Handbok för Folkhälsans dagvård

Transkript

1 Handbok för Folkhälsans dagvård INNEHÅLL sida Till läsaren...1 Del I Del II Kapitel I Kapitel II VAD FOLKHÄLSAN STÅR FÖR...3 HANDBOK FÖR FOLKHÄLSANS DAGVÅRD...7 VERKSAMHETEN Grunden för verksamheten Verksamhetens innehåll verksamhetsprocesserna Fysisk miljö och riskhantering...20 PERSONAL OCH UTVECKLING...22 Kapitel III SAMARBETE...25 Kapitel IV UTVÄRDERING...26 AVSLUTNING...27 BILAGOR...28 Del III VÅRT DAGHEM Folkhälsan information 2007 Ansvarig utgivare: Samfundet Folkhälsan Redaktör: Birgitta Turunen Pärmlayout: Jonas Jernström Layout: Christian Willför ADD Fotografier: Hannes Victorzon Tryckeri: FRAM

2 Till läsaren Folkhälsan har en omfattande och mångsidig verksamhet som når en stor del av den svenskspråkiga befolkningen. Ett av våra centrala mål är att erbjuda högklassiga social- och hälsovårdstjänster. Vi har därför gått in för att systematiskt utveckla vår verksamhet och kvaliteten på verksamheten. Handböcker för olika verksamhetsformer är ett hjälpmedel i detta utvecklingsarbete. Denna handbok för Folkhälsans dagvård är avsedd för personal, föräldrar och samarbetspartner. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp som representerar de bolag och enheter som bedriver dagvård inom Folkhälsan. Handboken är uppställd enligt en europeisk modell som Folkhälsan använder inom verksamhetsutvecklingen, den s.k. EFQM-modellen (European Foundation for Quality Management). Planen för småbarnsfostran är integrerad i handboken. Boken är indelad i tre delar: Del I Vad Folkhälsans står för En allmän översikt över Folkhälsans organisation, verksamhetsidé och värden samt Folkhälsans riktlinjer för verksamheten (verksamhetspolicyer) Del II En handbok med de övergripande principerna för Folkhälsans dagvård Del III Vårt daghem Daghemmets eget material

3 VERKSAMHETSUTVECKLING (EFQM) HUR GÖR MAN I VERKSAMHETEN VAD UPPNÅR MAN I VERKSAMHETEN Vad Folkhälsan står för Handbok för Folkhälsans dagvård (Övergripande del i alla handböcker) Organisation - Verksamhetsidé - Värden - Hälsofrämjande verksamhetsprinciper - Ledarskapspolicy - Personalpolicy - Språkpolicy - Informationspolicy - Riskhanteringspolicy - Responspolicy 1. VERKSAMHET 1.1. Grunden för verksamheten Målsättning Värdegrund Verksamhetsplanering Pedagogisk målsättning 1.2 Verksamhetens innehåll - verksamhetsprocesserna När barnet börjar i dagvård Leken Språk Konst och kultur Etisk fostran Matematik Natur och miljö Hälsa, vila, rörelse, kost Dokumentation Fysisk miljö och riskhantering 2. PERSONAL OCH UTVECKLING Befattningsbeskrivningar Introduktion Tystnadsplikt Utvecklingssamtal Personalutbildning Företagshälsovård och UUA 3. SAMARBETE Föräldrar, nätverk, köpare av dagvårdstjänster Information och kommunikation 4. UTVÄRDERING Resultat och utveckling Föräldrar och barn - föräldramöten - respons - enkäter Personal - personalens välbefinnande - arbetsklimat - fortbildning - personalomsättning - sjukfrånvaro Samhälle Folkhälsans roll i samhället när det gäller dagvården Utvärdering utgående från värdegrund och målsättning: vad uppnår man och hur mäter man detta? Självutvärdering FÖRNYELSE OCH INLÄRNING

4 1 Del I VAD FOLKHÄLSAN STÅR FÖR Folkhälsan i korthet Folkhälsan har arbetat för bättre hälsa och livskvalitet i närmare ett sekel. På 1920-talet hade Folkhälsan egna hälsosystrar, 1933 invigdes Barnavårdsinstitutet i Helsingfors och på 1960-talet öppnades Folkhälsans första tonårspoliklinik. I takt med samhällets utveckling har vissa verksamheter övertagits av kommunerna, medan andra kommit till. I dag täcker Folkhälsans verksamhet ett brett fält inom hälsofrämjande, serviceproduktion och forskning. Folkhälsan har ända från början haft verksamhet i olika regioner i Svenskfinland, via lokal- och landskapsföreningar. I dag är Folkhälsan landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation, med ca 1700 anställda och många olika uppgifter. Folkhälsan producerar social- och hälsovård, såsom barnskydd, handikappvård och äldreomsorg, bedriver hälsofrämjande medborgarverksamhet i över 100 lokalföreningar med medlemmar och har ett forskningsinstitut som bedriver bl.a. genforskning på internationell toppnivå. Folkhälsans verksamhetsidé Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är densamma ännu i dag. Den finns formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 ( 1 i Samfundet Folkhälsans stadgar): Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. Folkhälsan består i dag av: Samfundet Folkhälsan, som ansvarar för helhetsutvecklingen samt förmögenhetsförvaltningen inom Folkhälsan. Forskningsverksamheten bedrivs inom Samfundet. Folkhälsans Förbund leder och utvecklar den hälsofrämjande medborgarverksamheten. De allmännyttiga aktiebolagen ansvarar för och utvecklar serviceproduktionen.

5 på Åland Serviceproduktion allmännyttiga bolag i Nyland och Åboland i Österbotten Folkhälsans värden Folkhälsans mångsidiga verksamhet förenas av följande gemensamma värden: KOMPETENS Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. ENGAGEMANG Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. OMSORG Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan.

6 HÄLSOFRÄMJANDE VERKSAMHETSPRINCIPER INOM FOLKHÄLSAN Folkhälsans verksamhet syftar till att främja hälsa och livskvalitet. Folkhälsan utgår från en helhetssyn på hälsa, som består av såväl fysiska, sociala, psykiska som andliga faktorer. Hälsa är mycket mera än frånvaro av sjukdom. Det handlar också om välbefinnande, självkänsla och funktionsförmåga. Hälsa är inte ett mål i sig, utan en förutsättning för god livskvalitet. Ofta talar vi om känsla av sammanhang, som betyder att livet upplevs som meningsfullt, begripligt och hanterbart. Det är viktigt att människor själva känner att de har livskontroll och framtidstro. Hälsofrämjande definieras av Världshälsoorganisationen WHO som en process som ger människan större kontroll över sin egen hälsa och större möjligheter att förbättra den. Det handlar om - att stöda individen att välja en hälsosam livsstil - att skapa fysiska och sociala miljöer som stöder hälsa - att verka för ett samhälle som inom alla sektorer långsiktigt verkar för god hälsa och livskvalitet 1. Hälsofrämjande som tankeram Hälsofrämjandet som verksamhetsprincip gäller all verksamhet inom Folkhälsan. Inom vård och omsorg innebär detta att verksamheten utgår från varje individs behov och livssituation och att arbetssättet är hälsofrämjande. Målet är att ta vara på vars och ens resurser och att respektera personens egna värderingar och målsättningar. Hälsokonsekvenser beaktas i utformningen av den fysiska miljön. Möjligheterna till social gemenskap och meningsfull sysselsättning stöds. I utformningen av verksamheten ägnas individer och grupper som är sårbara och som lever med riskfaktorer för sjukdom eller med bristande psykosociala resurser särskild uppmärksamhet. Varje verksamhetsenhet konkretiserar för sin del vad en hälsofrämjande tankeram innebär i praktiken. 2. Hälsofrämjande som praktiska åtgärder De praktiska hälsofrämjande åtgärderna förverkligas främst inom Folkhälsans medborgarverksamhet. Folkhälsan uppmuntrar människor att verka för hälsa och livskvalitet där de lever, bor och arbetar. Tillsammans skapas plattformar där folk engagerar sig, möts samt formar närmiljön och samhället. Verksamheten utgår från olika målgruppers behov och intressen, från aktuella folkhälsofrågor, WHO:s riktlinjer, det finländska Hälsa 2015-programmet samt aktuell forskning. Folkhälsans lokala föreningar och frivilliga medarbetare med god kännedom om sin egen närmiljö utgör grunden för medborgarverksamheten. Kännetecknade är ett starkt engagemang och socialt ansvar. Medlemmarna verkar både för sin egen, sin familjs och andras hälsa och livskvalitet. 3. Främja positiv hälsoutveckling hos den egna personalen Folkhälsan som hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Detta innebär att arbetet ska vara säkert och hanterbart. Var och en ska känna sig som en del av en arbetsgemenskap där man kan må bra, utvecklas och genom sitt arbete bidra till något meningsfullt. Folkhälsan strävar efter att som arbetsgivare vara en föregångare då det gäller att främja personalens hälsa. Personalens välmående är centralt för hela verksamhetens kvalitet och resultat.

7 Folkhälsans företagshälsovård betonar förebyggande åtgärder och rehabilitering. UUA-verksamhet och friskvård för personalen utvecklas kontinuerligt. Folkhälsan är en tobaksfri arbetsplats. Folkhälsans policyer Folkhälsan har uppställt hälsofrämjande verksamhetsprinciper och utarbetat enhetliga riktlinjer (policyer) för utvecklandet av olika delar av verksamheten. Folkhälsans policyer: LEDARSKAPSPOLICY PERSONALPOLICY SPRÅKPOLICY INFORMATIONSPOLICY RESPONSPOLICY RISKHANTERINGSPOLICY MILJÖPOLICY Policyerna finns på under Utveckling/Policydokument

8 2 Del II HANDBOK FÖR FOLKHÄLSANS DAGVÅRD Barnen har alltid varit en viktig målgrupp för Folkhälsan. Under decenniernas gång har barn och barnfamiljer fått många olika former av service och stöd. Barnavårdsinstitutet i Helsingfors, som grundades 1933, var länge en av Folkhälsans mest kända institutioner. Dagvård för barn inleddes i Folkhälsans regi redan på 1940-talet. I dag har Folkhälsan ett tjugotal daghem i olika delar av Svenskfinland. Dessutom har Folkhälsan flera andra verksamhetsformer för barnfamiljer; lekparker, lekskolor, förskolor och eftermiddagsverksamhet för skolbarn. Dagvård arrangeras i följande regioner: Nyland Åboland Österbotten Dagvård ordnas för barn i olika åldrar, i form av heldags- och halvdagsgrupper, förskolegrupper och dagvård med olika inriktning och teman, såsom språkbadsgrupper. I denna handbok presenteras de övergripande principerna och målsättningarna för Folkhälsans dagvård. Syftet är att informera alla anställda om de gemensamma värden och principer som följs inom Folkhälsans daghem. Handboken är avsedd att användas som ett redskap i det dagliga arbetet. Tanken är också att handboken ska vara en informationskälla för föräldrar, kommuner som köper dagvård och för andra samarbetspartner och intressentgrupper. Österbotten Åboland Nyland

9 Kapitel I VERKSAMHETEN 1.1 Grunden för verksamheten Målsättningen för Folkhälsans dagvård Vi erbjuder god dagvård på svenska i en miljö som inspirerar till lek och inlärning. Vi har en engagerad och kompetent personal. Vi stöder barnens utveckling utgående från deras individuella färdigheter och hjälper dem att utveckla en sund självkänsla och stärka sin positiva självuppfattning. Ett förtroendefullt samarbete mellan föräldrar och dagvårdspersonal i fostran av barnen är grunden för dagvården. Verksamhetsplanering Verksamheten inom Folkhälsans daghem planeras utgående från de gemensamma värdena och målsättningarna för Folkhälsans dagvård samt planen för småbarnsfostran. Alla daghem har en verksamhetsplan. En närmare presentation av verksamhetsplaneringen och dess koppling till verksamhetsutvecklingen ingår i en bilaga. Värdegrunden för Folkhälsans dagvård De centrala värdena för Folkhälsans dagvård är trygghet, individuellt bemötande, stöd för barnets sociala färdigheter, ömsesidig respekt, det svenska språket och den finlandssvenska kulturidentiteten. Trygghet Det är viktigt att barnet känner sig tryggt i dagvården, tillsammans med de vuxna och med de andra barnen. Trygghet innebär - tillit mellan barn och vuxna samt mellan barnen - tillräckligt med tid för det enskilda barnet - konsekvent bemötande och tydliga gränser - trivsel och gemenskap - en trygg miljö, barnsäkerhet inomhus och utomhus Barnet i centrum/individuellt bemötande Vi ser det enskilda barnet och barnets förmåga. Vi beaktar barnets individuella behov och utveckling. Sociala färdigheter Barnen får lära sig respektera sig själva och andra. De får vara tillsammans med andra barn, lära sig fungera i grupp och kommunicera med andra. Ömsesidig respekt Ömsedig respekt mellan barnen, mellan barn och vuxna, mellan daghemspersonal och föräldrar är ett grundläggande värde. Vi respekterar föräldrarnas fostrarroll och barnens och de vuxnas integritet.

10 Värdegrunden för Folkhälsans dagvård Trygghet, ömsesidig respekt, individuellt bemötande, hälsofrämjande Dagvård på svenska Barnet i centrum Vi ger barnen en mångsidig och god vård på svenska, i samarbete med föräldrarna och med planen för småbarnsfostran som grund. Vi vill väcka barnens nyfikenhet och kreativitet genom lek och stöda en aktiv inlärning i en stimulerande miljö. Vi vill hjälpa barnen att utveckla sina sociala färdigheter och känna samhörighet och Kompetens Engagemang Omsorg gemenskap i daghemsgruppen. Folkhälsan satsar på yrkesmässig fortbildning, utvärdering av sin verksamhet och ständiga förbättringar i det dagliga arbetet Folkhälsan Grunden för verksamheten Verksamhetsidé Värden Vision

11 Vi värnar om ett arbetssätt där vi respekterar barnet och familjen. Vår attityd till detta beskriver vi med att citera Sören Kierkegaard Till Eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mera än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon. Språk och kulturidentitet Folkhälsans daghem stöder barnets språkutveckling och det svenska språket. Vi uppmärksammar finlandssvenska traditioner och stöder en finlandssvensk kulturidentitet. Vad är småbarnsfostran? Det finns en riksomfattande plan för småbarnsfostran, som bygger på ett principbeslut av statsrådet. Dagvården är en del av småbarnsfostran (på finska varhaiskasvatus ). Varje kommun ska ha en plan för småbarnsfostran, som bygger på de grunder som Stakes har utarbetat ( Grunderna för planen för småbarnsfostran Stakes handbok nr 61. Den finns på som är Stakes nättjänst för småbarnsfostran.) Planen innehåller de målsättningar som myndigheterna på riksnivå ställer upp för småbarnsfostran. Småbarnsfostran definieras i planen som vård, fostran och undervisning som sker i växelverkan mellan barn och vuxna i olika livsmiljöer. Grunden är barnpedagogiken, som betonar den tidiga barndomens betydelse för en harmonisk utveckling. Samarbetet mellan föräldrarna och dagvården har en central betydelse i planen för småbarnsfostran. Man talar om fostringsgemenskap (på finska kasvatuskumppanuus ), vilket innebär att föräldrar och daghemspersonal engagerar sig gemensamt i barnens fostran, utveckling och inlärning. Föräldrarna har ansvaret för barnens fostran, personalen bidrar med sitt yrkesmässiga kunnande. (Stakes 2003). Den pedagogiska målsättningen Vi vill lägga grunden för ett livslångt lärande genom att väcka barnets nyfikenhet och kreativitet. Vi utvecklar vårt arbete genom att ta del av ny kunskap inom barnpedagogik och barnpsykologi och anpassa den till vår egen vardag med barnen. Daghemmet är en del av barnets livsmiljö och en socialt, psykiskt och fysiskt trygg livsmiljö formas av nära stabila vuxen- och kamratförhållanden. Ett aktivt barn är intresserat, nyfiket och vill lära sig nya saker. Vår uppgift är att handleda barnen och vara lyhörda för barnets intressen och erfarenheter. 10

12 Barnpedagogiken utgår från att barnen själva är aktiva i sitt lärande. Lärandet bygger på barnets verklighet och dess egna kunskaper och erfarenheter. Vi utgår från den grund barnet står på och tar hänsyn till individuella olikheter. Vår arbetsmetod är barncentrerad och bygger på en helhetsbetonad kunskapssyn. Det är viktigt att ge barnen sammanhang och förståelse för vad de lär sig. 1.2 Verksamhetens innehåll verksamhetsprocesserna När barnet börjar i dagvård Vi vill ge barnet en trygg daghemsstart genom att från början bygga upp ett gott samarbete med hemmet. Barnet får så småningom bekanta sig med daghemmet och personalen och vänja sig vid daghemmet under en mjuklandningsperiod. Många av våra daghem utser även en egen vårdare för varje barn. För varje barn görs en individuell vårdplan. Barnets egen vårdare kan även göra ett hembesök hos barnet före dagisstarten. Barnet börjar i dagvård Processen med ansökan och samarbete med hemmet 1. Familjen ansöker om dagvård enligt kommunens eller det enskilda daghemmets principer 2. Barnet får en dagvårdsplats (det kommunala intagningsmötet) 3. Daghemmet skickar ut information till familjen. I detta infobrev meddelas om beviljad dagvårdsplats, daghem och barngrupp. 4. Familjen bekräftar att de tar emot platsen, meddelar föreståndaren eller annan given person. 5. Personalen (barnets egenvårdare) bokar en tid för föräldrarna och barnet för ett besök på daghemmet, alternativt gör egenvårdaren eller en i personalen ett besök hemma hos barnet och har där ett samtal med föräldrarna. För detta samtal kan en samtalsmall användas. Dagvårdsavtalet genomgås. Följande steg i samarbetet kan stakas ut på denna träff. 6. Samarbetet med hemmet fortsätter i form av utvecklingssamtal och föräldramöten och vid verksamhetsårets slut en utvärdering. Läs också bilagorna Barncentrerad dagisstart (beskrivning av ett projekt) och Vad behöver barn för sin psykiska utveckling. Den dagliga verksamheten Verksamhetens innehåll den dagliga verksamheten med lek, inlärning, vila och sömn, utevistelse och fysisk aktivitet utformas i samarbete mellan dagvårdspersonalen och föräldrarna, utgående från barnens intressen och förutsättningar. Vi tar upp de teman som ingår i planen för småbarnsfostran. 11

13 Leken Leken är en central del av barnets dag. Den lockar barnet att pröva och fantisera. Leken påverkar barnets fysiska och psykiska utveckling på ett mångsidigt sätt. Barnens lek ger oss möjligheter att iaktta och observera. Genom leken ser vi vad barnen är intresserade av. Sinnesförnimmelser Rumsuppfattning Kommunikation Målinriktning Språk Könsroller Vänskap Problemlösning Inlevelse Flexibilitet Jämställdhet Besvikelse LEKEN Barnets inre och yttre världar möts Utredning av konfliktsituation Kroppsuppfattning Glädje Trygghet Grov- och finmotorik Tanke Självständighet Begreppsuppfattning Fantasi Ta ansvar Kreativitet Omtänksamhet Regler och normer Prolemlösning Vi visar intresse för barnens lek, vad de gör och vad de tänker. Vi ger plats, tid och rum för leken. Vi ser till att det finns den rekvisita som barnen behöver i sin lek. Vi stöder leken så att den blir konstruktiv och utvecklar den tillsammans med barnen. Leken är konstruktiv när - barnen både kan ge och ta turer - det råder samförstånd nu är det på lek och inte på allvar - leken är ömsesidig och alla deltar i leken på jämlik nivå. 12

14 Hälsa och välbefinnande Barnets välbefinnande är det centrala i dagvården. Hälsan är en helhet, som påverkas av både fysiska, psykiska, sociala och kulturella faktorer. Sunda levnadsvanor, fysisk aktivitet och vila och sömn i lagom proportioner, mångsidig och stimulerande lek och sysselsättning, gemenskap och goda relationer med andra barn och vuxna, trygghet och självkänsla är förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Allt på dagis och allt det vi gör på dagis har betydelse för barnets hälsa och för att barnet ska må bra. Bra kost, tillräckligt med motion och rörelse, en tillräckligt bra hygien, en trivsam och trygg miljö inne och ute, en bra stämning, goda kontakter mellan barnen, mellan de vuxna och mellan hemmet och dagis, att alla får vara med och leka och att alla blir uppmärksammade, allt är viktigt för hälsan som helhet. Se också Hälsofrämjande verksamhetsprinciper inom Folkhälsan (del I). Kost I barndomen läggs grunden för kostvanorna. Det är därför viktigt att barnen får en näringsriktig kost och från början lär sig att uppskatta hälsosam mat. Vi ser till att barnet får en så hälsosam och mångsidig kost som möjligt och uppmuntrar dem att smaka på nya maträtter. Vid måltiderna får de också lära sig bordsskick. Läs mera om kost: Mat på dagis, Upplev grönsaker, frukt och bär med alla dina sinnen samt Kostrekommendationer. 13

15 Fysisk och motorisk utveckling Det är naturligt för barn att röra på sig. Rörelse stärker den motoriska och fysiska utvecklingen och stöder inlärning och tillväxt. Rörelsefostran stärker också jagbilden och självkänslan och stöder den sociala och emotionella utvecklingen. Vi planerar in utevistelse och fysiska aktiviteter i dagsprogrammet. Barnet får syssla med mångsidiga aktiviteter utan prestationskrav. Grundläggande motoriska färdigheter Mångsidighet Lek lekfullhet Springa Hoppa GLÄDJE Utan prestationskrav Krypa Åla Hänga Gunga Skogen klättra Hoppa höjd Stöta kula Kasta spjut Hoppar längd Paus Vila Fokusera Fysisk och motorisk Rörelse 2h/dag Stranden simma Rikta uppmärksamhet utveckling Promenera Inne Skrinna Skida Basredskap: Bollar Hopprep Gungor Spontan Ledd Ute Koncentration VERKSAMHET Det man gör med kroppen fastnar i knoppen Vila Barn behöver fysisk aktivitet och lugn och ro i lagom proportioner. Dagssömn, dagsvila eller en lugn stund mitt på dagen ingår i dagsprogrammet i våra daghem. Läs mera i bilagan Fysisk aktivitet samt sömn och vila. 14

16 Hygien Vi uppmuntrar barnet till sunda levnadsvanor. Vi handleder det i olika vardagliga situationer så att det som äldre självt kan sköta sin hälsa och hygien. Barnet får hjälp vid toalettbesök och med att tänka på den hygien som situationen kräver. Språk och växelverkan Ett åldersrelaterat, välutvecklat språk är viktigt för barnets identitet och självkänsla och bidrar också till att stärka de sociala färdigheterna. Vi går in för att använda ett nyanserat och mångsidigt språk och fungera som språkmodeller för barnen. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sig och att utveckla sitt språk och sitt ordförråd. Vi läser för barnen. Vi använder oss av språklekar som stöder de olika delområdena i barnets språkutveckling. Grunden är det språkmaterial som Folkhälsan utvecklat: Språkplantan, Språkfrön, Datorplantan, Badplantan. Lekar och övningar Lekar som stimulerar tal- och språkutvecklingen hos barn Annika Mickos Inger Carlson Diskutera Reflektera Motivera Ifrågasätta Drama teater Sånger Rim Ramsor Språkstimulerande verksamhet i vardagliga rutinsituationer SPRÅK Berättelser Sagor Lyssna Koncentration Leka Berätta Fantisera TÄNKA UTTRYCKA Ordförråd Problemlösning Bilder Språkplantan Språkfrön Språklekar Tecken Fråga Svara Upplevelser Se närmare information på och service/språkprojekt 15

17 Konst och kultur Genom att uppleva konst och kultur och skapa själv utvecklar barnet sin fantasi och kreativa förmåga. Vi vill erbjuda en inspirerande miljö med varierande material och verktyg och aktivt uppmuntra barnet att skapa på ett fördomsfritt sätt. Slutresultatet är inte det viktigaste utan själva upplevelsen. Barnet får uppskattning för sitt arbete och lär sig då värdesätta både eget och andras arbete. Det är också viktigt att barnen får konstupplevelser och därför får de delta i en kulturutflykt, t.ex. ett teaterbesök, minst en gång per år. Kreativitet Måla Dramatisera Rita Skapa Mångsidighet Musik Konsert KONST OCH KULTUR Fantasi Upplevelser Teater Språk Sång Utställning Instrument 16

18 Språk och kulturidentitet Det svenska språket och kännedom om finlandssvensk kultur och finlandssvenska traditioner stöder barnets kulturidentitet. Valborg Första maj Majblomman Påsk Fastlag Runebergsdagen Morsdag Midsommar KULTURTRADITIONER Topeliusdagen Jul Svenska dagen Lucia Farsdag Adventstiden Lillajul Självständighetsdagen Vi uppmärksammar finlandssvenska traditioner och märkesdagar, läser finlandssvenska böcker och berättar om finlandssvensk kultur. Våra daghem är naturligtvis också med i de traditioner som Folkhälsan aktivt upprätthåller, såsom Lucia och Majblomman. Etisk fostran Grunden i den etiska fostran är att utveckla barnens självkänsla och de sociala färdigheter som behövs i umgänget med andra barn och med vuxna Vi kopplar den etiska fostran och livsåskådningsfostran till situationer i barnens vardag, genom diskussioner i barngruppen och också genom lekar, rollekar och dramatisering. Som vuxna fungerar vi som handledare och hjälper barnet att utveckla sitt etiska tänkande. Sociala färdigheter Barn lever i många olika sociala miljöer och förutsätts komma överens med olika människor i olika åldrar och situationer. Daghemmet stöder utvecklingen av barnets sociala och emotionella färdigheter. Positivt och önskvärt beteende utvecklas genom att barn imiterar, övar och får uppmuntran och förstärkning för sådant beteende. 17

19 Vi stöder barnen i att vara tillsammans med andra och utveckla sin sociala kompetens. Detta sker i naturliga och vardagliga sammanhang och situationer, men kan också tränas. StegVis är ett program för social och emotionell träning som används på våra daghem. Läs mer i bilagan. Natur och miljö Natur- och miljökunskap lär barnen att förstå och uppskatta naturen och den miljö som människan skapat. Genom att lära känna sin egen livsmiljö får barnen en grund för att förstå omgivningen i ett vidare perspektiv. Det är viktigt att barnen upplever sin livsmiljö som en trygg och intressant plats för lek, upplevelser och utforskning. Lek Skogen Sinnesupplevelser Dofter Smaker Experiment Stranden Gården Årtidsväxlingar Lugn och ro Ställa frågor Söka svar Växter Stillhet NATUR OCH MILJÖ Djur Naturens växlingar Vatten Is Snö Regn Sol Blåst Värme Kyla Dokumentera Skogsknytte Skogsmulle Beskriva Jämföra Klassificera Strukturera Mäta Naturmaterial Utforska Vi ger barnen tillfälle att utforska sin omgivning, uppleva årstidernas och naturens växlingar, skog och mark och lära sig om växter och djur. 18

20 Matematik Matematik ingår i planen för småbarnsfostran. I dagvården är det fråga om att skapa situationer, ta vara på upplevelser och aktiviteter där barnet kan reflektera, problematisera och experimentera. I lekens form lär sig barnen olika grundläggande matematiska begrepp och tränar logiskt tänkande. Logiskt tänkande Bygga Experiment Klassificera Jämföra Ordna Vardagsmatematik Pussel Spel MATEMATIK Sortera Antalsuppfattning Matematiska begrepp Stor Liten Låg Hög Mäta Lek Problemlösning Matematik Mattesagor Räkna Form och färg Genom konkret material hjälper vi barnet att lära sig t.ex. ordna, sortera, jämföra, uppfatta antal och storlek. Vi dokumenterar, utvärderar och följer upp Dokumentation av det som barnet gjort och lärt sig på daghemmet ger viktig information för föräldrarna och dagvårdspersonalen. Det visar barnets utveckling, dess starka sidor och behov av stöd. Vi samlar barnets teckningar, skriver ned vad barnet har sagt, tar foton o.s.v. Genom att rita och berätta lär sig också barnen själva se hur de utvecklats och lärt sig nytt. Vi kan också göra en mapp portfolio med barnets berättelser, teckningar och annat material. Se bilaga om metoder för att skapa en portfolio (utklipp, teckning, sybilder, foton). 19

21 1.3 Fysisk miljö och riskhantering Den fysiska miljön Folkhälsans dagvård bedrivs i lokaliteter som är godkända i enlighet med gällande lagar och bestämmelser (enligt Lag om tillsyn över privat socialservice, 603/1996). Varje upprätthållare har tillstånd av länsstyrelsen att bedriva dagvård. Verksamheten inomhus och utomhus sker i en trygg omgivning, där barnens säkerhet alltid ovillkorligen sätts i centrum. Utrymmena inomhus planeras så att barnens behov av både aktiviteter och vila beaktas. Den fysiska miljön utomhus uppmuntrar till rörelse och aktivitet. I verksamheten används redskap och utrustning som är ändamålsenliga, hållbara och användarvänliga. Också miljösynpunkter och hållbar utveckling beaktas vid valet av material. Riskhantering I riskhanteringen ingår förebyggande av risker för barnens och personalens trygghet och säkerhet, såsom brand, olyckor och sjukdomssmitta. Det finns en plan för hur man ska agera vid eventuella olycksfall. I riskhanteringen ingår också beredskap för krishantering och debriefing, t.ex. vid olycksfall. Personalen på daghemmet bör veta vem som kontaktas vid olycksfall, hur barn och föräldrar informeras och vilken form av stöd de bör få om de berörs nära av t.ex. en olyckshändelse. Förebyggande av risker och säkerhetsplan Folkhälsan (den juridiska enhet som upprätthåller verksamheten och är arbetsgivare) svarar för att personalen har tillräcklig information om säkerhetsplaner, förebyggande av risker och vet hur man förfar i krissituationer. Varje daghem har en säkerhetsplan. Folkhälsan har en övergripande säkerhetsorganisation med skyddschef och regionchefer och räddningsplaner/säkerhetsplaner för sina fastigheter. I planen ingår uppgifter om vem som är ansvarig, kontaktuppgifter till brandkår m.m., uppgifter om brandutrustning, t.ex. brandsläckare och deras placering, riskanalys, uppgifter om hur man förfar vid en olycka (vem gör vad) samt en evakueringsplan. På daghemmets anslagstavla finns information om hur man ska förfara i nödsituationer samt en karta över fastigheten, över var nödutgångarna och brandsläckarna finns o.s.v. Säkerhetsfrågor tas upp i personalutbildningen och introduktionen av ny personal. Föreståndarna ser till att lekredskap och annan utrustning både inomhus och utomhus kontrolleras regelbundet. Även säkerheten på utomhusområdet kontrolleras. 20

22 För denna kontroll har varje daghem en checklista över vad som bör beaktas i miljön. I checklistan kan ingå bl.a. genomgång av staket (utomhus), underlag vid gungor m.m., trappor (räcken), fönster, dörrar, golv (halkskydd under mattor m.m.), hyllor och möbler (bör stå stadigt, vassa hörn), olika maskiner och apparater, vattentemperatur, ventilation, eventuella giftiga växter, miljön med hänsyn till barn med allergi, städning, förvaring av ev. hälsofarliga kemikalier m.m. Det är också viktigt att uppmärksamma ljudnivån och skydda barn och personal mot buller. Broschyrer och information om förebyggande av olycksfall finns på Folkhälsans webbplats, där man kan ladda ner eller beställa: Checklista daghem Se också bilagan om förebyggande av buller/stress. Hygien En god hygien är viktig för att undvika smittospridning. Barnen tvättar händerna regelbundet, åtminstone alltid före maten och då de kommer in från gården/ lekplatsen samt vid toalettbesök. Händerna tvättas med varmt vatten och tvål och torkas i handpapper (engångshanddukar). 21

23 Kapitel II PERSONAL OCH UTVECKLING Personalens motivation, yrkeskunskap, kompetens och välbefinnande är en av de viktigaste förutsättningarna för en högklassig dagvård. Folkhälsan satsar på personalens utbildning och på personalutveckling. Denna handbok utgör en del av detta utvecklingsarbete. Rekrytering och befattningsbeskrivningar Befattningar För befattningarna inom dagvården finns befattningsbeskrivningar som kompletterar arbetsavtal, lagstiftning och andra arbetsrättsliga regler och som ger en närmare beskrivning av anställningsförhållandets innehåll. Mallar för befattnings-/arbetsbeskrivningar finns för: - Föreståndare - Barnträdgårdslärare - Barnskötare/Närvårdare/Vårdare - Daghemsbiträde Utdrag ut straffregistret Arbete inom dagvården är av sådan karaktär att arbetsgivaren enligt lag (lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn 504/2002) är skyldig att utreda att de personer man avser att anställa inte har brottslig bakgrund. Det innebär att arbetstagaren bör visa upp ett utdrag ur straffregistret för arbetsgivaren alltid - då anställningen under en tolv månaders period varar i mer än tre månader, oavsett om det är fråga om arbete på hel- eller deltid. - då en tidigare anställd blir anställd på nytt och det blir ett avbrott mellan anställningar på en dag eller mer. Personer som ofta återkommer för korta vikariat och där gränsen på tre månader antagligen överskrids i något skede upplyses om skyldigheten att visa upp straffregisterutdrag, så att de har möjlighet att skaffa ett sådant i förväg. Det utdrag ur straffregistret som visas upp får inte vara äldre än sex månader. Dessa regler gäller även för personer som inte står i sedvanligt anställningsförhållande, t.ex. praktikanter och civiltjänstgörare. Introduktion Nyanställda, vikarier och personer som flyttar från ett daghem (eller annan enhet) till ett annat får introduktion om Folkhälsan, dagvården och det daghem där hon/han jobbar. Allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats finns i personalguiden och ges av förmannen. Allmän information om Folkhälsan finns också bl.a. i verksamhetsberättelserna och på Folkhälsans webbplats Varje daghem (enhet) har en introduktionsplan, där det sägs vad som ska ingå i introduktionen, vem som svarar för den och när den ska ges (t.ex. genast, inom en vecka o.s.v.). 22

24 Vi rekommenderar att det i introduktionen ingår åtminstone följande punkter: - denna handbok - verksamhetsplanen - daghemmets broschyr - vilka regler som följs i daghemmet - dagsprogrammet - arbetsfördelning - hur samarbetet med föräldrarna och med skolan är ordnat - säkerhetsplan En modell för introduktionsplan ingår som bilaga till denna handbok. Tystnadsplikt Alla anställda är informerade om att de är bundna av tystnadsplikt och vad detta innebär. Varje anställd har skriftligen förbundit sig att följa tystnadsplikten genom sitt arbetsavtal och/eller genom en särskild förbindelse. Dessutom har varje anställd som har tillgång till en Folkhälsandator undertecknat ett avtal om Allmänna användarvillkor för Folkhälsans IT-resurser. En blankett för tystnadsplikt finns som bilaga till denna bok. (Finns också på intranätet.) Utvecklingssamtal Regelbundna utvecklingssamtal hålls med alla anställda, minst en gång per år. Avsikten är att gå igenom arbetssituationen och arbetsuppgifterna, den anställdas förväntningar och önskemål och eventuella problem. Också Folkhälsans värden och målsättningarna för dagvården tas upp. Utvecklingssamtalen dokumenteras. Man kan genomföra ett utvecklingssamtal på olika sätt. Folkhälsan har gemensamma blanketter som kan användas som underlag för utvecklingssamtal. (De finns på Folkhälsans intranät.) Personalutbildning Varje anställd deltar regelbundet i utbildning (i allmänhet 3 10 dagar per år). En fortbildningsplan uppgörs för varje enhet. I planen kan också ingå arbetshandledning. Förmansutbildning ordnas regelbundet för bl.a. daghemsföreståndare. Alla nya anställda får delta i kursen Vi på Folkhälsan. Det är önskvärt att personalen deltar också i andra kurser som stöder yrkesskickligheten och gagnar verksamheten. De anställda kan också få olika former av stöd för sitt arbete, såsom - handledning i pedagogiska frågor - handledning i grupp eller individuellt - konsultation med sakkunnig Konsultation kan ordnas med sakkunnig, t.ex. vid mobbningsfall eller andra problemsituationer. Hur handledning, konsultation och rådgivning anordnas bestäms regionalt eller lokalt, men målsättningen är att utveckla samarbetet inom Folkhälsan i frågor som gäller utbildning och olika former av stöd i arbetsfrågor och ta till vara den sakkunskap och de resurser som finns inom Folkhälsan. 23

25 Företagshälsovård och arbetarskydd Företagshälsovårdens nivå fastställs i en verksamhetsplan som är gemensam för alla Folkhälsans organisationer, som sedan vid behov kan komplettera denna utgående från egna behov. Respektive upprätthållare gör upp planer för företagshälsovården och arbetarskyddet. Närmare uppgifter om hur företagshälsovården och arbetarskyddet är ordnat finns bl.a. i Folkhälsans personalguide, som finns på intranätet (intra.folkhalsan.fi). Företagshälsovården kan produceras av Folkhälsan, av extern leverantör eller i samarbete mellan Folkhälsan och en extern tjänsteproducent. Företagshälsovården omfattar förutom den lagstadgade företagshälsovården, allmän sjukvård, fysioterapi och andra hälsovårdstjänster såsom rygg- och nackskolor m.m. Målsättningen är att den förebyggande verksamheten ska vara i fokus. Arbetarskyddet år organiserat i fyra regionala kommissioner som arbetar utgående från en gemensam verksamhetsplan. Arbetarskyddet arbetar med arbetsplatsbesök, riskkartläggningar och upplysningsverksamhet. Varje arbetsplats genomgår en riskkartläggning minst vart tredje år. I personalguiden finns information om arbetarskyddet och om Folkhälsans handlingsplan för bl.a. hantering av mobbning Krishandledning Krishandledning och debriefing vid allvarligare olyckstillbud kan ges vid behov. I första hand kontaktas företagshälsovården. Det är viktigt att personalen känner till kontaktkedjan (namn, telefonnummer) och vet hur man handlar vid en olycka. Målet är att man på förhand har en plan för hur man förfar vid olyckshändelser eller då ett barn eller ett barns familj drabbats av någon olyckshändelse, vem man kontaktar, hur man berättar för barnen vad som hänt o.s.v. Företagshälsovården ger debriefing eller krishandledning som gäller personalen, i fråga om debriefing eller krishandledning som gäller barnen kontaktas i allmänhet först hälsocentralen. Upprätthållande av arbetsförmågan (UUA-verksamhet) Folkhälsan satsar på att upprätthålla och bevara personalens arbetsförmåga och arbetshälsa genom olika former av hälsofrämjande aktiviteter och UUA-verksamhet. Folkhälsan har reserverat vissa medel för att kunna förverkliga verksamhet som syftar till att upprätthålla och utveckla arbetsförmågan. Avsikten är att de anställda tillsammans med sin förman planerar innehållet varefter den fastställda planen fastställs av ledningen för verksamheten. Verksamheten planeras och genomförs av respektive organisation. Handbok för Folkhälsans äldreomsorg 24 24

26 Kapitel III SAMARBETE Samarbetet med föräldrarna Samarbetet med föräldrarna har en central betydelse. Grunden för samarbetet med föräldrarna läggs vid den första kontakten mellan familjen och dagvården. I kapitel 1 behandlas samarbetsprocessen som börjar med ansökan om dagvård. Se också bilden Barnet börjar i dagvård. Daghemmet ger varje familj en allmän information om daghemmets verksamhet, rutiner, personal m.m. Denna information är skriftlig, ett infoblad, en folder eller datorutskrift, enligt daghemmets eget val. Folkhälsans daghem erbjuder utvecklings- och utvärderingssamtal, föräldramöten och daglig kontakt med föräldrar/vårdnadshavare. Samarbetet med kommunerna Vid köpserviceavtal med kommuner och organisationer uppfyller Folkhälsan såväl kommunernas och organisationernas kvalitetskrav som sina egna interna kvalitetsmålsättningar. Folkhälsan eftersträvar ett gott samarbete med köparna av dagvårdstjänster. Övriga samarbetspartner Folkhälsans daghem kan även ha samarbete med barnrådgivningen, specialdagvården, förskola/skola samt eventuella lokala nätverk. Inom ramen för allt samarbete är det viktigt att lyfta fram ett etiskt riktigt sätt att samarbeta. Tystnadsplikten följs. Information och kommunikation Folkhälsan informerar om sin dagvårdsverksamhet genom broschyrer, annonsering och via sina webbsidor. På daghemmet finns en anslagstavla. Varje daghem har en plan för informationen till hemmen. Respons från föräldrar samlas regelbundet in för att utveckla verksamheten. 25

27 Kapitel IV UTVÄRDERING Resultat och utveckling Utvärderingen av verksamheten sker utgående från följande perspektiv: klienter (d.v.s. föräldrar och barn), personal, köpare av dagvårdstjänster (kommuner) och andra samarbetspartner. Utvärdering av dagvården Verksamheten planeras och genomförs utgående från dagvårdens gemensamma värden och målsättningar. Alla i personalen svarar för att denna följs. Folkhälsan har ett system för att dokumentera och samla in respons från föräldrar och samarbetspartner. Responsen omfattar spontan respons och s.k. riktad respons (enkäter), som görs minst 2 gånger per år. Den respons som kommer in används för utvärdering och utveckling av verksamheten. Inom Folkhälsans responssystem utvärderas olika faktorer som har samband med verksamheten, såsom uppfyllande av målsättningarna och det pedagogiska innehållet, samarbete m.m. Självutvärdering Självutvärdering betyder att t.ex. varje daghem går igenom sin egen verksamhet och hur väl målsättningarna genomförts. Självutvärderingen görs med hjälp av en uppsättning frågor, ett slags checklista. Checklistan uppgörs utgående från handboken för dagvården och den EFQM-modell som Folkhälsan har som underlag för sin verksamhetsutveckling. I självutvärderingen bedöms de olika processerna i verksamheten, dagvårdens innehåll, ledarskap och personal samt samarbete. En bilaga med checklista över de faktorer/frågor som ingår i självutvärderingen publiceras senare. Självutvärdering behandlas också under rubriken Utveckling på Folkhälsans intranät. Här är några exempel på frågor som kan ingå i checklistan: Verksamhetsprocesser: Hur planeras och genomförs kundprocesserna : Hur tar man emot ett barn som börjar på dagis? Hur sköts samarbetet med familjen? Hur ser man till att föräldrarna får tillräcklig information om dagvården? Hur sköts samtalen med föräldrarna? Hur planeras den pedagogiska verksamheten: Hur ordnas barnens utevistelse, möjligheter till lek och till fri lek? Hur används utrymmen inne och ute för den pedagogiska verksamheten? Hur beaktas barnets individuella behov? Personal Folkhälsan kartlägger regelbundet personalens välbefinnande genom arbetsklimatenkäter och genom Finlands bästa arbetsplatser, en undersökning och samtidigt en tävling som ordnas årligen såväl i Finland som i övriga Europa. Enkäter förutsätter ett minimiantal anställda. Folkhälsanföreningar som upprätthåller små daghem kan därför utreda personalens åsikter på annat sätt. Personalens åsikter behandlas också under utvecklingssamtalen. Personalens fortbildning kartläggs och personalutbildningen utvärderas regelbundet. Ett personalbokslut uppgörs, det innehåller centrala uppgifter om personalen, åldersoch könsfördelning, förhållandet tillsvidare- respektive visstidsanställda, personalomsättning, sjukfrånvaro och annan frånvaro m.m. 26

28 Vi utvecklar och utvärderar arbetsgemenskapens verksamhet Personalen för gemensamma diskussioner om sina värderingar för att kunna reflektera över det arbete som görs. Det är viktigt att man i arbetsteamet kan diskutera öppet och konstruktivt om både positiv och negativ respons. Detta stärker arbetsgemenskapen och är en del av utvecklingsarbetet. Samhället Folkhälsan följer med samhällsutvecklingen och den nationella och internationella utvecklingen inom dagvården och har representanter i olika samarbetsorgan. AVSLUTNING Denna handbok gäller dagvårdsverksamheten inom hela Folkhälsanrörelsen, d.v.s. Samfundet Folkhälsan med närstående sammanslutningar. Handboken genomgås och finns tillgänglig på alla enheter. Innehållet i sin helhet behandlas och diskuteras på personalmöten, inom personalutbildning samt vid introduktion av nyanställda och vikarier. Handboken uppdateras regelbundet. 27

29 Bilagor BILAGOR Verksamheten, bilagor 1. Barncentrerad dagisstart 2. Vad behöver barn för sin psykiska utveckling? 3. Mat på dagis 4. Upplev grönsaker, frukt och bär med alla sinnen 5. Kostrekommendationer 6. Fysisk aktivitet samt sömn och vila 7. Portfolio för daghem 8. StegVis ett program för social och emotionell träning 9. Barn som behöver särskilt stöd 10. Barn med olika språk- och kulturbakgrund Riskhantering, bilagor 11. Mall för säkerhetsplan 12. Buller/stress Personal och utveckling, bilagor 13. Tystnadsplikt (blankett) 14. Befattningsbeskrivningar (mall) 15. Introduktionsplan Lagstiftning och litteratur 16. Lagstiftning som gäller dagvården 17. Litteraturförteckning 18. Verksamhetsplaneringen är en del av verksamhetsutvecklingen 28

30 Bilaga 1 Barncentrerad dagisstart Att börja på dagis är en omvälvande upplevelse för det lilla barnet. Det är krävande att skiljas från sin förälder, vara borta hemifrån och ha föräldern i tankarna under långa dagar. Kommer mamma/pappa tillbaka? Var är jag? Hur länge är jag här? Vilka är alla de här människorna?. I början är det vanligt att barn upplever känslor och/eller visar beteenden som t.ex. sorg, tillbakadragenhet, ilska och gråt, och har svårigheter med maten eller vilostunden. Barncentrerad dagisstart är ett arbetssätt som utvecklades med det nyaste utvecklingspsykologiska tänkandet i bakgrunden i samband med projektet TIBIR (Tidig identifikation av barn i riskzonen). Tibir var dagvårdens delprojekt vid Helsingfors stads svenska socialservicebyrå. Projektet leddes av Mirjam Kalland. Det praktiska tillvägagångssättet på daghem utvecklades i samarbete med Katri Kanninen och daghemmet Tärnans personal. Systemet har nu bearbetats och prövats på flera olika daghem. Stommen utgörs av följande delar: Egenvårdarsystem Hembesök Mjuklandning Egenvårdarsystem Trygghetskänslan utgör basen för barnets välmående, sociala förmåga, all inlärning och anpassning till daghemmet. För att kunna vara sig själv och nyfiket utforska sin miljö, behöver barnet känna sig tryggt. Daghemmet utser en egenvårdare, till vilken både barnet och föräldrar skapar en närmare relation. En egenvårdare gör det lättare för barnet att landa på dagis. Barnets vanliga reaktioner mildras genom den trygghet som egenvårdaren ger. Egenvårdarens roll är särskilt viktig under de första veckorna, men blir ofta varaktig. I början tar egenvårdaren emot barnet på morgnarna, hjälper barnet i intima situationer såsom vid vilan, maten, på- och avklädning, toalettbesök och om barnet behöver tröst eller skadar sig. Hembesök Egenvårdaren gör ett hembesök 1 2 veckor innan barnet börjar på dagis. Hembesökets syfte är att egenvårdaren, med hjälp av föräldrarnas expertis, bekantar sig med det nya barnets behov, utveckling och vanor. Egenvårdaren lär sig det unika som finns hos just detta barn. Egenvårdaren lär känna även barnets familj och det som är viktigt för barnet. För barnet är det viktigt att se att egenvårdaren får komma in på familjens revir. Under hembesöket diskuteras även hur barn vanligtvis reagerar då de börjar på dagis. Mjuklandning Syftet med mjuklandning är att barnet tillsammans med föräldern bekantar sig med den nya miljön och egenvårdaren. Beroende på barnets ålder och temperament reserverar föräldrarna 1 2 veckor. Barn mellan 0 och 3 år samt känsliga och utmanande barn drar nytta av en längre bekantningsperiod. Under den första veckan är föräldern ständigt med barnet i nya situationer. Tillsammans med egenvårdaren förklarar föräldern både genom ord och handling om och om igen rutinerna på dagis. Så småningom kan föräldern dra sig tillbaka och låta egenvårdaren ta mera ansvar. 29

31 Bilaga 1 Egenvårdaren stöder vid separationer Under andra veckan börjar man träna separationer. Man försöker dock undvika att lämna barnet ensamt innan barnet känner sig tryggt. Samma gäller även vanliga morgnar på dagis! Man kan tänka sig att hjärnan har två olika växlar: en nyfikenhets- och en alarmväxel. Alarmväxeln går på om föräldern (senare egenvårdaren) inte syns till, om barnet stöter sig eller känner sig hotat eller t.ex. hungrigt. Egenvårdaren hjälper barnet att på morgnarna byta till nyfikenhetsväxeln innan föräldrarna lämnar daghemmet. Då går separationerna mycket smidigare. Egenvårdaren guidar föräldrarna i hur man bäst handskas med separationer. Föräldrarna ombeds att ta med alla tänkbara hjälpmedel som kan hjälpa barnet att hålla föräldern i minnet och genom det underlätta barnets tillvaro på dagis (mjukisar, snuttefiltar, legoklossar, foton m.m.). PsD, psykoterapeut Katri Kanninen, Akat Consulting Ab 30

32 Bilaga 2 Vad behöver barn för sin psykiska utveckling? För en stabil psykisk utveckling behöver barn stabilitet och kontinuitet i vårdrelationer och kärleksfull omsorg, baserad på sensitiv växelverkan. Växelverkan innebär att omsorgen inte är mekanisk, utan att föräldern eller vårdaren är lyhörd och mottaglig för barnets behov och känslor. Den tidiga anknytningen mellan barn och föräldrar är central för barnets utveckling, eftersom den tidiga omsorgen påverkar barnets upplevelse av sig själv som värd omsorg och beskydd. Den tidiga anknytningen erbjuder också barnet en modell för hur känslor ska hanteras och ger barnet en grundläggande upplevelse av trygghet. Barnet får också en upplevelse av sig själv i relation till en betydelsefull annan: kan jag ty mig till min förälder, kan jag lita på att jag får svar på mina behov? Anknytningen har två dimensioner: affektiv och präglande. Den affektiva eller känslomässiga dimensionen innebär att barnet fäster sig vid den som ger honom eller henne omsorg. Barnet känner att han eller hon är speciell och betydelsefull för föräldrarna och upplever psykisk och emotionell närhet. Anknytningen är också präglande, vilket innebär att barnet vill vara fysiskt nära sin förälder, få trygghet, tröst och omsorg. Detta innebär att barnet protesterar mot separationer, vilket alltså är en sund och livsviktig reaktion. Att barnet känner sig tryggt i anknytningen till föräldrarna är en förutsättning för att det tryggt ska kunna utforska sin omgivning och lära sig nytt. Barnet visar också preferens, vilket är en viktig dimension i anknytningen vem som helst duger inte, barnet vill ha sin egen förälder. Det har också visat sig att barn som växer upp i konstant otrygga förhållanden löper risk för inlärningssvårigheter och beteendestörningar. Tryggheten är således viktig för det centrala nervsystemet och hjärnans utveckling. Barnets anknytning till föräldern, attachment, har till en början en stark biologisk funktion, dvs. att hållas vid liv, få trygghet och näring. Förälderns anknytning till barnet, bonding, har den motsatta funktionen, dvs. att ge trygghet, näring och tröst. För att barnet ska kunna knyta an tryggt bör föräldern erbjuda barnet såväl sensitiv växelverkan som förutsägbarhet. Det räcker således inte att man visar sensitivitet för barnets behov nu och då, utan barnet bör kunna förvänta sig ett visst beteende i en given situation. Sensitivitet och värme förutsätter att: - föräldern är uppmärksam för barnets signaler, dvs. är närvarande såväl fysiskt som emotionellt - föräldern kan tolka barnets signaler på ett positivt sätt. Denna kapacitet är kopplad till förälderns inre föreställningar om barnet och om sig själv som förälder till detta barn. En positiv tolkning utgör grunden för ett empatiskt svar på barnets behov, medan en negativ tolkning kan leda till irritation eller vrede. - föräldern kan svara på barnets behov, t.ex. mat eller tröst, på ett kognitivt och emotionellt riktigt sätt. Denna kapacitet är på samma gång vardaglig och sofistikerad: en mor som inser att hennes baby gråter av hunger behöver ha kapacitet att såväl svara på barnets fysiska behov av mat som barnets emotionella behov av ömhet och trygghet att enbart svara på barnets fysiska behov räcker inte till för att trygga barnets utveckling. Modern förstår då att barnet gråter för att uttrycka såväl ett behov som en känsla, och hon förstår (intuitivt) att hennes sätt att svara på barnets behov påverkar barnet. Om hon är irriterad och hårdhänt, eller likgiltig och mekanisk, då hon matar barnet, kommer detta att påverka babyn på ett negativt sätt, men är hon lugn och kärleksfull påverkar det babyn på ett gynnsamt sätt. - föräldern har kapacitet till timing. Detta innebär ett slags avvaktande lugn, där föräldern griper in i rätt ögonblick inte för tidigt, inte för sent. 31