Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg. en förstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg. en förstudie"

Transkript

1 Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg en förstudie

2 prioriterade alternativ till lokalisering av kulturkontoret efter lokaliseringsutredning av Conny Jerer (se s ) Grafik och research: Ingrid Lindberg Källor: öp 2002 s 10 / Gerlesborg Tanums kommun, öp 2004 Naturvård 1&2 Sotenäs kommun, gis länskartor k u lt u r s ys t e m b ot t n a g e r l e s b o rg

3 Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg en förstudie utformad av Catharina Göransson i. förstudien Förord 2 Sammanfattning 2 Förstudiens mål 4 Förutsättningar och grunder 4 Metodval och genomförande 7 ii. utredningarna Ekonomiutredning 10 Lokaliseringsutredning 15 i t- utredning 23 Analys av utredningarna och diskussion 31 Ekonomiutredningens swot-analys 32 iii. slu tsatser och st r at egi Förstudiens slutsatser 34 Strategi förstudiens förslag för fortsättningen 34 Slutord 35 Tack 36 Referenslitteratur 36 iv. katalog a ö Katalog Kultursystem Bottna Gerlesborg a ö 37

4 Förord Gläd dig Bottna, din bygd lever! De orden kom för mig en dag under hösten, när jag var på hemväg genom Bottnadalen. Skärkäll 12 februari 2009 Catharina Göransson projektledare Sammanfattning Kultursystem Bottna Gerlesborg i södra delen av Tanums kommun består av en rad fria kulturutövare och organisationer/föreningar, av vilka 79 presenterar sig i förstudiens Katalog Kultursystem Bottna Gerlesborg a ö. Ett underlag för tillväxt i systemet som helhet har tagits fram genom en ekonomiutredning, som ger vid handen en årlig omsättning på cirka 36 miljoner kronor. I förstudiens lokaliseringsutredning lyftes fastigheten g 2 :1 fram som hyresvärd för en första etablering av ett kulturkontor. På sikt anges även etablerandet av ett kulturcentrum i magasinen i Gerlesborg som högsta prioritet för att tillgodose områdets samlade lokalbehov i byggnader med ett ur kulturmiljösynpunkt påpekat riksintresse. Resultatet av en utredning av systemets i t- behov pekar mot en kraftig förstärkning av teknik och kunskap och etablering av en mediaverkstad i Bottna Gerlesborg i nära samverkan Nätverkstan i Göteborg rekommenderas. Traditionen i det lokala kulturlivet att arbeta med seminarier och samtal har tillämpats i processen. Ett rikt bildmaterial från kultursystemet ingår. Rapporten är, liksom förstudien som helhet, en produkt från Bottna Gerlesborg och den, tillsammans med bilagor, företagskatalog och bilder finns på Förstudien har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt stöd från Fyrbodals kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. Projektägare har varit Noaks resurskooperativ. 4 k u lt u r s ys t e m b ot t n a g e r l e s b o rg

5 I. F ÖR S T U D I E N Det är där, i kulturlandskapet med sin ålder, sina odlingar och trädor och sin benägenhet att vidga sinnet på besökaren, som förstudien rört sig. På gränsen mellan hav och berg, i en svindlande stund av ett gyllene ögonblick. Det finns verklighet under, röster från levande och döda, drivkrafter och drivrutiner, kommentarer, kritik och råd. 5

6 Förstudiens mål Målet med förstudien har varit att undersöka förutsättningarna för att visa fram Bottna Gerlesborg som ett samlat kultursystem med potential för tillväxt. Syftet har varit att utreda den årliga omsättningen i systemet som helhet, att samla formulerade behov av i t- stöd i form av teknik och kompetens samt att utreda lokalisering av ett kulturkontor och andra lokaliteter. På sikt är syftet att stärka platsen och kultursystemet socialt, kulturellt, konstnärligt och ekonomiskt. Kultursystem Bottna Gerlesborg ska i framtiden kunna sökas och finnas, en skimrande nål i den oöverskådliga höstacken av globala utbud. Målgrupp i processen har främst varit lokala kulturaktörer. Förutsättningar och grunder Den kustnära landsbygden i Bottna Gerlesborg i södra delen av Tanums kommun har, från jordbruks- och fiskebygd med stenindustri som tredje näring, långsamt men tydligt sedan 1950-talet, när Gerlesborgsskolan grundades, förändrats till att bli en av de konstnärstätaste i landet. Samtidigt som nedläggning och sammanslagning av jordbruk dragit fram som en höststorm över landet för att i Bottna lämna kvar tre gårdar i bruk, har konst och kultur vuxit fram som egna näringar med en omsättning som överträffar den en gång utskeppade havrens, en av sin tids källor till bohuslänskt välstånd. Föreningslivet på platsen är aktivt, från äldre hembygdsföreningar som Svenneby-Bottna sockenförening och Bottna hembygds- och fornminnesförening till nyare ekonomiska föreningar. Konstnärernas Kollektivverkstad i Bohuslän (k k v- b) driver verkstäder och övernattningar för yrkesutövande konstnärer. G 2:1 ek. för. äger och förvaltar den fastighet, där k k v-b är hyresgäst tillsammans med Båtverkstan och Bottnafjordens inköpsförening ek. för. mat, möten och möjligheter m. m. Den senare bildades när ic a Gerlesborgshallen lades ner och har efter tio år över hundra medlemmar, vilka nu kan handla ekologiskt och närproducerat på hemmaplan. Föreningen driver även söndagscafé. Skärkälls eko- och ateljéby med egen detaljplan, Botnik Studios och Galleri 1:18 är exempel på andra vitala inflyttningar och konstnärliga etableringar. Genom åren har stora arrangemang i form av festivaler, seminarier och fester genomförts i lokal samverkan. Så har Bottna kulturfestival, som återkommer årligen i juli månad, vuxit fram som ett lokalt samarrangemang. Kultursystem är centralt i förstudiens begreppsvärld. Begreppet myntades av Stiftelsen Framtidens Kultur i syfte att hitta nya modeller för kulturens roll i tillväxtsammanhang och samhällsutveckling. Det är ett nytt och outforskat begrepp, och den som idag använder sökmotorn Google och slår på»kultursystem«får därför upp föreliggande studie. Under projekt Faktor X, som hade Fyrbodals kommunalförbund som projektägare med Västra Götalandsregionen och Stiftelsen Framtidens Kultur som medfinansiärer och samarbetspartner, uppstod två kultursystem. Ett av dessa var Bottna Gerlesborg och det andra 6 kultursystem bottna gerlesborg

7 var Fyrklövern i Dalsland. Gemensamt för dessa båda system, så olika de var, var syftet att skapa konstnärliga och kommersiella synergieffekter genom samverkan. Aktörerna i systemen måste härvid själva definiera sina behov av stöd, resurser och inflöde. Ett kultursystem måste också hållas inom platsens begränsade geografiska ram, så att de täta personliga kontakterna kan fortsätta. (Faktor X. Kultursystem Fyrbodal kulturkompetens som regional utvecklingsfaktor, 2007) Som konstnär rör man sig mellan stunder i föreningslivets gemenskap och timmar i det egna arbetets avskildhet. I det första fallet ingår man i det som allmänt går under benämningen civilsamhället. Här vilar allt på frivillig grund, till skillnad från arbetsplatsers och institutioners formaliserade och reglerade verksamhet. Frivilligheten innebär helt sonika att ingen kommer som inte vill. Särskilt i förändringsprocesser ställer detta krav på ledarskap och styrelsefunktioner. Arbetssättet måste vara inkluderande och processer drivas med så stor öppenhet att det blir meningsfullt att komma. Genomskinlighet och delaktighet är nyckelord, liksom uppskattning. Det informella lärandet kan gärna vara lustfyllt, och det duger inte att någon offrar sig för det allmänna bästa. Café Uma, Botnik Studios, sommarseminarium Foto: Birgitta Lagerlunde I sin avhandling Lokalområdet som strategi skriver Lena Falkheden (Falkheden 1999) att samhällets förändring mot en hållbar utveckling kräver utvecklad samverkan människor emellan. Detta kräver social fantasi och har sin grund i vardagslivets gemenskaper. Nya former för demokrati växer fram när enskilda grupper tar tag i bygdens behov, skriver forskaren Ulla Herlitz (Civilsamhället, sou 1999:84). Värdebasen förskjuts från partipolitisk ideologi till platsideologi. Det frivilliga arbetet med platsens behov och problem blir en grund för demokratisk utveckling i lokalsamhället, vilket skapar tillit och stabilitet. I landsbygdsutvecklingsprojektet Bottna Svenneby Framtid (Novén 2004), med stöd av förstudiens mål. förutsättningar och grunder 7

8 k u lt u r s ys t e m b ot t n a g e r l e s b o rg

9 eu-bidrag, fokuseras på de två socknarna Bottna och Svenneby. Namnet Bottna Gerlesborg i förstudien bör inte uppfattas som en uteslutning utan hellre ses som en symbol, som sammanfattar den kustnära landsbygden med dess mångfacetterade konst- och kulturliv. I l u e- studien Mat, möten och möjligheter (Göransson 2007) var utvidgad lokal samverkan målet och den sociala ekonomin ledande begrepp, inköpsföreningen var projektägare. Utöver detta har en mängd projekt och studier med enkäter och intervjuer genom åren gjorts i Gerlesborg. Att en viss trötthet uppkommer hos den som varit med länge är inte att undra på. Samverkanspiralen ( Thunberg 1978) förklarar hur samma problem i en grupp eller ett samhälle återkommer om och om igen i en utvecklingens spiralformade rörelse uppåt. Varje gång problemet aktualiseras sker det på ny nivå, i bästa fall med de gamla försöken som grund, och med ökade förutsättningar för en lösning. Metodval och genomförande Projekttiden har varit sex månader med start i september 2008 och avslutning i februari Projektledningen har omfattat 25 procent av en heltid. Extern handledning har använts för hanterandet av roller i projektet. En gest av inbjudan har legat under val av metoder. projek tgrupp Projektgruppens funktion har varit processtödjande. Gruppen har deltagit i samtal med inbjudna gäster. Projektgruppen har läst in rapporterna från de tre utredningarna se nedan på en analysdag tillsammans med Ann Uggla Flodin, Jesper Eng och Agneta Ekman-Wingate, vilka adjungerats. På slutet erbjöds gruppen en dags»skriv-event«för att skriva i det ofärdiga dokumentet till en slutrapport. Detta arrangerades genom inhyrning i en datalokal i trakten, med sex datorer i samma rum. Gruppens synpunkter har hela tiden influerat förstudiens process. Projektgruppen har bestått av fem personer: Emil Olofsson, Lena Falkheden, Gunilla Rahm, Alexandra Wingate och Oliver Swarbrick. Mötena har varit arvoderade. Projektgruppen har utöver detta i mån av tid deltagit i förstudiens seminarier utan arvode, dvs. på samma villkor som andra seminariedeltagare. m å na dsbl a d Ett månadsblad har stått för information och inbjudningar. Månadsbladen kan läsas på sa m ta l Under hösten inbjöd förstudien följande personer till samtal: Bror Lundberg, ekonom vid Noaks resurskooperativ, Bo Öhrström, industrikonsult och tidigare projektledare för Faktor X, Ann Uggla Flodin, Coompanion samt Ann-Carin Andersson, processledare för Projekt Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i Norra Bohuslän. I samtalen deltog projektgrupp och projektledare. Formen var det fria, gränsöverskridande samtalet inom en fast ram av två timmar med kaffe. Body Weather, Carmen Olsson, Bottna kulturfestival Foto: Tomas Eriksson metodval och genomförande

10 se mina r ier Ett utvärderingsseminarium efter Bottna kulturfestival ägde rum i augusti, då projektets mål och metoder presenterades. I oktober inbjöds till ett öppet rundabordssamtal i Bottna sockenstuga med efterföljande pub. Vid detta tillfälle presenterade utredarna sina uppdrag. Två seminarier följde, 14 november och 11 december, bägge med lägesrapporter från pågående utredningar, på det senare medverkade även Carl Forsberg från Nätverkstan i Göteborg. Slutseminarium med inbjudna gäster och kommentatorer arrangerades på Gerlesborgsskolan lördagen 24 januari Synpunkter och förslag från seminarierna har påverkat rapportens innehåll. deltag a n de i e x t e r na se mina r ier sa m t st udier esa Genom förstudien har ett antal personer deltagit i fyra externa seminarier och konferenser, alla på temat Kultur som tillväxt och faktor i samhällsutveckling och -planering. Se sista uppslaget. En studieresa arrangerades till Fengersfors och Not Quite. Sju personer deltog och Sara Vogel Rödin guidade. h e msida En hemsida på adress är i förstudiens slutskede under uppbyggnad av Ingrid Lindberg. bil ddok um e n tat ion Projektet har genomgående dokumenterats. Som svar på ett upprop har dessutom cirka tusen bilder inkommit. Ett hundratal bearbetas och läggs ut som Bottna bildbank på Bildredaktör är Tomas Eriksson. k ata log Mot slutet av projekttiden gick det ut ett erbjudande om att stå med på kultursystemets»gula sidor«. Syftet var att utröna intresset för att, utan förpliktelser, presentera sig under rubriken Kultursystem Bottna Gerlesborg. Till angivet sista datum hade 79 svar inkommit. u t r edn i ng a r Inom ramen för förstudien har genomförts tre utredningar. Kultursystemets ekonomiska omsättning och villkoren för tillväxt har utretts av Birgitta Lagerlund. Conny Jerer har i en lokaliseringsutredning inventerat tänkbara platser för lokalisering av ett kulturkontor samt inhämtat övriga lokalbehov. Ingrid Lindberg har i sin i t- utredning undersökt behoven av i t- stöd för tillväxt, teknik, kompetens och lärande, hos individer och organisationer i kultursystemet. Birgitta Lagerlund, Conny Jerer och Ingrid Lindberg har introducerat sina utredningar samt avgivit lägesrapport och slutrapport på arrangerade seminarier. En skriftlig slutrapport har gjorts från utredningarna. Samtliga utredningar har genomförts under hösten Arvodet i alla tre fallen har motsvarat en månadslön. Lokaliseringsutredningen fördjupas ytterligare under februari 2009 av en arbetsgrupp bestående av Conny Jerer, Lena Falkheden och Anders Hansson. Resultatet får separat presentation. 10 kultursystem bottna gerlesborg

11 II. U T R E D N I N G A R N A»En mediaverkstad skulle kunna utgöra ett led i utvecklingen mot en levande öppen informations- och mötesplats i området. En mediaverkstad skulle kunna vara ett verktyg för kultur- systemet inte bara för marknadsföring utan också som bas för utveckling av planer och idéer som rör samverkan inåt och utåt, i norra Bohuslän som region och med inhemskt såväl som internationellt konst- och kulturliv.«ingrid lindberg 11

12 I. Ekonomiutredning Utredare: Birgitta Lagerlund 1. uppdr ag Att utreda den ekonomiska omsättningen i kultursystemet samt att ta reda på hur aktörerna definierar villkoren för att utöka den egna konstnärliga verksamheten. Det övergripande målet var att skapa förutsättningar för att stärka kultursystemets profil och attraktion samt att ge ökad tillväxt i kultursystemet. För att få en bakgrund beslöts att kartlägga platsens betydelse för aktörerna samt hur de ser på områdets framtid. Utredningens syfte och uppläggning presenterades av Birgitta Lagerlund i slutet av oktober på rundabordssamtal i Bottna sockenstuga. En lägesrapport från utredningen gjordes på ett seminarium i november. Utredningens resultat presenterades av Birgitta Lagerlund på förstudiens slutseminarium 24 januari 2009 samt i en skriftlig rapport. Följande är en sammanfattning av denna rapport. Citaten är hämtade ur Birgitta Lagerlunds text. 2. m etod En lista sammanställdes för utskick av enkäter via mail samt i några fall per post. Listan baserades på inköpsföreningens medlemslista, k k v-b : s medlemsförteckning samt lokal personkännedom. Kriterierna var helt eller delvis boende på platsen och helt eller delvis kulturellt verksamma. Enkäten omfattade bland annat bakgrundsfrågor om ålder och kön. En modifierad form av swot-analys tillämpades för att få en bild av deltagarnas syn på platsen och dess framtid. Deltagarna ombads göra en skattning av de egna inkomsterna, baserade på dels kulturverksamhet, dels andra inkomstkällor. Enkäten kunde besvaras via mail. Den kunde också lämnas anonymt i brevlåda, eller skickas in per post. En påminnelse skickades ut inför deadline. Ekonomiutredningens enkätfrågor finns att läsa på Enkäterna kompletterades i några fall med fördjupande intervjuer. 3. i n kom na sva r Enkäten tillställdes 146 personer. Av dem svarade 51 personer eller 34 %. Av de svarande är 42 personer helårsboende och 9 delårsboende. Av sändlistans 146 personer var 92 kvinnor och 54 män. Av de 51 som svarade var 32 kvinnor och 17 män. 4. r esultat När det gäller ålder och utbildning är de flesta i materialet medelålders. I gruppen år återfinns sålunda 44 %. I åldersgruppen ovanför återfinns pensionärer, de flesta verksamma konstnärer, och gruppen som helhet utgör 37 %. De yngre utgör 19 %, men det är å andra sidan bland dem som de senast inflyttade återfinns. Av dem som svarat på enkäten har 70 % högskoleutbildning. De flesta har dessutom vidareutbildning inom sitt kulturella 12 kultursystem bottna gerlesborg

13 område. Utredarens kommentar till ovanstående är att indelningen av ålderskategorierna borde ha varit snävare. Nu slogs till exempel alla yngre ihop i gruppen år. Modifierad SWOT-analys. För att få en bakgrund till den ekonomiska omsättningen gjordes inom ramen för utredningen en modifierad swot-analys. swot-analys är ett sätt att steg för steg skaffa en bild av ett företags eller en organisations styrkor och svagheter, möjligheter och hot (på engelska Strengths, Weaknesses, Options, Threats). swot-analysen kan sedan ligga till grund för en handlingsplan med målet att stärka, utveckla och förbättra verksamheten. Analysen redovisas längre fram i en sammanfattning av utvärderingarnas resultat, och då i en jämförelse med en tidigare genomförd swot-analys i trakten. Birgitta Lagerlund frågade också efter det bästa som kunde hända med platsens utveckling, och sammanlagt 62 förslag lämnades in. Ett kulturhus eller kulturcentrum i Bottna Gerlesborg, med lokal, nationell och internationell räckvidd menar 65 % vore det optimala för framtiden. Man föreslår ett centrum för mötet mellan konst, kultur och ekologisk hållbarhet, där samband och gränsöverskridande möten kunde synliggöras för besökaren. Bättre boendemöjligheter och ökad inflyttning av yngre skulle också lyfta området enligt svaren, liksom bättre kollektivtrafik och cykelbanor. Som svar på frågan vad det värsta som kunde hända Bottna/Gerlesborgsområdet återkommer det man kallar kommersiell exploatering, natur- och samhällskatastrofer samt att Gerlesborgsskolan och/eller k k v-b skulle tvingas lägga ner eller flytta. Utflyttning av kolleger och ingen motsvarande inflyttning är ytterligare svar. På andra plats kommer»ingen samverkan«och»att förstudiens resultat inte genomförs«.»det finns också ett stort socialt kapital och en stark vilja och förmåga till samverkan. Ett exempel är Bottna kulturfestival, som från början arrangerades av ett fåtal personer, men nu i utvidgad lokal samverkan. Såväl form som innehåll och mål utvecklas hade festivalen besökare och omsatte cirka kr räknar man med ett besökstal på och en omsättning på minst «v e r ksa m h et och försörjning Bottna/Gerlesborgsområdet är ett av de konstnärstätaste i landet i förhållande till antalet invånare. De flesta uppger i enkäter att de inte kan leva enbart av sin konstnärliga verksamhet. För att försörja sig har de allra flesta, drygt 82 %, ett eller flera andra arbeten vid sidan om sina konstnärliga/kulturella verksamheter. Ett annat arbete kan också utgöra den enda egentliga inkomstkällan. Den vanligaste andra försörjningskällan är någon form av pedagogiskt arbete, därefter kommer byggnadsarbete och personlig assistent. Här bör noteras att bland dem som uppger pedagogisk verksamhet för annan inkomst förekommer konstnärer med pedagogisk påbyggnad, vilket i materialet borde stå som kulturell verksamhet, något som inte framkommer i diagrammet. Se bilaga. ekonomiutredning 13

14 »Här bor flest kulturutövare i förhållande till invånarantal i landet, men det finns ingen arena där de kan visa upp sina kompetenser.«omsät t n i ng i k ronor av konst nä r l ig / k ult u r ell och a n na n v e r ksa m h et Av materialets 51 personer svarade 39, samtliga kulturarbetare, på frågan om uppskattad omsättning per år, medan 12 personer inte ville, eller kunde, svara med summor. Uppgivna siffror visar många med låg och några få med förhållandevis hög omsättning. De 39 som svarade omsätter tillsammans cirka kronor på konstnärlig eller kulturell verksamhet. Från andra inkomstkällor av arbete uppger 22 av de tillfrågade en omsättning på tillsammans kronor. Också här har många en låg eller medelhög inkomst, medan ett fåtal har högre. De 39 kulturarbetarna omsätter således kronor. Gerlesborgsskolans årliga omsättning ligger på 17,5 miljoner, medan k k v-b omsätter 2,2 miljoner och skolans elever bidrar med drygt 2 miljoner. Beräkningen är i det senare fallet gjord på basis av summan av antalet årselevers studielån. Resultatet av utredningen, baserat på 39 av 146 kulturaktörers egna skattningar av årlig omsättning i snitt, blir att kultursystem Bottna Gerlesborg årligen omsätter kronor. Men i realiteten borde omsättningen ligga betydligt högre eftersom kultursystemet enligt listan omfattar 146 personer. En extrapolering av summan, dvs. en hypotetisk beräkning av den totala omsättningen i systemet för konstnärlig/kulturell verksamhet skulle bli kronor samt omsättning av annan verksamhet kronor. Sammanlagt omsätter systemets fria aktörer då cirka kronor och den totala omsättningen för kultursystem Bottna Gerlesborg skulle bli cirka 53 miljoner kronor. Se ekonomiutredningens bilaga med diagram på h u r se r be r edsk a pe n u t för t illvä x t? va d a nge r m a n för v illkor för at t satsa stör r e? 41 % av de 51 personer som svarade på enkäten anger att man vill göra sin konstnärliga/ kulturella verksamhet till huvudkälla för sin inkomst. Förutsättningarna för att göra det är hos nästan samtliga mera kunskap om marknadsföring och framför allt hjälp med marknadsföring. På andra plats kom en fysisk lokal för samverkan, en öppen mötesplats i Bottna Gerlesborg.»Det är en konst i sig att sälja, och det är långt ifrån alla som har de egenskaper som fordras. En del konstnärer varken kan eller vill befatta sig med en mer kommersiell marknad, som dessutom är bland den tuffaste som finns. Att önskemålet om mer hjälp med marknadsföring är det mest angivna behovet är därför inte förvånande.«14 kultursystem bottna gerlesborg

15 Anette Zeilon De nyanlända (detalj) Lisa Larsdotter Pettersson Varg-Asyl Mats Nordlund Replik Nike Nilsson Landskapet i landskapet Catharina Göransson Thorild i skogen Birgitta Eriksson Fast De som reser och de som stannar kvar Carina Paulsson Var så god och sitt Bottna Land Art Foto: överst t. v. Alma Nordlund-Thörn, övriga Mats Nordlund

16 c Ingrid Lindberg, A refugee for tormented souls. Foto: Mats Nordlund Tomas Niklasson, Trappa (detalj). Foto Tomas Niklasson Catharina Göransson, Handarbetet lyfter om natten. Foto: Tomas Eriksson 16 kultursystem bottna Bottna gerlesborg Land Art 2008

17 II. Lokaliseringsutredning Utredare: Conny Jerer 1. uppdr ag Att genomföra en lokaliseringsutredning med syftet att inventera möjliga platser för ombyggnad respektive nybyggnad av lokal med funktionen av kulturkontor i Bottna Gerlesborg. Till uppdraget fogades att inhämta aktörernas behov även av andra lokaler. Det övergripande målet var att skapa förutsättningar för att stärka kultursystemets profil och attraktion samt att ge ökad tillväxt. Lokaliseringen skulle ha omedelbar eller nästintill anknytning till»stråket«, det vill säga besöksstråket från Gerlesborgsskolan via Konsthallen, Konstnärernas Kollektivverkstad och vidare på den gamla byvägen förbi Galleri 1:18, Botnik Studios till Skärholmens vandrarhem och sedan riksvägen till Brygge. Huvudfrågorna var följande. Befintlig bebyggelse skulle om möjligt tillvaratas liksom eventuella överloppsbyggnader i trakten. Tillgänglighet var en förutsättning, lokalen skulle lätt kunna nås till fots, med bil och dessutom helst kollektivt. Lokalen skulle ligga klimatskyddat, gärna i solvarmt läläge. Vidare var synligheten för besökare i området ett krav. Markförhållandena skulle vara byggbara utan krav på vare sig bergsprängning eller pålning. Markytan måste förslå för byggnadens krav samt tillgodose täckning av parkeringsbehov, festivalarea samt utbyggnadsmöjligheter. Föreliggande text baserar sig på det underlag som tagits fram inom lokaliseringsutredningen. Utredningen kompletteras i februari 2009, vilket redovisas separat under våren på Citaten i texten nedan är av Conny Jerer. 2. m etod Arbetet genomfördes dels genom kartstudier och platsbesök, dels genom intervjuer med lokalbefolkning, näringsidkare m. fl. Ett upprop gjordes angående övriga lokalbehov i kultursystemet via nätverket Kultursamverkan Bottna Gerlesborg, där också inköpsföreningen ingår. 3. r esultat Resultat av inventering av önskemål om lokalmässig förstärkning av kultursystemet (listan är en sammanställning av inkomna svar från enskilda aktörer): Mindre mötesrum som vid behov kan dubbleras Nätverkstad med mediateknik, arbetsplatser och kurser Café med godkänt kök och möjlighet att servera cirka 50 personer Mysrum med stor öppen spis Stort kök i anslutning till rökeri, stenugnsbageri, restaurang, pub Reception för området sommartid, duschar Butikslokal året runt för inköpsföreningen lokaliseringsutredning 17

18 Lägenheter för uthyrning Ett marknadstorg och parkeringsplatser Scenkonst: liten studio och dansscen 30 kvm Större studio 70 kvm och dansscen Hus för multianvändning: konst, konsert (150 sittande), film, dans, gympa, badminton Resultat av inventering av befintliga lokaler med delvis allmänna funktioner utmed eller i anslutning till Stråket: G2:1: stensalen, lilla galleriet, café Olivia, båtverkstad, k k v-b (verkstäder, kök, kontor, öppna längan, smedja, stengård m. m.) Gerlesborgsskolan: restaurang, samlingssal, galleri, ateljéer, konsthall m. m. Hogane skola: skolsalar, gymnastiksal, utrustat kök m. m. Bottna sockenstuga: skolsal, utrustat kök Skärholmens vandrarhem: övernattningsrum, mötesrum, utrustat kök Samt privata ateljéer, som också kan ha funktionen av mötesrum: Skärkälls lada, ateljebengtson, Galleri 1:18, Botnik Studios, ateljélada Svenneby, Bohusläns ByggnadsCultur Svenneby Resultat av inventering av befintliga byggnader att ta tillvara: En viktig utgångspunkt för lokaliseringsutredningen har varit att inventera traktens befintliga byggnader, typ lador, magasin osv., vilka står oanvända och saknar funktion, dvs. byggnader som kulturhistoriskt kallas överloppsbyggnader. Det finns flera skäl till att undersöka befintlig bebyggelse i ett resursperspektiv: äldre bebyggelse är ofta förlagd välbetänkt med tanke på såväl landskapsbild som klimatförutsättningar man tillvaratar en redan byggd resurs man bygger vidare på en tradition; kanske ett kulturarv. Ovan beskrivna inventeringar tjänar som bakgrundsteckning inför undersökningen av tänkbara lokaliseringar av rum för kulturkontorets behov. a. r esultat av i n v e n t e r i ng av befintlig a byggna de r i n k lusi v e öv e r loppsbyggna de r i om r å det, u ta n i n bör des pr ior i t e r i ng Siffrorna inom parentes svarar mot kartbilden på omslagets främre insida. Fastigheten Gerlesborg 2:1, utrymmen i anslutning till stensalen (5) samt barackerna. Fastighetsägare g 2:1 ek.för. (4) Skärholmens vandrarhem. Fastighetsägare: Svea Arvidsson Tommy Hansson (6) Prästgården i Hogslätt. Fastighetsägare: Svenska Kyrkan. Fastigheten till salu (2) Ladan i Skärholmen. Fastighetsägare: Svea Arvidsson Tommy Hansson Magasinen i Gerlesborg. Fastighetsägare: Ingemar Hansson (1) Hunnebo gamla Folkets Hus, Hunnebostrand. Fastighetsägare: Sotenäs kommun. 18 kultursystem bottna gerlesborg

19 Magasinen i Gerlesborg, lokaliseringsutredningens första prioritet. Foto: Conny Jerere lokaliseringsutredning 19

20 b. r esultat av i n v e n t e r i ng av byggba r m a r k för et t k ult u r kon tor, u ta n i n bör des pr ior i t e r i ng : Siffran inom parentes svarar mot kartbilden på omslagets främre insida. Hogslätt, marken nedanför skolans ateljéer Samfällighetsmark i Bräcke (3) Mark vid Gerlesborgsskolan Samfälligt ägd mark vid Gerlesborgsskolan Uppbyggnadsområde/utvecklingsområde i Bräcke, ägare Ingemar Hansson Skärholmens Övergård med fastighetsägare: Emil Olofsson Samfälligt ägd mark i Skärholmen»En lokalisering av kulturkontoret på obebyggd mark i form av en nybyggnad ger naturligtvis en frihet i både arkitektur, planlösning och funktion samtidigt kan myndigheterna kräva planutredning, krav på ava-lösningar, trafiklösningar m. m., som dels kan fördyra projektet, dels fördröja det.«4. sa m m a n fat t n i ng Första prioritet ger Conny Jerer åt Gerlesborgsmagasinen: Utredaren konstaterar att magasinsbyggnaderna i Gerlesborg utan problem skulle rymma alla de lokalönskemål som utredningen fångat upp. Utrymme för övernattningar och en reception för besökare bidrar till att ge en ekonomiskt självbärande verksamhet, i samverkan med Gerlesborgsskolan och andra aktörer i området. Eftersom byggnaderna är utpekade som varande av riksintresse ur kulturmiljösynpunkt kan det finnas möjligheter till ekonomiskt stöd via Länsstyrelsen utifall att byggnaderna tas om hand med respekt för byggnadstradition och kulturarv. Problemet med ovanstående prioritet är att nuvarande ägaren inte är intresserad av att avyttra. Dessutom är kostnaderna stora. Med hänvisning till byggnadernas unika och mäktiga profil och deras kulturhistoriska värde, deras läge på en osedvanligt naturskön samt kulturhistoriskt intressant plats föreslår Conny Jerer att kommunen undersöker juridiska förutsättningar för en expropriering, en lång och komplicerad process som kräver regeringens tillstånd, men som han menar vore oförsvarlig att avstå från. Ett alternativ vore att upprätta en fördjupad översiktsplan för området Svenneby Bottna Gerlesborg med uppföljande detaljplan/er.»detta är som vi vet dock en lång planeringsprocess. Snabbaste förfarandet torde vara att upprätta områdesbestämmelser enbart för Gerlesborgs gård med rivningsförbud och exteriöra skyddsbestämmelser, en plan som senare kan infogas i en fördjupad översiktsplan och detaljplan.«andra prioritet ger Conny Jerer en ombyggnad och/eller tillbyggnad på fastigheten g 2 :1. Här bygger man vidare på en redan etablerad samlingsplats och verksamhet: 20 kultursystem bottna gerlesborg

Opte map of the web IT - UTREDNING. av Ingrid Lindberg 2009. På uppdrag av: Förstudien kultursystem med kulturkontor BottnaGerlesborg

Opte map of the web IT - UTREDNING. av Ingrid Lindberg 2009. På uppdrag av: Förstudien kultursystem med kulturkontor BottnaGerlesborg Opte map of the web IT - UTREDNING av Ingrid Lindberg 2009 På uppdrag av: Förstudien kultursystem med kulturkontor BottnaGerlesborg Innehåll: I. Inledning II. Gemensam IT-satsning en mediaverkstad? III.

Läs mer

BILAGA 3: KULTURSYSTEMETS IT-BEHOV - EN UNDERSÖKNING

BILAGA 3: KULTURSYSTEMETS IT-BEHOV - EN UNDERSÖKNING BILAGA 3: KULTURSYSTEMETS IT-BEHOV - EN UNDERSÖKNING IT Enkät svarsresultat Den 11 november 2008 skickades en IT enkät ut till 146 e-post adresser. Av dessa studsade 5. Av 141 svarade så 50 st. Det ger

Läs mer

Gävle Kulturhus

Gävle Kulturhus 2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Faktablad KKV och SITE bildar det gemensamma Konsthuset. I Teliastaden, Farsta

Faktablad KKV och SITE bildar det gemensamma Konsthuset. I Teliastaden, Farsta Faktablad 2017-03-27 KKV och SITE bildar det gemensamma Konsthuset I Teliastaden, Farsta 1 Konsthuset - Framtida verksamhet Konsthuset (arbetsnamn) SITE och KKV har under flera år arbetat med en konstnärlig

Läs mer

UTREDNING EKONOMI MM inom Förstudien för Kultursystem Bottna / Gerlesborg.

UTREDNING EKONOMI MM inom Förstudien för Kultursystem Bottna / Gerlesborg. UTREDNING EKONOMI MM inom Förstudien för Kultursystem Bottna / Gerlesborg. Mitt uppdrag var att försöka ta reda på hur mycket det geografiskt lilla område som kultursystemet omfattar, omsätter i reda pengar,

Läs mer

Ideell kultur i Salas remissvar på den 14/ föreslagna lokala kulturplanen

Ideell kultur i Salas remissvar på den 14/ föreslagna lokala kulturplanen Ideell kultur i Salas remissvar på den 14/8 2013 föreslagna lokala kulturplanen Övergripande synpunkter Ideell kultur i Sala tycker att det är mycket bra att en kulturplan arbetas fram. Vi har läst förslaget

Läs mer

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Skulpturpark Hunnebostrand Projektpresentation 2011-04-28

Skulpturpark Hunnebostrand Projektpresentation 2011-04-28 Skulpturpark Hunnebostrand Projektpresentation 2011-04-28 bakgrund 3D visualisering baserad på ritningar från PEAB s och Sotenäsbostäders hemsidor Vy från norr Vy från sjösidan Vy från Norra hamnens

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet

Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens

Läs mer

Västra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan

Västra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan Västra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan Inbjudan Västra Götalandsregionen bjuder in enskilda kulturaktörer, föreningar och nätverk som arbetar med att stärka den lokala

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Förvaltningen föreslår att den årliga redovisningen till kulturnämnden införlivas i handlingsplanerna utifrån Kulturprogrammet framöver,

Förvaltningen föreslår att den årliga redovisningen till kulturnämnden införlivas i handlingsplanerna utifrån Kulturprogrammet framöver, Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-06-01 Diarienummer 1039/13 Göteborgs stadsmuseum Cornelia Lönnroth Telefon: 031-368 36 09 E-post: cornelia.lonnroth@kultur.goteborg.se Återremiss: Kompletterande uppdrag

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Strategi. Kulturstrategi

Strategi. Kulturstrategi Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post.

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post. Projektplan - del 2 LEADER Ranrike Norra Bohuslän Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad

Läs mer

Till Västra Götalandsregionen 1 mars 2010 från arbetsgruppen för kultursystem BottnaGerlesborg. kultursystem.nu. BottnaGerlesborg 2010-12

Till Västra Götalandsregionen 1 mars 2010 från arbetsgruppen för kultursystem BottnaGerlesborg. kultursystem.nu. BottnaGerlesborg 2010-12 1 Till Västra Götalandsregionen 1 mars 2010 från arbetsgruppen för kultursystem BottnaGerlesborg kultursystem.nu BottnaGerlesborg 2010-12 2 Bakgrund Kultursystem BottnaGerlesborg är namnet på det initiativ,

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Kulturplan Kronoberg 2011

Kulturplan Kronoberg 2011 2011-03-14 Kulturplan Kronoberg 2011 Nulägesbeskrivning och utvecklingsområden Kommun Kulturnämnd: Nej, annat: Kommunstyrelsen Kvinnor: 3 antal Män: 8 antal 11 sammanlagt Kulturplan/ kulturstrategi: Antagen

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Antirasistiska Filmdagar 2015 - en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter

Antirasistiska Filmdagar 2015 - en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter Antirasistiska Filmdagar 2015 - en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter Antirasistiska Filmdagar är en årligen återkommande filmfestival med fokus på mänskliga rättigheter. Vi arrangerar

Läs mer

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Kulturnämndens verksamhetsplan 2018

Kulturnämndens verksamhetsplan 2018 1 Kulturnämndens verksamhetsplan Säffle kommun -10-25 --------------------------------------- Katarina Kristoffersson, kulturchef 2 Innehåll Innehåll... 2 Verksamheten i huvuddrag... 3 Övergripande mål

Läs mer

Cultural Planning på Tjörn. Möjligheternas ö

Cultural Planning på Tjörn. Möjligheternas ö Cultural Planning på Tjörn Tjörns Kommun Ligger på en ö ca en timme norr om Göteborg 15 000 invånare vintertid, 40 000 invånare sommartid Åldrande befolkning Många företagare (1800 företag) Ca hälften

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan Kulturen i Bohusläns hjärta Förslag till kulturplan 2016-2020 Alla förvaltningar är med i arbetet Arbetsgrupper: Barn- och utbildning Regionteater väst/bohusläns museum Socialtjänsten/Avd Kultur Samhällsbyggnad/Avd

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

K O RT V E R S I O N

K O RT V E R S I O N KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur

Läs mer

Levande lokala centrum

Levande lokala centrum Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Sida 1 (6) 2016-06-27 Handläggare Ulf Adaktusson Telefon: 29808 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kulturplan

Kulturplan Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västra Götalandsregionen avseende kulturverksamhet 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västra Götalandsregionen avseende kulturverksamhet 2010 1(2) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västra Götalandsregionen avseende kulturverksamhet 2010 Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västra Götalandsregionen (VGR) vill gemensamt

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Textilkonst och Sportvagnsträff Kulturcheckens namn Roland Haraldsson Sökande (Namn/Förening) 520612-5717

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Sammanställning av förslag vid lokalt kulturting

Sammanställning av förslag vid lokalt kulturting 2017-04-13 1 [5] Sammanställning av förslag vid lokalt kulturting Den 24 november kallade kulturförvaltningen i Gislaveds kommun till lokalt kulturting i Glashuset. De närvarande delades in i olika grupper

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Kulturenheten Swot-analys 2016-19

Kulturenheten Swot-analys 2016-19 Kulturkontoret Kulturnämnd 2015-03-27 Sid 1 Kulturenheten Swot-analys 2016-19 2015-03-27 Sid 2 2015-03-27 Sid 3 Styrkor 400.000 besök kulturkvarteret Brett, kvalitativt utbud av aktiviteter och evenemang

Läs mer

BARKARBYSTADEN LIVET MELLAN HUSEN

BARKARBYSTADEN LIVET MELLAN HUSEN BARKARBYSTADEN LIVET MELLAN HUSEN Kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen i den pågående samhällsplaneringen 2017-10-06 FSKF nätverket för kulturchefer LIVET MELLAN HUSEN Platsen och målbilden I den

Läs mer

VÄRDET AV SOCIAL INNOVATION EN MODELL FÖR VERIFIERING OCH VISUALISERING

VÄRDET AV SOCIAL INNOVATION EN MODELL FÖR VERIFIERING OCH VISUALISERING VÄRDET AV SOCIAL INNOVATION EN MODELL FÖR VERIFIERING OCH VISUALISERING lokal nivå regional nivå organisationer och samhälle på regional nivå? Exempel på hur värdena till höger kan identifieras: samhälle

Läs mer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Kultursamverkansmodellen så funkar den! Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom

Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom 1 (11) Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014, dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader Utvärdering Bygd och stad i balans Leader 1 Innehåll Utvärdering... 1 Bygd och stad i balans Leader... 1 Bakgrund... 3 Metod... 3 Stärkt attraktivitet - fastighetsvärden... 4 Ortsvandringar... 4 Växtplatser...

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:

Läs mer

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Inledning Under hösten 2015 har länsgrupperna haft chansen att diskutera det informations- och diskussionsmaterial om Kulturskolans uppdrag som styrelsen

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer