Från telegram till e-handel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från telegram till e-handel"

Transkript

1 Från telegram till e-handel En komparativ studie av 1924 års lag Andreas Bålfors Andreas Bålfors HT 2009 Examensarbete, 30 hp Juris kandidat-programmet, 270 hp

2 Förord Inledningsvis vill jag mycket kort rikta några tacksamma ord till ett antal personer som varit mig särskilt behjälpliga vid framställningen av den här uppsatsen. Kristina Nilsson vid Överförmyndarkontoret i Umeå vill jag tacka för tips, idéer och allmän hjälpsamhet i början av arbetet. Charlie Svensson, jur stud, Köpenhamns universitet ska ha ett stort tack för värdefull hjälp med att hitta bland danska lagar och regler. Sist men inte minst vill jag rikta ett varmt tack till min handledare, Andreas Pettersson vid Juridiska institutionen, Umeå Universitet för hans utmärkta coachning och stöd under den här hösten. 2

3 Förkortningar 1924 års lag Lag (1924:323) om avtal som slutits under inflytande av en psykisk störning 1924 års förmynderskapslag Lag (1924:320) om förmynderskap AD Arbetsdomstolen ARN Avtalslagen Allmänna reklamationsnämnden Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BGB Bürgerliches Gesetzbuch DHL Distans- och hemförsäljningslag (2005:59) FB Föräldrabalken Gåvolagen Lag (1936:83) om särskilda utfästelser om gåva HD Högsta domstolen KKöpL Konsumentköplag (1990:932) SkL Skadeståndslag (1972:207) Vgml Norska værgemålsloven Værgemålsloven Danska værgemålsloven ÄktB Äktenskapsbalken ÄB Ärvdabalken 3

4 Innehåll Förord... 2 Förkortningar... 3 Innehåll... 4 Kapitel 1 Bakgrund Inledning Syfte, metod och material Syfte och allmänt om metod Särskilt om komparation... 9 Kapitel 2 Rättslig kontext Grundläggande avtalsrättsliga principer Avtalsbindning Viljeprincipen Tillitsprincipen års lag Bakgrund Lagens beståndsdelar Annan skyddslagstiftning vid avtalsingående Omyndighet Förvaltarskap Sammanfattning reglerna i FB Konsumenträttsliga regler Tillämpning av 1924 års lag i ARN Kort om ARN Mobiltelefonabonnemangen Återköp av bil Pensions- och kapitalförsäkring Kapitel 3 Internationell utblick Norge Danmark Tyskland Kapitel 4 Analys och diskussion När blir 1924 års lag aktuell? Begreppet psykisk störning Kausalitetskravet God tro hos medkontrahenten Följden av ogiltighet Slutkommentarer Källor och litteratur

5 Kapitel 1 Bakgrund 1.1 Inledning Varje dag ingås ett oräkneligt antal avtal runtom i världen. Alltifrån så enkla och vardagliga ting som att handla middagsmaten på ICA till att stora multinationella företag förvärvar nya verksamheter i främmande länder. Men vad är då ett avtal? Det finns naturligtvis en uppsjö olika definitioner. Ser vi till en svensk kontext kom avtalslagskommittén i förarbetena till Avtalslagen fram till en definition som alltså än idag ligger till grund för våra allmänna regler om avtal. Ett avtal är en handling som syftar till att inleda, avbryta eller förändra ett rättsförhållande. 1 Rimligen torde en sådan definition kunna leda till en blandad flora av olika sorters avtal. En konsekvens, kanske till och med en naturlig följd, av den stora spridningen blir att vi ser en stor variation av människor som ingår avtal. Eftersom inte bara fysiska utan även juridiska personer ingår avtal på daglig basis uppstår i affärslivet inte sällan frågor om vem som är behörig att avtala för juridiska personers räkning. Allt som oftast hittar vi också svar på den här typen av spörsmål i för ändamålet avsedd lagstiftning. 2 Liknande problem uppstår emellanåt också för fysiska personer. Utgångspunkten är att alla människor har så kallad rättskapacitet, d v s kan vara föremål för både rättigheter och skyldigheter. Därmed är det inte sagt att alla själva är förmögna att hantera sin rättskapacitet genom att förvärva rättigheter eller dra på sig skyldigheter. Det senare brukar benämnas rättshandlingsförmåga. Tanken att vissa människors förmåga att rättshandla bör inskränkas är inte ny. Olika samhällen har i alla tider ofta haft någon typ av åldersgräns och/eller andra formella krav som avgörande när en person blir fullt ut rättshandlingsförmögen. 3 Det tydligaste exemplet är att den som ännu inte passerat åldergränsen, är underårig, saknar rättshandlingsförmåga. 4 1 NJA II 1915 s Jfr 7 och 8 kap Aktiebolagslagen (2005:551) om styrelse och VD:s behörigheter. 3 Inger, (1997), s Jfr FB 9 kap 1. 5

6 Utöver underåriga finns dock ytterligare en grupp människor som traditionellt ansetts behöva begränsas i sitt rättshandlade. Att människor med psykiska sjukdomar inte setts som fullt ut rättshandlingsförmögna och i behov av att skyddas mot sig själva är nämligen en uppfattning som går långt tillbaka. Ungefär samtidigt med Avtalslagens tillkomst reformerades också förmynderskapslagstiftningen från I samband med detta lagfästes den redan då gamla regeln om hur avtal som ingåtts av psykiskt sjuka människor kunde ogiltigförklaras. Resultatet blev 1924 års lag Syfte, metod och material Syfte och allmänt om metod I förarbetena till 1924 års lag framhäver förmynderskapskommittén att problematiken utöver att vara en skyddsregel för psykiskt sjuka har en annan sida också. Ett avtal består ju av minst två parter och är det inte viktigt att motparter till psykiskt sjuka ska kunna inrätta sig efter avtal de ingår? Det finns alltså i huvudsak två skyddsintressen, den psykiskt sjukes skydd och medkontrahentens rätt att kunna förlita sig på och inrätta sig efter avtalet. Dessa två intressens framstår som motpoler när den här problematiken diskuteras. Det är mot bakgrund av den konflikten som den här uppsatsen har skrivits. Alldeles oavsett vilken inställning man har till ålder på lagstiftning och hur ofta den bör förnyas är det förmodligen ingen överdrift att säga att vi idag lever under andra villkor än vad som var för handen när Avtalslagen och 1924 års lag skrevs. Vi lever idag i en tid som brukar kallas informationsåldern där vi dagligen översköljs av information, inte sällan med kommersiellt innehåll där avsändarens avsikt är någon form av avtalstecknande. Dagens möjligheter att elektroniskt och anonymt teckna avtal är om inte annat många gånger större än avtalstecknande genom telegrafer var Detta skapar en del frågor. 6 Om det nu är så att vi i dag allt oftare tecknar olika former av avtal kan man kanske tänka sig att problematiken med psykiskt sjukas rättshandlande också har ökat. En följdfråga skulle då rimligen kunna vara i vilken utsträckning bestämmelserna i Numera har lagens namn ändrats genom SFS 1991:1550, mer om det under 2.2 nedan. 6 Jfr vad som sägs bland annat i 2-4 Avtalslagen om telegram. 6

7 års lag är aktuella i vår tid? När tänkte sig lagstiftaren att lagen skulle tillämpas och existerar sådana situationer i dagens samhälle? Intressant är inte bara att antalet avtal är fler idag, flerfaldigats har även antalet rättshandlare. När 1924 års lag kom till hade gifta kvinnor varit myndiga och haft rättshandlingsförmåga i tre år. 7 Rättshandlande var med andra ord i mångt och mycket en aktivitet förbehållen män. Det är med andra ord sannolikt så att lagstiftningen utformades med en bild av rättshandlaren som vi idag inte anser vara central. Således kan vi alltså sluta oss till att 1924 års lag väcker en rad frågeställningar och min förhoppning är att det föreliggande arbetet kan ge åtminstone några svar. Har samhällsutvecklingen sprungit ifrån lagstiftningen eller finns behovet av 1924 års lag än idag? Syftet med uppsatsen är att utreda om de skyddsintressen vilka angavs som skäl vid lagens tillkomst fortfarande är aktuella som grunder för civilrättslig lagstiftning för att därigenom kunna besvara frågan om rättsområdet behöver reformeras. Såsom antytts i inledningen är rättsområdet avtalsrätt omfattande och täcker in många potentiella fråge- och problemställningar. Uppsatsens huvudfokus kommer vara 1924 års lag även om annan svensk lagstiftning kommer att behandlas i något jag vill kalla uppsatsens internt komparativa del. Föräldrabalkens (FB) regler om förvaltarskap och omyndighet kommer att beröras. Detta är motiverat eftersom de senare uppvisar tämligen stora likheter när det gäller utförande och motivering, med 1924 års lag. I samband med reglerna i FB vill jag även lyfta fram att vissa aspekter ifrån konsumenträtten kommer att beröras. Skälen för detta är två. Först och främst är konsumenträtten, i likhet med 1924 års lag, också att betrakta som en skyddslagstiftning vilken avviker från principen om avtalsfrihet. Den andra anledningen är att tillgången på praktiska konsumenträttsliga exempel där 1924 års lag tillämpats är tämligen god. Läsaren bör också ha i åtanke att reglerna som uppsatsen tar upp är civilrättsliga och således att betrakta som en slags service till rättshandlande aktörer. Följden blir att lagstiftningen kanske inte alltid återspeglar realiteten. Verkligheten torde snarare ofta kunna se annorlunda ut. Till skillnad från många offentligrättsliga regler så kommer reglerna helt enkelt inte att användas om inte någon av parterna åberopar dem. 7 Inger, (1997), s 203f. 7

8 Vidare är det också motiverat, särskilt när det kommer till diskussionen kring reformer, att göra en internationell utblick. Detta bottnar i att trots alla olikheter vilar avtalsrätten i västvärlden på samma grunder. Därför kommer norska, danska och tyska regler motsvarande 1924 års lag också att beröras i en internationellt komparerande del. Den som försöker sig på att studera 1924 års lag kommer tämligen omgående lägga märke till bristen på material. Detta gäller åtminstone den som använder det som brukar kallas traditionell rättsdogmatisk metod, d v s att läsa och tolka lagtext, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin. 8 När det gäller förarbeten är lagmotiven ett par sidor långa och då får man även räkna in vissa delar av motiven bakom Avtalslagen och 1924 års förmynderskapslag. Lagen har vid mindre än tio tillfällen varit uppe för prövning i HD och det är ingen överdrift att säga att de referat som finns att tillgå är tämligen kortfattade. I litteraturen behandlas 1924 års lag i stort sett uteslutande i anslutning till frågor om bristande rättshandlingsförmåga. Med tanke på de korta motiven och den fåtaliga rättpraxisen är det kanske inte heller konstigt att lagen avhandlas kortfattat av de författare som tar upp den. 9 Bristen på sedvanligt juridiskt källmaterial har således föranlett en väldigt bred informationssökning. När det gäller rättspraxis har exempel från det vi i vid mening kan kalla specialdomstolar tagits in. Det första exemplet som behandlas kommer från AD och det man kan ha i åtanke är arbetsrättens särskilda karaktär. Rättsområdet kännetecknas av stort inflytande från partsorganisationer vilka bland annat finns representerade i AD. Den andra specialdomstolen som kommit till användning är ARN. ARN är inte en domstol i egentlig mening utan ett tvistelösningsorgan dit konsumenter kan vända sig vid tvister med näringsidkare. Processen är skriftlig och besluten är rekommendationer vilka i strikt mening inte har någon tvingande rättslig kraft. Just den skriftliga processen 8 Bernitz, (2008), s 28. Jfr Lehrberg, (2006A), s Se Adlercreutz (2002), s 247f, Ramberg/Ramberg (2003), s 58, Lehrberg, (2006B), s 185 och SOU 2004:112 s 859f. 8

9 vilken leder till begränsade utredningsmöjligheter bör man ha i åtanke när man läser det följande. Av 18 ärenden rörande 1924 års lag som avgjorts i nämnden sedan 1998 har fyra avvisats på processuella grunder och de resterande 14 prövats i sak. 10 En konsekvens av den skriftliga processen är att nämnden ställt krav på åberopande av skriftlig bevisning om psykisk sjukdom. I de allra flesta fallen har det rört sig om läkarintyg. Eftersom nu nämndens ordförande med hänvisning till offentlighets- och sekretesslagens regler om uppgifter rörande enskildas personliga förhållanden nekat mig att ta del av åberopade intyg så kan det alltså inte bli tal om att göra någon slags sammanställning av vilka sjukdomar anspråken grundats på. 11 Eftersom nämndens beslut enbart är rekommendationer finns alltså inget formellt krav att följa dem. Någon undersökning om de faktiska utfallen i varje enskilt fall i efterföljande hänseende faller dock utanför ramen för den här studien Särskilt om komparation Som nämnts ovan innehåller uppsatsen till en inte oväsentlig del en komparativ internationell utblick. En vanlig utmaning för den som försöker sig på komparativ rättsvetenskap är hemmablindhet. 12 Vi är så djupt rotade i vårt sätt att arbeta att den initiala reaktionen inte sällan torde vara att använda precis samma metoder för att fastställa utländsk gällande rätt. I fallen med våra skandinaviska grannar Norge och Danmark torde detta vara ett mindre problem då vår lagstiftning inte bara är materiellt likartad utan också uppbyggd på ett liknande sätt vilket får följden att skandinaviska jurister arbetar på ett likartat sätt. 13 Med Tyskland däremot förhåller det sig annorlunda. Den mest uppenbara skillnaden är språket. Jag är den förste att erkänna att mina kunskaper i tyska är otillräckliga. Tyvärr är alternativet att läsa översättningar till engelska inte särskilt tilltalande. Jag menar att risken för missuppfattningar är minst lika stor när man blandar in ett tredje språk, 10 ARN tillämpar en rent skriftlig process och avvisandena har gjorts då inga läkarintyg ingivits och nämnden således inte haft möjlighet att bedöma den psykiska störningen. Se ärendena , , och Till saken hör att registraturen vid ARN menade att intyget endast fanns kvar i ett av fallen, nämligen Bernitz, (2008), s Bernt, (2007), s

10 särskilt när det är fråga om ett tungomål vilket är avlägsnare besläktat med både svenska och tyska än dessa tvås inbördes släktskap. Av hänsyn till det ovan hänförda och bristen på svenskspråkig litteratur om tysk rätt har jag litat på min egen förmåga att läsa tyska. Den goda tillgången på juridiska lexikon har varit till stor hjälp. För att möjliggöra synpunkter på min översättning har den tyska termen tagits in i texten något som även gäller avsnitten om Danmark och Norge. Det ska också sägas att Tyskland är ett land med en annorlunda rättskultur. Precis som i så många andra länder på kontinenten är rättssystematiken annorlunda än i Sverige, bl.a. är civilrätten samlad i en civillag, mer känd som BGB. Sammanfattningsvis har avsnittet om Tyskland fått en något utförligare bakgrundsbeskrivning än Norge och Danmark och jag har varit betydligt försiktigare med att dra alltför djupgående slutsatser om tysk rätt. Den komparativa delen kan sammanfattas på så vis att Danmark och Norge tagits med på grund av sin rättslikhet. Ett praktiskt exempel blir då att dansk/norsk rättspraxis i avsaknad av svensk åtminstone kan ge en rimlig bild av hur svenska domstolar skulle kunna tänkas döma. Tyskland å andra sidan har valts på grund av sin rättsolikhet, för att, så att säga illustrera praktiskt hur alternativ lagstiftning skulle kunna se ut. Den tyska lagstiftningen kan också med fördel användas för att illustrera hur de bakomliggande principerna på olika sätt påverkat utformningen av rätten. Även om det låter som något självklart tål vikten av primärkällor att poängteras. Frågan har blivit särskilt aktuell i avsnittet om de principer som utgör grunden för den moderna avtalsrätten. 14 Har det varit fråga om Pufendorfs åsikter i en viss fråga ja då gör den intresserade bäst i att se efter vad Pufendorf själv skrivit. Här vill jag dock, åtminstone för formens skull, flagga för att jag inte läser latin och därför varit hänvisad till svenska översättningar. Slutligen ska något sägas om den terminologi uppsatsen använder. I största möjliga utsträckning följer arbetet den nuvarande terminologin i 1924 års lag. I vissa 14 Se avsnitt

11 sammanhang har det emellertid av rent språkliga skäl passat bättre med den äldre terminologin och därför har även denna fått en plats i uppsatsen Se avsnitt där jag begagnar mig av termen sinnesrubbning. 11

12 Kapitel 2 Rättslig kontext 2.1 Grundläggande avtalsrättsliga principer Avtalsbindning Den moderna avtalsrätten har sin grund i de idéer som började utarbetas av naturrättsfilosoferna under 1600-talet. 16 Till skillnad från den romerska avtalsrätten där form och syfte varit grundläggande inriktade rättsvetarna sig allt mer på den överensstämmande partsviljan 17 (hädanefter partsviljan ) som det bärande elementet. Precis som Zimmermann anför så ligger det i sakens natur att det inte är fråga om vilken partsvilja som helst. Att A och B är överens om att jorden är rund torde inte kunna ha någon rättsskapande effekt. Nej det måste snarare handla om att partsviljan avser en prestation, B vill köpa A:s cykel eller A vill låna B:s bil. Skulle man emellertid nöja sig med detta skulle förmodligen väldigt lite blir uträttat. Det så att säga fattas något. Att A och B går runt och är överens om något spelar ju väldigt lite roll så länge den ene inte vet om den andres vilja. Det ofrånkomliga resultatet blir därför att systemet kräver någon form av uttryck för partsviljan. Således kom, ett system där avtalsrätten bestod av två huvudkomponenter, partsviljan och en manifestation av den samma, att utvecklas. Därmed kunde man sägas ha lagt grunden till svaret på frågan om hur ett avtal skapas och blir rättsligt bindande. Nästa steg i processen kom så att bli fråga om när rättskraften inträdde. I England och den anglosachsiska världen kom avtalsrätten att utvecklas så att avtalet blev bindande först när anbudsmottagaren accepterat erbjudandet. Fram till dess kunde anbudsgivaren i princip när som helst dra tillbaka sitt erbjudande. I Tyskland däremot var synsättet ett annat, där menade man att anbudsgivaren var bunden redan av det löfte som givits i och med anbudet. Således var alltså frågan om när i princip också besvarad. 18 Det första steget, frågan om hur, bestod alltså av två element, partsviljan och manifestationen av denna. En naturlig följd blev då att denna uppdelning behövde göras 16 Zimmermann, (1996), s Zimmermann använder den engelska termen consent som ordagrant möjligen skulle översättas till samtycke men min uppfattning är att överensstämmande partsvilja låter bättre på svenska. 18 Zimmermann, (1996), s

13 för både anbudsgivare och anbudsmottagare. Den uppmärksamma inser lätt ett flertal olika problem som kan uppstå med ett sådant här synsätt. Vad händer om diskrepans råder mellan partsviljan och sättet parten manifesterar denna på? Om motparten missförstår vad anbudsgivaren sagt men tror sig ha förstått och agerar därefter? Olika lösningar på den här typen av problematik har sysselsatt rättsvetenskapen i flera hundra år. 19 En ståndpunkt har varit att fokus skall läggas på partsviljan, finns ingen vilja så kan det inte bli något avtal. Därav följer således att viljan måste väga tyngst. Detta synsätt har kommit att kallas viljeteorin eller viljeprincipen. För koherensens skull kommer i fortsättning begreppet viljeprincipen att användas. 20 I något slags motsatsförhållande till viljeprincipen skulle man då kunna ställa tillitsprincipen. De som förespråkar tillitsprincipen har traditionellt haft den ståndpunkten att det snarare borde handla om praktiska lösningar. Det är viktigt för samhället i stort att avtalande parter kan lite på att det faktiskt förhåller sig såsom motparten uttrycker sig. I det följande kommer att redogöras mer ingående för dessa två principer var för sig, inledningsvis med viljeprincipen Viljeprincipen Ett sätt att se på avtalsbundenhet är alltså att den uppkommer i samband med att någon vill bli bunden till något. Principen innebär således att en avtalspart aldrig kan bli bunden i högre utsträckning än denne vid avtalstillfället avsåg att bli bunden. En av de stora tyska 1800-talsrättsvetarna, Friedrich Carl von Savigny är kanske den mest kända förespråkaren för viljeprincipen. Detta visar han bland annat i det ofta citerade uttalandet: Denn eigentlich muss der Wille an sich als das einzig Wichtige und Wirksame gedacht werden, und nur weil er ein inneres, unsichtbares Ereigniß ist, bedürfen wir eines Zeichens, woran er von Anderen erkannt werden könne, und dieses Zeichen, wodurch sich der Wille offenbart, ist eben die Erklärung. 21 Viljan är alltså det som räknas och viljeförklaringen är ett nödvändigt ont eftersom det emellanåt kan vara svårt för omgivningen att uppfatta viljan. En annan variant av viljeprincipen är den som framförs av t ex Zitelmann. Han menar att det inte går att bortse från viljeförklaringen. Vill en person åstadkomma en viss rättsföljd (t ex genom 19 Zimmermann, (1996), s Jfr Norlén, (2004), s Savigny, (1840), s

14 ett avtal) så måste den på något vis manifesteras. Gör den inte det är det egentligen inte tal om en vilja utan snarare en önskan om att någon viss rättsföljd ska inträffa. 22 Detta illustreras särskilt tydligt i BGB och dess allmänna regler om viljeförklaringar. Om en viljeförklaring inte är allvarligt menad är den ogiltig, 118, och det finns i långtgående bestämmelser om giltigheten av viljeförklaringar vid villfarelser. Slutligen finns också tolkningsregler för viljeförklaringar i 133. Vid osäkerhet är det den verkliga viljan och inte dess fysiska uttryck som ska efterforskas. 23 Norlén argumenterar för att viljeprincipen har två olika sidor, en befriande och en bindande sida. Den befriande sidan handlar om den ovan nämnda tanken att en person aldrig kan bli bunden utöver sin vilja medan den bindande sidan då berör myntets andra sida, att parten är bunden just på grund av sin vilja. 24 I den befriande sidan ingår först och främst att det måste ligga ett visst mått av frivillighet bakom viljan. 25 Detta speglar sig i bestämmelser såsom Avtalslagen 28. Den som handlar under råntvång eller hot gör inte ett fritt val och således saknas den rättskapande viljan. Andra former av befrielsegrunder är villfarelser av olika slag. Om en person inför en rättshandling säger eller skriver x men menar y, eller säger x men har missuppfattat innebörden vilken är y. Det kan också röra sig om så kallade motivvillfarelser. Den rättshandlande ingår ett avtal under förutsättningen av förekomsten av x, något som senare inte visar sig vara förhanden. Detta skulle alltså leda till befrielse från bundenhet. 26 I det som ibland kallas den fria och fullt informerade viljan ingår slutligen också ett krav på friskhet eller mogenhet. Den som inte själv förstår innebörden av sitt handlande kan inte heller ge uttryck för en rättsligt bindande vilja Svensson, (1996), s Palandt, (2000), s 81ff och 106ff. 24 Norlén, (2004), s 175f och 183f. 25 Jfr Pufendorfs krav på vårt frivilliga samtycke, Pufendorf, (2001), s Norlén, (2004), s 177ff. 27 Pufendorf, (2001), s 100. Jfr Norlén, (2004), s 183 som för sitt ställningstagande hänvisar till Kant. 14

15 Att viljeprincipen sedan har en bindande sida ligger lite i sakens natur. Har den rättshandlande gjort ett fritt, friskt och fullt ut informerat val, ja då är det också rimligen så att denna ska vara bunden av detta Tillitsprincipen Tillitsprincipen anses av många vara den i nordisk avtalsrätt alltjämt förhärskande. Principen handlar till skillnad från viljeprincipen om hur motparten uppfattat avgivarens vilja. 29 Tillitsprincipen fick fäste i nordisk doktrin som en reaktion på de problem som viljeprincipen ansågs skapa. 30 Avtalslagskommittén diskuterade problemet tämligen utförligt i anslutning till införandet av Avtalslagen 32 1st och regeln om förklaringsmisstag. Kommittén medger att frågan man står inför är komplicerad och att båda principerna har sina för- och nackdelar. Med visst stöd i rättspraxis och med hänvisning till regler i Danmark och Norge lutar dock kommittén åt att föredra tillitsprincipen. 31 Man menar att tillitsprincipen erbjuder en större förutsebarhet och således ett bättre skydd för den allmänna omsättningen och handeln. Vidare är det också så att den som gjort ett fritt val och ingått ett avtal bör stå risken för sitt handlande så länge motparten är i god tro. Ett annat praktiskt exempel i lagstiftningen som även återknyter till konflikten mellan vilje- och tillitsprinciperna är Avtalslagen 29 där en godtroende medkontrahent skyddas genom att avtalet förblir giltigt trots tvång års lag Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning Ett avtal som någon har ingått under påverkan av en psykisk störning är ogiltigt. Var och en skall då lämna tillbaka vad han har tagit emot eller, om det inte kan ske, betala ersättning för dess värde. Om inte annat följer av andra stycket är dock den som har ingått avtal i sådant sinnestillstånd, inte skyldig att betala ersättning i vidare mån än vad han mottagit använts till skäligt underhåll eller annars befinns ha medfört nytta för honom. Var den, med vilken avtalet slöts, i god tro, äge han rätt att i den omfattning, som prövas skälig, 28 Norlén, (2004), s Se Grönfors, (1993), s 20f, Adlercreutz, (2002), s 37, och Woxholth, (2009), s 32. Observera att Grönfors kallar det förklaringsprincipen och inte tillitsprincipen. 30 Adlercreutz, (2002), s 38 jfr Ussing, (1950), s NJA II 1915 s 250, jfr NJA 1896 s 426 och NJA 1915 s

16 utbekomma ersättning för den förlust, som föranletts av avtalet Bakgrund I samband med att förslaget till avtalslag arbetades fram berörde kommittén även frågan om huruvida omyndiga och personer med sinnesrubbningars avtalsingående skulle regleras i Avtalslagen 3 kap. Kommittén var delad i frågan och ett kompromissförslag arbetades fram men i det slutgiltiga betänkandet fanns det inte med då ingen av de båda åsiktsfalangerna var särskilt nöjd med kompromissen. 32 Såsom anförts ovan fanns sedan gammalt en rättsgrundsats om att personer med begränsade förståndsgåvor inte kunde binda sig själva rättsligt och behovet av en sådan reglering ansågs alltjämt viktigt. 33 Därför samordnades arbetet att ta fram 1924 års lag istället med den s.k. förmynderskapsreformen vilket resulterade i den lag som trädde ikraft den 1 januari 1925 och gäller alltjämt än idag. När förmynderskapslagstiftningen reformerades i slutet på 1980-talet gjordes också den enda hittillsvarande förändringen av lagen, då begreppen rubbad själsverksamhet, sinnessjukdom och sinnesslöhet byttes ut mot samlingsbegreppet psykisk störning Lagens beståndsdelar I den ursprungliga lagtexten hette det att när någon som under inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbing av själsverksamheten 35 ingått ett avtal skulle detta vara ogiltigt. Dessa begrepp är idag ersätta av orden psykisk störning men någon materiell förändring skall det enligt föredragande statsråd inte vara fråga om. 36 Lagberedningen poängterade tidigt lagens nära släktskap med reglerna om förmynderskap och omyndighet varför samma terminologi användes i 1924 års lag. 37 Däremot skiljer dessa sig åt på så vis att omyndigförklaring krävde ett visst mått av varaktighet medan 1924 års lag blev (och blir) tillämplig redan vid tillfälliga sinnesrubbingar. Det handlar dock fortfarande om samma typer av störningar, såsom psykoser, hallucinationer eller på annat sätt rubbad verklighetsuppfattning. 38 Lagberedningen talar här om sjukliga processer i hjärnan. Begreppet sinnesslöhet 32 NJA II 1915 s 223f. 33 Jfr NJA 1906 s SFS 1991: NJA II 1924 s Prop. 1990/91:194 s Jfr 1 kap 2 1p lag 1924:320 om förmynderskap. 38 NJA 1944 s

17 exemplifieras i sin tur med allvarligare former av utvecklingsstörningar. Det man kallar avtagande av de psykiska krafterna eller ålderdomssvaghet, med andra ord, demens skulle även det kunna bli aktuellt. 39 I slutet av 1950-talet var gränsdragningsfrågan om sinnesrubbingsrekvisitet uppe till prövning i HD. Änkan fru L hade till herr T sålt sin bortgångne makes rörelse och som betalning hade erlagts en revers utställd av herr S. S gjorde gällande att han handlat under inflytande av ett sinnesförvirrat tillstånd och menade att reversen skulle ogiltigförklaras enligt 1924 års lag. Rådhusrätten, vars dom fastställdes av HD, menade att S förvisso hade alkoholproblem och en hyperthym 40 läggning men att detta inte var tillräckligt för att han skulle anses sinnesförvirrad i lagens mening. Det fanns i alla händelser inget kausalsamband mellan den påstådda rubbningen och handlingen. 41 Till skillnad från omyndigförklaringen kunde alltså 1924 års lag bli aktuell redan vid mera tillfälliga störningar. Detta gäller även störningar orsakade av rusgivande medel, skrämsel eller annan yttre påverkan. För att tillämpa lagen krävs emellertid också ett orsakssamband mellan personens psykiska tillstånd och rättshandlingens företagande. Lagberedningen menar att sådan kausalitet regelmässigt torde vara för handen men poängterar vikten av att erkänna att det kan finnas undantag. Man menar att inom civilrätten, tvärtemot vad som kanske är fallet inom straffrätten, är det inte i alla lägen rimligt att i varje enskilt fall låta otillräknelighet leda till frihet från ansvar. Syftet med lagstiftningen är att psykiskt sjuka ska få ett särskilt skydd när det finns behov av det. Finns inget samband mellan rättshandlingen och den psykiska störningen så finns ingen anledning till extra rättsskydd. Detta ska dock inte tolkas som att sinnesrubbningen måste vara ensam orsak till rättshandlingen. Det är alltså tillräckligt att den kan ses som en bidragande faktor. 42 Ett exempel från HD:s praxis hittar vi i ett rättsfall från Två makar hade slutit ett bodelningsavtal vilken mannen C sedermera ville ogiltigförklara med hänvisning till 1924 års lag. C ansågs förvisso ha 39 NJA II 1924 s Kännetecknas av hög grad av impulsivitet. 41 NJA 1958 s NJA II 1924 s

18 vissa själsliga defekter men då han inte eftersatt några rättigheter gentemot någon annan saknades kausalitet. 43 Sinnesrubbningens påverkan ska bedömas utefter om den medfört att personen saknat insikt om handlingens rättsliga eller faktiska betydelse. Huruvida handlingen påverkats av motiv som under ett normalt sinnestillstånd inte alls skulle vara aktuella kan också beaktas. Slutligen handlar det om att avgöra om det faktiskt rör sig om ett verkligt sjukdomstillstånd. I bedömningen skall också beaktas arten och beskaffenheten av handlingen. Ju närmare det normala en handling ligger desto mindre ska benägenheten att underkänna rättshandlingen vara så länge inte tydliga former av sinnessjukdom eller utpräglad sinnesslöhet föreligger. Hänsyn bör i detta led också tas till vederbörandes intresse av att avtalet fullgörs. Lagberedningen poängterar här även att bestämmelsen inte är tillämplig på testamentariska förfaranden. 44 Tillämpningen av 1924 års lag har också vid ett tillfälle prövats av AD. 45 Bror hade efter en problemfylld höst sagt upp sig från sitt jobb men sedan ångrat sig. Bror åberopade 1924 års lag och menade att han varit i ett sådant abnormtillstånd som där avses och därför skulle uppsägningen vara ogiltig. Arbetsgivaren invände att 1924 års lag inte är tillämplig på ensidiga rättshandlingar och därför inte aktuell i fallet. Arbetsdomstolen valde att gå på arbetsgivarens linje och säger bland annat att lagens ordalydelse inte talar för annat än att den gäller just ingående av avtal Det finns inte heller något i förarbetena som talar för att lagen skulle vara tillämplig på ensidiga rättshandlingar menar domstolen. Eftersom lagberedningen hänvisar till likheterna med verkan av rättshandlingar som omyndiga företar utan samtycke undersöker AD förarbetena till 1924 års förmynderskapslag. Där sägs att ogiltighetsbestämmelsen som fanns i 5 kap 8 tog sikte på ingående av avtal och inte uppsägningar, hävningar eller andra ensidiga rättshandlingar. Domstolens resonemang bör emellertid inte ses som något tvärsäkert tecken på någon gällande rätt. Domen har utsatts för kritik, vilken kommer behandlas nedan. 43 NJA 1946 s NJA 1924 II s AD 1991:17. 18

19 En viktig del av lagens tillämpning är att den inte tar någon hänsyn till motpartens goda tro annat än i särskilda undantagsfall enligt 2st. När lagen tillkom var detta i linje med då gällande regler. Det fanns förvisso anhängare av den engelska varianten, d v s att göra sinnesrubbningen gällande som ogiltighetsgrund enbart mot ondtroende men en sådan ordning blev aldrig aktuell. 46 Beslutet motiverades med att det skulle strida mot rådande rättsuppfattning. Lagberedningen menade att det vore fel att tvinga fram fullgörande av avtal slutna under sinnesförvirring eller utdöma skadestånd som för motparten skulle vara likvärdigt med ett fullgörande. 47 Då precis som nu är det helt i linje med de regler som gäller för omyndiga och de som är satta under förvaltarskap. 48 Vad blir då följden av en eventuell ogiltighet? Huvudregeln är alltså som när det gäller avtal med omyndiga att parternas prestationer ska återgå. Kan ett återgående av någon anledning inte ske skall parten ersätta prestationens värde. Den sinnesförvirrade ska enbart ersätta motparten till del den kunnat tillgodogöra sig någon nytta av avtalet. Utöver detta menade lagberedningen att ett visst skydd för godtroende motparter ändå var nödvändigt. Motparten skall alltså vid god tro ersättas även utöver vad som sägs i första stycket i den mån det är skäligt. Motivet till att här göra skillnad mot avtal med omyndiga var att det av praktiska skäl är svårare för motparten att veta när personen är sinnesförirrad. En underårig är förutom i undantagsfall lätt att upptäcka och vid omyndigförklaring fanns ett offentlighetsförfarande och därför bör risken ligga på motparten i dessa fall. Ersättning enligt 2st har vid två tillfällen avgjorts av HD fastställdes att den sinnesförvirrade hade bevisbördan för motpartens onda tro. 49 Frågan om god tro aktualiserades även vid det senaste tillfället då HD hade att tillämpa 1924 års lag. Sinnesförvirringen var ostridig och HD godtog att motparten varit i god tro. Fallet rörde återgång av en fastighetsförsäljning och frågan var vilken typ av kostnader som var ersättningsgilla. Här menade domstolen att enbart kostnader som direkt föranletts av köpet skulle ersättas. Ersättningsgilla anspråk avsåg i det här fallet kostnader för ändring av plan- och konstruktionsritningar samt att motparten tvingats häva avtal med hantverkare Lagberedningen jämför med dåvarande Jordabalken 4 kap NJA II 1924 s Jfr avsnitt 2.2 nedan. 49 NJA 1938 s NJA 1985 s

20 2.3 Annan skyddslagstiftning vid avtalsingående Omyndighet I Sverige är precis som i många andra länder barn undantagna från principen om att var och en fritt ska kunna råda över sin egendom. FB 9 kap 1 stadgar att den som är under 18 år är omyndig och får inte råda över sin egendom i vidare mån än vad som följer av lag eller vissa andra snävt angivna undantag. I FB används termen underårig för den omyndige och därför kommer hädanefter den benämningen att användas. Huvudregeln gäller inte bara förmögenhetsrättshandlingar utan även vissa rättshandlingar inom arvsoch familjerätten. 51 En underårig kan alltså inte utom i vissa undantagsfall företa rättshandlingar utan samtycke från förmyndare. Det är dock viktigt att poängtera att regeln framför allt är en skyddsbestämmelse och berör därför inte en underårigs möjlighet att förvärva rättigheter som uteslutande är till dennes förmån och inte innebär några förpliktelser. Bestämmelsen befattar sig inte heller med eventuellt utomobligatoriskt skadestånd. 52 FB 9 kap 3 stipulerar dessutom att den som är under 18 men över 16 år själv kan råda över vad denne förvärvat genom eget arbete. Det är också tillåtet för den underåriga att genom testamente råda över sin kvarlåtenskap om den underårige är eller varit gift (ÄB 9 kap 1 ). Dessutom kan den som är underårig inte avsäga sig ett arv (ÄB 17 kap 2 2st). En underårig som vill ingå äktenskapsförord måste för detta inhämta förmyndares samtycke (ÄktB 7 kap 3 2st). Så länge den underåriga besitter tillräcklig förståndsmässig mognad, kan denne motta gåvor som ges utan villkor eller andra förbehåll. Det senare gäller även fast egendom. Detta följer av allmänna rättsgrundsatser och har berörts av HD vid flera tillfällen. 53 Det spelar heller här ingen roll om gåvogivaren är den underåriges förmyndare. När det gäller pengar och värdepapper finns särskilda regler i gåvolagen 4. När en bank eller annan verksamhet som drivs enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet mottagit lös egendom för en underårigs räkning utan förbehåll från gåvogivaren ska gåvan anses 51 Walin och Vängby, (2009), not 9:1. 52 Jfr SkL 2 kap Jr NJA 1935 s 563 och NJA 1945 s

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 Ö 5070-09 KLAGANDE 1. SB 2. CO 3. HT 4. RT Ombud för 1 4: Advokat RP MOTPART BEB Ombud: Advokat FI SAKEN Giftorätt och

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalsrätt Peter Gustavsson Huvuddrag i kursen Avtalslagen Avtalsbundenhet Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalslagen 1 Allmän avtalsrätt Vad är allmän avtalsrätt? Regler som är gemensamma för alla

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Del I: Föreläsningar i avtalsrätt Allmänt om avtal, rättskällor, avtalets ingående, huvudprinciper, slutande av avtal, anbud och

Läs mer

HFD 2015 ref 73. Lagrum: 22 förvaltningslagen (1986:223)

HFD 2015 ref 73. Lagrum: 22 förvaltningslagen (1986:223) HFD 2015 ref 73 Ett beslut helt i enlighet med en anmälan om namnändring har sedan den enskilde ångrat sig ansetts ha gått denne emot i den mening som avses i 22 förvaltningslagen. Lagrum: 22 förvaltningslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T 3445-15 KLAGANDE YÜ Ombud: Advokat IA MOTPART Gripenhus i Sverige AB, 556854-4471 Ombud: Advokat RS SAKEN Pris för konsumenttjänst

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare Överförmyndarnämnden God man Förvaltare Överförmyndare Måste finnas i kommunen Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige för 4 år Förvaltningsmyndighet Kontrolleras av Länsstyrelsen och JO Välkommen

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2012-03-05 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6327-11 1 KLAGANDE 1. 94 2., 10 Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den

Läs mer

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 584 RÄTTSFALL Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 1. Inledning Högsta domstolen har i NJA 2011

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Rättshandling, vad är det? Avtalets funktion Ömsesidighet Viljehandling Allmän & speciell avtalsrätt Avtalslagen, Lag (1915) om avtal och andra

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt II Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Repetition Fullmakter Kommissionär Tvång, ocker, mm. 36 Avtalslagen Ogiltiga avtal Avtalstolkning Dagens föreläsning Repetition

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

Anmälan om behov av god man eller förvaltare

Anmälan om behov av god man eller förvaltare Anmälan om behov av god man eller förvaltare Anmälan om behov av god man ska endast göras om den enskilde inte kan ansöka själv. Egen ansökan från den enskilde, eller från nära anhörig, ska skickas direkt

Läs mer

Antagen av överförmyndarnämnden den 27 oktober 2005. Senast ändrad av överförmyndarnämnden den 9 december 2009

Antagen av överförmyndarnämnden den 27 oktober 2005. Senast ändrad av överförmyndarnämnden den 9 december 2009 Delegeringsordning Antagen av överförmyndarnämnden den 27 oktober 2005 Senast ändrad av överförmyndarnämnden den 9 december 2009 Med handläggare i denna delegeringsordning avses tjänsteman hos kommunen

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Om att ansöka om god för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Enligt föräldrabalkens 11 kap 4 och 7 kan godmanskap eller förvaltarskap anordnas för personer som p.g.a. sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

Eda kommuns styrdokument

Eda kommuns styrdokument Dokument: Delegeringsordning Beslut Diarienummer Gäller fr.o.m. Antagen: ÖFN 2005-11-15, 15 2005-12-14 Reviderad: ÖFN 2010-02-17, 2 2010-03-19 Överförmyndarnämndens delegeringsordning Med handläggare i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

7. Behörighet att företräda myndigheter

7. Behörighet att företräda myndigheter 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2012-11-13 114/2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2012:35, Behöriga företrädare för myndigheter. Sammantaget är de i promemorian framlagda

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:4

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:4 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:4 Målnummer: UM6327-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-03-05 Rubrik: Lagrum: Ett äktenskap som ingåtts av underårig tredjelandsmedborgare under

Läs mer

Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare

Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare För att någon ska kunna få god man eller förvaltare måste det finnas ett hjälpbehov som beror på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp GWA ARTIKELSERIE Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30 Klander av fastighetsköp Ett fastighetsköp kan vara ogiltigt av olika anledningar.

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Information om godmanskap och förvaltarskap. Kortfattad redogörelse

Information om godmanskap och förvaltarskap. Kortfattad redogörelse Information om godmanskap och förvaltarskap Kortfattad redogörelse 1 Godmanskap och förvaltarskap Här lämnas en kortfattad redogörelse om godmanskap och förvaltarskap. Du är alltid välkommen att kontakta

Läs mer

TILLFÄLLE 3. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

TILLFÄLLE 3. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law TILLFÄLLE 3 AVTALSRÄTT II Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Fullmaktsläran Avtals ogiltighet FULLMAKTSLÄRAN Vad är en mellanman? En person som på uppdrag (i kraft

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven PROMEMORIA Till: Från: Göran Forssén och Mikael Persson, Svenska Bussbranschföreningens Riksförbund ( BR ) Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Christian Martinsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB (

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 maj 2009 T 2061-08 KLAGANDE 1. L.E. 2. A.L. 3. E.L. 4. T.L. 5. A.M. 6. C.S-S. 7. A.W. 8. M.W. 9. P.W. Dok.Id 36374 HÖGSTA DOMSTOLEN

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2004 Ö 1918-03 KLAGANDE RGP Dental Inc., 22 Burnside Street, 02809 BRISTOL R1, USA Ombud: advokaten HS MOTPART SunDesign

Läs mer

ALLMÄNT INFORMATION OM GOD MAN OCH FÖRALTARE

ALLMÄNT INFORMATION OM GOD MAN OCH FÖRALTARE ALLMÄNT INFORMATION OM GOD MAN OCH FÖRALTARE Lagar och bestämmelser godmanskap och förvaltarskap i lagar och bestämmelser som i stort sätt samlade i föräldrabalken och förmyndarskapsförodningen God man

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Dagens föreläsning Rättskällor Avtalsrättens teorier och huvudprinciper Vem kan avtala? Avtalets grundstenar Vem, Vad, När, Var?

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2004 T 261-03 KLAGANDE PB Ombud: advokaten JL MOTPART Svenska Röda Korsets Centralstyrelse, 802002-8711, Box 17563, 118 91 STOCKHOLM

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.

Läs mer

Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag

Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag Godmanskap och förvaltarskap anordnas med stöd av bestämmelser i Föräldrabalken. Sådana ställföreträdare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 februari 2007 T 2932-05 KLAGANDE MA Ombud: Advokat TL MOTPART GK Ombud: Advokat LJ SAKEN Återbetalning av erlagd handpenning ÖVERKLAGADE

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 6313-07. meddelad i Stockholm 2008-12-16 KLAGANDE 1. AA 2. BB. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 6313-07. meddelad i Stockholm 2008-12-16 KLAGANDE 1. AA 2. BB. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm 2008-12-16 KLAGANDE 1. AA 2. BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Göteborg dom den 1 oktober 2007 i mål nr 5749-06 (bilaga)

Läs mer

HFD 2013 ref 1 Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref 1 Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref 1 Förvaltningsprocess övriga frågor När ett mål har återförvisats till en polismyndighet av utredningsskäl har myndigheten inte haft rätt att fatta beslut till den enskildes nackdel i förhållande

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-10-10 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Ingemar Persson. Framtidsfullmakter en ny form av ställföreträdarskap

Läs mer

Avtalsrättsliga instuderingsfrågor. Facit

Avtalsrättsliga instuderingsfrågor. Facit UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 2 Avtalsrättsliga instuderingsfrågor. Facit 1) När blir ett anbud eller en accept slutgiltigt bindande för avgivaren (jfr 7 AvtL)? a) När rättshandlingen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) Målnummer: T3602-99 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2000-11-07 Rubrik: Borgensförbindelse för en konsumentfordran preskriberas tre år

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

DOM 2012-02-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-02-24 Meddelad i Stockholm 1 Meddelad i Stockholm Mål nr PARTER KÄRANDE Alektum Inkasso AB med bifirma Alektum Finans, 556331-1678 Homeenter Box 11108 404 23 Göteborg Ombud: jur. kand. Fredrik Engström Engström & Hellman AB Box

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

R 7515/ Till Justitiedepartementet

R 7515/ Till Justitiedepartementet R 7515/2001 2001-05-30 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 februari 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Distansavtalslagen och fritidsevenemang,

Läs mer

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2 R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande

Läs mer

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken ANSÖKAN Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken Myndling/Huvudman(den som förmynderskapet/godmanskapet/förvaltarskapet avser) Namn Personnummer Förmyndare/god man /förvaltare Namn

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Gåvor FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som är möjligt enligt lag när det gäller gåvor till och från

Läs mer

Magnus Strand Obehörig vinst. Obehörig vinst - disposition. Vadå obehörig vinst? - vad är det?

Magnus Strand Obehörig vinst. Obehörig vinst - disposition. Vadå obehörig vinst? - vad är det? Obehörig vinst - vad är det? Magnus Strand Doktorand i Europarätt Obehörig vinst - disposition Allmän orientering: Vadå obehörig vinst? Närmare om obehörig och vinst Obehörig vinst inom skadestånd Obehörig

Läs mer

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt?

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? En fråga som ställs så gott som dagligen till Mäklarsamfundets jurister är hur mäklaren ska agera när en köpare återkommer

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Vad gör en god man? Information från

Vad gör en god man? Information från Information från Vad gör en god man? Överförmyndarnämnden en kommunal myndighet I varje kommun ska det enligt lag finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. I Värmdö kommun har vi tillsammans med

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2008-12-02 Dnr 2008/648 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter Hovrätten yttrar sig över Europeiska

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-11-28 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Ny lag om kontroll av ekologisk produktion Enligt

Läs mer

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden INFORMATION FÖR SOCIALTJÄNSTEN - BEHOV AV GOD MAN Här nedan finner du som arbetar inom socialtjänsten information om hur du bör gå tillväga om du ser: att en vuxen person är i behov av god man eller förvaltare.

Läs mer

Presumerat samtycke. Är det möjligt att presumera förmyndares samtycke när avtal ingås av underårig på internet? Kandidatuppsats inom Affärsjuridik

Presumerat samtycke. Är det möjligt att presumera förmyndares samtycke när avtal ingås av underårig på internet? Kandidatuppsats inom Affärsjuridik Presumerat samtycke Är det möjligt att presumera förmyndares samtycke när avtal ingås av underårig på internet? Kandidatuppsats inom Affärsjuridik Författare: Handledare: Lisa Lundgren Daniel Hult Framläggningsdatum

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 T 2314-09 KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Ombud: Advokat G W MOTPART Revisionsbyrån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2013 T 1390-12 KLAGANDE Handelsanställdas arbetslöshetskassa, 846001-4353 Box 1146 111 81 Stockholm Ombud: M B Samma adress MOTPART

Läs mer

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor Information från Överförmyndarnämnden informerar om Gåvor BARN FÖRÄLDRAR/FÖRMYNDARE Gåvor till barn I de allra flesta fall kan ett omyndigt barn ta emot en gåva utan större formkrav. Till exempel kan en

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2014 Ö 208-14 KLAGANDE MJ Ombud: Advokat AG MOTPART SH Ombud: Advokat HU SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea

Läs mer

LAHOLMS KOMMUN Delegationsordning för överförmyndarnämnden

LAHOLMS KOMMUN Delegationsordning för överförmyndarnämnden LAHOLMS KOMMUN Delegationsordning för överförmyndarnämnden Beslutad av överförmyndarnämnden den 4 september 2000, 16. Att besluta på överförmyndarnämndens vägnar i följande ärenden eller grupper av ärenden

Läs mer