Remiss-svar angående utredningen om Svartlå skolas eventuella nedläggning

Transkript

1 Remiss-svar angående utredningen om Svartlå skolas eventuella nedläggning Av verksamhetsstyrelsen i Svartlå skola. Innehållsförteckning sid Först och främst 2 För det andra 2 Disposition 3 Barnkonsekvensanalysen: konsekvenser av en flytt av förskolan till Bredåker för barnen, föräldrarna och byn Svartlå - konsekvenser av att 6-åringar till de som går i 4:an går i Bredåker skola istället för i Svartlå skola - konsekvenser av att eleverna i 5-6:an skickas till Harads skola istället för att gå i Svartlå skola - konsekvenser av att barn från 6 år till 6:an går i Harads skola istället för i Svartlå skola Konkreta exempel på hur tre familjer påverkas Hälsokonsekvensanalysen Barnens egna skrivelser 23 En beskrivning av Svartlå-modellen Förslagets svagheter ur ett kommunalt perspektiv 26 Referat av boken Barnupproret 27 Vår framtidsvision av Svartlå skola som profilskola inom Hälsa och Idrott 28 1

2 Bör noteras - För det första skulle vi i verksamhetsstyrelsen på Svartlå skola vilja protestera mot ojämnvikten i att tjänstemännen i kommunen haft ett år av betald arbetstid på sig att utforma utredningen, men sen får vi som ska ha synpunkter, granska deras fakta, hitta relevant forskning att referera till, göra egna undersökningar av hur det påverkar barn och vuxna o.s.v. bara tio ynka dagar på oss! Och alla vuxna i verksamhetsstyrelsen har andra jobb, naturligtvis, så det får bli på kvällstid. Även lärarna har ju sina arbetsdagar med lektioner och planering, vilket ju inte avstannar för att det föreligger ett hot om nedläggning på skolan. Vid diskussioner i verksamhetsstyrelsen framkommer att det finns förslag på en hel del research om t.ex. forskning på hur en sådan här omställning påverkar barnen som hade varit väldigt relevant, men som inte kommer att hinnas med innan remisssvaret måste lämnas in. Detta är i vår mening helt och hållet oriktigt och orimligt! Att vi skulle kunna på vår fritid under tio dagar prestera en fullgod Barnkonsekvensanalys och en fullgod Hälsoanalys är att förringa dessa två mycket viktiga frågor! När argumentet för utredningens genomförande är att se till barnens bästa, och det står som första rad i utredningens Bilaga 2. Barnkonsekvensanalys att... vid alla situationer som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet, är det väldigt underligt att vi med ideella krafter på mycket kort tid ska ta fram all fakta till en Barnkonsekvensanalys! Ge oss en heltidsanställd barnpsykolog eller forskare inom dessa frågor till vårt förfogande i minst en vecka om ni menar allvar med att ta reda på hur utredningen kommer att påverka barnen som är inblandade i förändringarna! - För det andra reagerar vi på arbetsgången i frågan om skolskjutsar och skolvägar. I utredningen står det att tidsplanen är att dessa utreds innan verkställighet, men alltså inte innan beslutet om eventuell nedläggning tas. Att veta hur skolskjutsarna kommer att fungera och barnens nya skolvägar kommer att se ut är ju självklart en del i hur det kommer att påverka barnen, d.v.s. något som måste tas med i beräkningen i en Barnkonsekvensanalys. Och Barnkonsekvensanalysen ska vara färdig innan beslutet tas. Skolskjutsar måste ju också rimligen tas med i beräkning när det gäller de ekonomiska följderna. Vi protesterar mot att politikerna förväntas ta ett beslut i frågan utan att de nya skolskjutsarna och skolvägarna utretts. 2

3 Disposition - När det gäller vad vi tycker om förslaget att flytta barnen som går i Svartlå skola till Bredåkers skola respektive Harads skola så kommer vi att dela upp svaret i delar enligt följande: Först skriver vi om förskolan och vilka konsekvenser en flytt av dessa barn till Bredåker skulle ge för barnen, föräldrarna och byn Svartlå. (paragraf 1;1). Sen skriver vi om hur det påverkar våra skolelever från 6-åringar till de som går i 4:an att gå i Bredåker istället för i Svartlå (paragraf 1;2) och därefter hur det påverkar eleverna i 5-6:an att skickas till Harads för att gå i skolan istället för att gå i Svartlå (paragraf 1;3). I nästa stycke beskriver vi hur det skulle påverka eleverna från 6 år till 6:an att gå i Harads istället för i Svartlå, enligt det alternativa förslaget i utredningen (paragraf 1;4) Vi kommer också att ge konkreta exempel på hur tre olika familjer kommer att behöva köra för att lämna och hämta barn på förskola och fritids i Bredåker och i Harads och hur det påverkar familjerna som bor i Svartlå och i Sandträsk (paragraf 2;1-3) Hälsokonsekvensanalysen finner ni beskriven i paragraf 3;1 8. Barnens egen skrivelse om vad de finner är fördelen med just Svartlå skola hittar ni i paragraf 4;1. En beskrivning av den hyllade och speciellt utvecklade Svartlåmodellen som tillämpas framgångsrikt på Svartlå skola hittar ni i paragraf 4;2. En kort beskrivning av hur Bodens kommun påverkas negativt ifall förslaget att Svartlå skola ska läggas ner går igenom i paragraf 4;3. En mycket relevant bok i detta sammanhang är Barnupproret som vi refererar till och visar utdrag ur i paragraf 4;4. Vi har också ett förslag till ett framtida scenario där Svartlå skola får vara kvar och profilerar sig starkt som ett försök inom Hälsa och idrott. Detta skriver vi om i paragraf 5;1. 3

4 Barnkonsekvensanalysen 1;1 Konsekvenser av en flytt av förskolan till Bredåker för barnen, föräldrarna och byn Svartlå På Bredåkerskolan är det en väldigt liten skolgård där det redan med dagens antal elever är begränsade lekytor. Med Svartlås förskolebarn på samma skolgård skulle det innebära lågt räknat 60 barn som är under 6 år på denna trånga skolgård. Det går inte ens att jämföra kvaliteten på utevistelser med dessa 60 förskolebarn på Bredåkers skolgård med de ytor barnen har att röra sig på i Svartlå skolas skolgård. Att de dessutom ska dela Bredåkers skolgård med 60 skolbarn (lågt räknat) innebär att 120 barn ska trängas på minimal yta och att det inte kommer att bli frågan om någon form av lek, utan bara om att sitta eller stå still och få i sig en gnutta luft! Att barn behöver röra på sig är ju självklart. Att försöka få 60 förskolebarn att vara relativt stilla ute är en omöjlighet och dessutom verkligen inte för deras bästa. Skolgården på Bredåkerskolan i sig omöjliggör en flytt av förskolan från Svartlå till Bredåker. Det vore direkt oansvarigt att ta ut 60 förskolebarn på den skolgården samtidigt som det dessutom finns 60 skolelever ute på rast där. Utemiljön vid Bredåkers skola är inte heller lämplig för allergiker på grund av närheten till jordbruk och hästgårdar. Skolgården i Bredåker gränsar till en kohage. Annexet som enligt förslaget är den plats där Svartlås förskolebarn kommer att flyttas till behöver dessutom byggas om en del för att vara lämplig som förskolelokal. Nu används den ju till 6-åringar, 1:or och fritidsverksamhet. Det finns t.ex. ingen plats för at byta blöjor, så ett skötrum måste byggas till. Det finns bara två små toaletter som det ser ut nu. Annexet har också dokumenterat golvkallt, vilket måste åtgärdas med små barn som tillbringar stor del på golvet. Och telefoner finns inte indragna nu, men är väsentliga för att kontakt med föräldrar som ska lämna och hämta och fråga om sina barn ska kunna ringa. Telefonledningar måste alltså också dras till annexet. Annexet är väldigt dyrt för kommunen att hyra, en hyra som betalas varje år. Kommunen äger inte modulerna, varken annexet eller matsalen på Bredåkerskolan och det är då märkligt att man vill stänga lokaler i Svartlå som Kommunen äger och ändå behöver betala lånen för medan man fyller moduler i Bredåker som Kommunen betalar dyr hyra för varje år. 4

5 Det som förutom skolgårdens minimala yta gör det till ett omöjligt förslag att genomdriva, att flytta Svartlå förskola till Bredåkers skola, är att det minimerar möjligheten för föräldrar i Svartlå att använda de sk. tretimmarsplatserna, och dessutom helt tar bort den möjligheten för de föräldrar och barn som bor i Sandträsk. Anledningen att tretimmarsplatserna tillkom för barn som får yngre syskon och där en förälder är hemma med föräldrapenning var att det äldre syskonet skulle få behålla kontakten med sina kompisar på förskolan och få tillgång till den pedagogiska verksamheten på förskolan. En rättighet för barnet, alltså. Den rättigheten kommer inte att i praktiken vara genomförbar när föräldrar till barn i Sandträsk får 3,5 mil enkel väg till förskolan. Att köra 14 mil varje dag till en kostnad av 154 kr i enbart bensin (11 kr/liter) och där det nyfödda barnet får sitta i bilen 3 timmar för att lämna och hämta det större syskonet är helt orimligt. Man kan definitivt säga att en tretimmarsplats inte erbjuds på lika villkor till dessa barn längre. För föräldrarna tillkommer en extra kostnad i bensinutgifter per år på kr bara av att köra det större syskonet till och från sin tretimmarsplats i Bredåker. Även för föräldrar i Svartlå kommer tretimmarsplatserna att kännas som ett begränsat alternativ. För dem blir det en extra resväg på 4 mil två gånger om dagen med den nyfödde med sig i bilen för att lämna och hämta det större syskonet i Bredåker. Till en extra kostnad per dag i enbart bensin (11 kr/liter) av 88 kr, vilket blir kr per år med 220 beräknade arbetsdagar per år. Tretimmarsplatserna är viktiga för barnens sociala och pedagogiska utveckling. Exempel tidsplan tretimmarsplatser i Bredåker för familj i Svartlå: Start hemifrån Svartlå kl för resa till förskola i Bredåker. Framme kl avklädning, hej då. Återfärd kl till Svartlå, framme Avfärd från Svartlå kl Framme kl i Bredåker för påklädning. Restid: 80 minuter Resväg: 15 kilometer x 4= 60 km. Kostnad: 6 X 18 kr/mil (skatteverkets nivå för bilersättning inkomstår 2006) = 108 kr/dag, eller kr /år med 220 beräknade arbetsdagar. För tretimmarsplacering, plus avgiften till kommunen. Exempel tidsplan tretimmarsplatser i Bredåker för familj i Sandträsk: Start hemifrån i Sandträsk för resa till förskola i Bredåker eller Harads. Framme avklädning, hej då. Återfärd till Sandträsk, framme Avfärd till Bredåker eller Harads för hämtning Framme 10.50, påklädning Hemfärd till Sandträsk Hemma med ett eller flera barn i bilen som somnat under resans gång och nu skall väckas för att fram emot äta lunch. 5

6 Restid: 160 minuter Resväg: 35 km x 4 =140 km Kostnad: 14 x 18 kr/mil (skatteverkets nivå för bilersättning inkomstår 2006) = 252 kr/dag, eller kr /år med 220 beräknade arbetsdagar. För tretimmarsplacering, plus avgiften till kommunen. 1;2 Konsekvenser av att 6-års till de som går i 4:an går i Bredåker skola istället för i Svartlå skola De flesta familjer i Svartlå har flera barn och att ha syskonen på samma skola är en trygghet för de mindre barnen när de börjar 6-års, 1:an o.s.v. Enligt ett av tjänstemännens förslag kommer både Bredåkers och Svartlås 5-6:or att köras till Harads skola medan Svartlås 6-års till 4:or körs till Bredåkers skola. De yngre kommer alltså att mista att vara på samma skola som sina äldre syskon som går i 5-6:an, vilket leder till större otrygghet. Barnen på Svartlå skola har själva skrivit så här bl.a. när de skulle skriva om bra och dåligt med förslaget: Dåligt: Vi splittras. Vi kan inte vara lika mycket med varandra. På Svartlå skola finns en självklarhet i att vara med varandra över åldersgränser, vilket naturligtvis begränsas när 5-6:orna flyttas till en annan skola än de yngre barnen. Även för skolbarnen gäller det som står i paragraf 1;1 om skolgården på Bredåker skola. 120 barn totalt på samma minimala skolgård! Efter att ha suttit i skolbänken under lektionstid behöver verkligen barn i åldern 6 år 10 år röra på sig. Det säger sig självt. Annars påverkar det koncentrationen på nästa lektion. Stillsittande barn leder dessutom till mer fetma, sämre studieresultat och mindre ork. Det finns det massor av forskning och undersökningar som visar. Skoldagarna för dessa barn blir också längre vilket leder till mindre fritid och även det till mindre aktiva barn. Varje dag förlorar Svartlåbarnen 40 minuter p.g.a. att de får åka skolskjuts till och från skolan i Bredåker. Och då är det inte inräknat den tid de får vänta på bussen mellan att de slutar tills det är en busstur till Svartlå. De flesta barn i åldern 6 år 10 år har fritidsplats, vilket gör att föräldrarna själva lämnar och hämtar barnen. Att ha barnen på fritids i Bredåker skola istället för på Svartlå skola innebär för en del föräldrar att de måste köra 4 mil två gånger om dagen extra, om de har sitt jobb i Svartlå eller i Harads, vilket en del har. Detta blir en extra kostnad för barnfamiljerna på 88 kr per dag, dvs kr per år med 220 beräknade arbetsdagar per år Det finns flera familjer som om förslaget går igenom kommer att ha sina barn i olika åldrar utspridda i en absolut orimlig grad. Att köra för att lämna och hämta i både Bredåker och Harads då du har ett barn i förskolan eller mellan 6 10 år med fritidsplats i Bredåker och ett barn som går i 5-6:an med fritidsplats i Harads kostar 6

7 inte bara extra pengar i bensinkostnader utan tar också en väldig massa tid. Det blir ingen som helst fritid kvar varken för barnen eller föräldrarna. En av konsekvenserna som framkommer tydligt i alla delar av förslaget från tjänstemännen är att barnfamiljerna i Svartlå och ännu mer i Sandträsk kommer att förlora tid med sina barn. Mindre tid för barnen att utöva någon som helst fritidsaktivitet eller vara med vänner på hemmaplan. Mindre tid för föräldrar att laga näringsriktig mat när man kommer hem efter att ha hämtat på flera olika ställen och mindre tid för barnen att göra sina läxor. Och det är inte lite tid som förloras varje dag. Detta ovanpå att de flesta barnfamiljer redan nu har svårt att få det s.k. livspusslet att gå ihop trots att föräldrar pusslar med sina arbetstider och försöker hjälpas åt. Se t.ex. de familjer som konkret beskriver vad förslaget skulle innebära för dem i tider och körning i 2;1 3. Ytterligare en invändning mot att Svartlås 6-års 4:or skulle flyttas till Bredåkers skola är att de har en väldigt liten matsal. Barnen kommer att få äta i omgångar utspridda över en stor del av dagen. På Prästhomsskolan äter eleverna idag med början kl 10:20 till 13:30 och det skulle troligen behövas liknande schema på Bredåkerskolan. Detta är inte bra för barnen. Att vänta tills kl 13:30 för att äta lunch när man blivit tvungen att äta frukost väldigt tidigt för att hinna med bussen till skolan påverkar helt klart studieresultat och hälsa för dessa barn. Eller att äta lunch kl 10:20 och inte komma hem till middag förrän sent efter att ha åkt med skolbussen hem. 1;3 Konsekvenser av att eleverna i 5-6:an skickas till Harads skola istället för att gå i Svartlå skola För att hämta och lämna barnen på fritids om de skulle gå i Harads skola istället för i Svartlå skola krävs 3 mil extra körning två gånger om dagen för föräldrar i Svartlå. Det blir i tid 1 timme extra i bil per dag och en skoldag för barnen som blir 1 timme längre än för deras klasskompisar varje dag. Dessutom kostar det föräldrarna enbart i bensin (11 kr/liter) 66 kr per dag att köra dessa 6 mil, vilket blir kr per år beräknat 220 arbetsdagar per år. Siffrorna visar det orimliga i förslaget. Och detta är då familjen har barn som går i 5-6:an endast och inte några yngre syskon som kräver hämtning i Bredåker dessutom. Föräldrar som jobbar i Boden åker alltså förbi hembyn Svartlå och 1,5 mil extra längre bort, hämtar barnet och kör sen 1,5 mil tillbaka hem. Detta inkräktar avsevärt på den tid familjen har tillsammans per dag och den tid som barnet har att utföra några fritidsaktiviteter, läxläsning eller att vara med vänner hemma. Mindre fritidsaktiviteter innebär mindre rörliga barn vilket leder till mer fetma, tröttare barn och sämre studieresultat. Barnen kommer alltså att må sämre. 7

8 För de familjer som bor i Sandträsk blir det dessutom ännu mindre tid för fritidsaktiviteter. Att hämta barn i Harads efter jobb i Boden, köra hem för att äta middag innan träningen och sen köra till Harads eller Svartlå igen för att låta barnen träna någon sport blir ogenomförbart tidsmässigt. Alla barn i Sandträsk kommer att få sluta med sina aktiviteter. Verkligheten om tjänstemännens förslag går igenom kommer för föräldrar i Sandträsk att innebära att de måste lämna barn som går i 5-6:an i Harads på morgonen då fritids öppnar kl 6.00, köra till Bredåker och eventuellt lämna ett yngre syskon på fritids där och sen hinna till jobbet i Boden. Då föräldern jobbar 8 timmar som de flesta andra och eventuellt hämtar ett yngre syskon på vägen i Bredåker kommer barnet i Harads inte att hämtas förrän efter 10,5 timmar. Tiden mellan det att barnet i 5-6:an lämnade hemmet på morgonen och då det kommer hem igen för att kunna t.ex. göra sina läxor är alltså 12 timmar! Det blir inte mycket varken ork eller tid till att äta, läsa läxor och umgås med vänner. Och att åka iväg på någon aktivitet efter en sådan dag är helt uteslutet. Skillnaden för 5-6:orna att gå på Harads skola mot att gå i Svartlå skola är också att Harads skola är en mycket större skola. Fördelen med mindre skolor är bl.a. att barnen blir sedda på ett helt annat vis. De med svårigheter uppmärksammas och ingen kan glida igenom systemet utan att synas. Barnen känner sig tryggare på en mindre skola och mobbing går inte oupptäckt förbi någon och kan hanteras redan i ett tidigt stadium till fördel för barnen. På en mindre skola som Svartlå är det också större sammanhållning mellan årskurserna och över åldersgränserna. De större barnen känner de yngre och hjälper dem på raster och i de samarbetsprojekt som Svartlå skola bedriver över åldersgränserna. Harads skola är också den skola i kommunen som flera år i rad uppvisat störst procentuell användning av alkohol, tobak och droger i högstadieåldern i kommunens egna årliga utredningar. Skolan är redan en skola där låg- mellan och högstadium samsas vilket till en del kan förklara de höga siffrorna då högstadieeleverna redan på ett tidigt stadie i barnens utveckling är förebilder även när det gäller dåliga vanor i relation med alkohol, droger och tobak. Att skicka fler barn i som går i 5-6:an från tidigare skyddade miljöer som Svartlå skola och Bredåkers skola att samsas med de äldre på högstadiet kommer att resultera i att fler barn tidigare kommer i kontakt med alkohol, droger och tobak. 8

9 1;4 Konsekvenser av att barn från 6 år till 6:an går i Harads skola istället för i Svartlå skola Nackdelarna är detsamma som beskrivs i 1;3 för 5-6:orna, men de gäller då även för yngre barn, d.v.s. från åldern 6 år upp till 12 år. Sammanfattningsvis alltså: - 3 mil extra körning två gånger om dagen för föräldrar i Svartlå. Det blir i tid 1 timme extra i bil per dag och en skoldag för barnen som blir 1 timme längre gentemot deras klasskompisar varje dag kr per dag enbart för bensinen (11 kr/liter) att köra dessa 6 mil, vilket blir kr per år beräknat 220 arbetsdagar per år. - Föräldrar som jobbar i Boden åker alltså förbi hembyn Svartlå och 1,5 mil extra längre bort, hämtar barnet och kör sen 1,5 mil tillbaka hem. Detta inkräktar avsevärt på den tid familjen har tillsammans per dag och den tid som barnet har att utföra några fritidsaktiviteter, läxläsning eller att var med vänner hemma. - Mindre fritidsaktiviteter innebär mindre rörliga barn vilket leder till mer fetma, tröttare barn och sämre studieresultat. Barnen kommer alltså att må sämre. - För de familjer som bor i Sandträsk blir det dessutom ännu mindre tid för fritidsaktiviteter. Att hämta barn i Harads efter jobb i Boden, köra hem för att äta middag innan träningen och sen köra till Harads eller Svartlå igen för att låta barnen träna någon sport blir ogenomförbart tidsmässigt. Alla barn i Sandträsk kommer att få sluta med sina aktiviteter. - Skillnaden för barnen att gå på Harads skola mot att gå i Svartlå skola är också att Harads skola är en mycket större skola. Fördelen med mindre skolor är bl.a. att barnen blir sedda på ett helt annat vis. De med svårigheter uppmärksammas och ingen kan glida igenom systemet utan att synas. - Barnen känner sig tryggare på en mindre skola och mobbing går inte oupptäckt förbi någon och kan hanteras redan i ett tidigt stadium till fördel för barnen. - På en mindre skola som Svartlå är det också större sammanhållning mellan årskurserna och över åldersgränserna. De större barnen känner de yngre och hjälper dem på raster och i de samarbetsprojekt som Svartlå skola bedriver över åldersgränserna. 9

10 Konkreta exempel 2;1 Konkreta exempel på hur tre familjer påverkas Elisabeths familj Synpunkter om skolnedläggning För vår familj = KATASTROF P.g.a. våra arbetstider. Jag (mamman) jobbar natt i Sunderbyn och är ej hemma förrän kl Johan (pappan) hinner ej till sitt jobb kl.7.00 om han skall lämna barnen i Harads och Bredåkers fritids. Joel (11 år) fixar ej att stiga upp själv till en väckarklocka och passa en buss, därför måste vi ha fritids även i högre skolklasser. Johan måste då väcka en 6-åring och en 11-åring kl Klä dem och sig och åka till fritids i Harads 1,5 mil för att lämna Joel där senast kl för att sedan köra tillbaka till Svartlå och vidare till Södra Bredåker för att lämna Anton (6 år) där kl , 3 mil från Harads. Därefter får Johan fortsätta till jobbet försenad. Efter jobbet samma resa tillbaka för att hämta barnen helt slutkörda, griniga ca 12 timmar senare för att åka hem. Dessutom de veckor Johan har Jour onsdag onsdag dygnet runt kan han ej köra åt fel håll (dvs till Harads) då han har en inställelsetid på 30 minuter. Vilken Vuxen person skulle vilja ha en 12 timmars arbetsdag 5 dagar i veckan. Detta är då inte för barnens bästa. Vårt tredje barn, 13 år gammal, skulle få åka runt i buss Svartlå Harads Boden hela veckan då förslaget från tjänstemännen även inkluderar att barn i högstadiet ska bussas till Boden två dagar i veckan. Vilka barn skulle må bra av att ha det så här? LÅT DAGIS, SKOLA OCH FRITIDS VARA KVAR DET ÄR ETT MÅSTE FÖR ÖVERLEVNAD HÄR. Elisabeth med familj 10

11 2;2 Konkreta exempel på hur tre familjer påverkas Sandras familj Nedläggning av Svartlå skola och förskola - en katastrof för vår familj!! Vi är en ung familj med ett barn på tre år. Från att ha levt i fullkomlig harmoni så har vårt liv fyllts av oro och förtvivlan, allt på grund av er vilja att lägga ner Svartlå skola och förskola. Vi arbetar båda åt Bodens kommun. Olov i Storklinten och jag, Sandra som vikarierande barnskötare/fritidsledare. Olov arbetar väldigt ofta obekväm arbetstid och även nätter. Jag arbetar de skift som barnomsorgsvakansen ringer ut mig på. Det innebär arbete i hela Bodens kommun, med en arbetstid som varierar mellan Oftast utan framförhållning, dvs. jag blir utringd på morgonen. Vår enda räddning när vår arbetstid går utanför förskolans öppettider har varit farmor och farfar. De bor också i Svartlå och har kunnat gå hem till oss på morgonen och lämna på förskolan och ta hem Petra när vår arbetstid legat bortom förskolans stängningstid. Vid en flytt av förskolan så står vi helt utan detta skyddsnät! De kan inte skjutsa henne eller hämta henne när bil krävs pga. dålig syn och diabetes. Vi har ingen annan som kan hjälpa oss. Vad gör vi med vår dotter när Olov jobbar natt och jag börjar någonstans i Bodens kommun? Och vad gör vi när Olov har kvällsskift och jag får en stängning i Gunnarsbyn, Norra Svartbyn eller Unbyn (dessa är bara ett fåtal av de ställen som jag kan hamna på)?! Ska vi utsätta vår lilla dotter för ytterligare en separation och begära OB-dagmamma i Bredåker (vi vet att dessa finns i centrala Boden för barn vars föräldrar har utökat behov av barnomsorg)? Vem ställer upp på att oftast helt utan förvarning få ett barn inslängt hos sig eller att helt plötsligt bli vidtalad att gå till förskolan och hämta hem Petra eftersom vi inte hinner till stängningen. Vi motsätter oss absolut att någon utomstående ska ansvara för vår dotters liv i samband med bilåkning så att låta någon annan förälder ta med henne hem eller lämna henne är helt otänkbart! Hur mår ett litet barn som slängs runt som en vante i barnomsorgskarusellen? Barn ska utsättas för så lite separationer och så lite stress som möjligt. Vi är mycket oroade för att vårt barn ska ta allvarlig skada av detta framtida dilemma! Att placera ytterliggare minst 20 förskolebarn i Bredåker, i någon form av annex tycker vi är mycket dåligt ur ett barnperspektiv. Utemiljön i Bredåker är katastrofal och det finns inte ens ett staket som avgränsar förskolans område. Det finns inga träd för skugga sommartid och om ca.60 förskolebarn plus elever i år 0-4 ska dela på den lilla utemiljö som blir kvar efter ett annexbygge så tror vi det blir både trångt och 11

12 bäddar för incidenter eftersom det är otroligt svårt att se enskilda barn i stor myllrande massa av barn. Det finns mycket som kan hända med tanke på närliggande jordbruk och vägen som passerar utanför skolan. Dessutom ökar biltrafiken eftersom många fler föräldrar blir involverade i hämtningar och lämningar. I Svartlå finns utemiljön med både ytor och träd, ett staket runt hela gården och pedagogerna har en fin överblick över hela området. Dessutom sker biltrafiken utanför staketet och i liten omfattning eftersom det är gångavstånd till de flesta hushållen. Hur resonerar vi då? Vi får troligtvis flytta från huset, avstå från att ta över Olovs föräldragård som har bebotts av hans familj i tio generationer och bosätta oss i en lägenhet i Boden. Då är ju problemet ur världen...för Er...men vi har fått ge upp allt vi drömt om, levt för och inrikta oss på ett liv utanför byagemenskap och framtidsanda. En nedläggning av skolan och förskolan skulle på sikt utarma byn. För vem vill köpa hus och flytta till en by som inte har en förskola eller skola? Det sker en generationsväxling i byn och det flyttar stadigt in familjer i de hus som säljs. Ofta unga familjer med barn Vi är även många som bara har ett eller två barn som drömmer om att utöka familjen inom en snar framtid. Med en skola, förskola och en affär kommer man långt. Då överlever vi, för vi kräver inte så mycket, vi gör så mycket för vårt eget välbefinnande. Det är det som genomsyrar livet i en by - alla drivs av en inneboende kraft att själva ta ansvar för att leva ett så rikt liv som möjligt! Har ni helt glömt bort vad som håller på att hända i Storklinten???? Det om något borde väl ha fått era förslag att blekna! Tänk vilket lyft för Boden som kommun och vilken dragningskraft till Svartlå! Vi har bott i Åre så vi vet vad vi pratar om när det gäller en bys explosionsartade utveckling. De lade inte ner Åres enda förskola (trots att barnantalet var svikande och inte som hos oss där barnen överbefolkar förskolan), de välkomnade alla familjer och har fått utöka många gånger om! Dessa barn växer ju som bekant och utgör en god grund för skolan. Om ni tar skolan och förskolan ifrån oss så tar ni också vår livsnerv och framtidstro. Jag som förälder, bybo och skattebetalare i Bodens kommun förväntar mig att mina och övriga bybors argument för skolans och förskolans fortlevnad noga beaktas. Tack för ordet! MVH Sandra Lindahl Ö. Svartlå

13 2;3 Konkreta exempel på hur tre familjer påverkas Daniels familj En Sandträskfamilj För vår familj som bor i Sandträsk och har ett barn som är 6 år, ett som är 4 år och ett barn som kommer att födas innan nyår (vilken dag som helst nu, alltså...) så innebär båda de förslag som tjänstemännen lagt fram enorma konsekvenser om de skulle gå igenom. Vi flyttade till Sandträsk med vetskap om att våra barn skulle ha 2 mil till förskola och skola upp till 12 års ålder och vid 13 års ålder få börja åka längre än så. Vid 13 års ålder orkar man med lite längre resor varje dag än vad man gör när man är 6 år. Om förslaget som tjänstemännen lagt fram blir verklighet ökar dessa 2 mil till förskola och skola till 3,5 mil enkel väg. Det innebär att barnen pendlar 7 mil per dag. Det tycker de flesta vuxna är ganska långt. Våra barn kommer att var 7, 5 och 1 år när de får börja pendla denna sträcka... Både pappan i vår familj och mamman har p.g.a. att barnen går i förskola och skola i Svartlå skaffat kontor för våra företag i Svartlå på Industrihuset. På så sätt har vi nära till barnen hela dagarna och kör inte längre än nödvändigt varje dag. Trots detta har vi en timme längre dagar än de som bor i Svartlå just nu p.g.a. körningen, men det visste vi ju om när vi flyttade hit och har tagit med i beräkningarna. Om skolan i Svartlå läggs ner och förskolan och fritidsplatsen flytta till Bredåker kommer våra dagar inte att gå ihop. All form av aktiviteter för barnen under vardagarna kommer inte att kunna genomföras. Så här skulle det bli fr.o.m. vt 2008 för oss: Vi skulle behöva väcka tre barn kl 4.30 för att köra 3,5 mil till Bredåker för att lämna 7-åringen på fritids kl 6.00 när de öppnar och 5-åringen och 1-åringen på dagis när de öppnar kl Det tar kanske 20 minuter att lämna tre barn. Sen kör vi till Svartlå för att komma till jobbet strax innan kl 7. Vi jobbar 8 timmar och har en halvtimmes lunch och två fikapauser på 15 minuter, dvs vi lämnar kontoren kl för att köra till Bredåker för att hämta barnen på fritids och dagis. Vi kommer dit kl 16.20, hämtar tre barn och kör därifrån kl Då 13

14 utan att ha pratat särskilt mycket med personalen om hur det gått under dagen, vilket vi brukar göra nu med personalen i Svartlå. Vi kommer hem till Sandträsk strax innan kl 18 och gör mat och äter och då är klockan i bästa fall Att köra iväg på fritidaktiviteter kl 19 på kvällen när det närmsta är 2 mil bort i Svartlå och förmodligen börjat redan kl 18 eller i alla fall kl 19 är ju en omöjlighet. Ingen innebandy eller ridning för barnen alltså, eller träffa några kompisar eller ta pianolektioner... Det är bara att gå och lägga sig tidigt för att orka komma upp kl 4.30 nästa dag också. Från kl 4:30 då vi lämnar hemmet tills vi kommer hem igen kl strax innan 18:00 är det ca 13½ timmar! Om någon av oss är i stånd att umgås då sker det nog mest i ett trött skimmer medan vi lagar maten som måste göras... 1-åringen lär inte vara vaken en enda timme hemma under vardagarna. Och för 7-åringen att göra läxorna vid kl 19 på kvällen efter en 13½ timmes arbetsdag verkar också att kräva väl mycket! Förutom tiden vi inte kommer att ha kommer vi även att förlora en massa pengar på extra körning. Om man räknar med 18 kr/milen, vilket skatteverket gör, så kostar det oss 8 mil x 18 kr = 144 kr /dag extra att ha barnen i Bredåker i jämförelse med i Svartlå. Till Svartlå kör vi ju ändå, så den körsträckan har jag inte räknat med. 144 kr/dag med 220 arbetsdagar per år ger en ökad kostnad på kr! Det kan man ha roligare för än att tvingas köra fram och tillbaka till Bredåker skola... Hur skulle det se ut medan vi är föräldralediga med den nya bebisen då? Om förslaget som tjänstemännen lagt fram skulle gå igenom skulle våran då 5-åring fr.o.m. ht 2007 få sin tretimmarsplats i Bredåker. Hon trivs underbart på dagis nu med sina kompisar och hon är redan ledsen över att hon inte kommer att få vara med sina vänner på förskolan hela dagarna utan bara tre timmar om dagen. Om förslaget med att flytta förskolan till Bredåker kommer en tretimmarsplats att vara helt orimlig för oss och hon kommer inte att få vara med sina förskolekompisar alls! Detta kommer att hindra hennes sociala utveckling liksom hennes pedagogiska utveckling då förskolan i Svartlå ger henne så mycket i form av lärande, bokstavsträning, kreativa övningar o.dyl. Jag är rädd att hon kommer att bli arg på sitt nya syskon om det hindrar henne från att få vara på förskolan. Hon kan ju lätt uppfatta det så, även om vi föräldrar förklarar att det är för långt att köra 16 mil varje dag för att hon ska få vara på förskolan i tre timmar... Konkret skulle en dag för den förälder som är hemma med bebisen se ut så här om vi skulle köra 5-åringen till tretimmarsplatsen i Bredåker: 14

15 Åka hemifrån kl 7.15 för att köra 3,5 mil till Bredåker förskola och lämna 5-åringen strax innan kl Köra hem med bebisen i bilen och komma hem igen strax innan kl Packa in bebisen igen i bilen efter en och en halv timme hemma och köra hemifrån kl för att hämta 5-åringen strax innan kl Köra hem igen 3,5 mil och komma hem vid Då har bebisen suttit 14 mil i bil på förmiddagen och tidsmässigt totalt tre timmar! Kostnaden förutom kommunens avgift för tretimmarsverksamheten för vår familj skulle vara 14 mil x 18 kr = 252 kr per dag extra för en tretimmarsplats till vår 5-åring. Det blir kr på ett år... Och då behöver den andra föräldern fortfarande köra de extra rundorna före och efter jobbet i Svartlå för att lämna och hämta 7-åringen! D.v.s. den extra årliga kostnaden på kr ligger kvar ovanpå det extra för tretimmarsplatskörningen. Som jag skrev innan det blir orimligt att ha en tretimmarsplats i Bredåker för vår 5- åring ht 2007 och hon får alltså inte samma möjlighet som de andra barnen i hennes ålder till denna rättighet som barnen tillskrivits av regeringen. Förutom att hon kommer att bli väldigt ledsen över att inte få träffa sina kompisar på förskolan, alltså. Jennie Nilede Daniel Hörstedt med barnen Wilhelm, Tekla och ännu ofödd 15

16 Hälsokonsekvensanalysen 3;1 Hur kommer förslaget att påverka förutsättningar för demokratisk delaktighet? Det är svårare att vara delaktig när barnen kommer längre ifrån hembyn. Centralisering är alltid en försämring för demokrati. Jämför med när beslutande enheter flyttar från Norrbotten till Stockholm eller från Sverige till EU. Verksamhetsstyrelsen anser att man engagerar sig mer i en skola i ens hemby och i en mindre skola. Även praktiskt blir det svårare att engagera sig i en skola på annan ort. Och med all tid som kommer att läggas ner på att lämna och hämta barnen på olika skolor om tjänstemännens förslag går igenom så kommer det inte att finnas någon extra tid att engagera sig i skolan heller. 3;2 Hur kommer förslaget att påverka människors sociala och ekonomiska trygghet? Social trygghet Barnen i Svartlå påverkas negativt av den påtvingade förändring en flytt av skola medför. Negativ stress vid förändringar man inte kan påverka eller styra över ger negativa hälsoeffekter (det finns det flertalet vetenskapliga undersökningar som visar, bl.a. Katie Eriksson). Barnen i Svartlå mister idrottshallen och i och med det mister de möjligheten till aktivitet i grupp med kompisar. Gruppaktivitet är social träning som också ger social trygghet. Barnen i Svartlå skola förlorar den nära kontakten med många vuxna, inte bara lärarna utan även städpersonal, kökspersonal, personal från fritids och förskola, som under hela deras uppväxttid arbetat nära och engagerat kring dessa barn och som inneburit en stor social trygghet. Pedagogiken i Svartlå modellen är en viktig del i att det fungerar på detta sätt och det har genom åren skapat trygga barn i Svartlå. I Svartlå samverkar skola och förskola i stor utsträckning. Det är också en väldigt stor samverkan mellan klasserna där de äldre barnen lär sig ta hand om de yngre och därigenom blir ansvarstagande. De yngre får lära sig av de äldre och alla barn blir trygga med varandra. Det minskar risken för mobbing och kränkande särbehandling. Samverkan blir naturlig även på raster och alla barnen leker med varandra, stora och små. Barnen i Svartlå tränas i och blir trygga i att framföra sina åsikter. 16

17 Detta raseras om skolan stängs, många barn mister både äldre och yngre vänner genom att barnen delas upp mellan Bredåkers skola och Harads skola. Detta skapar otrygghet. Tryggheten att kunna gå hem själv efter skolan försvinner, vilket också gäller t.ex. då barnet behöver gå hem under dagen p.g.a. sjukdom. Det sociala nätverket i byn undermineras. I Svartlå samverkar skolan flitigt med företagare, kyrkan m.fl. Skolan har välbesökt skolcafé regelbundet, då många äldre kommer på besök. Unga och gamla lär känna varandra på ett naturligt sätt och blir trygga med varandra. Det främjar social trygghet inte bara för barnen, utan också för de äldre i byn. Detta kommer att förändras negativt om förslaget tjänstemännen lagt fram går igenom. Större skolklasser ger mindre lärartid per elev och mindre chans att bli sedd. Detta leder också till större otrygghet hos barnen. Med färre barn på en mindre skola som Svartlå skola gör att skolproblem och inlärningssvårigheter blir lättare att upptäcka och åtgärda tidigare, vilket är till fördel för barnet. Idag finns det tyvärr barn på högstadiet och gymnasiet som först i den åldern utreds för dyslexi eller eventuell särskola. De barnen har kunnat passera grundskolan utan att bli sedda och hjälpta på grund av för stora klasser. Stora klasser är inte en fördel för dessa barn. Ekonomisk trygghet De båda förslag som tjänstemännen lagt fram ger avsevärt dyrare bränslekostnader och slitage på Svartlå- och Sandträskföräldrarnas fordon. En merkostnad som är kännbar för varje barnfamilj som drabbas. Exempel: Fritidsplats i Harads ger 1,5 mil resväg fyra gånger per dag, d.v.s. 6 mil extra resväg per dag. Vi beräknar här kostnaden genom att använda skatteverkets nivå för bilersättning inkomstår 2006, dvs 18 kr/mil. 6 mil x 18 kr/mil = 108 kr/dag i extra utgifter, d.v.s kr/månad eller kr per år beräknat på 220 årsarbetsdagar. Längre restid resulterar i mindre tid för exempelvis matlagning. Barnen får äta halvfabrikat av sämre kvalitet vilket också är ett dyrare alternativ. Hushållsekonomin blir lidande. Utflyttning i stället för inflyttning i byn Svartlå på grund av sämre servicenivå ger lägre huspriser. Svartlå kommer att tappa företagare och företag om tjänstemännens förslag går igenom eftersom barnfamiljer kommer att flytta då de känner att den nya situationen 17

18 är ohållbar för familjen och barnen. Företag som idag samverkar med dessa företagare drabbas också eftersom förutsättningarna för samverkan försämras om företag flyttar. Ännu fler företag tvingas sluta eller flytta, en s.k. dominoeffekt uppstår. Svartlå kommer om förslaget från tjänstemännen går igenom att tappa befolkning som kan vara potentiell arbetskraft vid utbyggnaden i Storklinten. Byn tappar också sin lokal till kultur- och idrottsaktiviteter. Idrottshallen används nästan dagligen till andra aktiviteter än skolan. Det finns idag ingen möjlighet för Svartlå att ersätta idrottshallen med något likvärdigt. Familjer som idag klarar sig utan fritidsplats kan tvingas ha fritidsplats till sitt/sina barn för att säkerställa dess/deras säkerhet. De kan välja att använda fritids istället för att barnet/barnen ska vänta i timmar på buss nära trafikerad väg i Bredåker eller Harads. Att ha fritidsplats blir en extra kostnad. Föräldrar i Svartlå har sämre och föräldrar i Sandträsk har inga förutsättningar att kunna ha tretimmarsplacering om förskolan flyttas till Bredåker bl.a. p.g.a. de ekonomiska nackdelar som det medför att ha förskolan i Bredåker. Se 1;1 Konsekvenser av en flytt av förskolan till Bredåker för barnen, föräldrarna och byn Svartlå 3;3 Hur kommer förslaget att påverka möjlighet till goda relationer mellan barn och föräldrar? Som det framkommer i barnkonsekvensanalysen ( 1;1-4) så kommer barn och föräldrar att ha mycket mindre tid att göra saker tillsammans på kvällstid. Tiden i bilen tillsammans kommer att öka, men då behöver ju föräldern som kör vara uppmärksam på vägen. De föräldrar som nu är engagerade i att vara ledare på olika aktiviteter kommer inte att hinna vara det om förslaget som tjänstemännen lagt fram går igenom. Det minskar ju också möjligheten till en god relation till sina barn. När barnfamiljerna får mindre pengar kvar efter att kostnaderna ökat för att lämna och hämta barnen så är möjligheterna mindre att åka iväg på semester eller andra roliga saker på ledig tid tillsammans med barnen. Detta kommer absolut att påverka relationen mellan föräldrar och barn i de familjer som berörs av förändringarna i detta förslag om det går igenom. 3;4 Hur kommer förslaget att påverka arbetsmiljön? 18

19 De starkaste faktorerna för en bättre folkhälsa är att lyckas i skolan och att få ett arbete. Varje förändring som är negativ påverkar barnen för framtiden. Förslaget som tjänstemännen lagt om att flytta förskolan och 6-års t.o.m. 4:an till Bredåkers skola och 5-6:an till Harads kommer att splittra barnen, som är vana att arbeta och leka i olika åldrar. Det blir alltför många barn i Bredåkers skolas lokaler och det påverkar barnens arbetsro och resultat då de börjat skolan. Förslaget som tjänstemännen lagt om att flytta eleverna i 6-års t.o.m. 6:an till Harads skola innebär en försämrad arbetsmiljö för barnen, jämfört med Svartlå skola. Harads skola är mindre barnvänlig eftersom det finns fler barn i högre åldrar. De tidiga morgnarna för fritidsbarnen, som ska skjutsas, leder också till sämre arbetsmiljö då de blir tröttare av längre dagar. Barnen är nu oroliga och negativa till förslagen och detta att påverkar arbetsmiljön. Det är viktigt att förstå och lära sig se vidden av förödande beslut som skadar och äventyrar många barns hälsoutveckling under lång tid. Arbetsmiljön för personalen är ständigt i gungning i och med denna ovisshet med ständiga hot om nedläggning av deras arbetsplats. Det är också en oro över barnen när de vet hur det kommer att påverka barnen negativt om det skulle bli verklighet att Svartlå skola läggs ner. Personalen på Svartlå skola vittnar om att de kommer att känna sorg om skolan läggs ner p.g.a. alla de negativa effekter de skulle ge för familjerna i Svartlå och Sandträsk, för barnen och byn som helhet. 3;5 Hur kommer förslaget att påverka exponering för luftföroreningar och trafiksäkerheten? Barnen som kommer att åka skolskjuts om tjänstemännens förslag går igenom kommer att exponeras för luftföroreningar när de väntar på bussen två gånger om dagen. Det innebär också en ökad trafiksäkerhetsrisk för dessa barn i åldrarna 6 år till 12 år, medan de väntar på bussen, vid på och avstigning och under själva resans gång. För inte så länge sen dog en flicka på väg 97 när hon blev påkörd då hon klev av sin skolbuss. Vägverkets rapport Säkrare bussresor för barn (TR 70A 2005:1726) handlar om säkrare skolskjutsar för barn. Bakgrunden till rapporten är tre tragiska dödsolyckor med barn på väg till eller från skolan. Hälften av trafikolyckor med barn inblandade sker i samband med av- och påstigning av skolskjuts. 19

20 Belysning saknas på busshållplatserna. Barnen får om förslaget som tjänstemännen lagt fram går igenom stå och vänta i mörker på väg 97 som är hårt trafikerad. Vi undrar om ventilationen i Bredåkers skola och de moduler som står på skolgården är dimensionerad för det ökade elevantalet som det innebär om förslaget från tjänstemännen går igenom, att skola barnen från förskolan samt eleverna i 6-års till 4:an i Svartlå skola kommer att flyttas dit? Finns det någon undersökning om säkerheten för barnen på Bredåkers skolas skolgård? Som det ser ut nu fattas det staket runt hela skolgården och den ligger i direkt anslutning till trafikerad väg. Detta berör naturligtvis även de barn som redan går i Bredåkers skola. Om tjänstemännens förslag om att Svartlå skolas förskola samt barn från 6-års t.o.m. 4:an går igenom kommer det dessutom att bli oerhört trångt på skolgården med minst 120 barn på skolan och uppsyn över de mindre barnen är omöjligt. Utan staket och med en trafikerad väg verkar detta inte vara en bra lösning. Finns tillräckligt antal toaletter/elevantal i Bredåker för den ökade elevmängden? 3;6 Hur kommer förslaget att påverka förekomst av stödjande miljöer för fysisk aktivitet? I barnkonsekvensanalysens olika delar ( 1;1-4) framkommer tydligt att tid för fritidsaktiviteter för barnen som enligt förslaget från tjänstemännen kommer att flyttas till antingen Bredåkers skola eller Harads skola kommer att minska drastiskt. För de flesta barn blir det en omöjlighet att hinna med någon aktivitet på kvällen under veckorna. Fysisk aktivitet kommer att hänvisas endast till helgerna, medan barn i andra byar och i staden Boden kommer att kunna träna t.ex. fotboll två gånger i veckan eller ta pianolektioner en gång i veckan eller vad nu barnen önskar syssla med. Det blir inte rättvist mot barn i samma ålder i olika delar av kommunen. Förutom minimal tid på vardagarna p.g.a. all lämning och hämtning kommer även barnfamiljernas ekonomi att påverkas i sådan grad av all bilkörning att det blir ännu svårare att ha råd med att låta barnen syssla med någon idrott eller annan aktivitet. Dessutom kommer barnen att röra sig mindre när de inte går till skolan varje dag utan åker buss. 3;7 Hur kommer förslaget att påverka förutsättningar för goda matvanor? 20

21 Matvanorna för barnen från Svartlå och Sandträsk kommer att förändras negativt om förslaget som tjänstemännen lagt fram går igenom. Barnen ska väckas väldigt tidigt för att hinna med bussen vilket gör det svårt att få i barnen frukost. De är mer trötta också av att vara längre dagar hemifrån i och med bussandet. Att gå på en större skola som Harads skola eller i en skola längre hemifrån gör också kroppen mer stressad. Det är bevisat att kroppen tar emot näring sämre när den är stressad. Det kommer att bli skillnad i matvanor hos de som bor i Svartlå och Sandträsk mot de barn i samma ålder som bor nära sin skola. Om alla elever i Svartlå skola eller om 5-6:orna från Svartlå skola flyttas till Harads kommer de att gå i skola nära en kiosk. Det gör de inte nu när de går i Svartlå skola.barnen kommer att se kiosken med dess onyttiga produkter som en lösning för att det är för länge mellan deras riktiga mål mat då de ska gå upp så tidigt och äta frukost och kommer hem så sent till middag. Att fylla mellanrummen på kiosken i Harads gör att barnen kommer att få svårt att hålla vikten och de kommer att få mer sockersvängningar, vilket resulterar i många dåliga saker för kroppen. Om barnen kommer att flyttas från Svartlå skola kommer det att krävas extra mellanmål för dessa barn för att de ska må bra. Annars blir det för lång tid mellan frukost och lunch och mellan lunch och middag, då familjen kommer hem senare än vanligt. Rätt mat och näring på rätt tid är viktigt för studieresultaten. Och särskilt för de barn som är så unga som 6 år till 12 år. 3;8 Hur kommer förslaget att påverka förutsättningarna för tobaks-, alkohol och drogbruk? Harads skola är den skola i kommunen som flera år i rad uppvisat störst procentuell användning av alkohol, tobak och droger i högstadieåldern i kommunens egna årliga utredningar. Skolan är redan en skola där låg- mellan och högstadium samsas vilket till en del kan förklara de höga siffrorna då högstadieeleverna redan på ett tidigt stadie i barnens utveckling är förebilder även när det gäller dåliga vanor i relation med alkohol, droger och tobak. Att skicka fler barn i som går i 5-6:an från tidigare skyddade miljöer som Svartlå skola och Bredåkers skola att samsas med de äldre på högstadiet kommer att resultera i att fler barn tidigare kommer i kontakt med alkohol, droger och tobak. Detta kommer i förlängningen att leda till fler missbrukare i kommunen, vilket inte bara ger ett enormt personligt lidande för de drabbade och deras familjer utan även kostar kommunen stora summor pengar i form av sjukvård, uteblivna skatteintäkter och bidrag. 21

22 Att ha sträva efter att inom kommunen flytta 6:or till högstadieskolor anser vi vara ett mycket dåligt förslag generellt då barnen i yngre ålder kommer att se 9:or som förebilder med den vuxenkultur som ändå råder vid den åldern. Att utsättas för påverkan av de som röker på skolgården, pratar om den alkoholkonsumtion som varit under helgen och kanske ser droger användas eller säljas under raster när man går i 5:an och 6:an istället för när man börjar 7:an har bevisats få fler att prova dessa saker vid tidigare ålder. Flera kommuner har också konstaterat att tjejer i 6:an blir tillsammans med killar i 9:an i mycket större utsträckning då dessa grupper går på samma skola. En relation med den åldersskillnaden i den påverkbara åldern ökar risken avsevärt att flickorna i 6:an börjar med alkohol och tobak tidigare än annars. De barn som får gå kvar i en skola där de äldsta går i 6:an tills de själva börjar 7:an är alltså bevisligen mer skyddade i det långa loppet mot att falla i missbruk av alkohol, droger och tobak. Konsekvensen av en förändring enligt utredarnas förslag, där 5-6:or från Svartlå och Bredåker skjutsas till Harads, blir alltså att fler barn kommer att må dåligt och ett ökat procentuellt missbruk bland dessa barn av tobak, alkohol och droger. Förutom detta ser vi det som självklart att när barn flyttas till byar längre från sina föräldrar och deras sociala umgängeskrets minskar kontrollen av vad barnen gör under sina skoldagar samt före och efter i bussköer och dylikt. Med minskad risk för upptäckt av att t.ex. röka ökar antalet rökande 5:or och 6:or. (Tänk konkret att ett barn som tjuvröker på eller kring Svartlå eller Bredåkers skolgård lär bli sedd av någon som känner barnet och dess föräldrar, medan det i busskön vid Harads skola mycket mindre utsätts för den risken.) 22

23 Barnens egna skrivelser 4;1 Barnens synpunkter på förslagets styrkor och svagheter * Inget är bra. Allt är dåligt. Skolan är huvudsaken i byn. * Bra= inget. Dåligt allt, ex. hela byn stängs ned. Ingen vill flytta hit och taxeringsvärdet på husen försvinner helt. * Bra = ingenting, om ni stänger skolan så stänger ni hela byn!!! Dåligt =att vi får mycket längre skoldagar! * Det är dåligt att skolan ska läggas ner * Bra är att man får en god bussvana. Dåligt=Folk kommer försent till jobbet, det blir längre skoldagar för eleverna på grund av bussåkande också blir det sämre resultat av arbetet man gör i skolan, dessutom måste man åka buss hit och dit och dom andra mindre barnen måste föräldrarna skjutsa till fritids och dagis och då blir barnen griniga och orkar ingenting. * Inget är bra.. Om ni stänger skolan stänger ni hela byn och alla idrottsgrejor som t.ex. gympasalen och ishockeyplanen. * Bra inget. Dåligt vad gör vi med våran vänskola? Och bandet splittras ju! * Bra:Det finns många barn. Dåligt man måste åka så långt för att ta sig till skolan. *Dåligt:Maten blir inte lika god. Företagsamhet, elevens val och skolaffär kommer inte att finnas. Mindre besök utifrån. Nya lärare. Mindre besök i skogen. Biblioteket inte lika nära. Inga skolreser. Man känner inte alla personer. *Dåligt: Vi splittras. Vi kan inte vara lika mycket med varandra. *Dåligt: det blir långa reser och det blir sent att komma hem. *Dåligt: När vi ska åka buss så släpps det ut avgaser i naturen, sen så har vi ingen planet. Dessutom se Bilaga 1 i pdf-format: Fördelar med en liten skola Inscannat så som eleverna själva har skrivit det. 23