UTBYTE AV KUNSKAPER OCH ERFARENHETER MELLAN JUNIORA OCH SENIORA LÄRARE THE 2AGEPRO JOINT EUROPEAN MODEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBYTE AV KUNSKAPER OCH ERFARENHETER MELLAN JUNIORA OCH SENIORA LÄRARE THE 2AGEPRO JOINT EUROPEAN MODEL"

Transkript

1 UTBYTE AV KUNSKAPER OCH ERFARENHETER MELLAN JUNIORA OCH SENIORA LÄRARE THE 2AGEPRO JOINT EUROPEAN MODEL

2 Om detta konsortium och denna guide Det konsortium som ligger bakom denna guide heter Generationsskifte i läraryrket (engelskspråkig titel: Generational Change in the Teaching Profession) och förkortas 2AgePro. 2AgePro är ett multinationellt Grundtvig-projekt sponsrat av Lifelong Learning Programme under den Europeiska Kommissionen. Projektet har partners från fem länder: Tjeckien (Karlsuniversitetet i Prag), Finland (Uleåborgs Universitet, som också leder detta konsortium), Tyskland (Ludwig-Maximilianuniversitetet i München), Nederländerna (Utrecht Universitet) samt Sverige (Umeå Universitet). Syftet med detta tvååriga projekt, som löper från december 2008 till november 2010, är att utveckla, implementera och utvärdera modeller och arbetssätt för kunskapsutbyte mellan juniora lärare (upp till och med fem års arbetslivserfarenhet) och seniora lärare (med 15 års erfarenheter eller mer). Tanken med modellerna är att underlätta för de yngre lärarna att integreras i skolans kultur, motivera dem att stanna kvar i yrket och att ge dem möjligheter att utveckla kunskaper och färdigheter. För de äldre lärarna är tanken att de ska erhålla inspiration och ny kunskap från yngre kollegor och samtidigt erbjudas en möjlighet att kunna dela med sig av sina erfarenheter och kompetenser till kommande generationer av lärare. 2AgePro-konsortiets webbsida: Frågor om 2AgePro-konsortiet kan riktas till: Esa Niemi, 2AgePro Consortium Leader University of Oulu, Learning and Research Services P.O. Box 7910, FI Oulu, Finland Telephone: or Web: Denna offentliga rapport har författats gemensamt av 2Agepro konsortiet (se bilaga 1) och redigerats av den tyska partnern. 2AgePro Consortium, AgePro project has been funded by the European Commission. Responsibility for the content of this document lies with the consortium and not with the European Commission or its agencies and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained in this document. 2

3 Innehåll Om detta konsortium och denna guide... 2 Sammanfattning Inledning Sammanfattning av de nationella pilotstudierna Tjeckien Finland Tyskland Nederländerna Sverige En analys av de nationella pilotstudierna Mer eller mindre framgångsrika delar i de nationella modellerna En analys av specifika nationella delar Modell för samarbete mellan olika lärargenerationer (the 2AgePro Joint European Model) Att använda skript AgePro Joint European Model of Reciprocal Collaboration Sammanfattning Referenser AgePro konsortiet

4 Sammanfattning Denna rapport presenterar en europeisk modell för ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan juniora och seniora lärare the 2AgePro Joint European Model. Den bygger på de modeller som har testats i de fem deltagande länderna Tjeckien, Finland, Tyskland, Nederländerna och Sverige och syftet är att: Stöttar juniora lärare genom de första åren i deras yrke så att de får de bästa förutsättningarna för att ta till sig kunskaper, erfarenheter och kulturer och traditioner, vilket i sin tur gör dem mer rustade att klara yrkets krav. Ger support och stöttar seniora lärare, så att de stannar kvar i yrket. Motiverar seniora lärare till att dela med sig av erfarenheter och för yrket värdefulla expertkunskaper vad avser till exempel didaktik, kunskaper om skolornas kulturer och traditioner och så vidare. Motiverar juniora lärare så att de delar med sig av nyvunna kunskaper från utbildningen. Hittills har fem pilotstudier genomförts i de fem länderna och på så vis har totalt 52 lärare engagerats i utprovningen av de olika modellerna (25 juniora lärare med fem års yrkeserfarenhet eller mindre och 20 seniora lärare med 15 års yrkeserfarenhet eller mer, samt 7 lärare som har 6-14 års erfarenhet). Intervjuer, enkäter och portfolio har används för att samla in information i de fem olika länderna. Varje land har utvecklat och implementerat sin egen modell utifrån det grundläggande syftet med 2AgePro konsortiet, baserat på de lokala förutsättningarna. Inledningsvis beskrivs de fem ländernas olika modeller för att finna gemensamma drag och för att maximera möjligheterna att i varje modell identifiera det som har fungerat bäst och som kan bidra till den gemensamma modellen. I detta arbete kommer begreppet skript att användas. Att använda skript innebär att man analysera handlingar i en given situation utifrån de olika delar och sekvenser som tillsammans utgör dessa handlingar. Skriptbegreppet används på så vis för att förklara, förstå och stötta verksamheter och processer i både vardagliga situationer och i professionellt arbete. Den slutprodukt som presenteras i denna rapport, den gemensamma europeiska modellen för samarbete mellan olika generationer av lärare the 2AgePro Joint European Model, har utvecklats med hjälp av skript. Denna gemensamma modell består av fem komponenter: a) Mål, b) Aktivitetstyp, c) Sekvenser, d) Roller, och e) Media (representationer). Inledningsvis kommer gruppmedlemmarna överens om målen (det kan vara parvis eller större grupper med juniora och seniora lärare), till exempel Hur kan jag utveckla min förmåga att kommunicera med föräldrar?. Därefter kommer gruppen överens om vilka aktivteter som måste genomföras för att nå detta mål. Därefter bestäms i vilken ordning de ingående delarna ska presenteras och diskuteras i gruppen. Gruppen kan använda de kort med frågor som har skapats inom 2AgePro projektet (2AgePro Teacher Collaboration Cards) under gruppens möten. Det är också viktigt att diskutera och skapa roller för att underlätta arbetet. Detta underlättar det kollaborativa lärandet där olika typer av lärare utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra. De juniora lärarna kan anta rollen som mentor i vissa fall, till exempel när det gäller ny kunskap som bygger på forskning eller kunskap om informationsteknik som de har skaffat sig på lärarutbildningen. De seniora lärarna kan anta rollen som mentor i andra fall, till exempel när det gäller att förmedla och diskutera erfarenheter och kunskaper om skolans arbetssätt, kulturer och traditioner. Rollfördelningen är inte alltid bestämd i detalj eller efter endast ett gruppmöte. 4

5 1. Inledning Syftet med denna rapport (konsortiets Deliverable 6.1) är att skapa och presentera en gemensam modell för att uppmuntra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika generationer av lärare (the 2AgePro Joint European Model). Modellen ska kunna appliceras var som helst och inte enbart i de situationer som liknar de som förekom under de pilotstudier som genomförts och som ligger till grund för modellen. Begreppet skript är den teoretiska utgångspunkten i detta utvecklingsarbete, för att analysera vad som har genomförts och på så vis identifiera och lyfta ut de komponenter som har fungerar bra i pilotstudierna. Begreppet används också för att utveckla och beskriva den gemensamma modell som presenteras i denna rapport. Begreppet skript användes redan 1977, av Schank och Abelson, för att analysera hur människor uppfattade olika processer och fenomen. Ett skript erbjuder en möjlighet att förstå och förklara olika förutsättningar och konsekvenser i vardagliga situationer och på så vis kan det användas för att medvetandegöra individer om vilka handlingar och processer som sker kring dem (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). Ett skript har fem komponenter: a) Mål, b) Aktivitetstyp, c) Sekvenser, d) Roller, och e) Media (representationer) (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). Skript har alltid bestämda mål, så till vida att den som ska lära sig något nytt (till exempel en elev, en student eller en yrkesarbetare) har ett bestämt mål som i sin tur påverkar samarbetet i lärandesituationen. De olika individerna engagerar sig på olika sätt; i vissa fall är de olika aktiviteterna bestämda, som i fallet med de pilotstudier som har genomförts inom ramen för detta projekt, där universitetsrepresentanter (mestadels universitetslärare) har antagit rollen som gruppledare. Ett skript definierar inte bara vilka aktiviteter som ska genomföras utan också i vilken ordning som detta ska ske (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). Skript möjliggör att olika medium och olika representationer kan användas, till exempel olika typer av instruktioner till deltagarna (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). I de pilotprojekt som har genomförts in detta konsortium, har följande komponenter använts: material (till exempel anteckningar, rapporter och PM), informationsteknologi (till exempel offentliga samt gemensamma lösenordsskyddade webbplattformer) och möten (parvis eller i större grupper). I den gemensamma modell som presenteras i denna rapport kan olika roller fördelas bland de deltagande lärarna och övriga deltagare, exempelvis representanter från de olika organisationer eller myndigheter som berörs. Detta leder till att miljö etableras där kollaborativt lärande uppmuntras och där olika perspektiv respekteras och lyfts fram på bästa sätt (Feltovich, Jacobson, & Coulson, 1991). Baserat på de nationella pilotprojekten har den gemensamma europeiska modellen (the 2AgePro Joint European Model) skapats utifrån ovanstående fem komponenter (a-e). Ett viktigt steg i författandet av denna rapport har varit att bestämma vilka delar av de nationella projekten som skulle lyftas fram för att bli en del av den gemensamma europeiska modellen. Det är viktigt att påpeka att i denna rapport har endast implementeringsprocessen, och de delar som ingår där, beskrivits. Resterande delar av 2AgePro projektet presenteras i slutrapporten Deliverable 6.3: Content of the Continuing Education Reciprocal Collaboration Course. 5

6 2. Sammanfattning av de nationella pilotstudierna 2.1. Tjeckien Mål Syftet var att skapa en praktiskt användbar modell som inte krävde alltför omfattande resurser (tid och pengar). Modellen skulle stötta samarbete, kontroll och utvärdering för juniora och seniora lärare. Lärarna skulle stimuleras och motiveras och deras professionella utveckling skulle stöttas och de skulle erbjudas möjligheter till dagligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte på den egna skolan. Sekvenser 1. Rekrytering: Pilotstudien organiserades av the Department of Information Technology and Technical Education vid Karlsuniversitetet i Prag. Det var svårt att rekrytera skolor och lärare eftersom de inte kunde erbjudas ersättning för deltagandet. Universitetsrepresentanterna besökte flera skolor och till slut var det två skolor som valde att delta, varav endast en skola fullföljde projektet. 2. Introduktionsmöte: Introduktionsmötet genomfördes en månad innan pilotprojektet startade och vid det tillfället fick lärarna information om projektets syfte. 3. Utbildning: Lärarna fick utbildning i hur man använde webbplattformen. 4. Samarbete: Grupperna med två personer i varje (en junior och en senior) träffades en gång i veckan för gemensamma aktiviteter. Bägge lärarna gjorde anteckningar i och rapporterade till den webbaserade plattformen, dit även skolledningen (rektor) hade tillträde. Universitetsrepresentanterna träffade lärarna regelbundet för att kontrollera och stötta aktiviteterna och hjälpa till i de fall då grupperna hade svårt att komma igång eller behövde råd om hur det fortsatta arbetet skulle fortskrida. 5. Avslutande möte: Ett avslutande möte genomfördes där lärarparen träffade universitetsrepresentanterna. Lärarna fick även svara på enkätfrågor som en del av utvärderingsprocessen. Roller 1. Senior: De senior lärarna gav råd avseende undervisningsmetoder, att organisera kurser, administration och samarbete med andra lärare. De seniora lärarna hjälpte också de yngre lärarna att komma underfund med hur yngre lärare kunde bidra med kunskaper. De seniora lärarna rapporterade regelbundet om de juniora lärarnas framsteg till skolledningen. 2. Junior: De juniora lärarna arbetade i första hand med att identifiera de behov som de hade för att bli en del av skolan, skapa goda relationer till kollegor, elever och föräldrar. De juniora lärarna uppmuntrades även till att tänka fritt och nytt för att hitta nya sätt att undervisa och organisera arbetet på skolan. 3. Rektor: Rektor var ansvarig för grupperna och blev regelbundet uppdaterad om gruppernas aktiviteter och framgångar. 4. IKT: Alla lärare som deltog uppmuntrades till att använda IKT. 5. Universitetsrepresentanter: Universitetsrepresentanterna implementerade och övervakade pilotprojektet. 6

7 Aktiviteter Den tjeckiska pilotstudien består av ett system med möten veckovis, möten en gång per månad och möten var fjärde månad. 1. Senior: Diskuterade olika ämnen Identifierade behov hos juniora lärare Klassrumsbesök Tog emot feedback Gav feedback Planerade exkursion (skidutbildning) Reflekterade över veckans uppdrag Förberedde undervisningsmaterial Publicerade information på webbsidan 2. Junior: Diskuterade olika ämnen Klassrumsbesök Tog emot feedback Gav feedback Planerade exkursion (skidutbildning) Reflekterade över veckans uppdrag Förberedde undervisningsmaterial Publicerade information på webbsidan 3. Rektor: Följde och utvärderade lärarnas aktiviteter Diskuterade ev. problem Informerade övrig personal 4. IKT: Följde och utvärderade lärarnas aktiviteter Diskuterade ev. IKT-relaterade problem Stöttade lärarna i arbetet 5. Universitetsrepresentanter: Organiserade och följde arbetet Representationer 1. Material: anteckningar, rapporter och PM. 2. IKT: IKT användes flitigt och med följade i fokus: Som ett redskap för kommunikation För att lagra digitala kopior av material För att följa och kontrollera aktiviteter Som en miljö där aktiviteter kunde planeras och genomföras Som en miljö för att samla in information och lämna feedback Som ett redskap för att arbeta med och publicera undervisningsmaterial Som ett redskap för undervisningsplanering och för att planera exkursioner 3. Möten och telefon: för att underlätta kommunikation. Tre fysiska möten genomfördes: Introduktionsmöte, ett uppföljningsmöte och ett avslutande möte. 7

8 2.2. Finland Mål Syftet med den finska modellen var att: Underlätta för juniora lärare i det nya yrket Underlätta för seniora lärare att stanna i yrket tills pensionering Stötta lärare och deras handlingskraft Stötta deras professionella utveckling i yrket Stötta det ömsesidiga utbytet av erfarenheter och kunskap mellan juniora och senior lärare genom att lyfta fram och synliggöra dessa kunskaper och erfarenheter Sekvenser 1. Rekrytering: Pilotprojektet utvecklades av the Learning and Research Services vid Uleåborgs Universitet i Finland, i samarbete med skolmyndigheter i Uleåborg och Raahe. I det första steget kontaktades rektorer och skolledning i dessa två städer. Lärare från dessa två städer inbjöds att delta i pilotprojektet (ett pilotprojekt i respektive stad).. Var och en av de två grupperna leddes av en lärare som tillhörde respektive grupp. Dessa två gruppledare organiserade och ledde verksamheterna. 2. Introduktionsmöte: Lärarna erhöll inte detaljerade instruktioner och exakta mål. Snarare, de fick själva diskutera och bestämma innehållet för de kommande mötena. På introduktionsmötet bestämdes följande: Gruppledaren är mentor och också en del av gruppen Alla medlemmar i gruppen är jämlika i gruppen Gruppen bestämmer själv vad som ska diskuteras Gruppledaren leder diskussionerna men förväntas inte komma med exakta eller uttömmande svar på de problem som diskuteras Gruppmedlemmarna förbinder sig att följa överenskommelser Gruppen bygger på frivilligt deltagande och konfidentialitet 3. Utbildning: Ingen speciell utbildning genomfördes med deltagarna. 4. Lärarsamarbete: 1) Gruppen i Uleåborg: Gruppen hade fem tvåtimmars möten under en period av fem månader, där innehållet baserades på gruppens egna överenskommelser om vad som var viktigt att diskutera. 2) Gruppen i Raahe: Gruppen hade fem tvåtimmars möten under en period av fem månader, där innehållet baserades på gruppens egna överenskommelser om vad som var viktigt att diskutera. Gruppen antog namnet Det pedagogiska caféet. 5. Avslutande möte: 2-3 veckor efter det sista motet genomfördes ett avslutande möte. Representanterna från universitetet samlade alla deltagare till en gruppdiskussion. Detta möte filmades i dokumentationssyfte och för att underlätta utvärderingen. Roller 1. Junior: Jämlik partner i gruppen 2. Senior: Jämlik partner i gruppen 8

9 3. Gruppledare: Jämlik partner i gruppen; ansvarig för att leda diskussionerna, utan att för den skull förväntas sitta inne med svar på de frågor som diskuterades i grupperna. 4. Rektor: Stöttar aktiviteterna och sprider information om pilotstudien till övrig personal och andra som berörs. 5. Skolmyndighet (regional): Stöttar pilotprojektet och hjälper till med att utse gruppledare (uleåborggruppen). 6. Universitetsrepresentanter: Planerar, genomför och utvärderar hela pilotprojektet. Aktiviteter Pilotprojektet baserades på grupparbete och smågrupper där lärare träffades tvåoch-två för att diskutera undervisning, mentoring med mera. 1. Junior: Diskuterade olika ämnen Tog emot feedback Gav feedback Reflekterade över arbetet som lärare och lärarjobbet Identifiera och lyfta fram erfarenheter och kunskap till nytta för gruppdiskussionerna 2. Senior: Diskuterade olika ämnen Tog emot feedback Gav feedback Reflekterade över arbetet som lärare och lärarjobbet Identifiera och lyfta fram erfarenheter och kunskap till nytta för gruppdiskussionerna 3. Grupp: Organisera möten Välja artiklar att diskutera (om IKT i undervisning, att kommunicera med föräldrar, att utvecklas som lärare, facklig verksamhet med mera). Använda narrative metod och andra metoder för att stärka den egna yrkesidentiteten. Diskuterade olika ämnen Tog emot feedback Gav feedback Reflekterade över arbetet som lärare och lärarjobbet Identifiera och lyfta fram erfarenheter och kunskap till nytta för gruppdiskussionerna 4. Rektor: Informera, hjälpa till vid rekrytering av deltagaren Stötta lärarna så att de kan delta i pilotprojektet 5. Skolmyndighet (regionalt): Tillse att resurser finns för gruppledaren, till alla möten Organisera introduktionsmötena Informera rector och lärare om möjligheterna att delta i pilotprojektet 6. Universitetsrepresentanter: Organisera, implementera och utvärdera pilotprojektet Leda verksamheten, grupper och intervjuerna 9

10 Finnas tillhands för att besvara frågor Samla in feedback och genomföra utvärderingar Representation 2.3. Tyskland I Finland användes följande: 1. Material: anteckningar, rapporter, PM, powerpointpresentationer och enkäter. 2. IKT: IKT användes i planering, organisation och implementering av grupparbetet. Det fanns även möjligheter för deltagande lärare att kommunicera via pilotprojektets webbplattform. I de gruppdiskussioner som genomfördes var användningen av IKT i undervisningen ett ämne som diskuterades. 3. Möten och telefon: Kommunikationen mellan universitetsrepresentanterna och deltagarna skedde via gruppledaren, som fungerade som en mentor för de övriga i gruppen. Mål Syftet var att erbjuda en innovativ form av kompetensutveckling som möjliggjorde direkt kommunikation mellan juniora och senior lärare. Modellen skulle stötta juniora lärare tidigt i karriären och uppmuntra senior lärare att fortsätta med deras professionella utveckling. Sekvenser 1. Rekrytering: Pilotprojektet organiserades av the Department of Psychology (Chair of Education and Educational Psychology) i samarbete med the Department of Education and Rehabilitation (Chair of Primary Education) och lärarutbildningen vid Ludwig-Maximilians universitetet i München. Rektor vid tre grundskolor kontaktades och informerades av universitetsrepresentanterna, och via dessa rektorer rekryterades ett antal lärare till pilotprojektet. 2. Introduktion: Vid introduktionsmötet fick deltagarna en chans att bekanta sig med varandra och de fick information om pilotprojektets syfte och mål. 3. Att sätta samman lärarpar: Deltagarna bildade par, där junior och senior lärare parades ihop för det fortsatta pilotprojektarbetet. 4. Identifiera ämnen och bestämma tidsaxel: Lärarna (grupperna om två-och-två) bestämde innehållet och tidsaxeln för det fortsatta arbetet, där de träffades regelbundet för att diskutera viktiga ämnen och frågor. 5. Skripten och aktiviteternas ordning: Universitetsrepresentanterna delade ut kort med frågor som grupperna skulle diskutera. Dessa kort innehöll instruktioner och arbetsfrågor som var enkla att följa och förstå och vars syfte var att underlätta de kollegiala diskussionerna och arbetet med att ventilera och diskutera viktiga frågor för juniora och seniora lärare. 6. Kommunikation: Deltagarna diskuterade och kom överens om de grunderna för kommunikationerna och det fortsatta arbetet i grupperna. 10

11 7. Utbildning: Ingen speciell utbildning genomfördes med deltagarna. 8. Lärarsamarbete: Lärarna träffade tre gånger under en period av tre månader, där de arbetade med och diskuterade ett eller flera av de kort som de hade erhållit från universitetsrepresentanterna. De fyllde i ett svarsformulär efter varje möte där de antecknade tid och plats samt innehållet i varje möte. Lärarna förde även portfolioanteckningar där de antecknade sina erfarenheter.. 9. Avslutande möte: Det avslutande mötet genomfördes i form av en individuell intervju med respektive lärare. Roller 1. Junior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 2. Senior och mellanposition: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 3. Rektor: Ledningen deltog vid starten; annars var det lärarna själva som genomförde 2AgePro. 4. Universitetsrepresentanter: Organiserade och implementerade pilotprojektet i skolorna. Detta inkluderade att samla in feedback och att utvärdera verksamheten. Aktiviteter 1. Junior: Diskuterade olika ämnen Klassbesök Tog emot feedback Gav feedback Planerade verksamheter (lektioner, exkursioner, estetiska arbeten, presentationer, hem-och-skolamöten) Arbetade med rollspel, till exempel för att diskutera arbetet och diskussionerna i samband med problem i kommunikationerna med föräldrar Att observera och diskutera elevers beteenden i syfte att komma vidare i hanteringen av problem 2. Senior Diskuterade olika ämnen Klassbesök Tog emot feedback Gav feedback Planerade verksamheter (lektioner, exkursioner, estetiska arbeten, presentationer, hem-och-skolamöten) Arbetade med rollspel, till exempel för att diskutera arbetet och diskussionerna i samband med problem i kommunikationerna med föräldrar Att observera och diskutera elevers beteenden i syfte att komma vidare i hanteringen av problem 3. Lärare i mellanposition: Diskuterade olika ämnen Klassbesök Tog emot feedback 11

12 Gav feedback Planerade verksamheter (lektioner, exkursioner, estetiska arbeten, presentationer, hem-och-skolamöten) Arbetade med rollspel, till exempel för att diskutera arbetet och diskussionerna i samband med problem i kommunikationerna med föräldrar Att observera och diskutera elevers beteenden i syfte att komma vidare i hanteringen av problem 4. Rektor: Stötta lärarna Tillhandahålla resurser (rum, material) för samarbete 5. Universitetsrepresentanter: Organisera och implementera pilotprojektet Genomföra presentationer, leda möten och genomföra intervjuer Svara på frågor Representation Deltagarna använde: 1. Material: Kort, anteckningar, PM, powerpointpresentationer och portfolio. 2. IKT: IKT användes av lärarna för att söka efter information, kommunikation och för att skicka portfoliouppgifterna till representanterna för universitetet. 3. Möten och telefon: Ett introduktionsmöte och ett avslutande möte genomfördes. Lärarna kunde också kontakta representanterna för universitetet när som helst under projektets gång via telefon Nederländerna Mål Den utvecklade modellen för ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte erbjuder utbildningsmässig, social och/eller teknik support till lärare. Modellen bygger till stor del på coachingbegreppet och det övergripande syftet är att motivera stimulera lärare till att stanna kvar i yrket. Sekvenser 1. Rekrytering: Rekryteringen leddes av organisationen IVLOS på universitetet i Utrecht i samarbete med de berörda skolorna. Allt deltagande var frivilligt. Det första steget innebar att lärarna kontaktades och informerades om pilotprojektet, via webbsidor. Denna information inkluderade: arbetssätt, arbetsinsats, tidsplan och syftet och mål, för junior och senior lärare. 2. Introduktionsmöte: Den första delen av det tre timmar långa introduktionsmötet innebar att deltagarna fick en chans att bekanta sig med varandra. Nästa steg innebar att de olika paren skapades, där lärarna skulle arbeta två-och-två. Lärarna var fria att själva bestämma paren, utan styrning från universitetsrepresentanterna. 3. Utbildning: Utbildningen delades in i tre delar. En grupp består av juniora lärare, en grupp bestod av seniora lärare och en grupp bestod av en mix av bägge typerna av lärare. I dessa grupper introducerades och diskuterades begreppet 12

13 coaching. Lärarna fick även utbildning i hur man kan arbeta i grupper med frågor som mentorskap. 4. Lärarsamarbete: Lärarna arbetade i par. Efter varje möte hade lärarna i uppgift att arbeta med vissa individuella uppgifter, i syfte att ytterligare stimulera till reflektion kring det egna arbetet. Dessa uppgifter handlade bland annat om didaktiska frågor, lektionsplanering, IKT och lärande och liknande. 5. Avslutande möte: Det fans ingen anledning att genomföra ett avslutande möte eftersom flera aktiviteter fortsatte efter pilotprojektets slut. Roller De roller som fanns i detta projekt var: 1. Senior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 2. Junior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 3. Coach: Universitetsrepresentanternas roll var att organisera pilotprojektet, initiera diskussionerna mellan lärarna och att utvärdera projektet. 4. Deltagare: De juniora och senior lärarna har blivit kursdeltagare; via deras agerande och utprövande verksamheter har de erhållit ny kunskap och utvecklat det professionella kunnandet. 5. Ledning: stötta projektet och acceptera lärarnas utveckling i den egna yrkesrollen. Aktiviteter 1. Senior: Identifiera ömsesidiga möjligheter och utmaningar Skapa egna utvecklingsmål Skapa mål för det ömsesidiga kunskapsutbytet mellan lärare Ömsesidigt observerande av handlingar Coaching och reflektioner over lärarnas egna erfarenheter vad beträffande både tydlig kunskap och tyst kunskap Dela med sig av kunskaper och erfarenheter Reflektera över och utvärdera lärandeprocesser och resultat 2. Junior: Identifiera ömsesidiga möjligheter och utmaningar Skapa egna utvecklingsmål Skapa mål för det ömsesidiga kunskapsutbytet mellan lärare Ömsesidigt observerande av handlingar Coaching och reflektioner over lärarnas egna erfarenheter vad beträffande både tydlig kunskap och tyst kunskap Dela med sig av kunskaper och erfarenheter Reflektera över och utvärdera lärandeprocesser och resultat 3. Extern coach Organisera möten mellan juniora och senior lärare Intervjua lärare individuellt och i grupp Rapportera resultat och erfarenheter Identifiera problem och svårigheter och lämna förslag på hur man kan handskas med dessa och komma vidare 4. Ledning: 13

14 Representation Deltagarna använde: Tillåta aktiviteterna, inklusive tillåta att lärare (och indirekt skolklasser) deltog i pilotprojektet Ha tillit till de deltagande lärarnas förmåga att delta i projektet Ge tid till projektet Tillåta att universitetsrepresentanter arbetar tillsammans med och delvis granskar deras lärares verksamheter Visa intresse för pilotprojektets resultat 1. Material: Dokument som handlade om coaching, tyst kunskap och erfarenheter från tidigare, liknande projekt användes. Filmer användes för att visa speciella undervisningssituationer och som utgångspunkt för diskussion. Schema och powerpointpresentationer fans tillgängliga för deltagarna och kort med instruktioner som skapats av universitetsrepresentanterna fanns också att tillgå för deltagarna. 2. IKT: IKT användes som ett sätt att kanalisera kommunikation, dialog, lärandeaktiviteter, rapporter och feedback. Information hämtades även via Google, YouTube och liknande. 3. Möten och telefon: Instruktioner, uppdrag, uppgifter och diskussioner om problem, i par eller i storgrupp, föreläsningar av universitetsrepresentanter: de användes alla i denna form av ömsesidigt lärande. Även telefonsamtal användes som ett medel. Ett introduktionsmöte och ett avslutande möte genomfördes också Sverige Mål Syftet var att utveckla och testa en modell för ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan olika generationer av grundskolelärare från olika skolor i Umeå kommun. Universitetsrepresentanterna var lektorer och adjunkter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Sekvenser 1. Rekrytering: Inledningsvis träffades universitetsrepresentanterna, representanter från Umeå kommun och skolledarna i kommunen. Pilotprojektet beskrivs och sanktionerades och arbetet med att rekrytera lärare kunde påbörjas innan sommaruppehållet. Pilotprojektet hade även erhållit ett godkännande från det regionala forskningsetiska rådet. Lärarna rekryterades från årskurserna 4-6 från samtliga skolor i området. 2. Introduktionsmöte: Lärarna informerades om syftet med pilotprojektet vid det introduktionsmöte som arrangerades av universitetsrepresentanterna. De kommande gruppmötenas innehåll diskuterades tillsammans med lärarna, både enskilt och i grupp. Lärarnas önskemål styrde innehållet i mycket stor utsträckning. Även lämpliga tidpunkter diskuterade, vilket gjorde möjligt att bestämma schemat för samtliga träffar; detta skedde innan sommaruppehållet vilket gjorde det enklare för lärarna att planera det egna schemat och passa in gruppmötena i detta schema. Vid det första motet efter sommaruppehållet 14

15 bestämdes schemat i detalj samt de huvudsakliga teman som skulle diskuteras vid de kommande mötena. 3. Utbildning: Ingen speciell utbildning av de deltagande lärarna genomfördes.. 4. Lärarsamarbete: De deltagande lärarna träffades 6 gånger och varje möte varande i tre timmar. Universitetsrepresentanterna var närvarande vid samtliga möten, där juniora och seniora lärare träffades och diskuterade de ämnen som de själva hade varit med och bestämt. Vissa lärare fortsatte att träffas regelbundet efter pilotprojektets slut. 5. Avslutande möte: Vid det avslutande mötet deltog lärarnas rektorer samt en representant för det regionala organet för samarbete mellan skola-kommununiversitet (Regionalt Utvecklingscentrum, RUC). Erfarenheter och resultat från pilotprojektet samt möjliga sätt att utveckla och fortsätta projektidéerna diskuterades vid detta möte. Roller 1. Junior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 2. Mellanposition: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 3. Senior: Agerade både mentor och adept. Erfarenheter och kunskaper diskuterades och utbyttes mellan de olika lärargrupperna. 4. Universitetsrepresentanter: Universitetsrepresentanterna organiserade, implementerade och utvärderade pilotprojektet. De skötte bland annat den lösenordsskyddade webbplattformen som användes under pilotprojektet. 5. Skolmyndigheter (regionalt): Universitetsrepresentanterna, som ansvarade för och ledde det svenska pilotprojektet, diskuterade planerna med de regionala skolmyndigheterna. De träffade även rektorsgruppen i kommunen och informerade om pilotprojektet. 6. Skolledning: Rektorerna var involverade i pilotprojektet, även om de inte var närvarande på samtliga möten, genom att hålla sig uppdaterade och genom att delta i det avslutande mötet. Aktiviteter 1. Junior: 2. Senior: Delta i gruppmöte varje månad Genomföra individuella uppgifter mellan varje möte Använda den lösenordsskyddade webbplattformen Delta i och diskutera presentationer som genomfördes av universitetsrepresentanterna som handlade om mentoring Ge och ta emot feedback Delta i observationsövningar dör representanter från universitetet besökte skolorna och lärarna individuellt Delta i gruppmöte varje månad Genomföra individuella uppgifter mellan varje möte Använda den lösenordsskyddade webbplattformen Delta i och diskutera presentationer som genomfördes av universitetsrepresentanterna som handlade om mentoring Ge och ta emot feedback 15

16 Delta i observationsövningar dör representanter från universitetet besökte skolorna och lärarna individuellt 3. Universitetsrepresentanter: Planerade, implementerade och utvärderade pilotprojektet. Deltog i gruppmötena tillsammans med lärarna. 4. Skolmyndigheter (regionalt): Inledningsvis, diskuterade det planerade pilotprojektet och bidrog med information och tips. Sanktionerade projektet, dör lärare deltog i pilotprojektet på arbetstid utan ersättning från projektledningen. 5. Skolledning: Godkände att deras lärare deltog i mötena på arbetstid, förutsatt att det inte påverkade det övriga arbetet, utan att skolan erhöll ersättning från projektet. Rektorerna bidrog även med synpunkter och förslag till projektutveckling vid det avslutande mötet. Representation Den svenska pilotstudien har använt: 1. Material: Lärarna erhöll anteckningar, rapporter, PM, powerpointpresentationer och ljudfiler. 2. IKT: Projektets material fans att ladda ned via pilotprojektets lösenordsskyddade webbplattform. De deltagande lärarna använde internet för att söka efter information om mentorskap och för att lämna och ta emot feedback från varandra. 3. Möten och telefon: The De svenska projektledarna, som deltog vid samtiga möten, gav ett antal presentationer om mentorskap, om att ge feedback till kollegor och om lärande och undervisning. Deltagarna hade möjlighet att kontakta projektledarna via telefon eller e-post. 3. En analys av de nationella pilotstudierna För att kunna presentera the 2AgePro Joint European Model the måste de framgångsrika och de mindre framgångsrika egenskaperna i de nationella pilotprojekten identifieras och analyseras Mer eller mindre framgångsrika delar i de nationella modellerna Tjeckien Finland Tyskland Den webbaserade plattformen fungerade framgångsrikt i det tjeckiska pilotprojektet, speciellt vad beträffar de seniora lärarnas deltagande. Det som fungerade mindre bra var att man inte lyckades engagera skolledningen i den utsträckning som var önskvärt. Utvärderingen av lärarnas feedback visade att de öppna diskussionerna i gruppen har varit till stor nytta för dem. De fria diskussionerna har varit mycket utvecklande, anser lärarna själva. Den stora utmaningen var att hitta datum och tidpunkter så att alla lärare kunde delta vid samtliga möten. Detta visar att det är viktigt att tidigt bestämma datum och tidpunkter för möten i ett projekt av denna typ. Användandet av kort med färdiga frågor fungerade mycket bra i det tyska pilotprojektet. Det var inget absolut krav på att lärarna måste utgå ifrån dessa kort 16

17 men trots detta användes de flitigt och de bidrog till att skapa diskussioner i grupperna. En brist var att innehållet i korten var för begränsat och ytterligare arbete måste därför utföras för att ytterligare utveckla dessa kort Nederländerna Den mest framgångsrika komponenten i pilotprojektet i Nederländerna var de utbildningsinsatser som genomfördes. I dessa kurser fick de deltagande lärarna kunskap om coaching, feedback och andra frågor som är av vikt för ett deltagande i denna typ av projekt. Ett problem var svårigheterna med att erhålla adekvat stöd från de berörda skolorna Sverige En framgångsfaktor som bidrog till hög motivation bland deltagarna i det svenska pilotprojektet var det faktum samtliga lärare arbetade vid olika skolor samt att de alla undervisade samma skolämne (Idrott och hälsa). En annan viktigt faktor var att schema och innehåll för samtliga möten distribuerades i mycket god tid innan pilotprojektet startade. Ett problem var att lärarna inte använde den lösenordsskyddade webbplattformen i den utsträckning som var planerat. Istället användes e-post för att dela med sig av kursplaner, lektionsplaner, scheman med mera En analys av specifika nationella delar De viktigaste komponenterna i de olika pilotprojekten diskuterades i konsortiet vid ett webbaserat möte. Det bestämdes att följande delar ska användas i the 2AgePro Joint European Model script: En webbaserad miljö (som användes i Tjeckien), där deltagare kan träffas och utbyta information, ladda ned filer med mera, som ett externt skript. Pilotprojektet i Finland visade på vikten av kollaborativt grupparbete. Denna komponent tillförs modellen som ett exempel på sekvenser i arbetet med att stötta lärares samarbete: Lärarna kan själva bestämma om de vill träffas parvis eller i större grupper. Korten med utgångspunkter och frågor, som användes i det tyska pilotprojektet, blir också en del av modellen. Korten kan användas i par, eller i större grupper, och blir ett externt skript. De utbildningar som genomförts med deltagarna, och som var en viktig del i det pilotprojekt som genomfördes i Nederländerna, kommer att vara en del i modellen. Dessa kurser genomförs inledningsvis, och bildar på så vis de inledande delarna i sekvenserna. Dessa kurser leds av representanter från universitet eller en extern coach. I modellens sekvenser kommer en komponent från det svenska pilotprojektet att användas; att använda en extern gruppledare (I det svenska projektet var det representanter från universitetet), för att leda gruppens arbete. Här kan också nämnas den svenska idén att bilda grupper med lärare från olika skolor som alla undervisar i samma ämne, i syfte att minska risken att deltagare hoppas av på grund av att det som diskuteras på mötena inte berör dem direkt. Det är dock upp till de som använder modellen att själva avgöra om detta är fördelaktigt eller något som är möjligt att genomföra. 17

18 4. Modell för samarbete mellan olika lärargenerationer (the 2AgePro Joint European Model) 4.1. Att använda skript Begreppet skript, med dess olika delar, används i denna rapport för att skapa och beskriva modellen för samarbete mellan olika generationer av lärare (the 2AgePro Joint European Model). Det finns gemensamma nämnare i samtliga pilotprojekt som genomförts i de fem länderna. De framgångsrika komponenterna har tagits tillvara och använts i denna gemensamma modell. De mindre framgångsrika komponenterna har förbättras eller utelämnats Det är viktigt att påminna om att modellen är öppen och flexible och tillåter att man tar hänsyn till unika kulturella omständigheter och speciella vanor och traditioner i de situationer där man vill använda modellen, oavsett vilket land det gäller AgePro Joint European Model of Reciprocal Collaboration Figur 1. Mål och sekvenser. 18

19 Figur 2. Roller och representation. Mål Målen på individnivå måste identifieras för att de deltagande lärarna ska känna motivation till at dela. Resultat de pilotprojekt som har genomförts (se Deliverable 5.2: Pilots) visar att målen med denna typ av projekt kan variera mellan individer och mellan skolor. För de juniora lärarna handlar det om att de vill integreras i den skolmiljö där de nyss har fått arbete. Resultaten visar att seniora lärarna vill dela med sig av sina erfarenheter samt bli inspirerade av de yngre lärarna så att de blir motiverade att fortsätta i yrket så länge som de vill och det är möjligt. Juniora lärare: Professionell utveckling och framgångsrik integration vid skolorna där de arbetar. Behöver stöd för att stanna kvar i yrket. Lärare i mellanposition: Lärarna som befinner sig mellan de juniora och seniora lärarna vill också delta i professionell utveckling. Seniora lärare: De seniora lärarna vill utvecklas i yrket, ta del av nya rön från lärarutbildningen och dessutom dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper till kommande generationer av lärare. De behöver också stöd för att stanna kvar i yrket så länge som önskvärt och möjligt. Skolledningen: Förbättra samarbetet mellan olika grupper av lärare vid skolan. Integrera nya lärare till skolan samt professionell utveckling bland juniora och seniora lärare. Viktiga aspekter: Det är viktigt att identifiera och lyfta fram de olika och unika mål som olika grupper av lärare har för att delta i ett projekt av detta slag. Sekvenser Ett skript och dess sekvenser visar dels vilka aktiviteter som ska genomföras, dels i vilken ordning detta bör ske (Kollar, Fischer & Hesse, 2006). Även om de nationella modellerna varierar är det möjligt att hitta en allmän, men flexibel, ordning i den gemensamma 2AgePro-modellen. 19

20 Rekryteringsprocess: I samtliga länder startade pilotprojektet med att man genomförde en inledande rekryteringsprocess. Resultaten visar att denna sekvens tar cirka tre månader att genomföra. Introduktionsmöte: När ett tillräckligt antal lärare har anmält sitt intresse är det dags att genomföra det första gemensamma introduktionsmötet. Detta möte kan vara två timmar långt och omfatta presentationer av innehåll, schema med mera. Utbildning: Vid tre tillfällen kan deltagarna utbildas i frågor som handlar om mentorskap och coaching eller annat som man anser är viktigt för projektet. De juniora och seniora lärarna kan utbildas var för sig och7eller i storgrupp. Samarbete mellan lärarna: Efter inledande möten och utbildning är det dags för de egentliga samarbetsprocesserna/-mötena, där juniora och seniora lärare träffas och utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra. Lärarna ska träffas 6 gånger och varje möte ska vara i 2 timmar. De kan träffas parvis eller i store grupper och gruppledaren kan vara en lärare från gruppen (som i det finska pilotprojektet) eller ledas av representanter från universitetet (som i det svenska pilotprojektet). Kort (av den typ som användes i det tyska pilotprojektet) kan erbjudas samtiga deltagande grupper och kan på så vis användas av lärarna och representanterna från universitetet. Alla möten ska ha ett övergripande mål, och de uppgifter som delges lärarna ska diskuteras. Samarbetet mellan lärarna är kärnan i 2AgePro-modellen. Det finns ytterligare information och tips en annan rapport från konsortiet: Deliverable 6.3: Content of the Continuing Education Reciprocal Collaboration Course. Avslutande möte: Projektet avslutas med ett möte, där rektorerna kan närvara. Resultatet av projektet och alla eventuella frågor diskuteras vid detta fyra timmar långa möte. Viktiga aspekter: Det är viktigt att planera projektet I god tid. Exempel: Man kan påbörja arbetet med att informera och rekrytera lärare i januar-mars, introduktionsmötet kan genomföras innan sommaruppehållet och det egentliga lärarsamarbetet kan sedan påbörja vid höstterminens start. Resultaten från de genomförda pilotstudierna visar att höstterminen fungerar bra för denna typ av projekt. Tabell 1: Tidsaxel Fas Rekrytering Introduktionsmöte, utbildning (tid som behövs för att organisera och genomföra träffarna) Samarbetet mellan lärarna Avslutande möte Tidsåtgång 3mån. 2 mån. 6 mån. 1 mån. Den totala genomförandetiden blir således 1 år. Roller In I denna modell finns flera roller. Om en lärare ger råd till en annan blir denna lärare en mentor och den som tar emot rådet blir adept. De olika roller som finns I modellen är: lärare, universitetsrepresentant, skolledning och skolmyndighet (regionalt). Lärarna kan delta på lika villkor med liknande roller eller som mentor-adept. Dessa relationer är inte på förhand bestämda och de kan växla från ett möte till ett annat, eller under loppet av ett och samma möte. 20

Older Women in Learning and Enterprise 50+

Older Women in Learning and Enterprise 50+ Older Women in Learning and Enterprise 50+ This project has been funded with support from the European Commission. This presentation reflects the views only of the author, and the Commission cannot be

Läs mer

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

inför grupp. Dramaturgi Retorik

inför grupp. Dramaturgi Retorik KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Genomförande av bedömning som främjar inkludering

Genomförande av bedömning som främjar inkludering Genomförande av bedömning som främjar inkludering Den första fasen i the Agency s projekt Assessment in Inclusive Settings (Bedömning och inkludering) avslutades med en diskussion som resulterade i ett

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport

Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport AV-Media Kronoberg Mathias Ahrn Kungsmad Eva-Maria Johnsson Susanna Henningsson Iréne Wirdelöv Per-Håkan Jonestrand Teleborgs Centrum

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

PROGRAM FÖR LICENSIERING I MIYAGI METODENTM

PROGRAM FÖR LICENSIERING I MIYAGI METODENTM PROGRAM FÖR LICENSIERING I MIYAGI METODENTM Att bli licensierad i MIYAGIMETODEN har många fördelar! Vad innebär licensieringen? En licensiering hos Miyagi Education och Miyagimetoden ger bland annat: Rätt

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

PRIO alla skolor ska lyckas

PRIO alla skolor ska lyckas PRIO alla skolor ska lyckas Det anmärkningsvärda med forskningsresultaten är att de visar att de största effekterna på elevernas lärande uppnås när lärare börjar lära av sin egen undervisning John Hattie,

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik En handbok för beslutsfattare, administratörer och pedagoger Forskning om studieavbrott 2014:2 Svensk titel: Öka

Läs mer

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder European Agency for Development in Special Needs Education The Agency s projekt om bedömningar påbörjades under 2005 med 23 deltagande länder.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Examinerad introducerad legitimerad!

Examinerad introducerad legitimerad! Examinerad introducerad legitimerad! Roller och ansvar under introduktionsperioden Åsa Morberg Ingrid Nordqvist Högskolan i Gävle, oktober 2012, Gävle, Ovanåker, Ljusdal Lärarlegitimation ett uppdrag till

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Matematiksatsningen 2010-2011

Matematiksatsningen 2010-2011 Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Coachens roll 2013-01-29. KTP Dalarna Utgåva 1.0 Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna

Coachens roll 2013-01-29. KTP Dalarna Utgåva 1.0 Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna Fredrik Remes Sida: 2 (5) Innehåll 1 KTP-coach... 3 2 Coachning i KTP Dalarna... 4 3 Mötet mellan projektledare och coach... 5 4 Rapportering... 5

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Vi utbildar världsmedborgare! Projektledare och rektor Renée Dahlberg,

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

10/4/2013. Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig

10/4/2013. Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig Lärare har betydelse för elevernas resultat För få väljer att gå lärarutbildningen Det är svårt att rekrytera lärare med rätt behörighet Många lärare

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2 LULEÅ KOMMUN Version. 1 (9) utvecklingsenhet 1.0-1 PROJEKTBESKRIVNING 2008-10-21 PROJEKTBESKRIVNING Luleå NETWORKS OLE2 Projektledare: Lars Mikaelsson 070-600 22 73 lars@projectservices.se POSTADRESS BESÖKSADRESS

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer