Kvalitetsrapport Kristinaskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport Kristinaskolan Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta Resultat Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Kunskaper, bedömning och betyg Skola och hem Enhetens prioriterade mål Förskoleklassen Förvaltningens prioriteringar läsåret Rektors sammanfattande analys Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför

3 1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Förskoleklass % 46 % - - Årskurs % 53 % 30 % 50 % Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda Kristinaskolan 14,3 82,3 % 12,3 72,8 % Källa: Skolverket 3

4 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Elevernas trivselenkät Jag känner mig trygg i skolan. 95,8 100,0 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 88,9 66,6 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 93,1 80,9 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 90,3 85,7 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 100,0 95,2 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 93,3 76,2 Det finns arbetsro i klassrummet. 44,4 19,0 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 94,4 71,4 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 100,0 90,5 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 93,1 76,2 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 90,3 95,2 Jag trivs i skolan. 98,6 95,2 Svarsfrekvens: 21 elever i åk 5 Förenklad elevenkät Ht 16 åk 1-3 (96 svarande. Föregående års resultat inom parentes) visar att: 84 % (86 %) av eleverna känner sig övervägande trygga i skolan. 67 % (41 %) av eleverna tycker att det är studiero i klassrummet. 92 % (89 %) av eleverna tycker att det är roligt på rasterna. 91 % (76 %) av eleverna tycker att det finns någon vuxen på skolan som de kan berätta för om de eller någon kamrat blir ledsen och behöver hjälp. 90 % (91 %) av eleverna tycker att det trivs i skolan. Analys Till att börja med kan man konstatera att enkätundersökningarna visar att det stora flertalet elever på Kristinaskolan känner sig trygga och trivs. Glädjande nog kan man även notera att de allra flesta elever känner att det finns en vuxen på skolan som de kan anförtro sig åt. Men, 4

5 eftersom resultaten visar att det inte gäller alla måste vi fortsätta det främjande och förbyggande arbetet på skolan. Då det gäller arbets- och studiero visar enkätundersökningen i åk 5 ungefär samma låga siffror som förra årets undersökning. Vår bild överensstämmer inte riktigt med elevernas här och det är något som behöver problematiseras vidare. Pedagogerna anser att resultaten borde vara bättre än vad de är. Handlar det om själva frågan? Handlar det om hur eleverna tolkar innebörden av vad studie- och arbetsro egentligen är? Handlar det om hur pedagogerna talar om studie- och arbetsro? Uppfattar eleverna studie- och arbetsro som att vara lika med total tystnad i klassrummet? Resultaten för åk 1-3 visar glädjande nog en signifikant förbättring. Resultaten är dock långt från 100 %. Till stor del är det här ett vuxenproblem och handlar om ledarskapet i klassrummet. Men, om vi ska komma någonstans i frågan måste vi även medvetandegöra eleverna om vad som egentligen menas med studie- och arbetsro. Vi måste varje lektion synliggöra för dem vad vi egentligen åsyftar och menar med arbets- och studiero. Åtgärder Kollegial handledning och coachning. Nära kontakt med hemmen. Fortbildning för lärarna om ledarskap i klassrummet. Synliggörande för eleverna vad studie- och arbetsro egentligen innebär i varje given undervisningssituation. Ett effektivare användande av de pedagogiska resurser skolan förfogar över. 5

6 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 3 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 3 91,6 % 60 % 74,1 % 73,7 % Totalt 91,6 % 60 % 74,1 % 73,7 % Tabell 1 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 3 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 3 92,3 % 82,4 % 86,7 % 100 % Totalt 92,3 % 82,4 % 86,7 % 100 % Tabell 2 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 6

7 Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 85,7 % 90 % 88,2 % 92,9 % Totalt 85,7 % 90 % 88,2 % 92,9 % Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass % 77,8 % 87,5 % 86,7 % Totalt 100 % 77,8 % 87,5 % 86,7 % Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 77,8 % 66,7 % 71,4 % 100 % Totalt 77,8 % 66,7 % 71,4 % 100 % Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 7

8 Måluppfyllelse vårterminen 2017 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 66,7 % 75 % 71,4 % 93,8 % Totalt 66,7 % 75 % 71,4 % 93,8 % Analys Åk 3: Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A-E. Källa: IST Analys I jämförelse med förra årets resultat är årets resultat riktigt bra, men det är nog viktigare att försöka analysera det här årets resultat utan den jämförelsen. Tydligt är att resultaten i matematik är sämre än i svenska/svenska som andraspråk. Man kan även notera att pojkarna presterar något sämre än flickorna, framförallt i matematik. Allting har dock en förklaring; flera pojkar hade väldigt svårt för den muntliga delen av ämnesprovet i matematik. Varför det blev så är intressant och måste analyseras vidare, så att vi kan förbereda eleverna bättre nästa läsår. En annan observation är hur de nyanlända elevernas prestationer påverkar resultaten. Om de nyanlända elevernas resultat tas bort i matematik, så sjunker resultatet något, medan resultatet i sv/sva höjs. Det är kanske inte så konstigt, men det visar än en gång hur viktigt det är att möta den här elevgruppen på ett mer effektivt sätt. Man kan till exempel fråga sig själv hur resultaten i matematik och sv/sva skulle ha sett ut om de nyanlända eleverna fått ännu mer svensk språkundervisning under läsåret. Behärskande av det svenska språket påverkar naturligtvis resultaten även i matematik. Ämnesproven har i år genomförts på ett systematiskt sätt genom att eleverna har förberetts väl och genom att de ansvariga pedagogerna fått hjälp och stöd av förstelärare och specialpedagog. Det är en väg och riktning som fungerat väl och som vi tänker fortsätta utveckla under kommande läsår. Åk 6: Resultaten i åk 6 ser mycket bra ut, men det finns saker att diskutera även här. Det är tydligt att klassen som helhet har höjt sig under läsåret, vilket är tillfredställande att kunna konstatera. Det här är en klass som haft många olika lärare under åren som gått, men trots att de bytte lärare senast vid årsskiftet avslutar de sin tid på Kristinaskolan på ett mycket positivt sätt. De nationella proven i åk 6 har genomförts systematiskt med förberedelse av eleverna och med stöd från framförallt skolans förstelärare. Det som vi inte kan vara nöjda med, då det gäller resultaten från de nationella proven och måluppfyllelsen i allmänhet, är hur vi lyckats med de nyanlända eleverna i framförallt åk 6. Många av dem har varit i Sverige flera år och det är utomordentligt otillfredsställande att vi inte har lyckats bättre med dessa elevers språkutveckling. Åtgärder 8

9 Vi ska fortsätta arbetet med att se till att eleverna är väl förberedda inför ämnesproven. En viktig del i det arbetet är att bedömning av elevernas kunskaper sker kontinuerligt under läsåret. Det är också mycket viktigt att de ansvariga pedagogerna får ett substantiellt stöd inför, under och även efter provperioderna. För att ytterligare förbättra måluppfyllelsen i åk 6 är arbetet med kontinuerlig resultatanalys och bedömning av de individuella elevernas kunskapsutveckling central. Skolans allra största utmaning då det gäller att förbättra måluppfyllelsen är hur vi arbetar med de nyanlända elevernas språkutveckling. Inför nästa läsår förstärker vi resurserna inom svenska som andraspråk, vilket förhoppningsvis kommer att ge positiva resultat. 9

10 2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande ,7 86,8 83,4 90,6 I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 83,3 84,9 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 16,7 73,6 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 33,3 69,8 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 50,0 67,9 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 33,3 50,9 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 50,0 45,3 Mitt barn trivs i skolan. 100,0 94,3 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 100,0 90,6 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 100,0 96,3 Jag är nöjd med mitt barns skola. 83,3 77,4 Svarsfrekvens: 5 svarande svarande 2017 Analys Till att börja med bör det nämnas att endast sex vårdnadshavare svarade på förra årets enkät, vilket gör att jämförelsen med föregående år haltar något. Jag skulle önska att alla vårdnadshavare svarar på enkäten nästa läsår. De sammanlagda svaren pekar på ungefär samma saker som elevernas trivselenkäter. Vi får höga siffror på trygghet, men låga siffror på studie- och arbetsro. Föregående års enkät visade på ett missnöje med hur informationen om skolans mål, delaktighet och elevernas individuella utveckling fungerar. Glädjande nog är den negativa trenden bruten och nu på väg uppåt. Det är också positivt att kunna konstatera att alla påståenden om elevernas kunskapsutveckling också visar betydligt bättre värden. Åtgärder Även om vi får höga siffror på trygghet är det inte något vi får ta för givet. Trygghet bygger man hela tiden och det raseras snabbt om man slutar bygga. 10

11 Som tidigare har redovisats kommer arbetet med att uppnå en god arbetsro/arbetsmiljö i klassrummet att fortsätta kontinuerligt, främst genom att lärarna fortsätter sin fortbildning i ledarskap i vilken kollegial handledning är en central del. Samverkan, samarbete och samsyn hos pedagogerna är viktiga faktorer för att nå framgång. Vi måste se till att vårdnadshavare fyller i enkäten och det enklaste och bästa sättet är att de gör det i samband med aktuellt utvecklingssamtal. Det är dock utomordentligt viktigt att detta planeras noga i förväg. 11

12 3. Enhetens prioriterade mål Mål Maximal kunskapsutveckling för alla elever Trygghet Vidtagna åtgärder Maximal kunskapsutveckling för alla elever: Kollegial handledning och coachning där vi delar erfarenheter och lärdomar, prövar och utvecklar verksamheterna och tar del av aktuella rön och forskning Lärarna fortsätter arbetet i studiecirkel om ledarskap i klassrummet Införande av ett formativt förhållningssätt i undervisningen påbörjas Lärarna fördjupar sig i Bedömningsportalens stödmaterial Aktivt samarbete med elevhälsoteamet där deras professioner används för att förstärka god lärandemiljö för alla elever Frivillig läxhjälp i samarbete med fritidsverksamheten Lovskola Regelbundet återkommande avstämningar för att snabbare kunna göra riktade pedagogiska stödinsatser Regelbunden och tydlig kommunikation med hemmen Fritidsverksamheten deltar aktivt och stödjande i elevernas kunskapsutveckling Reparativt arbete i årskurs 4 Trygghet: Struktur och värme ska prägla både skol- och fritidsverksamheten Trygghetsvandringar Organiserad rastverksamhet Rastvakter utrustas med västar Kollegial handledning och coachning för personalen Elevråd, matråd och fritidsråd Regelbunden och tydlig kommunikation med hemmen Skolans trygghetsteam och EHT ska arbeta mer förebyggande och främjande 12

13 Resultat Kristinaskolans prioriterade mål under det gångna läsåret har varit maximal kunskapsutveckling för varje elev och trygghet. Alla de vidtagna åtgärderna har bidragit till konkreta resultat: enhetens kunskapsresultat har förbättrats under läsåret och det stora flertalet av skolans elever trivs och känner sig trygga på skolan. Analys Det reparativa arbetet i åk 4 (med utgångspunkt i resultatet av klassens ämnesprov i åk 3) stabiliserades efter en trevande inledning på läsåret med mycket sjukdom och svårigheter med att få tag i vikarier. Med stöd från förstelärare och specialpedagog börjar det arbetet nå framgång, vilket vi kunnat se i vårt bedömningsarbete. Läxhjälp och lovskola är två åtgärder som fungerat väl. Rekryterandet av en förstelärare med uppgift att förbättra skolans måluppfyllelse bland annat genom att utveckla bedömningsarbetet har slagit väl ut. Arbetet med trygghet är något som måste göras varje dag och något som vi gör bra. Utvecklingsområden Vi är på rätt väg, men vi måste hålla i och hålla ut. Vi måste fortsätta utveckla allt vi redan påbörjat. Det finns dock sådant som jag ser som stora utmaningar. Den största utmaningen är hur vi tar hand om de nyanlända eleverna, som nu utgör ca 30 % av eleverna på skolan. För att ytterligare förbättra våra resultat måste vi bli bättre och effektivare i arbetet med de nyanländas språkutveckling. För dessa, och alla andra elever, är behärskandet av språket nyckeln till det mesta. Det är därför vi förstärker resurserna kring arbetet med svenska som andraspråk och även satsar på läsning för de yngre åldrarna. En annan utmaning är hur vi mer effektivt kan använda de resurspersoner/elevassistenter enheten förfogar över. Det är vår övertygelse att det här finns en dold potential. Känsla av trygghet är en färskvara och vi måste därför hela tiden utveckla det förbyggande och främjande arbetet. De åtgärder vi redan har vidtagit ska vi fortsätta utveckla, men utveckling sker på många olika nivåer. I skolans elevhälsoteam har vi under det gångna läsåret försökt byta fokus från att enbart jobba med individärenden till att arbeta mer främjande och förebyggande. Vi har kommit en liten bit på vägen, bland annat genom att elevhälsoteamet deltagit på en studiedag och genom att presentera sig vid föräldramötet för kommande förskoleklass. Fortsättningsvis kommer Elevhälsoteamet att presenteras i samband med klassernas föräldramöten i höst. Teamet kommer även att träffa de två lärarlagen kontinuerligt under det kommande läsåret. På så vis hoppas vi att elevhälsoteamet blir en mer naturlig och integrerad del av verksamheten. 13

14 4. Förskoleklassen Eget kapitel i läroplanen I Lgr11, kap 3 förtydligas syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. Beskriv kortfattat hur implementeringen av kapitlet har påverkat undervisningen i förskoleklass. Vad kan utvecklas? Vi ser det som väldigt positivt att vi fått ett eget kapitel i läroplanen och att man där skriver att undervisningen ska ske genom lek. Det har blivit lättare och tydligare för oss att förvissa oss om att vi i vår baklängesplanering av olika arbetsområden får med alla delar ur det centrala innehållet. Eftersom den fortfarande är nytt för oss kan arbetet utvecklas genom att göra den än mer levande i det vardagliga arbetet. Nya bedömningsmatriser Hur har bedömningsmatriserna påverkat undervisningen i förskoleklass? Enkelt uttryckt är bedömningsmatriserna ett bra hjälpmedel i planeringen av undervisningen. Bedömningsmatriserna bidrar till ökad tydlighet då det gäller att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Det blir enklare att se vad man egentligen behöver lägga fokus på i undervisningen. 14

15 5. Förvaltningens prioriteringar läsåret Lågstadiesatsningen Syftet med satsningen är att höja utbildningens kvalitet i de lägre årskurserna. Beskriv på vilket sätt satsningen är organiserad i verksamheten. Analysera hur satsningen leder till en höjning av utbildningens kvalitet och hur det bidrar till att alla elever uppnår sin maximala kunskapsutveckling. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Specialpedagogerna, tillsammans med försteläraren arbetar i ett team för att utifrån varandras kompetenser arbeta fram rutiner och en arbetsgång som tidigt kartlägger elevernas kunskapsmässiga utveckling och säkerställer att tidiga och adekvata insatser sätts in. Specialpedagogernas huvuduppgifter är att utifrån en behovsinventering, som görs via varierande diagnoser inom matematik- och svenskämnet, arbeta på individnivå/mindre gruppnivå, samt med elever i särskilt behov av stöd. Försteläraren ansvarar för lärarcoachning utifrån forskningsbaserade framgångsfaktorer för skickliga lärare. Genom att arbeta på dessa två olika fronter, är det vår övertygelse att vi på en ännu bredare front än tidigare säkerställer att kartlagda behov inom svensk- samt matematikämnet, både på grupp och individnivå möts, samt att utveckling av klassrumsundervisningen säkerställs. En positiv utveckling av måluppfyllelsen visar tydligt att detta teamtänk kring specialpedagogiskt stöd tillsammans med lärarcoachning gällande utveckling av klassrumsundervisningen påverkar måluppfyllelsen och elevernas kunskapsutveckling i rätt riktning. Detta gäller inte bara 1-3:s måluppfyllselse, utan har även gett positiva effekter på måluppfyllelsen för år 4-6. Detta mycket tack vare det framtagna diagnosmaterial, som idag inte tillhandahålls via Skolverket. Det diagnosmaterial som vi på Kristinaskolan arbetat fram, är framtaget utifrån Skolverkets Diamant-material (Ma), DLS (läsa/förstå, ordkunskap samt stavning) samt Bravkod-tester (läshastighetstest). Detta för att kontinuerligt säkerställa att alla elever når en grundläggande nivå gällande baskunskaper inom svenska och matematik. Arbetsgången säkerställer dels att eventuella missuppfattningar eller brister tidigt kartläggs, men ger även en tydlig återkoppling till respektive lärare vad gäller undervisningsmässiga utvecklingsmål. Det vi behöver vidareutveckla är det bedömningsstöd som vi tagit fram för 4-6. Det behöver även kompletteras med Skolverkets framtagna bedömningsstöd för Eng, SO och NO för 1-6. Målet är att till nästa läsår kunna presentera ett tydligt bedömningsårshjul. Årshjulet ligger till grund för coachning av undervisningskvalité, riktade varierande insatser, resursfördelning, samt är ett komplement för respektive undervisande lärare, både i summativt syfte, men framför allt i formativt syfte. Bedömningsportalen 15

16 Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan. Från den 1 juli 2016 gäller också ett nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan. Beskriv hur bedömningsstödet har använts för planering och bedömning av individer och grupper och analysera effekten. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Under vt -17 har vi på Kristinaskolan i ännu större utsträckning än tidigare börjat använda Skolverkets bedömningsstöd. Ämneslärare har tilldelats varierande diagnosmaterial, både som stöd i undervisningen men även som stöd i bedömningen. Dessa har varit en viktig utgångspunkt vid lärarcoachningen. Dels förtydligar bedömningsstöden LGR 11 s kursplaner, men tydliggör även hur kunskapskraven ska tolkas för respektive ämne och årskurs. Störst märkbar effekt är ökad ämnesmässig medvetenhet och tydligare undervisning hos respektive lärare, vilket synliggörs vid varierande klassrumsbesök samt vid coachning-samtal. Målet är att vi nästa läsår ska, via vårt bedömningsårshjul, ha fullt utvecklat anpassade bedömningsstöd för No, So och Eng år 1-6. Detta för att i ännu högre grad än idag, säkerställa att alla lärare bedriver en tydligare undervisning mot kursplanerna i de olika ämnena, samt att behov snabbare synliggörs och att adekvata insatser därtill kan sättas in i ett tidigt skede. Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen Analysera verksamheten med utgångspunkt i de allmänna råden. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? (Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 16

17 När de nyanlända eleverna kommer till Kristinaskolan får de på en gång en klassplacering och ett schema för när de har undervisning i klass och när de har undervisning i sva, studiehandledning etc. Vi försöker få eleverna inkluderade i klass i så hög grad som möjligt. I samråd med klasslärarna stöttas eleverna med anpassat material i klassrumsarbetet. Till nästa läsår har vi förstärkt lärarresurserna i svenska som andraspråk och vi kommer då se över hur vi jobbar med dessa elever. Behöver de gå ifrån till sva-lektioner eller är det bästa för dem att de får den undervisningen i sin klass? Ska man jobba i grupper eller är det bättre att jobba individuellt? Vi behöver också få till ett effektivt samarbete mellan klasslärare, modersmålslärare/studiehandledare och sva-lärare. Forskning för klassrummet Under året har en central och också lokal satsning på att utveckla den forskningsbaserade undervisningen gjorts. Handledning till rektorer, rektorskonferenser med fokus på området och föreläsningar för lärare är exempel på det. I vilken grad har kvaliteten i undervisningen påverkats positivt? Inte alls Lite I hög grad I mycket hög grad X Analysera ställningstagandet ovan, och beskriv vad som behöver vidareutvecklas för att undervisningen ska leda till att eleverna uppnår sin maximala kunskapsutveckling. Centrala satsningar har tydligt visat att Lindesbergs kommun satsar på en enhetlig skolutveckling, med fokus på forskningsbaserade framgångsfaktorer för maximal kunskapsutveckling. Denna riktning, samt vad som i det reella påverkar kunskapsutvecklingen positivt, har tydligt lyfts fram på kommunnivå. Vad gäller lokala satsningar har vi på Kristinaskolan valt att fokusera vårt kollegiala utvecklingsarbete utifrån forskningsbaserade framgångsfaktorer. Specialpedagog och förstelärare har, med syfte att få teori kring dessa framgångsfaktorer att bli praktik, planerat och strukturerat upp en arbetsgång vad gäller kollegialt lärande med utgångspunkt från Skolverkets material "Forskning i klassrummet". Denna lokala satsning, med huvudfokus på hur forskningsbaserade framgångsfaktorer ska bli synliga i klassrummen, tillsammans med tydlig och strukturerad coachning för lärare, har i hög grad påverkat undervisningskvalitén i positiv riktning. Det har i sin tur bidragit till en positiv kunskapsutveckling och måluppfyllelse. 17

18 I det kommande arbetet för ökad måluppfyllelse bör denna form av arbetsgång, som präglas av ett forskningsbaserat kollegialt lärande i vilket teori och praktik vävs samman, även fortsättningsvis utgöra navet eller fundamentet. Närvaro Närvaro läsåret Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs F 91,24 % 90,4 % 90,86 % 0,13 % 0,16 % 0,14 % Årskurs 1 97,62 % 96,95 % 97,25 % 0,00 % 0,00 % 0,00 % Årskurs 2 96,02 % 94,14 % 95,02 % 0,18 % 0,00 % 0,08 % Årskurs 3 93,45 % 92,06 % 92,59 % 0,50 % 0,97 % 0,79 % Årskurs 4 93,12 % 92,16 % 92,68 % 0,26 % 0,30 % 0,28 % Årskurs 5 92,14 % 94,41 % 92,87 % 0,01 % 0,00 % 0,01 % Årskurs 6 94,54 % 93,51 % 93,95 % 0,46 % 0,32 % 0,38 % Totalt 93,91 % 0,25 % Tabell 7 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret Källa: IST Analys Hur arbetar ni förebyggande och främjande för att elever ska ha god närvaro? Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Den viktigaste faktorn i vårt arbete med att främja och förebygga elevernas närvaro är en nära och kontinuerlig kontakt mellan mentor och hem. Då frånvaron avviker från det normala tas kontakt med hemmet och i vissa fall kallar elevhälsoteamet till möte. Under det gångna läsåret har kontakten mentor/hem och mentor/elevhälsoteam fungerat väl. Det som inför varje läsår behöver aktualiseras är rutinerna i vår närvaroplan. 18

19 6. Rektors sammanfattande analys Kristinaskolan befinner sig i en komplicerad situation. Enheten ska snart försvinna som egen enhet och till följd av det lider den av en viss brain drain. Pedagoger har i lugn, men stadig takt, lämnat skolan för att tjänstgöra på annan enhet. Och detta i en tid där praktiskt taget alla skolor har svårt att rekrytera legitimerade lärare. Trots de svårigheter som följer av detta läge anser jag att mina medarbetare kan vara stolta över det de presterat under det gångna läsåret. Den utveckling som inletts under året, med fokus på forskningsbaserad undervisning, formativt förhållningssätt, kontinuerlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling, kollegialt lärande och coachning, har gett mycket positiva resultat i form av ökad måluppfyllelse. Det är en väg och riktning vi ska hålla oss på även under nästa läsår. Det reparativa arbetet i årskurs fyra har även det gjort stora framsteg. Det måste fortsätta på samma sätt under kommande läsår. För de yngre åldrarna satsar vi ännu mer på läsning, vilket jag hoppas kommer att bidra till ökad måluppfyllelse. Det jag ser som Kristinaskolans största utmaning under läsåret 2017/2018 är att öka kunskapsutvecklingen och måluppfyllelsen hos våra nyanlända elever. Andelen nyanlända elever på Kristinaskolan har ökat nästan exponentiellt de senaste åren och vi måste möta den nya situationen på ett kvalitativt bra och framgångsrikt sätt. En annan utmaning är att få elevhälsoteamet att arbeta än mer främjande och förebyggande. Det arbetet är redan inlett, men behöver utvecklas vidare under det kommande läsåret. Återkommande träffar med pedagogerna, mer tid bland eleverna och deltagande på föräldramöten är några redan planerade åtgärder. Min absoluta övertygelse är att om vi håller i det vi påbörjat under det nyss avslutade läsåret, så kommer Kristinaskolan fortsätta att utvecklas i samma positiva riktning även under kommande läsår. 7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför Fortsatt fortbildning och coachning av pedagogerna i ledarskap och lärarledd undervisning Kontinuerlig och återkommande resultatuppföljning Tydligt och strukturerat arbete med nyanlända elevers språkutveckling Effektivisering av hur skolans resurspersoner används i verksamheten Fortsatt reparativt arbete i årskurs 5 Elevhälsoteamet arbetar mer främjande och förebyggande 19

20 Lindesberg Ort och datum Bengt Johansson Rektors namn 20