INVESTERA FÖR INNOVATIONER MER NYTTA AV SVENSK FORSKNING OCH UTBILDNING

Transkript

1 INVESTERA FÖR INNOVATIONER MER NYTTA AV SVENSK FORSKNING OCH UTBILDNING SAMMANFATTNING 1

2 Den här skriften sammanfattar Teknikföretagens underlag till forsknings-, innovations- och högre utbildningspropositionen Underlaget i sin helhet fick regeringen i början av november Den här skriften sammanfattar Teknikföretagens underlag till forsknings-, innovations- och högre utbildningspropositionen Teknikföretagen har dessutom Underlaget gjort fördjupade i sin helhet underlag fick kring regeringen vissa områden i början av såsom november digitaliseringens betydelse för industrins förnyelse, produktion, resurseffektivitet och energi. Teknikföretagen har dessutom gjort fördjupade underlag kring vissa områden såsom digitaliseringens Det fullständiga betydelse underlaget för Investera industrins för förnyelse, innovationer produktion, Mer nytta resurseffektivitet av svensk forskning och energi. och utbildning, liksom de fördjupade underlagen finns att ladda ner på teknikforetagen.se Det fullständiga underlaget Investera för innovationer Mer nytta av svensk forskning och utbildning, liksom de fördjupade underlagen finns att ladda ner på teknikforetagen.se KONTAKT Peter Johansson Ansvarig för forskning och innovation peter.johansson@teknikforetagen.se Per Fagrell Ansvarig för högre utbildning per.fagrell@teknikforetagen.se Lena Heldén Ansvarig för innovationsfrågor lena.helden@teknikforetagen.se Jonas Wallberg Ansvarig för IKT-frågor jonas.wallberg@teknikforetagen.se Cecilia Warrol Ansvarig för produktionsfrågor cecilia.warrol@teknikforetagen.se

3 Teknikföretagens förslag i korthet För att vidareutveckla Sveriges position som industrination måste forskning, högre utbildning, produktion och innovation samverka för att klara konkurrenskraft och sysselsättning. Satsningar på forskning och innovation behövs som gör Sverige attraktivt för företagens forskning och utveckling och behåller och skapar nya arbetstillfällen i landet. Prioriteringarna ska även samspela med EU:s ramprogram Horisont Ett övergripande förslag är att fokusera statens forsknings- och innovationsinvesteringar så att det blir balans mellan prioriteringarna spetskompetens, industriellt ledarskap och att möta samhällsutmaningar. SPETSKOMPETENS HÖGRE UTBILDNING SOM SVARAR MOT INDUSTRINS BEHOV INCITAMENT FÖR ÖKAD SAMVERKAN MELLAN AKADEMIN OCH SAMHÄLLET FÖRSTÄRKT ROLL FÖR INDUSTRIFORSKNINGSINSTITUTEN I INNOVATIONSSYSTEMET INDUSTRIELLT LEDARSKAP FORTSATT SATSNING PÅ SAMVERKANSPROGRAM INFRASTRUKTUR FÖR UTVECKLING, TEST OCH UPPVISNING AV NY TEKNIK EU-SATSNINGAR SOM KATALYSATOR FÖR INNOVATION ETT MODERNT INNOVATIONSSTÖDSYSTEM SAMHÄLLSUTMANINGAR INVOLVERA INDUSTRIN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR FLER INNOVATIONSUPPHANDLINGAR OCH MER NYTÄNKANDE INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 3

4 4

5 Industrins förnyelse potential för tillväxt och sysselsättning Företagen står för två tredjedelar av investeringarna i forskning- och utveckling i Sverige och staten en tredjedel. Svensk exportindustri har blivit mer kunskapsintensiv och har, trots liten hemmamarknad, huvuddelen av sin forskning och utveckling i Sverige. Svenska teknikföretag har framgångsrikt skiftat från masstillverkning till flexibel produktion av avancerade varor och tjänster. I Sverige finns en mängd innovativa små och stora företag som skapar nya lösningar på samhällsutmaningar. I rollen som förnyare av kunskap av radikala affärsidéer står de för nya arbetstillfällen. Stora företag samverkar med små för att hitta idéer och verka i kreativa miljöer. Omvärlden satsar på konkurrenskraftiga miljöer för att främja tillväxten av nya och befintliga företag och locka kreativa individer och kunskapsintensiva företag till innovationsmiljöer där universitet, institut och näringsliv samverkar. Sverige behöver möta denna utmaning genom en offensiv strategi som inkluderar investeringar i forskning och innovation. Forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige ökar möjligheterna till svensk produktion, arbetstillfällen och tillväxt. En forsknings- och innovationsmodell för Sverige En ny modell med ökade investeringar på forskning och innovation måste samspela med EU:s ramprogram Horisont 2020, där fokus ligger på innovation, små och medelstora företag samt snabbare marknadsintroduktion för resultaten. Europa behöver utvecklas för att attrahera företagens forsknings- och innovationsinvesteringar. I en forsknings- och innovationspolitik för framtiden behövs en balans mellan spetskompetens, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar. 5

6 SPETSKOMPETENS Näringslivet behöver ny kunskap och kompetens Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv behöver ständigt ny kunskap och kompetens. Förutsättningarna varierar i olika delar av Sverige. Behoven av kompetens likaså. Lika viktig som nationell innovationspolitik är regionala initiativ som utgår från behov för att stärka innovationsförmåga. Högskolan bör agera utvecklingsmotor för internationell och nationell forskning, samt för att attrahera spetskompetens. Universitet och högskolor behöver en tillräcklig grundfinansiering som stimulerar strategiska val och långsiktighet för samverkan och spridning av resultat. Samverkan med näringslivet leder till ökad kvalitet av utbildning, forskningsresultat och innovationer. Angeläget att öka antalet ingenjörer och integrera ämnen Det framtida behovet av högutbildade ingenjörer är stort. Utbildningarna behöver byggas ut för att klara förväntade underskott och platserna öka i motsvarande grad. Branschöverskridande utbildning och forskning som svarar mot långsiktiga behov och utmaningar bör främjas. Samverkan mellan högskola och företag är avgörande och förutsätter integration med projektledning, kommunikation och affärsförståelse. Tillämpade inslag bör kombineras med teoretiska för att ge förståelse för sammanhang och helhet. Tekniskt basår slussar studenter Tekniskt basår är ett bra sätt att slussa in studenter med bristande behörighet på tekniska utbildningar. Det ger breddad rekrytering och är ofta det mest sökta programmet. Fortsatt arbete med ökad jämställdhet viktigt Andelen kvinnor i industrisektorn är idag cirka 20 procent. Både industri och högskola delar ansvaret att erbjuda attraktiva yrken och utbildningar för både tjejer och killar. 6

7 TEKNIKFÖRETAGENS FÖRSLAG: den högre utbildningen i Sverige ska hålla hög internationell kvalitet och bättre svara mot industrins kompetensbehov, universitet och högskolor behöver en tillräcklig basfinansiering och autonomi som medger strategiska val, långsiktiga satsningar och strategisk samverkan med näringslivet, utveckla universitet och högskolors roll som nationell och regional tillväxtmotor med fokus på industrins kompetensbehov och konkurrenskraft, studenternas anställningsbarhet ska i högre utsträckning än idag ingå i högskolans kvalitetsutvärdering, öka genomströmningen på existerande utbildningar genom en förbättrad samverkan med arbetslivet och ekonomiska incitament på lärosätesnivå och/eller individnivå, tekniskt basår bör stärkas som breddad rekryteringskälla till ingenjörsutbildningar, utveckla utbildningarna så att de i högre utsträckning attraherar studenter av båda könen likväl som de från studieovana miljöer. 7

8 Incitament för ökad samverkan mellan akademin och samhället Studier visar att forskningssamverkan mellan akademi och företag blir mer citerad och håller högre vetenskaplig kvalitet än den som bedrivs inom akademin. Resurstilldelningen till högskolan bör främja integration mellan utbildning, forskning och innovation. Vi vill se incitament för studenter, lärare, forskare och högskolor att bidra till forskning och utbildning för ökad tillväxt, med resurser för samverkan med näringslivet. Större forskarrörlighet mellan företag och akademi Meriteringssystemet för lärare och forskare inom akademin måste premiera samverkan. När högskolor och universitet anställer eller befordrar forskare vill vi att de ska belöna de som har erfarenheter från industrin och av samverkan. Företagen kan bidra genom att erbjuda fler forskare och studenter att vara verksamma i industrin under en begränsad tid. TEKNIKFÖRETAGENS FÖRSLAG: samverkan med näringslivet bör premieras vid högskolans resurstilldelning, näringslivets perspektiv bör finnas med vid såväl bedömning som uppföljning av vetenskaplig kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer som genomslag utanför akademin, högskolan bör prioritera en större forskarrörlighet mellan företag och akademi genom meriteringssystem och villkor som gynnar de forskare som arbetat utanför akademin och samverkar med övriga samhället. 8

9 Förstärkt roll för industriforskningsinstituten i innovationssystemet Teknikföretagen vill att forskningsinstituten får en större och tydligare roll i det svenska innovationssystemet. Befintliga resurser ska användas effektivare. Teknikföretagen vill gärna bidra till en sådan utveckling. Den ökade internationaliseringen ger instituten en större roll att, tillsammans med universitet och högskolor, stärka Sveriges konkurrenskraft och globala närvaro. Institutens nyckelroll för en utveckling som svarar mot industriella behov Teknikföretagen vill belysa institutens nyckelroll i ett innovationssystem. Tillsammans med lärosäten och näringsliv bör de ges möjlighet att bygga upp spetsforskning som kompletterar universitet och högskolor. Spetsområden med långsiktig tillämpning bör bygga på industriella styrkor och utvecklas i samverkan med akademi och institut. I relation till akademin ser vi att instituten bör fokusera på framväxande teknologier. Genom sin tekniska kompetens och avancerade forsknings- och testmöjligheter är forskningsinstituten en betydelsefull infrastruktur för teknikutveckling. Särskilda insatser behövs för att nå små och medelstora företag. TEKNIKFÖRETAGENS FÖRSLAG: institutens roll bör stärkas, särskilt vad gäller stöd för teknikutveckling, inte minst riktat till små och medelstora företag, samt ansvar för forsknings-, test- och demonstrationsanläggningar, en förstärkning som både kan handla om ytterligare resurser och att använda nuvarande resurser på ett effektivare sätt. 9

10 INDUSTRIELLT LEDARSKAP Satsning på samverkansprogram Om företag ska bedriva kvalificerad utveckling, innovation och produktion i Sverige krävs kunskapsmiljöer i världsklass och omsättning av forskning till nya produkter och tjänster. Statens satsning på industriinriktade strategiska innovationsprogram är viktiga för innovationssystemet. I dessa kan forskningsresultat testas under verkliga förhållanden, vilket krävs för att forskningsresultat ska kommersialiseras. De möjliggör satsning på områden med konkurrenskraftiga företag med starka forsknings- och innovationsmiljöer. Teknikföretagen föreslår att de strategiska innovationsprogrammen vidareutvecklas genom att fokusera på de framgångsrika områdena och öka finansieringsgraden hos redan beslutade program med minst miljoner kronor per område. Internationell uppkoppling De strategiska innovationsprogrammen kan användas som bryggor till strategiska partnerländers forsknings- och innovationsområden. Internationella innovationskluster kan byggas för att bidra till det svenska innovationssystemets konkurrenskraft. Teknikföretagen anser även att stödet för att svenska prioriteringar ska få genomslag i Horisont 2020 ytterligare stärks genom att de strategiska innovationsprogrammen blir samlingspunkter. Satsning på digitalisering med strategiska innovationsprogram som bas Sveriges konkurrenskraft kan stärkas genom satsning på digitalisering med de strategiska innovationsprogrammen som bas. Det behövs en separat resursförstärkning med fokus på digitalisering för att skapa synergier och koordinering mellan innovationsprogrammen. En digitaliseringsplattform ska ge nya samarbetsformer där ny teknik kan demonstreras och testas systematiskt med en kritisk massa av användare. 10

11 TEKNIKFÖRETAGENS FÖRSLAG: öka VINNOVA:s resurser för att stärka strategiska innovationsområden och sektorsinriktade samverkansprogram, vidareutveckla de strategiska innovationsprogrammen genom att fokusera på de framgångsrika områdena och öka finansieringsgraden hos de redan beslutade programmen med minst miljoner kronor per område, använd de strategiska innovationsprogrammen som internationella bryggor till strategiska partnerländers forsknings- och innovationsområde, utveckla en fristående digitaliseringsplattform kopplat till utvalda strategiska innovationsprogram för att stärka industriföretagens övergång till digitala tekniker. 11

12 Infrastruktur för utveckling, test och uppvisning av ny teknik En högklassig forskning kräver, förutom goda forskare, också tillgång till en bra infrastruktur. Det arbete som Vetenskapsrådet gör är en viktig pusselbit för att få fram en i praktiken fungerande strategi för forskningsinfrastrukturer, men arbetet bör breddas att i större utsträckning också inkludera teknikvetenskaperna. Dessutom bör innovationsaspekterna på ett tydligare sätt inkluderas så att vi får forsknings- och innovationsinfrastrukturer som definieras bredare, så att de också innefattar testoch demonstrationsanläggningar som behövs för att underlätta innovation av varor och tjänster. Större investeringar i test- och demonstrationsanläggningar Teknikföretagen anser att staten bör satsa mer på test- och demonstrationsanläggningar så att innovationer snabbare når ut på marknaden som nya varor, processer och tjänster. De strategiska innovationsprogrammen bör ges rollen att identifiera de industriella behoven och instituten bör ges huvudansvar för drift och utveckling. Vi föreslår därför att VINNOVA får förstärkta medel till demonstration med 500 miljoner kronor. Goda exempel finns Anläggningar av nationell betydelse kan synliggöra det svenska forsknings- och innovationssystemet för näringsliv och företag utanför Sverige. Innovationskontor, inkubatorer, holdingbolag och Science Parks är viktiga för företagsutveckling, kommersialisering av forskning och samverkan i utbildning och forskning. Dessa är drivande krafter i regionala innovationssystem. Här möts akademi och näringsliv, små och stora företag samt entreprenörer och investerare i en kreativ miljö. Teknikföretagen vill minska antalet aktörer och ge färre aktörer större möjlighet att bidra med större insatser. 12

13 TEKNIKFÖRETAGENS FÖRSLAG: utveckla en aktiv svensk strategi för att stärka den svenska forsknings- och innovationsinfrastrukturen samt tillgängliggör infrastrukturen för industrin, investera mer i forsknings-, test- och demonstrationsanläggningar för att underlätta att forskningsresultat snabbare når ut på marknaden som nya varor, processer och tjänster. Vi föreslår att VINNOVA får förstärkta medel till demonstration med 500 miljoner kronor, vidareutveckla industriforskningsinstitutens roll som viktig brygga mellan akademins forskningsresultat och företagens behov av bättre produkter och produktionsprocesser samt i att driva forsknings-, test- och demonstrationsanläggningar med relevans för näringslivet, satsa på starka innovationsmiljöer med kritisk massa av kunskap, företag, marknadskontakter, öppna demonstratorer, finansiering och affärsutvecklingsstöd. 13

14 EU-satsningar som katalysator för innovation För att Sverige och Europa ska vara attraktivt för forsknings- och utvecklingsverksamhet krävs att industri och forskningssatsningar förstärker varandra. Industrins deltagande i det omfattande EU-programmet Horisont 2020 kan bidra till att utveckla kunskap och kompetens mellan forskning, industri och offentliga organ i Sverige. Innovationsperspektivet är viktigt för att öka industrins deltagande. Forum för gemensamt arbete Teknikföretagen är positiva till gemensamma samverkansprogram mellan aktörer som utvecklats med syfte att lyfta europeisk industris konkurrenskraft. Programmen utgör en framgångsrik modell för att organisera forsknings- och innovationssatsningar med direkt industriell nytta. Vi föreslår stärkt samverkan mellan strategiska initiativ så att svenska satsningar kan skalas upp med satsningar inom EU:s ramprogram och strukturfonder. EU-medel fungerar som katalysator Med ökad samverkan mellan industri, myndigheter och regionala/lokala offentliga aktörer kan EU-medlen bli en kunskaps- och kompetenskatalysator. Med strategiska innovationsprogram som samlingspunkt, föreslår Teknikföretagen en förstärkning av stödet för att svenska prioriteringar, ska få genomslag i Horisont Supportfunktionen för företagens deltagande i Horisont 2020 bör utvecklas och stärkas. Strukturfonderna bör användas för att stärka de strategiska innovationsområdena. TEKNIKFÖRETAGENS FÖRSLAG: stärk stödet för att svenska prioriteringar ska få genomslag i Horisont 2020, utveckla EU-supportfunktionen som stöd för företagens deltagande i Horisont 2020, i samverkan med forskningsinstituten, akademin och industrins branschföreningar, använd strukturfonderna för att stärka de strategiska innovationsområdena. 14

15 Ett konkurrenskraftigt innovationsstödsystem I tidiga skeden finns behov av en offentlig infrastruktur som främjar nya och växande företag. Statliga insatser spelar en roll för att attrahera privat kapital. Många små och medelstora företag kan behöva ta in extern forsknings-, utvecklings- och innovationskompetens i olika faser av idé- och produktutvecklingen. Finansieringsprogram som stärker forskning, utveckling och innovation i företagen fyller en viktig roll. Lån, riskkapital, bidrag, tillgång till inkubatorer, innovationskontor, Science Parks och andra miljöer hjälper affärsidéer och företag att utvecklas. Men alltför många aktörer som erbjuder finansiering leder till att för mycket tid läggs på kapitalanskaffning. Systemet bör stöpas om för att öka resurserna som når företagen. Kapitalförsörjning för växande företag ett svåröverskådligt system Merparten av tidig finansiering kommer från eget sparande, familj och vänner. Banklån har också en viktig roll för uppstart och expansion. Behovet av mjuka lån är större än tillgången, med möjlighet till avskrivning om projektet misslyckas. Är projektet framgångsrikt sker marknadsmässig återbetalning. Bankadministrerade garantiinstrument används av flera länder som ett sätt för staten att säkra en del av förlusten för banker och investerare som går in i förkommersiella faser. Utökat investeraravdrag, FoU-skatteavdrag och personaloptioner för tillväxt Konkurrenskraftiga skattevillkor stimulerar till arbete, risktagande och företagande. Många konkurrentländer erbjuder villkor för att locka företagens forsknings- och utvecklingsinvesteringar. Vissa reformer pekar i rätt riktning, till exempel det investeraravdrag som införts för privata investeringar i mindre bolag med kapitalbehov för expansion. Investeraravdraget bör utökas för att i högre grad främja tillväxt i Sverige. Genom förmånliga personaloptioner kan unga innovativa företag locka kreativa personer, men dagens beskattningsregler gör inte personaloptioner till ett attraktivt alternativ. Villkoren behöver förändras; skatten ska dras när optionerna säljs, och beskattas som kapitalinkomst istället för arbetsinkomst med högre skattesats sänktes arbetsgivaravgiften för anställda i forsknings- och utvecklingsföretag, men omfattningen är för liten. 15

16 TEKNIKFÖRETAGENS FÖRSLAG: medel för små och medelstora företag att utvecklas genom extern forsknings-, utvecklings- och innovationskompetens, konsolidera stödsystemet till färre offentliga aktörer som har större resurser att erbjuda företagen. Samordna, fokusera och öka det nationella och regionala stödet i tidiga skeden till finansiering, riskkapital och inkubatormiljöer, ge större möjligheter till mjuka lån i företags tidiga skeden. Inför ett statligt garantiinstrument för lånefinansiering från banker till små och medelstora företag, utöka investeraravdraget vid köp av aktier i mindre företag, förbättra förutsättningarna för personaloptioner för att underlätta företagens kompetensförsörjning, utöka FoU-skatteavdraget för att främja företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. 16

17 SAMHÄLLSUTMANINGAR Involvera industrin för att möta samhällsutmaningar Klimatfrågan och resursanvändningen är globala frågor som kräver ständiga åtgärder. Tillgång till energi är en utmaning för konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Ökad digitalisering förändrar samhället; hur vi bedriver affärer, utvecklar produkter, tjänster, produktionssystem och affärsmodeller. Dessa samhällsförändringar och utmaningar ändrar förutsättningarna för att bedriva industriell verksamhet i Sverige. De strategiska innovationsprogram som samlar industri, akademi och institut, bör engageras för att också möta samhällsutmaningar samtidigt som industriella styrkeområden kan utvecklas. Teknikföretagen deltar gärna i en dialog med departement och VINNOVA om detta. TEKNIKFÖRETAGENS FÖRSLAG: engagera de strategiska innovationsprogrammen för att möta samhällsutmaningar samtidigt som industriella styrkeområden kan utvecklas. 17

18 Mer av nytänkande och innovation i offentlig upphandling Offentliga upphandlande myndigheter bör spela en större roll som beställare av ny teknik. Mer innovationsvänlig upphandling, som tar hänsyn till nya och befintliga lösningar ur ett livscykel- och hållbarhetsperspektiv leder till större effektivitet, bättre samhällsservice och nöjdare brukare. Den offentliga sektorns upphandling uppgår idag till mer än 600 miljarder kronor per år. Samhällsservice som vård och omsorg, skola, vägar, järnvägar och försvarsmateriel utgör en stor del. Här finns en stor potential i att upphandla nya och effektivare varor och tjänster. Upphandling en möjliggörare för innovation Det krävs större inköpsmognad och ökad strategisk kompetens hos upphandlande myndigheter, liksom ett brett kompetenslyft. Inte minst för att utveckla kontakten med leverantörer. Teknikföretagen välkomnar regeringens förslag om en nationell strategi för offentlig upphandling hur den kan möta utmaningar som åldrande befolkning, ökad miljöpåverkan och eftersatt infrastruktur. Regeringen bör utforma en handlingsplan för upphandling med uppföljningsbara mål och kvalitetskrav som styr mot nytänkande och verkliga innovationer. Pilot som främjar tidig dialog Teknikföretagen har under 2015 drivit ett pilotprojekt efter norsk modell tillsammans med Konkurrensverket och SKL. Pilotprojektet främjar tidig dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer för nytänkande i offentlig upphandling. Projektet övergår till att bli ett långsiktigt program i den nya upphandlingsmyndigheten och syftar till att skapa ett kulturskifte i relationen mellan upphandlande myndigheter och näringsliv. Regeringen bör ge fler statliga myndigheter uppdrag att jobba med nytänkande och innovation i offentlig upphandling. Det krävs tydliga riktlinjer från ledningshåll och resurser för att skapa utrymme. Regeringen bör avsätta resurser för att upphandlande myndigheter och forskningsfinansiärer ska stötta utveckling av nya lösningar. Befintlig erfarenhet bör spridas till andra myndigheter. TEKNIKFÖRETAGENS FÖRSLAG: avsätt resurser för att stimulera myndigheters, kommuners och landstings arbete med nytänkande och innovation i offentlig upphandling för att lösa viktiga samhällsproblem, ta fram en handlingsplan för innovationsupphandling i dialog med nyckelaktörer, som kompletterar regeringens strategi för offentlig upphandling, kompetenslyft för innovation, hållbarhet och effektivitet i offentlig upphandling. 18

19 Teknikföretagens underlag till forsknings-, innovations- och högre utbildningspropositionen 2016 har utarbetats i dialog med flera referensgrupper. TEKNIKFÖRETAGENS FOU-REFERENSGRUPP AB Electrolux AB SKF AB Volvo ABB Corporate Research Ericsson AB SAAB AB Sandvik AB Scania CV AB Siemens Industrial Turbomachinery AB Volvo Personvagnar AB TEKNIKFÖRETAGENS ICT-REFERENSGRUPP ABB Corporate Research ASSA ABLOY AB Bombardier Transportation Sweden AB Ericsson AB IBM Svenska AB SAAB AB Sandvik AB Sivers Ima AB Volvo Personvagnar AB ÅF-Technology AB TEKNIKFÖRETAGENS SME-REFERENSGRUPP Avure Technologies AB Bruhnspace Chromogenics Sweden Firefly AB Hydroforming Design Light AB Mercatus Engineering AB Minesto AB Olink AB ORTIC AB Plastex i Skellefteå AB PP Polymer AB Provexa AB Seabased Industry AB Senseair AB Åkerströms Björbo AB TEKNIKFÖRETAGENS PRODUKTIONSREFERENSGRUPP AB Sandvik Coromant AB SKF AB Volvo ABB AB ASSA ABLOY AB Bombardier Transportation Sweden AB Scania CV AB Siemens 19

20 2015. FORM: ORDFÖRRÅDET. OMSLAGSFOTO: ERIK THOR. TRYCK: GEFAB I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKA teknikföretagen är arbetsgivarorganisationen för de kreativa företag som står för en tredjedel av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknikföretag i arbetsrätt och branschfrågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världsklass.