Från telegram till e-handel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från telegram till e-handel"

Transkript

1 Från telegram till e-handel En komparativ studie av 1924 års lag Andreas Bålfors Andreas Bålfors HT 2009 Examensarbete, 30 hp Juris kandidat-programmet, 270 hp

2 Förord Inledningsvis vill jag mycket kort rikta några tacksamma ord till ett antal personer som varit mig särskilt behjälpliga vid framställningen av den här uppsatsen. Kristina Nilsson vid Överförmyndarkontoret i Umeå vill jag tacka för tips, idéer och allmän hjälpsamhet i början av arbetet. Charlie Svensson, jur stud, Köpenhamns universitet ska ha ett stort tack för värdefull hjälp med att hitta bland danska lagar och regler. Sist men inte minst vill jag rikta ett varmt tack till min handledare, Andreas Pettersson vid Juridiska institutionen, Umeå Universitet för hans utmärkta coachning och stöd under den här hösten. 2

3 Förkortningar 1924 års lag Lag (1924:323) om avtal som slutits under inflytande av en psykisk störning 1924 års förmynderskapslag Lag (1924:320) om förmynderskap AD Arbetsdomstolen ARN Avtalslagen Allmänna reklamationsnämnden Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BGB Bürgerliches Gesetzbuch DHL Distans- och hemförsäljningslag (2005:59) FB Föräldrabalken Gåvolagen Lag (1936:83) om särskilda utfästelser om gåva HD Högsta domstolen KKöpL Konsumentköplag (1990:932) SkL Skadeståndslag (1972:207) Vgml Norska værgemålsloven Værgemålsloven Danska værgemålsloven ÄktB Äktenskapsbalken ÄB Ärvdabalken 3

4 Innehåll Förord... 2 Förkortningar... 3 Innehåll... 4 Kapitel 1 Bakgrund Inledning Syfte, metod och material Syfte och allmänt om metod Särskilt om komparation... 9 Kapitel 2 Rättslig kontext Grundläggande avtalsrättsliga principer Avtalsbindning Viljeprincipen Tillitsprincipen års lag Bakgrund Lagens beståndsdelar Annan skyddslagstiftning vid avtalsingående Omyndighet Förvaltarskap Sammanfattning reglerna i FB Konsumenträttsliga regler Tillämpning av 1924 års lag i ARN Kort om ARN Mobiltelefonabonnemangen Återköp av bil Pensions- och kapitalförsäkring Kapitel 3 Internationell utblick Norge Danmark Tyskland Kapitel 4 Analys och diskussion När blir 1924 års lag aktuell? Begreppet psykisk störning Kausalitetskravet God tro hos medkontrahenten Följden av ogiltighet Slutkommentarer Källor och litteratur

5 Kapitel 1 Bakgrund 1.1 Inledning Varje dag ingås ett oräkneligt antal avtal runtom i världen. Alltifrån så enkla och vardagliga ting som att handla middagsmaten på ICA till att stora multinationella företag förvärvar nya verksamheter i främmande länder. Men vad är då ett avtal? Det finns naturligtvis en uppsjö olika definitioner. Ser vi till en svensk kontext kom avtalslagskommittén i förarbetena till Avtalslagen fram till en definition som alltså än idag ligger till grund för våra allmänna regler om avtal. Ett avtal är en handling som syftar till att inleda, avbryta eller förändra ett rättsförhållande. 1 Rimligen torde en sådan definition kunna leda till en blandad flora av olika sorters avtal. En konsekvens, kanske till och med en naturlig följd, av den stora spridningen blir att vi ser en stor variation av människor som ingår avtal. Eftersom inte bara fysiska utan även juridiska personer ingår avtal på daglig basis uppstår i affärslivet inte sällan frågor om vem som är behörig att avtala för juridiska personers räkning. Allt som oftast hittar vi också svar på den här typen av spörsmål i för ändamålet avsedd lagstiftning. 2 Liknande problem uppstår emellanåt också för fysiska personer. Utgångspunkten är att alla människor har så kallad rättskapacitet, d v s kan vara föremål för både rättigheter och skyldigheter. Därmed är det inte sagt att alla själva är förmögna att hantera sin rättskapacitet genom att förvärva rättigheter eller dra på sig skyldigheter. Det senare brukar benämnas rättshandlingsförmåga. Tanken att vissa människors förmåga att rättshandla bör inskränkas är inte ny. Olika samhällen har i alla tider ofta haft någon typ av åldersgräns och/eller andra formella krav som avgörande när en person blir fullt ut rättshandlingsförmögen. 3 Det tydligaste exemplet är att den som ännu inte passerat åldergränsen, är underårig, saknar rättshandlingsförmåga. 4 1 NJA II 1915 s Jfr 7 och 8 kap Aktiebolagslagen (2005:551) om styrelse och VD:s behörigheter. 3 Inger, (1997), s Jfr FB 9 kap 1. 5

6 Utöver underåriga finns dock ytterligare en grupp människor som traditionellt ansetts behöva begränsas i sitt rättshandlade. Att människor med psykiska sjukdomar inte setts som fullt ut rättshandlingsförmögna och i behov av att skyddas mot sig själva är nämligen en uppfattning som går långt tillbaka. Ungefär samtidigt med Avtalslagens tillkomst reformerades också förmynderskapslagstiftningen från I samband med detta lagfästes den redan då gamla regeln om hur avtal som ingåtts av psykiskt sjuka människor kunde ogiltigförklaras. Resultatet blev 1924 års lag Syfte, metod och material Syfte och allmänt om metod I förarbetena till 1924 års lag framhäver förmynderskapskommittén att problematiken utöver att vara en skyddsregel för psykiskt sjuka har en annan sida också. Ett avtal består ju av minst två parter och är det inte viktigt att motparter till psykiskt sjuka ska kunna inrätta sig efter avtal de ingår? Det finns alltså i huvudsak två skyddsintressen, den psykiskt sjukes skydd och medkontrahentens rätt att kunna förlita sig på och inrätta sig efter avtalet. Dessa två intressens framstår som motpoler när den här problematiken diskuteras. Det är mot bakgrund av den konflikten som den här uppsatsen har skrivits. Alldeles oavsett vilken inställning man har till ålder på lagstiftning och hur ofta den bör förnyas är det förmodligen ingen överdrift att säga att vi idag lever under andra villkor än vad som var för handen när Avtalslagen och 1924 års lag skrevs. Vi lever idag i en tid som brukar kallas informationsåldern där vi dagligen översköljs av information, inte sällan med kommersiellt innehåll där avsändarens avsikt är någon form av avtalstecknande. Dagens möjligheter att elektroniskt och anonymt teckna avtal är om inte annat många gånger större än avtalstecknande genom telegrafer var Detta skapar en del frågor. 6 Om det nu är så att vi i dag allt oftare tecknar olika former av avtal kan man kanske tänka sig att problematiken med psykiskt sjukas rättshandlande också har ökat. En följdfråga skulle då rimligen kunna vara i vilken utsträckning bestämmelserna i Numera har lagens namn ändrats genom SFS 1991:1550, mer om det under 2.2 nedan. 6 Jfr vad som sägs bland annat i 2-4 Avtalslagen om telegram. 6

7 års lag är aktuella i vår tid? När tänkte sig lagstiftaren att lagen skulle tillämpas och existerar sådana situationer i dagens samhälle? Intressant är inte bara att antalet avtal är fler idag, flerfaldigats har även antalet rättshandlare. När 1924 års lag kom till hade gifta kvinnor varit myndiga och haft rättshandlingsförmåga i tre år. 7 Rättshandlande var med andra ord i mångt och mycket en aktivitet förbehållen män. Det är med andra ord sannolikt så att lagstiftningen utformades med en bild av rättshandlaren som vi idag inte anser vara central. Således kan vi alltså sluta oss till att 1924 års lag väcker en rad frågeställningar och min förhoppning är att det föreliggande arbetet kan ge åtminstone några svar. Har samhällsutvecklingen sprungit ifrån lagstiftningen eller finns behovet av 1924 års lag än idag? Syftet med uppsatsen är att utreda om de skyddsintressen vilka angavs som skäl vid lagens tillkomst fortfarande är aktuella som grunder för civilrättslig lagstiftning för att därigenom kunna besvara frågan om rättsområdet behöver reformeras. Såsom antytts i inledningen är rättsområdet avtalsrätt omfattande och täcker in många potentiella fråge- och problemställningar. Uppsatsens huvudfokus kommer vara 1924 års lag även om annan svensk lagstiftning kommer att behandlas i något jag vill kalla uppsatsens internt komparativa del. Föräldrabalkens (FB) regler om förvaltarskap och omyndighet kommer att beröras. Detta är motiverat eftersom de senare uppvisar tämligen stora likheter när det gäller utförande och motivering, med 1924 års lag. I samband med reglerna i FB vill jag även lyfta fram att vissa aspekter ifrån konsumenträtten kommer att beröras. Skälen för detta är två. Först och främst är konsumenträtten, i likhet med 1924 års lag, också att betrakta som en skyddslagstiftning vilken avviker från principen om avtalsfrihet. Den andra anledningen är att tillgången på praktiska konsumenträttsliga exempel där 1924 års lag tillämpats är tämligen god. Läsaren bör också ha i åtanke att reglerna som uppsatsen tar upp är civilrättsliga och således att betrakta som en slags service till rättshandlande aktörer. Följden blir att lagstiftningen kanske inte alltid återspeglar realiteten. Verkligheten torde snarare ofta kunna se annorlunda ut. Till skillnad från många offentligrättsliga regler så kommer reglerna helt enkelt inte att användas om inte någon av parterna åberopar dem. 7 Inger, (1997), s 203f. 7

8 Vidare är det också motiverat, särskilt när det kommer till diskussionen kring reformer, att göra en internationell utblick. Detta bottnar i att trots alla olikheter vilar avtalsrätten i västvärlden på samma grunder. Därför kommer norska, danska och tyska regler motsvarande 1924 års lag också att beröras i en internationellt komparerande del. Den som försöker sig på att studera 1924 års lag kommer tämligen omgående lägga märke till bristen på material. Detta gäller åtminstone den som använder det som brukar kallas traditionell rättsdogmatisk metod, d v s att läsa och tolka lagtext, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin. 8 När det gäller förarbeten är lagmotiven ett par sidor långa och då får man även räkna in vissa delar av motiven bakom Avtalslagen och 1924 års förmynderskapslag. Lagen har vid mindre än tio tillfällen varit uppe för prövning i HD och det är ingen överdrift att säga att de referat som finns att tillgå är tämligen kortfattade. I litteraturen behandlas 1924 års lag i stort sett uteslutande i anslutning till frågor om bristande rättshandlingsförmåga. Med tanke på de korta motiven och den fåtaliga rättpraxisen är det kanske inte heller konstigt att lagen avhandlas kortfattat av de författare som tar upp den. 9 Bristen på sedvanligt juridiskt källmaterial har således föranlett en väldigt bred informationssökning. När det gäller rättspraxis har exempel från det vi i vid mening kan kalla specialdomstolar tagits in. Det första exemplet som behandlas kommer från AD och det man kan ha i åtanke är arbetsrättens särskilda karaktär. Rättsområdet kännetecknas av stort inflytande från partsorganisationer vilka bland annat finns representerade i AD. Den andra specialdomstolen som kommit till användning är ARN. ARN är inte en domstol i egentlig mening utan ett tvistelösningsorgan dit konsumenter kan vända sig vid tvister med näringsidkare. Processen är skriftlig och besluten är rekommendationer vilka i strikt mening inte har någon tvingande rättslig kraft. Just den skriftliga processen 8 Bernitz, (2008), s 28. Jfr Lehrberg, (2006A), s Se Adlercreutz (2002), s 247f, Ramberg/Ramberg (2003), s 58, Lehrberg, (2006B), s 185 och SOU 2004:112 s 859f. 8

9 vilken leder till begränsade utredningsmöjligheter bör man ha i åtanke när man läser det följande. Av 18 ärenden rörande 1924 års lag som avgjorts i nämnden sedan 1998 har fyra avvisats på processuella grunder och de resterande 14 prövats i sak. 10 En konsekvens av den skriftliga processen är att nämnden ställt krav på åberopande av skriftlig bevisning om psykisk sjukdom. I de allra flesta fallen har det rört sig om läkarintyg. Eftersom nu nämndens ordförande med hänvisning till offentlighets- och sekretesslagens regler om uppgifter rörande enskildas personliga förhållanden nekat mig att ta del av åberopade intyg så kan det alltså inte bli tal om att göra någon slags sammanställning av vilka sjukdomar anspråken grundats på. 11 Eftersom nämndens beslut enbart är rekommendationer finns alltså inget formellt krav att följa dem. Någon undersökning om de faktiska utfallen i varje enskilt fall i efterföljande hänseende faller dock utanför ramen för den här studien Särskilt om komparation Som nämnts ovan innehåller uppsatsen till en inte oväsentlig del en komparativ internationell utblick. En vanlig utmaning för den som försöker sig på komparativ rättsvetenskap är hemmablindhet. 12 Vi är så djupt rotade i vårt sätt att arbeta att den initiala reaktionen inte sällan torde vara att använda precis samma metoder för att fastställa utländsk gällande rätt. I fallen med våra skandinaviska grannar Norge och Danmark torde detta vara ett mindre problem då vår lagstiftning inte bara är materiellt likartad utan också uppbyggd på ett liknande sätt vilket får följden att skandinaviska jurister arbetar på ett likartat sätt. 13 Med Tyskland däremot förhåller det sig annorlunda. Den mest uppenbara skillnaden är språket. Jag är den förste att erkänna att mina kunskaper i tyska är otillräckliga. Tyvärr är alternativet att läsa översättningar till engelska inte särskilt tilltalande. Jag menar att risken för missuppfattningar är minst lika stor när man blandar in ett tredje språk, 10 ARN tillämpar en rent skriftlig process och avvisandena har gjorts då inga läkarintyg ingivits och nämnden således inte haft möjlighet att bedöma den psykiska störningen. Se ärendena , , och Till saken hör att registraturen vid ARN menade att intyget endast fanns kvar i ett av fallen, nämligen Bernitz, (2008), s Bernt, (2007), s

10 särskilt när det är fråga om ett tungomål vilket är avlägsnare besläktat med både svenska och tyska än dessa tvås inbördes släktskap. Av hänsyn till det ovan hänförda och bristen på svenskspråkig litteratur om tysk rätt har jag litat på min egen förmåga att läsa tyska. Den goda tillgången på juridiska lexikon har varit till stor hjälp. För att möjliggöra synpunkter på min översättning har den tyska termen tagits in i texten något som även gäller avsnitten om Danmark och Norge. Det ska också sägas att Tyskland är ett land med en annorlunda rättskultur. Precis som i så många andra länder på kontinenten är rättssystematiken annorlunda än i Sverige, bl.a. är civilrätten samlad i en civillag, mer känd som BGB. Sammanfattningsvis har avsnittet om Tyskland fått en något utförligare bakgrundsbeskrivning än Norge och Danmark och jag har varit betydligt försiktigare med att dra alltför djupgående slutsatser om tysk rätt. Den komparativa delen kan sammanfattas på så vis att Danmark och Norge tagits med på grund av sin rättslikhet. Ett praktiskt exempel blir då att dansk/norsk rättspraxis i avsaknad av svensk åtminstone kan ge en rimlig bild av hur svenska domstolar skulle kunna tänkas döma. Tyskland å andra sidan har valts på grund av sin rättsolikhet, för att, så att säga illustrera praktiskt hur alternativ lagstiftning skulle kunna se ut. Den tyska lagstiftningen kan också med fördel användas för att illustrera hur de bakomliggande principerna på olika sätt påverkat utformningen av rätten. Även om det låter som något självklart tål vikten av primärkällor att poängteras. Frågan har blivit särskilt aktuell i avsnittet om de principer som utgör grunden för den moderna avtalsrätten. 14 Har det varit fråga om Pufendorfs åsikter i en viss fråga ja då gör den intresserade bäst i att se efter vad Pufendorf själv skrivit. Här vill jag dock, åtminstone för formens skull, flagga för att jag inte läser latin och därför varit hänvisad till svenska översättningar. Slutligen ska något sägas om den terminologi uppsatsen använder. I största möjliga utsträckning följer arbetet den nuvarande terminologin i 1924 års lag. I vissa 14 Se avsnitt

11 sammanhang har det emellertid av rent språkliga skäl passat bättre med den äldre terminologin och därför har även denna fått en plats i uppsatsen Se avsnitt där jag begagnar mig av termen sinnesrubbning. 11

12 Kapitel 2 Rättslig kontext 2.1 Grundläggande avtalsrättsliga principer Avtalsbindning Den moderna avtalsrätten har sin grund i de idéer som började utarbetas av naturrättsfilosoferna under 1600-talet. 16 Till skillnad från den romerska avtalsrätten där form och syfte varit grundläggande inriktade rättsvetarna sig allt mer på den överensstämmande partsviljan 17 (hädanefter partsviljan ) som det bärande elementet. Precis som Zimmermann anför så ligger det i sakens natur att det inte är fråga om vilken partsvilja som helst. Att A och B är överens om att jorden är rund torde inte kunna ha någon rättsskapande effekt. Nej det måste snarare handla om att partsviljan avser en prestation, B vill köpa A:s cykel eller A vill låna B:s bil. Skulle man emellertid nöja sig med detta skulle förmodligen väldigt lite blir uträttat. Det så att säga fattas något. Att A och B går runt och är överens om något spelar ju väldigt lite roll så länge den ene inte vet om den andres vilja. Det ofrånkomliga resultatet blir därför att systemet kräver någon form av uttryck för partsviljan. Således kom, ett system där avtalsrätten bestod av två huvudkomponenter, partsviljan och en manifestation av den samma, att utvecklas. Därmed kunde man sägas ha lagt grunden till svaret på frågan om hur ett avtal skapas och blir rättsligt bindande. Nästa steg i processen kom så att bli fråga om när rättskraften inträdde. I England och den anglosachsiska världen kom avtalsrätten att utvecklas så att avtalet blev bindande först när anbudsmottagaren accepterat erbjudandet. Fram till dess kunde anbudsgivaren i princip när som helst dra tillbaka sitt erbjudande. I Tyskland däremot var synsättet ett annat, där menade man att anbudsgivaren var bunden redan av det löfte som givits i och med anbudet. Således var alltså frågan om när i princip också besvarad. 18 Det första steget, frågan om hur, bestod alltså av två element, partsviljan och manifestationen av denna. En naturlig följd blev då att denna uppdelning behövde göras 16 Zimmermann, (1996), s Zimmermann använder den engelska termen consent som ordagrant möjligen skulle översättas till samtycke men min uppfattning är att överensstämmande partsvilja låter bättre på svenska. 18 Zimmermann, (1996), s

13 för både anbudsgivare och anbudsmottagare. Den uppmärksamma inser lätt ett flertal olika problem som kan uppstå med ett sådant här synsätt. Vad händer om diskrepans råder mellan partsviljan och sättet parten manifesterar denna på? Om motparten missförstår vad anbudsgivaren sagt men tror sig ha förstått och agerar därefter? Olika lösningar på den här typen av problematik har sysselsatt rättsvetenskapen i flera hundra år. 19 En ståndpunkt har varit att fokus skall läggas på partsviljan, finns ingen vilja så kan det inte bli något avtal. Därav följer således att viljan måste väga tyngst. Detta synsätt har kommit att kallas viljeteorin eller viljeprincipen. För koherensens skull kommer i fortsättning begreppet viljeprincipen att användas. 20 I något slags motsatsförhållande till viljeprincipen skulle man då kunna ställa tillitsprincipen. De som förespråkar tillitsprincipen har traditionellt haft den ståndpunkten att det snarare borde handla om praktiska lösningar. Det är viktigt för samhället i stort att avtalande parter kan lite på att det faktiskt förhåller sig såsom motparten uttrycker sig. I det följande kommer att redogöras mer ingående för dessa två principer var för sig, inledningsvis med viljeprincipen Viljeprincipen Ett sätt att se på avtalsbundenhet är alltså att den uppkommer i samband med att någon vill bli bunden till något. Principen innebär således att en avtalspart aldrig kan bli bunden i högre utsträckning än denne vid avtalstillfället avsåg att bli bunden. En av de stora tyska 1800-talsrättsvetarna, Friedrich Carl von Savigny är kanske den mest kända förespråkaren för viljeprincipen. Detta visar han bland annat i det ofta citerade uttalandet: Denn eigentlich muss der Wille an sich als das einzig Wichtige und Wirksame gedacht werden, und nur weil er ein inneres, unsichtbares Ereigniß ist, bedürfen wir eines Zeichens, woran er von Anderen erkannt werden könne, und dieses Zeichen, wodurch sich der Wille offenbart, ist eben die Erklärung. 21 Viljan är alltså det som räknas och viljeförklaringen är ett nödvändigt ont eftersom det emellanåt kan vara svårt för omgivningen att uppfatta viljan. En annan variant av viljeprincipen är den som framförs av t ex Zitelmann. Han menar att det inte går att bortse från viljeförklaringen. Vill en person åstadkomma en viss rättsföljd (t ex genom 19 Zimmermann, (1996), s Jfr Norlén, (2004), s Savigny, (1840), s

14 ett avtal) så måste den på något vis manifesteras. Gör den inte det är det egentligen inte tal om en vilja utan snarare en önskan om att någon viss rättsföljd ska inträffa. 22 Detta illustreras särskilt tydligt i BGB och dess allmänna regler om viljeförklaringar. Om en viljeförklaring inte är allvarligt menad är den ogiltig, 118, och det finns i långtgående bestämmelser om giltigheten av viljeförklaringar vid villfarelser. Slutligen finns också tolkningsregler för viljeförklaringar i 133. Vid osäkerhet är det den verkliga viljan och inte dess fysiska uttryck som ska efterforskas. 23 Norlén argumenterar för att viljeprincipen har två olika sidor, en befriande och en bindande sida. Den befriande sidan handlar om den ovan nämnda tanken att en person aldrig kan bli bunden utöver sin vilja medan den bindande sidan då berör myntets andra sida, att parten är bunden just på grund av sin vilja. 24 I den befriande sidan ingår först och främst att det måste ligga ett visst mått av frivillighet bakom viljan. 25 Detta speglar sig i bestämmelser såsom Avtalslagen 28. Den som handlar under råntvång eller hot gör inte ett fritt val och således saknas den rättskapande viljan. Andra former av befrielsegrunder är villfarelser av olika slag. Om en person inför en rättshandling säger eller skriver x men menar y, eller säger x men har missuppfattat innebörden vilken är y. Det kan också röra sig om så kallade motivvillfarelser. Den rättshandlande ingår ett avtal under förutsättningen av förekomsten av x, något som senare inte visar sig vara förhanden. Detta skulle alltså leda till befrielse från bundenhet. 26 I det som ibland kallas den fria och fullt informerade viljan ingår slutligen också ett krav på friskhet eller mogenhet. Den som inte själv förstår innebörden av sitt handlande kan inte heller ge uttryck för en rättsligt bindande vilja Svensson, (1996), s Palandt, (2000), s 81ff och 106ff. 24 Norlén, (2004), s 175f och 183f. 25 Jfr Pufendorfs krav på vårt frivilliga samtycke, Pufendorf, (2001), s Norlén, (2004), s 177ff. 27 Pufendorf, (2001), s 100. Jfr Norlén, (2004), s 183 som för sitt ställningstagande hänvisar till Kant. 14

15 Att viljeprincipen sedan har en bindande sida ligger lite i sakens natur. Har den rättshandlande gjort ett fritt, friskt och fullt ut informerat val, ja då är det också rimligen så att denna ska vara bunden av detta Tillitsprincipen Tillitsprincipen anses av många vara den i nordisk avtalsrätt alltjämt förhärskande. Principen handlar till skillnad från viljeprincipen om hur motparten uppfattat avgivarens vilja. 29 Tillitsprincipen fick fäste i nordisk doktrin som en reaktion på de problem som viljeprincipen ansågs skapa. 30 Avtalslagskommittén diskuterade problemet tämligen utförligt i anslutning till införandet av Avtalslagen 32 1st och regeln om förklaringsmisstag. Kommittén medger att frågan man står inför är komplicerad och att båda principerna har sina för- och nackdelar. Med visst stöd i rättspraxis och med hänvisning till regler i Danmark och Norge lutar dock kommittén åt att föredra tillitsprincipen. 31 Man menar att tillitsprincipen erbjuder en större förutsebarhet och således ett bättre skydd för den allmänna omsättningen och handeln. Vidare är det också så att den som gjort ett fritt val och ingått ett avtal bör stå risken för sitt handlande så länge motparten är i god tro. Ett annat praktiskt exempel i lagstiftningen som även återknyter till konflikten mellan vilje- och tillitsprinciperna är Avtalslagen 29 där en godtroende medkontrahent skyddas genom att avtalet förblir giltigt trots tvång års lag Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning Ett avtal som någon har ingått under påverkan av en psykisk störning är ogiltigt. Var och en skall då lämna tillbaka vad han har tagit emot eller, om det inte kan ske, betala ersättning för dess värde. Om inte annat följer av andra stycket är dock den som har ingått avtal i sådant sinnestillstånd, inte skyldig att betala ersättning i vidare mån än vad han mottagit använts till skäligt underhåll eller annars befinns ha medfört nytta för honom. Var den, med vilken avtalet slöts, i god tro, äge han rätt att i den omfattning, som prövas skälig, 28 Norlén, (2004), s Se Grönfors, (1993), s 20f, Adlercreutz, (2002), s 37, och Woxholth, (2009), s 32. Observera att Grönfors kallar det förklaringsprincipen och inte tillitsprincipen. 30 Adlercreutz, (2002), s 38 jfr Ussing, (1950), s NJA II 1915 s 250, jfr NJA 1896 s 426 och NJA 1915 s

16 utbekomma ersättning för den förlust, som föranletts av avtalet Bakgrund I samband med att förslaget till avtalslag arbetades fram berörde kommittén även frågan om huruvida omyndiga och personer med sinnesrubbningars avtalsingående skulle regleras i Avtalslagen 3 kap. Kommittén var delad i frågan och ett kompromissförslag arbetades fram men i det slutgiltiga betänkandet fanns det inte med då ingen av de båda åsiktsfalangerna var särskilt nöjd med kompromissen. 32 Såsom anförts ovan fanns sedan gammalt en rättsgrundsats om att personer med begränsade förståndsgåvor inte kunde binda sig själva rättsligt och behovet av en sådan reglering ansågs alltjämt viktigt. 33 Därför samordnades arbetet att ta fram 1924 års lag istället med den s.k. förmynderskapsreformen vilket resulterade i den lag som trädde ikraft den 1 januari 1925 och gäller alltjämt än idag. När förmynderskapslagstiftningen reformerades i slutet på 1980-talet gjordes också den enda hittillsvarande förändringen av lagen, då begreppen rubbad själsverksamhet, sinnessjukdom och sinnesslöhet byttes ut mot samlingsbegreppet psykisk störning Lagens beståndsdelar I den ursprungliga lagtexten hette det att när någon som under inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbing av själsverksamheten 35 ingått ett avtal skulle detta vara ogiltigt. Dessa begrepp är idag ersätta av orden psykisk störning men någon materiell förändring skall det enligt föredragande statsråd inte vara fråga om. 36 Lagberedningen poängterade tidigt lagens nära släktskap med reglerna om förmynderskap och omyndighet varför samma terminologi användes i 1924 års lag. 37 Däremot skiljer dessa sig åt på så vis att omyndigförklaring krävde ett visst mått av varaktighet medan 1924 års lag blev (och blir) tillämplig redan vid tillfälliga sinnesrubbingar. Det handlar dock fortfarande om samma typer av störningar, såsom psykoser, hallucinationer eller på annat sätt rubbad verklighetsuppfattning. 38 Lagberedningen talar här om sjukliga processer i hjärnan. Begreppet sinnesslöhet 32 NJA II 1915 s 223f. 33 Jfr NJA 1906 s SFS 1991: NJA II 1924 s Prop. 1990/91:194 s Jfr 1 kap 2 1p lag 1924:320 om förmynderskap. 38 NJA 1944 s

17 exemplifieras i sin tur med allvarligare former av utvecklingsstörningar. Det man kallar avtagande av de psykiska krafterna eller ålderdomssvaghet, med andra ord, demens skulle även det kunna bli aktuellt. 39 I slutet av 1950-talet var gränsdragningsfrågan om sinnesrubbingsrekvisitet uppe till prövning i HD. Änkan fru L hade till herr T sålt sin bortgångne makes rörelse och som betalning hade erlagts en revers utställd av herr S. S gjorde gällande att han handlat under inflytande av ett sinnesförvirrat tillstånd och menade att reversen skulle ogiltigförklaras enligt 1924 års lag. Rådhusrätten, vars dom fastställdes av HD, menade att S förvisso hade alkoholproblem och en hyperthym 40 läggning men att detta inte var tillräckligt för att han skulle anses sinnesförvirrad i lagens mening. Det fanns i alla händelser inget kausalsamband mellan den påstådda rubbningen och handlingen. 41 Till skillnad från omyndigförklaringen kunde alltså 1924 års lag bli aktuell redan vid mera tillfälliga störningar. Detta gäller även störningar orsakade av rusgivande medel, skrämsel eller annan yttre påverkan. För att tillämpa lagen krävs emellertid också ett orsakssamband mellan personens psykiska tillstånd och rättshandlingens företagande. Lagberedningen menar att sådan kausalitet regelmässigt torde vara för handen men poängterar vikten av att erkänna att det kan finnas undantag. Man menar att inom civilrätten, tvärtemot vad som kanske är fallet inom straffrätten, är det inte i alla lägen rimligt att i varje enskilt fall låta otillräknelighet leda till frihet från ansvar. Syftet med lagstiftningen är att psykiskt sjuka ska få ett särskilt skydd när det finns behov av det. Finns inget samband mellan rättshandlingen och den psykiska störningen så finns ingen anledning till extra rättsskydd. Detta ska dock inte tolkas som att sinnesrubbningen måste vara ensam orsak till rättshandlingen. Det är alltså tillräckligt att den kan ses som en bidragande faktor. 42 Ett exempel från HD:s praxis hittar vi i ett rättsfall från Två makar hade slutit ett bodelningsavtal vilken mannen C sedermera ville ogiltigförklara med hänvisning till 1924 års lag. C ansågs förvisso ha 39 NJA II 1924 s Kännetecknas av hög grad av impulsivitet. 41 NJA 1958 s NJA II 1924 s

18 vissa själsliga defekter men då han inte eftersatt några rättigheter gentemot någon annan saknades kausalitet. 43 Sinnesrubbningens påverkan ska bedömas utefter om den medfört att personen saknat insikt om handlingens rättsliga eller faktiska betydelse. Huruvida handlingen påverkats av motiv som under ett normalt sinnestillstånd inte alls skulle vara aktuella kan också beaktas. Slutligen handlar det om att avgöra om det faktiskt rör sig om ett verkligt sjukdomstillstånd. I bedömningen skall också beaktas arten och beskaffenheten av handlingen. Ju närmare det normala en handling ligger desto mindre ska benägenheten att underkänna rättshandlingen vara så länge inte tydliga former av sinnessjukdom eller utpräglad sinnesslöhet föreligger. Hänsyn bör i detta led också tas till vederbörandes intresse av att avtalet fullgörs. Lagberedningen poängterar här även att bestämmelsen inte är tillämplig på testamentariska förfaranden. 44 Tillämpningen av 1924 års lag har också vid ett tillfälle prövats av AD. 45 Bror hade efter en problemfylld höst sagt upp sig från sitt jobb men sedan ångrat sig. Bror åberopade 1924 års lag och menade att han varit i ett sådant abnormtillstånd som där avses och därför skulle uppsägningen vara ogiltig. Arbetsgivaren invände att 1924 års lag inte är tillämplig på ensidiga rättshandlingar och därför inte aktuell i fallet. Arbetsdomstolen valde att gå på arbetsgivarens linje och säger bland annat att lagens ordalydelse inte talar för annat än att den gäller just ingående av avtal Det finns inte heller något i förarbetena som talar för att lagen skulle vara tillämplig på ensidiga rättshandlingar menar domstolen. Eftersom lagberedningen hänvisar till likheterna med verkan av rättshandlingar som omyndiga företar utan samtycke undersöker AD förarbetena till 1924 års förmynderskapslag. Där sägs att ogiltighetsbestämmelsen som fanns i 5 kap 8 tog sikte på ingående av avtal och inte uppsägningar, hävningar eller andra ensidiga rättshandlingar. Domstolens resonemang bör emellertid inte ses som något tvärsäkert tecken på någon gällande rätt. Domen har utsatts för kritik, vilken kommer behandlas nedan. 43 NJA 1946 s NJA 1924 II s AD 1991:17. 18

19 En viktig del av lagens tillämpning är att den inte tar någon hänsyn till motpartens goda tro annat än i särskilda undantagsfall enligt 2st. När lagen tillkom var detta i linje med då gällande regler. Det fanns förvisso anhängare av den engelska varianten, d v s att göra sinnesrubbningen gällande som ogiltighetsgrund enbart mot ondtroende men en sådan ordning blev aldrig aktuell. 46 Beslutet motiverades med att det skulle strida mot rådande rättsuppfattning. Lagberedningen menade att det vore fel att tvinga fram fullgörande av avtal slutna under sinnesförvirring eller utdöma skadestånd som för motparten skulle vara likvärdigt med ett fullgörande. 47 Då precis som nu är det helt i linje med de regler som gäller för omyndiga och de som är satta under förvaltarskap. 48 Vad blir då följden av en eventuell ogiltighet? Huvudregeln är alltså som när det gäller avtal med omyndiga att parternas prestationer ska återgå. Kan ett återgående av någon anledning inte ske skall parten ersätta prestationens värde. Den sinnesförvirrade ska enbart ersätta motparten till del den kunnat tillgodogöra sig någon nytta av avtalet. Utöver detta menade lagberedningen att ett visst skydd för godtroende motparter ändå var nödvändigt. Motparten skall alltså vid god tro ersättas även utöver vad som sägs i första stycket i den mån det är skäligt. Motivet till att här göra skillnad mot avtal med omyndiga var att det av praktiska skäl är svårare för motparten att veta när personen är sinnesförirrad. En underårig är förutom i undantagsfall lätt att upptäcka och vid omyndigförklaring fanns ett offentlighetsförfarande och därför bör risken ligga på motparten i dessa fall. Ersättning enligt 2st har vid två tillfällen avgjorts av HD fastställdes att den sinnesförvirrade hade bevisbördan för motpartens onda tro. 49 Frågan om god tro aktualiserades även vid det senaste tillfället då HD hade att tillämpa 1924 års lag. Sinnesförvirringen var ostridig och HD godtog att motparten varit i god tro. Fallet rörde återgång av en fastighetsförsäljning och frågan var vilken typ av kostnader som var ersättningsgilla. Här menade domstolen att enbart kostnader som direkt föranletts av köpet skulle ersättas. Ersättningsgilla anspråk avsåg i det här fallet kostnader för ändring av plan- och konstruktionsritningar samt att motparten tvingats häva avtal med hantverkare Lagberedningen jämför med dåvarande Jordabalken 4 kap NJA II 1924 s Jfr avsnitt 2.2 nedan. 49 NJA 1938 s NJA 1985 s

20 2.3 Annan skyddslagstiftning vid avtalsingående Omyndighet I Sverige är precis som i många andra länder barn undantagna från principen om att var och en fritt ska kunna råda över sin egendom. FB 9 kap 1 stadgar att den som är under 18 år är omyndig och får inte råda över sin egendom i vidare mån än vad som följer av lag eller vissa andra snävt angivna undantag. I FB används termen underårig för den omyndige och därför kommer hädanefter den benämningen att användas. Huvudregeln gäller inte bara förmögenhetsrättshandlingar utan även vissa rättshandlingar inom arvsoch familjerätten. 51 En underårig kan alltså inte utom i vissa undantagsfall företa rättshandlingar utan samtycke från förmyndare. Det är dock viktigt att poängtera att regeln framför allt är en skyddsbestämmelse och berör därför inte en underårigs möjlighet att förvärva rättigheter som uteslutande är till dennes förmån och inte innebär några förpliktelser. Bestämmelsen befattar sig inte heller med eventuellt utomobligatoriskt skadestånd. 52 FB 9 kap 3 stipulerar dessutom att den som är under 18 men över 16 år själv kan råda över vad denne förvärvat genom eget arbete. Det är också tillåtet för den underåriga att genom testamente råda över sin kvarlåtenskap om den underårige är eller varit gift (ÄB 9 kap 1 ). Dessutom kan den som är underårig inte avsäga sig ett arv (ÄB 17 kap 2 2st). En underårig som vill ingå äktenskapsförord måste för detta inhämta förmyndares samtycke (ÄktB 7 kap 3 2st). Så länge den underåriga besitter tillräcklig förståndsmässig mognad, kan denne motta gåvor som ges utan villkor eller andra förbehåll. Det senare gäller även fast egendom. Detta följer av allmänna rättsgrundsatser och har berörts av HD vid flera tillfällen. 53 Det spelar heller här ingen roll om gåvogivaren är den underåriges förmyndare. När det gäller pengar och värdepapper finns särskilda regler i gåvolagen 4. När en bank eller annan verksamhet som drivs enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet mottagit lös egendom för en underårigs räkning utan förbehåll från gåvogivaren ska gåvan anses 51 Walin och Vängby, (2009), not 9:1. 52 Jfr SkL 2 kap Jr NJA 1935 s 563 och NJA 1945 s

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven PROMEMORIA Till: Från: Göran Forssén och Mikael Persson, Svenska Bussbranschföreningens Riksförbund ( BR ) Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Christian Martinsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB (

Läs mer

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare Överförmyndarnämnden God man Förvaltare Överförmyndare Måste finnas i kommunen Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige för 4 år Förvaltningsmyndighet Kontrolleras av Länsstyrelsen och JO Välkommen

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Antagen av överförmyndarnämnden den 27 oktober 2005. Senast ändrad av överförmyndarnämnden den 9 december 2009

Antagen av överförmyndarnämnden den 27 oktober 2005. Senast ändrad av överförmyndarnämnden den 9 december 2009 Delegeringsordning Antagen av överförmyndarnämnden den 27 oktober 2005 Senast ändrad av överförmyndarnämnden den 9 december 2009 Med handläggare i denna delegeringsordning avses tjänsteman hos kommunen

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Eda kommuns styrdokument

Eda kommuns styrdokument Dokument: Delegeringsordning Beslut Diarienummer Gäller fr.o.m. Antagen: ÖFN 2005-11-15, 15 2005-12-14 Reviderad: ÖFN 2010-02-17, 2 2010-03-19 Överförmyndarnämndens delegeringsordning Med handläggare i

Läs mer

7. Behörighet att företräda myndigheter

7. Behörighet att företräda myndigheter 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2012-11-13 114/2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2012:35, Behöriga företrädare för myndigheter. Sammantaget är de i promemorian framlagda

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

DOM 2012-02-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-02-24 Meddelad i Stockholm 1 Meddelad i Stockholm Mål nr PARTER KÄRANDE Alektum Inkasso AB med bifirma Alektum Finans, 556331-1678 Homeenter Box 11108 404 23 Göteborg Ombud: jur. kand. Fredrik Engström Engström & Hellman AB Box

Läs mer

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden INFORMATION FÖR SOCIALTJÄNSTEN - BEHOV AV GOD MAN Här nedan finner du som arbetar inom socialtjänsten information om hur du bör gå tillväga om du ser: att en vuxen person är i behov av god man eller förvaltare.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Om att ansöka om god för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Enligt föräldrabalkens 11 kap 4 och 7 kan godmanskap eller förvaltarskap anordnas för personer som p.g.a. sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken ANSÖKAN Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken Myndling/Huvudman(den som förmynderskapet/godmanskapet/förvaltarskapet avser) Namn Personnummer Förmyndare/god man /förvaltare Namn

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

Anmälan om behov av god man eller förvaltare

Anmälan om behov av god man eller förvaltare Anmälan om behov av god man eller förvaltare Anmälan om behov av god man ska endast göras om den enskilde inte kan ansöka själv. Egen ansökan från den enskilde, eller från nära anhörig, ska skickas direkt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2014 Ö 208-14 KLAGANDE MJ Ombud: Advokat AG MOTPART SH Ombud: Advokat HU SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

ALLMÄNT INFORMATION OM GOD MAN OCH FÖRALTARE

ALLMÄNT INFORMATION OM GOD MAN OCH FÖRALTARE ALLMÄNT INFORMATION OM GOD MAN OCH FÖRALTARE Lagar och bestämmelser godmanskap och förvaltarskap i lagar och bestämmelser som i stort sätt samlade i föräldrabalken och förmyndarskapsförodningen God man

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag

Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag Godmanskap och förvaltarskap anordnas med stöd av bestämmelser i Föräldrabalken. Sådana ställföreträdare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare

Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare För att någon ska kunna få god man eller förvaltare måste det finnas ett hjälpbehov som beror på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 T 1462-06 KLAGANDE MS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat BS MOTPART Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna,

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) Målnummer: B1803-10 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2012-05-14 Rubrik: En av ett aktiebolags styrelse utfärdad fullmakt att företräda

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Maj 2015 INNEHÅLL Sid. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Ogiltigförklarat avtal

Läs mer

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m.

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya sanktioner i upphandlingslagstiftningen föreslås träda i kraft under mitten av 2010. De nya reglerna innebär bland annat att en avtalsspärr

Läs mer

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor Information från Överförmyndarnämnden informerar om Gåvor BARN FÖRÄLDRAR/FÖRMYNDARE Gåvor till barn I de allra flesta fall kan ett omyndigt barn ta emot en gåva utan större formkrav. Till exempel kan en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2005 T 173-03 KLAGANDE LN Ombud: advokaten RG MOTPART MN Ombud: advokaten LH SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor I mål om överprövning av offentlig upphandling har kammarrätt ansetts inte vara förhindrad att pröva omständigheter som åberopats

Läs mer

Delegationsordning för överförmyndarnämnden

Delegationsordning för överförmyndarnämnden Föreliggande dokument är antaget av överförmyndarnämnden 2013-05-02 34 Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att ny mandatperiod inletts.

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Gåvor FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som är möjligt enligt lag när det gäller gåvor till och från

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2.

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2. ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Kryssa för det ansökan avser: God man enligt 11:4 FB Förvaltare enligt 11:7 FB 1. Personen

Läs mer

meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg

meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

DELEGATIONSORDNING. för överförmyndarnämnden

DELEGATIONSORDNING. för överförmyndarnämnden DELEGATIONSORDNING för Dokumentets syfte Delegationsordning anger vilka frågor en nämnd delegerat och vem som får rätten att besluta på delegation av nämnden i en viss fråga. Nämnd är beslutsfattare. Dokumentet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 juni 2015 Ö 4842-14 KLAGANDE HK med uppgiven firma ATB Tjänst Ombud: Advokat E-LK MOTPART Finants Collect OÜ Pallasti 28 Ok 1224 10001

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen HFD 2014 ref 72 Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Öf 1 1. Delegationsordning för Överförmyndaren. Lagrum Innehåll Delegat Ersättare

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Öf 1 1. Delegationsordning för Överförmyndaren. Lagrum Innehåll Delegat Ersättare HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Öf 1 1 Delegationsordning för Överförmyndaren Lagrum Innehåll Delegat Ersättare Föräldrabalken 10 kapitlet Om förmyndare 10:14 Förslag till

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal 1 Denna lag gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument,

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2008 Ö 901-07 KLAGANDE AKH Ombud: Advokat PS MOTPART BH Ombud: Advokat PI SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. meddelad i Stockholm den 22 december 2009 T 3390-07. MOTPART Harley-Davidson Sweden AB, 556095-7689 Åkerivägen 6 187 75 Täby

HÖGSTA DOMSTOLENS. meddelad i Stockholm den 22 december 2009 T 3390-07. MOTPART Harley-Davidson Sweden AB, 556095-7689 Åkerivägen 6 187 75 Täby Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2009 T 3390-07 KLAGANDE JS Ombud: Advokat SW MOTPART Harley-Davidson Sweden AB, 556095-7689 Åkerivägen 6 187 75 Täby Ombud:

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 6 maj 2009 KLAGANDE E.ON Elnät Sverige AB, 556070-6060 Ombud: Bolagsjurist Malin Persson E.ON Sverige AB 205 09 Malmö MOTPARTER 1. 3G Infrastructure

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2008:910 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 13 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Villkor KÖP- OCH LEVERANSVILLKOR 2013-04-01. Gäller: Giltig från:

Villkor KÖP- OCH LEVERANSVILLKOR 2013-04-01. Gäller: Giltig från: Villkor Gäller: KÖP- OCH LEVERANSVILLKOR Giltig från: 2013-04-01 Sida 1 av 5 1. Allmänt 1.1 Kroppslyftet i Stockholm är en registrerad bifirma till Carnebro Invest AB, 556853-7368, nedan kallad Kroppslyftet.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 T 2314-09 KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Ombud: Advokat G W MOTPART Revisionsbyrån

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Läs mer om uppdraget som god man/förvaltare God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det gäller personer som på grund

Läs mer

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2)

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) 2013-05-14 Justitiedepartementet Enheten för Familjerätt och Allmän Förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) Internationella

Läs mer

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken % Kronofogden 1(7) Nr Dnr 801-4916-09/121 Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken 1 Sammanfattning En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer