En studie av skadeståndssanktionen vid varumärkesintrång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie av skadeståndssanktionen vid varumärkesintrång"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt VT 2005 HAR 333 Handel och marknad Kandidatuppsats En studie av skadeståndssanktionen vid varumärkesintrång Handledare: Pia Valentin Rehncrona Författare: Christina Ljungcrantz

2 Sammanfattning Detta arbete behandlar skadeståndssanktionen vid varumärkesintrång. Den nuvarande 38 VmL ställs mot det kommande förslaget till 67 VmL. Det slutliga lagförslaget har ännu inte fastställts, publicerats i svensk författningssamling eller trätt i kraft 1. Lagändringen syftar även till att hjälpa den drabbade parten att ta fram ett tydligare och säkrare beräkningsunderlag med avsikt på yrkandet av skadeståndets storlek. En central fråga är om den nya lagändringen kommer att förbättra de hittills mediokra skadeståndsbeloppen som domstolar i Sverige dömt ut. Tanken är att rättighetsinnehavaren ska bli bättre kompenserad efter det nya förslaget. Framställningen skildrar varumärkets värde och framförallt skada på goodwill. Det blir aktuellt att tala om varumärkesvärdering för att kunna beräkna hur stor skada som uppstått vid intrånget i varumärkesrätten. Det är väl känt att varumärken och andra immateriella tillgångar är bland ett företags mest värdefulla tillgångar. Det förklarar att omfattningen av brand management växer, dvs. att varumärket värderas. Detta underlättar även skadeståndsberäkningen. Ekonomisk skada och marknadsskada beskrivs i arbetet som två varianter av skada som uppstår vid varumärkesintrång. Vidare nämns skadeståndets två viktigaste funktioner, den preventiva och den reparativa funktionen. Olika sätt att beräkna skadeståndsersättning redovisas med exempel ur varumärkesrättslig praxis. En genomgång av framtagna uppgifter runt antalet varumärkesintrång i Sverige under år 2004 visar på att endast få fall, resulterade i skadeståndsersättning. Statistiken över varumärkesrättsliga domstolsfall är bristfällig. Några förslag till effektivisering av domstolsarbetet och statistiken lämnas avslutningsvis. Nyckelord Varumärkesintrång, skadestånd, skadeståndsberäkning, goodwill, varumärkesvärdering. 1 I skrivande stund (dec. 2004) har lagförslaget varit ute på remiss och kommit tillbaka för handläggning, men ännu inte skickats till lagrådet (Söderström, Göran, telefonsamtal). 2

3 Abstract This paper discusses the sanction for damages upon trademark infringement. The Swedish trademark law, 38, is compared to the coming proposal of the Swedish trademark law, 67. The final law proposal is yet to be determined; the proposal has not been published in Swedish code of statutes and is therefore not in effect. A central issue is whether the new proposal will improve the, thus far, mediocre damage amounts that Swedish courts have ordered. The idea is that the owner of the rights will be better compensated after the new proposal is effective. The purpose of the proposal is also to help the affected party to calculate the damages in a clear and secure way. This paper describes the value of the trademark and, above all, the damage of goodwill. To calculate the damage that has been arisen upon infringing on a trademark, the need to address the value of the trademark is vital. It is well known that trademarks and other immaterial assets are amongst one of the company s most important assets. As a result, brand management is a fast growing area, i.e. to value a trademark. This helps the process of calculating damages. Economic damage and market damage are described in this paper as two types of damage inflicted to a trademark when it is infringed upon. Furthermore, the two most important functions of the damages, the preventive and restoring function, are discussed. Different ways on how to calculate damages are shown. Some examples from trademark custom are also brought up. When researching the number of trademark infringements in Sweden during the year 2004, only a few cases resulted in damages. The statistics over the number of trademark court cases are insufficient. Different suggestions on how to improve this insufficient statistics and how to make the court proceedings more effective are given. Keywoords Trademark infringement, damages, calculation of damages, goodwill, brand valuation. 3

4 Förkortningar Ds Departementsserien FL Firmalag (1974:156) FoU Forskning och utveckling HD Högsta domstolen HovR Hovrätten IFIM Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt vid Stockholms universitet KPI Konsumentprisindex MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet (1976:580) MD Marknadsdomstolen ML Mönsterskyddslag (1970:485) NIR Nordiskt Immateriellt Rättsskydd NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avd. I, PatL/PL Patentlag (1967:837) PRV Patent- och registreringsverket RB Rättegångsbalk (1942:740) SCB Statistiska centralbyrån SkL Skadeståndslag (1972:207) SOU Statens offentliga utredningar TR Tingsrätt VmL Varumärkeslag (1960:644) 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning. 2 Abstract... 3 Förkortningar Innehållsförteckning Inledning Bakgrund - ämnets inplacering i rättsordningen Syfte Frågeställningar Metod Avgränsningar Källkritik Disposition Varumärkesrätt Ämnespresentation Varumärken och intrång Behovet av kompensation Beskrivning av varumärkesrätten Varumärkesvärdering Vad värderas? Syfte bakom varumärkesvärdering Exempel på värderingssituationer Värderingsmodeller som appliceras på tillgångar Definition av varumärkesintrång Varumärkesintrång vid god tro Definition av goodwill och goodwillskada Sanktionssystem Skadestånd i varumärkesrätten Nuvarande skadeståndsbestämmelse för varumärkesintrång Skadeståndets funktion Skälighetsbedömning Harmonisering av de svenska immaterialrättsliga lagarna Kritik mot skälighetsbedömningen Tradition av låga skadeståndsbelopp Skadevarianter Ekonomisk skada Marknadsskada Skadestånd enligt lagförslaget till nya VmL Ersättning för utnyttjandet (A)

6 3.9.2 Ersättning för goodwillskada (B1) Ersättning för utebliven försäljning (B2) Obehörig vinst (B3) Intresse av att varumärkesintrång inte begås (B4) Pågående diskussion hos remissinstanserna EG-rättsperspektiv Beräkningsmodeller för varumärkesintrång enligt nuvarande VmL Beräkning av skälig ersättning för utnyttjandet Beräkning av marknadsskada Beräkning av ekonomisk skada Att precisera skadeståndsanspråk Exempel på varumärkesintrångsmål Intrångsfall med svaga hjälpfakta BIG MAC SODASTREAM Intrångsfall med starka hjälpfakta ROLLS ROYCE LEVI STRAUSS Joy Gatupiratfall Dior Cartier La Copie Rättfallssammanfattning Rättsfall avseende varumärkesintrång under år Analys Avslutande kommentarer Referenslista

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund - ämnets inplacering i rättsordningen Varumärket ämnar detta arbete studera. Innehavarens rätt till varumärket som förmögenhetstillgång skyddas av förmögenhetsrättsliga grundsatser. Innehavarens rätt till varumärket som kännetecken skyddas främst genom speciallagen VmL. Denna lag räknas till civilrätten, eftersom förmögenhetsrätten är en del av civilrätten. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att belysa skadeståndssanktionen vid intrång i varumärkesrätten. Arbetet ska försöka beskriva doktrinens olika teoretiska sätt att värdera och uppskatta intrångsskadans storlek och sedan ge en bild av hur praxis på området ser ut. Vidare är syftet att undersöka skillnaden mellan den befintliga skadeståndsbestämmelsen i 38 VmL (1960:644) och det kommande lagförslaget, den tilltänkta 67 i förarbetena till den kommande VmL 2. Uppsatsens ämne är tvärvetenskapligt i sin natur. Ämnet ligger på kartan någonstans i terrängen mellan den juridiska och den företagsekonomiska disciplinen. Avsikten med framställningen är däremot inte att behandla varumärkesvärdering utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv, utan är snarare ur ett juridiskt varumärkesperspektiv tänkt att visa hur det allmänna rättsläget kommer till uttryck. Slutligen ska arbetet visa på domstolarnas behov av olika beräkningshjälpnormer för att förenkla skadeståndsberäkningen som för kärande och domstol kan vara osäker. Rent konkret ska uppsatsen alltså undersöka ersättning vid varumärkesintrång. De centrala utgångspunkterna blir den nuvarande 38 VmL och den kommande Frågeställningar I samband med skadeståndsfrågor vid varumärkesintrång kan följande punkter diskuteras: Vad är varumärkesintrång? Vad krävs för att varumärkesintrång ska kunna konstateras? Vilka skador kan uppstå vid varumärkesintrång? Hur uppskattas skadans omfattning, dvs. hur stor är skadeeffekten på kort och lång sikt? Hur kan den konstaterade skadan ersättas? Vilka olika sorters skadeståndsberäkningar finns, dvs. hur beräknas skadeståndet vid varumärkesintrång? Domstolspraxis; hur stora skadestånd dömer domstolarna i Sverige ut? Reparerar skadeståndsbeloppet skadan fullt ut? Finns det någon trend inom svensk rätt mot utdömande av mer generösa skadestånd inom varumärkesrätten? Vad kan göras för att förbättra det hårt kritiserade svenska skadeståndet? 2 SOU 2001:26. 7

8 Vilken EU-lagstiftning påverkar den kommande VmL:s utformande? Hur ser det kommande svenska lagändringsförslaget ut med avseende på skadeståndsanktionen? 1.4 Metod I arbetet tillämpas traditionell rättsdogmatisk metod 3, som bygger på inhämtning, tolkning och analys av författningar, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Metoden går ut på att använda ett källkritiskt och deskriptivt tillvägagångssätt i uppsatsen. I den mån det är möjligt, används primärrättsliga källor, dvs. originalkällor som sedan kompletteras med sekundärrättsliga källor. Arbetet försöker skildra hur gällande rätt ser ut idag. Vad gällande rätt är, framgår ur rättskällorna 4 : innehållet av aktuella lagar, prejudikat, förarbeten, handelsbruk och sedvänja samt doktrin. 1.5 Avgränsningar Uppsatsen kommer att ta upp och analysera fenomenet skadestånd vid intrång i varumärkesrätt. Skadeståndet är den enda sanktion som kommer att beröras, alltså inte straffsanktioner som böter och fängelse enligt 37 VmL. Inte heller vitesföreläggande enligt 35 VmL eller beslag enligt 41 VmL behandlas. Uppsatsen kommer att begränsas till skadestånd inom immaterialrätten och då enbart inom 38 VmL och det kommande lagförslaget om ny 67 VmL. Enbart varumärkesintrångsförfarande i allmän domstol kommer att beröras, se kapitel 2.5. Det kommer inte att gås in på immaterialrättens övriga sanktionsslära, utom i de fall det behövs göras någon jämförelse. I den mån varumärkesvärdering diskuteras görs det för att ge en bakgrund och förståelse åt skadeståndsberäkningarna för de varumärkesrättsliga intrången. I uppsatsen görs endast ett försök till resonemang kring olika till buds stående beräkningsvarianter. Skildringen har inte heller för avsikt att ge en uttömmande och heltäckande bild av den ekonomiska bedömningen av intrångets storlek. Redogörelsen är i stället tänkt som en orientering i ämnet och som en sammanställning av olika betraktelsesätt vad gäller uppskattningen av intrångets omfång och den skada intrånget resulterar i. Tilläggas bör att fokus ligger på svensk varumärkesrätt. EG-direktiv som står över den nationella rätten nämns endast kortfattat, se kap Källkritik Det som finns skrivet om skadestånd vid varumärkesintrång i Sverige utgör oftast ett sidospår i olika böcker. Det är svårt att hitta djuplodande litteratur och material på området. Skadeståndsberäkningar vid varumärkesintrång är ett ämne, som gärna behandlas av ekonomer och faller då in under ämnet marknadsföring i samband med varumärkes - och företagsstrategier, varumärkesskydd samt värderingen av varumärken. Det finns gott om litteratur vad gäller dessa ekonomiska ämnesområden 5, men den litteraturen är inte juridisk, mycket sällan skriven av jurister, utan främst av företagsekonomer som arbetar med värdering av varumärken på olika redovisnings- och konsultbyråer. 3 Peczenik, Aleksander. Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, 1995, 312 ff. 4 Hellner, Jan. Rättsteori, s. 62 och s Typiska ekonomiska framställningar ges bl.a. av Melin, Frans, Urde Mats samt Treffner/Gajland. 8

9 Det kan vara ett problem att en del av den litteratur som används i uppsatsen av är ekonomisk och inte rakt igenom juridisk, då olika yrkeskategorier lägger olika innebörd i sitt språkval. Varje ämnesdisciplin har sitt sätt att uttrycka sig på och ställa upp definitioner på. Därför kan samma formulering tillmätas olika betydelser beroende på genom vilket ämnesområdes glasögon man väljer att betrakta formuleringen. Vad gäller lagtext, belyses de föreslagna ändringarna i varumärkeslagen, enligt SOU 2001:26, Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen. Den nya varumärkeslagen förmodades träda i kraft sommaren 2005, men enligt rättssakkunnig källa på justitiedepartementet blir arbetet försenat minst ett halvår 6. SOU:n har ännu inte resulterat i någon proposition. Det pågår en intressant diskussion hos de sakkunniga, som det hade varit givande att få ta del av, men det är svårt då den än så länge inte är helt offentlig. 1.7 Disposition Uppsatsen består totalt av 8 kapitel, med obligatoriska formaliadelar inräknade. Inledningsvis behandlas i kapitel 1 obligatoriska delar, som inledning, bakgrund, ämnespresentation, syfte, metod, avgränsningar och källkritik. Kapitel 2 berör varumärkesrätten, värdering av varumärken, varumärkesintrång, goodwill och goodwillskador. Tonvikten ligger på kapitel 3, som behandlar skadeståndssanktionen vid varumärkesintrång, nuvarande skadeståndsbestämmelser, olika typer av skador, skadeståndets funktion, skälighetsregeln, skadetyper, kommande lagförslags skadeståndsbestämmelser samt EUdirektivets påverkan. Kapitel 4 redogör för olika beräkningsmodeller för att kunna räkna ut skälig ersättning för utnyttjandet, marknadsskadan samt för den ekonomiska skadan. Kapitel 5 beskriver praxis på varumärkesområdet och såväl gatupiratsfall som vanliga intrångsfall tas upp samt en undersökning av 2004 års varumärkesintrångsmål. Kapitel 6 innehåller analys. Kapitel 7 ger avslutande kommentarer. Kapitel 8 innehåller referenslista över använd litteratur samt rättsfallsförteckning. 6 Söderström, Göran, rättssakkunnig, enheten för immaterialrätt och transporträtt, justitiedepartementet. Telefonsamtal 1/ Enligt tillägg från samma källa ovan via korrespondens per 11/5-05 är propositionen ytterligare försenad och planerad att läggas fram under nästa riksmöte, före riksdagens brytdatum i mars

10 2 Varumärkesrätt 2. 1 Ämnespresentation Varumärken och intrång Varumärkesrättigheter och övriga immateriella ensamrätter har mer och mer kommit att uppmärksammas 7, 8. Dessa ensamrätter är ofta viktiga ingredienser som krävs för att skapa konkurrenskraftiga företag. Varumärket är mer än bara ett konkurrensmedel. Varumärket blir ofta verksamhetens tillväxtgenerator 9. För att lyckas skapa en relation mellan varumärke och marknad krävs att varumärket får en identitet, något unikt som ska tilltala köparna. Att bygga upp en identitet kring ett varumärke kallas för varumärkesbyggande eller branding. Genom ett framgångsrikt varumärkesbyggande etsar sig märket fast i kundernas medvetande 10. Det är receptet på ett lyckosamt och starkt varumärke. Ett exempel är det svindlande värde på Absolut Vodkas varumärke som värderas så högt som till 28 miljarder kronor enligt investmentbanken Lehman Brothers 11. Varje år gör Business Week i samarbete med Interbrand en värdering av de hundra mest värda varumärkena i världen 12. Ett effektivt angrepp på sådana väl ansedda varumärken kan röra sig om relativt stora belopp, om varumärkena är känsliga för angrepp och därför kan ha behov av ett stort skydd. Intrång i varumärken hämmar företagens konkurrenskraft, således minskar även intäkterna och /eller minskar möjligheten att erhålla riskkapital. Men konsumenten kanske gynnas på kort sikt. Hur beivras att varumärkesintrång begås, när det i dag i Sverige ser ut som om domstolarna i varumärkesrättsliga intrångsmål dömer ut skadestånd utan någon fast beräkningsgrund, då det saknas etablerade hjälpnormer för skadeståndsberäkningar 13? Detta resulterar ibland i orimligt låga ersättningsbelopp 14. Näringslivet är i behov av att få effektiva medel i intrångsbekämpningen 15. En skärpt och förtydligad lagstiftning 16 vad gäller skadeståndssanktioner i immaterialrätten i allmänhet och varumärkesrätten i synnerhet behövs därför. 7 Nyllinge, Peter. Värdering av varumärken, Balans, 1998, s Borgenhäll, Håkan. Reparation vid varumärkesintrång, NIR 2000:2, s Karnell, Gunnar. Juridiska aspekter på vad ett märke är värt; licensavgifter, skadestånd, varumärken i konkurser, NIR 1991, s Granmar, Claes, s Sydsvenska dagbladet, Absolut inte till salu- men namnet är värt 28 miljarder, Nilsson, Göran, A-delen, s. 20, Se även Vin & Sprit kan sälja Absolut, För år mest värda varumärken se Interbrands hemsida: 13 Karnell, Gunnar, s Borgenhäll, Håkan, s.160. Se även SOU 1958:10, s. 332, NIR 1990, s. 369, Förnell/Jilmstad Immaterialsrättsliga skadestånd, IFIM 93, Alin/Larsson, Skadestånd vid varumärkesintrång, IFIM 100 samt Koktvedgaard/Levin s SOU 2001:26 s Borgenhäll, Håkan, s

11 2.1.2 Behovet av kompensation Bestämmelserna om ersättning för varumärkesintrång har en central betydelse för att både förhindra intrång och garantera rättighetshavaren full kompensation för intrånget, inte bara skälig 17 sådan. Ersättningsbestämmelserna har en både reparativ och preventiv funktion. Dessutom ska skadeståndsnivån vara sådan att det aldrig ska finnas ekonomiska incitament till att det skulle kunna löna sig att kalkylera med att göra sig skyldig till intrång 18. Det gäller särskilt företag med betydande resurser, dit räknas företag som har råd att kunna låta sig frestas till att begå intrång. Det fordras således i dagsläget väsentligt högre skadestånd vad gäller omfattande intrång för att lyckas göra sådana frestelser mindre attraktiva. I dagens Sverige förekommer däremot ett återhållsamt förhållningssätt, domstolarna tenderar att ofta döma ut förhållandevis blygsamma belopp 19. Trenden med låga ersättningsbelopp kanske redan är på väg att brytas. Ett steg i denna riktning förekom i alla fall när Svea HovR 1998 utdömde 2 miljoner i skadestånd, varav hälften var ämnat täcka goodwillskada och hälften skälig ersättning för utnyttjandet 20. Kanske är detta fall endast en engångsföreteelse 21. Ändå är det förstås långt kvar till storleken på de amerikanska skadeståndsbeloppen. Dit är det inte heller frågan om att vilja komma, men för skadeståndets preventiva funktion skulle en höjning av beloppen vara önskvärd (utöver eventuell höjning av straffen). Det är även viktigt betraktat ur ett harmoniseringsperspektiv av den inre marknaden, att Sverige genom snarlika skadeståndsbelopp ska kunna ha likvärdiga skadeståndsnivåer som våra övriga europeiska grannländer. Skillnaderna i hur medlemsstaterna säkerställer skyddet för immateriella rättigheter skadar den inre marknaden och gör det omöjligt att åstadkomma ett likvärdigt skydd för immateriella rättigheter inom hela gemenskapen. 22 Skillnaderna leder också till att de immateriella rättigheterna försvagas. En tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning på detta område är således avgörande för om den inre marknaden ska fungera väl 23. I direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, nämns just att man i en av kommissionens undersökningar har kommit fram till att det trots TRIPS-avtalets 24 existens, förekommer stora skillnader för hur medlemsstaterna säkerställer skyddet för immateriella rättigheter. Ex som ges är bl.a. att metoderna för att beräkna skadestånd skiljer sig kraftigt åt bland länderna. 25 Se vidare kapitel 3.11 om EG-rättsperspektiv. 2.2 Beskrivning av varumärkesrätten Enligt 1 VmL definieras ett varumärke som ett kännetecken för varor eller tjänster som tillhandahålles i en näringsverksamhet 26. Ensamrätt till ett varumärke kan enbart särskiljande 17 Betydelsen av skälig som hittills tolkats av domstolarna är mycket försiktig och inte synonym med lagtexten. 18 SOU 2001:26 s Nordell, Jonas års revision av den svenska immaterialrättens sanktionssystem, NIR 1994, s Se även Uggla Claës. Några tankar om beräkningen av skadestånd i varumärkesmål, NIR 1988, s Koktvedgaard, s Svea HovR , mål T-78-97, DT 32 (Absolut rent). 21 Liknande tendenser har inte bekräftats under den undersökning av varumärkesintrångsfall som gjorts under 2004, se kapitel /48/EG, Preambel skäl nr /48/EG, Preambel skäl nr Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, TRIPS Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights /48/EG, Preambel skäl nr Till näringsverksamheten räknas även offentligt företagande och verksamheten måste inte vara vinstgivande. 11

12 varor erhålla 27. Det kan hända att en symbol är ett varumärke, utan att kunna varumärkesskyddas. Endast skyddsvärda varumärken kan varumärkesskyddas. För att ett varumärke ska kunna erhålla skydd krävs särskiljningsförmåga och varumärket får då inte vara förväxlingsbart med redan skyddade kännetecken, så att det uppfattas som vilseledande för allmänheten 28. Lagligt skydd för varumärken kan erhållas genom att en symbol registreras enligt 1 VmL hos patent- och registreringsverket (PRV) eller inarbetas enligt 2 VmL 29. Kännetecken är som skydd inte tidsbegränsade. För registrerat varumärke gäller skyddet i en tioårsperiod och kan förnyas ytterligare ett obegränsat antal tioårsperioder 30. Genom det juridiska skyddet förhindras andra att nyttja samma kännetecken 31. Om varumärket formellt registrerats hos PRV markeras det ofta med hjälp av symbolen för registrerat varumärke. Om ett varumärke inte är registrerat, men används som kännetecken för en viss produkt kan beteckningen (trademark) användas för att signalera att man anser sig ha ensamrätt till detta kännetecken 32. Vidare lyder lagens beskrivning av ett varumärke: Ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, så står det i 1 2 st. VmL. Ett varumärke ska kunna återges genom avbildning eller beskrivas med hjälp av symboler 33. Det kan ske på ett flertal sätt. I svensk känneteckensrätt finns det olika typer av varumärken, nämligen: ordmärken, figurmärken, utstyrselmärken, andra visuella varumärken, ljudmärken och doftmärken. Även smaker och taktila förnimmelser kan komma att erhålla varumärkesskydd i framtiden. Utöver grundformerna av varumärken finns även kollektivmärke 34. Varumärkets funktion är att symbolisera varumärkesinnehavarens varor eller tjänster. Varumärket är ett kännetecken 35. Företagsekonomiskt sett, är en av varumärket främsta funktioner att det förmedlar ett budskap för en vara eller en tjänst i syfte att påverka en konsuments köpbeteende 36. I sammanhanget kan för klargörande nämnas att det i svensk rätt finns regler om två typer av kännetecken, nämligen varukännetecken och näringskännetecken. Samma symbol kan både vara ett varukännetecken och ett näringskännetecken. Om symbolen står för varor eller tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet utgör den ett varukännetecken. Är det i stället så att symbolen förknippas med den verksamhet som en näringsidkare bedriver, tjänar symbolen en funktion som näringskännetecken, firma. Varumärket är huvudtypen av varukännetecken. Regleringar om varukännetecken återfinns i VmL (1960:644). Firman är huvudtypen av näringskännetecken. Regelverket därom återfinns i firmalagen, FL (1974:156). I och med att näringskännetecknet och varukännetecknet står i så nära relation till varandra har en samordning av reglerna rörande de två typerna av kännetecken varit nödvändiga. Exempelvis är varumärkesintrång för handen om någon annan använder såväl en firma som 27 Koktvedgaard, M, Levin, M. Lärobok i immaterialrätt, s Granmar, Claes, s Granmar, Claes, s VmL Treffner, Jan, Gajland David. Varumärket som värdeskapare, s Melin, Frans. Varumärket som strategiskt konkurrensmedel- om konsten att bygga upp starka varumärken, s Granmar, Claes, s Granmar, Claes, s. 55. I enlighet med kollektivmärkeslagen (1960:645) kan en förening av näringsidkare tillsammans förvärva ensamrätten till ett varumärke. Exempel på ett kollektivt varumärke är COOP, men även kontrollmärken som myndigheter eller stiftelser använder sig av som t.ex. KRAV, Svanenmärkning, Nyckelhålsmärkning eller CE-märkning. 35 Granmar, Claes, s Treffner, Jan, Gajland David, Varumärket som värdeskapare, s

13 ett varumärke som kan uppfatta som innehavarens varumärke. Reglerna om kännetecken går under en gemensam beteckning, känneteckensrätten Varumärkesvärdering Varje år listar Interbrand 38 och News Week världens 100 mest värdefulla varumärken 39. För att komma med krävs ett värde på minst en miljard dollar. Två svenska varumärkes jättar som är IKEA med 56 miljarder kronor, som finns med på listan som nr 40 och Ericsson som värderas till 25,5 miljarder kronor 40. Men Ericsson kom år 2004 inte med på listan av någon anledning, trots att varumärket uppfyller kravet på att vara värt minst en miljard dollar, vilket tyder på att listan inte är heltäckande. Det är väl känt att varumärken och andra immateriella tillgångar kan vara ett företags mest värdefulla tillgångar. Det förklarar varför omfattningen av brand management, varumärkesvård 41, växer. Mot denna bakgrund av allt större uppmärksamhet som ägnas starka varumärken, finns intresset för värdering av varumärken. Ekonomiskt yttrar det sig i företags balansräkningar och juridiskt t.ex. i samband med överlåtelser, företagsfusioner eller licensiering 42 av varumärken samt vid skadeståndsberäkningar vid intrång 43. Det senare ska snart ägnas mer uppmärksamhet. Värderingar av varumärken uppmärksammades på allvar främst hos brittiska företag under 1980 talet, och då var syftet att idka grodteknik (blåsa upp sig för att undvika att bli något rovdjurs lunch) för att förhindra fientliga uppköp i det hårdnande affärsklimatet 44. Företagen försökte blåsa upp sina balansräkningar så att de blev för stora att svälja 45. Detta för att minska efterfrågan på uppköp av konkurrerande varumärken genom att värdera sina immateriella tillgångar till affärsmässigt betingade belopp. En våg av uppköp bredde ändå ut sig, då strategiska företagsförvärv av internationella märkesföretag ökade och år 1988 utnämndes därför till the Year of the Brand 46. I Sverige är man mer restriktiv rent redovisningsmässigt vad gäller varumärkesvärdering. Det är tillåtet att ta upp förvärvade varumärken i balansräkningen, men det är brukligt att man inte, ännu, tar upp värdet i balansräkningen på märken man själv har skapat från grunden. Ett undantag närd det gäller egna varumärkens värde är dock att värdet kan tas upp på en kontrollbalansräkning då företaget är nära en konkurssituation Vad värderas? Det är varumärkets symbolvärde som värderas, men inte fristående. 37 Granmar, Claes, s Interbrands var det första företaget som någonsin värderade ett varumärke och deras metod är en av de mest använda. 39 Värdering för år 2005 är ännu inte framtagen ( ). För år mest värda varumärken se Interbrands hemsida: 40 Löfgren, Christer. Värdering av varumärken. Brand News 04/2004, s AWA-patent (red). Sätt värde på ditt märke, Birkin Michael,s Melin, Frans s. 7. Se även Karnell, Gunnar, s Löfgren, Christer. Värdering av varumärken utifrån juridiska och ekonomiska aspekter, Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt (IFIM) vid Stockholms universitet, s Se not Löfgren Christer, Brand News 2004/04 s Melin, Frans, s. 5 ; the Economist 1988: Löfgren Christer, Brand News 2004/04 s

14 Brand equity översätts på svenska bäst till varumärkeskapital 48. Diskussionen om detta varumärkeskapital är viktig, då den bidragit till att öka medvetenheten om varumärkets betydelse som konkurrensmedel. Det är svårt att etablera nya varumärken på en nästan mättad marknad där det dessutom krävs enorma marknadsföringsinsatser för att etablera sig inom ett affärsområde 49. För att varumärket ska ha något värde att tala om måste det generera intäkter genom att skapa köpreaktioner hos konsumenter. Värdering av varumärken handlar förenklat om att sätta ett värde på märkets framtida förmåga att bidra till vinst. Detta görs genom en nuvärdesberäkning av de förväntade uteblivna framtida intäktsflödena med lämplig diskonteringsfaktor 50. Vilka faktorer påverkar märkets vinstpotential? Externa faktorer som bl.a. spelar roll är på vilken marknad märket finns, hur marknaden utvecklas, hur konkurrensen yttrar sig, statlig påverkan samt tekniska utvecklingskrav på marknaden. Interna faktorer som påverkar vinststorleken är hur god särskiljningsförmåga den aktuella produkten har, hur marknadsföringsåtgärder och det juridiska skyddet för varumärket ser ut Syfte bakom varumärkesvärdering Varför ska man värdera sitt varumärke? Det finns många anledningar: 1. Ovan nämndes en, att man vill verka större än vad man är och blåsa upp sin balansräkning för att undvika uppköp. 2. Det kan också vara så att man önskar ha ett värde att utgå ifrån då man ska sälja licenser, dvs. användningstillstånd till varumärket. Varumärkets värde kan påverka royaltyns, dvs. ersättningens nivå. 3. I företagets verksamhetsplanering ingår varumärkesvärdering och härunder särskilt prverksamheten. Det finns företag som värderar sina varumärken för att lättare kunna mäta effekten av genomförda marknadsföringsinsatser. 4. En varumärkesvärdering kan också ingå som en del i en företagsvärdering. 5. Det syfte som detta arbete kommer att fokusera på är värdet av en varumärkesvärdering som underlag för skadeståndsberäkningar i intrångsmål. Varumärkesvärdering är intressant ur ett skadeståndsberäkningsperspektiv, därför att skadan av ett intrång ofta sätts i relation till märkets värde. De allra flesta företag som låter utföra varumärkesvärderingar gör det som en engångsföreteelse. Genom att istället regelbundet värdera märket, minskar riskerna för felvärderingar av dessa fluktuerande tillgångar. En sund värdering måste dessutom bygga på historiska fakta och framtidsbedömningar Exempel på värderingssituationer Treffner och Gajland nämner tre tillfällen då en värdering av immateriella rätter kan vara behövlig. Detta resonemang kan även appliceras på varumärken specifikt. 48 Melin, Frans, s. 9. Se vidare s. 34. Varumärkeskapital = the added value with which a brand endows a product. 49 Melin, Frans, s Löfgren Christer, Brand News 2004/04 s Löfgren Christer, Brand News 2004/04 s Löfgren Christer, Brand News 2004/04 s

15 För det första möjligheten att kunna ta reda på det nuvarande värdet av tillgången vad gäller användningen för nuvarande ägare. Principen tillämpas främst då man beräknar värden för skatteändamål. Det andra tillfället då det är intressant att känna till märkets marknadsvärde, är i samband med vad man skulle kunna erhålla för tillgången vid en avyttring på en öppen marknad. Värderingen görs i det här fallet för att skapa underlag för en eventuell transaktion, så att den potentielle köparen kan betrakta eventuella synergieffekter av det förestående köpet eller strategiska värden hos tillgången. Det tredje tillfället då en varumärkesvärdering är lämplig är då man vill veta likvidationsvärdet, dvs. det pris som tillgången skulle kunna avyttras för under tvångsmässiga förhållanden Värderingsmodeller som appliceras på tillgångar Enligt Treffner och Gajland utgörs ett varumärkes värde av att innehavaren kan ta ut ett högre pris 54 för den vara som säljs med varumärket (prispremie) eller sälja en större volym med hjälp av varumärket (volympremie). Dessa premier måste värderas för att kunna bestämma märkets värde 55. Birkin nämner tre olika modeller för att beräkna värdet på en immateriell tillgång; kostnadsbaserad värdering, marknadsvärdering och beräkning av ekonomiskt värde. 1. Kostnadsbaserad värdering kan tillämpas på två sätt antingen genom att beräkna vad det faktiskt kostat att utveckla eller ta fram tillgången i det skick som den befinner sig i idag, anskaffningskostnader, eller så beräknar man vad det skulle kosta att återanskaffa tillgången i det skick som den är i dag, återanskaffningsmetoden. Kostnadsbaserad värdering går även under beteckningen historiska kostnader 56. Det kan vara svårt att applicera dessa två metoder på varumärken med lång historia, då alla nedlagda marknadsföringskostnader ska räknas in och hänsyn tas till penningvärdets förändring under tidsperioden. Därför har dessa metoder liten praktisk användning och passar bäst som värderingsunderlag till tillgångar med kort historisk livslängd. 2. Den marknadsbaserade värderingsmetoden går ut på att göra en jämförelse med faktiskt genomförda transaktioner på marknaden. Om t.ex. varumärket Shell, värderat till det 84:e mest värdefulla varumärket i världen, byter ägare till en köpeskilling motsvarande 1, 2 gånger det senare årets försäljningsvärde av produkter under detta märke, är det inte orealistiskt att tänka sig att man skulle kunna överlåta varumärket BP som befinner sig inom samma produktkategori, rankat som världens 72:a mest värdefulla varumärke. En köpeskilling i ett intervall mycket nära den ovan angivna relationen säg 1,1 till 1,3 gånger den årliga försäljningen vore rimligt 57. Detta då BP:s varumärke värderas ca 1, 2 ggr högre än Shells 58. Men i verkligheten är inte alla varumärkens värden kända och därför kan inte denna metod heller användas i någon större utsträckning då det inte finns någon öppen marknad för handel med märken Vidare är en tredje värderingsmodell beräkningen av det ekonomiska värdet av den immateriella tillgången. Birkin kallar beräkningen för diskonterat penningflöde 60. Då åsyftas 53 Treffner, Jan, Gajland, David. Varumärket som värdeskapare, s S.k. excess earnings, dvs. ytterligare/extra vinst som själva varumärket genererar. 55 Treffner, Jan, Gajland, s AWA-patent (red). Sätt värde på ditt märke, Birkin, Michael,s Treffner, Jan, Gajland, David, s Jämför analogin med Adidas och Puma med samma kvotförhållande. 58 För år mest värda varumärken se: s. 15, AWA-patent (red). Sätt värde på ditt märke, Birkin Michael,s

16 det ovan nämnda diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden, jämför kapitel Denna metod anses stabil, men det finns förstås svårigheter i att förutse framtida inflation. Varken Gajland och Treffner eller Birkins nämnda exempel på värderingsmodeller ovan förefaller uppfylla alla syften som nämnts ovan under kapitel De synes även vara grova approximationer, men är troligen relativt enkla att använda. 2.4 Definition av varumärkesintrång Ett varumärkesintrång innebär att någon annan skördar där varumärkesinnehavaren sått 61. Egentligen skulle det stå känneteckensinnehavaren i citatet, då ett varumärkesintrång föreligger om någon annan använder antingen annans varumärke eller firma 62. Förväxlingsprincipen är mycket central i varumärkesrätten. Det är bara med förväxlingsbara märken som intrång kan begås 63. Intrång i ensamrätten sker antingen genom a) märkeskopiering även kallad counterfeiting 64 eller b) piratkopiering. I det senare fallet är det fråga om ren och skär plagiering rakt av. Eller också kan varumärkesintrång ske genom att en konkurrent försöker snylta på ett redan etablerat och framgångsrikt märke, genom att själva ha ett varumärke som är förväxlingsbart och ligger mycket nära det välkända märket som man försöker inkräkta på. Det senare, att lansera ett liknande märke för att försöka utnyttja det välkända märkets associationsvärde 65 till fördel för det snyltande märket, är ett snålskjutsbeteende. Associationerna störs, sammanblandas och förvirring kan uppstå hos kunderna till förmån för intrångsgöraren. Se även kapitel 5. I bl.a. 37och 38 VmL regleras sanktionerna för varumärkesintrång, se vidare kapitel 3. Beivran av varumärkesintrång kan göras på flera andra sätt: 1. Genom en förhandlingslösning parterna emellan, i form av en diskussion och uppgörelse i godo utanför domstol. 2. Parterna kan även vända sig till sin branschorganisation, som kan hjälpa till med fackmässiga bedömningar och expertis vid befarade regelstridiga handlingar. 3. Skiljenämnd är en tänkbar lösning om parterna vill slippa publicitet. 4. Lösningar av varumärkesintrångstvister i allmän domstol är dock det som detta arbete enbart fokuserar på, se avgränsningar kapitel Varumärkesintrång vid god tro Om god tro föreligger, dvs. om intrångsgöraren inte är medveten om att han begår varumärkesintrång, ska då ersättning betalas ut till rättighetshavaren? Koktvedgaard skriver ibland i det industriella rättskyddet utgår skäligt vederlag för utnyttjandet även vid god tro 66. Upphovsrätten har ett bättre skydd än övriga industriella rättigheter har, och där utgår alltid i upphovsrätten ersättning för utnyttjandet oavsett uppsåt eller oaktsamhet eller god tro. 60 AWA-patent (red). Sätt värde på ditt märke, Birkin Michael,s Uggla, Claës. Några tankar om beräkningen av skadestånd i varumärkesmål, NIR 1988, s Se kapitel Alin, Josephine, Larsson, Helena. Skadestånd vid varumärkesintrång, Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt (IFIM) vid Stockholms universitet, 1998, s Counterfeiting = något som inte identiskt, men snarlikt förfalskas (mer än bara inspiration), varumärkesefterbildning. 65 Löfgren, Christer, s. 69. Se även Melin, Frans, s Koktvedgaard, Levin, s

17 Från början fanns inga bestämmelser om godtrosersättning, då det praktiska behovet av sådan ansågs vara mycket ringa och utdömande svårtillämpligt 67. Det kan tyckas, att precis som i andra lagar som reglerar det industriella rättskyddet, ska ersättning utgå för utnyttjandet av varumärket även vid intrång i god tro, dvs. då intrånget skedde utan uppsåt eller oaktsamhet, men om och i den mån det är skäligt. Ersättning för utnyttjandet av varumärket motsvarar då den tänkta licensavgiften som intrångsgöraren i en affärsmässig avtalssituation skulle ha betalt. En lagändring gjordes således 1994 i VmL och FL 68, vilket resulterade i införandet av en bestämmelse om att den som begår intrång i god tro ska utge ersättning för utnyttjandet om och i den mån det är skäligt (38 ) 69. Någon ersättning därutöver får man inte ut vid godtrosfall vad gäller varumärkesrätten Definition av goodwill och goodwillskada Ordet goodwill kan ha flera betydelser. Det kan översättas med gott anseende och då är ordet positivt värdeladdat. Goodwill kan även vara en beteckning för ett varumärkes värde, t.ex. i form av garantifunktion, som är den effekt ett varumärke har på sin kundkrets genom att garantera en viss kontinuitet vad gäller t.ex. kvalité, och begreppet ska då ses som värdeneutralt 71. Med garantifunktion avses konsumentens förmåga att förknippa ett bestämt märke med en bestämd kvalitet. Köparen känner av egen erfarenhet till den kvalitet produkten hittills haft och hur väl den förmått tillfredställa hans behov. Resonemanget förutsätter att varans egenskaper i detta avseende är oförändrade 72. Vidare har ett varumärkes goodwill många beståndsdelar. Den mest basala är varumärkets särskiljningsförmåga och utifrån det unika kretsar sedan andra värdefulla funktioner som varumärket har 73. Beroende på vilken yrkesgrupp som använder ordet goodwill får termen också olika betydelser. För ekonomen som arbetar med bokföring eller revision är goodwill abstrakta värden som uppkommer vid företagsvärderingar. Goodwillen är då det övervärde 74 som köparen betalar utöver företagets reella värde. Ibland benämns goodwill som affärsvärde och definieras som skillnaden mellan priset på (anskaffningsvärdet för) hela företaget och nettot av dessa identifierbara tillgångar och skulder till verkligt värde vid förvärvstidpunkten 75. På balansräkningen står goodwill som en post på tillgångssidan. Goodwillens värde på balansräkningen avskrivs successivt. Mot detta har en del kritik riktats, då goodwill av många uppfattas som lättflyktigt och osäkert. Ser man på goodwill ur ett annat perspektiv, kan ett väl vårdat varumärke ha en mycket lång livslängd. Det avspeglar sig i goodwillvärdet, som är ett slags mått på den framtida avkastning som varumärket kan tänkas generera. Goodwill utgör en del av de immateriella tillgångarna, precis som know-how och kund- och leverantörskontakter, företagsledning, organisation och firma, hör till samma abstrakta grupp. Det är här frågan om komponenter i en rörelse och dessa har ett ekonomiskt värde, men inte i form av materiella föremål. I detta icke konkreta ekonomiska värde, utgör varumärkets värde en del. Juristen lägger en snävare innebörd i begreppet goodwill och syftar främst på gott 67 Levin, Marianne. Noveller i varumärkesrätt, s. 191; prop. 1960:167 s Prop. 1993/94:122, s Ds 1993:24. Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång, s Alin Joseohine, Larsson Helena, s Se även SOU: 2001:26, s Löfgren, Christer, s. 9, Tiili, Virpi. Om varumärkets funktioner, NIR 1970, s Löfgren, Christer, s Löfgren, Christer, s Urde, Mats, s. 6. som hänvisar till redovisningsrådet, 1996:11 f. 17

18 rykte eller ett visst anseende som förknippas med ett företag, dvs. de använder den värdeladdade definitionen av goodwill. Det kan bli ett problem vid varumärkesrättsliga skadestånd, 38 VmL, där praxis och förarbeten utgått från att i goodwill lägga betydelsen gott renommé istället för enbart renommé. Det förväntas då att varumärket ska var mycket väl känt och inte enbart välkänt. Det kan på så vis bli svårare för en drabbad rättighetsinnehavare att få det skadestånd man yrkat. Uggla 76 menar att begreppet goodwill utgör varumärkets ekonomiska värde som en kapitaltillgång och som garantin för framtida affärer. Det är lätt att konstatera att goodwillvärdet är ytterst ömtåligt och lätt kan förflyktigas. När begreppet solkas eller osäkerhet uppstår kring det har en goodwillskada uppstått. Ett aktuellt exempel på detta är 2004 års Skandiaskandal, där i alla fall Skandias svenska dotterbolag tappat kundernas förtroendekapital. Några svallvågor av skandalen har inte drabbat varken Storbritannien eller USA. I Sverige försöker man enligt min mening med en något annorlunda, seriös och lite gråtrist, allvarlig reklamkampanj, med slogan med vårt rykte har vi inte råd att göra fel, få kunderna att återkomma med sitt kapital 77. Det viktigaste syftet med Skandias reklamfilm torde vara att på ett ödmjukt och trovärdigt sätt säga att Skandia tagit till det som inträffat på allvar och budskapet utgör ett löfte för att Skandia kommer att minnas det som inträffat. Tydligt är att det här har uppstått en genuin goodwillskada på Skandias varumärke och firma, en skada som man är mån om att rätta till och åstadkomma reduktion av uppkommen badwill. Se även kapitel Sanktionssystem Vid varumärkesintrång finns en rad olika sanktioner som enligt nuvarande VmL kan bli aktuella att tillgripa: förbud vid vite (37 a 1 st.), interimistiskt förbud (37 a 2st.), böter eller fängelse (37 ), säkerhetsåtgärder som beslag med förverkande av intrångsföremål m.m. vid brottmål (41 ) 78 samt skadestånd (38 ). Uppsatsen syftar enbart att gå in på det sist nämnda, jämför avgränsningar kapitel Skadestånd i varumärkesrätten Huvudregeln i svensk rätt är att ren förmögenhetsskada ersätts med skadestånd enbart om det är fråga om brott, enligt 2 kap. 2 SkL 79. Är det inte frågan om brott utgår skadestånd vid vårdslöshet (culpa) för person- eller sakskada enligt 2 kap. 1 SkL. Ren förmögenhetsskada definieras enligt 1 kap. 2 SkL, som sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada 80. Ersättning för ren förmögenhetsskada i övrigt kräver lagstöd. Sådant lagstöd finns i immaterialrätten 81. Lagstöd för skadestånd finns i varumärkesrätten, 38 VmL. 76 Uggla, Claës. Några tankar om beräkningen av skadestånd i varumärkesmål, NIR 1988, s Se både länkarna till annonskampanj och tvreklam. Besökt Koktvedgaard, Levin. Lärobok i Immaterialrätt, s Hellner, Jan. Skadeståndsrätt, s Hellner, Jan. Skadeståndsrätt, s. 22, Koktvedgaard, Levin. Lärobok i Immaterialrätt, s

19 3.2 Nuvarande skadeståndsbestämmelse för varumärkesintrång 38 VmL: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör varumärkesintrång skall betala skälig ersättning för utnyttjandet av varukännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Vid bestämmande av ersättningens storlek skall hänsyn tas även till rättighetshavarens intresse av att varumärkesintrång inte begås och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör varumärkesintrång skall betala ersättning för utnyttjandet av varukännetecknet, om och i den mån det är skäligt 82. Nedan följer nu en kort förklaring till paragrafens olika beståndsdelar. Med ersättning för den ytterligare skada, menas ekonomisk skada och marknadsskada. Till övriga omständigheter av annat än rent ekonomisk betydelse räknas intresset av att intrång inte begås och omständigheter av annat än ren ekonomisk natur. Det ska ses som ett utrymme för att kunna kompensera rättighetshavaren fullt ut 83. Man kan fråga sig varför hänsyn ska tas till rättighetshavarens intresse av att varumärkesintrång inte begås? Formuleringen känns något överflödig. Innebörden är så självklar att det känns konstigt att behöva skriva ut formuleringen. På något vis markeras att man ska respektera rättigheten utåt. 58 PatL har givit inspiration till 1994 års revision av VmL. Bakgrunden till ändringen av 38 VmL kommer ifrån arbetsrättens 55 MBL 84, där likvärdig formulering och tanke förekommer. Formuleringen infördes pga. svårigheter att bevisa vilken ekonomisk skada som ett avtalsbrott hade medfört 85. Tanken är att man ska betala för att man inte respekterar rättigheten. Det är frågan om att betala för att kompensera respekträtten. Formuleringen har på så vis en något moralisk innebörd. 3.3 Skadeståndets funktion Skadeståndet anses fylla både en preventiv och en reparativ funktion 86. Genom den preventiva funktionen är syftet att avhålla och avskräcka presumtiva skadevållare (allmän prevention) från att orsaka eventuell framtida skada. Här är det frågan om att förhindra att skada uppstår. Om skada trots allt ändå uppstår, är tanken att den skadelidande ekonomiskt ska ersättas så som om skadan aldrig hade inträffat genom att återställa den situation som förelåg innan skadan inträffade 87, 88. Denna gottgörelse eller kompensation utgör skadeståndets reparativa funktion. 3.4 Skälighetsbedömning Tanken är att otillåten användning av skyddsobjekt ska ersättas. Normala ersättningsprinciper i annat sammanhang torde vara att skadan ersätts fullt ut. Problemet med immaterialrättsliga 82 Författarens egen kursivering här. 83 Prop. 1993/94:122, s SFS 1976:580, Lag om medbestämmande i arbetslivet. 85 Prop. 1993/94:122, s Hellner, Jan. Skadeståndsrätt, s. 37, Koktvedgaard, Levin. Lärobok i Immaterialrätt, 7:e upplagan, s Alin, Josephine, Larsson, Helena. Skadestånd vid varumärkesintrång, Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt (IFIM) vid Stockholms universitet, 1998, s

20 skador är dock att uppskatta hur stor skadan är. I praktiken är det knepigt att tillämpa denna teoretiska princip, eftersom det föreligger svårigheter i att uppskatta skadans verkliga omfång. Osäkerhet vid inventering av skadestorleken existerar oavsett om det gäller minskad försäljning och vinst eller skada på goodwill eller annan uppkommen obalans på marknaden 89. Det får räknas som allmänt vedertaget att de immaterialrättsliga sanktionerna i Sverige sedan länge anses otillräckliga och svaga 90. Rättighetshavaren får sällan ersättning för den skada han verkligen lidit 91. Denne måste kunna styrka skadans omfång 92, vilket är lättare sagt än gjort, då bevissvårigheterna som i så många andra sammanhang är stora. Därför görs en skönsmässig uppskattning av skadans omfång. Ofta råder det som redan sagts, brist på tillräckliga underlag för en skadebedömning. Godtyckligheten är stor. I de flesta fall vid immaterialrättsliga intrång blir ersättningen skönsmässig, då det inom immaterialrätten är mycket vanskligt att uppskatta hur stor den egentliga skadan är. Skadan uppskattas till skäliga belopp. Då får man i använda sig av skälighetsregeln i 35 kap. 5 RB. Den innebär att det åligger domstolen att uppskatta skadan till ett skäligt belopp. Några detaljerade hjälpregler om hur en sådan skälighetsbedömning ska göras existerar inte. I varumärkes- och firmautredningens betänkande (förarbetena) 93 till den nuvarande varumärkeslagen (1960:644) hittar man tanken bakom RB 35:5. Det bakomliggande syftet var att ge domstolarna utrymme för att vara mer frikostiga i sina uppskattningar än vad de varit tidigare i sina skadeståndsutdömanden. Bevislättnadsregeln som den även kallas, skulle även i vissa fall utan tvivel kunna berättiga till utdömande av tämligen betydande belopp. Men precis som Levin påpekar 94, kan den bevislättnadsregeln starkt ifrågasättas, eftersom verkligheten ser annorlunda ut än vad betänkandets motiv gör. Några betydande skadeståndsbelopp har inte kunnat skönjas i praxis. Istället menar Levin att skälighetsregeln för det mesta resulterar i en njugg [.] bestämning [..] av skadestånd vid varumärkesintrång i Sverige 95. Även i andra nordiska länder som Danmark, Finland och Norge, ser det likadant ut vad gäller generella principer för en skälighetsbedömning Harmonisering av de svenska immaterialrättsliga lagarna Den svenska immaterialrättslig sanktionsläran är harmoniserad. Sanktionsbestämmelserna har som ovan nämnts i huvudsak samma innehåll i de svenska immaterialrättsliga lagarna sedan ändringar trädde i kraft den 1 april En revision och skärpning av de immaterialrättsliga sanktionerna skedde detta år. Bl.a. ändrades VmL (38 ), så att den kom att stämma överens med PatL (58 1 st. och 2 st.) 98. Det finns ett intresse i att dessa lagars sanktionssystem ska överensstämma i så stor utsträckning som möjligt. Ersättningsbestämmelserna ändrades i syfte att stärka rättighetshavarnas ställning vid intrång. Ändringarna för beräkning av skadestånd byggde på en strävan att bättre, än dåvarande regelverk medgav, kompensera rättighetshavaren fullt ut för varje intrång 99. Trots denna 89 Levin, Marianne. Noveller i varumärkesrätt, s Se kapitel not Ds 1993:24. Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång, s Ds 1993:24, s SOU 1958:10, s Levin, Marianne. Noveller i varumärkesrätt, s Levin, Marianne, s Levin, Marianne, s SOU 2001:26, s Jämför även analogin i FL 19 1 st. och 2 st. 99 Prop. 1993/94:122, kap 7, sista stycket. 20

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER 15 mars 2013 Adam Brandt och Magdalena Fredlund ÖVERSIKT Bevisning av existens av rä.ghet Bevisning vid ogil3ghetstalan Bevisning vid förväxlingsbarhet Bevisning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2003 T 2982-01 KLAGANDE Mast-Jägermeister Aktiengesellschaft, 7-15 Jägermeisterstrasse, DE-38302 WOLFENBÜTTEL, Tyskland Ombud: advokaten

Läs mer

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter YTTRANDE 2014-09-29 AD-411/2014/1904 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm josefin.park@regeringskansliet.se EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-11-17 430 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Emaco KonsultPoolen AB 421 32 V Frölunda Ombud: Business & Entertainment Law HB, Claes Å 411 17 Göteborg MOTPART Kjell

Läs mer

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering.

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. VARUMÄRKESSKYDD när du har något som ingen annan har Varumärket är

Läs mer

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL).

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Sanna Wolk Stockholms universitet sanna.wolk@juridicum.su.se 1 Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken Direktiv 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2007-10-10 207 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stockholmshem AB Box 9003 102 71 Stockholm Ombud: Prodocon AB, Gårda Torget 2 412 50 Göteborg MOTPART Name Navigation

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 april 2005 Ö 4188-04 KLAGANDE Scan-Tech USA/Sweden AB, 556276-8019, Skyttbrinksvägen 11, 147 39 TUMBA Ombud: advokaten BL MOTPART Volvo

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 april 2005 T 2934-03 KLAGANDE Formsprutarna J-A Johansson & Co Aktiebolag, 556204-1623, Box 194, 332 24 GISLAVED Ombud: advokaten BG

Läs mer

Företagshemligheter och marknadsrätt. Henrik Bengtsson / Partner / Advokat. Den 17 januari 2011

Företagshemligheter och marknadsrätt. Henrik Bengtsson / Partner / Advokat. Den 17 januari 2011 OTILLBÖRLIG KONKURRENS Företagshemligheter och marknadsrätt Henrik Bengtsson / Partner / Advokat Den 17 januari 2011 Disposition 1. MD:s praxis i siffror 2. Materiella frågor 3. Sanktioner skadestånd och

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-11-19 273 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Specsavers BV 1211 EC Hilversum Nederländerna OMBUD: Stefan B. och Dan K., Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 5719

Läs mer

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger?

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Officialprövningeni immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål Seminarium arrangerat av Svenska Föreningen för Immaterialrätt

Läs mer

Varumärken. Richard Wessman. Praxisdagen 2011-01- 18

Varumärken. Richard Wessman. Praxisdagen 2011-01- 18 Varumärken Richard Wessman Praxisdagen 2011-01- 18 Nya varumärkeslagen, 2010:1877 EnsamräBens innebörd 10 EnsamräBen Fll eb varukännetecken enligt 6 8 innebär ab ingen annan än innehavaren, utan dennes

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 13-030 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 november 2013 PARTER Klagande Knobby Shop Aktiebolag, 556267-1528 Metallgatan 21 A, 262 72 Ängelholm Ombud: Fredrik Lüning Awapatent

Läs mer

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29 BESLUT 2005-06-29 Ärendenr. 90 Sökande B locket AB, 556634-1417, Pipersväg 165, 170 73 Solna Ombud: Advokaten Per Eric A och Jur kand Therese C Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 Stockholm Saken

Läs mer

VÄRDERING AV VARUMÄRKEN

VÄRDERING AV VARUMÄRKEN VARUMÄRKEN VARUMÄRKESUTVECKLING REKLAMJURIDIK ÅRGÅNG 21 NUMMER 8 2010 VÄRDERING AV VARUMÄRKEN HÖGSTA DOMSTOLEN Uppfinnarens patent var skyddade vid konkursen. TVISTER JULBRASAN, inte beskrivande. REKLAMJURIDIK

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT ÄRENDENUMMER 2010-05-25 385 SÖKANDE Badshop Malmö 211 25 Malmö MOTPART Lindströms Bad och Kakelvaruhus 234 24 Lomma SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

OTILLBÖRLIG KONKURRENS

OTILLBÖRLIG KONKURRENS 1 OTILLBÖRLIG KONKURRENS Marknadsrätt och företagshemligheter Henrik Bengtsson / partner / advokat Den 15 januari 2013 2 Disposition 1. MD:s praxis i siffror 2. Materiella frågor 3. Skadestånd vid vilseledande

Läs mer

IMK Marknadsrä2sliga skadestånd

IMK Marknadsrä2sliga skadestånd 2014-01- 31 IMK Marknadsrä2sliga skadestånd P&G: talan och perspekav 30 januari 2014 Något om bakgrunden v P&G./. SCA - LoAon - målet v SCA./. P&G - 8 av 10 - målet v P&G:s talan i LoAon väckt i MD v SCA:s

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

BESLUT 2006-05-24. Ticnet AB, 556401-2887, Box 6639, 113 84 Stockholm

BESLUT 2006-05-24. Ticnet AB, 556401-2887, Box 6639, 113 84 Stockholm BESLUT 2006-05-24 Ärendenr. 117 Sökande Ticnet AB, 556401-2887, Box 6639, 113 84 Stockholm Ombud: Advokat Per Eric A och jur kand Karolina M, Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 Stockholm Motpart

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister särskilt om Internetrelaterade inträng av Ulf Maunsbach INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR FÖRKLARINGAR I

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

BESLUT 2003-11-28. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande. Domännamnet skall överföras till Sökanden.

BESLUT 2003-11-28. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande. Domännamnet <lunar.se> skall överföras till Sökanden. BESLUT 2003-11-28 Ärendenr. 31 Sökande Lunarworks AB Birger Jarlsgatan 62, 4 tr., 114 29 Stockholm Ombud: Angela B AWAPATENT AB Box 113 94 404 28 Göteborg Motpart Axit AB Storgatan 5 380 62 Mörbylånga

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-12-02 716 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Göteborg Energi AB (556362-6794) Box 53 401 20 Göteborg Ombud: Katarina N, Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-11-12 707 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Domaininfo AB (org. nr 556492-8413) William Gibsons väg 1 433 76 Jonsered Ombud: Domain and Intellectual property Consultants,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 KÄRANDE Poolia AB, 556447-9912, Box 30081, 104 25 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. Göran Starkebo och jur.kand. Susanne Ståhlberg, Albihns Stockholm AB, Box

Läs mer

OTILLBÖRLIG KONKURRENS Marknadsrätt och företagshemligheter. Henrik Bengtsson / partner / advokat Den 15 januari 2013

OTILLBÖRLIG KONKURRENS Marknadsrätt och företagshemligheter. Henrik Bengtsson / partner / advokat Den 15 januari 2013 1 OTILLBÖRLIG KONKURRENS Marknadsrätt och företagshemligheter Henrik Bengtsson / partner / advokat Den 15 januari 2013 2 Disposition 1. MD:s praxis i siffror 2. Materiella frågor 3. Skadestånd vid vilseledande

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

Ett axplock ur varumärkesrätten i de svenska allmänna domstolarna under år 2014. Helena Östblom januari 2015

Ett axplock ur varumärkesrätten i de svenska allmänna domstolarna under år 2014. Helena Östblom januari 2015 Ett axplock ur varumärkesrätten i de svenska allmänna domstolarna under år 2014 Helena Östblom januari 2015 Mål nr B 3383-10 (TR) B 1842-13 (HovR) och B 5484-13 (HD) Åklagaren./. Christer Skult Lagerföring

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 KÄRANDE Inwido Sverige AB, 556583-4693, Box 153, 574 22 Vetlanda Ombud: advokaten H-G. F. och jur.kand. M. J., Gärde Wesslau Advokatbyrå, Box 684,

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2011 T 1408-09 KLAGANDE NonStop Television 7.0 AB, (tidigare Games Network Sweden AB), 556701-4567 Döbelnsgatan 24 113 52 Stockholm

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:36 2008: Datum 2009-11-19 Dnr C 31/08 KÄRANDE 1. Eniro AB, 169 87 STOCKHOLM 2. Din Del Aktiebolag, Box 6010, 171 60 SOLNA Ombud för 1 och 2: advokaten A. K. och jur.kand. J.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 KÄRANDE TDCF Förlag AB, 556109-6149, Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaten Olof Jisland, Advokatfirman Vinge KB, Box 11025, 404 21 GÖTEBORG SVARANDE

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-01-28 229 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ABB Asea Brown Boveri Ltd CH-8050 ZÛRICH Schweiz Ombud Rune P, Brann AB 801 33 GÄVLE MOTPART Harri L 725 91 VÄSTERÅS

Läs mer

BESLUT 2005-03-31. Simrishamns Kommun, 212000-0969, 272 80 Simrishamn. AB N Esbjörnsson, 556087-5212, Box 7, 277 21 Kivik

BESLUT 2005-03-31. Simrishamns Kommun, 212000-0969, 272 80 Simrishamn. AB N Esbjörnsson, 556087-5212, Box 7, 277 21 Kivik BESLUT 2005-03-31 Ärendenr. 78 Sökande Simrishamns Kommun, 212000-0969, 272 80 Simrishamn Ombud: Sveriges Kommuner och Landsting, Förbundsjurist Ellen H H, 118 82 Stockholm Motpart AB N Esbjörnsson, 556087-5212,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05 KÄRANDE Boendeförmedling i Linköping Kommanditbolag, Box 2116, 580 02 LINKÖPING Ombud: bolagsjuristen Bo Ohlsson, Svensk Fastighetsförmedling AB, Box

Läs mer

SVARANDE 1. M. & Co AB, Box 1219, 114 79 Stockholm 2. J. M., Fredrikslundsvägen 7, 168 34 Bromma. Marknadsföring av företagskataloger m.m.

SVARANDE 1. M. & Co AB, Box 1219, 114 79 Stockholm 2. J. M., Fredrikslundsvägen 7, 168 34 Bromma. Marknadsföring av företagskataloger m.m. MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:10 2008: Datum 2011-04-12 Dnr C 11/10 KÄRANDE Eniro Sverige AB, 169 87 Stockholm Ombud: advokaten L. F. L. och jur.kand. J. B., N. & Co. Advokatbyrå KB, Box 1435, 111 84 Stockholm

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-12-14 337 ÄRENDENUMMER SÖKANDE OK-Q8 Bank AB c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm Ombud: Sofia A c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm MOTPART Jan O 29601 Marbella

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-07-26 406 ÄRENDENUMMER SÖKANDE SMS Guld AB 102 42 Stockholm Ombud: Advokatfirman Konsultbyrån för Marknadsrätt AB, Advokat Daniel T 111 34 Stockholm

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-02-03 363 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Duma Nya Medier AB 805 95 Gävle MOTPART Skapa Dot Com AB 111 73 Stockholm SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Motpart Benkestok B.V., [NL] 009.281.435.B01, Wilhelminalaan 28, 5541 CW, Reusel, Holland

Motpart Benkestok B.V., [NL] 009.281.435.B01, Wilhelminalaan 28, 5541 CW, Reusel, Holland BESLUT 2004-07-02 Ärendenr. 49. Sökande The Interactive Institute II AB, 556557-3077, Box 24081, 104 50 Stockholm Motpart Benkestok B.V., [NL] 009.281.435.B01, Wilhelminalaan 28, 5541 CW, Reusel, Holland

Läs mer

BESLUT 2004-06-18. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2004-06-18. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande BESLUT 2004-06-18 Ärendenr. 52 Sökande Volvo Trademark Holding AB, 556567-0428, c/o AB Volvo, VHK, avd. 641, 405 08 Göteborg Ombud: Jur kand. Henrietta D, Advokatbyrån Jonas Gulliksson AB, Box 4171, 203

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT ÄRENDENUMMER 2008-09-08 259 SÖKANDE Sundbybergs Stadsnätsbolag AB c/o Fastighets AB Förvaltaren 174 07 Sundbyberg Ombud: Foyen Advokatfirma AB, Advokat

Läs mer

Varumärkesregistrering av dofter

Varumärkesregistrering av dofter Varumärkesregistrering av dofter En studie av dofters möjligheter till varumärkesregistrering utifrån kraven på grafisk återgivning och särskiljningsförmåga Eva Fredholm Författare: Eva Fredholm Ht 2009

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-03-08 362 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ICA AB 171 93 Solna Ombud: Nihlmark & Zacharoff Advokatbyrå AB/ Marie af P 103 95 Stockholm MOTPART Jörgen N 127 34

Läs mer

Intrångsundersökning

Intrångsundersökning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Martin Taranger Intrångsundersökning - En civilrättslig bevissäkringsåtgärd vid counterfeiting och andra immaterialrättsliga intrång Examensarbete 20 poäng Handledare:

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

BESLUT 2005-05-06. Ombud: Jur. kand. Henrietta D, Advokatbyrån Gulliksson AB, Box 4171, 203 13 Malmö

BESLUT 2005-05-06. Ombud: Jur. kand. Henrietta D, Advokatbyrån Gulliksson AB, Box 4171, 203 13 Malmö BESLUT 2005-05-06 Ärendenr. 79 Sökande Volvo Trademark Holding AB, 556567-0428, c/o AB Volvo, VHK, avd 641, 405 08 Göteborg Ombud: Jur. kand. Henrietta D, Advokatbyrån Gulliksson AB, Box 4171, 203 13 Malmö

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2009:20 2008: Datum 2009-07-06 Dnr C 5/09 ÖVERKLAGAT BESLUT KLAGANDE Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-07-29 414 ÄRENDENUMMER SÖKANDE/APPLICANT STR Service AB (org nr 556059-9739) Järvagatan 4 261 44 Landskrona Ombud/Counsel: Advokatfirman Wilensky &

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-06-09 248 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Prevent Box 20133 104 60 Stockholm MOTPART Adam S 217 55 Malmö SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Brand News 04/2004. Rätt värde på märket värt mycket. Värdering. av varumärken.

Brand News 04/2004. Rätt värde på märket värt mycket. Värdering. av varumärken. <Bild saknas> 6 Rätt värde på märket värt mycket Värdering av varumärken 7 Varumärken är immateriella och går därför inte att ta på i egentlig mening, men likväl kan de motsvara enorma värden. Frågan är

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

AB eller ABT, är det verkligen nödvändigt?

AB eller ABT, är det verkligen nödvändigt? Jag har frågat många; hur var sommaren. Ingen har klagat Sommaren 2013 var fin, men 2014 var ju fantastisk. Tänk att kunna bada i 15-20 min i stöten ute i Stockholms ytterskärgård rena medelhavsklimatet.

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-11-10 788 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Svensk Adressändring AB, 556476-3562 Drottninggatan 82, 1 tr 111 36 Stockholm Ombud: Zacco Sweden AB, 556664-8480 ATT:

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnen och .

Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnen <aschberg.se> och <robertaschberg.se>. 1 BESLUT 2004-02-20 Ärendenr. 41. Sökande Robert A Ombud: Andreas E, Bolagsjurist Strix Television AB, Lumaparksvägen 11, entré 1C, 120 87 Stockholm Motpart Stefan B Saken Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr 12-037 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 augusti 2013 Klagande Swedavia AB, 556797-0818 190 45 Stockholm-Arlanda Ombud: Ehrner & Delmar Patentbyrå AB Box 10316, 100 55 Stockholm

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

24 september 2015. Svensk varumärkesrätt anpassas till den nya varumärkesregleringen

24 september 2015. Svensk varumärkesrätt anpassas till den nya varumärkesregleringen Nyhetsbrev IP/TMT 2015:2 24 september 2015 What s new? Svensk varumärkesrätt anpassas till den nya varumärkesregleringen inom EU Europaparlamentet har yttrat sig över kommissionens förslag till ett nytt

Läs mer