REVISIONSKVALITETENS INVERKAN PÅ RESULTATMANIPULERING FINANSKRISEN OCH EFFEKTEN PÅ KVALITETEN AV DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Transkript

1 < REVISIONSKVALITETENS INVERKAN PÅ RESULTATMANIPULERING FINANSKRISEN OCH EFFEKTEN PÅ KVALITETEN AV DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN Svenska handelshögskolan Institutionen för redovisning och affärsjuridik Handledare: Janne Viitanen Referent: Markus Seppänen Matrikelnummer:

2 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Institution: Institutionen för redovisning och affärsjuridik Arbetets art: Pro-Gradu avhandling Författare: Markus Seppänen Datum: Avhandlingens rubrik: Revisionskvalitetens inverkan på resultatmanipulering - finanskrisen och effekten på kvaliteten av den finansiella rapporteringen. Sammandrag: Revisionskvalitet och rapporteringskvalitet är en av grundstenarna bakom finansiella rapporteringen och samtidigt den välfungerade kapitalmarknaden. Finanskrisen satte rapporteringskvaliteten och därmed även revisionskvaliteten i ett dystert ljus. Revisorerna har fått allt mer utmaningar i och med att företagsledningen fått mera friheter angående rapporteringskvaliteten. I och med att de nya IAS 39- och FAS 157- standarderna togs i bruk hösten 2008, behöver inte finansiella tillgångar längre vara värderade till verkligt värde om marknaden inte fungerar och är i obalans, så som under en finansiell kris. Företagsledningen har därmed fått större handlingsfrihet och i dylika situationer har det tidigare betytt även mera resultatmanipulering. Resultatmanipulering är i första hand skadligt för aktieägarna men även för kreditgivare och andra intressenter. Syftet med denna avhandling är att undersöka huruvida revisionskvaliteten inverkar på resultatmanipulering och hur finanskrisen påverkat rapporteringskvaliteten. För att undersöka detta har onormala periodiseringar beräknats enligt DeAngelos och modifierade DeAngelos modeller. Slutliga samplet är internationellt, börsnoterade företag och sammanlagt årsobservationer för åren Revisionskvaliteten har undersökts genom att jämföra Big-4 och icke-big-4. Resultaten visar att Big-4 bekämpar bättre onormala periodiseringar, även under finanskrisen , jämfört icke-big-4. De onormala periodiseringarna var i medeltal 3,5 5,9 procentenheter högre, beräknat enligt DeAngelos modell, och procentenheter högre, beräknat enligt modifierade DeAngelos modell, för företag reviderade av icke-big-4. Därmed konstateras att revisionskvaliteten är bättre i företag reviderade av Big-4, vilket gällde även under finanskrisen De empiriska resultaten visar även att onormala periodiseringar ökat i och med finanskrisen I medeltal var de onormala periodiseringarna 2 13 procentenheter högre under åren jämfört med åren Detta bevisar att rapporteringskvaliteten försämrats i och med finanskrisen. Nyckelord: Revisionskvalitet, Big-4, resultatmanipulering, rapporteringkvalitet, finanskris, onormala periodiseringar

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Problemområde Syfte och avgränsningar Arbetets fortsatta uppläggning REVISIONSKVALITET Kapitlets innehåll och syfte Definition samt allmänt om revisionskvalitet Surrogat för revisionskvalitet Storlek Arvode Rättegångar Kritik mot revisionsmisslyckanden Sammanfattning RESULTATMANIPULERING Kapitlets innehåll och syfte Begreppet resultatmanipulering samt definition Metoder för resultatmanipulering Val av redovisningsmetod Tillämpning av redovisningsmetod Tajmning av redovisningsmetod Tajmning Motiv bakom resultatmanipulering Kapitalmarknadsbaserade motiv Kontraktbaserade motiv Politiska motiv Metoder för att upptäcka resultatmanipulering Vanliga situationer för resultatmanipulering Resultatmanipulering i situation av konkurs Resultatmanipulering i IPO-företag Sammanfattning... 34

4 4. REVISION UNDER FINANSIELLA KRISER Kapitlets innehåll och syfte Allmänt Finansiella kriser rubbar rapporteringen Revisorns roll i resultatmanipulering Sammanfattning SAMMANFATTNING AV TEORIDELEN FORSKNINGSUPPGIFT Kapitlets innehåll och syfte Forskningshypoteser Metodik Datamaterial Insamling av data Statistik av data RESULTAT Kapitlets innehåll och syfte Revisionskvalitet Rapporteringskvalitet under finanskrisen Sammanfattning AVSLUTNING Sammanfattning och diskussion Reliabilitet och validitet Begränsningar och förslag till fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING...75

5 TABELLER Tabell 1: Auditors and distressed Banks Tabell 2: Deskriptiv statistik, medeltal för balansposter Tabell 3: Deskriptiv statistik, omsättningen Tabell 4: Deskriptiv statistik, försäljningsfordringar Tabell 5: Deskriptiv statistik, omsättningstillgångar Tabell 6: Deskriptiv statistik, totala tillgångar Tabell 7: Deskriptiv statistik, leverantörsskulder Tabell 8: T-test för EDA, H1, DeAngelo...59 Tabell 9: T-test för EDA, H1, Mod.DeAngelo Tabell10: T-test för EDA, H2, DeAngelo, Big Tabell 11: T-test för EDA, H2, DeAngelo, Icke-Big Tabell 12: T-test för EDA, H2, Mod. DeAngelo, Big Tabell 13: T-test för EDA, H2, Mod. DeAngelo, Icke-Big BILAGOR Bilaga 1: SPSS H1, DeAngelo Bilaga 2: SPSS H1, Modifierade DeAngelo Bilaga 3: SPSS H2, DeAngelo, Big Bilaga 4: SPSS H2, DeAngelo, Icke-Big Bilaga 5: SPSS H2, Modifierade DeAngelo, Big Bilaga 6: SPSS H2, Modifierade DeAngelo, Icke-Big

6 Använda förkortningar Big 4 CGR EU FAS FDIC GAAP GAAS IAS ITC IFAC IFRS IPO LIFO FIFO SEC SOX Globalt de fyra största och dominerande revisionsbyråerna (KPMG, Ernst & Young, PricewaterhouseCoopers och Deloitte Touche Tohmatsu). Av centralhandelskammaren godkänd revisor Europeiska unionen Financial Accounting Standard Federal Deposit Insurance Corporation Generally accepted accounting principles General Accepted Accounting Standards International Accounting Standards United States International Trade Commission International Federation of Accountants International Financial Reporting Standards Initial Public Offering (sve. initialemission, den första emissionen för bolaget) Last in first out First in - first out Securities and Exchange Commission Sarbanes-Oxley Act

7 1 1. Inledning 1.1. Problemområde Den finansiella rapporteringens uppgift är att ge information till aktieägare samt intressenter och därmed utgör den grunden för den effektiva kapitalmarknaden. För att den effektiva kapitalmarknaden skall vara trovärdig krävs övervakning och granskning utförd av en tredje, opartisk part, det vill säga revision. Revisionsskandalerna under det senaste decenniet så som Enron, Worldcom, Parmalat eller på finskt plan till exempel Skandia och Töölön Matkatoimisto har bevisat att revisionen är totalt värdelös om den saknar kvalitet. Även finanskrisen som slog igenom 2008 satte de största revisionsbyråerna i ett negativt ljus. Det är alltid lätt att kritisera revisorer men om man tar en djupare titt inser man snabbt att en del problemområden inte är lätta att lösa. Internationella redovisningsstandarder så som International Accounting Standard (IAS) 39 samt den amerikanska motsvarande standarden Financial Accounting Standards (FAS) 157 som berör finansiella tillgångar gör arbetet för revisorer svårare i och med att de ger extra handlingsfrihet åt företagsledningen att värdera tillgångar. Även om IAS 39 blivit allmänt kritiserad och även om den kommer att bli ersatt av International Financial Reporting Standard (IFRS) 9:n, är det ändå ett faktum att revisorer varit tvungna att fatta beslut utifrån misslyckade standarder. När värdet på tillgångarna under finanskrisen kraschade var det nära till omöjligt att exakt kunna omvärdera tillgångarna. Även den allt högre konkurrensen mellan revisionsbyråerna är ett hot mot revisionskvaliteten. Enligt Centralhandelskammarens generalsekreterare Pasi Horsmanheimo har revisionsbranschens hårda konkurrens lett till att revisionsbyråerna lättare börjat använda sig av billigare arbetskraft. I granskningsarbete är billigare assistenter ett mera lockande alternativ än dyrare experter, men samtidigt kan det sänka på revisionskvaliteten. Dessutom har partnern som är ansvarig för revisionen nödvändigtvis inte tillräckligt med tid att lägga in sig i målföretaget före godkännandet av revisionsberättelsen, vilket inte är konstigt för det är inte ovanligt att en partner kan ha över 100 företag per år den ansvarar över. (Pokkinen 2010)

8 2 Resultatet är det sammanfattande måttet av företagets prestation, som baserar sig på redovisning enligt prestationsprincipen. För att få en beskrivande bild av resultatet för en bestämd tid, periodiseras periodens intäkter och kostnader. Balansräkningen ger information om tillgångar och skulder, vilka bör vara värderade till verkligt värde. Ett alternativ till prestationsprincipen är att bokföra enligt kontantprincipen, där företagets inbetalningar och utbetalningar realiseras till periodens resultat. Problemet med att endast bokföra kassaflöden är att alla kostnader inte motsvarar till dem tillhörande intäkter för perioden och att de därmed inte ger en realistisk bild av periodens resultat. Bokföring av endast kassaflöden skapar asymmetrisk information gällande verksamheten. Med prestationsprincipen förhindrar man dessa problem. Däremot skapar prestationsprincipen periodiseringar, som är skillnaden mellan intäkter och kostnader samt inbetalningar och utbetalningar. Det är företagsledningen som bär ansvaret för informationsförmedlingen. Företagsledningen bestämmer med sitt omdöme hur intäkter och kostnader periodiseras så att den finansiella rapporteringen ger en informativ och symmetrisk bild av verksamheten för en viss period. Lagen sätter dock krav på företagsledningen och rapporteringen. Det krävs att bokslutsinformationen skall ge en tillräcklig och rättvisande bild, vilket är det grundläggande kravet för rapporteringen samt med det samma för hela den effektiva kapitalmarknaden. (Ekholm & Troberg, 1998) Ibland kan det dock vara svårt att bestämma vad som är verkligt värde. Företagsledningen har i detta skede en handlingsfrihet och i detta skede finns därmed risk för resultatmanipulering. Manipulering av intäkter och kostnader ger ändå ingen långvarig nytta, även om resultatet förbättras eller försämras för en enskild period. Under företagets totala livslängd är intäkterna och kostnaderna alltid samma som inbetalningarna och utbetalningarna. Med detta menas att då man under en period manipulerar resultatet kommer det att förvränga kommande perioders resultat. (Fan, 2007) Resultatmanipulering är med andra ord en avvikelse från verkligt värde och en metod med vilken man förvränger resultatet. I första hand är det aktieägarna som lider av det. Det är revisorerna som ansvarar för att den finansiella rapporteringen ger en tillräcklig

9 3 och rättvisande bild. Då företagsledningen har den bästa informationen över företaget har inte revisorerna en lätt uppgift att bekämpa resultatmanipulering. Resultatmanipulering har påträffats i en bredare skala under finansiella kriser, vilket gör revisorernas uppgift ytterligare mera utmanande. I dessa situationer är motiven större för företag att förvränga resultatet och den ekonomiska situationen. Motiv till manipulering kan vara behovet av tilläggsfinansiering, förnyande av lån eller genomföring av aktieemissioner. (KHT-yhdistys 2010) I praktiken kan företag visa bättre resultat till exempel genom att ha för högt värderade tillgångar i balansräkningen, vilka inte är i enlighet med verkligt värde. Företaget kan avskriva tillgångar med för små avskrivningar eller ha sina kundfordringar eller omsättningstillgångar för högt värderade. Företag brukar undvika att nedskriva sina tillgångar under finansiellt ostabila tider. Det har varit allmänt känt att företag haft sina tillgångar för högt värderade och nedskrivit dem närmare verkligt värde först när ekonomiska tiderna blivit bättre. Frågan är att accepterar revisorer detta och vem är det som lider av dylikt agerande? Från makroekonomisk synvinkel är det klart att det inte är i statens intresse att företag ytterligare går omkull när ekonomin är i kris. På grund av detta dilemma ändrades IAS 39:an och FAS 157:an år 2008 i och med finanskrisen. Enligt denna förändring behöver inte tillgångarna vara värderade till verkligt värde om marknaden är i obalans, så som under finansiella kriser. Denna förändring ger med andra ord ytterligare handlingsfrihet till företagsledningen, vilket naturligtvis gör det svårare för revisorerna att bekämpa resultatmanipulering Syfte och avgränsningar Syftet med denna avhandling är att undersöka huruvida revisionskvaliteten inverkar på resultatmanipulering samt hur finanskrisen påverkat rapporteringskvaliteten. Denna avhandling undersöker börsnoterade företag på en global nivå. Icke-börsnoterade företag faller därmed utanför denna undersökning. Då bank- och försäkringsbolag rapporterar bokslutsinformation enligt andra bestämmelser jämfört med andra branscher, är dylika bolag uteslutna från denna undersökning. Resultatmanipulering

10 4 kommer att undersökas på ett allmänt plan. Därmed kommer inte att undersökas om företag manipulerar resultat uppåt eller nedåt Arbetets fortsatta uppläggning Denna avhandling är indelad i åtta kapitel. I det andra kapitlet redogörs revisionskvalitet. Kapitlet beskriver revisionskvalitet både på individuell och på företagsnivå. I tredje kapitlet beskrivs resultatmanipulering, där det förklaras hur, varför och när företag manipulerar och hur detta kan upptäckas. Det fjärde kapitlet kopplar samman revisionskvalitet och resultatmanipulering med finansiella kriser. Det femte kapitlet sammanfattar teoridelen i denna avhandling. Forskningsuppgiften presenteras i kapitel sex. Forskningsfrågor, metodik samt datamaterial presenteras. I sjunde kapitlet presenteras resultat utgående från forskningen. I kapitel åtta presenteras avhandlingens huvudresultat och konklusioner utgående från syftet. Resultaten motiveras och möjliga avvikande resultat diskuteras. Kapitlet avslutas med förslag till fortsatt forskning.

11 5 2. Revisionskvalitet 2.1. Kapitlets innehåll och syfte Syftet med detta kapitel är att definiera revisionskvalitet samt att allmänt redogöra för vad som leder till förbättrad samt försämrad revisionskvalitet både på individuell nivå och på företagsnivå. Revisionskvalitet behandlas i delkapitel 2.2. och surrogat för revisionskvalitet beskrivs i delkapitel 2.3. Kapitlet behandlar även kritik riktad mot revision och revisionskvalitet som bland annat finanskrisen medfött i delkapitel Definition samt allmänt om revisionskvalitet Den effektiva kapitalmarknaden bygger på rapportering och bokslutsinformation som man bör kunna lita på. Det är revisionen som ansvarar för att rapporteringen är trovärdig och rätt samt uppgjord enligt gällande standarder. För att revisionen skall vara trovärdig krävs revisionskvalitet. Föreningen CGR rf är en förening i Finland för revisorer som godkänts av Centralhandelskammaren (CGR). Föreningen har en central roll vid utvecklingen samt uppehållandet av god revisionssed. Föreningen har redan länge gett ut rekommendationer om god revisionssed. CGR:s rekommendationer bygger starkt på utgivningar av International Federation of Accountants (IFAC). Föreningens etiska anvisningar grundar sig på IFAC:s Code of Ethics. CGR poängterar med revisionskvalitet bland annat ärlighet, objektivitet, professionell kompetens och noggrannhet, tystnadsplikt samt professionellt beteende. (KHT-yhdistys 2010) I USA är det Sarbanes-Oxley Act (SOX) och General Accepted Auditing Standards (GAAS) vilka står för motsvarande standarder. Enligt DeAngelo (1981) beror revisionskvaliteten på två element. Det första är revisorns kunskap och det andra är revisorns oberoende. Sannolikheten att revisorn hittar ett fel ökar om revisorns kunskap och erfarenhet ligger på en högre nivå. Att revisorn sedan rapporterar felet beror på revisorns oberoende av klienten.

12 6 Enligt Sikka (2009) är syftet med revision bland annat att bevisa för aktieägarna att företagsledningen inte är korrumperad och att de agerat i företagets bästa. Dessutom skall revisionen säkerställa att bokslutsuppgifterna visar en tillräcklig och rättvisande bild av företagets ekonomiska situation. Sikka beskriver revisionen följande (s. 868): [the audit] provides an external and objective check on the way in which the financial statements have been prepared and presented, and it is an essential parts of the checks and balanced required...audits are a reassurance to all who have a financial interest in companies. Enligt Revisionslagen ( /459) 23 bör revisorn måna om sin egen kompetens. Enligt 40 skall CGR-föreningen övervaka och vid behov vidta åtgärder för att uppehålla CGR-revisorers kompetens. För CGR-revisorer och CGR-samfund görs kvalitetsgranskning minst vart sjätte år, eller minst vart tredje år om revisorn reviderar börsnoterade företag. CGR-föreningen bestämmer över kvalitetsgranskningen och beordrar minst en oberoende CGR-revisor som övervakar granskningen. Det är CGRföreningen som sedan behandlar resultaten och bestämmer över om CGR-revisorn eller CGR-samfundet får fortsätta sin verksamhet. Malone och Roberts (1996) undersökte faktorer som leder till försämrad revisionskvalitet, genom att analysera 257 erhållna frågeformulär av sex olika revisionsbyråer, varav två var av Big-6 och fyra av icke-big-6. Svarsprocenten var 57. Undersökningen fokuserar sig speciellt på revisorns personliga karaktär, revisorns professionella karaktär, revisionsbyråns kvalitetskontroll och granskningsmetoder, revisionsbyråns revisionsstruktur samt revisorns uppfattning om tidspress. Revisorns personliga karaktär inkluderar locus of control 1, självkänsla, behov av prestation och behov av godkännande. Locus of control indelas i interna och externa delar. Med interna sidan menas att individerna har stark kontroll över vad som händer i omgivningen medan individer på den externa sidan tror på ödet, tur och på andra starka spelare som avgör slutresultatet. Malone och Roberts (1996) studie visar att externa 1 psykologisk term vilket refererar till hur en människa uppfattar bakomliggande händelser i hans/hennes liv, t.ex. om man tror på öde eller inte.

13 7 revisorer har bland annat mera stress och att korrelationen med försämrad revisionskvalitet är större bland dem jämfört med de interna revisorerna. Studien visar även att revisorer med bättre självkänsla oftare når bättre resultat och att revisorer med sämre självkänsla, speciellt under tidspress, leder till försämrad revisionskvalitet. Revisorer med starkt behov av att prestera har mindre sannolikhet att orsaka försämrad revisionskvalitet. Revisorns professionella karaktär behandlar organisationens förpliktelse samt avsikt att inte lämna företaget. Enligt undersökningen förstärker det revisionskvaliteten då revisorn har en stor förpliktelse mot organisationen. Då har inte heller extremt stressiga situationer en påverkan på revisionskvaliteten. Då revisorn har gjort valet att lämna företaget finns det en större risk för försämrad revisionskvalitet. (Malone och Roberts 1996) Revisionsbyråns kvalitetskontroll och granskningsmetoder är associerade med uppfattningen av styrkan till dessa procedurer samt uppfattningen om företagets straff vid fall av revisionsfel eller försämrad kvalitet. Med andra ord, kvalitetskontroller och granskningsmetoder leder till förbättrad revisionskvalitet. Stränga straffåtgärder leder däremot till försämrad revisionskvalitet. Det förklaras med psykologisk trygghet, vilket anses viktigt även för revisorer. Revisionsbyråns revisionsstruktur påverkar kvaliteten. En väldigt strikt och byråkratisk struktur leder till försämrad revisionskvalitet. (Malone och Roberts 1996) Lin och Hwang (2010) har gjort en metaanalys av 48 studier. Enligt Lin och Hwang leder styrelsens oberoende och kunnande samt revisionskommittéernas oberoende, storlek, kunnande och antalet möten till förbättrad revisionskvalitet. Även revisorns ämbetstid, branschkännedom samt revisionsbyråns storlek (vilket beskrivs mera djupgående i kapitel 2.3.) förbättrar revisionskvaliteten. Revisionskommittéernas aktieinnehav leder däremot till försämrad kvalitet. Carcello, Hermanson och McGrath (1992) studerade vilka faktorer som leder till revisionskvalitet bortsett från själva revisionsbyrån. Carcello et al. undersöker genom

14 8 frågeformulär och 653 svar av revisionspartners, controllers samt användarnas insyner på revisionskvaliteten. Svarsprocenten var 38 för partners, 40 för controllers och 23 för de övriga. Enligt resultaten klassades revisionsteamet högre än själva revisionsbyrån. De fyra faktorer som klassades högst var: revisionsteamets erfarenhet av klientens verksamhet, revisionsteamets erfarenhet av branschen, ansvarsfullheten gentemot klientens behov samt samtycket till GAAS Surrogat för revisionskvalitet På grund av att det inte finns exakta mått på egenskaper av revisionskvalitet är det svårt att exakt kunna mäta revisionskvaliteten. Enligt forskning och undersökning finns det dock surrogat, vilka påstås mäta revisionskvalitet. De tre vanligaste surrogaten för revisionskvalitet är storleken på revisionsbyrån, revisionsarvodet samt antalet rättegångar mot revisionsbyrån Storlek DeAngelo (1981) argumenterar att storleken på revisionsbyrån är ett surrogat för revisionskvalitet, på grund av att stora revisionsbyråer har mera på spel och att de har mera resurser att förlora om något går på tok. Enligt DeAngelos teori påverkas revisionskvaliteten av procenten på enskilda kundens fakturering jämfört med revisionsbyråns totala fakturering, det vill säga omsättning. Om avkastningen från en kunds revisionsarvode är litet jämfört med hela revisionsbyråns omsättning, vill inte revisionsbyrån ta risker med enstaka små kunder. Enstaka kunder är därmed viktigare för små revisionsbyråer jämfört med stora revisionsbyråer. Därmed måste små revisionsbyråer oftare ta risker medan stora revisionsbyråer inte behöver göra det. Ifall enskilda revisorer har ett belöningssystem som är baserat på kundens storlek, kan enskilda revisorer ta större risker med en större sannolikhet om revisionsbyrån är mindre och kundens storlek är märkbar. I större revisionsbyråer finns det inte i samma proportion kunder som är märkbara. Allt detta leder, enligt DeAngelo, till att revisionskvalitén är bättre i större revisionsbyråer, till exempel i Big-N-företag. Enligt DeAngelo är det orsaken till att IPO-företag har en tendens att byta till Big-N-företag, för att de vill bevisa åt möjliga, kommande aktieägare att bokslutsinformationen är

15 9 pålitlig. DeAngelo hänvisar även att större revisionsbyråer med större sannolikhet har mera kunniga revisorer än mindre revisionsföretag. Lennox (1999a) studerar revisionskvaliteten genom att jämföra revisionsberättelser för företag med finansiella problem med ett sampel på 976 företag. Enligt Lennox har större revisionsbyråer större resurser att vid oklarheter hitta revisionsbevis. Större revisionsbyråer har större kund- och branschkännedom. De har även större erfarenhet att revidera stora kunder. Med tanke på dessa argument har stora revisionsbyråer därmed bättre rykte vilket höjer på revisionskvalitén. Många studier, förutom de som redan är nämnda, men även bland annat av Becker, Defond, Jiambalvo och Subramanyam (1998) samt Francis, Maydew och Sparks (1999) påstår att revisionskvaliteten är bättre i Big-N-företag jämfört med icke-big-n-företag. Den bättre revisionskvaliteten förklaras med mera in-house erfarenhet vilket speciellt behövs när klienterna är stora. Dessutom finns det i större byråer mera kunnande. Stora byråer hittar och rapporterar därmed med större sannolikhet redovisningsfel. Francis och Yu (2009) fortsätter denna teori och undersöker om det finns skillnad på revisionskvaliteten inom Big-4-företagens enskilda revisionsavdelningar. Målföretagen är börsnoterade företag och små revisionsfel tas inte i beaktande. Samplet är årsobservationer reviderade av alla olika Big-4 företag mellan år 2003 och Francis och Yu undersöker revisionskvalitet med att jämföra sambandet med going concern opinioner och periodiseringar (företag brukar ha höga periodiseringar åren före konkurs). Resultaten visar att större revisionsavdelningar (i Big-4-företag) utger mera going concern opinioner i och med onormalt höga periodiseringar och ger därmed en bättre bild över klientens osäkra framtid och möjliga konkurs. Därmed drar Francis och Yu slutsatsen att revisionskvaliteten i Big-4-företag är bättre inom större revisionsavdelningar jämfört med mindre revisionsavdelningar. Choi, Kim, Kim och Zang (2010) studerade inverkan på revisionsbyråns storlek och revisionskvaliteten med en sex års period mellan åren 2000 och Revisionskvaliteten studerades med antalet periodiseringar som beräknades med Jonesmodellen (1991), den modifierade Jones-modellen (Dechow et al. 1995), Ball och

16 10 Shivakumars-modellen (2006) samt med Kohtari et al.:s-modellen (2005). Revisionsbyråns storlek mättes i sin tur i mängden kunder samt i omsättning, vilket ledde till en jämförelse mellan Big-4-företagen mot icke-big-4-företagen. Samplet var amerikanska företag och års observationer reviderade av 387 revisionsbyråer. Enligt resultaten korrelerar storleken på revisionsbyrån direkt med revisionskvaliteten i och med mängden onormala periodiseringar. Stora revisionsbyråer både mätt med antalet kunder samt per omsättning har bättre revisionskvalitet. Choi et al. lyfter fram problematiken att mindre revisionsbyråer är ekonomiskt beroende av sina största kunder när igen större revisionsbyråer inte är det. Detta gäller även mindre revisionsavdelningar, även om de tillhör Big-4-företag. Därmed föreslår författarna att Big-4-företagen borde indikera strategier för att även mindre revisionsavdelningar skall kunna uppehålla sin höga revisionskvalitet. Resultaten indikerar även att mindre revisionsbyråer utger going concern opinioner i en mindre skala, helt som Francis och Yu (2009) konstaterade. Fortsättningsvis konkluderar Choi et al. att storleken på revisionsbyrån är det bästa surrogatet att mäta revisionskvalitet. Johl, Jubb och Houghton (2007) studerade skillnaden på revisionskvalitet genom att jämföra Big-5-företag och icke-big-5-företag. Med ett sampel på företag i Malaysia under tidsperioden kunde Johl et al. bevisa att höga onormala periodiseringar enligt Jones modifierade modell (Dechow 1995) i Big-5-företagen oftare ledde till anmärkning i revisionsberättelsen, jämfört med icke-big-5-företagen. Johl et al. konkluderar därmed att tack vare större revisionsbyråer bättre bekämpar onormala periodiseringar är även revisionskvaliteten bättre i större revisionsbyråer Arvode Otaliga studier bevisar att större revisionsbyråer erbjuder högre revisionskvalitet i jämförelse med mindre revisionsbyråer. Börskurserna reagerar även bättre då företag byter till större revisionsbyråer än till mindre revisionsbyråer. Enligt Lennox (1999b), som studerat företag under åren 1987 och 1994, rapporterar större revisionsbyråer exaktare om oklarheter i den finansiella rapporteringen. Företag med höga agentkostnader anställer större revisionsbyråer med större sannolikhet. Det är även ett

17 11 faktum att större revisionsbyråer fakturerar mera än mindre revisionsbyråer. Enligt Lennox finns det två orsaker till korrelationen mellan storleken på revisionsbyrån och revisionskvaliteten; revisorns rykte samt hur mycket revisorn fakturerar. Lennox fokuserar sig på huruvida dyrare revision leder till förbättrad revisionskvalitet. Enligt deep pockets-teorin blir rikare och större revisionsbyråer lättare åtalade, vilket leder till att de därmed måste vara mera noggranna i revisionen än mindre revisionsbyråer. Orsaken till att de lättare blir åtalade beror på att de har bättre och större resurser att betala skadestånd. Lennox slutsats är att revisionsbyråer som fakturerar mera, bland annat på grund av att de är mera noggranna över att inte misslyckas, har större sannolikhet att uppnå högre revisionskvalitet. Venkataraman, Weber och Willenborg (2008) undersöker sambandet mellan revisionskvalitet och revisionsarvode genom att beräkna onormala periodiseringar av 454 IPO-företag. De onormala periodiseringarna beräknas bland annat med Jones (1991) och Jones modifierade modell (Dechow et al. 1995), vilka beskrivs närmare i kapitel 3. Enligt Venkataraman et al. är de onormala periodiseringarna förhållandevis höga under IPO-situationer vilket sänker på revisionskvaliteten. De onormala periodiseringarna minskar i samband med att revisionsarvodet stiger. Venkataraman et al. drar därmed slutsatsen att revisionskvaliteten blir bättre då revisionsarvodet stiger. Detta förklaras med att med större antal revisionstimmar, vilket naturligtvis höjer revisionsarvodet, kan revisorerna bättre bekämpa onormala periodiseringar. Abbott, Parker och Peters (2006) har gjort en liknande undersökning som Venkataraman et al. Abbott et al. har även undersökt revisionsarvode och resultatmanipulering. I undersökningen har onormala periodiseringar beräknats enligt Jones modifierade modell med ett sampel på 429 företag reviderade av Big-5. Enligt resultaten minskar revisionsarvodet då risken för onormala periodiseringar minskar. Vice versa stiger revisionsarvodet då risken för onormala periodiseringar stiger, vilket slutligen leder till en förbättrad revisionskvalitet. Frankel, Johnson och Nelson (2002) undersöker huruvida revisionsarvode korrelerar med resultatmanipulering genom att undersöka bokslut. Resultatmanipulering undersöks genom att beräkna onormala periodiseringar genom Jones modifierade

18 12 modell (Dechow et al. 1995). Frankel et al. konkluderar att resultatmanipulering framkommer i en mindre skala då revisionsarvodet är högre. Även detta tyder på att högre revisionsarvoden leder till bättre revisionskvalitet. Många studier behandlar ämnet om att stora revisionsbyråer (främst Big-N) fakturerar mera än mindre revisionsbyråer. Simon (1997) undersökte, dels med frågeformulär men även genom att kombinera och sammanfatta äldre studier, hur stor skillnad det är på faktureringen mellan Big-8 och icke-big-8 och om det dessutom finns skillnader inom Big-8. Det slutliga samplet är företag mellan åren 1983 och Enligt resultaten fakturerade Big-8-företag i medeltal procent mera än icke-big-8- företag. Detta förklaras med att Big-8-företagen erbjöd högre revisionskvalitet. Simon undersökte närmare dessa Big-8-företag och kom fram till att gruppen inte var homogen, det vill säga att det finns skillnader i revisionsfaktureringen hos de olika Big- 8-revisionsbyråerna. Enligt Simon var ordningen följande (från högsta fakturering till lägsta fakturering): Price Waterhouse, Deloitte Haskins & Sells, Arthur Young, Arthur Andersen, Ernst & Whinney, Touche Ross, Coopers & Lyrbrand och Peat Marwick. Enligt studien fanns det även ett samband mellan antalet rättegångar och fakturering. Enligt författarna fakturerar revisionsbyråer mera med tanke på kommande rättegångar. Även enligt Venkataraman et al. (2008) stiger både revisionskvaliteten och revisionsarvodet då risken för legala åtgärder blir större. En nyare studie av Choi et al. (2010) som undersökte företag mellan åren 2000 och 2005 bevisar att PricewaterhouseCoopers hade den dyraste revisionen och att där till näst kom Ernst & Young, Deloitte & Touche och KPMG. Arthur Andersen hade en betydligt lägre fakturering jämfört med de ovan nämnda företagen Rättegångar Palmrose (1988) undersökte huruvida antal rättegångar mot revisionsbyråer korrelerar med revisionskvalitet mellan åren 1960 och Undersökning inkluderar tidens 15 största revisionsbyråer varav 8 tillhörde Big-8 företagen. Antalet fall, det vill säga rättegångar som möjligen innehöll fel i bokslutet, som undersöktes var 472. Enligt Palmrose är revisionskvalitén bättre då revisionsbyrån har litet antal rättegångar. Enligt

19 13 undersökningen är antalet rättegångar större för icke-big-n-företag. Därmed drar Palmrose slutsatsen att Big-8-företag erbjuder bättre revisionskvalitet. Heniger (2001) har studerat hur antalet åtal mot revisionsbyråer korrelerar med resultatmanipulering, vilket ses som dålig rapporteringskvalitet. Heniger har beräknat onormala periodiseringar enligt Jones modifierade modell (Dechow et al. 1995) för 364 företag där aktieägarna åtalat revisorerna. Enligt resultaten leder ökad resultatmanipulering och därmed lägre revisionskvalitet till ökat antal åtal mot revisionsbyråerna. Dessutom visar resultaten att företagens försämrade finansiella situation även leder till större antal åtal mot revisorerna. För att Big-N-företag bekämpar resultatmanipulering och onormala periodiseringar bättre än icke-big-n-företag, konkluderar Heniger att Big-N företagen har bättre revisionskvalitet på grund av att de åtalas mindre. Det finns dock väldigt tudelade studier angående antalet rättegångar och revisionskvalitet. Enligt Kadous (2000), som undersökt revisionsmisslyckanden, klarar sig inte revisionsbyråer som erbjuder högre revisionskvalitet nödvändigtvis med färre legala åtgärder. Så som redan tidigare nämnts, påstår Simon (1997) och Lennox (1999b) att stora revisionsbyråer lättare blir åtalade än mindre revisionsbyråer, oberoende av revisionskvaliteten för att de har bättre resurser att betala skadestånd. Lennox lyfter fram deep pockets-teorin (med vilket menas att förhållandevis rika revisorer blir lättare åtalade p.g.a. bättre möjlighet till skadestånd) som strider mot revisionsryktet och revisionsnoggrannheten. På grund av att större revisionsbyråer lättare blir åtalade är revisionskvaliteten därmed bättre enligt Basu, Hwang och Jan (2001). Enligt Basu et al. lever Big-N-företag under en större risk och därför rapporterar de snabbare dåliga nyheter än goda nyheter, det vill säga revisionen är mera konservativ. Även Schwatz (1997) som undersökt revisorns skadeståndsskyldighet och revisionskvalitet konstaterar att möjliga, kommande åtal och skadeståndskrav förbättrar revisionskvaliteten. Khurana och Raman (2004) vilka undersökt rättfall (varav inom Big-N och 923 inom icke-big-n) mellan åren 1990 och 1999 i USA, Australia, Kanada och Storbritannien, hänvisar dock att risken för att bli åtalad är signifikant större för amerikanska företag jämfört med dessa övriga länder. Khurana och Raman påstår att

20 14 detta ändå inte lett till att revisionskvaliteten är sämre i Australien, Kanada och Storbritannien. Därmed kan konstateras att man inte kan se ett klart samband mellan antalet rättegångar och revisionskvalitet för att storleken spelar en väsentlig roll (bland annat Stice 1991 samt Lys och Watts 1994). Flertalet av studierna påstår att Big-N-företag lättare blir åtalade men påstår samtidigt att deras revisionskvalitet är bättre Kritik mot revisionsmisslyckanden Då revisorer ger rena revisionsberättelser skall man kunna anta att bokslutsinformationen är korrekt och enligt IFRS krav uppgjord enligt en tillräcklig och rättvisande bild. Om företag inom kort efter en ren revisionsberättelse går omkull har något med revisionsberättelsen gått fel. Det leder till brist på revisorns förtroende att agera oberoende. Det är på revisorns ansvar att precisera i revisionsberättelsen om företagets kontinuerlighet är i fara. (KHT-yhdistys 2010) Enligt SEC:s studie i slutet av 2008 (vilket var före nya IAS 39 togs i bruk) var endast 31 % av bankernas tillgångar värderade till verkligt värde 2. Resten av tillgångarna var värderade till historiska värdet. Detta beror bland annat på att enligt IAS 39 kan tillgångar vara värderade på fyra olika sätt 3 och att företagsledningen därmed till viss grad kan kategorisera tillgångar på värderingsprinciper enligt eget tycke. Detta leder till att investerare gör fel investeringsbeslut omedvetna över företagets värderingsprinciper, vilket revisorer i sista hand får kritik över. (Pozen 2009) Den senaste globala finanskrisen som bröt ut väckte diskussion om revisorns roll samt oberoende. År 2008 var USA:s stat tvungen att stänga 22 banker i USA (FDIC ). USA spenderade omkring 8,5 billioner dollar för att rädda sitt finansiella 2 Under de senaste åren har verkligt värde vanligen (bland annat av Epstein & Jermakowicz (2008, 131) samt IAS 39) definierats som: beloppet där tillgången kan bli utbytt eller skulden som kan bli uppgjord i en transaktion av oberoende, kunniga och frivilliga parter. 3 finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, investeringar som hålls till förfall, lånefordring och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. 4 enligt vissa källor (bl.a. Zinger 2009) påbörjades finanskrisen 2007.