Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2016 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning Dejour klo 8-20 ( )

Transkript

1 K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning Dejour klo 8-20 ( ) K-LANTBRUK

2 Nyheter 2016 Trym... s. 28 Bäst avkastande av korn som är tidigare än Brage. Tål sura jordar. Fabiola... s radigt nyhetskorn som föreslås bli maltkorn. Avetron... s. 34 Tidig och tunnskalig nyhetshavre speciellt för kreat.gårdarnas behov Avanti... s. 35 Sen grynhavre, upp till 10% bättre avkastning än Belinda SU Performer och SU Cossani... s. 49 Nya TurboHybrid 2.0 hybridrågsorter för prod. av kvalitetsråg Dankowskie Agat... s. 49 Ny, bra avkastande populationsråg Gårdens Egna Vallfröblandning... s. 68 Fråga efter gårdsvis skräddarsytt alternativ av din försäljare! Täck- och Fånggrödor...s. 73 K-lantbrukets anvisningar och rekommendationer för utförande av Miljöersättningens åtgärder AgLeader precisionsodlingsmetoder...s. 88 Precision och automation i gårdens alla arbetsskeden YaraMila Y s. 93 Nytt svavelhaltigt NPK-gödselmedel för vårsädens gödsling YaraMila NK3... s. 93 Nytt, spårämnen innehållande NK-gödselmedel spec. för kreat.gårdarnas behov YaraVita Mancozin... s. 96 Nytt bladgödselmedel för att trygga stråsädens och vallarnas spårämnesåtkomst ExpressGold... s. 103 Nya generationens, brett verkande SX preparat för ogräsbekämpning i höst- och vårsäd Mobius FX... s. 133 Nytt sjukdomsbekämpningspaket för stråsäd. Tre verksamma ämnen, bl.a. strobin och rikligt med starka triazoler Innehållet i guiden utan förbindelse. Det ges inga garantier för guidens exakthet eller pålitlighet och man garanterar uttryckligen inte dess lämplighet för ett visst ändamål. Kunden är själv skyldig att kontrollera produktinformationen från tillverkarens anvisningar och jordbrukets stödanvisningar. Vi förbehåller oss rätten att ändra på detta dokument utan särskild anmälan. 2

3 INLEDNING Målsättningen är ett produktivitetsskutt till en bättre lönsamhet I den allmänna diskussionen har man under slutet av året återkommande talat om 5 procents produktivitetsskutt, var och en på sitt håll genom att skära ned och spara eller genom att effektivera nuvarande funktioner. Samma produktivitetsökning behöver vi också inom jordbruksnäringen. Metoderna kommer vi säkert att hitta från bägge grupper, såväl från en förnuftig kostnadsstruktur som från en topptrimmad produktion. Vi i Finland kan inte påverka väderförhållanden eller världsmarknadspriser. Vi bör enbart kunna anpassa vår egen produktion till förhållanden och marknadslägen som för tillfället råder. Vid effektivering av produktionen är kalkylatorn och produktionsplanen goda hjälpmedel. Det är orsak att uppfölja resultaten av gjorda beslut och att utvärdera framtiden. På basen av dem bör man dra slutsatser för att styra den egna verksamheten. Genom att enbart spara på insatser kan vi inte förbättra lönsamheten. Finsk produktion och kostnadsstruktur samt finskt arbete tål inte ekonomisk granskning i en extensiv odling. Däremot är produktivitetens förbättring möjlig eftersom man på många gårdar uppnår upp till dubbelt större skördar än medeltalet såväl inom vallfoder- som spannmålsodlingen. Kunde allt flera gårdar uppnå höga skördar genom att satsa på produktionen, genom att byta sorter eller genom att försöka odla nya odlingsväxter? Ur den här odlingsguiden hittar du våra beprövade lösningar såväl vad gäller sorter och växtskydd som för dig planerade odlingsprogram. Odlingsprogrammet är av K-lantbruk erbjuden betjäningshelhet för den finska odlaren Odlingsguiden har publicerats sedan år Välkommen för att planera anskaffningar tillsammans med vår betjänande och sakkunniga personal. K-LANTBRUK 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENLIGT BRUKSÄNDAMÅL Spannmålshandel och Odlingskontrakt...8 Effektivering av odlingsteknik...11 Kornets Odlingsprogram...24 Havrens Odlingsprogram...31 Vårvetets Odlingsprogram...37 Höstsädens Odlingsprogram...43 Rybsens och rapsens Odlingsprogram...51 Höstoljeväxternas Odlingsprogram...57 Foderväxter, viltåkerutsäden och ärter...60 Vallens Odlingsprogram...62 Vallensilering...74 Potatisens Odlingsprogram...76 Gödsling och jordförbättring...80 Bladgödselmedel...96 Nyttig växtskyddsinformation... 98, 172 Växtskyddets övriga produkter... 99, 168 Betningsmedel Ogräsbekämpning Bekämpning av gräsartade ogräs Bekämpning av ogräs i vall Kvickrotsbekämpning Växtregulatorer Bekämpning av växtsjukdomar Bekämpning av skadeinsekter Specialväxternas växtskydd Potatisens växtskydd Snabbtabeller för växtskydd K-lantbruksaffärerna

5 ALFABETISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Acrobat WG Affärer och Odlingsprogramkiosker Ag Leader precisionsodlingsmetoder Alfabetisk innehållsförteckning All Clear Extra -spruttvätt Ally 50 ST Alsikeklöver Ariane S Aurea Cl rybs Avanti foder- och livsmedelshavre Avaunt Avetron foder- och livsmedelshavre Banjo Forte Basagran M Basagran SG Baytan I Baytan Universal Bekämpning av växtsjukdomar i stråsäd Bekämpningströsklar Besprutningstidpunkter Betningsmedelstabell och oljeväxternas sjukdomseffekttabell Bettina foder- och livsmedelshavre Bilder på ogräs Biscaya OD Bjarne kvarn- och fodervete Bladgödselmedlens produktförteckning Brage flerradigt stärkelse- och foderkorn Broadway Butisan S Butisan Top Cantor Cerone Ceylon höstvete Clamox Clearfield produktionsmetod Comet Pro Consento Cycocel Dankowskie Agat råg Delad kvävegiva Demonstrant kvarn- och fodervete DK 7130 CL hybridvårraps DK Imistar CL hybridhöstraps Effekttabell för ogräs i spannmål Effekttabell för ogräspreparat för vall Effekttabell för sjukdomspreparat Effekttabell, ogräspreparat för specialväxter Engelskt rajgräs Ensileringsmedel Envision Epok 600 EC Express 50 SX Express Gold Fabiola 2-radigt korn Fenix Foderväxter och viltväxtutsäde Formulat Fosforgödsling Förebyggande av resistensbildning Förord... 3 Galera Glyfotabell Gratil Gödselmedlens maximimängder Gödselmedlens produktförteckning Hardi och K-Agro markeringsskum Havrens Odlingsprogram Havrens Odlingsprogramförsök Havrens officiella sortförsök Höstkornets odlingstekniska försök Höstkornets officiella sortförsök Höstoljeväxternas Odlingsprogram Höstoljeväxternas växtskydd Höstsädens Odlingsprogram Höstsädens växtskydd Höstvetets Odlingsprogram Höstvetets officiella sortförsök K-LANTBRUK 5

6 ALFABETISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Infinito Ingrid ärt Innehållsförteckning områdesvis... 4 Inplastningsfilm Italienskt rajgräs Jordförbättringskalk och slagg Juventus K-lantbrukets försöksgård K-MCPA K-TRIO Kaliumbruksmängder Kalkningens grunder Karita ärt Kestac 50 EC Kornets Odlingsprogram Kornets Odlingsprogramförsök Kornets officiella sortförsök Krabat kvarn- och fodervete Kvalitetens betydelse för slutproduktens prissättning Kvävegödselmedlens jämförelse Kvävegödselmedlens maximimängder Largo höstrybs Leimay Majong hybridraps Marika foder- och livsmedelshavre Mascara höstraps Mavrik 2F Minneslista för och tolkning av klorofyllhaltsmätning Mirador Mobius FX Monitor Munstyckens urvalstabell Mustang Forte Nyheter... 2 Näringsämnen i kreatursgödsel Näringsämnens betydelse för växten Odling av täck- och fånggrödor Odlingskontrakt... 8 Odlingsprogram-fästmedel Odlingszonkarta Penncozeb Perfekthion Persisk klöver Pilot Ultra Potatisens Odlingsprogram Potatisens växtstadier Primus Prosaro Puma Extra Puntari kvarn- och fodervete Racumin Pasta Ragna flerradigt stärkelse- och foderkorn Ranman TOP Rapsens odlingstekniska försök Reetta populationsråg Reglone Ringsaker foderhavre Rokka ärt Roundup Max Roundup Max bruksmängder för olika växter Rundbalsnät Rybsens och rapsens Odlingsprogram Rybsens och rapsens officiella sortförsök Rybsens och rapsens växtskydd Rybsens och rapsens växtstadier Rågens och hybridrågens Odlingsprogram Rödklöver och övriga vallbaljväxter Rörsvingel Sekator Senkor SC Signum Skydd Skördens uppskattning med hjälp av skördekomponenter Snabbtabell för bondböna Snabbtabell för bär

7 ALFABETISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Snabbtabell för kummin Snabbtabell för morot Snabbtabell för ärt Sportak EW Sprutans tvättanvisningar Starane Starane XL Stomp Stratos Ultra Stråsädens växtstadier Stukplast SU Cossani hybridråg SU Performer hybridråg SW Magnifik kvarn- och fodervete SW Mitja 2-radigt stärkelse- och foderkorn SW Petita rybs Swipe Switch Symboler Tabell med allmän information om växtskyddsmedel Tankblandningsanvisningar Tankblandningstabell, potatis Tankblandningstabell, rybs och raps Tankblandningstabell, stråsäd Terpal Timotej Tiril flerradigt korn Titus Tooler Tooler Heavy Trimaxx Trinol kärnbeten Trym flerradigt stärkelse- och foderkorn Turbo Hybrid 2.0 hybridiråg Utsädens såmängdstabell Vallblandningar och symbolförklaringar Vallens Odlingsprogram Vallens växtskydd Vallens växtstadier Vallfröblandningar Vallfrönas universaltabell Vanligaste sjukdomar i korn och vete Vilde flerradigt stärkelse- och foderkorn Vilgott 2-radigt korn Vitklöver Vårvetets Odlingsprogram Vårvetets Odlingsprogramförsök Vårvetets officiella sortförsök Växtsjukdomarnas spridning och bekämpning i stråsäd Växtskadegörarnas resistens Växtskyddsmedlens effektiva användning Westerwoldiskt rajgräs Zebra kvarn- och fodervete Ängssvingel K-LANTBRUK 7

8 SPANNMÅLSHANDEL OCH ODLINGSKONTRAKT Spannmålsmarknadens verksamhetsmiljö förändras med stormsteg Runt om i världen och på EU:s område producerades en stor skörd - redan tredje året å rad. Säreget för skördeperiodens början var en mycket snabb stegring av spannmålens futurkurser i Europa då hettan i juli hotade spannmålsskördens kvantitet och kvalitet. Allt efter att skördeuppgifterna uppdaterades såg man oron vara onödig och futurkurserna sjönk kraftigt. Den totala spannmålsskörden i världen blir igen hög och efter två föregående skördar växer spannmålslagren i världen till de allra största på nästan 30 år. De här utgångspunkterna är orsak att beakta som bakgrundsfakta då man förutspår spannmålsmarknadernas utveckling innevarande skördeår. I Finland var skördeperioden mycket exceptionell jämfört med de senaste åren: på grund av den regniga våren sådde man från april till juni och största delen av skörden bärgades först i oktober. På grund av olika växtförhållanden har spannmålskvaliteterna varit växlande och mycket beror på hur bra åkrarnas vattenhushållning var under den regniga växtperioden. Från många skiften bärgades emellertid kvantitativt goda skördar men de på våren sådda arealerna var mindre än under tidigare år. Därför torde den totala spannmålsskörden stanna på ca 3,7 milj. ton, d.v.s. ca ton lägre än under föregående period. Om man beräknar att spannmålens medelpris är 150 /ton är värdet av utebliven skörd 60 miljoner euro. Så mycket mindre pengar är tillgängliga inom jordbruket under pågående skördeperiod. I Finland tolkade man säsongens spannmålsmarknader och deras möjligheter på annat sätt än i Baltien. Enligt många uppskattningar närmar sig den sammanlagda spannmålsskörden 10 milj. ton i Baltien. Enligt den europeiska spannmålshandelsorganisationen Coceralis uppskattning var Baltiens sammanlagda spannmålsproduktion 5,24 milj. ton år 2007 och år 2015 hade mängden närmelsevis fördubblats. Samtidigt har spannmålsproduktionen i Finland hållits på samma nivå, ca 4 miljoner ton - också vi skulle ha potential att öka produktionen till en nivå på 5 milj. ton enbart genom högre medeltalsskördar och effektivering av åkeranvändningen. För att komma på en nytt tillväxtspår inom hela spannmålssektorn krävs nya verksamhetsmetoder. En enskild stor skillnad mellan Baltien och Finland är utnyttjandet av förhandshandel inom spannmålshandeln. Söder om vårt land binder man spannmålspriser för upp till hälften av skörden före skörd och därmed kan spannmålshandels prisförändringar utnyttjas. Av den här mängden binder man i Finland endast en bråkdel av spannmålspriserna varmed chanserna förblir mindre att utnyttja marknadsförändringarna. Spannmålsmarknaderna i Finland har förändrats starkt under några senaste år. De största förändringarna har inträffat i Egentliga-Finland där den spannmålsförädlande industrins förbrukning har minskat hundratusentals ton. Samtidigt har spannmålsförädlingen byggts ut bl.a. i Sydösterbotten och Päijänne-Tavastland. Landets interna spannmålsström har bytt riktning och samtidigt har spannmålstrafiken ökat speciellt mot Österbotten. Spannmålen från Egentliga-Finland hittar sin bruksplats allt oftare ytterom landets gränser via hamnen i Nådendal. Man bör se spannmålsexporten som ett lika viktigt bruksändamål som den inhemska förbrukningen. Spannmålsexportens värde år 2014 var över 160 milj. euro och ca 15 % av hela livsmedelsexportens värde. I dagens läge bör man förstå hela EU som ett hemmamarknadsområde och tal om export av överproduktion hör historian till. Exportens effektivering kräver dock att hela spannmålskedjan effektiveras för att hundratusentals ton och tusentals billaster kan skeppas ut i världen via begränsad lagerkapacitet. Av den orsaken är en jämn spannmålsström alla aktörers fördel och all spannmål kan inte flyttas under några veckors tid på hösten och våren. Under skördeperioden 2014/15 exporterade man ton spannmål från Finland och till landet importerades enbart dryga ton varav största delen var råg. Finland har således blivit ett spannmålsexporterande land i stället för att vara en nettoimportör. Utnyttja sakkännedomen inom K-lantbrukskedjans spannmålshandel samt det täckande mottagningsnätet både för inhemska leveranser och för export! 8

9 SPANNMÅLSHANDEL OCH ODLINGSKONTRAKT Spannmålsbalansprognos i Finland 2015/16 Vete Råg Havre Korn Sammanlagt Areal, ha Skörd kg/ha Totalskörd, ton Gårdsanv., inkl. utsäde, ton Industriell anv., ton Export-/importuppskattning, ton Källa: Luke och VYR spannm.balansuppsk. 2015/16. Större förändringar är att vänta i talen än vanligt då den bärgade skördemängden blivit klar. Man kan förvänta sig att speciellt havrens och kornets produktionsmängder ökar från ovan nämnda tack vare goda hektarskördar. Spannmålens prisutveckling i Finland Vete Foderkorn Havre Rybs och raps Spannmålspriserna till vänster, oljeväxternas till höger. Källor: Tike och Rautakesko. Kurvorna visar spannmålens grundpriser och beaktar inte den årliga kvalitetsvariationen. Vetets pris utgörs av foder- och kvarnvetets medeltal. K-lantbrukets Kvalitetsspannmålskontrakt - Fyra sätt att administrera prisrisker Målsättningen med kvalitetsspannmålskontrakt är att underlätta skördens marknadsföring och öka hela spannmålskedjans planmässighet. I kontraktet kommer man överens om växtslag och -sort som skall odlas, sortens odlingsareal och avtalsmängden i ton. I kontraktet antecknas också planerat bruksändamål, odlingsmetod och eventuellt önskad leveransplats och - tid. I trebasavtal som tecknas med industrin kan det dessutom finnas egna tilläggsvillkor. Om man önskar kan priserna för kvalitetsspannmålskontraktet bindas på förhand. Möjligheterna för förhandsbestämning varierar spannmålsslagvis och verksamhetsortvis. Termin Ett handelsavtal där man kommer överens om spannmålsslag, leveransplats, mängd, grundpris och leveransperiod. Terminer kan tecknas redan före sådden eller när som helst efter den. Om terminen uppgörs före skörden skall skördens mängdvariation beaktas. Vi rekommenderar att för stråsäd binda högst 2 ton/ha och för oljeväxter högst 1 ton/ha. Vid terminavtal tillämpas kvalitetsprissättning som råder vid tidpunkten för avtalets tecknande. Om skördens kvalitet inte uppfyller minimikvalitetskraven kan partiets bruksändamål förändras. K-LANTBRUK 9

10 SPANNMÅLSHANDEL OCH ODLINGSKONTRAKT Prisrör Vid sidan av det traditionella terminavtalet tecknar vi nu också prisrörsavtal där avtalets grundpris korrigeras upp- eller nedåt om marknadspriset vid leveranstidpunkt har förändrats mera än prisrörets variationsmån. Prisröret är /ton och jämförelsepriset bestäms som ett medeltal av på förhand bestämda inhemska prisnoteringar. För övrigt är avtalet som ett terminavtal. Lagringsavtal Om du behöver pengar men tror att marknadspriset kommer att stiga under perioden, kan du teckna ett lagringsavtal. Därvid betalar vi 70 % av terminpriset för kontraktets teckningstidpunkt som lagringsavtalspris. Spannmålen skall levereras senast till slutet av maj och det slutliga priset är leveransdagens kontanta pris. Från priset avdras en fast ersättning på 8 /ton, mvs 0. Kontant handel Det är fortsättningsvis möjligt att leverera spannmål till leveransdagens pris. Om man inte kommit överens om något annat före leverans tillämpas kontantprishandel. Bekanta dig med spannmålshandelns nya nätsidor: K-lantbrukets teser för skördeperioden Håll reda på dina produktionskostnader -- Bekanta dig med prisbindningsmöjligheterna och utnyttja dem - behärska spannmålens prisrisker -- Så det som marknaderna frågar efter: högklassigt vete, livsmedelshavre, högklassigt korn och oljeväxter -- Stärkelseindustrin är en betydande användare av korn varmed det lönar sig att odla korn speciellt i Österbotten -- Förbered dig på prisförändringar under skördeperioden -- Spannmålens försäljnings- och leveranstid kan skilja sig från varandra periodisera försäljningen och säkerställ ett bra pris i medeltal -- Kontraktsverksamheten försnabbar spannmålsmarknadsfunktionerna -- Följ med spannmålsmarknadsläget och såarealsprognosen då odlingsplanen uppgörs. Planera Termin redan då skördens marknadsföring -- I Egentliga-Finland ligger spannmålsproduktionens tyngdpunkt allt mera på export -- Spannmålens industriella bruk har i allt högre grad flyttat till Sydösterbotten och Tavastland - beakta de här förändringarna vid uppgörande av odlingsplan Prisrör Kontant handel Lagringsavtal 10

11 K-LANTBRUKETS FÖRSÖKSGÅRD Effektivitet i produktionen med undersökta produkter K-lantbrukets försöksgård i Hauho har strävat till att främja lantbruket redan från år Under senaste decennier har man koncentrerat sig på utsädesproduktion och odlingsbefrämjande. Via försöksgården har man i K-lantbrukets representation tagit över 130 nya sorter under gårdens historia. Tack vare sortval har odlingssäkerheten blivit bättre och det märks bl.a. som stråstyrka och sjukdomsresistens. Nya sorter är också bättre avkastande tack vare förbättrat kväveutnyttjande, kornstorlekens och -antalets ökning. Dessutom testar försöksgården samtliga växtskyddsmedel som K-lantbruket säljer enligt internationell testningsstandard GEP (Good Experimental Practice). I Odlingsprogrammen förenas nyhetssorter och växtskyddsmedel varmed odlaren kan vara säker på att receptet fungerar. Produkterna är färdigt testade för dig. Vid undersökningen av vallväxter ligger tyngdpunkten på blandningsförsök, test av rena sorter, växtskydd och utsädesproduktion. I Boskapsfarmprogrammet har man valt bästa sorter och genom att kombinera dem med odlingsåtgärder kan du vara säker på att du för kreaturen effektivt kan producera behövligt foder i förhållande till åkerarealen. Under år 2015 kom följande, av K-lantbruk valda sorter med i den nationella sortförteckningen: SW Birger engelskt rajgräs och SW Hebe vitklöver, Vilgott och Fabiola -tvåradiga korn samt Ceylon höstvete. Förutom de här nyhetssorterna kan du i denna guide bekanta dig med i fjol antagna nyhetssorter Avanti och Avetron -havren samt Trym flerradigt korn. Utbudet av nyhetssorter är för tillfället mångsidigt och betjänar såväl spannmåls- som kreatursgårdar både i södra och norra Finland. K-lantbrukets försöksgård litar på att livsmedelsproduktionen fortsätter i Finland och vill också i fortsättningen stöda valet av producerande produktionsinsatser. Sortbyte till en bättre avkastande och odlingssäker sort som motsvarar produktionsbehovet är det enklaste sättet at satsa på effektivering av produktionen. K-lantbrukets intimare samarbete med traktor- och maskinhandel skapar nya möjligheter också för försöksgårdens framtid. Vi har satsat på tjänsterna för vårt spannmålslaboratorium under år Du kan utnyttja tjänsterna via närmaste K-lantbrukshandel. Vi erbjuder grobarhetsanalyser av odlarens egen skörd, foder- och brödsädsanalyser, bruksändamålsanalyser samt DON-mycotoxinbestämningar. Välkommen för att igen följa med växtperioden 2016 med oss i sociala medier. Kom också ihåg att följa med annonseringen om sommarevenemang! K-LANTBRUK 11

12 ODLINGSPROGRAMMETS KUMPAN Allt högre medeltalsskördar Sari Peltonen, ProAgria Centralernas Förbund En lönsam odling förutsätter förbättring av odlingssäkerheten, ökade skördar, lyckad marknadsföring och behärskande av produktionskostnader. Genom en kalkylering av produktionskostnader kan man ta tag i faktorer där kapitalet är ineffektivt bundet och pengar går till spillo. Jämfört med medeltalet, inverkar en högre skörd och bättre betalning samt lägre fasta kostnader, enligt resultaten för ProAgrias utvecklingsgrupper, mest på resultatet för den bästa fjärdedelen av odlare. Maskinkapacitetens rätta dimensionering är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå ett lönsamt resultat. Sari Peltonen Hektarskördarna borde uppgå till ca kg för att spannmålsproduktionen med dagens pris- och kostnadsförhållanden kan bli lönsam. Skördeökningar kan uppnås genom att göra växtföljden mångsidigare, iståndsätta jorden och vattenhushållningen samt genom att välja nya sorter i odling. Genom att göra odlingen mångsidigare, där det förutom vårsäd ingår höstsådda växter samt olje- och baljväxter, utjämnar man också skörde- och prisrisker. Med en högklassig skörd har man möjlighet att få ett högre pris än medeltalet. I odlingen borde man med samma mängder insatser kunna sträva till allt högre skördar för att de ökande kostnaderna inte "äter upp" resultatet. Kännedomen om och kalkylering av de egna produktionskostnaderna skapar en god grund för odlingens olika beslutsfattandebehov och för att förbättra produktionens lönsamhet. På så sätt tryggas att pengarna räcker till i förändrade situationer. Vårvete, intäkter och kostnader sammanlagt /ha stödintäkter /ha skördeintäkter /ha kostnader /ha Prognos Enda till år 2007 var odlingens intäkter och kostnader relativt jämna men därefter har marknadspriserna börjat variera starkt, liksom också kostnaderna. Kostnaderna har följt spannmålsprisförhöjningarna och stannat på en permanent högre nivå. Källa: ProAgria Lohkotietopankki. euro/ha 12

13 SPANNMÅLENS VÄXTSTADIER OCH ÅTGÄRDER VID RÄTT TIDPUNKT Stråsädens växtstadier #kasvuasteseuranta 0 Groning 00 Torr kärna 01 Kärnan börjar suga vatten 05 Primroten har vuxit ur kärnan 09 Broddskjutning: Groddslidan håller på att tränga upp på ytan 1 Broddens utveckling Första bladet har helt öppnat sig Första bladet har helt öppnat sig Första bladet har helt öppnat sig 2 Bestockning 20 Endast huvudskottet har utvecklats 21 Bestockningens början: 1. sidoskottet har utvecklats sidoskottet synligt 3 Stråskjutning = huvudskottets längdtillväxt noden minst 1 cm ovanför sidoskottets nod noden minst 2 cm ovanför 1. noden 37 Flaggbladet helt synligt men ännu vridet 39 Flaggbladet har helt öppnat sig, tungan synlig 4 Svullnad av flaggbladsslidan 41 Tidigt stadium: flaggbladets slida utvidgas 43 Mellanstadie: Flaggbladets slida utvidgat 47 Flaggbladsslidan är sprucken 49 Axets första skärmfjäll/borst börjar bli synlig 5 Ax-/vippgång 51 Axet/vippan börjar tränga ur slidan % av axet/vippan utvecklad 55 50% av axet/vippan utvecklad 59 Axet/vippan helt ut ur slidan 6 Blomning 61 Blomningen håller på att börja: första ståndarna synliga 65 Full blomning: 50 % av ståndarna synliga 69 Blomningen avslutad: axen har blommat (några torkade ståndare kan synas) 7 Kärnornas utveckling 71 Vattnig kärna: de första kärnorna har uppnått halv slutlig storlek 73 Tidigt mjölkmognadsstadium 75 Mjölkmognadsstadiets mitt: kärnans innehåll mjölklikt, kärnan har uppnått slutlig storlek men är ännu grön 77 Sent mjölkmognadsstadium 8 Kärnornas mognad 83 Påbörjat degstadie 85 Mjukt degstadie: Kärnan spricker med nagel 87 Hårt degstadie: (Gulmognadsstadium) Nageltryck stiger upp tillbaka 89 Full mognad: kärnan hård, svårt att bryta av med tumnagel 9 Övermognad 92 Övermoget: kärnan mycket hård, kan inte brytas med nagel 93 Kärnorna börjar drösa i torrt väder 97 Grödan död och skrumpen K-LANTBRUK 13

14 SPANNMÅLENS VÄXTSTADIER OCH ÅTGÄRDER VID RÄTT TIDPUNKT Vete Korn Havre Höstsäd VÄXTSJUKDOMAR s. 100, Skiften med högt sjukdomstryck: direktsådd, lättbearbetning, x x x x monokultur Mest betydande sjukdomar: blad-, sköldx och brunfläcksjuka, DTR, mjöldagg x x x Rödmögel x x x x Vinterskadesvampar, snömögel x SKADEINSEKTER s Bladlöss x x x Röd och gul vetemygga och kornmygga x Fritfluga x TILLÄGGSGÖDSLING, JORDFÖRBÄTTRING s Spårämnesbladgödselmedel x x x x Extra kväve, skördeökning x x Extra kväve, proteinökning x x Kalkning x x x x OGRÄSBEKÄMPNING s Ogräs x x x x Flyghavre x x Kvickrot, selektiv bekämpning x Kvickrot, bekämpning i stubb x x x x Tistel, fettistel x x x x Åkertistel och fettistel som härdbek. x x x x LIGGVÄXTBEKÄMPNING s Tidigt x x x Sent x x x avkastningsfönster GRONING BRODDSKJUTNING BESTOCKNING STRÅTILLVÄXT 14

15 SPANNMÅLENS VÄXTSTADIER OCH ÅTGÄRDER VID RÄTT TIDPUNKT STRÅTILLVÄXT FLAGGBLADSTADIUM AXGÅNG BLOMNING STUBB K-LANTBRUK 15

16 SKÖRDEKOMPONENTER Skördens uppskattning med hjälp av skördekomponenter Stråsädens skördekomponenter är antalet axförsedda skott/m 2, kärnornas antal i axet och 1000-kornsvikten. Hektarskörd = antal ax (st/m 2 ) X kärnor i axet X 100-kv / 100. Axantalet/m 2 får man genom att räkna individerna på 80 cm av en sårad och multiplicera med 10 om radmellanrummet är det vanliga 12,5 cm. Brodden räknas på en 69 cm lång sträcka och multipliceras med tio om radavståndet är 14,5 cm. Det lönar sig att räkna skördekomponenter från olika håll av skiftet, både på bättre och svagare ställen. Du kan som hjälp använda tusenkornsvikter i medeltal från den här guidens sortförteckning. Beakta att gödsling, växtsjukdomar och skadeinsekter samt väderlek vid tiden för kärnans fyllning inverkar i betydande grad på slutresultatet. Såtäthet (st/m 2 ) 500 Plantor, st/m Skott med ax / brodd 2,2 Axantal, st/m Kärnantal/ax (huvudskott) Kärnantal/ax (sidoskott) kv, g 38 Skörd (kg/ha)* * vid beräkningen har man använt huvud- och sidoskottets kärnantal/ax i medeltal KORN (2R) VÅRVETE Såtäthet (st/m 2 ) 650 Plantor, m Skott med ax / brodd 1 Axantal, m Kärnantal/ax kv, g 35 Skörd (kg/ha) Såtäthet (st/m 2 ) 500 Plantor, m Skott med ax / brodd 1 Axantal, m Kärnantal/ax kv, g 35 Skörd (kg/ha) Källor: Pirjo Peltonen-Sainio, Ari Rajala och Risto T. Seppälä (2005). ABC för stråsädens utveckling och tillväxt. Maa- ja Elintarviketalous 67. Ari Rajala (2007). Muntligt tillkännagivande. HAVRE 16

17 BEKÄMPNING AV OGRÄS Goda skiftesanteckningar gällande åkerns ogräs hjälper att uppgöra växtskyddsplan för nästa säsong. Rätt preparat och dos Anteckna redan under växtperioden och på hösten vid tröskning de mest problematiska och rikligast förekommande ogräsen på skiftet. Kontrollera på våren vilka ogräs håller på att skjuta planta på skiftet och välj bekämpningsmedel som har utmärkt effekt på skiftets vanligaste ogräs. Vid behov skall man göra en tankblandning för problemogräs (t.ex. tistel, fettistel, höstgrodd baldersbrå) Svaga växtförhållanden, överväg användningen av största dos: Preparatet saknar utmärkt effekt på åkerns ogräs Ogräsen är storvuxna Jorden är mullrik Ojämn och svagt konkurrerande gröda Besprutningen har fördröjts, exempelvis p.g.a. olika tider uppkomna ogräs Dåliga växtförhållanden -> långsam tillväxt och ogräsen har tjockt vaxlager Goda växtförhållanden då du kan överväga att minska dosen: Preparatet har utmärkt effekt på åkerns ogräsarter Ogräsen är små med jämn plantuppkomst Ogräsen växer snabbt och de har tunt vaxskikt -> medlen uppsugs effektivt Det har varit varmt, fuktigt och mulet några dagar före besprutning Dåliga behandlingsförhållanden: Stark hetta Låg temperatur Blåsigt väder Starkt solsken Nattfrost Goda behandlingsförhållanden: Temperatur C Hög relativ luftfukt >75% T.ex. tidig morgon Lugnt Jämn och väl konkurrerande stråsädsgröda K-LANTBRUK 17

18 VÄXTSJUKDOMSBEKÄMPNING Bekämpning av växtsjukdomar: Det lönar sig att göra sjukdomsbekämpning med delad giva på direktsådda och lättbearbetade skiften om försommaren har varit regnig och sjukdomarna har tidigt kommit igång från växtresterna. Fläckarnas antal kontrolleras före ogräsbesprutning. Om det på översta bladen av var annan växt finns några sjukdomsfläckar tillsätts i sprutblandningen för ogräs en halv dos sjukdomspreparat av triatzoltyp t.ex. Juventus eller Prosaro. Den egentliga sjukdomsbekämpningen görs senare eftersom det i samband med ogräsbesprutningen givna sjukdomsskyddet inte varar hela sommaren och det värsta sjukdomstrycket börjar först i juli. I flaggblad- eller axskjutningsstadiet garanteras sjukdomsskyddet med en blandning av strobilurin (Comet pro) och triatzol (Prosaro, Juventus). Dosen väljs enligt sjukdomstryck, väderförhållanden och sortens sjukdomskänslighet. Rödmögel: Rödmögel (Fusarium-svampar) bildar giftiga mögeltoxiner i stråsädens ax. Man har satt upp maximigränser, vilka man kontrollerar i spannmålsanalyser, för mögeltoxinhalten i spannmål som skall användas för livsmedelstillverkning. I havre som levereras för livsmedelsbruk får inte finnas DON över 1,75 mg/kg. För övrig livsmedelsspannmål är gränsen 1,25 mg/kg. För spannmål som går till foder har man givit riktvärden. De av rödmöglen producerade mycotoxinerna sänker också kärnornas grobarhet vilket försvårar användningen av eget utsäde. Bekämpning av rödmögel Rödmöglen sprider sig i marken i växtrester och från utsädet. Växtperiodens regniga och fuktiga väder främjar rödmöglets ökning mot slutet av perioden. Bemästrande av mögeltoxinrisken: 1. En mångsidig växtföljd samt inmyllning av växtrester minskar på mängden rödmögel i marken. I växtföljden borde ingå olje-, balj- eller vallväxter för att minska sjukdomstrycket. 2. Användning av betat eller certifierat utsäde förhindrar besmittning av rödmögel som sprids med utsädet. 3. Man kan minska rödmöglets mängd med sjukdomsbekämpning men bekämpningen bör göras i sent skede under stråsädens blomning. Normalt utförs sjukdomsbekämpningen redan i tidigare skede. Vid bekämpning avvänds en hög dos av Prosaro eller Juventus. 4. Spannmålens snabba torkning till under 14 % fukthalt samt sortering minskar antalet mögliga kärnor. Både vid tröskning och förrensning bör man använda tillräckligt stor luftmängd för att få bort de små kärnorna ur skörden. Låt testa spannmålen som skall användas som foder Det lönar sig att låta mögeltoxintesta den egna gårdens foder i K-lantbrukets spannmålslaboratorium. Foder som innehåller mögeltoxiner gör djurens tillväxt långsammare och orsakar produktionsstörningar. 18

19 VÄXTSKYDDSMEDELSRESISTENS Växtskadegörarnas resistens mot bekämpningsmedel Vad innebär resistens? Ogräs, skadeinsekter eller sjukdomsalstrare blir tåliga mot något bekämpningsmedel. Bekämpningen lyckas inte och bekämpningsmedlet utplånar inte målet. Resistens kan uppkomma mot ett verksamt ämne eller grupp av verksamma ämnen som har samma verkningssätt. Resistens kan uppkomma speciellt mot sådana medel vars verkningssätt är mycket snävt och som används upprepade gånger under växtperioden. Varför bör man känna till grupper av verksamma ämnen? De verksamma ämnena tillhör olika kemiska grupper. Grupper av verksamma ämnen inverkar på samma sätt på målet som skall bekämpas, t.ex. förhindrar bildningen av cellväggar hos den sjukdomsförorsakande svampen. Med avseende på förebyggande av resistens bör man mångsidigt använda bekämpningsmedel som tillhör olika grupper av verksamma ämnen. De olika grupperna av verksamma ämnen inverkar på olika sätt varmed man ur det bästa resultatets synpunkt bör kunna hitta rätt grupp av verksamma ämnen. Ogräsbekämpningsmedel Grupp av verksamma ämnen Restriktorer av lipidsyntes ACCase fops och dims ALS-inhibitorer Sulfonylurean och imidazolinoner Syntetiska hormonpreparat "fenoxysyror" Fotosyntesinhibitorer Jordverkande verksamma ämnen Glyfosater Produkter Resistensrisk Riskbemästrande Selektiva kvickrots- och flyghavrepreparat: Puma Extra, Axial, Agil, Select, Swipe Lågdospreparat: Tooler, Express, Ratio, Ally, Primus, Gratil, Logran MCPA, Cantor, Triot, Ariane, Galera, Matrigon, Mustang Forte Senkor, Basagran, Goltix, Reglone Risken medelmåttl., i Central-Europa har man hittat resistenta växter Risken stor om lågdospreparat används separat flera år efter varandra. I Finland har man hittat resistent våtarv. Liten risk, man känner till några fall. Tämligen stor risk. Växtföljd, odlingstekniska metoder Lågdospreparat används separat max. 3-5 år varefter fenoxysyra, som K-Trio eller Starane, tas med Fenoxypreparaten används i blandningar med lågdospreparat eller separat. Planera bekämpningen på förhand för flera år, växla grupper med verksamma ämnen. Stomp, Butisan S Liten risk. Planera bekämpningen på förhand för flera år. Roundup Max, Envision, Ranger Liten. De flesta fallen i odlingsmetoder där glyfosatet är det enda ogräspreparatet (USA, Brasilien). I Estland har resistent flyghavre påträffats. Växtföljd, användning av selektiva verksamma ämnen, odlingstekniska metoder. Odlingsprogrammets recept för bemästrande av resistens vid ogräsbekämpning: 1. året Tooler 2. året Tooler + Starane 3. året Mustang Forte 4. året Tooler + K-Trio #kasvinsuojelu K-LANTBRUK 19

20 FÖREBYGGANDE AV RESISTENS Sjukdomskämpningsmedel Grupp av verksamma ämnen Produkter Resistensrisk Strobiluriner Comet Pro, Acanto, Amistar, Stratego Stor risk om de används utan blandningskumpan. I Mellan-Europa har man t.ex. hittat resistent gråfläcksjuka i vete. DMI-preparat, triazoler DMI-preparat, imidazoler Ditiokarbamater och övriga oklassificerade Prosaro, Bumper (Tilt), Juventus, Menara, Bravo Premium Signum, Sportak, Baytanit, Zardex, Fungazil Dithane, Shirlan, Delan Risken tämligen liten. Liten risk. Odlingsprogrammets recept för bemästrande av resistens vid sjukdomsbekämpning: 1. Man förebygger sjukdomarnas ökning genom växtföljd, bearbetningsåtgärder samt genom att använda sjukdomståliga sorter. 2. Strobiluriner (Comet Pro) används alltid som tankblandning med triatzol (Prosaro, Juventus) 3. Vid sjukdomsbekämpning av specialväxter planerar man bekämpningen för flera år framåt genom att växla mellan preparat ur olika grupper av verksamma ämnen. Bekämpning av skadeinsekter såsom rapsbaggar Grupp av verksamma ämnen Produkter Bekämpningsmål i stråsäd och oljeväxter Organofosfater Perfekthion Bladlöss i stråsäd, kål- och lökflugans larver i grönsaker på friland och i rotfrukter Pyretroider Kestac, Karate, Decis Oljeväxternas jordloppor, bladlöss, rapsbaggar, rapsvivel och kålmal. Bladlöss, fritfluga samt ax- och vetemygga i stråsäd. Resistensrisk Måttlig, används enligt anvisningar 1-2 gånger under växtperioden. Risken stor om flera besprutningar under växtperioden år efter år. Man har observerat pyretroidtåliga rapsbaggar i Finland. Neonikotinoider Biscaya, Mospilan Rapsbaggar och -vivlar i oljeväxter Måttlig, används endast enligt anvisningar 1-2 gånger under växtperioden. Indoxakarb Avaunt Rapsbaggar och -vivlar i oljeväxter Har effekt också mot kålmalens larver. Måttlig, används endast enligt anvisningar 1-2 gånger under växtperioden. Odlingsprogrammets recept för bekämpning av rapsbaggar: 1. Använd preparat ur olika grupper av verksamma ämnen 2. Använd också Mospilan, Avaunti eller Biscaya vid sidan av pyretroider. 3. Kontrollera bekämpningsresultatet. Kom ihåg att efter användning av preparat av annan typ (Avaunt, Biscaya) dör baggarna inte omedelbart trots att de slutar äta växterna. 4. Det lönar sig att utföra bekämpningen samtidigt på samma åkervidd och på närområden för att baggarna inte skall flytta till närbelägna skiften. Så undviker man många besprutningar å rad och minimerar uppkomsten av resistens. 20

21 SJUKDOMSBEKÄMPNING Växtsjukdomarnas spridning och bekämpning i stråsäd Växt Sjukdom Förekomsttidpunkt Symptom Inverkan på skörden Spridningssätt Kemisk bekämpning Korn Vete Havre Växtperiod Flaggblad Axgång Liten Medelmåttlig Betydande Väder Utsäde Växtrester Jord Sjukdomsbesprutning kvickrotsbekämpning Betning x x x Rödmögel x icke grott utsäde, fläckar i stråbasen, skrumpna röda kärnor x x x x x x x x x Mjöldagg x vita sammetslika fläckar x x x x x Flygsot x svart ax x x x x x x x Rostsjukdomar x svarta eller bruna sporgömmen i blad och strå x x x x x x Rotdödare x svart stråbas och svarta rötter x x x x x x Sköldfläcksjuka x till en början vattnig ring i bladet, brun ring x x x x x x x x x Stråbas- och x bruna fläckar i blad och stråbasen x x x x x x x bladfläcksjuka x Bladfläcksjuka x bruna nät- eller punktlika fläckar x x x x x x x x Strimsjuka x enhetlig strimma i bladnervriktning, axet stannar i slidan x x x x x Vetets bladfläcksjuka x bruna fläckar i blad x x x x x x x (DTR) x Stinksot x stark fisklukt i kärnorna x x x x x x Gråfläcksjuka x bruna fläckar med svarta punkter i bladen x x x x x x x Gulstrimsjuka x gul strimma i bladnervernas riktning x x x Brunfläcksjuka x bruna fläckar i blad och skärmfjäll x x x x x x x x Stråknäckare x fläckar på stråbas x x x x x Flygsot på havre x svart vippa x x x x x Bladfläcksjuka x brunaktig fläck x x x x x x x K-LANTBRUK 21

22 UTSÄDENS SÅMÄNGDSTABELL Riktgivande såmängdsrekommendationer Stråsäd Baljväxter Oljeväxter Vall- och baljväxter som foder Såmängden beräknas enligt kärnstorlek, grobarhet, renhet och önskad såtäthet Höstråg Höstråg, hybrid Höstvete Höstkorn Vårvete Vårråg Korn, 2-radigt Korn, flerradigt Havre Rågvete 1000-kornsvikt (tkv) g Såmängd vid rent bestånd Variation Såtäthet, st/m 2 Sådjup, cm Matärt Foderärt 1) Ärt kan sås som blandning (olika förh.) med stråstyv stråsäd, oftast havre Bondböna Rekomm. blandningsförh och havre eller korn st/m2 Vårrybs Vårraps Vårraps, hybrid Höstrybs Höstraps, hybrid ,5 3, (-4) 2(-4) 2(-4) Höstrybsen kan också sås som bredsådd Oljelin (-4) 1-årigt rajgräs - diploid - tetraploid Foderärt 2) Vicker Timotej Ängssvingel Hundäxing Eng. rajgräs 1,8-2,2 3,3-3, Rajgräs kan också användas i ärt-/havreblandningar Foderärt och vicker sås vanligen som blandning med havre 0,4-0,6 1,8-2,2 0,9-1,1 1,7-2,0 Man sår timotejrika vallfröblandningar kg/ha samt svingel, engelskt rajgräs och hundäxing innehållande blandningar kg/ha Vitklöver Rödklöver -diploid -tetraploid Alsikeklöver Blålusern Persiskt klöver 0,7 1,6-2,0 2,3-2,6 0,9-1,1 2 0, ) vitblommig; mogen fröskörd, 2) brokiga blommor; grönfoderskörd Formel för beräkning av utsädesmängd då renheten är okänd Utsädesmängd kg/ha = Såtäthet (st/m 2 ) x tkv g Grobarhet % 22

23 ODLINGSZONKARTA Odlingszoner och effektiv värmesumma Finland är indelat i odlingszonerna I - IV enligt rådande växtförhållanden på området. I sortförteckningen hittar du odlingszonrekommendationer för varje sort. Rekommendationerna är emellertid inte ovillkorliga eftersom växtförhållanden kan ortsvis och årsvis variera mycket jämfört med området i medeltal. Vete- och oljeväxtodlingens tyngdpunkt ligger i huvudsak i de södra odlingszonerna. Havre och korn odlas på hela vårt odlingsområde. Höstsådda odlingsväxter, vete och rybs medräknade, är ett bra val för foderproduktion t.ex. i Österbotten. Samtidigt utjämnar man arbetstoppar då sådd och skörd periodiseras på en längre tidsperiod. Vid sortval bör man beakta sortens lämplighet för ifrågavarande odlingszon och bruksändamål. V Den effektiva värmesumman är den faktor som mest inverkar på grödans mognad. Man kan följa med växtperiodens utveckling samt värmeoch regnsumman på K-lantbrukets nätsidor. Vår försöksgård gör en växtstadieuppföljning där du kan se utvecklingsstadierna för olika odlingsväxter samt de odlings- och växtskyddsåtgärder man har gjort. III IV II I K-LANTBRUK 23

24 KORNETS ODLINGSPROGRAM Kornets odlingsprogram I Finland används korn för foder- och stärkelseindustrins samt mälteriernas behov. Kornet har en jämn och säker åtgång i den inhemska industrin men exportmarknaderna bestämmer kornpriset. Vanligaste målsättningskvaliteter Lagringsfukthalt 13 %. Foderkorn: hlv > 65 kg. Stärkelsekorn: hlv > 65 kg, stärkelse > 60 %. Maltkorn 2-radigt: hlv > 68 kg, protein 9,5-11,5 %, sortering (I+II) > 90 % och IV < 3 %, grobarhet > 95 %. Sådd Som utsäde är det motiverat att använda betat, certifierat utsäde. Vid användning av eget utsäde skall utsädet förnyas med 1-3 års mellanrum. Odla skiftet som är avsett för utsäde med beaktande av effektivt växtskydd och flyghavrefrihet. Bärga skörden i goda förhållanden samt sortera och beta alltid utsädet. Det flerradiga kornets målsättningstäthet är st/m 2, 2-radiga kornets st/m 2 och maltkornets st/m 2. Utsädesmängden uträknas enligt formeln: tusenkornsvikt (g) x målsättningstäthet (st/m 2 ) / grobarhet %. Vid försenad sådd skall utsädesmängden ökas med 10 %. Jordarter och ph Foder- och stärkelsekorn klarar sig på alla jordarter. Maltkorn rekommenderas inte på organogena jordar på grund av att proteinhalten blir för hög. Kornskift ets ph-rekommendation är > 6,2. Flerradiga korn klarar sig bättre på sura jordar än 2-radiga. Gödsling Vid kombisådd bör man observera att kornet lätt kan lida av näringsbrist. På våren bör man ge fosfor, kalium och svavel i form av YaraMila gödselmedel. Nya, bra avkastande sorter drar nytta av en hög kvävegiva. En utvärdering gällande behovet och liggsädesrisken avtilläggskväve kan göras genom Odlingsprogramkioskens klorofyllmätning. Det lönar sig att i korn ge tilläggskväve före axgång med undantag av maltkorn där kvävet ges endast till 1-nodstadium. Lämpliga produkter är YaraBela Sulfan och YaraBela Finlandssalpeter eller Yara Kvävelösning 390. Spårämnesbristen skall åtgärdas i samband med kombisådden eller senast med Yara-Vita-bladgödsling under växtperioden. Eventuella dolda näringsbrister i grödan kan tillförlitligt utredas genom Yara Megalab växtanalysen. Om ph är i klassen god eller över, skall speciellt manganbristsymptom observeras. Skördehantering Tröskningen kan påbörjas då spannmålens fukthalt är under 25 %. Bästa fukthalt för tröskning av utsäde och maltkorn är %. För att bibehålla grobarheten är högsta torkningstemperatur 90 C minus spannmålens fukthalt. Torka skörden till under 14 % fukthalt. Grobarheten bibehålls bäst vid 12-12,5 % fukthalt. 24

25 KORNETS ODLINGSPROGRAM Sorter Sort Odlingszon Specialegenskaper Foder Stärkelse Flerradiga Brage I-IV Urvalets bäst avkastande flerradiga x x Ragna I-IV Styvaste strået, bra avkastande korn med stor kärna x x Trym Tiril I-IV Tidigt, bra avkastande och styvt strå x Vilde I-IV Mycket stråstyvt och bra avkastande x 2-radiga SW Mitja I-III Tidigt och mycket bra avkastande x x Fabiola I-II Maltkornskandidat x x Vilgott I-III Tidigt och mycket bra avkastande x x Växtskydd Bekämpningsprogrammet för ogräs planeras enligt ogräsfloran på skiftet. Det lönar sig att alltid fästa uppmärksamhet på sjukdomsbekämpning. I försök har man sett att betning av utsäde samt sjukdoms- och liggsädsbekämpning hör till kornets basodlingsteknik. Genom betning bekämpar man utsädesburna växtsjukdomar (bl.a. strimsjuka, sotsjukdomar, bladfläcksjuka) samt mögel som nedsätter grobarheten. För att säkerställa skördens kvantitet och kvalitet är sjukdomsbesprutning samt stråstärkarbehandling oftast motiverad. Tabellen har indelats i basåtgärder och tilläggsåtgärder enligt observationer. BASÅTGÄRDER Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Betning av utsäde Baytan Universal Baytan I-pulver 1,5-(2.0) kg/ton Betat certifierat utsäde 3-(4) l/ton utsäde utsäde Ogräsbekämpning Växtstadie (Bestockningens början - stråskjutningens början) Växtregulator Växtstadie (2-nodstadium - före axgång) Sjukdomsbekämpning Växtstadie (2-nodstadie-flaggbladstadie) ÅTGÄRDER SOM BASERAR SIG PÅ OBSERVATIONER Spårämnesbrist Växtstadie (3-bladstadium - axgång) Bekämpning av hållbar våtarvsstam Växtstadie (Bestockningens början - stråskjutningens början) Åker- och fettistelproblem Växtstadie (början av stråskj.) Bladlusbekämpning Växtstadie (broddstadie - bestockn.stadie) Flyghavrebekämpning Växtstadie (Bestockningens mitt - stråskjutningens början) Tidigare del av delad sjukd.prep.dos, (Bestockningens mitt - stråskjutningens början) Bekämpning av rödmögel Växtstadie (blomn. början - full blomning) Kvickrotsbekämpning (Efter skörd) Tooler 50 g/ha + fästmedel Mustang Forte 0,75 l/ha Express 50 SX g/ha + fästmedel Terpal 0,5-1,5 l/ha Cerone 0,3-0,7 l/ha Trimaxx 0,2-0,4 l/ha Comet Pro 0,3-0,6 l/ha + Prosaro 0,25-0,5 l/ha Comet Pro 0,3-0,6 l/ha + Sportak 0,5 l/ha Prosaro 0,5-1,0 l/ha Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 YaraVita Mancozin 1 l/ha Tooler 50 g/ha + Starane 0,5 l/ha + fästmedel Mustang Forte 0,75 l/ha YaraVita Solatrel 5 l/ha Tooler 45 g/ha + K-TRIO 1,5 l/ha Tooler 50 g + K-MCPA 1,0 l/ha + fästmedel YaraVita Mancozin 0,5-1,0 l/ha + YaraVita Mancozin 0,5-1,0 l/ha K-TRIO 1,5-2 l/ha K-TRIO 1,5-2,0 l/ha Perfekthion 0,4-0,8 l/ha Kestac 0,4 l/ha Mavrik 2F 0,15-0,25 l/ha Puma Extra 1,0-1,2 l/ha Puma Extra 1,0-1,2 l/ha Swipe 0,7-0,9 l/ha Prosaro 0,25-0,5 l/ha Juventus 0,25-0,5 l/ha Prosaro 0,25-0,5 l/ha Prosaro 0,8-1,0 l/ha Prosaro 0,8-1,0 l/ha Juventus 1,0 l/ha Roundup Max 2.0 kg/ha eller Roundup Max 1.5 kg/ha Envision 3,2 l/ha eller Envision 2,4 l/ha + fästmedel 0,5 l/ha Ranger 4 l/ha eller Ranger 3 l/ha + fästmedel 0,5 l/ha K-LANTBRUK 25

26 KORNETS ODLINGSPROGRAM Kornets odlingsprogramförsök, K-lantbrukets försöksgård 2015 Vårkornets Kevätohran odlingsprogramförsök, viljelyohjelmakoe, 4 lajikkeen medeltal av keskiarvo 4 sorter Minimi Minimi Viljelyohjelma Odlingsprogram Vid kornets odlingsprogramförsök granskade man fyra sorter, SW Mitja, Brage, Ragna och Trym. Med samtliga sorter fick man ett ca 6 % stort skördetillägg. De nya kornsorterna förutsätter en hög gödslingsnivå då man strävar till toppskörd. I försöket användes 120 kg N/ha. Kauran viljelyohjelmakoe, keskiarvot, sadon suhdeluku ph var högt varmed manganet ofta binder sig i en för växterna otillgänglig form. Det förekom manganbrist bl.a. i höstkorn. Bristen kunde avhjälpas med YaraVita MANCOZIN spårämnesbladbehandling Odlingsprogrammets behandlingar ökade antalet stora kärnor och kvaliteten förbättrades också i och 100 med det. Inom industrin betalar mälteriet samt Altia extra pris för stora kärnor Vårkornets Avetron odlingsprogramförsök minimi Avetron Bettina minimi 2015Bettina Avanti minimi Minimi Avanti Odlingsprogrammets rekommendation Viljelyohjelma Viljelyohjelma Viljelyohjelma Skörd Odlingsprogram 0 538,5 Åtgärd Preparat Mängd Datum Växtstadium Certifierat utsäde Betning Demonstrant Baytan kevätvehnän Universal viljelyohjelmakoe 3 l/ton Sådd N 120 kg/ha Ogräsbek. Tooler + Dash -fästmedel 0,050 kg/ha + 1 l/ha Spårämnesbesprutning YaraVita Mancozin 1 l/ha Växtregulator 8000 Terpal 0,7 l/ha Sjukdomsbekämpning 7500 Comet Pro + Prosaro EC 250 0,4 l/ha l/ha Minimi Viljelyohjelman suositus 26 Syysohran viljelytekninen koe

27 KORN BRAGE flerradigt korn Flerradigt korn som med sin avkastning ligger på ny nivå Mest odlade kornsorten år 2015 Mycket hög hektolitervikt Stråstyvt Bra sjukdomsresistens Brage är klart bättre avkastande foder- och stärkelsekorn än Vilde. I officiella försök har Brages proteinskörd varit den allra högsta. Brages växttid är i klass med Vilde. Brage passar för odling på alla jordarter och odlingszonerna I - IV. Brage klarar sig bra också på sura jordar. Brages strå är bland de styvaste av flerradiga korn. Brage är en sjukdomstålig sort, tåligheten mot sköldfläcksjuka är speciellt bra. För att säkerställa skördens kvantitet och kvalitet är sjukdomsbesprutning oftast lönsam. Terpal-växtregulatorbehandling (0,5 1,0 l/ha i flaggbladstadiet) i samband med sjukdomsbesprutning ger ökad odlingssäkerhet, speciellt på mullrika jordar. Brages kvävegödsling kan dimensioneras enligt de bäst avkastande sorterna. RAGNA foder- och stärkelsekorn Det stråstyvaste kornet Den högsta hektolitervikten bland flerradiga Verklig stor kärna - 46 g 1000-kv! Mycket bra avkastande Ragna är ett foder- och stärkelsekorn av ny generation. Ragna kompletterar norska Graminors serie av flerradiga korn. Ragnas hektolitervikt och kärnstorlek är ett stort steg framåt för flerradiga korn. De är t.o.m. i samma klass som i många tvåradiga korn. Liggsädståligheten har i försöken varit t.o.m. bättre än för Vilde och avkastningsförmågan ligger på samma toppklass som för Brage-kornet. För att kunna utnyttja Ragnas hela skördepotential, bör Odlingsprogrammets växtsjukdomsbekämpningsanvisningar följas. Fråga efter Ragnas utsäde i tid eftersom åtkomsten är begränsad för vårsådden 2016! K-LANTBRUK 27