5 SFOGs ekonomi Jan Rydnert. 6 SFOGs förslag på ändrad folkbokföringslag. 8 Ledighet under graviditet. 11 Platsannons

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5 SFOGs ekonomi Jan Rydnert. 6 SFOGs förslag på ändrad folkbokföringslag. 8 Ledighet under graviditet. 11 Platsannons"

Transkript

1 MEDLEMSBLADET Ansvarig utgivare: Inger Sundström-Poromaa tel: Layout: Marie-Louise Schyberg Adress: SFOG-kansliet, Box 738, Stockholm Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 12 (LRF) tel: fax: Internet: Annonser: Inger Sundström-Poromaa SFOGs styrelse 2002: Ordförande: Doc Elisabeth Persson KK, Karolinska sjukhuset, Stockholm tel: , fax: Vice ordförande: Margareta Hammarström Octaviakliniken, Tideliusgatan 22, Stockholm tel: fax: Facklig sekreterare: Dr PiaTeleman KK, Universitetssjukhuset, Lund tel: fax: Vetenskaplig sekreterare: Doc Pål Wölner-Hanssen KK, Lasarettet, Trelleborg tel: fax: Skattmästare: Doc Jan Rydnert KK, Länssjukhuset, Halmstad tel: fax: Redaktör: Dr Inger Sundström-Poromaa KK, Norrlands universitetssjukhus, Umeå tel: fax: Utbildningssekreterare: Prof Ove Axelsson KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala tel: fax: Övriga ledamöter: Dr Nils Fryklund KK, Länssjukhuset, Halmstad tel: fax: Dr Christina Gunnervik, Kvinnokliniken, Värnamo sjukhus, Värnamo tel: fax: Dr Karin Stålberg, Kirurgkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala tel: Tryck: Elanders Tofters, Östervåla Foto: Kerstin Selgeryd ISSN Våren är på gång! Solsken som värmer, fågelkvitter och längtan ut i ljuset och naturen. En härlig men ofta hektiskt tid som det vore skönt om man kunde stanna upp lite inför. Allt händer så snabbt och snart är sommaren här. Egentligen borde man starta ut i Skåne och följa vårens framfart norröver för att förlänga härligheten. Något att stillsamt drömma om. Sedan sist har våra kontakter med statsmakten, det vill säga regeringen, varit täta men inte helt tillfredsställande. Först kom brevet från Lars Engqvist om att regeringen avslår vår(a) framställning(ar) om förändring av folkbokföringslagen (se sidan 6) så att gränsen för dödfödd att registreras som barn ändras till 22 veckor i stället för 28 som gäller idag. Beslutet innebär att vi fortfarande inte får SFOG-medlemmar! I DETTA NUMMER en adekvat registrering av vår perinatala mortalitet enligt rekommendationer från WHO som resten av världen följer. Styrelsen anser att Engqvists brev är ett klassiskt goddag yxskaft svar. Departementet har egentligen inte alls argumenterat mot vår sakframställan. Men man kanske tappade tråden i tänkandet någonstans på vägen. Vår första framställning gjordes redan 1994 och då vi inte fick svar upprepade vi den 1999! Vi ger ännu inte upp utan tror att det kan finnas dolda skäl till beslutet. Vi ska forska bland våra inofficiella kanaler och återkommer i frågan. Kanske både till Er och regeringen! Lite senare kom brevet från Ingela Thalén, den andra ministern i Socialdepartementet med socialförsäkringsfrågor som specialitet. Detta brev var ett expresssvar på en framställning som vi (efter väl genomarbetat underlag från Möl-grup- 5 SFOGs ekonomi Jan Rydnert 6 SFOGs förslag på ändrad folkbokföringslag 8 Ledighet under graviditet 11 Platsannons 13 Gynekologer och aborter Karin Bondestam 14 Nordiska IVF-resultat i topp K-G Nygren 16 Rapport från IFFS Claes Gottlieb 17 Interaktiv CD för ultraljud Lars Ladfors 17 Riktlinjer för behandling av HBV o CMV 19 Hedersmord Nils-Otto Sjöberg 21 Människans sexualitet och fortplantning P O Janson 26 Fortbildningsprogram hösten 2002 Ove Axelsson 29 Stipendieansökan 32 Examensarbete Philip Gottlieb 40 Kalendarium 44 Avhandlingsabstrakt C Borgfeldt, M Cederholm, A Kero, O Stephansson 48 Pionjär Bo Lindberg MEDLEMSBLADET 2/02 1

2 pen) tillsammans med barnmorskeförbundet sände Thalén i november Som Ni vet har vi förordat en mammamånad före förlossningen med samma ersättning som föräldraförsäkringen som kan tas ut enbart före och av dem som så önskar. Vi tycker inte att man ska behöva bli sjukskriven för att magen sista månaden frestar på. Även Thalén har svårt att förstå vilket har varit speciellt tydligt i den mediedebatt som vi följt upp med. Thalén ger dock öppningar för fortsatta diskussioner. Vi är inbjudna till departementet i maj. Ni kan läsa vår korrespondens på sidan 8. Det är valår i år och känsligheten för kritik är större än vanligt. Blivande föräldrar har varit aktiva i debatten. Det innebär att det finns en opinion för vår sak. Vår gemensamma hjärtefråga är ju hälso- och sjukvård för kvinnor. Vi tycker inom styrelsen att vi ibland blir satta på undantag både beträffande klinik och forskning/undervisning i konkurrensen med allt annat. Vi har därför tagit kontakter för att lobba för våra frågor bland de olika grupperingarna av riksdagskvinnor. Vi hoppas på bra gensvar och mer fokus på våra frågor i riksdagen. Jag återkommer med rapport! En annan hjärtefråga är bristen på gynekologer-obstetriker som enligt beräkningar som gjorts på olika håll i landet kommer att öka. Vi har i styrelsen fått en skrivelse från kollegerna i Västra Götaland som ger uttryck för den oro som vi alla känner. Inom SFOG har vi arbetat med frågan tillsammans med verksamhetschefer, undervisningsansvariga och på ATstämmor i flera år. Vi fortsätter oförtrutet vår kamp att locka unga läkare till vår specialitet. Ansvaret ligger dessutom hos oss alla när det gäller att handleda de unga och stimulera till fortsatt verksamhet inom specialiteten. Som Ni vet pågår en utredning om hur många specialiteter vi skall ha i framtiden. Utredningen lägger sitt förslag i slutet av det här året. Här talas om sammanslagning av olika kirurgiska respektive invärtesmedicinska specialiteter. Vi har nära kontakter med utredarna och i skrivande stund känner vi inget hot mot vår specialitet.vi kommer sannolikt att även fortsättningsvis vara självständiga. NFOGs styrelse har träffats sedan sist. Vi har med stor glädje och tillfredsställelse tagit del av förberedelserna inför kongressen i Umeå i början av juni. Den kommer att bli bra. Ett problembarn som vi också diskuterat är Bulletinen. Få synes läsa den överhuvudtaget och till oss i Sverige har distributionen inte fungerat. November-numret kom i februari!! Det är väl fler än jag som reagerat mot detta. Ett förslag på fullmäktigemötet i Umeå blir att vi lägger ned pappersversionen av Bulletinen och har kvar information på NFOGs hemsida (www.nfog.org). Hör av Er om Ni tycker annorlunda! Våra ARG fortsätter att utmärka sig på ett positivt sätt. Föreningen fick i slutet av hösten ett uppdrag från Läkemedelsverket att se över och försvenska en brittisk bok som är till för allmänheten och rör olika farmaka. Vi fick primärt en månad på oss. Det visade sig dock vara ett mycket större arbete än förmodat och vi fick lite mer tid. Fert-ARG med Lottie Skjöldebrand Sparre och Lars Nilsson, Perinatal-ARG och Gunvor Ekman, FARG med Ingrid Östlund och Jan Brynhildsen, UR-ARG med Margareta Hammarström och KARG med Elisabeth Stadberg och Lisskulla Sylvén har lagt ned stort arbete för att få den kommande boken anpassad till våra förhållanden. Om det blir som Läkemedelsverket tror kommer boken att vara en viktig källa till människors kunskap om läkemedel. TACK alla medverkande! Det finns många andra som också utmärker sig på ett positivt sätt. Läkartidningen har utsett författare till bästa artiklar Av fem kolleger var två gynekologer-obstetriker. Heder åt Elisabeth Darj i Uppsala och Kerstin Nilsson i Örebro som blev belönade. Karel Marsál i Lund har av Svenska Läkaresällskapet utsetts till årets Lennanderföreläsare. Det är en mycket hedervärd uppgift som enbart erbjuds den som gjort stora insatser för utveckling inom svensk sjukvård. En summa pengar ingår som honorar. Karel Marsál håller sin föreläsning på Läkaresällskapet i Stockholm den 23 april. Kom och lyssna de som kan! Vi kommer att få en utmärkt exposé över Fosterövervakning under graviditet och förlossning. Ett stort GRATTIS till Karel och den fina utmärkelsen. Andra evenemang under senvåren har jag puffat för tidigare. NFOG-kongressen i Umeå och Berzeliussymposiet om intrauterin fosterdöd som följer dagarna efter anbefalles varmt. Jag hoppas se många av Er där! Till dess - Lev väl! Elisabeth Persson Ordförande Uppmaning till alla er som forskar och publicerar er! Det är inte alla som hinner att följa med vad som händer inom svensk obstetrisk och gynekologisk forskning. För att underlätta för oss som inte läser Obstetrics and Gynecology till frukosten så skulle det vara roligt om ni som publicerar er i någon internationellt välrenommerad obstetrisk, gynekologisk eller annan tidskrift skriver en liten notis om era fynd och skickar in till Medlemsbladet. På så sätt skulle vi alla kunna få en överblick över de intressanta upptäckter som görs runt om i landet. RED Utbildningsbok för ST-läkare Nu på internet!! Finns att hämta direkt på internet utan kostnad Info: 2 MEDLEMSBLADET 2/02

3 Brev från den vetenskaplige sekreteraren Kolleger, I februari möttes NFOGs vetenskapliga kommitté, bestående av de vetenskapliga sekreterarna från de fem nordiska systerföreningarna, i Umeå för att gå igenom alla abstrakt inskickade till NFOG-kongressen. Det var en ansenlig mängd abstrakt som vi hade fått äran att sålla i: 42 av de mer än 130 abstrakten skulle väljas ut för oral presentation. Det var inte helt lätt att välja mellan de många intressanta abstrakten. Denna abstraktsamling och de många symposier med fokus på mycket angelägna ämnen är klara indikationer på att Umeå-mötet blir värt en resa för alla uppegående SFOG-medlemmar. Som en framåttänkande sekreterare funderar jag samtidigt på hur det skall gå med abstrakten till årets Riksstämma. Blir Umeå-abstrakten recycled, hinner kollegerna producera nya arbeten redan till augusti, eller blir det vare sig det ena eller det andra? Det har på senare åren inte varit någon hagelstorm av inskickade abstrakt till Riksstämman. Avspeglar detta en nedgång i den vetenskapliga produktionen eller ett minskande intresse i att presentera de nyaste data just på Riksstämman? Jag är övertygad om att svensk forskning mår gott av att nya forskningsresultat presenteras på den inhemska arenan. Det kan främja de lokala nätverken och öka chansen för korsbefruktning. Om inte Riksstämman - var då? Vi i vår förening kanske bör efterlikna kirurger, ortopeder och anestesiologer och sätta ihop en hel vecka med symposier, föredrag och abstraktpresentationer. I nämnda föreningar har denna vecka blivit enormt populär med många deltagare och ett stort antal abstrakt. Kan vi verkligen sätta ihop en hel vecka i tillägg till Årsmötet, Perinataldagarna, Riksstämman, och Vintermötet? Det tror jag knappast. Däremot kanske man kan slå ihop olika existerande arrangemang till en hel vecka. Riksstämmans uttalade syfte är övergripande symposier med deltagande från flera specialiteter. Det bör vi satsa vidare på. Men de nuvarande delarna med fria föredrag och postersession kanske skulle kunna flyttas till ett nytt veckoarrangemang? Det som behövs är ett arrangemang där man tycker det är viktigt, meriterande, och roligt att presentera sina senaste forskningsresultat där alla vill vara med för att lära något nytt. Att skriva ett sekreterarebrev är som att ropa ut i skogen, - inget eko. Men jag, liksom alla i styrelsen, behöver återrapportering från medlemmarna. Denna gång vore det speciellt bra om ni återkom med kommentarer i Medlemsbladet eller via e- mail angående en framtida SFOG-vecka. Tyck till! Med kollegiala hälsningar Pål Wölner-Hanssen Nya medlemmar Mona Aboulghar, Egypten - Eleanor Andersson, Falun - Claudia Bender, Värnamo Anders Å:son Berg, Stockholm - Cornelia Bergdahl, Göteborg - Peter Bistoletti, Saltsjöbaden Erik Bjurulf, Tavelsjö - Charlotta Boerman, Orsa - Tove Bryngemark Iacobæus, Ramlösa Philippe Cadavid, Skellefteå - Zemfira Einarsson, Salstjöbaden - Karin Engström, Salstjöbaden Monica Essén, Stockholm - Henrik Falconer, Stockholm - Mina Filosof, Järfälla Folke Flam, Stockholm - Saemundur Gudmundsson, Hjärup - Knut Haadem, Helsingborg Selma Hadi Mowazi, Skärholmen - Anna Hallberg, Värnamo - Maria Herbstman, Malmö Eric Hildebrand, Jönköping - Malin Holzmann, Stockholm - Ingemar Ingemarsson, Lund Khalida Jamal Muhgaldin, Katrineholm - Ewa Kroon, Lund - Margareta Legowik-Tobola, Västervik Tommy Leijon, Linköping - Tekla Lind, Stockholm - Alice Lunak, Lindesberg Steffan Lundberg, Stockholm - Lotta Luthander, Bromma - Eva Moraeus, Kungsbacka Mårten Mårtensson, Karlshamn - Christian Ringart, Enskede - Åsa Rosén, Göteborg Linnéa Rönnstedt, Göteborg - Christiane Sackbrook, Jönköping - Zeyad Saleem, Helsingborg Evelina Sande Idenfeldt, Huddinge - Thore Solum, Borås - Sofia Svensson, Trollhättan Adam Szelag, Malmö - Christer Wahlsberg, Stockholm - Lisa B Westberg, Växjö MEDLEMSBLADET 2/02 3

4 SFOGs ekonomi Kära vänner och kollegor i SFOG! I vårt förra medlemsblad berättade jag lite om SFOGs ekonomi. Jag uppmanade också Dig, som ännu inte var medlem i SFOG, att ansöka om medlemskap du får ut mycket i form av utbildning och gemenskap, och numera är du inte bunden till ett medlemskap i Läkarförbundet. Mitt viktigaste budskap var ändå att initiera en diskussion om medlemsavgiften. Några av Er hörsammade detta. Flera har mer eller mindre uppmanat oss till en höjning, för att på så sätt få en stabil ekonomi och ett kapital för kommande, oförutsedda händelser. Någon var negativ till en avgiftshöjning. Vi har sedan förra medlemsbladets utgåva hunnit med ytterligare ett styrelsemöte där bl a budgeten för år 2002 diskuterats. Den visas här i sammandrag. Som Ni ser så utgör industrins reklam i vårt medlemsblad och medlemsavgifterna största intäktsposterna. Vi försöker numera också få verksamhetscheferna att utannonsera lediga tjänster på vår hemsida det ska vara lika naturligt att besöka lediga tjänster som att leta efter dessa i Dagens Medicin eller Läkartidningen! Som Ni också ser är utgiftsposterna många. Tryckning av medlemsbladen, SFOG-kansliet och de kollektiva medlemskapen i NFOG, ACTA, UEMS och FIGO är de största kostnaderna. I vår budget för år 2002 balanseras inkomster och utgifter men, vi för en diskussion, att öka intäkterna och hålla nere utgifterna. Vi för också en diskussion om att ev ersätta arbetsgivaren för den tid vissa ledamöter lägger ner i styrelsearbetet. Vi återkommer i den frågan. Men åter till medlemsavgiften! Som skattmästare kommer jag att föreslå en avgiftshöjning vid kommande årsmöte, och som min uppmaning var till Er i förra medlemsbladet, tyck gärna till. Med vårhälsningar från Halmstad JanRydnert, skattmästare SFOGs budget 2002 SAMMANDRAG Intäkter Medlemsblad 1-5 (annonsintäkter) Medlemsavgifter och ARG-abonnemang Försäljning ARG Försäljning årsrapport lediga tjänster Totalt samtliga intäkter Kostnader Medlemsblad 1-5 (tryck/utskick) ARG-rapport, tryckning och utskick Riks-ARG ARGUS Årsrapport Styrelsemöten Övriga möten Årsmöte Utbildningsnämnden SFOG-kansliet Datakostnader Revision + bokföring Medlemsavgifter (NFOG/ACTA/UEMS/FIGO/IFFS) Öriga kontorskostnader Avskrivniningar Totalt samtliga kostnader MEDLEMSBLADET 2/02 5

5 SFOGs förslag på ändrad folkbokföringslag Brev från Lars Enqvist och Lena Jonsson på Socialdepartementet Regeringsbeslut 5 / (S94/5633/HS S2000/4241/HS) Framställning om ändring av folkbokföringslagens bestämmelser om anmälan av barns födelse. Regeringens beslut Regeringen avslår framställningen. Ärendet Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi har i skrivelser daterade den 15 augusti 1994 och den 16 november 1999 föreslagit att 30 folkbokföringslagen (1967:198) numer 24 folkbokföringslagen (1991:481) ändras så att gränsen för när en dödfödd skall anmälas bestäms till 22 fulla havandeskapsveckor i stället för, som i dag, 28 veckor. Statens medicinsk-etiska råd har yttrat sig i frågan den 27 januari 1997 samt den 19 juni Rådet har därefter i sitt senare yttrande från 2000 rekommenderat en ändring av folkbokföringslagen så att gränsen för när en dödfödd skall anmälas bestäms till 22 fulla havandeskapsveckor i stället, för som i dag, 28 veckor. Rådet har då uttalat att oavsett när under graviditeten som fostret dör, är det ett väntat barn som föräldrarna sörjer. Rådet menar att kvinnor som föder efter 22:a havandeskapsveckan vanligen inte betraktar fostret som ett missfall utan som ett barn och att de gör anspråk på att det skall betraktas så även ur folkbokföringssynpunkt. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi konstaterar bl a att den konfrontation med verkligheten som en begravning innebär och de ritualer som är förknippade med begravningar kan underlätta föräldrarnas sorgearbete. Regeringen vill här peka på att det redan år 1982 i 23a Kungl. Maj:ts begravningskungörelse (1963:540) öppnades en möjlighet att begrava foster som avlidit före 28:e havandeskapsveckan. Numera finns möjligheten reglerad i 2 kap. 3 begravningslagen (1990:1144). Socialstyrelsen har därefter utfärdat allmänna råd (SOSFS 1990:8) rörande omhändertagande av foster efter abort. Det ankommer på berörd sjukvårdspersonal att bedöma om och när det är lämpligt att informera om sjukhusets rutiner för omhändertagande av foster. Härvid bör kvinnan ges tillfälle att uttrycka särskilda önskemål exempelvis om att ordna begravning. Enligt regeringens mening motiverar de framförda argumenten inte någon ändring av folkbokföringslagen. Skälen för regeringens beslut Enligt 24 folkbokföringslagen (1991: 481) skall en nyfödd, som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken, samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan anmälas till skattemyndigheten. Statens medicinsk-etiska råd finner, i sitt första yttrande från år 1997, inga avgörande skäl att förorda en ändring i enlighet med förslaget från Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. Rådet menar att föräldrarna under senare delen av graviditeten upplever förlusten av ett barn oavsett vad som står i folkbokföringslagen. Känslan av förlust hänger inte samman med en viss graviditetsvecka. Rådet ifrågasätter om en ändring av folkbokföringslagen skulle ge andra förutsättningar för föräldrarnas sorgearbete eller öka sorgens legitimitet hos föräldrarna eller hos omgivningen. REDAKTÖRENS RUTA! Tack ännu en gång för alla intressanta bidrag. Bifoga gärna bilder, figurer eller foton till era manuskript så blir Medlemsbladet än mer läsvärt. Följande tider gäller för medlemsbladet 2002: Nr Deadline Utkommer 3/02 20/5 17/6 4/02 8/9 7/10 5/02 10/11 9/12 OBSERVERA: Adressändring skall göras till Marie-Louise Schyberg SFOG-kansliet Box Stockholm Telefax: Telefon: (må-fr ) E-post: Manus skickas eller faxas till nedanstående adress. Redaktör Inger Sundström-Poromaa Motorbåtsvägen 20, Täfteå Telefon: (dagtid) Telefax: E-post: 6 MEDLEMSBLADET 2/02

6 Beträffande ledighet under graviditetens sista månad Socialförsäkringsminister Ingela Thalén på Regeringskansliet tillskrevs av Elisabeth Persson, ordförande SFOG och Anna Nordfjell, ordförande SBF. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) och Svenska Barnmorskeförbundet (SBF) har var för sig och gemensamt under flera år i olika sammanhang diskuterat och drivit frågan om ledighet under graviditetens sista månad. Med anledning av den pressdebatt som förevarit finner vi det angeläget att föreslå att alla gravida kvinnor erbjudes en månads ledighet, med ersättning motsvarande föräldrapenningen, under 30 dagar före beräknad förlossning. Det har blivit alltmer uppenbart att gränsen mellan vad som anses som ordinära graviditetsbesvär och sjuklig funktionsnedsättning i slutet av en graviditet är flytande. Den upplevs av både barnmorskor, läkare och försäkringskassor som diffus och svårdefinierad, vilket gett upphov till varierande rutiner och regelverk beträffande sjukskrivning och rätt till havandeskapspenning i olika delar av landet. Gällande regler upplevs som orättvisa och förorsakar onödigt arbete inom vården. Från mödravårdens sida har både barnmorskor och läkare sedan länge rekommenderat kvinnorna att ta ut ledighet under sista månaden före förlossningen. Vi är övertygande om att det gagnar både mamman och den nya familjen. Den stressade arbetsmiljö som finns inom många verksamhetsområden är för många klart olämplig under graviditetens slutskede, då tid både för fysisk och psykisk förberedelse inför förestående förlossning är viktig. Dagens regelkonstruktion innebär att om man tar ut föräldraförsäkringen före förlossningen (det är möjligt från 32:a graviditetsveckan) beskärs tiden efter förlossningen tillsammans med barnet med samma tid. Det får många kvinnor att avstå från denna möjlighet och i stället söker man vård för att bli sjukskriven. Ihärdiga kvinnor lyckas ofta genomdriva sina krav medan andra accepterar vårdens och försäkringskassans restriktiva hållning. Även havandeskapspenning beviljas på olika grunder i olika landsdelar. Det finns exempel på att kvinnor som sjukskrivs för besvär som relaterar till tungt arbete inte beviljas havandeskapspenning eftersom deras tillstånd på grund av sjukskrivningen betraktas som sjukdom. I andra områden gäller det motsatta. För att kunna få havandeskapspenning måste man ha varit sjukskriven för motsvarande besvär. Försäkringsmässiga teknikaliteter som tolkas olika leder till orättvisor, merarbete och frustration. Många gravida uppbär redan idag sjukeller havandeskapspenning under den sista månaden före beräknad förlossning. Enligt en utredning från Riksförsäkringsverket (1995) var det då 75%. Andelen har sannolikt ökat sedan dess. Om man betänker kostnader för besök för sjukskrivning, hanteringen på försäkringskassan och de orättvisor som systemet driver torde vårt förslag om förändringar vara okontroversiellt och möjligen kostnadsbesparande. Det är förståeligt att blivande mödrar prioriterar ekonomisk ersättning inom föräldrapenning till efter förlossningen för att föräldrarna skall få ekonomisk möjlighet att vara hemma med sitt barn längre. Det är däremot inte förståeligt att en höggravid kvinna skall behöva sjukförklaras för att få den avlastning hennes tillstånd kräver för att kunna samla kraft inför en förlossning. 8 MEDLEMSBLADET 2/02

7 och här kommer svaret... Brev från Regeringskansliet/Socialdepartementet Ingela Thalén (S2001/11078/Sr) Hej! Tack för det brev som Du skrev tillsammans med ordföranden för Svenska Barnmorskeförbundet angående sjukskrivningar av gravida kvinnor. Det är alltid värdefullt för mig och mina medarbetare här på Socialdepartementet att ta del av enskilda medborgares och organisationers tankar och erfarenheter. Jag ska kort berätta om min och regeringens syn på denna fråga. Du har skrivit om sjukskrivningar av gravida. Grundläggande för att bli sjukskriven är naturligtvis att man är sjuk. Sjukdomsbegreppet är grundläggande i hela sjukförsäkringen. De svenska socialförsäkringarna styrs av lagar och förordningar beslutade av medborgarnas representanter i riksdag och regering. De är dessutom helt finansierade av skatter och avgifter. För att tilltron till den allmänna försäkringen ska kunna bibehållas och stärkas krävs att administrationen av socialförsäkringen fungerar väl. Regeringens mål är att försäkringen ska tillämpas likformigt och rättvist över hela landet. Utgångspunkten för mig är att när en kvinna ska föda sitt barn ska hon vara utvilad och då ska hon må bra, därför att förlossningen är en väldigt, väldigt fysiskt krävande upplevelse och man ska ha krafterna efteråt. Är man hängig eller sjuk och inte orkar arbeta, då ska man gå till en läkare som avgör om man ska sjukskrivas eller inte. Det är viktigt att alla gravida har god kontakt med mödra- och hälsovården hela tiden så att man faktiskt har koll på sitt hälsoläge. Det är svårt att definiera vad som är normala graviditetsbesvär. Jag har själv haft tre graviditeter och ingen av dem var lik den andra, så det är svårt att räkna ut genomsnittet av de tre eller vad som var normalt i vart och ett av de fallen. Det är dock nödvändigt att ha ett enhetligt begrepp om vilka graviditetsbesvär som ska föranleda sjukskrivning eller inte. Socialdepartementet kommer att ta upp en diskussion med Riksförsäkringsverket om försäkringskassornas hantering av gravida kvinnors sjukskrivningar. Gravida kvinnor är ju, som sagt, ingen enhetlig grupp, vissa gravida får större problem än andra. Vissa behöver vara lediga redan tidigt i graviditeten medan andra kan arbeta ända fram till det är dags att åka till BB. Jag kan inte som statsråd göra medicinska bedömningar, detta överlåter jag åt läkarkåren. En grundläggande princip måste naturligtvis vara att varken den blivande moderns eller det ofödda barnets hälsa får äventyras. Den selektiva modell för sjukskrivning av gravida som idag tillämpas har sina fördelar, bland annat genom att de föräldrar som så önskar och orkar kan fortsätta att arbeta framför en generell sjukskrivning för alla gravida under till exempel sista graviditetsmånaden, som Ni föreslår. De skillnader i tillämpningen av föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen som diskuterats nyligen är inte den enda frågan där tillämpningen är olika mellan de 21 försäkringskassorna. Problemet med detta har regeringen pekat på bland annat i budgetpropositionen för Regeringens ambition är att stärka administrationen av socialförsäkringen så att den kan ge medborgarna ett korrekt och snabbt stöd. Genom att Riksförsäkringsverket, RFV, får tydligare ramar, resurser för metodutveckling avsätts samt koncentrerad handläggning inom vissa områden ska försäkringskassorna få möjlighet att höja kvalitén i ärendehanteringen. Då en gravid kvinna ändå vill vara hemma, fastän man inte känner sig särskilt trött och man skulle kunna orka arbeta, då tycker jag att det är föräldraförsäkringen som ska gälla. Sedan har vi ett utrymme till och det är om arbetet är väldigt tungt, då har vi en särskild möjlighet att tillämpa, nämligen havandeskapspenningen. Det finns tre möjligheter att använda för en gravid kvinna, nämligen havandeskapspenning, sjukpenning och föräldraförsäkringen. Finns stora hål dem emellan som gör att vissa situationer inte täcks av någon av dem, ska regeringen naturligtvis se över detta. Utgångspunkten för resonemangen är att när kvinnan föder sitt barn då ska hon må bra och då ska hon orka med förlossningen, så att hon har sina krafter sedan. Socialdepartementet kommer inom kort att bjuda in Er till ett samtal om dessa frågor. MEDLEMSBLADET 2/02 9

8 Behöver gynekologer befatta sig med aborter? I en artikel i medlemsbladet nr 1/ 2000 (Hur tar vi hand om abortsökande kvinnor i ett modernt samhälle?) skrev en grupp medlemmar i POS-ARG intressant och tankeväckande om vår roll i abortvården. De avslutade artikeln med frågan; Behövs gynekologer i abortvården egentligen? Jag skulle vilja vända på det och säga; Vad kan vi ha för nytta och glädje av att delta i abortvården som gynekologer? Som påpekas i artikeln kan en intresserad barnmorska graviditetslängdsbestämma med ultraljud, screena för STD och vaginos med urinprov och ph-sticka och samtala med patienten och slussa vidare behövande till kurator. Så vad blir vår roll? Att utföra de kirurgiska aborterna, som en sorts tekniska konsulter. Är det så vi vill ha det? Vi har redan lämnat ifrån oss stora delar av vad vi uppfattar som rutinartad ultraljudsscreening, preventivmedelsrådgivning och mödravård. Diskussion pågår om vad vi kan lämna iväg av klimakterierådgivning (se Medlemsblad 4-01). Än så länge säger man inom det området att många uppgifter kan utföras av barnmorska eller gynekolog. I handläggningen av normala förlossningar är det barnmorskorna som råder där är det inte tal om kan utföras av barnmorska eller gynekolog. När det gäller aborter träffar vi fortfarande alla patienter. Och enligt mitt sätt att se är detta en stor fördel för oss som gynekologer. I allt mindre grad får vi erfarenhet av att följa de normala processerna och överlåter åt andra yrkeskategorier att avgöra om en graviditet eller förlossning är normal. Först när de diagnostiserat en avvikelse från det normala blir vi inblandade och skall avgöra vilken sorts patologi som föreligger och vad man skall göra åt det. Kan vi till slut alls känna igen det normala när vi så sällan får tillfälle att se det? För läkare i allmänhet och kanske i synnerhet för gynekologer/obstetriker är det viktigt att inte bota det som är friskt och då Karin Bondestam KK, NUS, Umeå behöver vi god kännedom och erfarenhet av variationsbredden i normalförlopp. Ultraljudsdiagnostiken som vi använder så mycket är ganska subjektiv och kräver erfarenhet och mängdträning och det förses vi med i hög grad i abortverksamheten. Den kunskapen har vi användning av när vi möter kvinnor med blödningar i tidig graviditet, misstänkta x och missfall. I SBU:s utredning Läkaren och patienten kommer man fram till att patienterna är nöjdare med läkare som tar med deras sociala och psykiska situation i den medicinska bedömningen. Man har också vetenskapligt bevisat att det kan påverka det rent medicinska utfallet gynnsamt. För att kunna ge ordinationer och goda råd behöver vi förstå vad som motiverar olika människor. I mötet med kvinnor som vill diskutera eller har bestämt sig för abort har vi kvar en unik träningssituation för att lära oss lyssna och bemöta patienter. Oftast är det rent medicinskt enkelt. Att bedöma om kvinnan är gravid eller inte och hur långt graviditeten kommit är vid en normal graviditet mestadels lätt med ultraljud. Beslutet att göra eller inte göra abort är inte vårt utan kvinnans vilket mycket tydligt formuleras i lagen. När vi är mindre upptagna av beslutsfattande och medicinskt detektivarbete blir vi friare att lyssna. I min erfarenhet finns det en stor önskan och beredvillighet att berätta om vad aborten innebär psykiskt och socialt hos kvinnor (och män) som vi möter i abortsituationen. Den kunskap om kvinnors (och mäns) livssituation, valprocesser, prioriteringar, relationer och känslor som vi i dessa möten kan tillägna oss kan vi bära med oss till alla andra patientmöten och den kan göra oss till mer lyssnande, skickligare i bemötande, erfarnare, visare och bättre doktorer. KARIN BONDESTAM Till syvende och sist handlar det om hur vi vill att vårt arbete skall se ut. Vill vi vara tekniska konsulter som kliver in och utför operationer, ordinerar mediciner och tar prover men lämnar vårdandet, omhändertagandet och bedömningen av att de fysiologiska graviditetsprocesserna håller sig inom det normala åt andra yrkeskategorier eller vill vi vara läkare som ställer vår kunskap och erfarenhet till patienternas förfogande, lär oss mer av varje patient och är hjälpare i att bemöta och komma igenom de kriser som sjukdom och reproduktiva livshändelser innebär? Det finns säkert utrymme för många olika sorters doktorer och i olika situationer behov av olika kompetens. Låt oss bevara möjligheten att också få vara doktorer som använder samtalet som ett viktigt redskap i vårt arbete för att befrämja människors hälsa och välbefinnande och som har stor kunskap inte bara om patologiska processer utan även om det normala. Om man skall bli skicklig på någonting behöver man öva. Även världsberömda konsertpianister övar skalor, framför allt skulle de aldrig ha blivit skickliga utan envis övning. Låt oss inte lämna ifrån oss det övningstillfälle i att bli goda doktorer som mötet med abortpatienterna kan innebära. MEDLEMSBLADET 2/02 13

9 Nordiska IVF-resultat i topp! Vid IVF-mötet i Lillehammer strax efter nyår hade jag möjlighet att redovisa de senast tillgängliga resultaten av IVF-behandlingar i Norden. Det rör behandlingar som utfördes 1998 med uppföljning av graviditeterna framemot slutet av Redovisningen kunde hämta sina uppgifter dels från den senaste ESHRE-rapporten, som publicerades i oktober 2001 samt den senaste världsrapporten för IVF, som publicerades vid IVF-konferensen i Melbourne i december Av rapporterna framgår bl a följande: Av ca 700 IVF-kliniker i Europa finns 59 i de nordiska länderna. Sverige redovisar 15 kliniker. Globalt startades under året ca IVF-cykler totalt, av dessa i Europa och av dessa i Norden. I Sverige startades drygt 8000 cykler. Andra jämförelsetal är USA med cykler, Frankrike med cykler och Tyskland också med cykler. I Finland och Sverige utgör ICSI knappt hälften av alla behandlingar medan man i Danmark, Norge och Island gjorde betydligt färre ICSI-behandlingar. I Sverige utgjorde andelen cykler med frysta och tinade embryon ungefär en sjättedel medan det i Finland var betydligt vanligare, ca en tredjedel. K-G Nygren IVF-gruppen vid Sophiahemmet, Stockholm Antalet cykler per 1 miljon invånare var högst i Danmark med 1600 behandlingar tätt följt av Finland och Island medan Sverige gjorde knappt 1000 behandlingar per miljon invånare. Som jämförelse kan nämnas USA med endast 200 behandlingar. Andelen IVF-barn av alla födda barn var högst på Island med 3,79% följt av Danmark med 3,04%, Finland med 2,77%, Sverige med 2,42% och Norge med 1,70%. I jämförelse kan nämnas England med 1,14%. Andelen graviditeter per äggåterföring var exceptionellt hög i Island med 44,6% följt av Sverige med 35%, Norge med 32%, Finland med 31% och Danmark med 28%. Som jämförelse kan nämnas England med 26%. Andelen flerbörder var betydligt lägre i de nordiska länderna än i t ex England och framför allt USA. Sverige hade 24% tvillingar och 0,2% trillingar. Sålunda sammanlagt 24,2% medan t ex USA hade 32,2% tvillingar, 6,3% trillingar och 0,5% fyrlingar, sammanlagt 39%. Fördelningen i de övriga nordiska länderna var snarlik den i Sverige. Vi kan alltså konstatera att vi har höga graviditetssiffror samtidigt som vi har förhållandevis låga andelar med flerbörd. Dessa siffror hänger ju ihop. Om man i ett land sätter tillbaka många embryon så får man en något högre graviditetsfrekvens men man får också väsentligt mycket fler flerbörder. I Sverige har ju tendensen gått åt motsatt håll, vi har satt in allt färre ägg men ligger ändå högt och bra i graviditetstal. Utvecklingen i de nordiska länderna är inte slut med detta. Vi går nu mot en allt ökande andel återföringar med endast ett embryo per återföring. Detta kommer framför allt att gälla de yngre patienterna. Forskning pågår för att utröna hur detta skall ske på bästa sätt, dvs hur vi skall kunna nedbringa antalet flerbörder men ändå kunna behålla en bra effektivitet på behandlingen. Framställningen avslutades med att undertecknad kunde utdela beröm till de nordiska IVF-klinikerna för deras goda resultat! Stockholm den 23 januari 2002

10 Rapport från IFFS Melbourne November 2001 IFFS är den enda internationella federation som samlar nationella organisationer som sysslar med infertilitet. Därför också den enda samlande internationella organisation som kan agera som en enad internationell front utåt. IFFS uppgift är att organisera ett internationellt möte med inriktning på infertilitet var tredje år, att organisera utbildning riktade mot utvecklingsländer, samt att samla kunskap ur den internationella litteraturen för att skapa guidelines avseende övergripande områden inom ämnet infertilitet. Under det senaste året har IFFS publicerat IFFs Surveillance 01 samt IFFS International Consensus on Assisted Procreation, Tubal infertility and Combination Oral Contraceptives and Cardiovascular Diseases. IFFS har ingen egen vetenskaplig tidskrift eller liknande inkomstkälla. Federationen är därför för Claes Gottlieb, IVF-enheten, Sophiahemmet, Stockholm sin verksamhet helt beroende av medlemsintäkter samt av vinst från de återkommande kongresserna. Från Norden är Sverige och Finland medlemmar, men inte Norge eller Danmark. Antalet röster är beroende av antalet medlemmar i den nationella organisationen. Samtliga medlemmar i SFOG utgör röstunderlag för Sverige som har fyra röster, vilket kan jämföras med Englands fyra röster eller USAs fem röster. Sverige har således en ganska stark position. Medlemsavgiften till IFFS är relaterad till antalet medlemmar i den nationella organisationen. IFFS styrelse består av president, president elect, generalsekreterare och vice generalsekreterare samt kassör och vice kassör. Till styrelsen hjälp finns en executive committee samt en scientific programme committtee. Vid the 17th IFFS World Meeting on Fertility and Sterility valdes Sverige in i the Scientific Programme Committee med en delegat. Kommitténs första mote kommer att hållas lördagen före öppnandet av ESHRE-kongressen i Wien juli Vid mötet publicerades ett uttalande avseende Human embryonic stem cells and reproductive cloning. Nästa möte blir enligt tidigare beslut 2004 i Montreal och enligt beslut vid det aktuella mötet i Sydafrika. Detta senare efter en dramatisk omröstning vid vilken England förlorade omröstningen marginellt. 16 MEDLEMSBLADET 2/02

11 Interaktiv CD för ultraljud Enligt en SBU-rapport genomgår 97% av alla svenska kvinnor rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditeten. Syftet med den rutinmässiga ultraljudsunderökningen var ursprungligen att fastställa graviditetslängden och antalet foster. Med den snabba tekniska utvecklingen av ultraljudsapparater och med ökad kunskap har den rutinmässiga undersökningen också gett möjlighet att upptäcka fostermissbildningar oavsett om man genomför en systematisk granskning av fostret eller ej. SBU-rapporten betonar vikten av att alla undersökningar oberoende av var i landet de görs ska hålla samma höga kvalitet. Höga krav ställs därför på utbildning och organisation. Lars Ladfors, SU/Östra, Göteborg KK Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra fungerar som en second opinion mottagning för misstänkta ultraljudsfynd. Sedan drygt 15 år har alla undersökningar med avvikande fynd dokumenterats på video. Under årens lopp har många kurser i ultraljudsdiagnostik givits på kliniken där material från videoinspelningar har utgjort uppskattade inslag i undervisningen. Med denna bakgrund beslöt fyra på kliniken verksamma kollegor att göra en interaktiv undervisnings-cd avseende ultraljud i vecka Denna CD är avsedd att vara ett komplement till de olika ultraljudskurser som anordnas runt om i landet av bl a SFOG, Socialstyrelsen och RUD. CD:n tar upp den rutinmässiga ultraljudsundersökningen och vanliga missbildningar som kan ses i denna period. Tanken är att den ska användas av läkare, barnmorskor och ultraljudstekniker som skall kunna ha den som ett stöd och hjälp då man finner någon avvikelse. Fostermissbildningar beskrivs med etiologi, frekvens, ultraljudsfynd, associerade missbildningar liksom prognos och handläggningsförslag. Det som skiljer denna CD från många andra är att den här har ett kapitel om tekniska aspekter som kan underlätta för användaren att få en förbättrad bildkvalitet på den egna ultraljudsapparaten. CD:n har engelsk text och fungerar på PC men ej på MAC. Priset är 800+moms+ frakt och den kan beställas från Compob, Vidkärrsstigen 3, Göteborg, eller via mail: eller fax: Mer information finns på denna hemsida: Nya behandlingsrekommendationer vid Hepatit B och CMV RAV (Referensgruppen för AntiVirala medel) är en oberoende expertgrupp vars styrelseledamöter utses av Svenska Läkaresällskapet och Smittskyddsinstitutet. RAV bildades i september 1997 och har representanter från en rad olika specialiteter: infektionssjukdomar, medicinsk mikrobiologi, pediatrik, obstetrik och gynekologi, dermatologi och venerologi, och läkemedelslära. Dessutom finns också en representant från Smittskyddsinstitutet. SFOGs representant i RAV är Susanne Lindgren, Kvinnokliniken, Huddinge Universitetssjukhus. RAVs huvuduppgift är att verka för en rationell användning av antivirala medel och för att uppnå detta har bland annat en del nationella möten hållits för att komma fram till och utfärda behandlingsrekommendationer. RAV har tillsammans med Läkemedelsverket anordnat sådan expertmöten i syfte att ta fram riktlinjer för bl a behandling av HBV och CMV infektion. Under 2001 färdigställdes dessa rekommendationstexter som nu finns att läsa på RAVs hemsida (www.rav.nu). Bakgrundstexterna finns i Läkemedelsverkets informationstidskrift. Tidigare har behandlingsrekommendationer för RSV, HCV, Influensa och HIV under graviditet framtagits och dessa ligger också på hemsidan. MEDLEMSBLADET 2/02 17

12 Hedersmord är det verkligen rätt ord? Hur kan en far döda sitt eget barn? Varför kan man inte respektera sin dotters vilja? Får en kultur, tradition eller religion gå ut över en enskild kvinnas rättigheter? Våld mot kvinnor är ofta sanktionerat eller tolererat i många samhällen och kulturer. Därför förskönas mordet med det falska epitetet hedersmord. Avrättning är den adekvata benämningen. Hedersmord verkar förklarande och förlåtande. Men vad är roten till det onda? Är det okunskap och förnedring? Har många invandrarfamiljer blivit totalt isolerade och isolerat sig i det svenska bidragssamhället? Enda kontakten med yttervärlden verkar vara parabolförsedd TV med program på det inhemska språket och vänner, som förnedrar familjen med upphetsande skvaller om dotterns misstänkta skabrösa leverne i det svenska samhället. Familjens syn på det svenska kärlekslivet präglas följaktligen av fördomar som leder till hat, raseriutbrott och i värsta fall avrättning. Fadime Sahindal var den unga kvinnan i kunskapsstaden Uppsala, som gav kvinnovåldet en röst och ett ansikte. Under en veckas tid debatterades och fördömdes den ohyggliga gärningen av massmedia och samhälle. Nu är det tyst och informationsflödet har koncentrerat sig på pensionsavtal och doping. Det kan vara en ynnest att kunna glömma men detta får Nils-Otto Sjöberg Professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet Pappa till tre döttrar ej ske när det gäller att ta utsatta ungdomars rädsla på största allvar. Svårigheten är dock att gå från ord till handling. Invandrade föräldrar måste få ett bättre stöd för att finna sig till rätta i Sverige, ett stöd som - även och inte minst - innefattar krav från samhällets sida. Samhället bör med allvar ta sig an uppgiften att integrera familjerna, så att dessa också förstår att det ställs krav på dem. Då kan mycket av fördomar hindras. Tyvärr har vi inte tillräckliga resurser för att lösa problemet med psykiskt och fysiskt våld mot kvinnor, och dessvärre är det hittills nästan enbart kvinnor som engagerat och organiserat sig i kampen mot våld. Det är därför viktigt att starka män med civilkurage engageras. Konkreta åtgärder är, att man måste satsa på språkkunskap och möjlighet till arbete och försörjning med nytänkande och inte minst okonventionella lösningar. Även om det kommer att ta en generation i anspråk, måste invandrarna hjälpas in i ett fördomsfritt Sverige. Detta innefattar inte bara invandrarnas rättigheter utan även att de förstår sina skyldigheter. Det viktiga är mötet med andra värderingar och attityder. Det är först då man börjar reflektera över egna föreställningar och traditioner. Det hela kräver att inte bara Integrationsverket involveras utan även Justitie-, Social- och Utbildningsdepartementet. Vi måste känna starkt för de mänskliga rättigheterna, social rättvisa och jämlikhet. I Sverige har vi kommit långt i arbetet för ett jämställt samhälle. Kontinuerlig diskriminering av kvinnor leder till att vi förhindrar lösningen av många globala problem. Idag diskrimineras kvinnor runt om i världen. Exemplen är många: Flickor tillåtes inte att gå i skolan, kvinnor är förbjudna att arbeta utanför sina hem, kvinnor står för två tredjedelar av den globala analfabetism. Utraderandet av analfabetism och ökad kunskap är den rätta nyckeln till god utveckling. Lika möjligheter för kvinnor och män är inte endast en demokratifråga, utan också i hög grad en fråga om god hälsoutveckling i samhället. Oavsett kultur, religion eller värderingar har alla som bor i Sverige rätt till ett liv där människorna förhoppningsvis skall befrias från hot, tvång, misshandel och avrättning. MEDLEMSBLADET 2/02 19

13 Människans sexualitet och fortplantning - ett oändligt äventyr I januari i år avgick P O Janson som ordförande i Göteborgs Läkaresällskap. Denna artikel bygger på den högtidsföreläsning som han höll vid det tillfället. Människans sexualitet och fortplantning har varit föremål för ett naturgivet intresse som är lika gammalt som människan själv. Nationalencyklopedin, som är ett barn av vår tid, berör ämnet ingående: Sexualiteten är i biologin benämning på de beteenden som är förknippade med könlig fortplantning. Den mänskliga sexualiteten kommer till uttryck i fortplantningsbeteende, tillfredsställandet av biologiska drifter, intima och emotionella relationer, sexuell njutning och rekreation. Vidare får vi veta att: Det sexuella gensvaret kan beskrivas från såväl fysiologiska som psykosociala och kulturella aspekter. De fysiologiska reaktionerna hos män och kvinnor i samband med sexuell stimulering har studerats och beskrivits av Masters och Johnson i boken Human Sexual Response Psykosocialt kan sexuella upplevelser tillsammans med eller utan partner ge upphov till emotionella och kognitiva efterdyningar, som kan innebära allt från en stark tillfredsställelse till djupaste förtvivlan och besvikelse. Uppslagsverket fortsätter: Fortplantningsstrategi är de beteenden och processer varigenom olika organismer producerar mesta möjliga avkomma av bästa möjliga kvalitet. Det naturliga urvalet leder till en avstämning mellan avkomlingarnas kvantitet och kvalitet. Ett utvecklingshistoriskt perspektiv på reproduktionen I stället för att se djuret som en varelse med en fortplantningsdrift som tagit gener till hjälp för att komma från en generation till nästa kan man i evolutionistisk anda vända på kuttingen och betrakta generna som det primära och organismen i övrigt som en hjälpkonstruktion för att få generna att fortleva och öka i antal. Djuret och dess fortplantningsstrategier ses då ha utvecklats för genernas skull snarare än att generna har utvecklats för djurets skull. Samuel Butler, en brittisk 1800-talsförfattare, uttryckte, innan begreppet det själviska DNA:t myntats, en liknande tankegång med en sats som blivit berömd: En höna är bara ett äggs sätt att tillverka ett nytt ägg. I dag, när det är möjligt genom reproduktionsteknologins utveckling att understödja könlig fortplantning utan sexualitet hos både djur och människor och till och med att genom kloning åstadkomma asexuell fortplantning hos däggdjur ligger det nära till hands att reflektera över varför sexualiteten och den sexuella reproduktionen har så stor framgång i den s k eukaryota världen, dit alla högre djur hör. Inom den prokaryota världen, bakteriernas värld, hos våra biologiska föregångare på jorden, förekommer den könliga fortplantningen ganska sällan och endast som en av flera alternativa mekanismer. Hur kommer det sig att de s k högre organismerna har en annan fortplantningsstrategi? Man kan hävda att omkombination av gener mellan två individer höjer artens överlevnadsvärde genom att öka variationen. Den art som reproducerar sig sexuellt skulle därigenom få flera valmöjligheter och bli mera anpassbar till nya krav som ställs av förändringar i omgivningen. Detta är en möjlig och ofta framförd förklaring, men man kan faktiskt också tänka sig en annan, kanske parallell bakgrundsfaktor: Vissa forskare menar att det måste finnas någon mekanism, som övervakar ofördelaktiga rörelser i arvsmassan, en mekanism som just hänger samman med den sexuella reproduktionen. Georg Klein har t ex framfört åsikten att det är möjligt MEDLEMSBLADET 2/02 21

14 att reduktionsdelningen, meiosen, av könscellerna, som därvid halverar sin arvsmassa, är en del av en sådan kontrollmekanism. Klein påminner om att DNA-molekylerna har en inbyggd förmåga till korrekturläsning och reparation av skadade sekvenser, och att sådana mekanismer blir särskilt intensiva i samband med reduktionsdelningen. En stor del av könscellerna elimineras ju under den normala mognadsprocessen, vilket kan synas som ett slöseri med arvsmassa, men samtidigt understöds en viktig selektiv funktion. Meiosens ständigt återkommande upprepningsprocess kan kanske förklara varför könscellerna ter sig evigt unga i motsats till kroppscellerna som åldras och dör. Behovet av att utveckla en kontrollfunktion som konserverar arvsmassans integritet och bevarar den i ett tillstånd som liknar evig ungdom måste ha blivit livsviktigt när de flercelliga organismerna utvecklades. Dessa individers celler uppvisar ju en stor funktionell specialisering med därmed åtföljande risk för genetiskt slitage! De primitiva encelliga organismerna kräver ingen motsvarande uppdelning mellan könsceller och kroppsceller, eftersom varje genetisk förändring omedelbart prövas av yttervärldens selektion. De högre organismerna befinner sig i en annan situation och gör stora investeringar i sin avkomma innan ärftliga förändringars skadeeffekter uppenbarar sig. Behovet av produktkontroll och föryngring på könscellernas nivå kan förklara varför alla högre organismer måste utvecklas ur en enda cell. Ingen flercellig organism har i naturen uppstått i en process, där fortplantningen skulle bygga på flera cellers lagarbete! Reproduktiv kloning har ju redan framgångsrikt genomförts på försöksdjur och enligt uppgift har kloning även utförts på humana kroppsceller och äggceller, låt vara i det vällovliga syftet att skapa stamceller och så småningom ersättningsvävnad, så kallad terapeutisk kloning. Ett viktigt och hittills outforskat problem vid reproduktiv kloning är om cellerna hos den klonade organismen råkar ut för genskador som möjligen kan leda till olika slags sjuklighet och kanske till ett för tidigt åldrande. Under den tålmodiga och alltjämt pågående skapelseprocess som vi kallar evolutionen har människobarnen blivit utrustade med en hjärna, som fått kapacitet att tänka och svärma. En hjärna som kan förmås att inse att varje invid är unik, klonad eller ej, inser att vi har en avmätt livslängd och som kan förmedla erfarenheter från generation till generation och reflektera över, beskriva och förundras över reproduktionens och kärlekens mysterier. Hör hur Höga visan i Gamla testamentet beskriver åtrån och den djupa samhörigheten mellan man och kvinna. Mannen säger till kvinnan: Vad du är skön och ljuvlig, Min älskade, min vällust Din växt liknar palmens, Dina bröst är som klasar. Jag tänker: Jag vill upp i den palmen gripa tag i dess krona. Dina bröst skall vara som druvklasar, Din andedräkt som doften av äpplen Din mun som det finaste vin, som flödar över i min och fuktar läppar och tänder Hör hur Karin Boye i sista strofen av sin dikt Stjärnorna växer om våren beskriver den inneboende längtan efter barn : Tyngst och vitast av alla hänger vid himlaranden en, som är villig att falla mogen och klar i handen. Känn, att stunden är inne. Någon väntar vårt möte. Man efter stjärnornas sinne, skaka en frukt i mitt sköte! Sexualiteten, ja, poeter och författare har beskrivit och besjungit den, lagkloka har definierat den, präster har välsignat och censurerat den och beteendevetare och läkare har analyserat och påverkat den. Reproduktionen ur ett medicinskt perspektiv Vår specialitet, obstetrik och gynekologi, kretsar i hög grad kring sexualitet och fortplantning, alltifrån åtrån till konceptionsögonblicket, genom graviditeten och förlossningen. En väsentlig del av kvinnors hälsa är intimt förknippad med reproduktionen och även när evolutionen har bestämt att reproduktionen skall upphöra, dröjer sig hormonspelet och sexualiteten kvar som väsentliga och ibland tyvärr bortglömda inslag i livets väv. Subspecialiteten reproduktionsmedicin bygger på våra ökade basala och kliniska kunskaper i reproduktionsfysiologi och endokrinologi och på en snabb och gynnsam teknologisk utveckling inom laboratoriet och på operationssalen. Grundforskning och klinisk forskning har lärt oss åtskilligt om mekanismerna bakom ägglossning, äggtransport, fertilisering och tidig embryonalutveckling. Vi förstår nu bättre än tidigare hur vi skall diagnostisera och behandla kvinnans vanligaste endokrina rubbning, polycystiskt ovariesyndrom och en hel rad andra tillstånd hos både kvinnor och män som kan påverka vår hälsa, fertilitet och livskvalitet. Vi har via utvecklingen av mikrokirurgi för tubarhinder nu kunnat åstadkomma en alternativ och mera effektiv behandling av infertilitet genom provrörsbefruktning, in-vitro fertilisering (IVF) och embryoöverföring. När det gäller sådan infertilitet som beror på s k manlig faktor, t ex medfödda eller förvärvade hinder i sädesledare har vi i stort kunnat ersätta mikrokirurgi med relativt enkla punktioner av epididymis och testis för spermieutvinning, åtföljda av IVF med mikroinjektion av en enskild spermie in i ägget, s k intracytoplasmatisk spermieinjektion, ICSI. Dessa tekniker har också med stor framgång kunnat användas för behandling av infertila par där mannen av någon anledning har för få spermier eller spermier med för dålig egenrörlighet. Utvecklingen på området assisterad befruktning har varit explosionsartad. Sedan Patrick Steptoe och Robert Edwards i Storbritannien rapporterade om födseln av det första provrörbarnet 1978 och sedan Nordens första provrörsbarn föddes våren 1982, har sammanlagt upp emot en miljon nya världsmedborgare kommit till efter IVF-behandling. Sedan ICSImetoden infördes i Bryssel 1992, har den spritt sig över hela världen och är nu den dominerande varianten av IVF. Exempelvis är 55-60% av de 800 IVFbarn som årligen föds i Göteborg resultatet av ICSI-behandling. En av anledningarna till att ICSI ökat, är att antalet indikationer har ökat. Exempel på detta är att metoden prövats vid s k oförklarad infertilitet och i fall där konventionell IVF misslyckats. Uppföljningen av de barn som fötts efter IVF med och utan ICSI är en utomordentligt viktig forskningsuppgift. Vi kan glädja oss åt att en nationell genomgång som gjordes i Sverige av de första IVF-barnen inte visade att IVF-behandlingen som sådan hade några negativa 22 MEDLEMSBLADET 2/02

15 effekter på barnen avseende missbildningar, förekomst av barncancrar, tillväxt och psykomotorisk utveckling. Ett kvarstående bekymmer är emellertid en flerbördsfrekvens på drygt 20% mot ca 1% i normalpopulationen. Eftersom numera i de nordiska länderna endast två, i undantagsfall tre, ägg läggs tillbaka i varje behandlingsomgång är frekvensen trillingar utomordentligt liten. Eftersom även tvillingfödslar är behäftade med risk för prematuritet, låg födelsevikt och ökad risk för obstetriska komplikationer, är strävan för närvarande att minska till återförande av endast ett ägg och forskning pågår för närvarande med att modifiera odlingsbetingelserna av äggen på ett sådant sätt att graviditetsfrekvensen inte minskar alltför drastiskt. Inom reproduktionsmedicinen har vi också att handlägga fertilitetsproblematik hos par där någondera parten genomgått behandling för svåra sjukdomar. En sådan problematik medför givetvis noggranna etiska överväganden, där bland annat autonomiprincipen kommer in. Det kan röra sig om en cancerbehandling som inneburit kastration av unga människor i fertil ålder, eller fall där de presumtiva föräldrarna har en förkortad förväntad livslängd, eller slutligen fall där en graviditet innebär en signifikant hälsorisk för kvinnan. Här måste vi arbeta på två fronter. Den ena är att informera sakligt om risker och utan förmyndarattityd försöka ge psykosocialt stöd till de personer som befinner sig i kris eller befinner sig i en svår valsituation. Den andra fronten är att i samråd med patienterna kunna erbjuda en optimal infertilitetsbehandling. Tidigare har vi i utvalda fall av Hodgkins sjukdom hos unga kvinnor kunnat operativt förflytta ovarierna undan ifrån ett strålningsfält mot bäckenet och i ett senare skede när patienten beräknas vara botad från sin maligna sjukdom, göra en IVF-behandling om hennes fertilitetsönskan kvarstår. För närvarande sätter vi ett visst hopp till en alternativ behandling, nämligen att frysförvara ovarialbiopsier som tagits före en steriliserande onkologisk behandling och i ett senare skede tina upp biopsierna och mogna deras äggceller in vitro inför IVF-behandling. Ett annat alternativ är att retransplantera den biopserade vävnaden till ovariets plats, när cancersjukdomen är botad. Dessa båda sistnämnda alternativ är ännu så länge på djurexperimentstadiet men preliminära metodologiska försök med human vävnad ser lovande ut. Infertilitetsutredning och infertilitetsbehandling har ju varit föremål för be- Eden, akvarell av Karin Boye. Karin Boye har målat ett flertal akvareller, framför allt under tonåren. Ofta har hon återgivit ett tema som senare återkommer i diktningen. Akvarellerna är i privat ägo (brodern Ulf Boye) och kan beskådas via Karin Boye-sällskapets hemsida (http://www.vaarboda.se/kboye/akvareller/akvareller.html) Akvarellen är publicerad med tillstånd. MEDLEMSBLADET 2/02 23

16 dömning i prioriteringssammanhang. Personligen är jag mycket tillfreds med att utredning och behandling av infertilitet får ett rimligt stöd i den offentliga sjukvården i vårt land. Det finns dock några undantag i ett par landstingsområden. Ekonomiska skäl till deras restriktiva attityd kan det knappast vara om man betänker att infertilitetsverksamheten endast representerar delar av en promille av den totala sjukvårdbudgeten. De som fördelar sjukvårdens resurser måtte anse att det inte kan vara en mänsklig rättighet att få barn och bortser antagligen från flera studier som har visat att infertilitet av den enskilde upplevs som en av de största livshändelserna. och att det medicinska och psykologiska hjälpbehovet kan vara stort hos de par som drabbas av infertilitetskris. I krassa ekonomiska termer kan man kanske också tänka sig en fördel av att ett ekonomiskt stöd inom den offentliga sjukvården för de infertila paren kan betyda att vi får efterlängtade barn som så småningom växer upp i vårt samhälle till presumtiva skattebetalare! IVF-tekniken har dessutom varit en förutsättning för utveckling av preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD), som bygger på att man utan att störa den tidiga embryonalutvecklingen kan biopsera och analysera en eller ett par av dottercellerna, blastomererna, i det tidiga, odifferentierade embryot, blastemet. Vid misstanke om allvarlig kromosomal rubbning, monogen genetisk sjukdom eller könsbunden ärftlig sjukdom kan man med molekylärbiologiska tekniker ställa diagnosen om det blivande embryot är sjukt eller friskt eller om det har det kön som är förknippat med den allvarliga sjukdomen. I riskfallen kan man avstå från att implantera det sjuka embryot. Som all prenataldiagnostik är preimplantatorisk diagnostik föremål för en ingående etisk analys och debatt. En ledande princip är givetvis att ta hänsyn till de blivande föräldrarnas önskemål efter det att de inhämtat noggrann information om risker och konsekvenser. Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) är tillåten i Sverige men vi har ingen lagstiftning som detaljreglerar denna mycket begränsade verksamhet. Vi lever för närvarande efter Socialstyrelsens riktlinjer som föreskriver att PGD endast kan erbjudas vid vissa allvarliga, livshotande tillstånd. Således kan man i Sverige inte göra PGD på cystisk fibros, vilket har visat sig möjligt utomlands där man tillämpat mindre rigorösa bestämmelser. Slutligen är IVF-tekniken en förutsättning för att på överblivna, donerade IVFembryon framställa embryonala stamceller. Vetenskapsrådet har i etiska riktlinjer nyligen tillstyrkt forskning på embryonala stamceller, men endast på sådana som erhållits från IVF-embryon, som donerats och ej kommit till användning vid klinisk IVF-behandling. Man får således inte framställa embryon enkom för stamcellsforskning. Man har dock, kanske något överraskande, från Vetenskapsrådets sida inte sett något etiskt hinder för s k terapeutisk kloning, dvs kärntransfer från en somatisk cell till en äggcell, som tömts på sin kärna, i syfte att framställa stamceller som kan användas för att ersätta skadad vävnad hos en individ som då inte riskerar immunologisk avstötning av vävnaden. Det skall dock anmärkas att terapeutisk kloning i det rådande rättsläget inte är möjlig i Sverige. Framtiden Vad framtiden har i sitt sköte beträffande kloning och genterapi kan ingen sia om. Kanske man inom de kommande årtiondena kommer att fokusera debatten kring, om möjligt, ännu större medicinska utmaningar och etiskt kontroversiella spörsmål än human kloning. Mig förefaller det inte helt osannolikt att man kommer att kunna utnyttja reproduktionsteknologin och de molekylärbiologiska landvinningarna till att med genterapi försöka senarelägga den naturliga, programmerade celldöden, apoptosen, och därmed uppskjuta åldrandet. Tanken svindlar inför ett sådant perspektiv och nödvändiggör att den etiska diskussionen måste hållas levande i samhället kring forskningens frihet och vad man bör göra av det man kan göra! I det mycket långa tidsperspektivet kan människosläktet knappast påräkna någon evig existens här på jorden. Det har framhållits att avancerade kulturer som människans t o m kan ha en kort överlevnadstid. Historien visar hur homo sapiens på osannolikt kort tid hunnit dominera miljön på jorden, förbruka stora delar av dess resurser och ändrat på den ekologiska balansen. Farhågor har rests över resultatet av mänsklig självdestruktivitet, där människosläktet hotas av decimering, och kanske en förtidig utplåning, på grund av krigshandlingar, svält och farsoter, men också att utvecklingen av bioteknologin riskerar att fjärma oss från en humanistisk människosyn, som säger att människan inte bara kan betraktas som en sinnrik apparat utan att varje individ, sjuk eller frisk, fattig eller rik, ung eller gammal, har ett värde i sig. Vi kan bara hoppas att vi förmår att stanna upp ett tag och överväga dessa hot så att vi även framgent länge ännu kan använda våra exceptionella utförsgåvor på ett sådant sätt att vår sexualitet får lov att blomstra och att reproduktionen fortsätter att åtminstone i poetiskt avseende vara ett oändligt äventyr. Lästips Höga visan 7:6-9: Bibel Bibelkommissionen, Svenska Bibelsällskapet och Verbum Förlag Potts M, Short R: Ever Since Adam and Eve. The evolution of human sexualcity. Cambridge University Press, Klein G: Ateisten och den heliga staden: möten och tankar. - Stockholm: Bonniers, Ericson A, Hillensjö T, Nygren K-G, Wennerholm U-B: Deliveries and children born after in vitro-fertilization in Sweden : a retrospektive cohort study. Lancet 1999; 354: Boye K: Härdarna, Dikter. Albert Bonniers förlag, Karin Boyes liv och diktning skildras på Karin Boyesällskapets hemsida Hennes diktsamlingar m m kan hämtas hem i elektronisk form från nätet på adressen The Swedish Research Council s guidelines for research-ethical review of human stem-cell research kan hämtas hem som pdf-fil via Vetenskapsrådets hemsida: 24 MEDLEMSBLADET 2/02

17 SFOGs fortbildningsprogram hösten 2002 Bästa kunskapstörstande kollegor! Redan nu presenterar SFOG stolt sitt utbud av fortbildningskurser för höstterminen Vi erbjuder nio kurser och jag hoppas att de flesta av er finner något av intresse. För att hålla ut i vår påfrestande vardag behöver vi vila och rekreation, men också stimulans i form av fortbildning. SFOGs kursverksamhet ger goda möjligheter till kvalitativ fortbildning och dessutom stimulerande möten med kollegor från andra delar av landet. Deadline för ansökan till höstens kurser är den 15 maj. Jag är tacksam om ni respekterar detta datum. Grundregeln är att alla sökande tilldelas en kursplats. Då ansökningarna inkommit fördelas kursplatserna och respektive kursledning ser till att ni informeras om att ni antagits samt får övrig information ni behöver inför kursen. Deadline för ansökan är 15 maj! Liksom tidigare behövs verksamhetschefens signatur på ansökningsblanketten och vid sena återbud, dvs senare än två veckor efter det ni fått besked om antagande, har kursledningen rätt att debitera kursavgift. Kursavgiften inkuderar moms och en administrativ avgift till SFOG. Med tillönskan om en trevlig vår och sommar! Ove Axelsson Utbildningssekreterare Påbyggnadskurs i gynekologiskt ultraljud september 2002 Kursort: Krusenbergs Herrgård mellan Uppsala och Stockholm Kursledning: Oddvar Bakos, Seth Granberg, Jan Holte Avsedd för: 40 läkare Program:Blödningsrubbningar, endokrina utredningar inkl PCO, postmenopausala blödningar, adnexdiagnostik pre-och postmenopausalt, patologisk tidig graviditet inkl ektopisk graviditet, myom och missbildningsdiagnostik, infertilitetsutredningar inkl ultraljuds-hsg och bedömning av ovarialreserv. Ovulationsinduktion. Fallbeskrivningar och videosession. Avgift: kronor (kostnad för kost och logi på herrgården tillkommer) CME-poäng: 25 Praktisk hysteroskopi september 2002 Kursort: KK, Danderyds sjukhus, Stockholm Kursledning: Arne Rådestad, Jörgen Nathorst-Böös Avsedd för: 12 specialister och blivande specialister i gynekologi. Om deltagare vill ta med sig operationspersonal från sin klinik kan det ordnas mot en särkild deltagaravgift. Program: Första dagen ges en teoretisk bakgrund till hysteroskopitekniken och de diagnostiska och operativa möjligheter som metoden erbjuder. Andra och tredje dagen ägnas åt praktisk hysteroskopi med hands on under erfaren handledning i små grupper. Avgift: kronor CME-poäng: 25 Långvariga smärttillstånd inom gynekologin september 2002 Kursort: KK, SU/Östra, Göteborg Kursledning: Prof. Clas Mannheimer, Smärtcentrum, CKÖ Doc Lennart Hahn, KK, SU/Östra Avsedd för: 30 specialister i gynekologi och obstetrik Program: Långvarig smärta i underlivet kan vara synnerligen svårdiagnosticerad och svårbehandlad. De kräver ofta en multidisciplinär och multiprofessionell insats. Psykosociala faktorer är ofta integrerade i bilden vilket ytterligare komplicerar behandlingen. Kursen utgör ett försök att redovisa flera olika kliniska specialiteters syn på diagnos, förhållningssätt och terapi. Kursavgift: kronor CME-poäng: MEDLEMSBLADET 2/02

18 Fostermedicin 3-4 oktober 2002 Kursort: Huddinge universitetssjukhus, Stockholm Kursledning: Magnus Westgren, Ove Axelsson, Anders Selbing Avsedd för: 30 läkare med erfarenhet inom obstetriskt ultraljud och som känner att de behöver en påbyggnadskurs avseende avancerad fostermedicin. Program: Kursen avser att täcka olika spektra av fosterdiagnostik såsom nya utvecklingslinjer inom cytogenetik, serummarkörer och morfologiska markörer för kromosomavvikelser. Indikationer och teknik för fosterreduktion kommer att diskuteras. Vidare kommer kursen att behandla olika typer av fosterterapi såsom medicinsk behandling vid hjärtarytmi, transfusioner, immunglobulinbehandling till moder och andra behandlingsrutiner vid fosteravvikelser. Kursen kommer även att belysa olika forskningsfält inom fosterterapi såsom laserbehandling vid tvillingtransfusionssyndrom, fosterkirurgi och fostertransplantationer. Kursavgift: kronor CME-poäng: 20 Praktisk obstetrik 7-9 oktober 2002 Kursort: KK, Universitetssjukhuset, Lund Kursledning: Professor Ingemar Ingemarsson (sekr Ann-Christin Andersson) Avsedd för: 40 läkare, även under utbildning Program: Kursen omfattar föreläsningar och seminarier med tonvikt på praktisk handledning av normala och komplicerade förlossningar. Kursavgift: kronor CME-poäng: 25 Urininkontinens hos kvinnor utredning och behandling oktober 2002 Kursort: Södersjukhuset, Stockholm Kursledning: Bertil Sjöberg, Gunilla Tegerstedt, Birgitta Mörlin Avsedd för: 12 läkare Program: Föreläsningar. Epidemiologi och prevalens. Bäckenbotten och nedre urinvägarnas anatomi. Patofysiologi och olika former av inkontinens. Utredning av urininkontinens i öppen och sluten vård. Urodynamik. Konservativ behandling med BB-träning, elektrostimulering och blåsträning. Inkontinensskydd och hjälpmedel. Kirurgisk behandling av inkontinens. Komplikationer efter kirurgisk behandling. Urininkontinens och prolaps, utredning och behandling. Urethradivertiklar utredning och behandling. Praktiskt innehåll: Demonstrationer och deltagande i abdominella och vaginala operationer av inkontinens samt urodynamik. Kursavgift: kronor CME-poäng: 25 FARG-kurs oktober 2002 Kursort: Kristina Konferens & Hotel, Sigtuna Kursledning: Ingrid Östlund, Jan Brynhildsen Avsedd för: 40 läkare och barnmorskor verksamma inom preventivmedelsrådgivning. Barnmorska som kommer tillsammans med läkare ges företrädare. Program: Genomgång och aktuella aspekter inom området antikonception. Stor vikt kommer att läggas vid falldiskussioner. Kursavgift: kronor CME-poäng: 16 Psykosocial obstetrik 4-6 november 2002 Kursort: KK, Karolinska sjukhuset, Stockholm Kursledning: Elsa-Lena Ryding, Berit Sjögren Avsedd för: 20 läkare (även läkare inom psykiatrin) och barnmorskor Program: Gravida kvinnors psykiska hälsa. Psykosocial riskgraviditet. Prenatal moder-foster attachment. Prenatal foster/ barndöd. Kursavgift: kronor CME-poäng: 20 Fosterövervakning november 2002 Kursort: KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kursledning Solveig Nordén Lindeberg, Ulf Hanson Avsedd för: 25 barnmorskor och läkare Program: Hypoxiutveckling och fostrets försvarsmekanismer mot hypoxi. Samband CP-skador- hypoxi, epidemiologiska data. Antenatalövervakning med CTG, doppler och ultraljud. Förlossningsövervakning med CTG och ph/laktat provtagning. Övriga metoder för fosterövervakning såsom system 8000, STAN. Övervakning av fostret vid riskgraviditeter som t ex diabetes, blodtryckssjukdom. Legala synpunkter. Mycket utrymme för falldiskussioner. Deltagarna förväntas ta med egna fall. Kursavgift: kronor (inkl kursmiddag och luncher) CME-poäng: 24 MEDLEMSBLADET 2/02 27

19 Examensarbete - WHO indicators for evaluation of maternal health care services; applicability in least developed countries. A case study from Eritrea Examensarbete inför specialistexamen av Philip Gottlieb, Kvinnokliniken i Örebro, under handledning av professor Gunilla Lindmark, Kvinnokliniken i Uppsala. Introduction The high maternal mortality in the least developed countries is a most disturbing reality which countries and health planners have to face. The high death rate amongst pregnant women in the developing world is caused by a number of socioeconomic and cultural factors together with inefficient health facilities. However, studies also show that up to 90% of all maternal deaths are related to the structure and performance of health care services and could be avoided by improving the accessibility and quality of the services offered (1,2). One way of addressing the problem of maternal deaths has been the development of health care programmes like the Safe Motherhood Initiative programme, SMI, and the Prevent Maternal Mortality programme, PMM (3,4). In order to monitor these programmes a group of indicators have been developed related to maternal morbidity and mortality. In 1993 a WHO Technical Working Group assessed and recommended eight of these indicators for implementation (5). Two types of indicators were differentiated, impact indicators and process indicators. Impact indicators are related directly to the impact or the ultimate outcome of a given programme and the two impact indicators recommended were Maternal mortality ratio and Annual number of maternal deaths. The problem of the impact indicators are that, in the setting found in many developing countries, it may not be possible to retrieve the necessary data or it requires costly and tedious surveys. Therefore the process indicators have been emphasised and can to some extent replace the impact indicators as a tool to monitor the effect of health care programmes (6.) Process indicators, such as proportion of women delivered by trained staff and proportion of women delivered by Caesarean section ; describe intermediate outputs in the chain of events leading to the ultimate goal. However, in order for a process indicator to be used instead of an impact indicator the causal linkage to the outcome must be clear and scientifically proven. In the Mother-Baby Package in 1994 WHO further developed the use of process indicators and in 1997 UNICEF in co-operation with WHO and UNFPA published detailed recommendations for the collection of data and interpretation of process indicators (6,7). The process indicators recommended are listed in Table I. The objectives of this study are to assess if the data required computing the WHO maternal health care indicators are easily available and reliable even in the least developed countries such as Eritrea; to assess if the indicators are a useful tool to monitor the health care services and as such a valuable tool for health management; and furthermore to assess if the process indicators can be used, under the prevailing conditions, to monitor the effect of health care programmes on the maternal mortality. The indicators assessed in this study are presented in Table I. The study setting Eritrea is one of the youngest countries in Africa. In 1991 she gained her independence after a long liberation war and the government is now shouldering the immense task of rebuilding the country including the health institutions. The health status of the Eritrea population is poor, as indicated by an Infant Mortality Rate (IMR) estimated at 114 per 1000 live births and an Under 5 Mortality Rate (U5MR) of 195 per 1000 live births (8). In 1995 the Eritrea Demographic Health Survey was carried out by the government which indicated that the Maternal Mortality Rate is very high, 998 per live births. In order to address this high maternal mortality rate a National Policy and a National Action Plan for Safe Motherhood have been formulated and the Ministry of Health has produced a National Protocol on Safe Motherhood (9). 32 MEDLEMSBLADET 2/02

20 Table I. Process indicators which have been recommended to monitor the effect of maternal health care programmes on the maternal morbidity and mortality. Process indicators WHO Technical Mother - Baby UNICEF, WHO, Source for Indicators assessed Working Group 1993 Package 1994 UNFPA 1997 data collection in the present study Process indicators aimed at maternal morbidity: Proportion of women attended at least once during pregnancy by trained staff + + Monthly reports + Proportion of births attended by trained staff + + Monthly reports + Process indicators aimed at maternal mortality: Number of health centres providing EOC per population Survey + Proportion of complicated cases managed at EOC- facilities Monthly reports + C-sections as a proportion of all births in the population Monthly reports + Percentage of population within 1 hour travel time to EOC-facility under study + + Survey + Case fatality rate for direct obstetric complications under study + Monthly reports Proportion of all births in EOC-facilities + Monthly reports Prevalence of anaemia and severe anaemia + Survey Anaemia prophylaxis rate + Survey Proportion of pregnant women screened for syphilis + Monthly reports Theoretically, the structure of the health care services is formed as a pyramid with community based village health workers and trained birth attendants at the base. The second level is represented by health stations, where a nurse or a health assistant takes care of normal deliveries and provides antenatal care. In the Eritrea setting most of the health stations even have from 5 to 15 beds. Health centres form the third level. Their staff, nurses and sometimes trained midwifes, are expected to do assisted vaginal deliveries, manual exploration and curettage of the uterus. They carry out antenatal care and immunisations at the health facility and as outreach activity in the communities. The top of the pyramid is the provincial hospital, which serves as the 1st referral level. Here life-saving operations including Caesarean section are performed and blood transfusions are given. In practise the health structure was lacking trained staff at all levels when the data were collected in In the province of Akele Guzai at all levels there were 57 health assistants, with little formal training in midwifery but often several years of practical experience. Of 19 midwifes only five were registered with full training and 14 of the 20 nurses were registered. Of the four physicians dealing with maternity care, none of them being obstetricians, two were stationed in the provincial hospital and two at a NGO health station. Totally, 77% of the staff in maternity care were trained during the armed struggle with emphasis on practical experience and less emphasis on theoretical training. Auxiliary midwives therefore often assisted women who delivered within the health care system. Only 12 of 400 trained TBAs needed were working at the periphery and community health workers were also very few. Women who delivered at home were therefore rarely assisted by staff from health facilities or by TBAs who were recognised by the health authorities. The government now emphasise upgrading of the staff to registered nurses and midwifes and a nation wide training of TBAs has also started. The province of Akele Guzai, which is located in the centre of Eritrea, was chosen, as it was the most densely populated province. The population of is 12.5% of the Eritrea population and the area of sq.km was 8.5% of the area of Eritrea. The province contains highlands with settled farmers and lowlands with pastoral people. Administratively the province is divided into five sub-provinces and 45 districts. Methods Permission to carry out the study was obtained from the national and provincial health authorities. In 1994, over a period of eight weeks, all 17 existing health facilities where delivery care was offered were visited. All visits were done during working hours without previous notice. Each visit took three to five hours. The language used during interviews was English when possible, otherwise Tigrinya. The study was retrospectively using information during a nine months period from January 1 st until September 30 th The number of people living in the province and in the catchment area of each health facility was obtained from the provincial government using demographic data collected Indicators assessed in this study and methods used for data collection No 1. Proportion of women attended at least once during pregnancy by trained personnel for reasons related to the pregnancy The indicator gives information about level of utilisation of antenatal care by pregnant women. Trained personnel is the staff giving antenatal care and in the Eritrea setting consists of health assistants, nurses and midwifes. The nominator is the number of first visits seen at antenatal care sessions in the health facilities and during the outreach activities. The denominator is the total number of expected live births calculated from the crude birth rate and the total population. The antenatal care services were uniform over the province. A card, the Maternal Health Card, was filled in, a risk screening was done and health education was given in groups. The nominator of the indicator was found from the monthly records which the clinics, both governmental and nongovernmental, reported to the provincial MEDLEMSBLADET 2/02 33

Övergripande 1. Antal startade cykler per klinik och cykeltyp

Övergripande 1. Antal startade cykler per klinik och cykeltyp Övergripande 1. startade cykler klinik och cykeltyp 2. IVF-behandlingar, graviditeter och behandlingstyp Färska cykler 3. startad cykel, OPU och ET, samt metod och moders ålder 4. startad cykel,samt metod

Läs mer

Årsrapport 2015. gäller behandlingar utförda 2013. Resultat trender öppna jämförelser

Årsrapport 2015. gäller behandlingar utförda 2013. Resultat trender öppna jämförelser Årsrapport 2015 gäller behandlingar utförda 2013 Resultat trender öppna jämförelser Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Ordlista 5 3 Allmänt 6 Tabell 1a. Antal startade IVF-behandlingar per klinik. Egna

Läs mer

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 2015-02-18 socialstyrelsen@socialstyrelsen Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt

Läs mer

Resultat trender öppna jämförelser

Resultat trender öppna jämförelser Assisterad befruktning i Sverige Resultat trender öppna jämförelser Årsrapport skapad 2014 Gäller behandlingar utförda 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ordlista 4 3 Allmänt 5 Tabell 1a. Antal

Läs mer

Assisterad befruktning etiska aspekter

Assisterad befruktning etiska aspekter Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)

Läs mer

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Regionrapport 2012 Fostermedicin Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas

Läs mer

Vad får man och vad bör man?

Vad får man och vad bör man? Vad får man och vad bör man? Gisela Dahlquist Professor Institutionen för klinisk vetenskap Pediatrik Umeå Universitet Det är min uppgift i detta sammanhang att som barnläkare ge ett barnperspektiv på

Läs mer

Öppna jämförelser. 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder. 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder

Öppna jämförelser. 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder. 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder Öppna jämförelser 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder 3. SET/DET per klinik och kvinnans ålder 4. Flerbördsfrekvens

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset

Läs mer

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,

Läs mer

Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer)

Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande

Läs mer

Upphandling av in vitro fertilitetsbehandlingar, IVF

Upphandling av in vitro fertilitetsbehandlingar, IVF HSN 2008-09-02 p 4 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-08-07 HSN 0803-0508 Handläggare: Eva Lestner Upphandling av in vitro fertilitetsbehandlingar, IVF Ärendet Förslag

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

*)Stadgeändringsförslag vid årsmötet 2013

*)Stadgeändringsförslag vid årsmötet 2013 *)Stadgeändringsförslag vid årsmötet 2013 Styrelsen har sett det nödvändigt att, efter många års lappande och lagande i stadgarna, lägga ett mera genomgripande förslag till ändringar med en modernisering

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

Vad säger Smer om assisterad befruktning?

Vad säger Smer om assisterad befruktning? Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 13 mars 2012. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare),

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29

Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29 Sammanfattande synpunkter I rapportens sammanfattning beskrivs att par som önskar genomgå

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm I N B J U D A N Användarmöte för Klinisk i immunologi i 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm Välkommen! Välkommen! Årets användarmöte är förlagt till Scandic Foresta på Lidingö Årets användarmöte

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, 1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

SVENSK FÖRENING FÖR THORAXANESTESI 2005-11-30 OCH INTENSIVVÅRD. 1. Mötet öppnades och alla hälsades välkomna av ordföranden, Anne Westerlind.

SVENSK FÖRENING FÖR THORAXANESTESI 2005-11-30 OCH INTENSIVVÅRD. 1. Mötet öppnades och alla hälsades välkomna av ordföranden, Anne Westerlind. SVENSK FÖRENING FÖR THORAXANESTESI 2005-11-30 OCH INTENSIVVÅRD PROTOKOLL Årsmöte i Göteborg 2005-10-14 Närvarande: Anne Westerlind Göteborg Klaus Kirnö Göteborg Johan Sellgren Göteborg Niels Kieler-Jensen

Läs mer

Motionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg

Motionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Centralstyrelsen föreslår Riksstämman att avslå motionen med motivering att: För närvarande har vi inga problem att rekrytera deltagare till grundkurs 1. Syftet

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 SAIS Svenska AI Sällskapet Swedish Artificial Intelligence Society 2004-04-22 1 (5) Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 1. Mötets öppnande Patrick Doherty förklarade mötet öppnat. 2. Val

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:110

Regeringens proposition 1997/98:110 Regeringens proposition 1997/98:110 Frysförvaring av befruktade ägg Prop. 1997/98:110 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen Stockholm den 5 mars 1998 (Socialdepartementet) Propositionens

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Praxis vid beslut i Rättsliga Rådet om tillstånd för sen abort

Praxis vid beslut i Rättsliga Rådet om tillstånd för sen abort Praxis vid beslut i Rättsliga Rådet om tillstånd för sen abort En historisk tillbakablick Vad säger lagen? Aktuell statistik Gunilla Tegerstedt, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset o ledamot i

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Organisation av abortvården vid medicinsk abort -handlagt av barnmorska

Organisation av abortvården vid medicinsk abort -handlagt av barnmorska Bakgrund Eftersom socialstyrelsen rekommenderar ett ökat deltagande av barnmorskor i denna vård ställs också krav på utbildning för att kunna följa riktlinjerna. 2007 fick FARG SFOG:s uppdrag att anordna

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

(Antagna vid ordinarie föreningsmöte i Umeå september 2005, och godkända av Svenska Läkarsällskapet och Sveriges Läkarförbund 2006.

(Antagna vid ordinarie föreningsmöte i Umeå september 2005, och godkända av Svenska Läkarsällskapet och Sveriges Läkarförbund 2006. 1 STADGAR för Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (Antagna vid ordinarie föreningsmöte i Umeå september 2005, och godkända av Svenska Läkarsällskapet och Sveriges Läkarförbund 2006.) Uppgift och organisation

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Övergripande 1. Antal cykler med egen äggfrys, äggdonationer (donators- och mottagarcykler) samt spermiedonation IVF (mottagarcykler)

Övergripande 1. Antal cykler med egen äggfrys, äggdonationer (donators- och mottagarcykler) samt spermiedonation IVF (mottagarcykler) Donerade gameter Övergripande 1. Antal med egen äggfrys, äggdonationer (donators- och mottagar) samt spermiedonation IVF (mottagar) Egen äggfrys 2. Utfall bland med egen äggfrys per kvinnans ålder 3. Utfall

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gunne Arnesson Lövgren Strateg 044-309 31 33 gunne.arnesson.lovgren@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-20 Dnr 1601244 1 (5) Remissvar avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU

Läs mer

PROTOKOLL. Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte. Tid Torsdagen den 21 september 2006. Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006

PROTOKOLL. Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte. Tid Torsdagen den 21 september 2006. Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006 PROTOKOLL Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte Tid Torsdagen den 21 september 2006 Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006 Närvarande Styrelsen: Birgitta Gruvfält, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Yttrande över betänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Yttrande över betänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Isis Amer Wåhlin Eva Lestner TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-17 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, P 8 1 (5) HSN 1406-0766 Yttrande över betänkandet Assisterad

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Tid: 1/10 kl 16:00 2015 Wilandersalen (M-huset) på Universitetssjukhuset Örebro

Tid: 1/10 kl 16:00 2015 Wilandersalen (M-huset) på Universitetssjukhuset Örebro Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Protokoll vid ordinarie föreningsmöte(årsmöte) Tid: 1/10 kl 16:00 2015 Wilandersalen (M-huset) på Universitetssjukhuset Örebro Årsmötets dagordning: 1. Mötets öppnande.

Läs mer

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen.

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen. 1 STADGAR för Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (Beslutade vid ordinarie föreningsmöte/årsmöte i Örebro oktober 2015, och fastställts av Svenska Läkarsällskapet 151019 och Sveriges Läkarförbund 151202)

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer