas istället den finansiella risken för traditionell försäkring mellan försäkringstagaren och bolaget. Sker sparandet i en fondförsäkring är det försäkringstagaren som står för hela den finansiella risken genom att välja fonder som det sparade kapitalet placeras i. Bolaget står ingen risk och får heller inte någon del av avkastningen. Risker inom kapitalförvaltningen Med risk menas i allmänhet osäkerhet om framtida utfall. Den del av risken som är viktigast för SPP att kvantifiera och styra är möjligheten att negativa avvikelser från ett förväntat utfall uppstår. Inom kapitalförvaltning är verksamheten utsatt för marknadsrisker, likviditetsrisker, kreditrisker och operativa risker. Bolaget arbetar med ALM (Asset and Liability Management), det vill säga en integrerad förvaltning av tillgångar och skulder. Marknadsrisk Marknadsrisk innebär i praktiken möjliga prisfall på bolagets tillgångar mot bakgrund av förändrade räntor, aktiekurser, fastighetspriser eller valutakurser. För att styra marknadsrisken fastställer SPPs allokeringskommitté en referensportfölj. Störst inverkan på referensportföljens utseende har balansräkningens aktuella tålighet mot rörelser i marknadspriser. Aktuell marknadsuppfattning påverkar också referensportföljens sammansättning, men dessa överväganden kommer i andra hand. Balansräkningens begränsade risktålighet möjliggjorde inte en exponering mot aktiemarknaderna under år 2005 i höjd med en historisk genomsnittsnivå. Mot bakgrund av en positiv syn på aktier som tillgångsslag, var aktieriskens andel av den totala marknadsrisken hög i förhållande till tillgängligt riskutrymme. Likviditetsrisk Likviditetsrisk avser möjligheten att förluster uppstår, som följd av att ett finansiellt instrument inte går att sälja omedelbart utan betydande prisreduktion. Denna risk begränsas genom att huvuddelen av totalportföljen placeras i marknadsnoterade värdepapper med god likviditet. Kreditrisk Med kreditrisk avses möjligheten att en låntagare eller motpart inte kan fullfölja sina åtaganden mot SPP. Emittenters, låntagares och motparters kreditvärdighet fastställs via både intern och extern kreditbedömning. FÖRSÄKRINGSRISKER En livförsäkring är en finansiell produkt, där utfallet åtminstone till en del är osäkert. Denna osäkerhet ska på något sätt vara beroende av den försäkrades liv eller hälsa. I livförsäkring med sparande finns det också en osäkerhet när det gäller den framtida kapitalavkastningen. Olika typer av försäkringsrisker tidig död dödsfallsförsäkring utbetalning vid den försäkrades död långt liv livsfallsförsäkring/pensionsförsäkring utbetalning så länge den försäkrade lever sjukdom sjukförsäkring/premiebefrielseförsäkring utbetalning vid sjukdom/arbetsoförmåga kombinationer många försäkringar är kombinationer av de tre ovanstående. I ett ömsesidigt försäkringsbolag är det försäkringstagarkollektivet som står för riskerna eftersom försäkringstagarna har rollen som både ägare och kund. Även i ett ömsesidigt bedrivet livförsäkringsaktiebolag, vilket SPP var till och med år 2005, är det försäkringstagarna som står för alla risker. I ett vinstutdelande livförsäkringsbolag behöver försäkringstagarna inte längre kollektivt stå för riskerna. Riskresultatet står bolaget för. Begränsning av försäkringsrisker Innan riskförsäkring kan beviljas genomförs en försäkringsmedicinsk riskbedömning av den försäkrade. Syftet är att bedöma om och på vilka villkor den försäkrade kan beviljas försäkring utifrån dennes hälsotillstånd. Detta är nödvändigt om det ska vara möjligt att långsiktigt erbjuda försäkring till rimlig premie på ett lönsamt sätt. Den sökta försäkringen ska också svara mot försäkringstagarens försäkringsbehov och betalningsförmåga. Därför kan riskbedömning även omfatta en ekonomisk prövning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SPP ÅRSREDOVISNING

8 Framtida risker Dödligheten är fortsatt sjunkande, vilket är positivt när det gäller dödsfallsförsäkringar. Den sjunkande dödligheten innebär en stigande genomsnittlig livslängd vilket däremot kan bli bekymmersamt när det gäller pensionsförsäkringar. Eftersom detta rör hela livförsäkringsbranschen kommer Försäkringstekniska forskningsnämnden (FTN, ett branschorgan för försäkringsbranschen) att under år 2006 genomföra en omfattande analys av dödligheten. Syftet med undersökningen är för det första att kartlägga den faktiska försäkringsdödligheten (= dödlighet bland dem som tecknat försäkring) uppdelat på ett antal delpopulationer. Den kanske viktigaste uppdelningen är baserad på vilket sätt den försäkrade tecknat försäkring, genom aktivt individuellt beslut eller automatiskt utan egen medverkan via ett kollektivavtal eller liknande. För det andra ingår det i analysen att skatta förändringstrender, vilket gör det möjligt att ta fram en dödlighetsprognos. En dödlighetsprognos är en fundamental fråga för prissättning av såväl dödsfallsförsäkringar som pensionsförsäkringar. Produkterna är oftast utformade så att den ursprungliga premieberäkningen baseras på en dödlighet som sedan gäller under hela försäkringstiden. När det gäller sjukförsäkring är framtiden inte lika förutsägbar. Förändringar i sjuklighet sker mycket snabbare än förändringar i dödlighet. En av orsakerna till detta är svårigheterna att avgöra bakomliggande orsak och grad av sjuklighet. Under de första åren av 2000-talet ökade sjukligheten snabbt. Det innebar ett stort mänskligt och samhällsekonomiskt problem. De stora premiehöjningarna som följt av detta innebar att flera försäkringsbolag blev tveksamma till möjligheten att i framtiden kunna erbjuda frivilliga sjukförsäkringar. Under 2005 verkade dock toppen vara nådd när det gäller sjukligheten. Hela sjukförsäkringsrörelsen har kommit in i en mycket mera balanserad fas. Sjukförsäkringsprodukterna är i allmänhet utformade på ett sådant sätt att försäkringsbolaget årligen kan ändra premien, vilket är en möjlighet som bolaget kan använda för att balansera de snabba förändringarna i sjukligheten. OPERATIVA RISKER Operativa risker definieras som risker för förluster orsakade av bristfälliga eller felaktiga interna rutiner och systemlösningar samt fel begångna av den egna personalen. Orsaken kan också vara externa händelser och legala risker. Operativa risker kan leda till ekonomiska förluster och minskat förtroende hos våra kunder och på marknaden. Ansvaret för hanteringen av operativa risker är en del i chefsansvaret på alla nivåer. Dessutom har avdelningschefer ett uttalat ansvar för att identifiera, bedöma, rapportera, åtgärda och kontrollera operativa risker. Motsvarande ansvar har regionchefer och cheferna för dotterbolagen inom sina respektive enheter. En fullgod hantering av operativa risker är samtidigt ett sätt att säkerställa internkontrollen inom bolaget. Inom ramen för ombildningsarbetet har kartläggnings- och förbättringsarbete gällande både processer och rutiner pågått löpande inom verksamheten. Det har bidragit till att förstärka och kvalitetssäkra den interna kontrollen inom våra administrativa rutiner. Det huvudsakliga syftet med kvalitetssäkringen är att nödvändiga flöden och kontrollmoment är säkerställda att nödvändiga rapporter och handlingar kan produceras att operativa risker är under kontroll och minimeras. En viktig utgångspunkt har varit att ansvars- och arbetsfördelningen ska definieras utifrån kontrollsynpunkt och syfta till att ingen person ska handlägga en transaktion genom hela behandlingskedjan. Under året har bolagets styrelse fastställt en policy för operativa risker och verkställande direktören har fastställt riktlinjer för hur operativa risker ska hanteras. Både policy och riktlinjer är i linje med Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag och allmänna råd om rapportering av händelser av väsentlig betydelse. Riktlinjerna beskriver bland annat hur operativa risker och förluster ska rapporteras inom bolaget. Vidare har under året det övergripande ansvaret för operativa risker förts över till avdelningen Riskhantering. Avdelningen har bland annat till uppgift att genomföra en självständig riskkontroll av operativa risker och vara ett stöd för verksamheten i dess arbete med operativa risker. Som ett komplement till den löpande kontrollen av operativa risker genomför bolaget varje år, liksom Handelsbankskoncernen i övrigt, en självutvärdering av operativa risker. För att ytterligare öka uppmärksamheten på operativa risker, har det under året blivit obligatoriskt för varje enhet att, i samband med den årliga verksamhetsplaneringen, göra en analys av den egna enhetens operativa risker. Analysen ska visa vilka operativa risker som finns, vilka konsekvenser de kan medföra och planera för vilka åtgärder som behövs för att eliminera eller minska de operativa riskerna. Även en övergripande genomgång av koncernens operativa risker görs två gånger per år och rapporteras till centralstyrelsen i Handelsbanken och till SPPs egen styrelse. Utöver ansvaret för operativa risker finns inom bolaget, och gemensamt med Handelsbanken Liv, särskilt ansvariga för informationssäkerhet och fysisk säkerhet. Compliance Compliance ska fortlöpande identifiera, bedöma, övervaka och informera om risker som kan uppkomma till följd av bristande efterlevnad av regler (till exempel lagar, förordningar och interna instruktioner). En annan del är att arbeta för att information och utbildning om nya eller ändrade regler tas fram till berörd personal. De risker, compliancerisker, som bristande regelefterlevnad kan leda till är ökade operativa risker, risker för juridiska sanktioner, tillsynssanktioner, ekonomiska förluster eller ryktesförluster. Funktionen har en oberoende ställning i förhållande till affärsverksamheten och rapporterar direkt till vd och bolagsstyrelse. 6 SPP ÅRSREDOVISNING 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

9 SPP 2005 Bolagets utveckling SPP-KONCERNEN SPP Livförsäkring AB med organisationsnummer har sitt säte i Stockholm. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Svenska Handelsbanken AB (publ), organisationsnummer (Handelsbanken). SPP Livförsäkring AB är ett livförsäkringsbolag som tillhandahåller traditionellt förvaltad försäkring och drevs fram till och med den 31 december 2005 enligt ömsesidiga principer. Det innebär att SPP inte har möjlighet att lämna utdelning utan resultatet, oavsett vinst eller förlust, återgår till försäkringstagarna och påverkar återbäringens storlek. I koncernen ingår dotterbolaget SPP Liv Pensionstjänst AB och dess dotterbolag SPP Konsult AB samt dotterbolaget SPP Kundcenter AB (vilande). Dessa dotterbolag tillhandahåller konsult- och servicetjänster inom pensions- och trygghetsområdet. SPP Liv Fondförsäkring AB såldes till Handelsbanken Liv den 1 juli 2004 och köptes tillbaka av SPP den 1 januari Livförsäkringsverksamhet bedrivs också utomlands genom intresseföretaget Nordben Life and Pension Insurance Co Ltd, som har sitt säte på Guernsey, samt genom SPPs filial i London. VERKSAMHETEN SPP erbjuder pensions- och försäkringslösningar för medelstora och stora företag på den konkurrensutsatta delen av tjänstepensionsmarknaden. SPP erbjuder även kvalificerade konsulttjänster inom tjänstepension samt försäkringar och administrativa lösningar för kommuner och organisationer. Avtalspensioner är ytterligare en viktig marknad. Försäljningen sker främst via egen säljkår, försäkringsmäklare och direktmarknadsföring. SPP, Handelsbanken Liv och Handelsbanken erbjuder kunderna ett brett sortiment av sparande inom såväl pensionsområdet som övrigt sparande. Detta sker inom ramen för Handelsbankens universalbankskoncept, där livförsäkring är en naturlig del av sortimentet. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Den 1 januari 2006 ombildades SPP till ett vinstutdelande livförsäkringsbolag och verksamhetsåret har präglats av det fortsatta arbetet med ombildningen. Sedan SPP köptes i mars 2001 har det varit Handelsbankens avsikt att ombilda bolaget. Försäkringstagarna röstade i juni 2004 ja till att ombilda SPP. Den 1 april 2005 godkände Finansinspektionen ombildningen och därmed uppfylldes lagkraven. Under december fattade Handelsbankens centralstyrelse beslut om ett kapitaltillskott på 11,2 miljarder kronor, vilket totalt innebär en kapitalinsats på 13 miljarder kronor. SPP erhöll aktieägartillskottet den 2 januari Av detta användes cirka 3,5 miljarder kronor för att täcka de underfinansierade avtal som fanns i delar av SPPs portfölj. Sedan den 1 januari 2006 är Michael Zell chef för rörelsegrenen Handelsbanken Pension & Försäkring. Han var tidigare chef för Regionbanken Mellansverige i Handelsbanken. Den 17 januari 2006 tillträdde Michael Zell som vd för SPP. I samband med detta presenterades en mer marknadsorienterad organisation för att skapa bättre förutsättningar för ökad försäljning. SPPs tidigare vd Göran Holgerson tillträdde som vice vd och ansvarig för Affärsområde SPP. Den 1 januari 2006 köptes det tidigare dotterbolaget SPP Liv Fondförsäkring AB tillbaka från systerbolaget Handelsbanken Liv. Köpeskillingen uppgick till miljoner kronor. Återköpet har möjliggjorts genom SPPs ombildning. SPP överlät den 1 januari 2005 tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) till Bliwa Livförsäkring AB. SPP kommer fortsättningsvis att förmedla TGL-affärer till Bliwa. RESULTAT Kommentarer till väsentliga poster Resultat Resultat efter skatt för koncernen uppgick till 756 (2 130) miljoner kronor. Det är en minskning med miljoner kronor. Resultatförsämringen beror framför allt på en reservökning om 1,9 miljarder kronor i samband med att Finansinspektionen sänkte den högsta räntan från 3,50 procent till 3,25 procent på gamla försäkringskontrakt. Den högsta räntan är den maximala diskonteringsränta som får användas för att beräkna värdet på försäkringsåtagandena i balansräkningen. I föregående års resultat ingick en reavinst om cirka 900 miljoner kronor till följd av försäljningen av dotterbolaget SPP Liv Fondförsäkring AB. Verksamheten i SPP Liv Fondförsäkring AB ingår i koncernens resultat för tid fram till överlåtelsen den 1 juli För vinstdisposition hänvisas till sidan 26. Resultaten för övriga koncernbolag redovisas under övriga intäkter och kostnader i den icke-tekniska redovisningen. Premieinkomst Premieinkomsten uppgick till (6 605) miljoner kronor vilket är en minskning med 33 procent. Det kan i huvudsak förklaras av att i jämförelseåret ingår SPP Liv Fondförsäkring ABs första halvår Premieinkomsten för moderbolaget minskade med 9 procent och uppgick till (4 821) miljoner kronor. Förändringen i premieinkomsten i moderbolaget beror bland annat på minskad försäljning av engångsbetald försäkring för avgångspensioner. Kapitalavkastning Kapitalavkastningen i den traditionella livförsäkringsrörelsen uppgick till (4 553) miljoner kronor vilket innebär en avkastning på 6,6 (6,0) procent. Den genomsnittliga aktieexponeringen har under året varit 18 procent. I december ökades aktieandelen kraftigt och uppgick per den 31 december till 27 procent. Avkastningen på aktieportföljerna uppgick till 19,6 procent och avkastningen på räntebärande placeringar uppgick till 3,6 procent. Avkastningen netto i moderbolaget uppgick till (5 196) miljoner kronor. I föregående års siffror ingår i detta resultat realisationsvinst vid försäljning av dotterbolaget SPP Liv Fondförsäkring AB med cirka 900 miljoner kronor. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SPP ÅRSREDOVISNING

10 Försäkringsersättning och livförsäkringsavsättning Försäkringsersättningarna minskade med 14 procent och uppgick till (4 318) miljoner kronor. Förändringen av andra försäkringstekniska avsättningar uppgick till (4 645) miljoner kronor, vilket är en minskning med 22 procent jämfört med föregående år. Det beror på att försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar, för vilka försäkringstagaren bär risk, endast ingår för första halvåret till följd av överlåtelsen av SPP Liv Fondförsäkring AB. I moderbolaget har förändringen av avsättningarna ökat med 57 procent, främst till följd av en reservökning om 1,9 miljarder kronor i samband med att Finansinspektionen sänkte den högsta räntan från 3,50 procent till 3,25 procent på gamla försäkringskontrakt. Driftskostnader Driftskostnaderna uppgick till 844 (881) miljoner kronor, vilket är en minskning med 4 procent. Minskningen förklaras främst av att SPP Liv Fondförsäkring AB ingår i resultatet under första halvåret SPP-koncernens driftskostnadsprocent uppgick till 19,2 (13,3) procent. I moderbolaget har driftskostnaderna ökat med 10 procent, vilket framför allt förklaras av kostnader i samband med ombildningen av SPP till ett vinstutdelande bolag. Skatt Årets skattekostnad 480 (513) miljoner kronor utgörs av kostnad för avkastningsskatt samt inkomstskatt. Personal Medelantalet anställda vid årets utgång uppgick till 518 (582), vilket är en minskning med 11 procent. Uppgifter om löner och övriga personalkostnader framgår av not 6. Solvenskvot Kapitalbasen uppgick per den 31 december 2005 till (4 386) miljoner kronor och var därmed miljoner kronor större än den solvensmarginal som krävdes. Solvenskvoten förbättrades till 1,44 (1,42). I och med ombildningen av SPP den 1 januari 2006 har solvenskvoten ökat till drygt 2. I kapitalbasen räknas ett förlagslån in på miljoner kronor emitterat av SPP till Handelsbanken under Finansinspektionen har medgivit att posten räknas in i kapitalbasen. FÖRSÄKRINGSÅTAGANDEN Återbäring Konsolideringsmedlen, vilka utgörs av konsolideringsfond och andra fonder i moderbolaget, uppgick vid årets utgång till (2 586) miljoner kronor. Tjänstepensionsförsäkringar med kollektiv beräkning av återbäring Återbäring kan tilldelas de försäkrade genom pensionstillägg och genom uppräkning av intjänad pensionsrätt. Pensionstillägget motsvarar högst prisutvecklingen enligt konsumentprisindex. För 2005 räknades pensioner under utbetalning upp med 0,54 procent, och för 2006 blir uppräkningen 0,61 procent. Någon uppräkning av intjänad pensionsrätt gjordes inte avseende 2005 och görs inte heller avseende Försäkringar med individuell beräkning av återbäring För övriga försäkringar, det vill säga försäkringar med individuell beräkning av återbäring, sänkte SPP den 1 januari 2005 tilläggsbeloppen för försäkringar under utbetalning. Minskningen av den sammanlagda pensionen blev i genomsnitt 3,4 procent, maximalt 6 procent, av hela den utgående pensionen. Den garanterade delen av försäkringen sänks dock aldrig. En stor andel av försäkringarna berörs därför inte av sänkningarna eftersom de inte har något tilläggsbelopp. För 2006 är beloppen i princip oförändrade jämfört med Den allokerade återbäringen, baserad på kontributionsprincipen, är skillnaden mellan försäkringens pensionskapital och dess garanterade värde. Den kanske viktigaste komponenten vid beräkning av pensionskapitalet är återbäringsräntan, som i medeltal varit 1,5 procent under året. Det garanterade värdet baseras däremot på den för respektive försäkring gällande garanterade räntan på 2,5 5 procent, beroende på när försäkringen tecknades. Den allokerade återbäringen är inte garanterad och kan alltså återföras om bolagets ekonomi kräver det. KOLLEKTIV KONSOLIDERING Det kollektiva konsolideringskapitalet i moderbolaget uppgick vid utgången av 2005 till (1 003) miljoner kronor. Konsolideringsgraden uppgick vid samma tidpunkt till 105 (101) procent. 8 SPP ÅRSREDOVISNING 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

11 ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER FRÅN 2006 Värdering av försäkringsåtaganden Den 1 januari 2006 infördes tjänstepensionsdirektivet i svensk lag. Det innebär bland annat att försäkringsåtaganden för tjänstepensionsförsäkringar ska beräknas med aktsamma antaganden avseende diskonteringsränta, dödlighet, sjuklighet med mera. Åtaganden ska diskonteras med en riskfri marknadsränta. Tidigare fastställde Finansinspektionen den högsta räntesats som fick tillämpas vid beräkning av de garanterade försäkringsåtagandena. Vid omräkningen av försäkringsåtagandena har en riskfri marknadsränta tillämpats på samtliga försäkringsåtaganden. OMBILDNINGEN AV SPP SPPs ombildning från ett ömsesidigt bedrivet bolag till ett vinstutdelande bolag innebär bland annat att försäkringsavtalen ändrar karaktär och att samtliga överskottsmedel som fanns i SPP per den 31 december tilldelas försäkringstagarna. Försäkringskapitalet kommer därefter att vara individuellt. Genom denna individualisering kommer den redovisade skulden öka så att den per kund minst uppgår till det garanterade kapitalet. I det tidigare ömsesidigt bedrivna SPP balanserades underfinansierade försäkringar av andra försäkringstagares överskott, vilket i det vinstutdelande SPP inte får ske. Detta underskott är inte realiserat utan är beroende av den framtidiga avkastningen. Eventuellt återstående underskott realiseras först när försäkringen är aktuell för utbetalning. Genom principbytet beräknas ingående eget kapital minska med cirka 3,2 miljarder kronor. De effekter som ombildningen har på ingående eget kapital 2006 bygger på preliminära beräkningar. De slutgiltiga effekterna kan beräknas först efter det att samtliga överskottsmedel i SPP har tilldelats försäkringstagarna, vilka beräknas vara klara i slutet av mars BESKRIVNING AV MODELL FÖR AVKASTNINGSDELNING I SPP SPP har fram till och med den sista december 2005 bedrivits enligt ömsesidiga principer. Ömsesidiga principer innebär att all vinst som uppstår i försäkringsbolaget går tillbaka till försäkringstagarna, vilka också bär de förluster som uppstår. Bolaget kan inte ta del av eventuell vinst men står inte heller för förluster som uppstår i rörelsen. Den 1 januari 2006 ombildades SPP till ett vinstutdelande livbolag, vilket innebär att SPP tillåts dela ut vinst till ägaren. I vinstutdelande livbolag uppstår vinster och förluster genom administrationsresultat, riskresultat och finansiellt resultat. Delningen mellan SPP och försäkringstagarna sker genom en väldefinierad avkastningsdelningsmodell som försäkringstagarna med stor majoritet röstat ja till och som därefter godkänts av Finansinspektionen. Administrativt resultat Avkastningsdelningsmodellen innebär att SPP till fullo står för det administrativa resultatet. Försäkringstagarna betalar till SPP en i försäkringsvillkoren avtalad avgift för driftskostnader. Om de verkliga driftskostnaderna överstiger de avgifter SPP tar ut står SPP för förlusten. I det motsatta fallet tillfaller vinsten SPP. Denna del av resultatet är relativt lätt att prognostisera och i jämförelse med finansiellt resultat inte särskilt volatilt. Det administrativa resultatet har under de senaste åren, inom det ömsesidigt bedrivna SPP, varit negativt men förbättrats successivt. Det förväntas att det administrativa resultatet kommer att bidra positivt till koncernens resultat från och med Riskresultat Riskresultatet är hänförligt till de försäkringsrisker som SPP tar på sig. Försäkringsriskerna delas in i tre kategorier: dödsfall, SPP kompenserar den försäkrade (efterlevande) vid inträffat dödsfall med ett fastställt belopp livsfall, SPP kompenserar den försäkrade med ett fastställt belopp så länge den försäkrade är vid liv, alternativt så långt försäkringsavtalet anger sjukfall, SPP kompenserar den försäkrade med ett fastställt belopp vid inträffat sjukfall under en i avtalet fastställd period. Avkastningsdelningsmodellen innebär att SPP i all väsentlighet står för riskresultatet. Försäkringsavtalet anger vilken risk som avses, villkoren för kompensation samt vilket belopp som ska utgå. Försäkringstagarna betalar till SPP en fastställd avgift för detta. Om den verkliga kostnaden för den avtalade risken överstiger de avgifter SPP tar ut står SPP för förlusten. I det motsatta fallet tillfaller vinsten SPP. Den största osäkerheten på kort sikt genereras av sjukfallsrisker medan det långsiktiga resultatet av livsfallsriskerna är svårare att prognostisera. På kort sikt är resultatet av dödsfalls- och livsfallsrisker tämligen stabilt. Det totala riskresultatet har de senaste åren, inom det ömsesidigt bedrivna SPP, varit positivt. Riskresultatet förväntas vara positivt men varierar i större utsträckning än det administrativa resultatet, främst till följd av osäkerheten i sjukfallsriskerna. Finansiellt resultat Det finansiella resultatet är att hänföra till de finansiella garantier som SPP ställer ut i försäkringsavtalen samt till den verkliga avkastningen på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Avkastningsdelningsmodellen innebär att SPP får högst 10 procent av avkastningen på försäkringstagarens kapital. Avkastningsdelningen uppkommer först när avkastningen överstiger den garanterade räntan för FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SPP ÅRSREDOVISNING

12 respektive försäkringsavtal. För halva försäkringsbeståndet krävs dessutom att bolaget klarar att värdesäkra utgående pensioner och fribrev för att få full avkastningsdelning. I de fall avkastningen understiger respektive avtalad garanterad ränta tillfaller avkastningen försäkringstagarna. I de fall försäkringskapitalet vid en viss avtalad tidpunkt understiger det värde som garanterats, går SPP in och kompenserar försäkringstagaren. Detta gäller för hälften av avtalen. För den andra hälften skjuter SPP till fem procent av ett eventuellt underskott baserat på balansen vid varje årsskifte. SPP garanterar därutöver även den avtalade förmånen, oftast i form av ett avtalat månadsbelopp under en avtalad utbetalningsperiod. Värderingen av garantierna är komplex och baseras på aktuell marknadsränta. Förändringen av denna värdering kan ge volatilitet i den totala skulden. Utfallet av finansiellt resultat har varierat mycket under de senaste åren. Från och med 2006 kommer försäkringsskulden att som enskild post variera än mer då skulden, mera direkt än tidigare, kommer att vara knuten till förändringar i de långa marknadsräntorna. Samtidigt som det ökar variationen i skuldens storlek, blir det också lättare att säkra sig mot negativa resultateffekter av denna variation i skuldens storlek genom att placera i tillgångar med motsvarande, men omvänd, variation i värde. Detta är en styrande faktor för kapitalförvaltningen men portföljen är också sammansatt utifrån vilka förväntningar vår kapitalförvaltning har på olika tillgångsslag. KAPITALFÖRDELNING I SAMBAND MED OMBILDNINGEN Vid ombildning av ett ömsesidigt bedrivet livförsäkringsaktiebolag till ett vinstutdelande bolag, ska allt överskott fördelas mellan försäkringstagarna. När det gäller försäkringar med individuellt beräknad återbäring sker fördelningen proportionellt till det försäkringskapital som fanns den 31 december 2005 på respektive försäkring. När det gäller försäkring med kollektivt beräknad återbäring fördelas överskottet i flera steg. Överskott på riskförsäkringar fördelas till respektive försäkringstagare proportionellt till riskpremien i januari Överskott hänförliga till särskilda värdesäkringsmedel fördelas till respektive försäkringstagare proportionellt mot det garanterade kapitalet. Denna fördelning görs separat för varje delbestånd där det finns särskilda värdesäkringsmedel. Eventuellt återstående överskott fördelas därefter proportionellt mot det garanterade kapitalet. 10 SPP ÅRSREDOVISNING 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 SPP 2005 Femårsöversikt Belopp i miljoner kronor KONCERNEN Resultat Premieinkomst Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen Försäkringsersättningar Återbäring och rabatter Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Årets resultat Ekonomisk ställning Byggnader och mark Aktier och andelar i intresseföretag Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga finansiella placeringstillgångar Summa placeringstillgångar Placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risk Försäkringstekniska avsättningar för traditionell livförsäkring Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Eget kapital Förlagslån Övervärde koncernföretag Summa konsolideringskapital Nyckeltal Driftskostnadsprocent, % 19,2 13,3 12,7 11,9 9,7 Förvaltningskostnadsprocent, % 1,1 1,1 1,5 1,8 1,4 MODERBOLAGET Kapitalbas Erforderlig solvensmarginal Solvenskvot 1,44 1,42 1,28 1,13 4,50 Kollektivt konsolideringskapital Konsolideringskapital Nyckeltal Driftskostnadsprocent, % 19,0 15,8 15,6 13,5 11,1 Förvaltningskostnadsprocent, % 1,1 1,0 1,3 1,7 1,4 Placeringarnas direktavkastning, % 2,6 3,1 3,7 3,7 3,7 Placeringarnas totalavkastning, % 6,6 6,0 5,3-10,4-2,8 Konsolideringsgrad, % FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SPP ÅRSREDOVISNING

14 SPP 2005 Redovisningsprinciper Redovisningen följer bestämmelserna i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt de föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag som utfärdas av Finansinspektionen (FFFS 2003:13). KONCERNREDOVISNING Koncernredovisningen omfattar samtliga bolag där SPP direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger normalt när innehavet uppgår till mer än 50 procent av röstvärdet. Dotterbolag konsolideras enligt förvärvsmetoden. Som intresseföretag redovisas de bolag där SPP direkt eller indirekt har ett betydande inflytande. Betydande inflytande föreligger normalt när ägarandelen uppgår till lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna. Intresseföretag redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Vid omräkning av utländska verksamheters balans- och resultaträkning har dagskursmetoden använts. Tillgångar, skulder och minoritetsandel i kapitalet räknas om till balansdagens kurs. Eget kapital räknas om till kursen vid investeringsrespektive intjänandetidpunkten. Omräkningsdifferenser som uppkommer förs direkt till eget kapital. Resultaträkningen räknas om efter genomsnittskursen under året. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR En immateriell tillgång är en identifierbar, icke monetär tillgång utan fysisk substans som innehas för att användas i produktion, tillhandahållande av varor eller tjänster, för uthyrning till andra eller i administrativt syfte. En tillgång är en resurs som förväntas ge framtida ekonomiska fördelar över vilken kontroll finns till följd av inträffade händelser. Vid företagsförvärv upprättas en förvärvsbalans där identifierbara tillgångar och skulder värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Till den del förvärvspriset inte kan hänföras till identifierbara tillgångar och skulder, redovisas denna skillnad som goodwill. Investeringar, i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara, kostnadsförs löpande i de fall utgifterna avser underhåll av befintlig affärsverksamhet eller befintlig immateriell tillgång. Vid utveckling av ny immateriell tillgång, eller ny affärsverksamhet för befintlig immateriell tillgång, aktiveras de utgifter som nedläggs från den tidpunkt det är sannolikt att ekonomiska fördelar kommer att uppstå som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. För aktivering av utgifter avseende befintlig immateriell tillgång tillkommer kravet att de ekonomiska fördelarna klart måste överstiga de ekonomiska fördelarna som var förknippade med befintlig tillgång i ursprungligt skick. Prövning av nedskrivningsbehov sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. VÄRDERING AV PLACERINGSTILLGÅNGAR Samtliga placeringstillgångar, förutom placeringar i koncernföretag, värderas till verkligt värde. Placeringar i koncernföretag värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Byggnader och mark värderas individuellt med tillämpning av kassaflödesanalyser. Värdering sker av extern värderingsman. Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovisas över resultaträkningen. Orealiserat resultat beräknas för aktier och fastigheter som skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde. För räntebärande instrument beräknas det orealiserade resultatet som skillnaden mellan upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Därmed beaktas eventuella över- eller underkurser vid förvärvet som periodiseras över instrumentets återstående löptid. Derivattransaktioner med positivt marknadsvärde vid balanstidpunkten redovisas under posten Placeringstillgångar och transaktioner med negativt marknadsvärde redovisas under posten Skulder. Värdepapper som lånats ut redovisas som värdepapper i balansräkningen. Erhållen ersättning periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. Under Övrigt ställda panter och jämförliga säkerheter redovisas utlånade värdepapper till verkligt värde. Erhållen ersättning för obligationer som avser återköpsavtal (repa) redovisas som skuld under posten Övriga skulder. Obligationer som avtalet omfattar redovisas i balansräkningen under Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Sålda värdepapper redovisas som ställd pant under posten Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättning redovisade förpliktelser. Betald köpeskilling för obligationer som avser återköpsavtal (repa) redovisas som fordran under posten Övriga finansiella placeringstillgångar. Förvärvade värdepapper redovisas inte som tillgång. Skillnaden mellan köpeskillingen i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. Köp och försäljning av penning- och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden redovisas med tillämpning av affärsdagsredovisning. Ej likvidreglerade affärer per balansdag redovisas brutto som fordran på respektive skuld till mottagaren under övriga fordringar eller övriga skulder. Fond för orealiserade vinster Den vinst som uppkommer då verkligt värde på placeringstillgångarna överstiger anskaffningsvärdet sätts av till fond för orealiserade vinster. Fond för orealiserade vinster ingår i eget kapital i balansräkningen. Fond för orealiserade vinster består av skillnaden mellan det totala anskaffningsvärdet (för räntebärande placeringar upplupet anskaffningsvärde) och totala verkliga värdet för respektive tillgångspost i originalvaluta omräknat till balansdagens valutakurs. Beräkning sker kollektivt per balanspost med undantag för byggnader och mark där avsättning sker på individuell basis. 12 SPP ÅRSREDOVISNING 2005 REDOVISNINGSPRINCIPER

15 VÄRDERING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Tillgångar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. MATERIELLA TILLGÅNGAR Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde. Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång. FÖRUTBETALDA ANSKAFFNINGSKOSTNADER Utgifter för anskaffning som varierar med och som direkt eller indirekt är relaterade till anskaffning eller förnyelse av försäkringsavtal och som bedöms vara av väsentligt värde aktiveras i balansräkningen. Avskrivningstiden uppgår till fem år. AVSÄTTNINGAR Avsättningar redovisas till följd av inträffade händelser när det är sannolikt att det kommer att krävas ett utflöde av resurser för att reglera åtagandet. Avsättningen värderas till det belopp som bedöms vara mest sannolikt med hänsyn tagen till tidpunkten för reglering. Försäkringstekniska avsättningar beskrivs separat. NEDSKRIVNINGAR Detta avsnitt beskriver vilka kriterier som tillämpas för nedskrivningar avseende materiella och immateriella tillgångar samt för aktier i dotterföretag och intresseföretag. Nedskrivningar redovisas i de fall återvinningsvärdet underskrider redovisat värde. Återvinningsvärdet beräknas som det högsta av en tillgångs nyttjande och nettoförsäljningsvärde. Återvinningsvärdet fastställs när det finns en indikation som tyder på att tillgången har minskat i värde. AVSKRIVNINGAR Inventarier Inventarier skrivs av linjärt över tillgångens nyttjandeperiod. Det innebär att persondatorer skrivs av på tre år och övriga inventarier skrivs av på fem år. Immateriella tillgångar Goodwill hänförlig till förvärv av intresseföretag skrivs av efter en bedömd nyttjandeperiod om tio år som baserats på värdet av intresseföretagets rörelse, avtal och kundstock. SKATTER Skatten beräknas individuellt för varje bolag. I årets skattekostnad ingår avkastningsskatt och inkomstskatt. I inkomstskatten ingår uppskjuten skatt på det orealiserade resultatet i den inkomstskattepliktiga delen av koncernens verksamhet. VÄRDERING AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Försäkringstekniska avsättningar består av livförsäkringsavsättning och avsättning för oreglerade skador. Livförsäkringsavsättningarna motsvarar det förväntade kapitalvärdet av bolagets garanterade förpliktelser enligt gällande försäkringsavtal med avdrag för det förväntade kapitalvärdet av framtida avtalade premiebetalningar. Kapitalvärdena beräknas med beaktande av antaganden om framtida ränta, dödlighet och andra riskmått, kostnader och skatter. Dessa antaganden används alltså vid beräkning av livförsäkringsavsättningarna i bolagets balansräkning. Något direkt och automatiskt samband med de antaganden som används för enskild försäkring vid beräkning av premie och återbäring finns inte. Dödlighetsantagande För tjänstepensionsförsäkring med kollektivt beräknad återbäring (pensionstillägg) tillämpas dödlighetsantaganden som bygger på bolagets aktuella erfarenhet. För övrig traditionell livförsäkring, med individuellt beräknad återbäring, tillämpas dödlighetsantaganden som branschen gemensamt tagit fram Driftskostnadsantaganden Bolaget tillämpar en kostnad som är proportionell mot försäkringstekniska avsättningar och en som är proportionell mot inbetalda premier. Driftskostnadsantagandet bygger på bolagets aktuella kostnadsuttag. Ränteantagande och skatt Ränteantagandet är 3,25 procent för gamla avtal som är tecknade till och med april Ränteantagandet från och med maj 2003 till och med februari 2005 är 3,0 procent. För avtal tecknade därefter är ränteantagandet 2,75 procent. Finansinspektionen fastställer i en föreskrift (FFFS 2005:23) det högsta tillåtna ränteantagande till vilket livförsäkringsavsättningarna får beräknas. Det ränteantagande som SPP tillämpar är i enlighet med denna föreskrift. Skattebelastning sker genom en minskning av den antagna räntan med 0,5 procentenheter för gamla avtal respektive 0,4 procentenheter för nya avtal. Avsättning för oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador består främst av det beräknade kapitalvärdet av bolagets ansvarighet för sjukpensioner och premiebefrielse för redan inträffade sjukfall. En mindre del avser försäkringsbelopp som fallit ut till betalning men där utbetalningen inte skett, samt belopp för förväntade men ej kända sjukfall. INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARD, IFRS Så länge SPP bedrivits enligt ömsesidiga principer har ingen övergång till internationella redovisningsprinciper skett. Ett arbete har under året utförts i syfte att anpassa redovisningen till IFRS. Från och med 1 januari 2006 sker redovisning enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2005:34 (Lagbegränsad IAS). REDOVISNINGSPRINCIPER SPP ÅRSREDOVISNING

16 SPP 2005 Resultaträkning KONCERNEN MODERBOLAGET Belopp i miljoner kronor TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Premieinkomst Not Premier för avgiven återförsäkring Summa premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) Kapitalavkastning, intäkter Not Orealiserade vinster på placeringstillgångar Not Värdeförändring på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Not Utbetalda försäkringsersättningar (före avgiven återförsäkring) Not Återförsäkrares andel Utbetalda försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Förändring i avsättning för oreglerade skador (före avgiven återförsäkring) Not Återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador (efter avgiven återförsäkring) Summa försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning Not Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär risk Fondförsäkringsåtagande Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) Driftskostnader Not Kapitalavkastning, kostnader Not Orealiserade förluster på placeringstillgångar Not Andel i intresseföretags resultat Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Övriga intäkter Övriga kostnader Resultat före skatt Skatt Not Årets resultat SPP ÅRSREDOVISNING 2005 RESULTATRÄKNING

17 SPP 2005 Resultatanalys MODERBOLAGET Belopp i miljoner kronor Totalt 2005 DIREKT FÖRSÄKRING AV SVENSKA RISKER Gruppensionsoch tjänstepensionsförsäkring GRUPPFÖRSÄKRING Grupplivoch tjänstegrupplivförsäkring Ouppsägbar sjuk- och olycksfallsförsäkring samt premiebefrielseförsäkring Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat PREMIEINKOMST Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Summa premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR Utbetalda försäkringsersättningar (före avgiven återförsäkring) Återförsäkrares andel Summa utbetalda försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Förändring i avsättning för oreglerade skador (före avgiven återförsäkring) Återförsäkrares andel Summa förändring i avsättning för oreglerade skador (efter avgiven återförsäkring) Summa försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningar Avsättning för oreglerade skador Summa försäkringstekniska avsättningar RESULTATANALYS SPP ÅRSREDOVISNING

18 SPP 2005 Balansräkning KONCERNEN MODERBOLAGET Belopp i miljoner kronor Tillgångar Placeringstillgångar Byggnader och mark Not Aktier och andelar i koncernföretag Not Aktier och andelar i intresseföretag Not Aktier och andelar Not Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not Derivat Not Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring Not Övriga fordringar Not Andra tillgångar Materiella tillgångar Not Kassa och bank Not Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Förutbetalda anskaffningskostnader Not Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SPP ÅRSREDOVISNING 2005 BALANSRÄKNING

19 KONCERNEN MODERBOLAGET Belopp i miljoner kronor EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 21 Aktiekapital (2 000 aktier à nom kr) Konsolideringsfond Andra fonder Fond för orealiserade vinster Not Övriga medel Balanserat resultat Årets resultat Efterställda skulder Not Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning Not Avsättning för oreglerade skador Not Avsättningar för andra risker och kostnader Not Depåer från återförsäkrare Skulder Skulder avseende direkt försäkring Not Skulder avseende återförsäkring Derivat Not Övriga skulder Not Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital, avsättningar och skulder Poster inom linjen Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser Not Övriga ställda panter Not Övriga åtaganden Not BALANSRÄKNING SPP ÅRSREDOVISNING

20 SPP 2005 Noter (Belopp i miljoner kronor där inget annat anges) NOT 1 Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) KONCERNEN MODERBOLAGET Inbetalda premier Tilldelad återbäring för fribrevsuppräkning Premieskatt Premieinkomsten har tecknats i Sverige. Premieinkomst för direkt försäkring Koncernen Gruppförsäkring Periodiska premier Engångspremier Periodiska premier Engångspremier Återbäringsberättigade avtal Avtal där försäkringstagaren bär placeringsrisken Premieinkomsten hänförlig till återbäringsberättigade avtal avser i sin helhet moderbolaget. NOT 2 Kapitalavkastning, intäkter KONCERNEN MODERBOLAGET Driftsöverskott från byggnader och mark Hyresintäkter Driftskostnader Summa driftsöverskott från byggnader och mark Erhållna utdelningar Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Övriga ränteintäkter, koncernföretag Summa ränteintäkter Valutakursvinst, netto Realisationsvinst, netto Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa realisationsvinst, netto Summa kapitalavkastning, intäkter NOT 3 Orealiserade vinster på placeringstillgångar NOT 4 Värdeförändring på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken KONCERNEN MODERBOLAGET Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper NOT 5 Utbetalda försäkringsersättningar (före avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Annullationer och återköp Driftskostnader för skadereglering NOT 6 Driftskostnader KONCERNEN MODERBOLAGET Anskaffningskostnader Förändring av förutbetalda anskaffningskostnader Administrationskostnader Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring Summa driftskostnader i försäkringsrörelsen Driftskostnader för skadereglering Kapitalförvaltningskostnader Andel i intresseföretags resultat Summa totala driftskostnader Bolagets totala driftskostnader för anskaffning, administration, skadereglering och finansförvaltning fördelar sig på följande delposter. Provisionskostnader Personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar Övrigt Summa Det sammanlagda beloppet av framtida minimileaseavgift uppgår till 259 miljoner kronor. Härav förfaller 41 miljoner kronor inom ett år. Mellan ett och fem år 173 miljoner kronor och senare än fem år 45 miljoner kronor. Leasingkostnaden utgör ett operationellt leasingavtal och avser hyra för lokaler. Kostnaden har en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt. Driftskostnader för skadereglering redovisas under rubriken Utbetalda försäkringsersättningar och driftskostnader relaterade till finansförvaltningen redovisas under rubriken Kapitalavkastning, kostnader. KONCERNEN MODERBOLAGET Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Derivat SPP ÅRSREDOVISNING 2005 NOTER