Håll Sverige Rent Uppföljande mätning: Allmänheten om plastbärkassar

Transkript

1 Håll Sverige Rent Uppföljande mätning: Allmänheten om plastbärkassar Kontakt Håll Sverige Rent: Elin Rennerfelt Novus: Peter Blid, Jon Jakobsson Datum:

2 Om studien BAKGRUND OCH SYFTE Håll Sverige Rent (HSR) har genomfört en informationsinsats som utgår från Naturvårdsverkets regeringsuppdrag gällande information om plastbärkassar. Syftet med informationsinsatsen är att bidra till minskad förbrukning av plastbärkassar. Mot bakgrund av detta har HSR gett Novus i uppdrag att inför och efter genomförd informationsinsats genomföra undersökningar med syfte att kartlägga allmänhetens inställning, kunskap och beteende avseende användning av plastbärkassar, samt eventuella förändringar i detta kopplat till HSR:s informationsinsats. MÅLGRUPP/GENOMFÖRANDE Målgruppen för denna uppföljande undersökning är den svenska allmänheten år. I denna undersökning har totalt 1084 intervjuer genomförts under perioden 27 november -1 december Deltagarfrekvensen är 59%. Nollmätningen genomfördes i juni Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel (mer information i bilagor). OM RAPPORTEN På följande sidor presenteras resultaten för den uppföljande mätning som har genomförts efter HSR:s informationsinsats, med referenser till resultatet från nollmätningen. I rapporten redovisas diagram över allmänhetens svar på totalnivå. Signifikanta skillnader kommenteras i text i rapporten och avser delgrupper (kön, ålder, utbildning och region) jämfört mot totalen. Resultatet är efterstratifierat. Felmarginalen: Vid intervjuer: Vid 500 intervjuer: Vid utfall 20/80: +/- 2,5% Vid utfall 20/80: +/- 3,6% Vid utfall 50/50: +/- 3,2% Vid utfall 50/50: +/- 4,5% 2 2 Håll Sverige Rent 2

3 Om studien Målgruppen för denna uppföljande undersökning är den svenska allmänheten år. I denna undersökning har totalt 1084 intervjuer genomförts under perioden 27 november -1 december Nollmätningen genomfördes i juni Fokus på förändringar mellan undersökningarna. Felmarginalen: Vid intervjuer: Vid 500 intervjuer: Vid utfall 20/80: +/- 2,5% Vid utfall 20/80: +/- 3,6% Vid utfall 50/50: +/- 3,2% Vid utfall 50/50: +/- 4,5% 3 3 Håll Sverige Rent 3

4 RESULTAT 4 Håll Sverige Rent

5 Kunskap 5 Håll Sverige Rent

6 Kunskap ligger på motsvarande nivå som vid nollmätningen FRÅGA: Ta ställning till följande påståenden. Topbox (Vet att det stämmer) Nov 2017 Juni 2017 Många däggdjur skadas efter att ha fastnat i plast eller ätit plast 66 % 27 % 20 5 % 66% 67% Kvinnor (71%) år (74%) Plastkassar är förpackningar som ska sorteras som plastförpackningar 49 % 35 % 6 % 3 % 7 % 49% 46% Kvinnor (53%) år (65%) år (60%) Plastkassar är en av de största källorna till nedskräpning 29 % 49 % 11 % 1 % 10 % 29% 29% Grundskoleutb. (36%) år (35%) år (47%) Det kan ta år för naturen att bryta ner en plastkasse 24 % 51 % 10 % 4 % 12 % 24% 23% Grundskoleutb. (32%) år (40%) I Sverige har man beslutat att användning av plastkassar ska minskas till hälften 2019 jämfört med vad man använder idag 19 % 56 % 51 % 19 % 19% 19% år (32%) Stockholm (25%) Falskt! Förnybara plastkassar bryts ner mycket snabbare än de gamla traditionella 19 % 50 % 11 % 2 % 18 % 19% 17% år (27%) år (24%) Falskt! Alla plastkassar är lika energikrävande att tillverka 6 % 23 % 40 % 10 % 21 % 6% 5% år (13%) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vet att det stämmer Tror att det stämmer Tror inte att det stämmer Vet att det inte stämmer Vet ej Yngre (18-29 år) svarar oftare att de vet att det inte stämmer BAS: Samtliga (n=1084) 6 6 Håll Sverige Rent 6

7 Kunskap ligger på motsvarande nivå som vid nollmätningen FRÅGA: Ta ställning till följande påståenden. 100% Andel Vet att det stämmer 80% 67% 66% nov/dec 2017 juni % 40% 20% 0% Många däggdjur skadas efter att ha fastnat i plast eller ätit plast 46% 49% Plastkassar är förpackningar som ska sorteras som plastförpackningar 29% 29% Plastkassar är en av de största källorna till nedskräpning 23% 24% Det kan ta år för naturen att bryta ner en plastkasse 19% 19% I Sverige har man beslutat att användning av plastkassar ska minskas till hälften 2019 jämfört med vad man använder idag Falskt! 17% 19% Förnybara plastkassar bryts ner mycket snabbare än de gamla traditionella 5% Falskt! 6% Alla plastkassar är lika energikrävande att tillverka BAS: Samtliga (n=1084) 7 7 Håll Sverige Rent 7

8 Attityd 8 Håll Sverige Rent

9 Fortsatt höga nivåer gällande hur viktigt man upplever att det är att minska användning av plastkassar Fråga: Hur viktigt eller oviktigt tycker du att det är att minska användningen av plastkassar? Mycket viktigt Ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt 6% 5% 2% 2% 1% 0% 30% 34% 3% (2%) 58% 58% nov/dec 2017 juni % (92%) Signifikanta skillnader Kvinnor svarar i högre grad att det är viktigt att minska användningen av plastkassar (94%) åringar svarar oftare att det är viktigt (95%) Vet ej 3% 1% BAS: Samtliga (n=1084) 9 9 Håll Sverige Rent 9 0% 20% 40% 60% 80% 100%

10 Konsumtion 10 Håll Sverige Rent

11 Vanligast att använda medhavd väska eller plastbärkasse som man köper/får i butik Fråga: Om du tänker på de tillfällen då du handlar och är i behov av en bärkasse till det du köpt. Vilken typ av bärkasse använder du oftast? Medhavd väska (alla typer av flergångsväskor) 42% 41% Signifikanta skillnader Bärkasse i plast som jag får/köper i butiken Bärkasse i papper som jag får/köper i butiken Medhavd plastkasse från tidigare köp Medhavd pappkasse från tidigare köp Använder aldrig bärkasse i någon form när jag handlar Vet ej 12% 11% 9% 11% 5% 3% 0% 0% 2% 1% 30% 33% nov/dec 2017 juni 2017 MEDHAVD VÄSKA Kvinnor och åringar svarar oftare att de oftast använder medhavd väska när de handlar. (52% respektive 62%) PLASTKASSE Män (36%), personer i åldern år och gymnasieutbildade (33%) svarar oftare att de oftast använder bärkasse i plast som de får/köper i butiken. PAPPERSKASSE åringar svarar oftare att de oftast använder sig av bärkasse i papper som de får/köper i butiken. (18%) 0% 20% 40% 60% 80% 100% BAS: Samtliga (n=1084) Håll Sverige Rent 11

12 Andel som uppger att de använder plastkassar har minskat Fråga: Använder du vanligen plastkassar i något av nedanstående sammanhang? Köp av livsmedel (t.ex. ICA, Coop, Lidl etc.) Köp av kläder (t.ex. H&M, Dressman etc.) Köp av dryck (t.ex. Systembolaget) Köp av skor (t.ex. Din Sko, Nilzon etc.) Vid mindre inköp av småelektronik, inredning, Köp av takeaway-mat (pizza, hamburgare, sushi etc.) BAS: Samtliga (n=1084) Håll Sverige Rent 12 Använder aldrig plastkassar Vet ej 9% 6% 3% 1% 39% 32% 41% 27% 27% Kvinnor, år, grundskoleutb. 54% 61% 50% 50% 56% 50% år, år 65% Män, år, 30-49år nov/dec 2017 juni 2017 Män, år, 30-49år Män, 30-49år, år, 30-49år, högutbildade Män, 30-49år, Norrland 0% 20% 40% 60% 80% 100% De signifikanta skillnader till höger om staplarna gäller för eftermätningen.

13 Andel som uppger att de använder plastkassar har minskat Fråga: Använder du vanligen plastkassar i något av nedanstående sammanhang? Köp av kläder Köp av skor Mindre inköp av småelektronik, inredning, bokhandlare -15% Köp av livsmedel -11% Köp av dryck -9% Köp av take away-mat BAS: Samtliga (n=1084) Håll Sverige Rent 13-7% -6% 0% (oförändrat)

14 Liknande nivåer avseende hur regelbundet man använder medhavd plastkasse när man handlar Fråga: Hur ofta använder du medhavd kasse/-ar i plast när du handlar? Alltid Oftast 11% 9% 31% 32% Signifikanta skillnader ALLTID åringar (25%), resp. personer med högst grundskoleutbildning (16%) svarar oftare att de alltid använder medhavd kasse i plast när de handlar. BAS: Samtliga (n=1084) Ibland Sällan Aldrig Vet ej 1% Håll Sverige Rent 14 22% 21% 19% 21% 16% 17% nov/dec 2017 juni 2017 OFTAST Kvinnor resp. högutbildade svarar oftare att de oftast använder medhavd kasse (37% resp. 35%). SÄLLAN/ALDRIG Män svarar oftare att de sällan eller aldrig använder medhavd kasse. Personer med högst grundskoleutbildning svarar oftare att de sällan använder medhavd plastkasse. (27%) Personer med högst gymnasieutbildning svarar i högre 0% grad att de aldrig använder medhavd plastkasse. (20%) 0% 20% 40% 60% 80% 100%

15 Att man glömmer att ta med sig är den vanligaste anledningen till att man inte använder medhavd plastkasse Fråga: Om du inte använder dig av medhavd plastkasse när du handlar, vilken är anledningen? Glömmer att ta med mig Slänger mina plastkassar 6% 7% 68% 67% Signifikanta skillnader I följande undergrupper svarar man oftare att man glömmer att ta med sig plastkasse: - Kvinnor (75%) Orkar inte ta med mig Tycker det är ofräscht 6% 7% 3% 3% nov/dec 2017 juni 2017 Män svarar oftare att de slänger sina plastkassar. (10%) Annat, nämligen: Vet ej 3% 4% 19% 16% Använder tygkasse istället Använder som soppåse Se samtliga svar i separat fil. BAS: Använder inte alltid plastkasse när de handlar (n=960) Håll Sverige Rent 15 0% 20% 40% 60% 80% 100%

16 De flesta använder fortsatt plastkassar från butiken som soppåse/avfallspåse Fråga: Använder du plastkassar du fått från butiker till något av följande? Signifikanta skillnader Använder den som soppåse/avfallspåse Använder den till skor/blöta badkläder Använder den till att förvara saker i (t.ex. i förråd och dylikt) Inget av ovanstående 2% 1% 41% 43% 31% 30% 91% 93% nov/dec 2017 juni åringar svarar oftare att de använder butikens plastkasse som soppåse/avfallspåse. (98%) De som i högre grad svarar att de använder butikens plastkasse till skor/blöta badkläder är: åringar (53%) åringar (53%) - Högutbildade (51%) Använder aldrig plastkassar Vet ej 2% 1% 2% 0% åringar (38%), åringar (40%) och högutbildade (38%) svarar oftare att de använder plastkassar från butiker till att förvara saker. BAS: Samtliga (n=1084) Håll Sverige Rent 16 0% 20% 40% 60% 80% 100%

17 Något fler uppger att de inte får med sig någon ny plastkasse hem under en vanlig vecka Fråga: Om du försöker uppskatta, hur många nya plastkassar (dvs. bärkassar, inte den plast som en vara ligger förpackad i) får du med dig hem under en vanlig vecka? Tänk utifrån alla tillfällen då du köper/beställer varor (livsmedelsbutiker, takeawaymat, apotek, inredningsbutiker, bokhandlare, kläder, småelektronik etc.) BAS: Samtliga (n=1084) 0 15% 10% 1 till 2 48% 48% 3 till 5 28% 30% 6 till 10 6% 10% 11 till 15 1% 1% nov/dec % 0% juni Fler än 50 Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 1% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Håll Sverige Rent 17 Signifikanta skillnader åringar svarar oftare att de inte får med sig någon plastkasse hem under en vanlig vecka. (29%) åringar svarar i högre grad att de får med sig 1-2 kassar hem varje vecka. (55%) Män (32%) och åringar (37%) svarar oftare att de får med sig 3-5 plastkassar hem varje vecka.

18 Fler svarar att de alltid eller oftast väljer bort plastkasse Fråga: Händer det att du väljer bort/tackar nej till plastkasse? Ja alltid Ja oftast Ibland Nej sällan Nej aldrig 8% 2% 7% 12% 3% 5% 43% 28% 38% 52% nov/dec 2017 juni 2017 Signifikanta skillnader åringar svarar oftare att de alltid tackar nej till plastkasse. (19%) Kvinnor resp. högutbildade svarar i högre grad att de oftast tackar nej till plastkasse. (52% resp. 48%) åringar svarar oftare att de ibland tackar nej till plastkasse. (45%) Män (11%) och personer med högst grundskoleutbildning (11% svarar i högre grad att de sällan tackar nej till plastkasse. Vet ej 1% 1% BAS: Samtliga (n=1084) Håll Sverige Rent 18 0% 20% 40% 60% 80% 100%

19 Fler svarar att de väljer bort plastkasse av hänsyn till miljön Fråga: Om du tänker på de tillfällen då du väljer bort/tackar nej till plastkasse, vad beror det på? (Flera svar möjliga) Tänker på miljön Har inte så mycket varor att jag behöver något att bära dem i Vill inte ha ytterligare en påse att bära på/få med mig hem Dyrt/oekonomiskt/vill inte betala extra för påse Gillar inte just den plastkassens form/utseende 1% 1% 63% 52% 59% 59% 28% 35% 22% 23% nov/dec 2017 juni 2017 Signifikanta skillnader De som i högre grad svarar att de tänker på miljön är: - Högutbildade (69%) De som i högre grad svarar att de inte har så många varor att de behöver något att bära dem i är: åringar (71%) åringar (65%) Vill inte visa var jag handlat Annat, nämligen: Vet ej 1% 1% 5% 5% 1% 1% De som i högre grad svarar att de inte vill ha ytterligare en påsa att bära på/få med sig hem är: åringar (37%) BAS: Väljer ibland/oftast/alltid bort plastkasse (n=969) Håll Sverige Rent 19 0% 20% 40% 60% 80% 100%

20 Andel som uppger att de återvinner bärkassar i plast är oförändrad Fråga: Återvinner du bärkassar i plast, d.v.s. sorterar som en plastförpackning? Ja alltid Ja oftast 31% 33% 24% 22% 55% (55%) Signifikanta skillnader De som oftare svarar att de alltid återvinner bärkassar i plast är: åringar (43%) - Personer bosatta i Sydsverige (38%) Ibland Nej sällan Nej aldrig 16% 17% 16% 15% 10% 12% 26% (27%) nov/dec 2017 juni åringar svarar oftare att de sällan återvinner bärkassar i plast. (21%) åringar svarar även oftare att de aldrig återvinner bärkassar i plast. (14%) Vet ej 3% 1% 0% 20% 40% 60% 80% 100% BAS: Samtliga (n=1084) Håll Sverige Rent 20

21 Information 21 Håll Sverige Rent

22 Lägre andel svarar att de har sett/hört något om plastkassar i media de senaste tre månaderna Fråga: Har du sett/hört något om plastkassar i media de senaste tre månaderna? Signifikanta skillnader Ja 62% 75% De som i högre grad svarar att de har sett/hört något om plastkassar i media de senaste tre månaderna är: åringar (71%) Nej 23% 19% nov/dec 2017 juni 2017 De som i högre grad svarar att de inte har sett/hört något om plastkassar i media är: åringar (31%) åringar (28%) - Personer bosatta i Sydsverige (29%) - Personer bosatta i Norrland (34%) 14% Vet ej 6% BAS: Samtliga (n=1084) Håll Sverige Rent 22 0% 20% 40% 60% 80% 100%

23 Nära hälften lärde sig något nytt om plastkassar utifrån det som de hörde/såg i media Fråga: Lärde du dig något nytt om plastkassar, utifrån det du sett/hört i media de senaste tre månaderna? Signifikanta skillnader Ja 47% 52% åringar svarar oftare att de lärde sig något nytt om plastkassar utifrån det de hörde/såg i media. (54%) Nej 40% 38% Vet ej 13% 11% Håll Sverige Rent 23 0% 20% 40% 60% 80% 100% BAS: Har sett/hört om plastkassar i media senaste tre månaderna (n=676)

24 Öppna svar vad lärde man sig? Fråga: Vad lärde du dig om plastkassar, utifrån det du sett/hört i media de senaste tre månaderna? (NY FRÅGA) Urval av citat Att det inte bara blir plaster i haven utan även på åkrar. Vilken stor negativ miljöpåverkan de har. Att det finns "öar" av plastpåsar och annan plast som driver runt i havet. Handlarna ska börja ta betalt. Att vi ska minska användningen av plastpåsar. Plastpartiklar som det finns rester av i luft och vatten. Att vi har en ny lag om plastkassar. Att det är en stor bov i naturen (mycket större än ja trodde). Omfattningen av nedskräpningen. Hur förfärligt mycket plastkassar som faktiskt används. Att de börjat med ett återvinningskasse med pant. Att så många verkar slänga dem utanför sophanteringen. Energiförbrukning vid tillverkning. Att det är farligt för djurlivet bl.a. i haven. Att det är bättre att använda påsar på rulle till sopor än bärkassar. BAS: Lärde sig något nytt (n=315) Håll Sverige Rent 24 Vet ej: 47% Se separat fil för samtliga svar.

25 Ökning av andel som sett eller hört om plastkassar via info/annonser i butiker samt köpcentrum/gallerior Fråga: I vilken typ av media har du sett eller hört något om plastkassar? 100% 80% 60% 40% 20% 0% år Grundutb. 62% 63% Män år år Högutb. Västsverige Kvinnor Högutb. Västsverige år år Män 38% 40% 36% år 29% år 27% Högutb. 23% 23% 20% 11% 6% 7% 6% år Sydsverige år 6% nov/dec 2017 juni 2017 Sydsverige 4% 1% 3% 4% 2% 1% 0% 3% 3% BAS: Har sett/hört om plastkassar i media senaste tre månaderna (n=676) Håll Sverige Rent 25

26 SVT, TV, nyheterna och Naturskyddsföreningen vanligt nämnda avsändare av mediebudskap Fråga: Minns du vem/vilka som var avsändare till det du sett/hört i media om plastkassar? November/december 2017 Juni 2017 BAS: Har sett/hört om plastkassar i media senaste tre månaderna (n=676) Håll Sverige Rent 26 Nej: 71% Vet ej: 12% Se separat fil för samtliga svar.

27 De flesta har på något sätt funderat eller agerat efter det de sett/hört om plastkassar i media FRÅGA: Har du gjort något av nedanstående efter det du har sett/hört i media om plastkassar? (NY FRÅGA) JA (nov/dec 2017) Funderat på vad jag själv kan göra för att minska min användning av plastpåsar 80 % 19 % 2 % 80% Kvinnor (85%) Tackat nej till plastpåsar i affärer 78 % 19 % 4 % 78% Kvinnor (89%) På något sätt agerat aktivt för att minska användande av plastkassar 58 % 36 % 5 % 58% Kvinnor (64%) Pratat med andra om plastpåsars påverkan på miljön och/eller minskad användning av plastpåsar 46 % 51 % 3 % 46% Kvinnor (53%) år (57%) Sökt mer information om frågan/ämnet 9 % 88 % 3 % 9% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Vet ej BAS: Har sett/hört om plastkassar i media senaste tre månaderna (n=676) Håll Sverige Rent 27

28 Slutsatser och kommentarer 28 Håll Sverige Rent

29 Insikter förändringar juni jämfört med december 1. Färre använder plastkassar i konsumtionssammanhang Köp av kläder -15% Köp av skor -11% Köp av livsmedel -7% 2. Fler uppger att de väljer bort plastkasse Fler svarar att de oftast eller alltid väljer bort/tackar nej till plastkasse Av de som väljer bort plastkasse anger fler att de gör det av miljöhänsyn Andel som uppger att de inte får med sig någon plastkasse hem under en vanlig vecka har ökat något 3. Färre upplever att de har hört/sett om plastkassar i media, men fortsatt har nära hälften lärt sig nytt 29 Håll Sverige Rent 6 av 10 62% svarar att de har hört/sett om plastkassar i media, en minskning från juni (75%) Inlärningsnivån är fortsatt hög - runt hälften svarar att de lärde sig något nytt om plastkassar utifrån det de sett/hört i media Högre andel har observerat information om plastpåsar i butiker, gallerior och köpcentrum

30 Hur har beteendet förändrats hos storkonsumenterna jämförelse juni dec Unga personer samt män storkonsumenter i undersökningen från juni I nollmätningen kunde vi konstatera att de grupper som uppgav att de konsumerade flest plastkassar var åringar, åringar samt män. Har då beteendet förändrats inom dessa grupper? Juni: år Nov/Dec: år Juni: år Nov/Dec: år Juni: Män Nov/Dec: Män Får med sig minst tre bärkassar hem varje vecka 41% 33% 55% 48% 44% 40% Tackar oftast/alltid nej till plastkasse 29% 46% 25% 45% 25% 42% 30 Håll Sverige Rent

31 Sammanfattande kommentar KUNSKAP OCH ATTIYD Vi ser ingen skillnad i kunskap i eftermätningen jämfört med nollmätningen gällande påståenden om plastkassar och dess miljöpåverkan. Många känner fortsatt till att många däggdjur skadas efter ha fastnat i eller ätit plast. En marginellt högre andel jämfört med i juni svarar att plastkassar är förpackningar som ska sorteras som plastförpackningar. Osäkerheten är större när det gäller tiden det tar för en plastkasse att brytas ned av naturen och att man i Sverige har beslutat att användningen ska minskas till hälften Vi kan konstatera att de grupper som har högst kunskap även i eftermätningen är äldre och kvinnor. Att vi ser små skillnader i kunskapsnivå kan bero på att plastkassar har varit en fråga som florerat i media även innan nollmätningen, vilket har bidragit till ett högt ingångsvärde för nollmätningen. Det är också möjligt att en höjning av allmänhetens kunskapsnivå tar längre tid än den period som varit mellan dessa mätningar. Även attitydfrågan hade ett högt ingångsvärde vid nollmätningen där de flesta redan då tyckte att det var viktigt att minska plastpåseanvändning, vilket skulle kunna vara en förklaring till att vi inte ser några stora förändringar. KONSUMTION Andelen som svarar att de använder plastkassar i konsumtionssammanhang är lägre än vid mätningen i juni. Framförallt har minskningen skett kopplat till inköp av kläder, där minskningen är 15%, men vi ser även att det sker en minskning kopplat till inköp av skor (-11%), småelektronik/inredning/bokhandlare (-9%), livsmedel (-7%) och dryck (-6%). Fortsatt ser vi att männen generellt är den grupp som använder flest plastkassar i de olika sammanhangen. Andelen som svarar att de använder medhavd plastkasse ligger på liknande nivå som vid juni-mätningen, och vi ser även att anledningar till att inte ta med sig medhavd plastkasse ligger på motsvarande nivå som i juni. En hög andel, 91%, använder plastkassen som soppåse/avfallspåse. När respondenterna får uppskatta hur många nya plastkassar de får med sig hem under en vanlig vecka ser vi en förskjutning till en minskning i antal; en högre andel svarar att de inte får med sig någon plastkasse alls under en vecka (+5%) och andelen som får med sig minst tre plastkassar i veckan är färre (från 41% i juni till 35% i november/december). 31 Håll Sverige Rent

32 Sammanfattande kommentar (2) ÅTERANVÄNDNING Fler tackar nej/väljer bort plastkasse. Tittar vi på den totala andel som svarar att de oftast eller alltid tackar nej ser vi att siffran nu ligger på 51%, att jämföra med juni-mätningens 30%. De grupper som i högre grad svarar att de alltid väljer bort plastkasse är äldre och de som i högre grad oftast tackar nej är kvinnor och högutbildade. Män och personer med högst grundutbildning är i högre grad mer benägna att istället välja plastkasse. När respondenterna får ange anledningar till att tacka nej är det fler som svarar att de tackar nej av hänsyn till miljön (från 52% till 63%). Högutbildade svarar oftare att de tänker på miljön, vilket vi även kunde se i mätningen från i juni. Att tacka nej enbart av skälet att man inte vill ha med sig ytterligare en påse hem har minskat i betydelse; 28% uppger detta som en anledning, att jämföra med 35% från i juni. Återvinningsgraden för bärkassar i plast tycks stå relativt stilla drygt hälften återvinner alltid eller oftast sina plastkassar (d.v.s. sorterar som plastförpackning). Andelen är på liknande nivå som i juni. Yngre sticker fortsatt ut som en grupp som återvinner mer sällan samtidigt ser vi att personer i Stockholm, som i juni-mätningen stack ut som en grupp som i högre grad aldrig återvinner bärkassar i plast, har blivit bättre på att återvinna. Andelen stockholmare som svarar att de aldrig återvinner har sjunkit från 18% till 11%, och andelen som svarar att de alltid eller ofta sorterar har ökat något från 45% till 49%. Personer i Stockholm ligger dock lägst i landet när det kommer till att alltid återvinna sina bärkassar (22%). INFORMATION Sex av tio svarar att de har sett/hört något i media om plastkassar de senaste tre månaderna en minskning från i juni, då tre av fyra uppgav att de hade sett/hört. Vi ser dock att andelen som upplever att de lärde sig något nytt fortsatt ligger på runt hälften. Budskapen i media tycks alltså fortfarande ha bidragit med kunskaper, och de som svarar att de lärde sig något nytt har bland annat nämnt den nya lagen om plastkassar, att plastkassar är mer miljöfarligt än vad man tidigare trott och att djur och natur tar skada av konsumtionen. Att andelen som uppmärksammat information om plastkassar i media har minskat skulle kunna vara kopplade till att informationsinsatser genomfördes även innan sommaren, vilket innebär att frågan kan ha haft ett högre medietryck och synlighet då jämfört med nu. 32 Håll Sverige Rent

33 Sammanfattande kommentar (3) INFORMATIONSKANALER Fortsatt ser vi att TV har ett stort genomslag. En lika hög andel som i juni, drygt sex av tio, uppger att de tagit del av information via TV. Vi ser också att dagstidningar tycks ha ett stort genomslag även i eftermätningen. De stora förändringarna mellan undersökningarna ser vi för alternativet Information/annonser i butiker. Drygt en av tre uppger nu att de har fått information på detta sätt, att jämföra med juni-mätningens 20%. Vi ser även en ökning av andel som observerat information/annonser i köpcentrum/gallerior från 6% till 11%. Informationen i köpcentrum och butiker tycks alltså i högre grad ha uppfattats av respondenterna under hösten och det är inte orimligt att anta att spridningen i butik kan ha bidragit till en minskad konsumtion av plastkassar i just butiker. AGERANDE I EFTERHAND I den här undersökningen har vi ställt en ny fråga som handlar om man på något sätt har agerat i efterhand, efter att ha sett/hört information i media om plastkassar. Vi ser att en hög andel på något sätt har agerat i efterhand drygt tre av fyra har tackat nej till plastpåsar i affären och åtta av tio har funderat på vad de själva kan göra för att minska användning. Generellt sett har kvinnor i högre grad agerat aktivt. 33 Håll Sverige Rent

34 Slutsatser från nollmätningen fortsatt relevanta För att minimera användning: Åldersgrupperna 18-29år och 30-49år samt män konsumerar, baserat på deras egna skattningar, mest plastkassar. Således bör dessa målgrupper vara intressanta att fokusera på för att minimera användningen av plastkassar. ANVÄNDNINGEN HAR MINSKAT (EGENSKATTADE) Inköp av kläder, livsmedel, dryck är de vanligast förekommande områdena för konsumtion av plastkassar. Insatser kopplat till just dessa miljöer och köptillfällen torde därför vara särskilt intressanta för aktiva insatser för att minska konsumtion av plastkassar. De allra flesta tycker att det är viktigt att minska konsumtionen av plastkassar, vilket talar för ett bra utgångsläge för kommande informationsinsatser. Dock ser vi att grupperna 18-29år samt 30-49år, alltså grupper som utifrån deras konsumtion är relevanta att nå för att minimera användande, inte har fullt lika stort intresse som andra vilket kan vara en utmaning för informationsinsatsen. Rätt kanaler för information blir således mycket viktigt för att nå dessa grupper. För att öka återanvändning: Om man vill putta svenskarna i en viss riktning när det gäller återanvändning behövs mer information och kunskap kring vilken BEHÖVER GE återanvändning som är bättre och sämre. De allra flesta svenskar återanvänder sina plastkassar till soppåsar åringar, respektive 30-49åringar, dvs samma grupper som i högre grad konsumerar KONSUMENTERNA plastkassar, återanvänder ALTERNATIV dem även i större utsträckning till olika saker, jämfört med vad andra gör. För att öka återvinning: Kunskapen om att återvinna plastkassar som plastförpackning finns hos hälften av svenskarna och det är ungefär lika stor andel som säger att de, åtminstone oftast, också gör det. Här finns utrymme att fylla en kunskapslucka för att få fler svenskar att känna till att och hur plastkassar ska återvinnas, samt att få fler att återvinna mer frekvent åringarna är en utmaning då de oftare svarar att de sällan återvinner sina plastkassar och undersökningen visar att denna FORTSATT grupp har betydelse KOMMUNIKATION för konsumtionen av plastkassar. För öka kunskap om miljöpåverkan: De flesta svenskar har viss koll på nedskräpningsproblematiken men osäkerheten är större när det gäller resursåtgång. För att öka kunskap är förslaget att fokusera på fördjupad kunskap om effekterna av nedskräpning, samt miljöpåverkan ur perspektivet resursåtgång. En troligtvis viktig del är att inte bara visa på konsekvenser utan att lyfta fördelarna med minskad förbrukning samt förslag på vilka åtgärder individen kan vidta för att bidra till minskad konsumtion. 34 Håll Sverige Rent KRING PLASTUTMANINGARNA

35 Bilagor 35 Håll Sverige Rent

36 Bakgrundsfrågor Kön, ålder och utbildning Man Kvinna 50% 50% år 21% år 35% år 24% år 20% Grundskola 18% Gymnasium 44% Universitet 36% BAS: Samtliga (n=1084) Håll Sverige Rent 36 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

37 Bakgrundsfrågor Geografi Stockholm 22% Mellansverige 25% Småland och öarna 9% Sydsverige 15% Västsverige 20% Norrland 9% BAS: Samtliga (n=1084) Håll Sverige Rent 37 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

38 Regioner 38 Håll Sverige Rent

39 Kort om Novus Sverigepanel Novus Sverigepanel består av ungefär panelister. Panelen är slumpmässigt rekryterad (man kan inte anmäla sig själv för att tjäna pengar eller för att man vill påverka opinionen) och är riksrepresentativ avseende ålder, kön och region i åldersspannet år. Eventuella skevheter i panelstruktur avhjälps genom att ett riksrepresentativt urval dras från panelen samt av att resultatet viktas. Vi vårdar vår panel väl genom sk Panelmanagement. Det innebär bl a att vi ser till att man inte kan delta i för många undersökningar under en kort period, inte heller i flera liknande undersökningar. Vi har också ett system för belöningar till panelen. Fråga gärna efter mer information kring vårt panelmanagement! Undersökningsgenomförande Ett urval ur panelen dras. Dessa får en inbjudan till undersökningen via e-post. Inbjudan innehåller information om hur lång tid undersökningen tar att besvara, sista svarsdatum samt en länk som man klickar på för att komma till frågeformuläret. Man kan besvara alla frågor på en gång alternativt göra paus och gå tillbaka till frågeformuläret vid ett senare tillfälle. När datainsamlingen är klar påbörjas databearbetningen. Därefter produceras tabeller och en rapport sammanställs. 39 Håll Sverige Rent

40 Kort om kvalitet i webbpaneler Novus Sverigepanel håller hög kvalitet. Vi genomför kontinuerligt kvalitetskontroller och valideringar av både panelen och de svar som panelisterna ger. I jämförande studier (andra webbpaneler) har vi konstaterat att panelisterna i Novus panel tar längre tid på sig för att svara på frågor och att det finns en logik i svaren (exempel: om man tycker om glass och choklad, då tycker man också om chokladglass). I de självrekryterade panelerna ser vi inte denna logik i samma utsträckning. Vi ser också att våra panelister har ett mer svensson-beteende än självrekryterade paneler, där Man är bl a väldigt internetaktiv. Novus panelister får i snitt 12 undersökningar per år, vilket är betydligt färre undersökningar än många andra paneler, och ger en högre kvalitet i genomförandet. En annan mycket viktig kvaliltetsaspekt är att ange deltagarfrekvens (svarsfrekvens) vilket är ett krav enligt samtliga branschorganisationer. Några viktiga checkpoints när man genomför webbundersökningar i paneler: Panelen ska vara slumpmässigt rekryterad för att kunna spegla verkligheten Undersökningsföretaget ska alltid kunna redovisa deltagarfrekvens för varje enskild undersökning Panelisterna ska inte vara proffstyckare, dvs få för många undersökningar. Får man fler än två per månad finns risken att man blir proffstyckare och svarar på undersökningen av fel skäl. Panelen ska skötas med ett bra panelmangement avseende belöningar, validering av svar osv Tid för fältarbetet (genomförandet av intervjuer) ska alltid redovisas och helst innehålla både vardagar och helgdagar. 40 Håll Sverige Rent

41 Kontakt: Peter Blid, seniorkonsult Jon Jakobsson, projektledare