Parentesen. mars 2014 nr 3. Pargasiternas infoblad *********************************************************************

Transkript

1 Parentesen mars 2014 nr 3 Pargasiternas infoblad ********************************************************************* Mars Namnet kommer av lat. Martius, helgad åt stridsguden Mars, som var Roms specielle beskyddare, i romersk mytologi. Mars kallades förr i Sverige för vårmånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark tordmåned (av guden Tors namn) och i de flesta slaviska språken för "björkmånad". Bondepraktikan: På en torr mars följer vanligen en vacker vår. Kalla nätter åtföljs av våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock icke bliva långvariga. Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj. Dagarna omkring vårdagjämningen (21 mars) är vanligen stormiga. Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden. Regnar det i mars, har man även att vänta regn i juli. Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår. Släktnamnet "Tussilago" (latin: tussilago farfara, givet av Linné) betyder förjagare av hosta (jämför latinets "tussis", som betyder "hosta" och "agere", som betyder "fördriva;" därav en hostmedicin som heter Tussipekt). Artepitetet "farfara" syftar på en art av poppel, vars löv har en vag likhet med tussilagons. Äldre namnformer är Skreppe, Lerskreppe, Skrep, Hovgräs, Hästhov, Hosthäva. Tussilagon är en typisk vårblomma som sticker upp ur det vissnade fjolårsgräset så snart tjälen börjar släppa och är ett uppskattat vårtecken.

2 Årsmöte FÖREDRAGNINGSLISTA: 1. Mötet öppnas 2. Val av mötesordförande 3. Val av protokolljusterare 4. Mötets laglighet och beslutförhet 5. Godkännande av föredragningslistan 6. Verksamhetsberättelsen för är Bokslut för år Verksamhetsgranskningsberättelsen 9. Beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen 10. Eventuella övriga ärenden 11. Mötet avslutas Foto: stina engblom colliander Redaktör och lay-out för detta nummer: Stina Engblom Colliander, stina202parnet.fi

3 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2014 Rättad: Styrelsen Ordförande Jan-Erik Bergquist Viceordförande Olle Anckar Sekreterare Mai Lindblom Kassör Synnöve Ljung Pirkko Lehtonen Robi Lindblad Bjarne Nylund Marianne Saanila Ralf Wahtera Funktionärer Medlemssekreterare: Pressombud: Teknikansvarig: Fotograf/Klippboken Reseledare: Synnöve Ljung Bjarne Nylund Ralf Wahtera Robi Lindblad Asta Lindholm, Rauni Schleutker Parentesens redaktion: Stina Engblom Colliander, Marianne Saanila, Mikael Reuter, Datorhandledning: Arvo Björkroth Webmaster: Lilly Hollsten Webbadress

4 Ordförandes funderingar Framtida jourverksamhet i Pargas sedd från en icke finsktalande pensionärs synpunkt. Våra lokala tidningar ÅU och PK har den senaste tiden varit fyllda av synpunkter på hur vi skall agera då vi behöver akut hälsovård. En ny lag är på kommande under 2015 och denna reglerar hur kommunerna skall organisera sin jourtjänst. Tydligen är lagen svårtolkad eftersom man tagit hjälp av lagskrivaren för att tolka lagen. Denna hjälp och lagtexten i sig borde ju vara underlag nog för att få ett optimalt beslut på hur jourverksamheten skall organiseras. Vår ställning här i Pargas är som bekant lite speciell då mer än halva befolkningen har svenska som modersmål. Att som finlandssvensk (I mitt eget fall rikssvensk) tvingas tala finska då man är i en akutsituation kan leda till missförstånd och misstolkningar. Har ett antal gånger besökt ÅUCS, både med remiss till jourmottagningen och till olika specialister. Kunskaperna i svenska är mycket begränsade både vad avser information och hos vårdpersonal. Vi svensktalande pensionärer i Pargas önskar att vi kunde ha en basjour på vår hälsostation och att denna kunde vara öppen alltid. Tror att alla har förståelse för att någon specialistvård, oberoende om det gäller skada eller sjukdom, inte är möjligt att tillhandahålla i vår lilla kommun. Ibland verkar det som att våra beslutsfattare har olika underlag, eller är det att man inte har underlag alls, och bygger sitt ställningstagande på egna tankar och funderingar. I så fall är det inte underligt att det förekommer mycket insändare i ÅU och PK, både från politiker och privatpersoner. Äldrerådet, som numera är en lagstadgad institution bör och skall vara remissinstans i frågor som rör oss äldre. Vår förening representeras i rådet av dess ordförande. För att återkoppla till rubriken så borde jag väl kunna bättre finska efter snart åtta år i Pargas. Tyvärr är inlärningsförmågan numera begränsad (kanske inte varit så stor tidigare heller) och med vårt svenska språk klarar man sig bäst i Pargas. Lagliga möjligheter finns för att vi skall ha kvar en jourverksamhet på basnivå i vår stad. Hoppas verkligen att våra beslutsfattare tar tillvara möjligheten. Det är inget hot det är en möjlighet, som bör tas tillvara. /Janne

5 PARGASITERNAS FEBRUARIMÖTE 2014 Tiden rusar i väg och månadsmötena ramlar över oss Pargasiter i snabb takt men detta är ju bara trevligt. Inte ens superspännande olympiska sammandrabbningar med våra landsmän inblandade hindrade ett nog så stort antal Pargasiter från att infinna sig på månadsmötet den 19 februari. För trevnaden på mötet stod den här gången grupp 8, som ordnat ett mångsidigt program för oss. Gunnevi Lagerroos och Stig R. Karlsson hälsade välkomna och Arvo Björkroth skötte mikrofonen. Tio medlemmar från Åbo Svenska Pensionärsklubb hade hörsammat vår inbjudan till Åboföreningen och satt sig på bussen till Pargas. Janne började med att hälsa Åbopensionärerna välkomna. Sedan redogjorde han för olika teman som diskuterats på förbundets ordförandekonferens. Bland dem fanns ödesfrågan man ofta återkommer till: det snabbt växande antalet pensionärer. Vi kommer att var en halv miljon efter ett par decennier! Parentesens nya redaktion fick också motta ampla lovord för tidningens nya utformning. Sedan anhöll Åbo Svenska Pensionärsklubbs viceordförande, Inga-Lill Karlsson om ordet och tackade för välkomstorden. Hon läste två dikter ur Majsan Stendahls bok Reflexioner och överräckte tre kaffepaket till Pargasiterna. Asta Lindholm redogjorde för situationen på resefronten och berättade om resor som blir av och som inte blir av. På kortare resor är man beredd att ställa upp men t.ex. resan till Köpenhamn var för lång, eller kanske för dyr, för att locka ett tillräckligt stort antal deltagare. Efter detta grep experten på kommunala frågor, Harry Bondas, mikrofonen och bjöd på ett intressant anförande, som visade åhörarna hur komplicerad frågan om kommunsammanslagningarna egentligen är. Det vimlade av fakta och lätt var det inte lätt att hänga med i svängarna. Harry visade sig vara en av de mest rörliga föredragshållare vi upplevt och att få kameran att fokusera på honom var inte det lättaste. Han var på väg ut ur nästan alla bilder som togs men ryggtavlan blev väl dokumenterad. Som de flesta väl känner till kommer apoteket i Pargas att flytta till Reimari och detta hade föranlett arrangörerna att inbjuda en representant för apoteket att redogöra för den nya situationen. Marianne Lundqvist som verkat som farmaceut i 25 års tid berättade bl.a. om flyttningen, det nya stamkundssystemet, en kommande artros- och hjärtvecka samt de längre öppethållandetider som kommer att införas. Efter den alltid lika efterlängtade kaffestunden var det dags för Christina Grönholm att berätta för oss om sin resa i Nepal, där hon bekantat sig med barnhem och skolor. Ett speciellt intresse ägnade hon de s.k. stenhackarbarnen, barn som borde få gå i skola men som av fattigdomen tvingas arbeta med att hacka sönder stenar som används till exempelvis byggandet av vägar. Föredraget kryddades med fina och instruktiva foton som visade ett hänförande naturskönt land med mindre hänförande sociala förhållanden. Christina Grönholm arrangerade ett eget litet lotteri där vinsten utgjordes av nepalska böneflaggor. Vinsten från lotteriet går speciellt till stenhackarbarnen. Innan Pargasiternas eget lotteri ägde rum läste Birgitta Gröndahl en utomordentligt humoristisk berättelse om vilken nytta man har av kor. Skrattsalvorna ekade i salen och det tokroliga kåseriet skulle förvisso förtjäna någon form av publicering. Bordet med lotterivinster tömdes snabbt när grupp 8 avslutade träffen med att dela ut vinsterna till lyckliga vinnare. Vi tackar gruppen för välgjort arbete och Nisse Fagerlund som skötte allsången vid pianot, helt utan försångare. Bjarne Nylund

6 Pargasiternas användning av datorer i stora drag I nummer 2 av Parentesen kom pargasiternas datorkunniga handledare med en uppmaning till tveksamma och eventuellt frustrerade medlemmar att utnyttja den all hjälp handledarna kan erbjuda. Presentationen på dagens månadsträff om hur man använder nätbanken kräver en viss kännedom om annat än det som många hittills har använt sin dator för. Övergången till e-fakturor, direktbetalning och andra faktureringssätt kan innebära en viss frustration för den som största delen av livet varit van att sköta allt över disk. På förra månadsträffen genomfördes en snabbenkät om datorinnehav och användning bland de närvarande. Vi fick in drygt 50 svar som visade att de flesta använder PC, medan ett fåtal har en Mac och/eller en pekdator. Majoriteten känner till vår webbplats men inte alla vilket är synd. Den som inte deltar i månadsträffen kan ju få all viktig information om tidigare och förestående verksamhet och dessutom läsa Parentesen på vår webbplats. Mest används datorn för e-post, informationssökning, tidningsläsning, bankärenden och förvaring av foton. Också bokning av biljetter och resor utnyttjas i viss mån. Det fanns en hel del önskemål om bättre kännedom om behandling av foton, om katalogisering och arkivering, om olika e-postkonton och sist men inte minst om städning av datorn! Det just önskemål av det här slaget som hjälper handledarna att skräddarsy individuell hjälp tveka alltså inte att vända dig till någon av dem! Marianne S. Nedan handledarna i datorkunskap som om du vill kommer hem till dig och lär dig grunderna för datoranvändning eller råd och hjälp för längre hunna datoranvändare. Du kan kontakta handledarna per telefon: Arvo Björkroth Stig Engman Lilly Hollstén Lars-Henrik Karlsson Gusse Laurén Mai Lindblom Asta Lindholm Bengt Söderman Bo Åkerholm ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;

7 Smågruppsverksamhetens kontaktpersoner: Bowling måndag, tisdag, fredag: Kaj-Gustav Grönroos, Vattenjumpa torsdag och fredag: Olle Anckar och Tuula Johansson Musik söndag: Olle Anckar och Kurre Långbacka Litteratur måndag: Stina Engblom Colliander Trädgård: Pirkko Lehtonen Boule: Marita Holmström Bridge måndag: Janne Bergquist Jumpagrupperna 60+ och 70+: Wellness Park ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;; ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;; De barnen, de barnen: : Tänkvärda tankar Ingen är onyttig här i livet som lättar livets börda för en annan. Charles Dickens För själens hälsa är de små, ja till och med de minsta glädjeämnena av stort värde P.W Keppler Trygghet är att gå vilse utan att tappa bort sig. okänd ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;; Skillnaden på barn och gamla är att det inte är så naturligt att man dör av ålderdom när man är liten. Gamla människor dansar inte snabba danser. För i så fall skulle de snubbla på varandras käppar. Gamla människor använder inte dator för de kan inte sätta på den själv. Jag tycker om att vara hos min mormor och morfar. För de kan leka på egen hand och då får jag se på TV i fred. Från en bok av Grethe Dirckinck-Holmfeld

8 1 Hej kära vänner, det här numret av Parentesen är det igen jag som sätter ihop och det känns alltid lite stressigt att få ihop 14 sidor. Men då man väl kommit i gång är det bara roligt och den här gången blev det 16. Våren är trots litet bakslag i form av snö, på väg. Många har redan plockat tussilagor och t.o.m. blåsippor har påträffats på varma platser. Härligt! Här nedan information från äldrerådet. Äldrerådet Vårt förra möte den 5.3 var tillsammans med handikapprådet. Vi diskuterade Servicelinjen och bad den ansvariga, Eivor Suominen, förmedla en tidtabell till varje hem. Nu då lokala krafter tagit över linjen (taxichaufför Dennis Leino) så är alla nöjda. Han stannar nära de äldres bostad och gör resandet så smidigt som möjligt. Vi beslöt också att via polis få bort skyltar från gatan som hindrar rullstolsbundna och rollatoranvändare att använda trottoaren. Utanför alla offentliga byggnader bör finnas en eller två parkeringsplatser för handikappade. Våren fyra återstående möten: Möte i Nagu 26.3 med besök i Grannas, behandlar planerna för äldrevården där Möte i Kimito tillsammans med deras Äldreråd Möte i Korpo med besök i Regnbågen, behandlar planerna för äldrevården där Möte i Houtskär 21.5 med besök på Hälsovårscentralen, behandlar planerna för äldrevården där. Tag gärna kontakt! Jouren I Pargas Kungörelser 6.3. fanns en artikel, där vi (se bilden nedan) påtalade det oansvariga med att flytta jouren till Åbo. Pargasiternas namninsamling med hundra namn nämndes i artikeln. Märkväl! 1. Det blir ingen större inbesparing. Enligt det mejlsvar överläkaren Katariina Korhonen sände oss blir kostnaderna i stort detsamma om jouren blir kvar eller om den flyttar. Många har dock räknat ut att det blir bra mycket dyrare om den flyttar, i varje fall för oss besökare och för staten via Kela. 2. Vi behöver inte stänga vår jour på basnivå i Pargas. Som ni säkert har läst har medicinalrådet vid social och hälsovårdsministeriet Timo Keistinen, som Cornelius ringde upp, förklarat att vårdservicen skall ske nära invånarna och att det är angeläget att kommunen har kvar sin kvälls- och veckomottagning på basnivå. Han tog sig t.o.m. tid att skriva en insändare i ÅU. Nu har några politiker och jag lämnat in rättelseyrkan till social- och

9 2 hälsovårdsnämnden i fråga om dess, som vi tycker förhastade och på felaktiga uppgifter grundade beslut. Många tar kontakt med mig och jag kämpar vidare. Hemvården: Jag har av flera anhöriga och närvårdare fått höra att hemvården är överbelastad, personalens sjukskrivningarna är många och antalet anställda har inte ökat de sista fyra åren i takt med de hemmaboende åldringarnas behov fastän detta utlovades i och med att man tog bort så många platser från Malmkulla och Bäddavdelningen. Många hemmaboende ensamstående som mår dåligt skulle ha det bättre på ett serviceboende, men detta talas det tyst om för att inte öka köbildningen. Inte heller har jag fått information om att det utlovade intensifierade servicehemmet invid Folkhälsan har påbörjats. Stina E-C FOTO: PK/ANJA KUUSISTO (på bilden: Janne, Carita, Cornelius, Harriet, Stina) :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: OBS! Veckan efter påsk kommer Mogens Lindén till Pargas för att berätta för oss om hur han tycker att jourverksamheten här borde ordnas. Han kommer att tala med t.f. social- och hälsovårddirektören Paula Sundqvist och med läkarna på Hälsovårdscentralen. På kvällen blir det diskussion i Statshuset. Då är ni alla välkomna med. Mogens Lindén är läkare i Mariehamn och f.d. pargasbo, (son teckningslärare Lena Lindén och Bo-Erik Lindén)

10 3 Profilen Vem är du? Jag heter Regina Lehtola (f. Abrahamsson) Din barndom och ungdom, var och hur växte du upp? Jag är född och uppvuxen i Pargas (Bläsnäs). Tog studenten år Studerade sedan teologi, psykologi och pedagogik vid Åbo Akademi. Teol.mag Var har du arbetat. Vad är ditt livsverk? Jag gifte mig Har två söner födda 1965 och Efter att ha bott fyra år i Tavastehus flyttade vår familj 1971 till Tammerfors. Där har jag jobbat med olika saker. Dels har jag varit lärare i kyrkohistoria vid Tammerfors svenska samskola, dels undervisat i svenska för personalen vid Tammerfors tekniska universitet men mitt egentliga livsverk har jag ändå utfört inom min egen firma Oy Scanlon Ab åren I min egen firmas namn sysslade jag främst med bokföring men även med kultur. Under 1990-talet var jag projektsekreterare för flera nordiska kulturveckor arrangerade av Tammerforshuset. Intresset för all slags kultur har varit bestående sedan dess. Åren bodde min man och jag i i Tartu i Estland. Där skrev jag två böcker; "Livets fotspår" och "Kornknarrens land" När flyttade du till Pargas? Jag återvände till Pargas tillsammans med min man sommaren 2012 efter att ha bott ca 50 år på annan ort. Det kändes fint, som att flytta hem. Dina engagemang idag? Efter att i Tammerfors ha varit rätt mycket engagerad i olika föreningar och innehaft en hel del förtroendeuppdrag där har jag här i Pargas försökt trappa ner, men jag gör gärna punktinsatser. Har hållit föredrag här om de mest olika saker som t.ex Halloween och Estland. Jag är också mycket glad över att få vara med i "Stinas litterära salong " en gång i månaden. Favoritbok? Tycker bra om Isaac Bashevis Singers böcker t.ex.:" Fiender - en berättelse om kärlek" och "Familjen Moskat" Favoritmusik? Mozarts opera Trollflöjten Favorithobby Vattenlöpning och stavgång En mänska du beundrar Mahatma Gandhi Ditt motto eller ett citat du gillar "Det angår också dig när det brinner hos grannen" (Quintus Horatius Flaccus)

11 4 Reseledarna har ordet: Jesus Christ Superstar ÅST, lördag 22.3 kl. 18, bussen avgår från busstationen Obs! Ni kan boka bord på förhand för pausen. I Sista Minuten Svenska Teatern Helsingfors, tisdag 6.5 kl. 12, bussen avgår från busstationen 8.30 (vi tar en matpaus). Bra platser, rolig pjäs. Bilj. 30 euro + buss. Anmälan senast 19 mars. Hyrsylän Mutka och Lojo onsdag Start från Pargas kl. 10 Vi träffar Aira Samulin och dricker förmiddagskaffe, äter lunch i Lojo och besöker Tytyri gruvan med guidning på svenska. Pris 72 euro. Tillbaka i Pargas ca kl.18. Anmälan inom april. Kukkamessut i Nystad lördag Vi ordnar buss till mässan där man kan köpa plantor av alla de slags från hemträdgårdar och odlare eller bekanta sig med staden några timmar. Avfärd på morgonen. St. Petersburg med båt från Helsingfors, visumfri, giltigt pass ännu 6 månader efter resan. Anmälan mars-april pris 490 euro B-klass 2-personers innerhytt och dubbelrum 540 euro i A-klass 2-personers fönsterhytt och dubbelrum Ingår: buss, båtresa, en hotellövernattning, Sokos Hotel Palace Bridge med Spa Center, guidad svenskspråkig rundtur med buss ca 3 h, middag i typisk rysk restaurang, guidad svenskspråkig visning av Eremitaget ca 3 h, transfer hotell-hamn-hotell, passageraravgifter o skatter. Hemliga resan oktober/november.... En del av resegruppen sitter en timme före mötet börjar (kl. 12) på matsalssidan och tar emot anmälningar till resor. Resegruppen: Asta Lindholm Rauni Schleutker Harriet Weckroth

12 5 Just nu i trädgården - mars Nu märks det tydligt att våren är på gång. Dagarna bli allt längre och månaden avslutas med vårsolståndet. Trädgården vaknar så smått. Ute syns de första vårlökarna i blom, i alla fall i landets sydligare delar. I norr är det fortfarande vinter. Både snödroppar och vintergäck blommar invid husväggen men snart är det också dags för våririsen. Den är lite av en doldis och man måste gå nära för att upptäcka skönheten i de mörka, smäckra kalkbladen. Beskär fruktträden Nu är bästa tiden att beskära äppel- och päronträd. Plommon och körsbär beskärs däremot på hösten, direkt efter skörd. Bra redskap är en grensåg och en sekatör. Gallra bland vattenskott. Starkväxande, vertikala skott tas bort. Svagare, något lutande sparas. Korta in långa skott ca 1/3. Gå inte för hårt fram. Vattenskotten är unga skott som så småningom blir fruktved. Äldre, risiga träd föryngras genom att större grenar tas bort. Ta också bort grenar som korsar varandra eller växer rakt in i kronan. Gallra i gammal fruktved, den som hänger rakt ner mot marken. De skotten har gjort sitt. Fruktbärande skott är de som växer horisontellt i trädet. Ta inte allt på en gång, det är bättre att göra flera mindre ingrepp under ett flertal år. På så sätt bygger man långsamt upp en ny krona. Går man för hastigt fram blir resultatet en mängd vattenskott. Fruktbärande skott är de skott som är svagt hängande eller växer horisontellt i trädet. Städa inte för tidigt Ha inte för bråttom med att städa bort vintern. Låt förra årets nedvissnade perenner sitta kvar. Nätterna kan fortfarande vara kalla och växterna behöver det skydd som det vissna bladverket kan ge. Det är först när de börjar växa på allvar som man kan klippa bort det. Enklast är att bara smula sönder de vissna växtdelarna på plats och låta det ligga kvar på jorden. Det blir till ett utmärkt jordförbättringsmedel som ökar jordens luftighet men ger också näring. Växtdelarna bryts snabbt ner och det ser bara skräpigt ut den första tiden. Nu när våren är på väg mår krukväxterna på fönsterbrädan bra av att få ny jord. Det ger växterna ett nytt näringsförråd inför våren och sommaren. Byt också till numret större kruka om de har för trångt. Flertalet krukväxter trivs i vanlig blomjord som finns att köpa. Vissa växter, som suckulenter och andra växter från torrare klimat, vill stå i en luftigare jord. Blanda ut deras jord med små lecakulor eller perlit. Kaktusar planteras i en mager kaktus- och såjord som också kan blandas ut med leca eller perlit för att bli ännu luftigare.

13 6 Väck pelargonerna Nu har pelargoner och andra växter som övervintrat svalt fått sin törnrosasömn. Plantera om dem i ny jord, gärna med inblandning av minileca för bättre dränering. Ett tips är att använda färdigblandad jord i påse som redan innehåller leca. Ställ sedan växterna så ljust som möjligt. Ge dem gärna extra ljus genom en lysrörsarmatur. När de etablerat sig i den nya jorden och börjar skjuta skott är det dags att beskära. För inte rädd att ta för mycket. Regelbunden beskärning ger tätare och mer välformade plantor. Beskär inte för nära sommaren. Då tar det längre tid innan de börjar blomma. Passa på att ta tillvara det du skär bort genom att sätta nya sticklingar. Artikeln är taggad från Viivilla.se och skriven av Susanna Rosén ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;; PARGASITERNAS HÄNDELSEKALENDER VÅREN Årsmöte och månadsträff. Brandkårshuset kl Grupp Styrelsemöte på Humana kl Seniorföreläsning i Stadshuset kl Marita Reuter berättar om konstnären Gustaf Wilhelm Finnberg 16.4 Månadsträff. Brandkårshuset kl Grupp Paneldiskussion i Stadshuset kl om Åldringsboomen 23.4 Förbundets vårmöte i Helsingfors 12.5 Styrelsemöte på Humana kl Månadsträff. Brandkårshuset kl Vi får gästbesök från Sibbo. Grupp 11 ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;

14 7 Ruth Johansson Det finns säkert många som minns hennes rimmade reseskildringar från pensionärernas utlandsresor. Här skriver hon om krigstiden på hemmaplan i MÖRKBY, Pargas, ett tidsdokument som är oerhört värdefullt att bevara i en tid då vi som upplevde kriget och efterkrigstiden blir allt äldre och färre. Här följer del 2. HUR VI KLARADE OSS PÅ HEMMAFRONTEN UNDER KRIGET På hösten var det potatisupptagning med gräfta. Likaså togs sockerbetorna upp för hand och blasten skars nav med stor kniv. De blev näringsrik mat åt korna. Tröskningen och torkningen på hösten blev ofta svåra då regnet ställde till det. Dessutom var det svårt att få bränsle till motorn. Ibland fick mor hjälp med de tyngsta arbetena, men nog hände de att hon fick spänna för hästen och köra ut på åkern. Då julen närmade sig bakades nog bröd, men med de ingredienser som fanns. Kakor sötades med sirap, men mest bakades surbröd och sekabröd. Det lagades också potatislådor, kålrotslådor och leverlådor med lingonsylt som sötades med sirap. Sillsallad, fisk och rullsylta hade vi och då togs också det palvade fläsket fram. I julklappssäcken kunde man finna en bok, vantar, socker eller en hemmagjord trasdocka. Vi hade också julgran som stod på en hemmagjord julgransfot (två bräder i kors med ett hål i mitten). Ljusen i granen var få och julprydnaderna mest hemmagjorda. Från taket ner till julbordet hade vi rött, virat kräppapper som var fästat i bordshörnen. Julduken var också gjord av kräppapper. Till våra soldater vid fronten skickades paket. Vi hade stickat strumpor och vantar av hemgjort garn. Garnet var spunnet av vår egen fårull. Lite kaffesurogat och skorpor lades med i paketen. Under de kalla vintrarna gick en hel del tid till att ordna ved och att elda i kakelugnarna och i spisen i köket. Men om vintrarna var mycket kalla så var somrarna desto varmare. Då var det tungt för kvinnor, ungdomer och barn att arbeta på åkrar och äng. Då vi blev äldre var vi alla arbetspliktiga. Till och med från skolorna blev man skickad till potatis- och sockerbetsland och till skogen för att samla ved. Men även en häst fick vi till kriget sända Och även den kunde återvända. Men rädd den blev för ljus som hördes,

15 8 Av mjölkkannornas skrammel på kärran den stördes. Efter en resa till Äänislinna och några veckor på sjukhus blev så pappa befriad från militärtjänst. Då blev det lättare för mor. Eftersom grannen ännu var inkallad hjälpte pappa till hos dem med höslåttern. På rågåkern var flera med liar och min syster och jag band rågbundor efter pappa som sedan lades till rågskylar. Under kriget gick vi i skolan fast bomberna föll. Många elever var då evakuerade till Pargas. I Pargas föll bomber som säkert var ämnade för Åbo. Vi var mycket uppskrämda. Vi hade också karelare hos oss. De kom till Pargas i krigets slutskede. Jag kommer ihåg att mamma och min moster samlade ihop möbler, husgeråd och kläder m.m. till dem. Språket kunde ibland bli besvärligt, men min mor klarade den skivan. När de skulle hämta ved, tog mamma en vedklabb i handen och pekade på vedhuset och in kom veden. Under kriget var det vänskapen som värderades högt. Radion var öppen dagligen för alla som ville veta hur det gick vid fronten. Genom den fick vi veta att kriget äntligen var slut. Men hur blev slutet? Det blev vapenstillestånd och vi fick avstå största delen av Karelen, Porkkala, Kyrkslätt och delar av Sjundeå samt områden uppe vid Petsamo. Under fortsättningskriget befriades Hangö och den staden fick Finland behålla. Våra frontmän kom hem trötta och med svåra upplevelser bakom sig, vilket vi på hemmafronten inte förstod. Hoppas att vi nu får leva i fred i ett fritt Finland och minnas dem som offrat sina liv. Och hoppas att de frontmän som ännu lever får den hjälp de behöver. Pargas Ruth Johansson

16 9