UTBYTE AV KUNSKAPER OCH ERFARENHETER MELLAN JUNIORA OCH SENIORA LÄRARE THE 2AGEPRO JOINT EUROPEAN MODEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBYTE AV KUNSKAPER OCH ERFARENHETER MELLAN JUNIORA OCH SENIORA LÄRARE THE 2AGEPRO JOINT EUROPEAN MODEL"

Transkript

1 UTBYTE AV KUNSKAPER OCH ERFARENHETER MELLAN JUNIORA OCH SENIORA LÄRARE THE 2AGEPRO JOINT EUROPEAN MODEL

2 Om detta konsortium och denna guide Det konsortium som ligger bakom denna guide heter Generationsskifte i läraryrket (engelskspråkig titel: Generational Change in the Teaching Profession) och förkortas 2AgePro. 2AgePro är ett multinationellt Grundtvig-projekt sponsrat av Lifelong Learning Programme under den Europeiska Kommissionen. Projektet har partners från fem länder: Tjeckien (Karlsuniversitetet i Prag), Finland (Uleåborgs Universitet, som också leder detta konsortium), Tyskland (Ludwig-Maximilianuniversitetet i München), Nederländerna (Utrecht Universitet) samt Sverige (Umeå Universitet). Syftet med detta tvååriga projekt, som löper från december 2008 till november 2010, är att utveckla, implementera och utvärdera modeller och arbetssätt för kunskapsutbyte mellan juniora lärare (upp till och med fem års arbetslivserfarenhet) och seniora lärare (med 15 års erfarenheter eller mer). Tanken med modellerna är att underlätta för de yngre lärarna att integreras i skolans kultur, motivera dem att stanna kvar i yrket och att ge dem möjligheter att utveckla kunskaper och färdigheter. För de äldre lärarna är tanken att de ska erhålla inspiration och ny kunskap från yngre kollegor och samtidigt erbjudas en möjlighet att kunna dela med sig av sina erfarenheter och kompetenser till kommande generationer av lärare. 2AgePro-konsortiets webbsida: Frågor om 2AgePro-konsortiet kan riktas till: Esa Niemi, 2AgePro Consortium Leader University of Oulu, Learning and Research Services P.O. Box 7910, FI Oulu, Finland Telephone: or Web: Denna offentliga rapport har författats gemensamt av 2Agepro konsortiet (se bilaga 1) och redigerats av den tyska partnern. 2AgePro Consortium, AgePro project has been funded by the European Commission. Responsibility for the content of this document lies with the consortium and not with the European Commission or its agencies and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained in this document. 2

3 Innehåll Om detta konsortium och denna guide... 2 Sammanfattning Inledning Sammanfattning av de nationella pilotstudierna Tjeckien Finland Tyskland Nederländerna Sverige En analys av de nationella pilotstudierna Mer eller mindre framgångsrika delar i de nationella modellerna En analys av specifika nationella delar Modell för samarbete mellan olika lärargenerationer (the 2AgePro Joint European Model) Att använda skript AgePro Joint European Model of Reciprocal Collaboration Sammanfattning Referenser AgePro konsortiet

4 Sammanfattning Denna rapport presenterar en europeisk modell för ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan juniora och seniora lärare the 2AgePro Joint European Model. Den bygger på de modeller som har testats i de fem deltagande länderna Tjeckien, Finland, Tyskland, Nederländerna och Sverige och syftet är att: Stöttar juniora lärare genom de första åren i deras yrke så att de får de bästa förutsättningarna för att ta till sig kunskaper, erfarenheter och kulturer och traditioner, vilket i sin tur gör dem mer rustade att klara yrkets krav. Ger support och stöttar seniora lärare, så att de stannar kvar i yrket. Motiverar seniora lärare till att dela med sig av erfarenheter och för yrket värdefulla expertkunskaper vad avser till exempel didaktik, kunskaper om skolornas kulturer och traditioner och så vidare. Motiverar juniora lärare så att de delar med sig av nyvunna kunskaper från utbildningen. Hittills har fem pilotstudier genomförts i de fem länderna och på så vis har totalt 52 lärare engagerats i utprovningen av de olika modellerna (25 juniora lärare med fem års yrkeserfarenhet eller mindre och 20 seniora lärare med 15 års yrkeserfarenhet eller mer, samt 7 lärare som har 6-14 års erfarenhet). Intervjuer, enkäter och portfolio har används för att samla in information i de fem olika länderna. Varje land har utvecklat och implementerat sin egen modell utifrån det grundläggande syftet med 2AgePro konsortiet, baserat på de lokala förutsättningarna. Inledningsvis beskrivs de fem ländernas olika modeller för att finna gemensamma drag och för att maximera möjligheterna att i varje modell identifiera det som har fungerat bäst och som kan bidra till den gemensamma modellen. I detta arbete kommer begreppet skript att användas. Att använda skript innebär att man analysera handlingar i en given situation utifrån de olika delar och sekvenser som tillsammans utgör dessa handlingar. Skriptbegreppet används på så vis för att förklara, förstå och stötta verksamheter och processer i både vardagliga situationer och i professionellt arbete. Den slutprodukt som presenteras i denna rapport, den gemensamma europeiska modellen för samarbete mellan olika generationer av lärare the 2AgePro Joint European Model, har utvecklats med hjälp av skript. Denna gemensamma modell består av fem komponenter: a) Mål, b) Aktivitetstyp, c) Sekvenser, d) Roller, och e) Media (representationer). Inledningsvis kommer gruppmedlemmarna överens om målen (det kan vara parvis eller större grupper med juniora och seniora lärare), till exempel Hur kan jag utveckla min förmåga att kommunicera med föräldrar?. Därefter kommer gruppen överens om vilka aktivteter som måste genomföras för att nå detta mål. Därefter bestäms i vilken ordning de ingående delarna ska presenteras och diskuteras i gruppen. Gruppen kan använda de kort med frågor som har skapats inom 2AgePro projektet (2AgePro Teacher Collaboration Cards) under gruppens möten. Det är också viktigt att diskutera och skapa roller för att underlätta arbetet. Detta underlättar det kollaborativa lärandet där olika typer av lärare utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra. De juniora lärarna kan anta rollen som mentor i vissa fall, till exempel när det gäller ny kunskap som bygger på forskning eller kunskap om informationsteknik som de har skaffat sig på lärarutbildningen. De seniora lärarna kan anta rollen som mentor i andra fall, till exempel när det gäller att förmedla och diskutera erfarenheter och kunskaper om skolans arbetssätt, kulturer och traditioner. Rollfördelningen är inte alltid bestämd i detalj eller efter endast ett gruppmöte. 4

5 1. Inledning Syftet med denna rapport (konsortiets Deliverable 6.1) är att skapa och presentera en gemensam modell för att uppmuntra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika generationer av lärare (the 2AgePro Joint European Model). Modellen ska kunna appliceras var som helst och inte enbart i de situationer som liknar de som förekom under de pilotstudier som genomförts och som ligger till grund för modellen. Begreppet skript är den teoretiska utgångspunkten i detta utvecklingsarbete, för att analysera vad som har genomförts och på så vis identifiera och lyfta ut de komponenter som har fungerar bra i pilotstudierna. Begreppet används också för att utveckla och beskriva den gemensamma modell som presenteras i denna rapport. Begreppet skript användes redan 1977, av Schank och Abelson, för att analysera hur människor uppfattade olika processer och fenomen. Ett skript erbjuder en möjlighet att förstå och förklara olika förutsättningar och konsekvenser i vardagliga situationer och på så vis kan det användas för att medvetandegöra individer om vilka handlingar och processer som sker kring dem (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). Ett skript har fem komponenter: a) Mål, b) Aktivitetstyp, c) Sekvenser, d) Roller, och e) Media (representationer) (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). Skript har alltid bestämda mål, så till vida att den som ska lära sig något nytt (till exempel en elev, en student eller en yrkesarbetare) har ett bestämt mål som i sin tur påverkar samarbetet i lärandesituationen. De olika individerna engagerar sig på olika sätt; i vissa fall är de olika aktiviteterna bestämda, som i fallet med de pilotstudier som har genomförts inom ramen för detta projekt, där universitetsrepresentanter (mestadels universitetslärare) har antagit rollen som gruppledare. Ett skript definierar inte bara vilka aktiviteter som ska genomföras utan också i vilken ordning som detta ska ske (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). Skript möjliggör att olika medium och olika representationer kan användas, till exempel olika typer av instruktioner till deltagarna (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). I de pilotprojekt som har genomförts in detta konsortium, har följande komponenter använts: material (till exempel anteckningar, rapporter och PM), informationsteknologi (till exempel offentliga samt gemensamma lösenordsskyddade webbplattformer) och möten (parvis eller i större grupper). I den gemensamma modell som presenteras i denna rapport kan olika roller fördelas bland de deltagande lärarna och övriga deltagare, exempelvis representanter från de olika organisationer eller myndigheter som berörs. Detta leder till att miljö etableras där kollaborativt lärande uppmuntras och där olika perspektiv respekteras och lyfts fram på bästa sätt (Feltovich, Jacobson, & Coulson, 1991). Baserat på de nationella pilotprojekten har den gemensamma europeiska modellen (the 2AgePro Joint European Model) skapats utifrån ovanstående fem komponenter (a-e). Ett viktigt steg i författandet av denna rapport har varit att bestämma vilka delar av de nationella projekten som skulle lyftas fram för att bli en del av den gemensamma europeiska modellen. Det är viktigt att påpeka att i denna rapport har endast implementeringsprocessen, och de delar som ingår där, beskrivits. Resterande delar av 2AgePro projektet presenteras i slutrapporten Deliverable 6.3: Content of the Continuing Education Reciprocal Collaboration Course. 5

6 2. Sammanfattning av de nationella pilotstudierna 2.1. Tjeckien Mål Syftet var att skapa en praktiskt användbar modell som inte krävde alltför omfattande resurser (tid och pengar). Modellen skulle stötta samarbete, kontroll och utvärdering för juniora och seniora lärare. Lärarna skulle stimuleras och motiveras och deras professionella utveckling skulle stöttas och de skulle erbjudas möjligheter till dagligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte på den egna skolan. Sekvenser 1. Rekrytering: Pilotstudien organiserades av the Department of Information Technology and Technical Education vid Karlsuniversitetet i Prag. Det var svårt att rekrytera skolor och lärare eftersom de inte kunde erbjudas ersättning för deltagandet. Universitetsrepresentanterna besökte flera skolor och till slut var det två skolor som valde att delta, varav endast en skola fullföljde projektet. 2. Introduktionsmöte: Introduktionsmötet genomfördes en månad innan pilotprojektet startade och vid det tillfället fick lärarna information om projektets syfte. 3. Utbildning: Lärarna fick utbildning i hur man använde webbplattformen. 4. Samarbete: Grupperna med två personer i varje (en junior och en senior) träffades en gång i veckan för gemensamma aktiviteter. Bägge lärarna gjorde anteckningar i och rapporterade till den webbaserade plattformen, dit även skolledningen (rektor) hade tillträde. Universitetsrepresentanterna träffade lärarna regelbundet för att kontrollera och stötta aktiviteterna och hjälpa till i de fall då grupperna hade svårt att komma igång eller behövde råd om hur det fortsatta arbetet skulle fortskrida. 5. Avslutande möte: Ett avslutande möte genomfördes där lärarparen träffade universitetsrepresentanterna. Lärarna fick även svara på enkätfrågor som en del av utvärderingsprocessen. Roller 1. Senior: De senior lärarna gav råd avseende undervisningsmetoder, att organisera kurser, administration och samarbete med andra lärare. De seniora lärarna hjälpte också de yngre lärarna att komma underfund med hur yngre lärare kunde bidra med kunskaper. De seniora lärarna rapporterade regelbundet om de juniora lärarnas framsteg till skolledningen. 2. Junior: De juniora lärarna arbetade i första hand med att identifiera de behov som de hade för att bli en del av skolan, skapa goda relationer till kollegor, elever och föräldrar. De juniora lärarna uppmuntrades även till att tänka fritt och nytt för att hitta nya sätt att undervisa och organisera arbetet på skolan. 3. Rektor: Rektor var ansvarig för grupperna och blev regelbundet uppdaterad om gruppernas aktiviteter och framgångar. 4. IKT: Alla lärare som deltog uppmuntrades till att använda IKT. 5. Universitetsrepresentanter: Universitetsrepresentanterna implementerade och övervakade pilotprojektet. 6

7 Aktiviteter Den tjeckiska pilotstudien består av ett system med möten veckovis, möten en gång per månad och möten var fjärde månad. 1. Senior: Diskuterade olika ämnen Identifierade behov hos juniora lärare Klassrumsbesök Tog emot feedback Gav feedback Planerade exkursion (skidutbildning) Reflekterade över veckans uppdrag Förberedde undervisningsmaterial Publicerade information på webbsidan 2. Junior: Diskuterade olika ämnen Klassrumsbesök Tog emot feedback Gav feedback Planerade exkursion (skidutbildning) Reflekterade över veckans uppdrag Förberedde undervisningsmaterial Publicerade information på webbsidan 3. Rektor: Följde och utvärderade lärarnas aktiviteter Diskuterade ev. problem Informerade övrig personal 4. IKT: Följde och utvärderade lärarnas aktiviteter Diskuterade ev. IKT-relaterade problem Stöttade lärarna i arbetet 5. Universitetsrepresentanter: Organiserade och följde arbetet Representationer 1. Material: anteckningar, rapporter och PM. 2. IKT: IKT användes flitigt och med följade i fokus: Som ett redskap för kommunikation För att lagra digitala kopior av material För att följa och kontrollera aktiviteter Som en miljö där aktiviteter kunde planeras och genomföras Som en miljö för att samla in information och lämna feedback Som ett redskap för att arbeta med och publicera undervisningsmaterial Som ett redskap för undervisningsplanering och för att planera exkursioner 3. Möten och telefon: för att underlätta kommunikation. Tre fysiska möten genomfördes: Introduktionsmöte, ett uppföljningsmöte och ett avslutande möte. 7

8 2.2. Finland Mål Syftet med den finska modellen var att: Underlätta för juniora lärare i det nya yrket Underlätta för seniora lärare att stanna i yrket tills pensionering Stötta lärare och deras handlingskraft Stötta deras professionella utveckling i yrket Stötta det ömsesidiga utbytet av erfarenheter och kunskap mellan juniora och senior lärare genom att lyfta fram och synliggöra dessa kunskaper och erfarenheter Sekvenser 1. Rekrytering: Pilotprojektet utvecklades av the Learning and Research Services vid Uleåborgs Universitet i Finland, i samarbete med skolmyndigheter i Uleåborg och Raahe. I det första steget kontaktades rektorer och skolledning i dessa två städer. Lärare från dessa två städer inbjöds att delta i pilotprojektet (ett pilotprojekt i respektive stad).. Var och en av de två grupperna leddes av en lärare som tillhörde respektive grupp. Dessa två gruppledare organiserade och ledde verksamheterna. 2. Introduktionsmöte: Lärarna erhöll inte detaljerade instruktioner och exakta mål. Snarare, de fick själva diskutera och bestämma innehållet för de kommande mötena. På introduktionsmötet bestämdes följande: Gruppledaren är mentor och också en del av gruppen Alla medlemmar i gruppen är jämlika i gruppen Gruppen bestämmer själv vad som ska diskuteras Gruppledaren leder diskussionerna men förväntas inte komma med exakta eller uttömmande svar på de problem som diskuteras Gruppmedlemmarna förbinder sig att följa överenskommelser Gruppen bygger på frivilligt deltagande och konfidentialitet 3. Utbildning: Ingen speciell utbildning genomfördes med deltagarna. 4. Lärarsamarbete: 1) Gruppen i Uleåborg: Gruppen hade fem tvåtimmars möten under en period av fem månader, där innehållet baserades på gruppens egna överenskommelser om vad som var viktigt att diskutera. 2) Gruppen i Raahe: Gruppen hade fem tvåtimmars möten under en period av fem månader, där innehållet baserades på gruppens egna överenskommelser om vad som var viktigt att diskutera. Gruppen antog namnet Det pedagogiska caféet. 5. Avslutande möte: 2-3 veckor efter det sista motet genomfördes ett avslutande möte. Representanterna från universitetet samlade alla deltagare till en gruppdiskussion. Detta möte filmades i dokumentationssyfte och för att underlätta utvärderingen. Roller 1. Junior: Jämlik partner i gruppen 2. Senior: Jämlik partner i gruppen 8

9 3. Gruppledare: Jämlik partner i gruppen; ansvarig för att leda diskussionerna, utan att för den skull förväntas sitta inne med svar på de frågor som diskuterades i grupperna. 4. Rektor: Stöttar aktiviteterna och sprider information om pilotstudien till övrig personal och andra som berörs. 5. Skolmyndighet (regional): Stöttar pilotprojektet och hjälper till med att utse gruppledare (uleåborggruppen). 6. Universitetsrepresentanter: Planerar, genomför och utvärderar hela pilotprojektet. Aktiviteter Pilotprojektet baserades på grupparbete och smågrupper där lärare träffades tvåoch-två för att diskutera undervisning, mentoring med mera. 1. Junior: Diskuterade olika ämnen Tog emot feedback Gav feedback Reflekterade över arbetet som lärare och lärarjobbet Identifiera och lyfta fram erfarenheter och kunskap till nytta för gruppdiskussionerna 2. Senior: Diskuterade olika ämnen Tog emot feedback Gav feedback Reflekterade över arbetet som lärare och lärarjobbet Identifiera och lyfta fram erfarenheter och kunskap till nytta för gruppdiskussionerna 3. Grupp: Organisera möten Välja artiklar att diskutera (om IKT i undervisning, att kommunicera med föräldrar, att utvecklas som lärare, facklig verksamhet med mera). Använda narrative metod och andra metoder för att stärka den egna yrkesidentiteten. Diskuterade olika ämnen Tog emot feedback Gav feedback Reflekterade över arbetet som lärare och lärarjobbet Identifiera och lyfta fram erfarenheter och kunskap till nytta för gruppdiskussionerna 4. Rektor: Informera, hjälpa till vid rekrytering av deltagaren Stötta lärarna så att de kan delta i pilotprojektet 5. Skolmyndighet (regionalt): Tillse att resurser finns för gruppledaren, till alla möten Organisera introduktionsmötena Informera rector och lärare om möjligheterna att delta i pilotprojektet 6. Universitetsrepresentanter: Organisera, implementera och utvärdera pilotprojektet Leda verksamheten, grupper och intervjuerna 9

10 Finnas tillhands för att besvara frågor Samla in feedback och genomföra utvärderingar Representation 2.3. Tyskland I Finland användes följande: 1. Material: anteckningar, rapporter, PM, powerpointpresentationer och enkäter. 2. IKT: IKT användes i planering, organisation och implementering av grupparbetet. Det fanns även möjligheter för deltagande lärare att kommunicera via pilotprojektets webbplattform. I de gruppdiskussioner som genomfördes var användningen av IKT i undervisningen ett ämne som diskuterades. 3. Möten och telefon: Kommunikationen mellan universitetsrepresentanterna och deltagarna skedde via gruppledaren, som fungerade som en mentor för de övriga i gruppen. Mål Syftet var att erbjuda en innovativ form av kompetensutveckling som möjliggjorde direkt kommunikation mellan juniora och senior lärare. Modellen skulle stötta juniora lärare tidigt i karriären och uppmuntra senior lärare att fortsätta med deras professionella utveckling. Sekvenser 1. Rekrytering: Pilotprojektet organiserades av the Department of Psychology (Chair of Education and Educational Psychology) i samarbete med the Department of Education and Rehabilitation (Chair of Primary Education) och lärarutbildningen vid Ludwig-Maximilians universitetet i München. Rektor vid tre grundskolor kontaktades och informerades av universitetsrepresentanterna, och via dessa rektorer rekryterades ett antal lärare till pilotprojektet. 2. Introduktion: Vid introduktionsmötet fick deltagarna en chans att bekanta sig med varandra och de fick information om pilotprojektets syfte och mål. 3. Att sätta samman lärarpar: Deltagarna bildade par, där junior och senior lärare parades ihop för det fortsatta pilotprojektarbetet. 4. Identifiera ämnen och bestämma tidsaxel: Lärarna (grupperna om två-och-två) bestämde innehållet och tidsaxeln för det fortsatta arbetet, där de träffades regelbundet för att diskutera viktiga ämnen och frågor. 5. Skripten och aktiviteternas ordning: Universitetsrepresentanterna delade ut kort med frågor som grupperna skulle diskutera. Dessa kort innehöll instruktioner och arbetsfrågor som var enkla att följa och förstå och vars syfte var att underlätta de kollegiala diskussionerna och arbetet med att ventilera och diskutera viktiga frågor för juniora och seniora lärare. 6. Kommunikation: Deltagarna diskuterade och kom överens om de grunderna för kommunikationerna och det fortsatta arbetet i grupperna. 10

11 7. Utbildning: Ingen speciell utbildning genomfördes med deltagarna. 8. Lärarsamarbete: Lärarna träffade tre gånger under en period av tre månader, där de arbetade med och diskuterade ett eller flera av de kort som de hade erhållit från universitetsrepresentanterna. De fyllde i ett svarsformulär efter varje möte där de antecknade tid och plats samt innehållet i varje möte. Lärarna förde även portfolioanteckningar där de antecknade sina erfarenheter.. 9. Avslutande möte: Det avslutande mötet genomfördes i form av en individuell intervju med respektive lärare. Roller 1. Junior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 2. Senior och mellanposition: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 3. Rektor: Ledningen deltog vid starten; annars var det lärarna själva som genomförde 2AgePro. 4. Universitetsrepresentanter: Organiserade och implementerade pilotprojektet i skolorna. Detta inkluderade att samla in feedback och att utvärdera verksamheten. Aktiviteter 1. Junior: Diskuterade olika ämnen Klassbesök Tog emot feedback Gav feedback Planerade verksamheter (lektioner, exkursioner, estetiska arbeten, presentationer, hem-och-skolamöten) Arbetade med rollspel, till exempel för att diskutera arbetet och diskussionerna i samband med problem i kommunikationerna med föräldrar Att observera och diskutera elevers beteenden i syfte att komma vidare i hanteringen av problem 2. Senior Diskuterade olika ämnen Klassbesök Tog emot feedback Gav feedback Planerade verksamheter (lektioner, exkursioner, estetiska arbeten, presentationer, hem-och-skolamöten) Arbetade med rollspel, till exempel för att diskutera arbetet och diskussionerna i samband med problem i kommunikationerna med föräldrar Att observera och diskutera elevers beteenden i syfte att komma vidare i hanteringen av problem 3. Lärare i mellanposition: Diskuterade olika ämnen Klassbesök Tog emot feedback 11

12 Gav feedback Planerade verksamheter (lektioner, exkursioner, estetiska arbeten, presentationer, hem-och-skolamöten) Arbetade med rollspel, till exempel för att diskutera arbetet och diskussionerna i samband med problem i kommunikationerna med föräldrar Att observera och diskutera elevers beteenden i syfte att komma vidare i hanteringen av problem 4. Rektor: Stötta lärarna Tillhandahålla resurser (rum, material) för samarbete 5. Universitetsrepresentanter: Organisera och implementera pilotprojektet Genomföra presentationer, leda möten och genomföra intervjuer Svara på frågor Representation Deltagarna använde: 1. Material: Kort, anteckningar, PM, powerpointpresentationer och portfolio. 2. IKT: IKT användes av lärarna för att söka efter information, kommunikation och för att skicka portfoliouppgifterna till representanterna för universitetet. 3. Möten och telefon: Ett introduktionsmöte och ett avslutande möte genomfördes. Lärarna kunde också kontakta representanterna för universitetet när som helst under projektets gång via telefon Nederländerna Mål Den utvecklade modellen för ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte erbjuder utbildningsmässig, social och/eller teknik support till lärare. Modellen bygger till stor del på coachingbegreppet och det övergripande syftet är att motivera stimulera lärare till att stanna kvar i yrket. Sekvenser 1. Rekrytering: Rekryteringen leddes av organisationen IVLOS på universitetet i Utrecht i samarbete med de berörda skolorna. Allt deltagande var frivilligt. Det första steget innebar att lärarna kontaktades och informerades om pilotprojektet, via webbsidor. Denna information inkluderade: arbetssätt, arbetsinsats, tidsplan och syftet och mål, för junior och senior lärare. 2. Introduktionsmöte: Den första delen av det tre timmar långa introduktionsmötet innebar att deltagarna fick en chans att bekanta sig med varandra. Nästa steg innebar att de olika paren skapades, där lärarna skulle arbeta två-och-två. Lärarna var fria att själva bestämma paren, utan styrning från universitetsrepresentanterna. 3. Utbildning: Utbildningen delades in i tre delar. En grupp består av juniora lärare, en grupp bestod av seniora lärare och en grupp bestod av en mix av bägge typerna av lärare. I dessa grupper introducerades och diskuterades begreppet 12

13 coaching. Lärarna fick även utbildning i hur man kan arbeta i grupper med frågor som mentorskap. 4. Lärarsamarbete: Lärarna arbetade i par. Efter varje möte hade lärarna i uppgift att arbeta med vissa individuella uppgifter, i syfte att ytterligare stimulera till reflektion kring det egna arbetet. Dessa uppgifter handlade bland annat om didaktiska frågor, lektionsplanering, IKT och lärande och liknande. 5. Avslutande möte: Det fans ingen anledning att genomföra ett avslutande möte eftersom flera aktiviteter fortsatte efter pilotprojektets slut. Roller De roller som fanns i detta projekt var: 1. Senior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 2. Junior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 3. Coach: Universitetsrepresentanternas roll var att organisera pilotprojektet, initiera diskussionerna mellan lärarna och att utvärdera projektet. 4. Deltagare: De juniora och senior lärarna har blivit kursdeltagare; via deras agerande och utprövande verksamheter har de erhållit ny kunskap och utvecklat det professionella kunnandet. 5. Ledning: stötta projektet och acceptera lärarnas utveckling i den egna yrkesrollen. Aktiviteter 1. Senior: Identifiera ömsesidiga möjligheter och utmaningar Skapa egna utvecklingsmål Skapa mål för det ömsesidiga kunskapsutbytet mellan lärare Ömsesidigt observerande av handlingar Coaching och reflektioner over lärarnas egna erfarenheter vad beträffande både tydlig kunskap och tyst kunskap Dela med sig av kunskaper och erfarenheter Reflektera över och utvärdera lärandeprocesser och resultat 2. Junior: Identifiera ömsesidiga möjligheter och utmaningar Skapa egna utvecklingsmål Skapa mål för det ömsesidiga kunskapsutbytet mellan lärare Ömsesidigt observerande av handlingar Coaching och reflektioner over lärarnas egna erfarenheter vad beträffande både tydlig kunskap och tyst kunskap Dela med sig av kunskaper och erfarenheter Reflektera över och utvärdera lärandeprocesser och resultat 3. Extern coach Organisera möten mellan juniora och senior lärare Intervjua lärare individuellt och i grupp Rapportera resultat och erfarenheter Identifiera problem och svårigheter och lämna förslag på hur man kan handskas med dessa och komma vidare 4. Ledning: 13

14 Representation Deltagarna använde: Tillåta aktiviteterna, inklusive tillåta att lärare (och indirekt skolklasser) deltog i pilotprojektet Ha tillit till de deltagande lärarnas förmåga att delta i projektet Ge tid till projektet Tillåta att universitetsrepresentanter arbetar tillsammans med och delvis granskar deras lärares verksamheter Visa intresse för pilotprojektets resultat 1. Material: Dokument som handlade om coaching, tyst kunskap och erfarenheter från tidigare, liknande projekt användes. Filmer användes för att visa speciella undervisningssituationer och som utgångspunkt för diskussion. Schema och powerpointpresentationer fans tillgängliga för deltagarna och kort med instruktioner som skapats av universitetsrepresentanterna fanns också att tillgå för deltagarna. 2. IKT: IKT användes som ett sätt att kanalisera kommunikation, dialog, lärandeaktiviteter, rapporter och feedback. Information hämtades även via Google, YouTube och liknande. 3. Möten och telefon: Instruktioner, uppdrag, uppgifter och diskussioner om problem, i par eller i storgrupp, föreläsningar av universitetsrepresentanter: de användes alla i denna form av ömsesidigt lärande. Även telefonsamtal användes som ett medel. Ett introduktionsmöte och ett avslutande möte genomfördes också Sverige Mål Syftet var att utveckla och testa en modell för ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan olika generationer av grundskolelärare från olika skolor i Umeå kommun. Universitetsrepresentanterna var lektorer och adjunkter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Sekvenser 1. Rekrytering: Inledningsvis träffades universitetsrepresentanterna, representanter från Umeå kommun och skolledarna i kommunen. Pilotprojektet beskrivs och sanktionerades och arbetet med att rekrytera lärare kunde påbörjas innan sommaruppehållet. Pilotprojektet hade även erhållit ett godkännande från det regionala forskningsetiska rådet. Lärarna rekryterades från årskurserna 4-6 från samtliga skolor i området. 2. Introduktionsmöte: Lärarna informerades om syftet med pilotprojektet vid det introduktionsmöte som arrangerades av universitetsrepresentanterna. De kommande gruppmötenas innehåll diskuterades tillsammans med lärarna, både enskilt och i grupp. Lärarnas önskemål styrde innehållet i mycket stor utsträckning. Även lämpliga tidpunkter diskuterade, vilket gjorde möjligt att bestämma schemat för samtliga träffar; detta skedde innan sommaruppehållet vilket gjorde det enklare för lärarna att planera det egna schemat och passa in gruppmötena i detta schema. Vid det första motet efter sommaruppehållet 14

15 bestämdes schemat i detalj samt de huvudsakliga teman som skulle diskuteras vid de kommande mötena. 3. Utbildning: Ingen speciell utbildning av de deltagande lärarna genomfördes.. 4. Lärarsamarbete: De deltagande lärarna träffades 6 gånger och varje möte varande i tre timmar. Universitetsrepresentanterna var närvarande vid samtliga möten, där juniora och seniora lärare träffades och diskuterade de ämnen som de själva hade varit med och bestämt. Vissa lärare fortsatte att träffas regelbundet efter pilotprojektets slut. 5. Avslutande möte: Vid det avslutande mötet deltog lärarnas rektorer samt en representant för det regionala organet för samarbete mellan skola-kommununiversitet (Regionalt Utvecklingscentrum, RUC). Erfarenheter och resultat från pilotprojektet samt möjliga sätt att utveckla och fortsätta projektidéerna diskuterades vid detta möte. Roller 1. Junior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 2. Mellanposition: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 3. Senior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 4. Universitetsrepresentanter: Universitetsrepresentanterna organiserade, implementerade och utvärderade pilotprojektet. De skötte bland annat den lösenordsskyddade webbplattformen som användes under pilotprojektet. 5. Skolmyndigheter (regionalt): Universitetsrepresentanterna, som ansvarade för och ledde det svenska pilotprojektet, diskuterade planerna med de regionala skolmyndigheterna. De träffade även rektorsgruppen i kommunen och informerade om pilotprojektet. 6. Skolledning: Rektorerna var involverade i pilotprojektet, även om de inte var närvarande på samtliga möten, genom att hålla sig uppdaterade och genom att delta i det avslutande mötet. Aktiviteter 1. Junior: 2. Senior: Delta i gruppmöte varje månad Genomföra individuella uppgifter mellan varje möte Använda den lösenordsskyddade webbplattformen Delta i och diskutera presentationer som genomfördes av universitetsrepresentanterna som handlade om mentoring Ge och ta emot feedback Delta i observationsövningar dör representanter från universitetet besökte skolorna och lärarna individuellt Delta i gruppmöte varje månad Genomföra individuella uppgifter mellan varje möte Använda den lösenordsskyddade webbplattformen Delta i och diskutera presentationer som genomfördes av universitetsrepresentanterna som handlade om mentoring Ge och ta emot feedback 15

16 Delta i observationsövningar dör representanter från universitetet besökte skolorna och lärarna individuellt 3. Universitetsrepresentanter: Planerade, implementerade och utvärderade pilotprojektet. Deltog i gruppmötena tillsammans med lärarna. 4. Skolmyndigheter (regionalt): Inledningsvis, diskuterade det planerade pilotprojektet och bidrog med information och tips. Sanktionerade projektet, dör lärare deltog i pilotprojektet på arbetstid utan ersättning från projektledningen. 5. Skolledning: Godkände att deras lärare deltog i mötena på arbetstid, förutsatt att det inte påverkade det övriga arbetet, utan att skolan erhöll ersättning från projektet. Rektorerna bidrog även med synpunkter och förslag till projektutveckling vid det avslutande mötet. Representation Den svenska pilotstudien har använt: 1. Material: Lärarna erhöll anteckningar, rapporter, PM, powerpointpresentationer och ljudfiler. 2. IKT: Projektets material fans att ladda ned via pilotprojektets lösenordsskyddade webbplattform. De deltagande lärarna använde internet för att söka efter information om mentorskap och för att lämna och ta emot feedback från varandra. 3. Möten och telefon: The De svenska projektledarna, som deltog vid samtiga möten, gav ett antal presentationer om mentorskap, om att ge feedback till kollegor och om lärande och undervisning. Deltagarna hade möjlighet att kontakta projektledarna via telefon eller e-post. 3. En analys av de nationella pilotstudierna För att kunna presentera the 2AgePro Joint European Model the måste de framgångsrika och de mindre framgångsrika egenskaperna i de nationella pilotprojekten identifieras och analyseras Mer eller mindre framgångsrika delar i de nationella modellerna Tjeckien Finland Tyskland Den webbaserade plattformen fungerade framgångsrikt i det tjeckiska pilotprojektet, speciellt vad beträffar de seniora lärarnas deltagande. Det som fungerade mindre bra var att man inte lyckades engagera skolledningen i den utsträckning som var önskvärt. Utvärderingen av lärarnas feedback visade att de öppna diskussionerna i gruppen har varit till stor nytta för dem. De fria diskussionerna har varit mycket utvecklande, anser lärarna själva. Den stora utmaningen var att hitta datum och tidpunkter så att alla lärare kunde delta vid samtliga möten. Detta visar att det är viktigt att tidigt bestämma datum och tidpunkter för möten i ett projekt av denna typ. Användandet av kort med färdiga frågor fungerade mycket bra i det tyska pilotprojektet. Det var inget absolut krav på att lärarna måste utgå ifrån dessa kort 16

17 men trots detta användes de flitigt och de bidrog till att skapa diskussioner i grupperna. En brist var att innehållet i korten var för begränsat och ytterligare arbete måste därför utföras för att ytterligare utveckla dessa kort Nederländerna Den mest framgångsrika komponenten i pilotprojektet i Nederländerna var de utbildningsinsatser som genomfördes. I dessa kurser fick de deltagande lärarna kunskap om coaching, feedback och andra frågor som är av vikt för ett deltagande i denna typ av projekt. Ett problem var svårigheterna med att erhålla adekvat stöd från de berörda skolorna Sverige En framgångsfaktor som bidrog till hög motivation bland deltagarna i det svenska pilotprojektet var det faktum samtliga lärare arbetade vid olika skolor samt att de alla undervisade samma skolämne (Idrott och hälsa). En annan viktigt faktor var att schema och innehåll för samtliga möten distribuerades i mycket god tid innan pilotprojektet startade. Ett problem var att lärarna inte använde den lösenordsskyddade webbplattformen i den utsträckning som var planerat. Istället användes e-post för att dela med sig av kursplaner, lektionsplaner, scheman med mera En analys av specifika nationella delar De viktigaste komponenterna i de olika pilotprojekten diskuterades i konsortiet vid ett webbaserat möte. Det bestämdes att följande delar ska användas i the 2AgePro Joint European Model script: En webbaserad miljö (som användes i Tjeckien), där deltagare kan träffas och utbyta information, ladda ned filer med mera, som ett externt skript. Pilotprojektet i Finland visade på vikten av kollaborativt grupparbete. Denna komponent tillförs modellen som ett exempel på sekvenser i arbetet med att stötta lärares samarbete: Lärarna kan själva bestämma om de vill träffas parvis eller i större grupper. Korten med utgångspunkter och frågor, som användes i det tyska pilotprojektet, blir också en del av modellen. Korten kan användas i par, eller i större grupper, och blir ett externt skript. De utbildningar som genomförts med deltagarna, och som var en viktig del i det pilotprojekt som genomfördes i Nederländerna, kommer att vara en del i modellen. Dessa kurser genomförs inledningsvis, och bildar på så vis de inledande delarna i sekvenserna. Dessa kurser leds av representanter från universitet eller en extern coach. I modellens sekvenser kommer en komponent från det svenska pilotprojektet att användas; att använda en extern gruppledare (I det svenska projektet var det representanter från universitetet), för att leda gruppens arbete. Här kan också nämnas den svenska idén att bilda grupper med lärare från olika skolor som alla undervisar i samma ämne, i syfte att minska risken att deltagare hoppas av på grund av att det som diskuteras på mötena inte berör dem direkt. Det är dock upp till de som använder modellen att själva avgöra om detta är fördelaktigt eller något som är möjligt att genomföra. 17

18 4. Modell för samarbete mellan olika lärargenerationer (the 2AgePro Joint European Model) 4.1. Att använda skript Begreppet skript, med dess olika delar, används i denna rapport för att skapa och beskriva modellen för samarbete mellan olika generationer av lärare (the 2AgePro Joint European Model). Det finns gemensamma nämnare i samtliga pilotprojekt som genomförts i de fem länderna. De framgångsrika komponenterna har tagits tillvara och använts i denna gemensamma modell. De mindre framgångsrika komponenterna har förbättras eller utelämnats Det är viktigt att påminna om att modellen är öppen och flexible och tillåter att man tar hänsyn till unika kulturella omständigheter och speciella vanor och traditioner i de situationer där man vill använda modellen, oavsett vilket land det gäller AgePro Joint European Model of Reciprocal Collaboration Figur 1. Mål och sekvenser. 18

19 Figur 2. Roller och representation. Mål Målen på individnivå måste identifieras för att de deltagande lärarna ska känna motivation till at dela. Resultat de pilotprojekt som har genomförts (se Deliverable 5.2: Pilots) visar att målen med denna typ av projekt kan variera mellan individer och mellan skolor. För de juniora lärarna handlar det om att de vill integreras i den skolmiljö där de nyss har fått arbete. Resultaten visar att seniora lärarna vill dela med sig av sina erfarenheter samt bli inspirerade av de yngre lärarna så att de blir motiverade att fortsätta i yrket så länge som de vill och det är möjligt. Juniora lärare: Professionell utveckling och framgångsrik integration vid skolorna där de arbetar. Behöver stöd för att stanna kvar i yrket. Lärare i mellanposition: Lärarna som befinner sig mellan de juniora och seniora lärarna vill också delta i professionell utveckling. Seniora lärare: De seniora lärarna vill utvecklas i yrket, ta del av nya rön från lärarutbildningen och dessutom dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper till kommande generationer av lärare. De behöver också stöd för att stanna kvar i yrket så länge som önskvärt och möjligt. Skolledningen: Förbättra samarbetet mellan olika grupper av lärare vid skolan. Integrera nya lärare till skolan samt professionell utveckling bland juniora och seniora lärare. Viktiga aspekter: Det är viktigt att identifiera och lyfta fram de olika och unika mål som olika grupper av lärare har för att delta i ett projekt av detta slag. Sekvenser Ett skript och dess sekvenser visar dels vilka aktiviteter som ska genomföras, dels i vilken ordning detta bör ske (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). Även om de nationella modellerna varierar är det möjligt att hitta en allmän, men flexibel, ordning i den gemensamma 2AgePro-modellen. 19

20 Rekryteringsprocess: I samtliga länder startade pilotprojektet med att man genomförde en inledande rekryteringsprocess. Resultaten visar att denna sekvens tar cirka tre månader att genomföra. Introduktionsmöte: När ett tillräckligt antal lärare har anmält sitt intresse är det dags att genomföra det första gemensamma introduktionsmötet. Detta möte kan vara två timmar långt och omfatta presentationer av innehåll, schema med mera. Utbildning: Vid tre tillfällen kan deltagarna utbildas i frågor som handlar om mentorskap och coaching eller annat som man anser är viktigt för projektet. De juniora och seniora lärarna kan utbildas var för sig och7eller i storgrupp. Samarbete mellan lärarna: Efter inledande möten och utbildning är det dags för de egentliga samarbetsprocesserna/-mötena, där juniora och seniora lärare träffas och utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra. Lärarna ska träffas 6 gånger och varje möte ska vara i 2 timmar. De kan träffas parvis eller i store grupper och gruppledaren kan vara en lärare från gruppen (som i det finska pilotprojektet) eller ledas av representanter från universitetet (som i det svenska pilotprojektet). Kort (av den typ som användes i det tyska pilotprojektet) kan erbjudas samtiga deltagande grupper och kan på så vis användas av lärarna och representanterna från universitetet. Alla möten ska ha ett övergripande mål, och de uppgifter som delges lärarna ska diskuteras. Samarbetet mellan lärarna är kärnan i 2AgePro-modellen. Det finns ytterligare information och tips en annan rapport från konsortiet: Deliverable 6.3: Content of the Continuing Education Reciprocal Collaboration Course. Avslutande möte: Projektet avslutas med ett möte, där rektorerna kan närvara. Resultatet av projektet och alla eventuella frågor diskuteras vid detta fyra timmar långa möte. Viktiga aspekter: Det är viktigt att planera projektet I god tid. Exempel: Man kan påbörja arbetet med att informera och rekrytera lärare i januar-mars, introduktionsmötet kan genomföras innan sommaruppehållet och det egentliga lärarsamarbetet kan sedan påbörja vid höstterminens start. Resultaten från de genomförda pilotstudierna visar att höstterminen fungerar bra för denna typ av projekt. Tabell 1: Tidsaxel Fas Rekrytering Introduktionsmöte, utbildning (tid som behövs för att organisera och genomföra träffarna) Samarbetet mellan lärarna Avslutande möte Tidsåtgång 3mån. 2 mån. 6 mån. 1 mån. Den totala genomförandetiden blir således 1 år. Roller In I denna modell finns flera roller. Om en lärare ger råd till en annan blir denna lärare en mentor och den som tar emot rådet blir adept. De olika roller som finns I modellen är: lärare, universitetsrepresentant, skolledning och skolmyndighet (regionalt). Lärarna kan delta på lika villkor med liknande roller eller som mentor-adept. Dessa relationer är inte på förhand bestämda och de kan växla från ett möte till ett annat, eller under loppet av ett och samma möte. 20

In-Diversity Nyhetsbrev 3

In-Diversity Nyhetsbrev 3 Nyhetsbrev 3 APRIL 2012 This project has been funded with support from the European Commission. This communication reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Older Women in Learning and Enterprise 50+

Older Women in Learning and Enterprise 50+ Older Women in Learning and Enterprise 50+ This project has been funded with support from the European Commission. This presentation reflects the views only of the author, and the Commission cannot be

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp Stockholms universitet ht 2013 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp Inom kursens ram erbjuds fem undervisningstillfällen. Vid det första

Läs mer

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Vad ryms inom detta? Mats Burström Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Rapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola. Jobbskuggning

Rapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola. Jobbskuggning Rapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola Projektdeltagare, namn Christina Lindström Huvudsaklig typ av mobilitet Kurs/konferens Jobbskuggning x Mottagande

Läs mer

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Halmstads kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Dossier 3. Europeisk språkportfolio 16+ European Language Portfolio 16+ Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering

Dossier 3. Europeisk språkportfolio 16+ European Language Portfolio 16+ Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier Europeisk språkportfolio 16+ European Language Portfolio 16+ Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Europeisk språkportfolio Europeisk språkportfolio (ESP) är ett material utarbetat

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning. aplhandledare.skolverket.se

Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning. aplhandledare.skolverket.se Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning aplhandledare.skolverket.se Webbaserad handledarutbildning din roll som utbildare Du är viktig som utbildare av

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka. Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014

Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014 Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014 Utbildning i världsklass Kräver utbildare i världsklass! Bra lärare Teori och praktik Pedagogiska portföljer Externa pedagogiskt

Läs mer

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

- Den kollegiala kraften vid implementering av digitalt lärande

- Den kollegiala kraften vid implementering av digitalt lärande - Den kollegiala kraften vid implementering av digitalt lärande Åsa Portelius Rektor Sickla skola Daniel Eklund Skolutvecklare/eMentor Nacka Sickla skola Liten skola som växer, snart treparallellig 500

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren SID 1 (7) Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren 2016-2018 Innehåll Vision... 2 Solna stads vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Kurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet

Kurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet Kurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet www.upc.umu.se Katarina Winka Margareta Erhardsson Universitetspedagogiskt centrum Syfte Kursens syfte är att stödja universitetslärarens professionella utveckling

Läs mer

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg 2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Adeptens åtagande. Vad innebär begreppen adept och mentor? Adeptens funktion är att. Mentorprogrammets upplägg. Mentorns åtagande

Adeptens åtagande. Vad innebär begreppen adept och mentor? Adeptens funktion är att. Mentorprogrammets upplägg. Mentorns åtagande SFÖ:s mentorprogram Syfte och mål SFÖ arbetar för god yrkesetik och ökat erfarenhetsoch kunskapsutbyte mellan professionella översättare. Mentorverksamheten är avsedd att ge nya medlemmar stöd i att komma

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Kollegial konsultation

Kollegial konsultation Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.

Läs mer

Under VFU 1 ska du i möjligaste mån få en så bra bild av de förutsättningar och möjligheter som råder på den skola du har hamnat på.

Under VFU 1 ska du i möjligaste mån få en så bra bild av de förutsättningar och möjligheter som råder på den skola du har hamnat på. IKT och Lärande A, Uppgifter inför VFU A) Inventering av skolans förutsättningar Under VFU 1 ska du i möjligaste mån få en så bra bild av de förutsättningar och möjligheter som råder på den skola du har

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Den allmänna kursens syften Att ge verktyg och resurser för personlig utveckling och makt att påverka sitt liv och sin omgivning till människor med svag

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

inför grupp. Dramaturgi Retorik

inför grupp. Dramaturgi Retorik KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III Umeå universitet Lärarhögskolan 901 87 Umeå 2015-06-03 RIKTLINJER-VFU Innehållsligt fokus i de skilda VFU-perioderna Sid 1 (11) Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling. PELU, Helen Setterud HT-12

Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling. PELU, Helen Setterud HT-12 Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling Utveckling Lärande Bedömning Resa mot en professionell identitet Kort bakgrund Ursprung inom konstnärliga professioner, (visa upp sina alster).

Läs mer

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal Karin Rönnerman Studiens utgångspunkter Kvalitetsarbete i förskolan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Dnr: 254/2009-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Teacher Education intended for Preschool and

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Underlag för utformning av lokal digital plan

Underlag för utformning av lokal digital plan Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits Dnr: 346/2008-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Specialpedagogik för lärande

Specialpedagogik för lärande Specialpedagogik för lärande Allas rätt till lärande I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

Läs mer

Analys av Dialogmöte

Analys av Dialogmöte Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de

Läs mer

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker Sida: 1 (6) Projektplan Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer