Institutionella investerare aktiva ägare eller passiva förvaltare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionella investerare aktiva ägare eller passiva förvaltare?"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats Vårterminen Institutionella investerare aktiva ägare eller passiva förvaltare? En studie av hur institutionellt ägande påverkar ersättningar till ledande befattningshavare i Sverige Författare: Martin Gustafsson Karl Norin Handledare: Thomas Carrington

2 Abstract The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure? Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection. The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results. Based on our results we can only state that institutional ownership is not decisive for the formation of CEO compensation. It remains for future research to disprove the results of this study. Keywords: institution, institutional ownership, CEO compensation, variable compensation, fixed salary, Sweden i

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur institutionellt ägande påverkar VD-lönerna i de företag i vilka de har investerat. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvantitativ studie inom den svenska företagskontexten där vi studerat bolag som var noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista samt svenska institutionella investerare. Den tidsperiod som studerades var räkenskapsåret De frågeställningar som vi ämnar besvara är dels om det finns ett samband mellan svenskt institutionellt ägande och storlek på VD-lön i svenska börsbolag, dels om svenskt institutionellt ägande leder till en viss typ av VD-lönestruktur i svenska börsbolag. Våra resultat visar på intet sätt att ökade ägarandelar för institutioner leder till vare sig en viss typ av lönenivå eller en viss typ av lönestruktur. Detta går emot tidigare amerikansk forskning på området som har funnit just dessa samband. Förklaringarna till våra resultat kan vara flera och det är svårt att lägga fram några konkreta slutsatser om vad våra resultat beror på. Utifrån våra resultat så kan vi endast konstatera att institutionellt ägande inte är avgörande för VD-löner utformning. Det återstår för vidare forskning att motbevisa det vi kommit fram till. Nyckelord: institution, institutionellt ägande, VD-lön, lönestorlek, lönestruktur, Sverige ii

4 Innehållsförteckning 1. Inledning VD-löner ett aktuellt ämne Institutionellt investerande på frammarsch VD-löner och det institutionella ägandet Syftet med denna uppsats Teoretisk diskussion Med agentteorin som teoretisk utgångspunkt Vilka faktorer påverkar VD-lönen? Institutioners vilja och möjlighet att påverka Tar de institutionella investerarna en aktiv ägarroll? Har de institutionella investerarna möjlighet att påverka företagen? Vilka effekter får institutionellt ägande på VD:s ersättning? Studiens tillvägagångssätt Övergripande beskrivning av undersökningen Definitioner Praktiskt tillvägagångssätt gällande urval och datainsamling Huvudsakliga datakällor Urval, datahantering och vår datas karakteristika Tillvägagångssätt för statistisk analys Variabler Beroende variabler Oberoende variabel Kontrollvariabler för ersättningens storlek Kontrollvariabler för ersättningens sammansättning Undersökningens resultat Korrelation Regressionsanalyser Regression 1 VD-lönens storlek Regression 2 VD-lönens sammansättning Banker ett specialfall (regression 1.1.) Sammanfattning av våra resultat och dess implikationer för våra hypoteser Diskussion kring undersökningens resultat Möjliga förklaringar till våra resultat vad gäller institutionellt investerandes påverkan på VD-lönerna Möjliga förklaringar till våra resultat rörande kontrollvariablerna Begränsningar med vår studie Slutkommentarer och förslag till vidare studier Förslag till framtida forskning Referenser Appendix I Stockholm large cap iii

5 Tabeller och figurer Tabell 1: Sammanställning över våra data och dess karakteristika Tabell 2: Variabler Tabell 3: Korrelationsmatris över testade variabler Tabell 4: Summering av regressionsmodell Tabell 5: ANOVA Tabell 6: Tabell över koefficienter och t-test Tabell 7: Summering av regressionsmodell Tabell 8: ANOVA Tabell 9: Tabell över koefficienter och t-test Tabell 10. Regression 1.1. Banker exkluderade iv

6 1. Inledning 1.1. VD-löner ett aktuellt ämne VD-löner har länge varit ett ämne som har debatterats flitigt och dess aktualitet har stärkts ytterligare under den lågkonjunktur som råder när denna uppsats författas under våren Nu kan gemene man dagligen ta del av massmedias rapportering av såväl risade som rosade VD:ar och deras ersättningar, ofta det tidigare. I svensk massmedia har typfrågor lyfts fram som exempelvis; Varför ska en VD:s lön höjas när företagets resultat försämras och anställda blir uppsagda (se exempelvis Höjd lön trots brakförluster, Göteborgs-Posten, ) och när tar direktörernas girighet slut (se exempelvis Bortom girighet och gratisarbete, Västerbottens-Kuriren, ). Vad som media till stor del inte rapporterar om är vilka faktorer det är som de facto avgör VD-ersättningen. När förklaringar till VD:arnas lönenivåer presenteras är det ofta i form av VD:ars girighet och styrelsers samt ägares omdömeslöshet. Diskussionen kan därför tyckas vara föga nyanserad. För såväl praktiker som för akademiker är det intressant att undersöka vad som driver löneutvecklingen för ledande befattningshavare i världens företag dels i termer av storlek, dels i termer av struktur. Ersättningar till VD är ett komplext ämne (Hambrick och Finkelstein 1989) och mycket forskning har genomförts inom området, inte minst i USA. Det finns dock mycket kvar att utforska inom området för vad som bestämmer VD-lönens storlek och dess struktur, särskilt i den svenska företagskontexten Institutionellt investerande på frammarsch År 2007 utgjordes 18 % av det totala aktieägandet på Stockholmsbörsen av institutionellt ägande (Fristedt och Sundqvist 2007). I likhet med VD-löner är institutionellt ägande något som är aktuellt i allra högsta grad och debatten om de svenska institutionernas ägaransvar är i intensiv under våren 2009 (se exempelvis Getinges VD leder löneligan, Göteborgs-Posten, ). Det institutionella ägandet i Sverige har vuxit sig allt starkare under efterkrigstiden (Lundberg 2007). Den stora ökningen beror bland annat på ett ökat pensionssparande och en förmögenhetsuppbyggnad via framväxten av placeringar i 1

7 värdepappersfonder (Lundberg 2007). En annan förklaring är förändringen av det svenska pensionssystemet, ATP, som genomfördes under 1990-talet (Lundberg 2008). Det finns flera faktorer som komplicerar det institutionella ägandet. Eftersom de institutionella ägarna har ett så pass betydande inflytande över det placerade kapitalet i Sverige har deras placeringar stor betydelse för vår tillväxt och välfärd (Lundberg 2007). Det kan även argumenteras för att i och med att institutionerna ansvarar för andra människors besparingar så följer även ett ytterligare [moraliskt] ansvar. Det finns dessutom problem med att de institutionella ägarna kan sakna specifik branschkompetens (Lundberg 2007). Historiskt sett har det funnits en kultur i Sverige där de institutionella ägarna inte har utövat en alltför aktiv ägarroll utan har istället utövat en mer passiv förvaltarroll (Lundberg 2007). Vidare finns det i Sverige en kultur som präglas av konsensus (Carlsson 2007) och de svenska institutionella ägarna har inte tagit konflikter i de bolag de investerar i, åtminstone inte offentligt (Lundberg 2007). Detta har lett till att de institutionella ägarna i Sverige har kritiserats och kritikerna har menat att det ligger i institutionernas ansvar som ägare att axla en mer aktiv ägarroll (Lundberg 2007). En förklaring till att institutionerna inte har agerat som aktiva ägare är att de ofta stöttat de stora privata investerarna i deras beslut i stället för att sätta en egen agenda (Carlsson 2007). Denna trend håller eventuellt på att avta. I och med att institutionerna blir allt mäktigare så har de också [åtminstone på ytan] tagit en mer aktiv roll i bolagstyrningsfrågor och de har börjat producera egna bolagsstyrningsdokument (Carlsson 2007). Vid en genomgång av de ägarpolicies som getts ut av de svenska institutionella investerarna framgår det i dessa att institutionerna hävdar att de tar en mer eller mindre aktiv roll i sin förvaltning. De svenska institutionella ägarna menar att ett aktivt ägaransvar är ett av de huvudsakliga medlen för att uppnå en långsiktigt god avkastning till placerarna. Det varierar i vilka tillgångstyper de institutionella investerarna placerar i, men den stora delen av kapitalet är placerat i aktier. Med det följer ett, av de institutionella ägarna, påstått ägaransvar genom deltagande i valberedningar och rösträtt vid bolagsstämmor. Vissa institutionella placerare har även tillsatt ledamöter i bolagens styrelser. Det påstådda ägaransvaret tar sig även i uttryck i att samtliga institutionella investerare stödjer svensk kod för bolagsstyrning med utgångspunkt i att ett sådant regelverk får effekten att det skapar en mer enhetlig 2

8 bolagsstyrning samt ökar transparensen i aktiebolagen. Dessutom anger de institutionella investerarna att de även för en dialog med företagen för att påverka dessa. Om det nu är så att institutionella investerare i Sverige, likt institutioner i anglosaxiska länder, blir mer aktiva i bolagsstyrningsarbetet (Carlsson 2007) blir det intressant att se om detta får något genomslag i praktiken VD-löner och det institutionella ägandet I de svenska institutionella investerarnas ägarpolicies inkluderas ståndpunkter om ersättningar till ledande befattningshavare. Där framgår det att de institutionella investerarna generellt sett har en positiv syn på ersättningar som syftar till att koppla ihop ägarnas intressen med bolagsledningens. Vidare framgår det av de institutionella ägarnas policies att de totala ersättningarna till företagsledningarna ska vara marknadsmässiga och rimliga/skäliga. Om nu institutionerna blivit mer aktiva i bolagstyrningsfrågor så bör detta även rimligen spegla sig i bolagens ersättningspolicies, förutsatt att de i praktiken har en reell möjlighet att påverka. I USA har mycket forskning gjorts gällande institutionella ägares inflytande över företag i vilka de investerar och hur de institutionella investerarna påverkar ersättningar till ledande befattningshavare (Lundberg 2007). Vad gäller svenska institutionella investerare och deras inflytande över sina svenska investeringsobjekt är den akademiska litteraturen mer bristfällig. Den specifika frågan rörande hur institutionellt investerande i Sverige tenderar att påverka ersättningarna till ledande befattningshavare (både vad gäller ersättningarnas storlek och struktur) är fortfarande obesvarad Syftet med denna uppsats Syftet med denna uppsats är att undersöka hur institutionellt ägande påverkar VD-lönerna i de företag i vilka de har investerat. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en studie inom den svenska företagskontexten där vi har studerat börsbolag och institutionella investerare. De empiriska frågeställningar som vi avser att försöka besvara är: 1) Finns det ett samband mellan svenskt institutionellt ägande och storlek på VD-lön i börsbolagen? 2) Leder svenskt institutionellt ägande till en viss typ av VD-lönestruktur i börsbolagen? 3

9 2. Teoretisk diskussion Nedan följer uppsatsens teoretiska diskussion. Inledningsvis diskuteras agentproblematiken kortfattat. Därefter presenteras tidigare forskning på området VD-löner: hur de förändrats över tid och vad som generellt anses påverka dessa. Sedan följer en genomgång av tidigare forskning som gjorts specifikt gällande hur institutionellt ägande påverkar VD-löner i termer av storlek och struktur. Slutligen presenterar vi våra hypoteser grundat på den tidigare forskningen som har gjorts på området Med agentteorin som teoretisk utgångspunkt I stort sett all forskning angående ersättningar till VD (se bland annat Jensen och Murphy 1990; Grabke-Rundell och Gomez Mejia 2002; Hambrick och Finkelstein 1995; Brandes et al. 2005; Jarque 2008; Garen 2004; Gomez-Mejia och Wiseman 1994; Lundberg 2007) utgår på något sätt i sina studier eller argumentation från den klassiska agent-principal teorin (fortsättningsvis agentteorin) och dess komplikationer. Agentproblematiken lyftes fram redan 1932 av Berle och Means men är tillsynes fortfarande högaktuell (Lundberg 2007). Kontentan av agentproblematiken, applicerat på ägarnas förhållande till företagsledningen, är att ägare (principaler) har ett intresse som är skilt från de ledande befattningshavarna i företagen (agenterna) som i sin tur ska ta tillvara ägarnas intresse. Det huvudsakliga målet för ägarna är att generera avkastning på sitt investerade kapital (Eisenhardt 1989). Detta mål behöver dock inte alltid stämma överens med de personliga mål som företagets ledning har. För att sammanföra företagsledningens och ägarnas intressen måste företagsledningen få incitament att handla så som ägarna önskar. Eisenhardt (1989) menar att i fallet då ägarna (principalerna) inte har tillräcklig information om vad VD:n (agenten) har presterat har ägarna två val; att antingen investera i information för att undersöka vad VD:s beteende får för effekter eller att skapa ett kontrakt som åtminstone delvis är beroende av utfallet av VD:s prestation. Enligt Eisenhardt (1989) ger ersättningar till ledande befattningshavare i form av rörliga ersättningar uttryck för kontraktet mellan VD:n och ägarna där de rörliga ersättningarna är ett medel för att sammankoppla de två, teoretiskt sett skilda preferenserna mellan VD och ägare. Sammantaget kan agentproblematiken sägas vara ett av nyckelbegreppen i nutida forskning rörande ersättningar till ledande befattningshavare. 4

10 2.2. Vilka faktorer påverkar VD-lönen? Enligt tidigare forskning gjord på den amerikanska företagskontexten kan flera faktorer påverka VD-lönen beträffande dess storlek och struktur. Vad gäller storlek för VD-löner så har dessa genomsnittligen sexdubblats de senaste två decennierna i USA (Jarque 2008). Frågan är vad denna stora ökning kan bero på? Vissa forskare argumenterar utifrån logiken att VD-lönerna helt enkelt ökar i takt med omsättningen, och eftersom de amerikanska företagens omsättning ökat sexdubbelt de senaste tjugo åren är detta också svaret på frågan vad som driver VD-lönernas utveckling i termer av storlek (Jarque 2008). Andra förklaringar till den stora ökningen i VD-kompensation som lyfts fram är att VD:ar i den anglosaxiska företagsvärlden kontrollerar styrelserna och därigenom sätter sin egen lön (Jarque 2008). En liknande förklaring ges av Grabke-Rundell och Gomez-Mejia (2002) när de argumenterar för att det är graden av makt en VD besitter som till stor del förklarar VD:s lönenivå och struktur. Brandes et al. (2004) fann att oberoende styrelseledamöter är något som kan mildra VD:s inflytande i styrelser och därmed minska VD:s makt att påverka sin ersättning. Hambrick och Finkelstein (1989) argumenterar vidare för att VD-ersättningen är ett resultat av både marknads- och politiska processer. Ännu en förklaring, liknande Hambrick och Finkelsteins (1989), till VD-lönernas nivåer, är att företag benchmarkar VD:s lön och kompenserar sin VD utifrån en jämförelse mot VD:ar i andra företag (Jarque 2008). Tidigare forskning har även gjorts vad gäller om VD:s ålder påverkar ersättningarna. Denna är samstämmig gällande det faktum att VD:s ålder tenderar att påverka. Forskningen är även samstämmig över det faktum att äldre VD:ar tenderar att vara bättre avlönade än sina yngre likar (Levitas et al. 1998). Vad gäller frågan hur VD:s ålder påverkar lönestrukturen går forskningen däremot isär. Harvey och Shrieves (2001) menar att äldre VD:ar tenderar att få en högre andel rörlig ersättning medan David et al. (1998) argumenterar för motsatsen, det vill säga att äldre VD:ar tenderar att få en högre andel fast ersättning. Terviö (2008) fann i sin studie att stora företag generellt betalar sina höga chefer mer än vad små företag gör i förhållande till börsvärde, vilket även är konsistent med tidigare forskning (se bl.a. Lambert et al. 1991). Ägarbilden är också något som påverkar hur VD-lönerna sätts. Hambrick och Finkelstein (1995) argumenterar för att det är ägarstrukturen som till största 5

11 delen avgör VD:s lön. Författarna menar att det finns en skillnad mellan företag vars företagsledare som också är storägare och företag vars företagsledare som inte är det. Denna skillnad i ägarbild påverkar, enligt Hambrick och Finkelstein, främst storleken på VD:s lön men även dess struktur. Författarna fann slutligen att de företagsledare som tjänar mest är de som även innehar VD-positionen. Sammanfattningsvis kan det sägas ett det finns flera faktorer som påverkar ersättningen till VD. Vi har ovan diskuterat tillväxt, VD:s potentiella makt över styrelser, mot ledningen oberoende styrelseledamöter, politiska processer i företagen, VD:s ålder, företagsstorlek och ägarbild. I denna uppsats är det den sistnämnda faktorn (ägande) som ligger i fokus. I nedanstående avsnitt diskuteras den tidigare forskning som berör hur institutionella ägare har funnits agera i ägarfrågor i allmänhet och ersättningsfrågor i synnerhet. Först frågar vi oss om de institutionella investerarna tar en aktiv ägarroll, därefter om de har möjlighet att influera företagen. Slutligen berörs specifikt hur institutionellt ägande har funnits påverka VD-lönerna i sina investeringsobjekt Institutioners vilja och möjlighet att påverka Tar de institutionella investerarna en aktiv ägarroll? Att det institutionella ägandet har ökat och att det utgör en stor del av aktieägandet har redan konstaterats i denna uppsats. Frågan som nu uppkommer, apropå att det institutionella ägandet är så pass omfattande, är om de institutionella investerarna tar en aktiv roll som ägare? Som inledningsvis diskuterades har de svenska institutionella investerarna (åtminstone på ytan) tagit en mer aktiv ägarroll (Carlsson 2007). Detta gäller även i den anglosaxiska världen där de institutionella ägarna har funnits agera mer aktiva i sitt ägande. Cornett et al. (2007) fann i sin studie att de institutionella ägarna har blivit mer aktiva och villiga att påverka de företag som de investerar i. Vidare rapporterar Almazan et al. (2005) att institutionerna i allt högre grad övervakar sina investeringsobjekt. Viss forskning tyder även på att institutionella investerare i vissa fall deltar i mer strategiska beslut i företagen (Graves och Waddock 1990). Flertalet forskare inom området (se bl.a. Jensen och Murphy 1990; David et al. 1998; Carleton et al. 1998; Graves och Waddock 1990; Hartzell och Starks 2003; Brandes et al. 2005; Ozkan 2007; Gomez-Mejia och Wiseman 1997) har funnit att institutionerna är eller har blivit allt mer aktiva i sin ägarroll och får med tanke på detta antas vara relativt säkert, åtminstone vad 6

12 gäller den amerikanska kontexten. Anledningarna som presenteras till varför de institutionella investerarna har tagit en mer aktiv roll är först och främst att det institutionella investerandet ökat (Graves och Waddock 1990; Brandes et al. 2005). Dessutom leder de allt större kapitalstockarna hos de institutionella investerarna, som i sin tur uppkommit till följd av det större investerandet, till att institutionerna får större incitament att försöka påverka sina investeringsobjekt (Ozkan 2007). Det faktum att institutioner i den anglosaxiska världen har funnits påverka sina investeringsobjekt stämmer även överens med det påstådda ägaransvaret som de svenska institutionella investerarna anger i sina policydokument (se avsnitt 1.2.) Har de institutionella investerarna möjlighet att påverka företagen? Nästa fråga som nu blir berättigad att ställa är om de institutionella investerarna kan påverka företagen och deras lönestrukturer för ledande befattningshavare? Generellt kan sägas att det finns två olika mekanismer som kan användas för att påverka hur VD-lönerna sätts: Övervakningsmekanismen (Gomez-Mejia och Wiseman 1997; Almazan et al. 2005; Brandes et al. 2005; Carleton et al. 1998) och kontraktsmekanismen (Jensen och Murphy 1990; Grabke-Rundell och Gomez-Mejia 2002; Gomez-Mejia och Wiseman 1997). Övervakningsmekanismen berör hur ägare aktivt kan övervaka VD och kontraktsmekanismen är helt enkelt VD:s anställningskontrakt i vilket anställningsvillkoren regleras, inkluderat ersättningsvillkoren. När det gäller institutionernas användande av övervakningsmekanismen för att påverka går forskningen isär något. Almazan et al. (2005) rapporterar att de institutionella investerarna i USA tenderar att övervaka i allt högre grad medan Brandes et al. (2005) menar att dessa institutionella ägare inte alls är aktiva i sin övervakning av företagsledningen. Detta på grund av att även institutionellt ägande, i likhet med individuellt privat ägande, ofta tenderar att bli spritt. Enligt Brandes et al. (2005) kan de institutionella ägarna då inte övervaka effektivt vilket leder till att de då endast kan förlita sig på kontraktsmekanismen, främst VD:s ersättning. En del talar om aktivt institutionellt ägande som institutionell aktivism (Carleton et al. 1998) men exakt hur de institutionella investerarna påverkar företagen i vilka de investerar varierar. Vissa menar att det främst rör sig om att informellt eller indirekt påverka företag att anta vissa incitamentsstrukturer (Hartzell och Starks 2003; Brandes et al. 2005). Att det försiggår en politisk maktkamp i korridorerna är ett väl dokumenterat faktum som stöds av mycket 7

13 forskning (se bland annat Jensen och Murphy 1990; Brandes et al. 2005; David et al. 1998). En av anledningarna som presenteras till att institutioner har en sådan informell makt är att de kan hota med att sälja av sitt ägande vilket i så fall skulle kunna påverka företagets finansiella ställning samt även värdet på VD:s aktie- och optionsinnehav (Hartzell och Starks 2003). Alternativet till att påverka indirekt eller informellt är att öppet demonstrera sitt ägande på bolagsstämmor, bland annat genom att gå samman med andra institutioner för att få större makt i omröstningar (David et al. 1998). Vad gäller vissa institutionella ägare har dessa som policy att inte bara rösta vid bolagsstämmor utan att även föra en dialog (se ovan, avsnitt 1.2.) samt att delta i valberedningar. Sammanfattningsvis tyder den tidigare forskningen på att det finns olika sätt för institutioner att påverka företagen och att institutioner faktiskt har möjlighet att påverka Vilka effekter får institutionellt ägande på VD:s ersättning? Av diskussionen ovan framgår att institutionella investerare tillsynes tar en alltmer aktiv ägarroll (både i Sverige och i USA) och att de har olika sätt att påverka företagen och hur dessa utformar sina ersättningar till VD. Intressant nu är att se hur institutionellt ägande i praktiken tenderar att påverka företagen och hur dessa utformar VD-lönerna. Det är inom detta område denna uppsats försöker ge sitt bidrag. Flera amerikanska forskare har funnit att institutionellt ägande påverkar VD-lönernas storlek. Hartzell och Starks (2003) forskning pekar på att en ökad andel institutionellt ägande är negativt korrelerat med storleken på VD:s lön. Detta fenomen finner även Gomez-Mejia och Wiseman (1997), Ozkan (2007), David et al. (1998) och Almazan et al. (2005) i sin forskning. Brandes et al. (2005) kommer fram till en annan slutsats när de finner att institutionellt ägande leder till minskad total VD-kompensation när det finns en stor institutionell ägare men dessa forskare rapporterar att detta inte gäller när institutioners sammanlagda ägarandelar ökar. Istället finner Brandes et al. (2005) att ökade ägarandelar för institutioner leder till ökad total ersättning till VD, vilket inte är konsistent med ovan nämnd annan forskning. Förklaringen till detta är enligt författarna (2005) att ökat institutionellt ägande, likt privat individuellt ägande, ibland tenderar att bli spritt vilket medför att institutioner vid ökade ägarandelar tappar kontroll och att deras makt minskar. Grabke-Rundell och Gomez-Mejia (2002) argumenterar 8

14 för att större ägarandelar leder till ökad möjlighet till påverkan, men lägger inte fram några synpunkter på vad ett ökat ägande leder till. Som diskuterats i stycket ovan pekar den större delen av forskningen, med vissa undantag (Brandes et al. 2005), på att en högre andel institutionellt ägande leder till en minskad ersättning till VD. Det är dock oklart om detta även gäller för svenska institutionella ägare som äger aktier i svenska börsbolag. Det faktum att forskningen går i sär motiverar i sig fortsatta studier. Uppsatsens första hypotes grundar sig på vad majoriteten av forskningen kommit fram till. Hypotes 1: En högre andel institutionellt ägande i svenska börsbolag leder till minskad storlek på VD:s totala ersättning. Olika investerare eller grupper av investerare har ofta skilda intressen. Utifrån agentteorin handlar det för ägarna om att försöka få VD att agera i linje med deras intresse. Vad gäller ersättning till VD, som är ett sätt att påverka VD:s beteende, så kan ägarna i princip välja mellan två ersättningsformer: fast ersättning eller rörlig ersättning (Gomez-Mejia och Wiseman 1997). I realiteten består dock VD-löner ofta av en kombination. Intressant i denna uppsats är vilken av de två typerna av ersättning institutionellt ägande tenderar att leda till. Som diskuterades i avsnittet om teoretiska utgångspunkter föreslår agentteorin att rörliga incitament till ledande befattningshavare är ett sätt för ägarna att knyta samman VD:s intressen med sina egna. Hambrick och Finkelstein (1995) fann att externt kontrollerade bolag, definierat som bolag där det fanns en eller flera ägare med mer än en femprocentig röstmakt, tenderade att leda till ökad andel rörlig ersättning för VD. Hartzell och Starks (2003) fann att ökat institutionellt ägande var associerat med ökad andel rörlig ersättning. Brandes et al. (2005) kom fram till samma slutsats, att högre institutionella ägarandelar minskade andelen fast ersättning till VD. Även Ozkan (2007) fann i sin studie av brittiska företag, att när institutionellt investerande ökade så minskade VD:s andel fasta lön. Brandes et al. (2005) fann dock i sin studie att detta inte gällde när det fanns en stor institutionell ägare. Då ökade istället andelen fast lön. Detta resultat återfinns inte hos de andra forskarna. 9

15 Som diskuterats i ovanstående avsnitt finner majoriteten av forskarna att ökade ägarandelar för institutioner är associerat med ökad andel rörlig ersättning för VD. Även inom detta område saknas utförlig forskning vad som gäller för svenska institutioner som äger aktier i svenska börsbolag och forskningen går som sagt även isär på detta område. Utifrån ovanstående diskussion, med tyngdpunkt i majoriteten forskning, formuleras vår andra hypotes. Hypotes 2: En högre andel institutionellt ägande leder till att den rörliga andelen av VD:s lön i svenska börsbolag ökar. Sammanfattningsvis har vi i detta kapitel behandlat tidigare forskning på området och utifrån denna konstruerat våra hypoteser. I nästa avsnitt kommer vi att diskutera genomförandet av denna studie och de val vi har gjort samt de komplikationer som i vissa fall har uppstått. 10

16 3. Studiens tillvägagångssätt 3.1. Övergripande beskrivning av undersökningen I denna uppsats har vi valt att studera hur institutionellt ägande påverkar VD-lönerna i de företag i vilka institutionerna har investerat. Studien har genomförts genom att vi har undersökt hur svenskt institutionellt ägande påverkar VD-löner i svenska börsbolag i termer av deras storlek och struktur. Då den tidigare forskningen som gjorts på området omfattar den anglosaxiska företagsvärlden i kombination med att den inte är enig anser vi att en studie av svenska börsbolag är högst relevant. Denna uppsats omfattar de företag som vid tiden för uppsatsens författande är registrerade på Stockholmsbörsens lista OMXS Large Cap och tidsperioden som studerats är verksamhetsåret Med denna studie vill vi ge en ögonblicksbild av sambandet mellan institutionellt ägande och VD-ersättningar. Vi har fokus på ersättningar som ges till VD inom denna tidsram Definitioner VD:s totala ersättning i denna uppsats definieras (i linje med Gomez-Mejia och Wiseman 1997; Hambrick och Finkelstein 1995; Hartzell och Starks 2003) som summan av den fasta och den rörliga lönen utbetalat i kontanter. Den fasta lönen definieras som den fasta lönen VD erhåller i pengar inklusive övriga förmåner utbetalad i kontanter (Hambrick och Finkelstein 1995). Den rörliga lönen definieras som ersättning vilken baseras på prestation och som betalas ut i form av bonus. Bonusen kan teoretiskt sätt betalas ut i olika former som exempelvis provision, tantiem (andel av företagets vinst), aktier och optioner. Avgörande för att bonusar ska betalas ut är att en viss prestation uppnås och denna definieras oftast genom olika mål gällande företagets effektivitet och lönsamhet. Enligt Hambrick och Finkelsterin (1995) är det mycket svårt att angripa hela kompensationsstrukturen för VD:ar och samtidigt nå ett stringent resultat. Författarna pekar på att hur en forskare väljer att definiera VDersättningar avgörs av vald forskningsfråga samt omfånget på studien. Inom ramen för vår studie väljer vi en snäv definition av rörlig ersättning och, i linje med tidigare forskning (Lambert et al. 1991), definieras rörlig ersättning i denna uppsats som bonus vilken utbetalats i kontanter. Långsiktiga monetära incitament som aktie- och optionsprogram samt liknande ersättningar tas därför inte med i vår definition av rörlig ersättning. Detta begränsar till viss del räckvidden för vår studie men detta får bli något för framtida forskning att undersöka. Inte heller pensioner tas med i vår definition av ersättning till VD. Jarque (2008) drar slutsatsen att 11

17 majoriteten av forskningen på området lämnar denna ersättning därhän då bra data är svåra att finna på denna punkt. Komplexiteten av pensioner gör det heller inte möjligt för oss att ta med dessa i denna korta studie. Då vi har studerat den svenska företagskontexten definieras institutioner i denna uppsats som svenska institutioner. Vidare omfattar vår definition (i likhet med Fristedt och Sundqvist 2007) endast de 18 institutioner som är medlemmar av föreningen institutionella ägare. Dessa är AFA Försäkring, Alecta, AMF Pension, AMF Pension fonder, Andra AP-fonden, Fjärde AP-fonden, Folksam Försäkring AB, Folksam Fonder, Folksam LO fonder, Första APfonden, Länsförsäkringar, Nordea fonder, SEB fonder, SEB-Trygg Försäkring, SHB/SPP fonder, Skandia Liv, Swedbank Robur fonder samt Tredje AP-fonden. Institutionellt ägande definieras vidare som institutioners ägarandelar i termer av röstmakt. Röstmakt får sägas ge en mer rättvisande bild än kapitalandelar då det är med röstmakt som ägare direkt kan påverka företagen. Ett ytterligare argument för att använda röstmakt är förekomsten av A- och B-aktier med skilda rösteantal i flertalet av de svenska börsbolagen Praktiskt tillvägagångssätt gällande urval och datainsamling Huvudsakliga datakällor För att komma åt data till undersökningen gällande ersättningar till VD har vi studerat företagens årsredovisningar. Statistik avseende ägarandelar har primärt hämtats ur Fristedt och Sundqvists (2007) Ägarna och makten samt ur företagens redovisning. Dessa källor får anses som pålitliga och får anses kunna ge oss tillförlitlig information. Information om vilka bolag som tillhör Stockholmsbörsens Large Cap-lista är hämtade från Nasdaq OMX:s svenska webbplats (2009). Vi har i denna undersökning inte haft tillgång till databaser som innehåller den för oss relevanta datan gällande institutionellt ägande. Detta begränsade mängden data som vi kunde få tillgång till vilket i sin tur bidrog till att studiens omfattning minskade Urval, datahantering och vår datas karakteristika Den grupp som vi i denna uppsats undersöker för att uppnå vårt syfte omfattar svenska bolag som vid uppsatsens författande (våren 2009) var listade på Stockholmsbörsens OMXS Large Cap. Dessa företag utgör således vår population. För att ett företag ska ingå i Large Cap-listan ska företaget ha ett börsvärde som överstiger 1 miljard euro (Nationalencyklopedins 12

18 webbplats 2009). Dessa företag är intressanta och relevanta att studera av flera anledningar. Först och främst är dessa de största svenska noterade bolagen i termer av börsvärde vilket medför att de är intresseväckande i sig att undersöka. Samtliga av dessa bolag har även någon grad av institutionellt ägande, vilket inte gäller för alla bolag på Stockholmsbörsens listor OMXS Mid och Small Cap. Vi anser dessutom att då anglosaxiska studier undersökt stora bolag (ofta i USA) så är det passande att vi också gör så för att vi ska kunna jämföra tidigare studier med vår. På OMXS Large Cap uppgick vid undersökningen antalet noterade bolag till 57 (se appendix I). Vad gäller ägarstatistik i de aktuella bolagen uppkommer ett problem då vissa av dessa bolag väljer att enbart redovisa ägare som innehar en viss procentandel alternativt enbart redovisa de X antal största ägarna. Vi löser till viss del detta problem genom att hämta aktieägarinformation från (ovan nämnda) Fristedt och Sundqvists (2007) bok Ägarna och makten i vilken aktieägarinformation finns för flertalet bolag listade på OMXS Large Cap. Problemet kvarstår dock att det även i detta relativt fullständiga register saknas information för vissa företag som ägs av utländsk juridisk person. De bolag som inte återfinns i Ägarna och makten och som heller inte redovisar sina aktieägare i årsredovisningen/webbplatsen valde vi därför att inte ta med i vår studie. Detta på grund av att ett inkluderande av dessa företag skulle försämra studiens tillförlitlighet eftersom vi för dessa bolag inte kan få fram jämförbar information om det institutionella ägandet. Efter detta återstod 47 företag som kom att ingå i vår undersökning (se appendix I). Vi kan inte säga hur ett eventuellt inkluderande av de tio bortsorterade företagen skulle påverka våra statistiska resultat då vi inte har jämförbara data. För att inkludera dessa företag hade ett antagande om att det institutionella ägandet var = 0 varit nödvändigt, vilket i slutändan skulle ha blivit missvisande förutsatt att det institutionella ägandet var > 0. Vi kan dock inte spekulera om detta då data inte var tillgängliga. Vi har valt att studera bolagens årsredovisningar för verksamhetsåret år Anledningen till att detta år valdes framför år 2008 var att alla årsredovisningar för år 2008 inte var tillgängliga för oss då studien genomfördes. Önskvärt kan tänkas vara om en längre tidsperiod än ett år hade undersökts. Detta kan inte antas rimligt med hänsyn till vår begränsade tid att genomföra undersökningen. Denna uppsats strävar efter att ge en ögonblicksbild över hur institutionellt ägande påverkar (eller inte påverkar) VD-löner. Annan forskning på området 13

19 har studerat allt från ett (Ozkan 2007), två (Lambert et al. 1991) till flera räkenskapsår (se bl.a. David et al och Terviö 2008). Det kvarstår för vidare studier att undersöka VDlöners storlek och dess struktur i Sverige över en längre tidsperiod. Vissa bolag har även ett brutet räkenskapsår. Detta hanterar vi genom att använda de årsredovisningar som är den mest jämförbara årsredovisningen med vårt undersökningsår. I de fall där vissa bolag under perioden som vi studerar har bytt VD har vi adderat de båda VD:arnas ersättning för året. För vår kontrollvariabel ålder (se nedan) löser vi samma problem genom att ta den genomsnittliga åldern för de båda VD:arna i de företag som under året bytt VD. Vidare förändras OMXS Large Cap-listans sammansättning med tiden. Detta blir för oss inget problem då vi enbart undersöker företag som vid tiden för uppsatsförfattandet är noterade på OMXS Large Cap. Slutligen uppkom en komplikation då vissa bolag väljer att inte redovisa VD-löner i svenska kronor. Vi hanterade detta problem genom att räkna om VDlönen till svenska kronor med den genomsnittliga valutakursen för respektive valuta för det år årsredovisningen avsåg. Genomsnittliga valutakurser fanns tillgängliga på den svenska riksbankens webbplats (Riksbankens webbplats 2009). I tabellen nedan presenteras en sammanställning av våra data och dess karakteristika. Under tabellen finns en förklaring över alla noter (1-13). Tabell 1: Sammanställning över våra data och dess karakteristika Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Antal företag (1) 47 (1) Total lön (SEK) 10,562,279 2,162,000 (2) 24,797,000 (3) Andel rörlig lön 27,6 % 0 % (4) 78 % (5) Andel institutionellt ägande 14,9 % 1 % (6) 34,6 % (7) Företagsstorlek (totala tillgångar, SEK) 250,649,441,455 5,271,000,000 (8) 3,598,010,297,400 (9) VD-ålder 50,9 30 (10) 63 (11) Andel oberoende styrelseledamöter 70,5 % 31,3 % (12) 100 % (13) (1) komplett lista över undersökta bolag finns i appendix I; (2) Fabege; (3) MTG; (4) Fabege, Handelsbanken, Holmen, Lundbergs, Melker Schörling, Swedbank; (5) Meda; (6) Melker Schörling; (7) JM; (8) Seco Tools; (9) Nordea; (10) Kinnevik; (11) HM, Husqvarna; (12) Ericsson; (13) Axfood, Boliden, Melker Schörling, TeliaSonera 3.4. Tillvägagångssätt för statistisk analys Vi har i denna uppsats använt oss av en renodlad kvantitativ metod för att studera våra variabler. Våra data samt resultaten för vår undersökning presenteras och analyseras sedan med hjälp av statistiska verktyg. De hypoteser som vi har ställt upp ovan i det teoretiska avsnittet har testats om de är signifikanta eller inte på en femprocentig signifikansnivå. Om 14

20 våra beräkningar har visat att den ena eller andra (eller bägge) av hypoteserna inte är signifikanta har denna/dessa hypotes/-er förkastats. För att vi på ett statistiskt säkerställt sätt skulle kunna uttala oss om våra data krävdes att vi genomförde ett antal statistiska beräkningar. Dessa beräkningar gjordes i statistikprogrammet SPSS. Till att börja med undersökte vi om det fanns något samband mellan några av våra variabler med hjälp av en korrelationsanalys. Denna analys säger oss om det finns ett samband mellan några variabler, men däremot inget om det finns någon kausalitet mellan variablerna. För att undersöka sambandet mellan dels andel institutionellt ägande och VD:s totala ersättning, dels andel institutionellt ägande och VD-lönens struktur utförde vi två regressionsanalyser. En regressionsanalys visar om en variabel är beroende av en annan, men återigen, inget om kausaliteten. Den (eller de) oberoende variabeln(-ler) som förväntas influera den beroende variabeln betecknas X och den beroende variabeln som förväntas influeras av den oberoende variabeln betecknas Y (Edling och Hedström 2003:87). Syftet med en regression är att finna en linje som sammanfattar variablerna på ett så korrekt sätt som möjligt, med andra ord försöka se om ett samband existerar eller inte (Edling och Hedström 2003:87). Generellt sett är regressionsanalyser ansedda som användbara på företagsekonomiska såväl som nationalekonomiska problem då samband mellan två variabler ska undersökas och slutsatser ska dras över om ett samband existerar eller inte (Newbold et al. 2007:408). Då vi har två beroende variabler (se nedan) och kommer att använda oss av en linjär regressionsmodell måste dessa två variabler analyseras i två separata regressionsanalyser. Detta på grund av att en linjär regression endast tillåter att en beroende variabel används Variabler Beroende variabler I vår undersökning har vi två beroende variabler: VD-ersättningen i termer av storlek och VDersättningen i termer av struktur. VD-ersättningens struktur är i form av andel rörlig ersättning av total lön (ARL). Data över VD:s totala ersättning (TL) är i form av absoluta tal. 15

21 Oberoende variabel Vår oberoende variabel i denna undersökning är andel institutionellt ägande. Denna variabel är i form av andelen institutionellt i förhållande till totalt ägande (AIA) Kontrollvariabler för ersättningens storlek Som diskuterats i det teoretiska avsnittet ovan kan flera faktorer, utöver institutionellt ägande, påverka hur VD:s ersättningar bestäms. Med denna utgångspunkt är det nödvändigt att kontrollera om ytterligare variabler, utöver det institutionella ägandet, påverkar VD-lönernas storlek och struktur när vi utreder sambandet mellan institutionellt ägande och VD-löner. De kontrollvariabler som vi har använt oss av utgår från vår diskussion ovan vilken i sig utgår från tidigare studier på området. Eventuellt hade det varit önskvärt om fler kontrollvariabler inkluderades. Detta var odck inte möjligt på grund av vårt relativt begränsade stickprov. En linjär regression med för små stickprov går inte att genomföra vid inkluderade av för många kontrollvariabler. Med hänsyn till detta inkluderar vi två kontrollvariabler per regression. Storlek Som vi har sett i uppsatsens teoriavsnitt visar tidigare studier att det finns en koppling mellan bolagets storlek och VD-ersättning (Terviö 2008; Lambert et al. 1991; Cornett et al. 2007). Vi anser därför att storleken är något som måste kontrolleras när vid analysen av sambandet mellan andel institutionellt ägande och VD:s totala ersättning. I denna uppsats definieras företagets storlek per dess totala tillgångar (TT) i linje med tidigare forskning (Cornett et al. 2007). VD-ålder Som nämnts ovan är forskningen på området enig om att VD-ålder är positivt korrelerat med storleken på VD-lönen. Med anledning av detta har vi valt att använda VD-ålder som kontrollvariabel när vi analyserar om andelen institutionellt ägande korrelerar med VD-lönens storlek då denna kontrollvariabel har använts frekvent i tidigare forskning (se bl.a. David et al. 1998). VD-ålder uttrycks i absoluta tal (VD_A). 16

22 Kontrollvariabler för ersättningens sammansättning VD-ålder Då den tidigare forskningen på området tyder på att VD-ålder även påverkar sammansättningen av VD-lönen och då denna även frekvent kontrollerar för VD-ålder (se avsnittet ovan), kontrollerade även vi för denna variabel i vår andra regression. Däremot är inte forskningen enig över exakt hur VD-ålder påverkar lönestrukturen. Det faktum att forskningen inte är enig om exakt hur denna variabel påverkar, med andra ord om den leder till en ökad andel fast eller rörlig lön, anser vi i sig motivera att denna variabel kontrolleras. VD-ålder uttrycks i absoluta tal (VD_A). Andel oberoende ledamöter i styrelsen Enligt Brandes et al. (2004) har styrelser som domineras av oberoende ledamöter en bättre position att övervaka och kontrollera företagets ledning. Som vi nämnt ovan påverkar förekomsten av oberoende ledamöter makten en VD kan utöva i styrelsearbetet. VD kan, även då han inte sitter i styrelsen själv, påverka denna via ledamöter vilka han har inflytande över. Ledamöter som är beroende av företagsledningen tenderar att förespråka VD:s åsikter angående VD-ersättningar (Grabke-Rundell och Gomez-Mejia 2002). I linje med vår diskussion ovan bör detta leda till att andelen fasta ersättningar höjs. Omvänt så borde en högre andel oberoende styrelseledamöter leda till en högre andel rörliga ersättningar. Vi har därför kontrollerat för denna variabel vid analysen av sambandet mellan andel institutionellt ägande och sammansättningen för VD:s ersättning. En oberoende styrelseledamot är definierad som en ledamot vilken är oberoende gentemot företagets ledning (Brandes et al. 2004). Denna variabel är uttryckt som en andel av det totala antalet styrelseledamöter (OLS). Nedan följer en tabell över variablerna som ingår i denna undersökning. Tabell 2: Variabler Regression 1, lönestorlek Regression 2, lönestruktur Beroende variabel Oberoende variabel Kontrollvariabler Storleken på VD-lönen (TL) Andel rörlig ersättning (ARL) Andel institutionellt ägande (AIA) Andel institutionellt ägande (AIA) Storlek (TT), VD-ålder (VD_A) Andel oberoende styrelseledamöter (OSL), VD-ålder (VD_A) 17

23 4. Undersökningens resultat I detta avsnitt har vi genomfört våra statistiska beräkningar och testat hypoteserna vilka vi konstruerade i vår teoretiska diskussion. För att friska upp läsarens minne repeteras här våra hypoteser. Hypotes 1: En högre andel institutionellt ägande i svenska börsbolag leder till minskad storlek på VD:s totala ersättning Hypotes 2: En högre andel institutionellt ägande leder till att den rörliga andelen av VD:s lön i svenska börsbolag ökar Korrelation Tabell 3: Korrelationsmatris över testade variabler TL Pearson Correlation 1 Sig. (p-value) ARL Pearson Correlation,499(**) 1 Sig. (p-value),000 AIA Pearson Correlation,099,147 1 Sig. (p-value),506,323 TL ARL AIA TT VD_A OSL TT Pearson Correlation,017 -,187,169 1 Sig. (p-value),908,209,255 VD_A Pearson Correlation,218,157,131 -,029 1 Sig. (p-value),142,293,381,848 OSL Pearson Correlation -,252,118 -,022 -,022 -,073 1 Sig. (p-value),088,430,885,882,626 ** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). Utifrån de variabler som vi har undersökt har en korrelationsanalys gett följande resultat (se tabell 3). Med denna analys har vi möjligheten att se om det existerar statistiskt säkerställda samband mellan två variabler, men som vi diskuterat ovan i metodavsnittet, inte säga något om kausaliteten. Inga samband mellan våra undersökta variabler är signifikanta med undantag för sambandet mellan vår ena beroende variabel total lön (TL), och vår andra beroende variabel, andel rörlig lön (ARL). Sambandet mellan dessa två variabler var signifikant på 0,01-nivån (se värde 0,499** i tabell ovan). Utifrån detta kan slutsatsen dras att det finns ett samband mellan dessa variabler, men inte om den ena påverkar den andra och vice versa. Då inga andra statistiskt säkerställda samband existerar kan det inte uteslutas att de övriga (ickesignifikanta) samband som finns beror på slumpen. Det existerande sambandet mellan TL och ARL är i sig inte av större intresse i denna undersökning då det inte säger något om de samband vi primärt undersöker. Resultaten från denna korrelationsanalys ger oss grund för att 18

24 anta att vår regressionsanalys inte heller kommer att visa signifikans. I nästa sektion presenteras resultaten från våra regressioner Regressionsanalyser Regression 1 VD-lönens storlek Med hjälp av den första regressionsanalysen testade vi vår första hypotes. Regressionen testar det linjära sambandet mellan andelen institutionellt ägande (oberoende variabel = AIA) och den totala VD-lönen (beroende variabel = TL). I denna regression kontrollerade vi för VDålder (VD_A) och företagsstorlek (TT) för att se om även dessa variabler påverkar. Tabell 5 visar en summering av vår regressionsmodell. Tabell 4: Summering av regressionsmodell 1 Model R R Square Adjusted R Square Std. Error of the Estimate 1,229(a),053 -, ,069 a Predictors: (Constant), VD_A, TT, AIA I tabell 4 visas en summering av vår första regressionsmodell. Av intresse i tabellen är värdet för R Square vilket är 0,053. R Square visar till vilken grad vår regressionsmodell i sin helhet förklarar det undersökta linjära sambandet mellan X (AIA, TT, VD_A) och Y (TL). R Square ger således uttryck för styrkan för det linjära sambandet mellan X och Y, alltså till vilken grad X förklarar Y (Newbold et al. 2007:423). Idealt är detta värde = 1 (eller -1 vid inverterat samband). Om detta är fallet så förklarar X helt och hållet Y. Med tanke på att vi i vår analys fick ett värde på = 0,053 har vår regressionsmodell en väldigt låg förklaringsgrad. Detta tolkas som att vår modell inte gav upphov till ett perfekt linjärt samband och att det inte enbart är vår oberoende variabel och våra kontrollvariabler som påverkade vår beroende variabel. Dock måste vidare slutsatser utifrån R Square göras med försiktighet (Newbold et al. 2007:423). Tabell 5: ANOVA 1 Model Sum of Squares df Mean Square F Sig. (p-value) 1 Regression , ,910,796,503(a) Residual , ,800 Total , a) Predictors: (Constant), VD_A, TT, AIA. Dependent Variable: TL 1 ANOVA = analysis of variance = F-test 19

25 Tabell 5 visar resultaten från ANOVA-testet vilket säger oss om vår regressionsekvation är signifikant eller inte. I denna analys testas ekvationen i sin helhet och varje variabel testas inte var för sig. På en femprocentig signifikansnivå ska F vara > 2,6 och Sig. (p-value) vara < 0,05 för att ekvationen ska vara signifikant och för att vi ska kunna utesluta att det testade sambandet inte beror på slumpen. Våra värden för de bägge termerna är 0,796 respektive 0,503 och med andra ord är vår ekvation inte signifikant. Tabell 6: Tabell koefficienter och t-test Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients Model B Std. Error Beta t Sig. (p-value) 1 (Constant) , ,272,171,865 AIA , ,108,070,461,647 TT 9,51E-008,000,011,076,940 VD_A , ,272,209 1,393,171 Dependent Variable: TL I tabell 6 ser vi ytterligare resultat för vår regressionsanalys. I kolumnen Std. Error ser vi spridningen över våra data. Denna är till synes väldigt hög för alla våra variabler med undantag för företagsstorlek (TT) som har ett värde på 0,000. Spridningen på datan bidrar till, men är inte helt avgörande för, om vi får signifikanta resultat eller inte för respektive variabel. En högre spridning är dock vanligtvis förknippad med icke-signifikans. I tabell 6 testas varje variabel (oberoende samt kontrollvariabler) för sig gentemot den beroende variabeln för att se om något beroendeförhållande föreligger mellan varje enskild förklarande variabel och den beroende variabeln. För att se om någon av koefficienterna (värde för variabel) var signifikanta testade vi här våra data på en femprocentig signifikansnivå. Värdena ska i kolumnen t vara > 1,96 och värdena i kolumnen Sig. (p-value) vara < 0,05 för att någon av koefficienterna ska ha ett signifikant samband med den beroende variabeln. Det är med hjälp av dessa värden vi får reda på om vår hypotes är signifikant eller inte. 20

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

Multipel regression och Partiella korrelationer

Multipel regression och Partiella korrelationer Multipel regression och Partiella korrelationer Joakim Westerlund Kom ihåg bakomliggande variabelproblemet: Temperatur Jackförsäljning Oljeförbrukning Bakomliggande variabelproblemet kan, som tidigare

Läs mer

Svenska VD-lönen. en studie om utländskt ägande har påverkat sammansättningen av den svenska VD:ns lön mellan åren 1999-2004

Svenska VD-lönen. en studie om utländskt ägande har påverkat sammansättningen av den svenska VD:ns lön mellan åren 1999-2004 UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE D Företagsekonomiska Institutionen VT 2005 Magnus Jansson Tomas Svae Svenska VD-lönen en studie om utländskt ägande har påverkat sammansättningen av den svenska VD:ns

Läs mer

Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp

Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp Provmoment: Individuell skriftlig tentamen kvantitativ metod, 2,0 hp Ladokkod: 11OA63 Tentamen ges för: OPUS kull H13 termin 6 TentamensKod: Tentamensdatum: Fredag 24

Läs mer

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Statistiska analysmetoder, en introduktion Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Vad är statistisk dataanalys? Analys och tolkning av kvantitativa data -> förutsätter numeriskt datamaterial

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

En rät linje ett enkelt samband. En rät linje + slumpbrus. Observationspar (X i,y i ) MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1.

En rät linje ett enkelt samband. En rät linje + slumpbrus. Observationspar (X i,y i ) MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1. En rät linje ett enkelt samband Y β 1 Lutning (slope) β 0 Skärning (intercept) 1 Y= β 0 + β 1 X X En rät linje + slumpbrus Y Y= β 0 + β 1 X + brus brus ~ N(0,σ) X Observationspar (X i,y i ) Y Ökar/minskar

Läs mer

Stora investerare starka påtryckare i svenska börsbolagens hållbarhetsutveckling

Stora investerare starka påtryckare i svenska börsbolagens hållbarhetsutveckling Pressmeddelande 2017-02-15 Stora investerare starka påtryckare i svenska börsbolagens hållbarhetsutveckling Hållbart värdeskapande, ett samarbetsprojekt mellan Sveriges största investerare som pågått sedan

Läs mer

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja Henrik Cronqvist McMahon Family Chair in Corporate Finance & George R. Roberts Fellow Robert Day School of Economics and Finance Claremont McKenna College Claremont,

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 Finansdepartementet Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 (Aktiespararna) välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på Kommittén

Läs mer

VD-löner April 2011

VD-löner April 2011 VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 BILAGA 5 Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 Bakgrund 1999 beslutade styrelsen att införa ett köpoptionsprogram i Swedish Match.

Läs mer

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning 2010 1 (5) I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning Nordeas fonder 1 har antagit följande riktlinjer för ägarstyrning avseende bolag verksamma på den finländska och svenska

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Forsknings- och undersökningsmetodik Skrivtid: 4h

Forsknings- och undersökningsmetodik Skrivtid: 4h Forsknings- och undersökningsmetodik Skrivtid: h Tentamen 8..00 Hjälpmedel: Kalkylator Formel- & tabellsamling Provtexten får bortföras. DEL, DEL eller HELA KURSEN: Besvara frågor! Varje fråga är värd

Läs mer

Principer för aktieägarengagemang

Principer för aktieägarengagemang Principer för aktieägarengagemang www.navigera.se info@navigera.se 1 av 5 1. Inledning Av fondlagstiftningen följer att ( Navigera eller bolaget ) ska anta principer för aktieägarengagemang och fastställa

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer

Relationen mellan prestationer och ersättning. The relationship between performance and compensation

Relationen mellan prestationer och ersättning. The relationship between performance and compensation Relationen mellan prestationer och ersättning The relationship between performance and compensation Författare: Johan Lindström Christoffer Mårtensson Ämne: Kandidatuppsats, företagsekonomi 15 hp Program:

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut att framläggas på årsstämma i Husqvarna AB (publ) onsdagen den 28 mars 2012

Styrelsens förslag till beslut att framläggas på årsstämma i Husqvarna AB (publ) onsdagen den 28 mars 2012 Styrelsens förslag till beslut att framläggas på årsstämma i Husqvarna AB (publ) onsdagen den 28 mars 2012 Nedanstående beslutsförslag följer den numrering som framgår av den av styrelsen föreslagna dagordningen.

Läs mer

Punkt 17. Inrättande av Långsiktigt rörligt ersättningsprogram 2018 ( LTV 2018 )

Punkt 17. Inrättande av Långsiktigt rörligt ersättningsprogram 2018 ( LTV 2018 ) Punkt 17 Inrättande av Långsiktigt rörligt ersättningsprogram 2018 ( LTV 2018 ) Styrelsen har efter sin löpande utvärdering av bolagets långsiktiga rörliga ersättningsprogram kommit fram till att föreslå

Läs mer

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING Fastställd av styrelsen 19 maj 2011 1. Bakgrund och inledning Styrelsen i ett bolag som bedriver fondverksamhet skall fastställa interna regler där det anges

Läs mer

Alecta som ägare i svenska noterade bolag

Alecta som ägare i svenska noterade bolag Alecta som ägare i svenska noterade bolag Sparbanksstiftelsernas styrelsekonferens, 18-10-25 Ramsay Brufer Head of Corporate Governance Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt Mobil: 070-656 9262, Email:

Läs mer

Ägarkoncentrationens påverkan på utdelningsnivåer

Ägarkoncentrationens påverkan på utdelningsnivåer Ägarkoncentrationens påverkan på utdelningsnivåer Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning Vårterminen 2013 Handledare: Andreas Hagberg Författare: Erik Erlandsson & Per Clausén Sammanfattning

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

Folksam Ömsesidig Livförsäkring - Ägarpolicy

Folksam Ömsesidig Livförsäkring - Ägarpolicy Sida 1/6 Folksam Ömsesidig Livförsäkring - Ägarpolicy Bakgrund Folksam Ömsesidig Livförsäkring, ( Folksam ), är en del av Folksamgruppen och därmed en av de större svenska institutionella ägarna. Med detta

Läs mer

ANOVA Mellangruppsdesign

ANOVA Mellangruppsdesign ANOVA Mellangruppsdesign Envägs variansanlays, mellangruppsdesign Variabler En oberoende variabel ( envägs ): Nominalskala eller ordinalskala. Delar in det man undersöker (personerna?) i grupper/kategorier,

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2015 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2015 - Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Dessa riktlinjer är fastställda av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

ÄRENDEN OCH FÖRSLAG TILL DAGORDNING

ÄRENDEN OCH FÖRSLAG TILL DAGORDNING ÄRENDEN OCH FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Öppnande av stämman och val av ordförande vid stämman; 2. Upprättande och godkännande av röstlängd; 3. Val av en eller två justeringsmän; 4. Prövning av om stämman

Läs mer

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktiecafé 19 januari 2015 Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktieportfölj kontra aktiefond Aktiefond medför att man enkelt kan investera i en mängd olika bolag utan att själv behöva analysera

Läs mer

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index AKTIEINFORMATION BÖRSHANDEL Ericssonaktien noteras på Stockholmsbörsen (A- och B-aktier). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form av American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

Styrelsen föreslår att 7 i Bolagets bolagsordning ändras enligt följande: 7 Revisorer. 7 Revisorer

Styrelsen föreslår att 7 i Bolagets bolagsordning ändras enligt följande: 7 Revisorer. 7 Revisorer Resultatdisposition (punkt 10b) Styrelsen föreslår, i linje med bolagets mål om att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 3,0 gånger, att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2011

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Stockholm i mars 2007. Bästa aktieägare!

Stockholm i mars 2007. Bästa aktieägare! Stockholm i mars 2007 Bästa aktieägare! I N F O R M AT I O N O M F O N D E M I S S I O N AV A - A K T I E R Inför beslutet på Electrolux årsstämma i april 2006 att dela ut aktierna i Husqvarna till Electrolux

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Det har gång på gång konstaterats att. Förtroende för företagsledningen. har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden

Det har gång på gång konstaterats att. Förtroende för företagsledningen. har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen tycks kunna påverka en investerares upplevda risk kopplat till en investering.

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Mot bakgrund av ovan föreslår styrelsen årsstämman 2011 att fatta beslut om ett nytt prestationsbaserat incitamentsprogram.

Mot bakgrund av ovan föreslår styrelsen årsstämman 2011 att fatta beslut om ett nytt prestationsbaserat incitamentsprogram. LEGAL#6882744v1 STYRELSENS REDOVISNING AV ERSÄTTNINGSUTSKOTTETS UTVÄRDERING AV ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE M.M. ENLIGT SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING PUNKT 10.3 (9.1 ANDRA OCH TREDJE PUNKTERNA)

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT

F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT Stat. teori gk, ht 006, JW F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT 1.1, 13.1-13.6, 13.8-13.9) Modell för multipel linjär regression Modellantaganden: 1) x-värdena är fixa. ) Varje y i (i = 1,, n) är

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 TIDSSERIEDIAGRAM OCH UTJÄMNING 1. En omdebatterad utveckling under 90-talet gäller den snabba ökningen i VDlöner. Tabellen nedan visar genomsnittlig kompensation för direktörer

Läs mer

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY antagen den 19 december 2005 1. Skandia Livs principer för ägarutövande 1.1 Syfte Skandia Liv har närmare 1,2 miljoner försäkringstagare. För försäkringstagarnas räkning förvaltar

Läs mer

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören (VD) och övriga medlemmar av koncernledningen. Trelleborg

Läs mer

Årsstämma i Saab AB (publ) den 7 april 2011

Årsstämma i Saab AB (publ) den 7 april 2011 Årsstämma i Saab AB (publ) den 7 april 2011 Beslut om styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare Dagordningen punkt 14 Bakgrund och motiv

Läs mer

Regressionsanalys. - en fråga om balans. Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet

Regressionsanalys. - en fråga om balans. Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Regressionsanalys - en fråga om balans Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Innehåll: 1. Enkel reg.analys 1.1. Data 1.2. Reg.linjen 1.3. Beta (β) 1.4. Signifikansprövning 1.5. Reg.

Läs mer

Instruktion för ersättning

Instruktion för ersättning Instruktion för ersättning Fastställd av Datum Fastställs Distribution Informationstyp Rättslig grund Kontakt Styrelsen 2016-12-14 Årligen eller vid behov Alla anställda på Haga Kapital tillgänglig på

Läs mer

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING 1 Bolagsstämma Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant

Läs mer

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Bengt Kjell Styrelsens ordförande Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Bolagsstyrning Styrelsen ansvarar för: - bolagets organisation

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till koncernledningen

Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till koncernledningen Bilaga D Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till koncernledningen Inledning Styrelsen för AB SKF har beslutat att förelägga årsstämman nedanstående riktlinjer för ersättning till

Läs mer

Multipel Regressionsmodellen

Multipel Regressionsmodellen Multipel Regressionsmodellen Koefficienterna i multipel regression skattas från ett stickprov enligt: Multipel Regressionsmodell med k förklarande variabler: Skattad (predicerad) Värde på y y ˆ = b + b

Läs mer

2. Lära sig skatta en multipel linjär regressionsmodell samt plotta variablerna. 4. Lära sig skatta en linjär regressionsmodell med interaktionstermer

2. Lära sig skatta en multipel linjär regressionsmodell samt plotta variablerna. 4. Lära sig skatta en linjär regressionsmodell med interaktionstermer Datorövning 2 Regressions- och tidsserieanalys Syfte 1. Lära sig skapa en korrelationsmatris 2. Lära sig skatta en multipel linjär regressionsmodell samt plotta variablerna mot varandra 3. Lära sig beräkna

Läs mer

Riktlinjer om aktieägarengagemang

Riktlinjer om aktieägarengagemang Intern Riktlinjer 1/5 Riktlinjer om aktieägarengagemang Beslutad av Styrelsen i Avanza Fonder AB (Fondbolaget) 2019-06-11 Ersätter Riktlinjer om ägarutövande beslutad 2019-01-29 Dokumentägare Dokumentspecialist

Läs mer

Aktieinformation. Börshandel. Kursutveckling

Aktieinformation. Börshandel. Kursutveckling Aktieinformation Börshandel Ericssonaktien noteras på OMX Nordiska Börs Stockholm (Aoch ). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD. Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik

Läs mer

PRIVAT PENSIONSSPARANDE

PRIVAT PENSIONSSPARANDE PRIVAT PENSIONSSPARANDE En kvantitativ undersökning i gruppen den svenska allmänheten. September 2006 Scandinavian Research AMF Pension Privat pensionssparande En kvantitativ undersökning i den svenska

Läs mer

Styrelsens regler för hur rösträtt ska utövas

Styrelsens regler för hur rösträtt ska utövas Styrelsens regler för hur rösträtt ska utövas Bakgrund Fondbolaget ska i alla frågor som rör förvaltningen av en värdepappersfond utgå från andelsägarnas gemensamma intresse. Fondbolaget ska således även

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i

Handlingar inför årsstämma i Handlingar inför årsstämma i 3 maj 2012 Årsstämma i 3 maj 2012 kl 17.00 på Hotell Täby Park, Kemistvägen 30 i Täby. Registrering från 16.30. Förslag till dagordning 1. Val av ordförande vid stämman 2.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:15 2007-04-27 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 24 april 2007 en framställning från Mannheimer Swartling Advokatbyrå. BAKGRUND I framställningen till nämnden anförs

Läs mer

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar Norrbotten. Policy Styrelsen B24:2012:0:5 Intern

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar Norrbotten. Policy Styrelsen B24:2012:0:5 Intern 1 Innehållsförteckning 1. Utseende av valberedning m.m.... 2 2. Valberedningens uppgifter och arbetsformer... 2 2.1. Styrelsens storlek och sammansättning mm... 3 2.2. Tillsättning av styrelse... 4 2.3.

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 7 november 2017 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING 1 (6) SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING Fastställd av styrelsen 17 december 2013 1. Bakgrund och inledning Bolag som bedriver verksamhet enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder ( LVF ) eller lag

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, 170503, kl. 08.00-12.00 Anvisningar Av rättningspraktiska skäl skall var och en av de tre huvudfrågorna besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett nytt

Läs mer

Styrelsearbete allt mera tidskrävande och ansvarsfullt

Styrelsearbete allt mera tidskrävande och ansvarsfullt 2009-05-20 Styrelsearbete allt mera tidskrävande och ansvarsfullt Inledning Bolagsstyrelsernas ansvar, arbetsformer och ersättningsmodeller har haft stort fokus i media särskilt under senaste tiden. Samtidigt

Läs mer

Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter. 6 oktober 2016

Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter. 6 oktober 2016 Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter 6 oktober 2016 Bolagsstyrning ("corporate governance" ) i Sverige - utvecklingen Begreppet "corporate governance" kommer ursprungligen från USA och debatt / krav

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget: Punkt 8(c) s i, org. nr. 556313-4583, fullständiga förslag till beslut om utdelning för år 2010, inklusive motiverat yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen (2005:551) föreslår att utdelning för 2010

Läs mer

Laboration 3. Övningsuppgifter. Syfte: Syftet med den här laborationen är att träna på att analysera enkätundersökningar. MÄLARDALENS HÖGSKOLA

Laboration 3. Övningsuppgifter. Syfte: Syftet med den här laborationen är att träna på att analysera enkätundersökningar. MÄLARDALENS HÖGSKOLA MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Höstterminen 2016 Laboration 3 Övningsuppgifter Baserade på datasetet energibolag.rdata

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2016 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2016 - Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2016:947 Utkom från trycket den 15 november 2016 utfärdad den 3 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

Riktlinjer för information till aktieägarna om incitamentsprogram i aktiemarknadsbolag

Riktlinjer för information till aktieägarna om incitamentsprogram i aktiemarknadsbolag Riktlinjer för information till aktieägarna om incitamentsprogram i aktiemarknadsbolag 1. Inledning Incitamentsprogram för företagsledare och andra anställda har under de senaste åren blivit mycket vanliga

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2013 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2013 Sammanfattning Andelen

Läs mer

ICA Gruppen ingår i segmentet Large Cap och tillhör sektorindexet Consumer Staples (dagligvaror), enligt Nasdaq Stockholms klassificering.

ICA Gruppen ingår i segmentet Large Cap och tillhör sektorindexet Consumer Staples (dagligvaror), enligt Nasdaq Stockholms klassificering. Aktiekursen gick ned med cirka 10 procent under 2016 medan handeln i aktien ökade något. ICA Gruppens styrelse föreslår höjd utdelning till 10,50 kr per aktie (10,00). ICA Gruppen ingår i segmentet Large

Läs mer

Sparbarometern QIII 2012

Sparbarometern QIII 2012 Sparbarometern QIII 2012 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2012 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även

Läs mer

Sparbarometern QIII 2011

Sparbarometern QIII 2011 Sparbarometern QIII 2011 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2011 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även

Läs mer

Årsstämma i Catella AB (publ) torsdagen den 21 maj 2015 kl 14.00 på Nio Rum, Hamngatan 2 i Stockholm. Dagordning

Årsstämma i Catella AB (publ) torsdagen den 21 maj 2015 kl 14.00 på Nio Rum, Hamngatan 2 i Stockholm. Dagordning Årsstämma i Catella AB (publ) torsdagen den 21 maj 2015 kl 14.00 på Nio Rum, Hamngatan 2 i Stockholm. Dagordning 1. Bolagsstämmans öppnande. 2. Val av ordförande vid bolagsstämman. 3. Upprättande och godkännande

Läs mer

Andra AP-fondens Kvinnoindex 2014 - Sammanfattning

Andra AP-fondens Kvinnoindex 2014 - Sammanfattning Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 14 Andra AP-fondens Kvinnoindex 14 - Sammanfattning Andelen

Läs mer

Förväntan på verksamheter vi investerar i

Förväntan på verksamheter vi investerar i Förväntan på verksamheter vi investerar i Första AP-fonden är en ansvarsfull investerare och aktiv ägare. För att underlätta för våra intressenter samman fattar vi i detta dokument det vi menar med hållbarhet

Läs mer

Sparbarometern QII 2013

Sparbarometern QII 2013 Sparbarometern QII 2013 SEBs Sparbarometer Andra kvartalet 2013 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även

Läs mer

Bilaga 2 Styrelsens i Hoist Finance AB (publ), org. nr. 556012-8489, fullständiga förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Med ledande befattningshavare förstås i detta sammanhang

Läs mer

1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel. 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell

1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel. 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell Datorövning 1 Regressions- och tidsserieanalys Syfte 1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell 3. Lära sig beräkna en skattning

Läs mer

Multipel linjär regression. Geometrisk tolkning. Tolkning av β k MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1

Multipel linjär regression. Geometrisk tolkning. Tolkning av β k MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1 Multipel linjär regression l: Y= β 0 + β X + β 2 X 2 + + β p X p + ε Välj β 0,β,β 2,, β p så att de minimerar summan av residualkvadraterna (Y i -β 0 -β X i - -β p X pi ) 2 Geometrisk tolkning Med Y=β

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens Analytisk statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från den insamlade datan. Två metoder:. att generalisera från en mindre grupp mot en större

Läs mer

Handlingar inför Årsstämma i

Handlingar inför Årsstämma i 2014-04-03 Handlingar inför Årsstämma i 7 maj 2014 Årsstämma i Årsstämma i den 7 maj 2014 kl 17.00 i bolagets lokaler på Berga Backe 4 i Danderyd. Registrering från 16.30. Aktieägare som önskar deltaga

Läs mer

Handlingar inför Årsstämma i DUROC AB (publ)

Handlingar inför Årsstämma i DUROC AB (publ) Handlingar inför Årsstämma i DUROC AB (publ) 5 maj 2011 Årsstämma i 5 maj 2011 kl 16.00 i Duroc Machine Tools lokaler på Reprovägen 15 i Täby. Förslag till dagordning 1. Val av ordförande vid stämman.

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

Bolagsaktuellt 2011 (uppdateras löpande)

Bolagsaktuellt 2011 (uppdateras löpande) Bolagsaktuellt 2011 (uppdateras löpande) Sandvik lämnar ett rekommenderat offentligt erbjudande till minoritetsaktieägarna i Seco Tools Sandvik lämnade 2011-11-07 ett rekommenderat offentligt erbjudande

Läs mer

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Svensk Värdepappersservice (SVP) Ansvarig utgivare Styrelsen Avdelning - Uppdaterad 2014-11-05 1.1 Inledning I fall där ett värdepappersföretag

Läs mer

Department of Finance Stockholm School of Economics/SNS Förlag Clas Bergström 120830. Företagsledarens lön

Department of Finance Stockholm School of Economics/SNS Förlag Clas Bergström 120830. Företagsledarens lön Department of Finance Stockholm School of Economics/SNS Förlag Clas Bergström 120830 Företagsledarens lön 1 Debatten och frågeställningarna Hur mycket tjänar företagsledare? Delegering av arbetsuppgifter

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2 november 2011 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden

L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden VM-UPDATE 2 3 Världsmarknaden UPDATE Ett veckobrev från Börs VECKA 21 L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden ABB Alfa Laval Alliance Oil Assa

Läs mer