Stenhagenskolan Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola 2013/2014

Transkript

1 Likabehandlingsplan Stenhagenskolan Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola 2013/2014 Kullerstensvägen Uppsala Reviderad

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och vision 2. Likabehandlingsplanens syfte och innehåll 3. Definition av kränkande behandling 4. Definition av trakasserier 5. Definition av diskriminering 6. Definition av mobbning 7. Ny lag 8. Främjande arbete med likabehandling 9. Förebyggande arbete och arbete för att upptäcka kränkningar 10.Åtgärder vid kränkande behandling 11.Åtgärder vid mobbning 12.Budskap till elever 13.Budskap till personal 14.Budskap till föräldrar 15.Resultat av elevenkäter 16.Telefonlista 17. Litteratur 2

3 1. INLEDNING OCH VISION Vår målsättning är att alla elever och personal ska känna sig trygga och bemötas med respekt på Stenhagenskolan. Varje barn/elev ska gå till skolan med glädje och där mötas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Respekt bottnar i att vi är tydliga med vad som är passande och opassande. Respekt är något man förtjänar och vi förväntar oss att all personal, elever och föräldrar visar varandra ömsesidig respekt. I skolans alla verksamheter förskoleklass, grundskola, grundsärskola och skolbarnomsorg gäller nolltolerans mot kränkande behandling och personalen är vuxna förebilder. Vi arbetar förebyggande för att varje barn/elev ska behandlas som en enskild individ med olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter. Alla som arbetar på Stenhagenskolan bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av elever och personal. Det här är vår handlingsplan för det arbetet. Den riktar sig till elever, föräldrar och personal. Rektor är huvudansvarig för att planen är känd av alla på skolan, att den efterföljs och ses över varje år. 2. LIKABEHANDLINGSPLANENS SYFTE OCH INNEHÅLL Likabehandlingsplanen ska syfta till att främja elever och personal lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Den ska också syfta till att förebygga, upptäcka och motverka trakasserier och annan kränkande behandling. På Stenhagenskolan främjar vi likabehandling och motverkar kränkningar genom att arbeta med olika åtgärder i olika steg. 1. Förebyggande arbete och arbete för att upptäcka kränkningar. 2. Åtgärder vid kränkande behandling. 3. Åtgärder vid mobbning. Det är viktigt att skilja på konflikter, enstaka kränkningar och mobbning för att kunna handla på rätt sätt. Konfliktlösning och åtgärder vid enstaka kränkningar hanteras av klassföreståndare och inom arbetslaget. I vissa fall kontaktas elevvårdsteamet. Vid misstanke om mobbning får trygghetsgruppen en anmälan om detta. 3

4 3. DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett utryck för makt och förtryck. En kränkning är en handling där förövarens avsikt är att tillfoga skada eller obehag. Det är en aktiv handling, inte en olyckshändelse. Det finns alltid en eller flera förövare och alltid en utsatt individ, ett offer. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Den utsatte personen avgör själv om hon/han är kränkt. Till skillnad från mobbning kan en kränkning äga rum vid ett enstaka tillfälle. (Skolverket, 2011) Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli fasthållen, sparkad, knuffad, slagen eller hindrad/utestängd) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för fula ord) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning eller utfryst) Text- och/eller bildburna (t.ex. klotter, brev, sms, e-post) Andra handlingar, t ex att bli utsatt för att någon skrattar åt en, himlar med ögonen, vänder ryggen till med flit, suckar ljudligt när man svarar fel på en fråga i klassrummet eller gömmer ens saker 4. DEFINITION AV TRAKASSERIER Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Lagen skiljer på diskriminering på grund av sexuell läggning och sexuella trakasserier. 5. DEFINITION AV DISKRIMINERING Diskriminering innebär att en elev på osakliga grunder behandlas sämre än andra elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: ålder, kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet. 6. DEFINITION AV MOBBNING Mobbning är när en, eller flera personer, utsätter någon för kränkande behandling upprepade gånger under en viss tid. (Olweus, 1998) 4

5 7. LAG Skollagen (2010:800) All verksamhet i skolan ska vila på och ske i överensstämmelse med demokratiska värden. Alla som arbetar i skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och den som verkar inom skolan måste aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Kap 1, 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Kap 6, 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkningarna och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Läroplanen, Lgr 11 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Den första juli 2011 ersatte ett nytt kapitel i skollagen(6 a kap.) den del av barnoch elevskyddslagen som avser "annan kränkande behandling" och bestämmelserna om diskriminering skrevs i den nya diskrimineringslagstiftningen. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och trakasserier på grund av: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - ålder 5

6 Det är Barn-och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (14 a kapitlet) och DO som övervakar diskrimineringslagen. 8. FRÄMJANDE ARBETE MED LIKABEHANDLING Planen ska integreras som en självklar del i skolans övriga arbete. Ny personal inom skolan introduceras och involveras i skolans värdegrundsarbete. Skolans personal deltar i kurser för att hålla sig uppdaterad. Kollegial handledning förekommer. Det främjande arbetet syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Främjande arbete är att t ex ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi bedriver rastlekar med eleverna på rasterna. Att även redan i förskolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar och minoriteter. Vi har rastvärdar ute på rasterna. Vi uppmärksammar det sociala klimatet och undervisningssituationen i klassrummen. Vi samtalar om demokratiska värden. Fungerande undervisning som engagerar eleverna i skolarbetet främjar också ett bra klimat på skolan. 9. FÖREBYGGANDE ARBETE OCH ARBETE FÖR ATT UPPTÄCKA KRÄNKNINGAR Vi väver in värdegrundsarbete på schemat fler gånger i veckan. Vi har en folder där vi tydliggör vad föräldrar och elever kan förvänta sig av oss som arbetar på Stenhagenskolan. Foldern används bl a vid föräldramöten. Vi har återkommande diskussioner och genomgångar i klasserna av skolans trivselregler. Dessa är en konkretisering av skolans värdegrund utifrån elevens förutsättningar att skapa en förståels. Vi visar vårt avståndstagande mot alla former av kränkande behandling och mobbning. Elevvård är en stående punkt på arbetslagens träffar. All personal är uppmärksam på ensamma elever och mobbningssituationer. Vi är vaksamma och känner igen beteenden som kan betyda att ett barn är utsatt för kränkande behandling. Det kan t.ex. vara nedstämdhet, ensamhet, ovilja att gå i skolan, magont eller andra psykosomatiska symptom. Elevens trivsel och trygghet på skolan tas alltid upp vid utvecklingssamtalet. Vi genomför trivselenkäter och enskilda trygghetssamtal med eleverna. I särskolan observerar personalen elevernas trivsel dagligen och gör individuella förändringar för att eleven ska känna trygghet. 6

7 Vuxna finns i korridorer och/eller på skolgården i samband med raster. Särskilt viktigt är undanskymda platser. Vi samarbetar med föräldrar i grupp och enskilt. Under läsåret arbetar vi särskilt med att förbättra tryggheten på raster genom planerade rastaktiviteter. 10. ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING All form av kränkande behandling är oacceptabelt och alla måste reagera och agera omedelbart. Vid akut våld tillämpas skolan handlingsplan om våld och hot om våld. Om en elev utsätts för kränkande behandling ska den vuxne person som bevittnar, eller får kännedom om, händelsen åtgärda detta på det sätt som situationen kräver. Berörda elevers klassföreståndare informeras om vad som har hänt och åtgärder vidtas t.ex. föräldrakontakt, konfliktlösningssamtal m.m. Rektor informeras alltid. Händelsen dokumenteras. I vissa fall kan stödsamtal, eller andra åtgärder, via elevvårdsteamet vara aktuellt. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas för den/de elever som utsatts för kränkande behandling och för den/dem som har utfört kränkningarna. Klassföreståndaren är ansvarig för att åtgärdsprogram upprättas. Om personal är utsatt eller utsätter någon annan för kränkande behandling ska rektor utreda händelsen och vidta de åtgärder som krävs, t ex individuella samtal med samtliga berörda. Vårdnadshavare till berörda elever kontaktas omgående. Ytterligare åtgärder kan vara polisanmälan, fackliga kontakter m.m. Alla händelser dokumenteras. 11. ÅTGÄRDER VID MOBBNING Klassläraren anmäler ärendet tilltrygghetsgruppen och rektor när misstanke om mobbning föreligger. All personal som upptäcker, eller får kännedom om, förhållanden som ger anledning till misstanke om mobbning, är ansvariga för att klassföreståndaren underrättas. I den skriftliga anmälan ska det tydligt framgå vad som har hänt och vilka elever som är inblandade. Klassföreståndaren informerar föräldrarna om att ett ärende är överlämnat till trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen består av skolpsykologen och tre lärare från olika arbetslag i år F-6. Teamet träffas varje vecka och arbetar främst med att planera insatser kring elever som inte upplever sig trygga eller säkra på skolan, med elever som är i konflikt eller elever som kränker och beter sig upprepat otrevligt. Vid allvarliga kränkningar arbetar gruppen på följande sätt: 1. Samtal med den som är utsatt/mobbad. 2. Enskilda samtal med dem som mobbar med fokus på åtgärder. 3. Föräldrarna informeras både till den utsatte och till den /de som utsätter 7

8 4. Enskilda uppföljningssamtal sker med samtliga inblandade så länge det bedöms vara nödvändigt. I denna fas av ärendet har klassföreståndaren och arbetslaget i uppgift att noga iaktta vad som händer mellan de berörda eleverna. 5. Om mobbningen inte upphör diskuteras ytterligare åtgärder i samråd med föräldrar och rektor. Anmälan till polis och socialtjänst kan bli aktuellt. 6. Alla ärenden dokumenteras och förvaras på skolan i säkert förvar. 12. BUDSKAP TILL ELEVER Du ska inte acceptera att bli utsatt för kränkande behandling. Du har rätt att må bra och bli respekterad för den du är. Våga berätta om du själv eller någon annan har råkat illa ut. Det är INTE att skvallra. Våga säga nej om något känns fel. Stöd den som blir kränkt/mobbad. 13.BUDSKAP TILL PERSONAL Bagatellisera aldrig en kränkande handling. Markera tydligt för eleverna din egen inställning till kränkande behandling. Reagera! Även om händelsen inte verkar allvarlig kan den upplevas så av den som är utsatt. Ta aldrig upp ett pågående mobbningsärende i klassrummet eller i en grupp elever. 14. BUDSKAP TILL FÖRÄLDRAR Vi på skolan ser och hör inte allt. Hjälp oss att vara observanta. Prata med ditt barn om vad som händer i skolan. Tveka inte att ta kontakt om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling oavsett vem på skolan som har utfört kränkningen. 15. RESULTAT AV ELEVENKÄTER Enligt svar på enkäter genomförda bland elever år 2-6 under HT -11 har 96 %svarat att de trivs bra/oftast bra i skolan. 8

9 4% trivs dåligt/oftast dåligt i skolan. 79% av eleverna är aldrig rädda på rasterna. 81% av eleverna tycker att det finns tillräckligt med vuxna ute på rasterna. Enligt svar på enkäter genomförda bland skolans elever i år F-1 kan man se att eleverna generellt är positiva när de tänker på skolan och sina klasskamrater. När eleverna är på fritids är det övervägande positiva svar. 16. TELEFONLISTA Trygghetsgruppen Marie-Louice Airikka-Pilichi, skolpsykolog Magnus Elmesiöö, lärare Camilla Jansson, lärare Daniel Olsson, elevassistent Andra viktiga telefonnummer Giggi Thomson,rektor , Susanne Molin, skoladministratör Helena Lyon, adm/vaktmästare BRIS (Barnens Rätt i Samhället) Barnombudsmannen Råd och Stöd, familjeenheten Råd och Stöd, ungdom , Barnens hjälptelefon (Du ringer 0200/ anonymt-det syns inte vem som ringer och det syns heller inte på telefonräkningen) Polisen

10 17.Litteratur DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling- Främja likabehandling. En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skola Wrethander Bliding, Marie (2007) Inneslutning och uteslutning Skolverket (2011) Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning Thors, Christina (red). (2007) Utstött en bok om mobbning Skolverket. Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket, 2009 JämO (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan/förskolan (En handledning från JämO, DO, HO, HomO&BEO) Martinsson,Lena & Reimers,Eva (red. 2008) Skola i normer. Kap 4 Asexuell heteronormativitet 10