Mobil läskfabrik på Konsthall Trä, Gullspångs kommuns första offentligt finaniserade plats för samtida konst, juni -08

Transkript

1 Mobil läskfabrik på Konsthall Trä, Gullspångs kommuns första offentligt finaniserade plats för samtida konst, juni -08 GULLSPÅNGSM Från vita fläckars blues till kultur för socialt hållbara miljöer DELLEN Delrapport nr 1 (av totalt 3 t.o.m. 2009) av Marie Bergdahl, Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen i samverkan med Staffan Hjalmarsson, Gullspångs kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID NR. Sammanfattning 2 Inledning 4 Bakgrund 4 Möjligheter 6 Gullspångsmodellen 6 De viktigaste utgångspunkterna 7 De viktigaste insatserna 8 Fortbildning om kulturutveckling 9 Ekonomi 9 Projekt Vardag 10 Medborgarens ikonhus, Hans Sandén, 10 kommunchef Gullspångs kommun Faktor X: Områdesutveckling i Gullspångs kommun, 11 Klas Ljungberg, näringslivsstrateg Gullspångs kommun Avslutande ord 12 Bilaga 1, Översikt över genomfört och planerat 14 strategiskt kulturarbete i Gullspångs kommun Bilaga 2, Fortbildning om kulturutveckling 16 Bilaga 3, Projekt Vardag 20 Bilaga 4, Projekt Geospång 25 Bilaga 5, Ansökan till APEX-art projekt FRANCHISE, 30 New York, USA Bilaga 6, Kultursamordnare för barn och unga 31 i Mariestad, Töreboda & Gullspång (MTG) Bilaga 7, Artikel från Göteborgs-Posten, 25 juni Bilaga 8, Preliminära ambitioner inför 38 större kulturprojekt 2010

3 Sammanfattning Individual egoism is counterbalanced by the individual s membership in the group. Group egoism is counterbalanced by the participation of each of its members to other groups. Charles Fourier, 1820 Med stöd av tydligt motiverade strategier och grupper som sällan har fokuserats på glesbygdskommunens kulturliv, vill vi både undersöka och utveckla kulturens plats och möjligheter. Gullspångsmodellen är ett led i Gullspångs kommuns strategiska arbete med kultur som socialt hållbar faktor, som påbörjades vintern 2006, både för Gullspångs medborgare men även för de hundratusentals som besöker kommunen årligen. I kommunen finns två centralorter, Hova och Gullspång. De stora arbetsgivarna finns framför allt inom tillverkningsindustrin. Kommunen har tre kommunalt finansierade kulturinstitutioner: Gullspångs bibliotek, Hova bibliotek och Frans G Bengtssons minnesbibliotek. Stöd ges till den lokala teaterföreningen och biografen för sitt arbete med Skolbio. Kommunen har identifierat en mängd områden som behöver förstärkas. Som exempel kan nämnas utbildningsnivån och hälsan, som är sämre än riksgenomsnittet samt ett alltför stadigt sjunkande invånarantal. Man tillhör också de kommuner i Västra Götaland som har lägst bruttokostnader för kulturverksamhet. I Gullspång finns kommunens enda högstadieskola, Gullstensskolan, med 196 elever. Eftersom orten inte har någon gymnasieskola pendlar många av kommunens ungdomar till närliggande större orter. Gullspång är en kommun som har drabbats hårt av nedskärningar och sjunkande befolkningssiffror. Genom en tvärsektoriell strategigrupp som tillsattes december 2006 med representanter från flera sektorer i kommunen och enheter inom Kultur i Väst, har ett program för kulturutveckling påbörjats för att skapa en på kort och lång sikt mätbar utveckling mot en socialt hållbar miljö. Arbetet har bl.a. hittills genererat en strategiplan för kultur som tillväxtfaktor, en handlingsplan för barn- och ungdomskultur, en kultursamordnare (uppdragstagare ), en utomhuskonsthall (Konsthall Trä), ett nyrenoverat bibliotek, en fortbildning om kulturutveckling för politiker, tjänstemän och kulturaktörer, ett tiotal tidningsartiklar, en chef titulerad kultur- och skolchef, en samordnare för barn och ungdomskultur med internationellt uppdrag (uppdragstagare i samverkan med Mariestad och Töreboda) samt flera planerade projekt under 2009 och 2010, av lokal, regional, nationell och internationell karaktär. Under hösten 2008 och våren 2009 ska en modell för kulturutveckling i mindre 3 kommuner tas fram av Konst- och kulturutveckling (en av tre verksamheter inom Kultur i Väst) och Gullspångs kommun; d.v.s. Gullspångsmodellen, som utgår från den enskilda kommunens förutsättningar, traditioner och behov. Med stöd av en kreativ och modig strategigrupp och kultursamordnare, strategidokument, kulturplaner, projekt, kartläggning av resurser och en omvärldsanalys (t.ex. en Se från Gullspång har 555 kr per invånare, att jämföra med Vara som har kr per invånare i bruttokostnader för kultur. Här ingår kostnader för stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museer, bibliotek samt musik- och kulturskola. Se bilaga 2. Fortbildning om kulturutveckling 3 Egen definition; invånarantal mellan till invånare, ca 20 kommuner av regionens 49 kommuner

4 kulturvaneundersökning och scenario- och strategiplanering) ska kulturen få och ta plats i kommunens framtid och aktivt verka för en socialt hållbar miljö. Modellen har som syfte att stödja den mindre kommunen som har små resurser, att se möjligheter istället för begränsningar. I en kombination av samordning, strategiskt pedagogiskt informationsarbete och projektmetodik formas modellens kärna. Ledorden är initiativrikedom och kreativitet. En viktig utgångspunkt är ett utformat strategidokument för kulturutveckling i kommunen. Andra viktiga utgångspunkter är att kommunen samordnar sig, har mod och kraft att förändra sin egen självbild, att alla parter inser att förändringsarbete tar tid, framför allt förankringsarbetet hos politiker och tjänstemän i kommunen och att ta kontakt med andra kommuner/ verksamheter för samverkan kring projekt. I Gullspång är nästa fas i utvecklingsarbetet en fortbildning för kommunens politiker och tjänstemän, om kulturutveckling och kulturens viktigaste strukturer i samarbete med Skaraborgs kommunalförbund. 250 personer på högsta tjänstemanna- och politikernivå är inbjudna varav minst hälften förväntas att komma. Datum är den 12 december Den 8 februari 2009 erbjuds en fortbildning för kommunens kulturaktörer. Fortbildningen ska få politiker, tjänstemän och kulturutövare att se samband mellan samhällsutveckling och kultursatsningar, hur betydelsefulla de själva är för att göra kulturutvecklingsarbetet möjligt och långsiktigt hållbart samt vara en faktor för ökad tillväxt. Fortbildningen kommer att bli en årlig återkommande händelse i kommunen. Den 12 december 2008 lanseras även en hemsida 4, som utformats med stöd av en grafisk formgivare, skribenter från kommunen, regionen, lokala företag samt texter från de större kulturella nationella institutionerna. Där ska råd och stöd finnas att tillgå, exempel på spännande kulturprojekt i kommuner, modellens viktigaste utgångspunkter och insatser samt kontaktuppgifter till Kultur i Väst och kommunen. Idag finns ingen information om kulturutveckling anpassad för kommunala tjänstemän och politiker i mindre kommuner att tillgå, vilket kommer att innebära att hemsidan kommer att bli den första i sitt slag. I kulturutvecklingsarbetet i regionens små kommuner, kan Kultur i Väst komma att spela en betydande roll med bidragande konsulter och som en central samverkanspart. Det är dock nödvändigt att inse, att om goda resultat ska uppnås krävs det en långsiktig satsning från Kultur i Västs håll och en medvetenhet om att resurser krävs, både i form av personal samt ekonomiska medel. Därför är mitt förslag att man koncentrerar utvecklingsarbetet till ett fåtal kommuner i taget. Ett mycket betydelsefullt arbete i framtiden är att skapa stabila strukturer för att kulturutveckling ska kunna ske i de mindre kommunerna. Vad gäller just Gullspång så fanns inte innan strategigruppen tillsattes varken kulturchef eller kultursamordnare. Och nuvarande kultursamordnaren och blivande barn- och ungdomskultursamordnaren är uppdragstagare. Men nu byggs det upp en kritisk massa av idéer och aktivitet i Gullspång på kulturområdet, mycket beroende på kultursamordnaren, som är en samtida konstnär och som har ett eget konstnärligt företag vid sidan om. Nu finns det också en kommunledning som vill. Eftersom posterna har tillsatts av tillfälligt anlitade konstnärer krävs en stabil struktur för att arbetet ska kunna fortsätta även då dessa personer har avslutat sina uppdrag. Det är ett avgörande mål att kommunen själv skapar och tar ansvar för en långsiktig kulturutveckling. 4 Se 3

5 Inledning Gullspångs kommun har i dagsläget låg ekonomisk tillväxt, lågt invånarantal 5, invånarna är i huvudsak lågutbildade (de få som genomgår en högre utbildning återvänder sällan till kommunen), historiskt sett svag kultursatsning från kommunens håll, begränsad basstruktur där kulturutveckling kan ske (kulturchef, kulturförvaltning, kulturhus, kultur- och fritidsnämnd etc.) samt svår geografisk placering. Det är intressant och utmanande. Gullspång är en av Västra Götalands minsta kommuner med invånare fördelade på två centralorter, Hova och Gullspång. De stora arbetsgivarna finns framför allt inom tillverkningsindustrin. Kommunen har tre kommunalt finansierade kulturinstitutioner, Gullspångs bibliotek, Hova bibliotek och Frans G Bengtssons minnebibliotek. Stöd ges till den lokala teaterföreningen och biografen för sitt arbete med Skolbio. Kommunen har identifierat en mängd områden som behöver förstärkas. Som exempel kan nämnas utbildningsnivå och ohälsotal som är sämre än riksgenomsnittet samt ett allt för stadigt sjunkande invånarantal. I Gullspång finns kommunens enda högstadieskola, Gullstensskolan, med 196 elever fördelade på tre årskurser, en särskola och en träningsskola. Då orten inte har någon gymnasieskola pendlar kommunens ungdomar till närliggande större orter. Cirka ett tjugotal kommuner i Västra Götaland har ett invånarantal som understiger invånare. Några av dessa har mer eller mindre liknande förutsättningar som Gullspång. Med ett fåtal undantag har de minst bruttokostnader för kultur av alla kommuner i regionen 6 ; Essunga, Tibro, Grästorp, Töreboda och Vårgårda, för att nämna några. Trots många likheter har alla kommuner olika förutsättningar och behov och insatserna måste anpassas därefter. Bakgrund Under de två senaste åren har Gullspång aktivt satsat på kultur. Varje steg som kommunen har tagit, har varit en del i ett strategiskt och mätbart arbete. Kommunen har startat ett långsiktigt arbete där kulturen ska verka tvärsektoriellt och skapa såväl ekonomisk som social hållbarhet. Vad var det som egentligen skedde? Vi får blicka tillbaka till december 2006, då Roland Haraldsson från Musik i Väst 7 kontaktade Konst- och kulturutveckling med en förfrågan via e-post om ett eventuellt samarbete kring att skapa tillväxt med hjälp av kultur i Gullspång. Tillsammans med Roland Annerquist, kommunutvecklare i Gullspångs kommun, ville han sätta igång kulturlivet. Är det någonstans i regionen man kan se skillnad snabbt, så måste det vara i Gullspång, menade Roland och Roland. Angelica Hadzikostas, konsulent för barn- och ungdomskultur på Konstoch kulturutveckling och jag, Marie Bergdahl, konstkonsulent på Konst- och kulturutveckling, plockade upp förslaget. Genom en kombination av Musik i Västs produktionsinriktade arbete, Konst- och kulturutvecklings inriktning mot 5 I Västra Götaland har cirka 40 % av kommunerna mindre än invånare 6 Se 7 Musik i Väst, Konst- och kulturutveckling och Regionbiblioteket ingår i förvaltningen Kultur i Väst i Västra Götalandsregionen 4

6 att skapa hållbara strukturer och samverkan, samt ett intresse i kommunen att arbeta tvärsektoriellt, bildades relativt omgående en strategigrupp med blandade kompetenser. Gruppen består nu av en kultursamordnare, en kultur- och skolchef, en näringslivsstrateg, en folkhälsoplanerare, två biblioteksansvariga från skol- och huvudbiblioteket, en kommunutvecklare och en kommunstrateg från Gullspångs kommun, samt vi tre från Kultur i Väst. Det kulturella dagsläget En modig och expansiv kulturplan har tagit form. Arbetet har bl.a. hittills genererat en strategiplan för kultur som tillväxtfaktor, en handlingsplan för barn- och ungdomskultur, en utomhuskonsthall 8, ett nyrenoverat bibliotek, en fortbildning om kulturutveckling för politiker, tjänstemän och kulturaktörer 9, ett tiotal tidningsartiklar, en chef titulerad kulturoch skolchef, en samordnare för barn och ungdomskultur med internationellt fokus (60 % under i samverkan med Mariestad och Töreboda) samt flera projekt, av lokal, regional, nationell och internationell karaktär. Kommunen har även erhållit stöd från regionen och Skaraborgs kommunalförbund som ett led i arbetet med att samordna och utveckla dagens mestadels ideellt drivna kulturliv. Som ett led i arbetet har kommunens första kultursamordnare anlitats på uppdrag (50 % under ). De hittills utprövade strategierna har inneburit ett för kommunen allt mer livfullt och modigt kulturliv. Både kommunens och de ideella krafternas energi har ökat och börjat generera ett kulturklimat byggt på samarbete och gemensamma visioner. En stärkt intern kultursamordning har även inneburit att man vågat ta några första steg mot möjliga samarbeten över kommunens gränser, i dagsläget med bl.a. Skaraborgs kommunalförbund, kulturförvaltningar i Mariestad och Töreboda, Skövde konstmuseum och konsthall, Formakademin i Lidköping, Danmarks ambassad och Statens konstråd. I samtliga delar av det genomförda strategiska arbetet är Gullstensskolan en central aktör. Då kommunen saknar gymnasieskola är Gullstensskolan ortens största och absolut viktigaste utbildningsinstitution. En stor del av det lokala kulturlivet både strömmar och genereras på och i anslutning till skolan. Det hittills utförda arbetet med barn och unga sträcker sig över en mängd områden: En nyanställning på 75 % som skolbibliotekarie (ht -08) I genomsnitt två teaterföreställningar per år riktade mot högstadiet Pedagogiskt samarbete med Konsthall Trä (vt -08) Årliga resor till musikgymnasiet i Mariestad och deras avgångsföreställning för åk 9 Skolbio i genomsnitt vid två tillfällen per år på den lokala biografen Musikskolan har ett nära och väl integrerat samarbete med skolan genom bland annat årliga konserter och att över 50 elever deltar aktivt i musikskolans undervisning Från och med år 2008 genomförs en utrikes studieresa för årskurs 9 varje år, där årets resa gick till Berlin Beviljat bidrag på kr (300 kr per elev) för kulturprojektet Geospång som en del i Skapande skola hösten 2009 I bilaga 1, Översikt över genomfört och planerat strategiskt kulturarbete i Gullspångs kommun , finns en första genomgång av vad som skett och kommer att ske i Gullspång på kulturområdet. 8 Se Konsthall Trä, 9 Se bilaga 2. Fortbildning om kulturutveckling 5

7 Möjligheter Möjligheterna handlar om att det finns en vilja att utveckla kulturen i kommunen, hos kommunens tjänstemän, politiker och Kultur i Väst. Det handlar om gruppens sammansättning, om respekt och ödmjukhet inför för den enskilda kommunens förutsättningar. Det handlar också om att det finns mod hos kommunen i att sticka ut hakan, en stark vilja att synas i ett positivt sammanhang och inte i en kontext av nedskärningar och vikande befolkningsunderlag. Men det handlar också om att Kultur i Väst har möjlighet att stödja ekonomiska och konsultativa processer, att lägga arbetstid på en mindre kommun av detta slag och skapa utrymme för kreativitet inom förvaltningen. Det handlar även om en kultursamordnare (Staffan Hjalmarsson, samtidskonstnär, som anställdes augusti 2008 som kultursamordnare) som är nyskapande, som söker externa medel, tar nya kontakter, sätter igång projekt och samarbeten, som utgår från det lokala och regionala men inte räds det nationella och internationella och som får förtroende hos både tjänstemän, politiker och strategigrupp att vara just nyskapande, nytänkande och modig. Jag verkar som konsult till honom, vilket gör det möjligt att pröva och stämma av idéer med någon utanför kommunen. Alla dessa möjligheter ledde mig till tankarna om en modell för kulturutveckling som kan användas i en mindre kommun, som har liknande förutsättningar som Gullspång. Modellen har fått namnet Gullspångsmodellen. Gullspångsmodellen Tillsammans med Gullspångs kommun utvecklas nu Gullspångsmodellen. Alla steg skrivs ner i punktform och värderas. Modellen kan användas, i sin helhet eller i delar i av en annan kommun. Arbetet utförs av Staffan Hjalmarsson och mig, med stöd av kommunens och Kultur i Västs medarbetare. En första fas kommer att bli en hemsida som lanseras den 12 december Den utformas med hjälp av en grafisk formgivare, skribenter från kommunen och regionen samt texter från de större kulturella nationella institutionerna. Där ska råd och stöd finnas att tillgå, exempel på spännande kulturprojekt i kommuner, modellens viktigaste utgångspunkter och insatser samt kontaktuppgifter till Kultur i Väst och kommunen. Idag finns ingen information till förfogande om kulturutveckling anpassad för kommunala tjänstemän och politiker, vilket innebär att hemsidan kommer att bli den första i sitt slag. Under 2009 kommer hemsidan att fortsätta utvecklas och allt eftersom även bli ett viktigt pedagogiskt och strategiskt nav i Gullspångsmodellens framtida arbete. Modellen har som syfte att hjälpa den mindre kommunen som har små resurser, att se möjligheter istället för begränsningar. I en kombination av samordning, strategiskt pedagogiskt informationsarbete och projektmetodik formas modellens kärna. Ledorden är initiativrikedom och kreativitet. En viktig utgångspunkt är ett utformat strategidokument för kulturutveckling i kommunen, en fortbildning om kulturutveckling för politiker, tjänstemän och kulturaktörer 11, en kreativ och mycket väl sammansatt strategigrupp, nyskapande kultursamordnare samt barn- och kultursamordnare. Kultursamordnaren Staffan Hjalmarsson och jag har blivit inbjudna av Se bilaga 2. Fortbildning om kulturutveckling 6

8 Riksutställningar att föreläsa på ett nationellt seminarium i Västerås i mars 2009 om just Gullspångsmodellen. De vill veta mer om hur en mindre kommun med små resurser kan arbeta strategiskt med kulturutveckling. Vad modellen kan leda till i framtiden vet vi inte exakt i nuläget, men jag är övertygad om att intresset är stort för en modell för kulturutveckling i de mindre kommunerna i Sverige och eventuellt i Norden. De viktigaste utgångspunkterna i Gullspångsmodellen Det är viktigt att notera att arbetet är i en process, och att modellen inte är en metod i den bemärkelsen att det går att följa den steg för steg. Den är form- och anpassningsbar och i sitt inledningsskede. Hittills har följande viktiga utgångspunkter i Gullspångsmodellen definierats: Att alla kommuner har olika förutsättningar även om de liknar varandra. Därför måste insatserna anpassas utefter dessa förutsättningar Att visa stor respekt och ödmjukhet för förutsättningarna, kommunens traditioner, vilja och behov Att modellen utgår från projektmetodik i kombination med ett tydligt strategiskt arbete med mätbara mål Att involvera medborgaren Att utvecklingen de första åren drivs i projektform. När arbetet, strategin, metodiken har satt sig kan man överlämna till den ordinarie förvaltningen Att alla parter bidrar opretentiöst med sina kontakter, kunskaper och erfarenheter Att alla parter inser att förändringsarbete tar tid, framförallt förankringsarbetet hos politiker och tjänstemän i kommunen Att det finns en övertygelse om kulturens betydelse för att skapa socialt hållbara miljöer Att det finns mod hos kommunen att göra något nytt Att kommunen är övertygad om att det är viktigt att kommunicera ut sitt arbete till medborgaren, andra kommuner och kulturella institutioner på såväl regional som nationell nivå Att kommunen har mod och kraft att förändra sin egen självbild Att det finns mod hos Kultur i Väst att vara kreativa konsulter 7

9 De viktigaste insatserna i Gullspångsmodellen Nedan beskrivs de viktigaste insatserna som har fört utvecklingsarbetet i Gullspång framåt. Följande har hittills definierats: En tvärsektoriell strategigrupp 12 tillsätts som får i uppgift: Att utforma ett strategidokument som dokumenterar mål och metoder och som definierar vart man vill komma med satsningen Att se till att kulturplaner och handlingsplaner utförs eller uppdateras, förankras och beslutas hos alla berörda parter inom kommunen Att anlita drivna personer med goda kvalifikationer inom kulturellt och/eller konstnärligt arbete och projektledning Att skapa hållbara strukturer för kulturutveckling, exempelvis en kulturchef, kultursekreterare eller kultursamordnare, projektledare och mötesplatser om sådana inte finns 13 Att stärka och synliggöra befintlig kultur och föreningsliv Att skapa mötesplatser Att skaffa ekonomiska medel för uppstart, om än förhållandevis lite Att utse en konsult/konsult till kulturchefen, kultursekreteraren eller kultursamordnaren Att se till att utvecklingsarbetet dokumenteras Kulturchefen, kultursekreteraren/ kultursamordnaren, barn- och kultursamordnaren får i uppgift: Att tillsammans med strategigruppen, konsult/konsulter utföra ett metodiskt förankringsarbete hos politiker och tjänstemän utifrån ett strategidokument Att ta kontakt med andra kommuner/verksamheter för samverkan kring projekt Att skapa projekt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Att söka externa projektmedel Att utföra en kartläggning över resurser och befintliga kulturverksamheter och föreningsliv Att ta fram och genomföra en fortbildning för politiker, tjänstemän och kulturutövare om kulturutveckling och kulturens viktigaste strukturer 12 Strategigruppen består av kommuntjänstemän från flera sektorer och representanter från Kultur i Väst. 13 Personen/erna som anlitas måste kunna tänka utanför ramarna, får gärna ha konstnärlig/kulturell utbildning och erfarenhet av kulturarbete, bedriva egen kulturverksamhet vid sidan om, ha erfarenhet av projektledning, internationellt arbete och ha ett konceptuellt tänkande. Personen/erna behöver också tillgång till en egen budget, måste få mandat att utveckla och genomföra sina idéer, samt få förtroendet att vara radikalt nytänkande. 8

10 Att genomföra återkommande kulturvaneundersökning hos kommunens medborgare för att mäta det kulturella arbetets effekter från ett socialt hållbart perspektiv Att genomföra en scenario- och strategiplanering 14 Att skapa kultur, kortsiktigt och långsiktigt Fortbildning om kulturutveckling Den 12 december 2008 är 250 personer på högsta tjänstemanna- och politikernivå inbjudna till en fortbildning om kulturutveckling 15, varav minst hälften förväntas att delta. Fortbildningen ges i samband med årets traditionsenliga och ceremoniellt strategiskt viktiga julfest. Den 8 februari 2009 erbjuds en modifierad efterföljare för kulturutövare i kommunen. Fortbildningen är intressant från en mängd perspektiv. Förhoppningen är att den ska få politiker, tjänstemän och kulturutövare att se samband mellan samhällsutveckling och kultursatsningar samt förstå på vilket sätt de själva spelar huvudroller i utvecklingsarbetet att utan deras kunskaper och insatser blir den långsiktiga satsningen enbart en teoretisk möjlighet. Fortbildningen kommer att dokumenteras i bild och text (tidningsformat) och publikationen spridas till alla regionens kommuner. Ekonomi Positionen för den kommunalt finansierade kulturen är relativt svag. I en regional jämförelse 16 är Gullspångs bruttokostnader för kultur näst lägst i regionen: 555 kr per invånare. Att jämföra med t.ex. Vara (3 480 kr) och Borås (1 436 kr) som toppar regionens lista. Motsvarade siffror för hela regionen är 981 kr per invånare och Sverige kr per invånare. I Gullspång har Konst- och kulturutveckling gått in med kronor under 2008 (Fortbildning för politiker, tjänstemän och kulturaktörer om kulturutveckling, grafisk form och Konsthall Trä). Kommunen har hittills bidragit med kr utöver den ordinarie kulturbudgeten (som hittills i princip varit den lagstagade biblioteken samt mindre stöd till kulturföreningar) för att i huvudsak finansiera kultursamordnares arvode. Inför 2009 söks kronor för projekt Vardag, Geospång 17 och ett kulturprojekt från ett hälsoperspektiv hos bl.a. Västra Götalandsregionen, Skapande skola, folkhälsokommittén och Skaraborgs kommunalförbund beviljades kronor i projektmedel av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Mariestad, Töreboda och Gullspång har tillsammans sökt kr för en gemensam barn- och ungdomskultursamordnare/utvecklare och fått kronor från Regional utveckling, Västra Götalandsregionen. Tjänsten beräknar man 14 Robusta affärskoncept och strategier i kombination med en förmåga att reagera och svara på information och händelser i omvärlden är avgörande framgångsfaktorer för företag som befinner sig i en turbulent omvärld. Detta förstärks om organisationen både kan tänka och leka samt utveckla en kultur där detta är tillåtet och önskvärt. Scenarioplanering, länken mellan framtid och strategi, Mats Lindgren och Hans Bandhold, Konsultföretaget Uppsala Publishing House, Se bilaga 2. Fortbildning om kulturutveckling 16 Se från Se bilaga 4. Förkortad projektbeskrivning Projekt Geospång 9

11 tillsätta under mars 2009 med fokus på att effektivisera och utveckla den fortlöpande kultursamordningen samt att utforma ett internationellt kulturprojekt med ex. EUstöd, Under hösten 2008 har man även sökt och beviljats kr från Skapande skola för projekt Geospång på Gullstensskolan. En i nationella mått mätt hög siffra, motsvarande 300 kr per elev. Projekt Vardag Som en första övning i att samordna det lokala kulturlivet med ett internationellt kulturliv har Projekt Vardag 19 satts igång. Medborgarens delaktighet från start är också en av förutsättningarna för ett lyckat långsiktigt arbete. Projektet kommer att distribuera kultur på ett för kommunen och regionen unikt sätt. Med ett konsekvent deltagarfokus får medborgaren själv möjlighet att visa upp professionell kultur i sitt eget hem. Som stöd för processen finns medel från kommunen, hjälp med marknadsföring och tillgång till kreativa utvecklingssamtal. Projektet består av tre delar, där den tredje delen, Vardagsmanifestationen, innebär att kommunen anställer en grupp kulturaktörer från bland annat Grönland. Gruppens uppgift är att tolka (eller varför inte omformulera?) vardagen i Gullspång. Gruppen, med representanter från arkitektur- och konstområdet, manifesterar sedan sina tankar med en skulptur i anslutning till E20 som dundrar fram genom kommunen. Som material används lokalt producerade vardagliga material från kommunens företag. Under sommaren 2009 får ungdomar möjlighet att sommarjobba som värdar och guida turister och besökare. Projekt Vardag och ett flertal andra mindre projekt kommer att bli en bas för ett större samarbete över såväl kommun- som landsgränser och söker aktivt andra kommuner i regionen som samarbetspartners inför Projekt Vardag erbjuder också inhyrda kulturaktörer att hålla föreläsningar eller workshop i andra delar av regionen. Medborgarens ikonhus Av Hans Sandén, kommunchef Gullspångs kommun När den lilla kommunen skall närma sig frågor om hur man arbetar med kultur, processarbete evenemang m.m. vänder man sig gärna till den stora kommunen för att hitta exempel på hur arbetet kan gå till. Vad händer då? Jo man kan känna sig som stående framför huset Turning Torso i Malmö och snabbt konstatera att något sådant går bara inte hos oss i Gullspångs kommun. Moloken och med svansen mellan benen åker man hem och tittar på sitt slitna kommunalhus vilket är så långt ifrån ett ikonhus man kan komma. Här i Gullspångs kommun har vi emellertid valt en annan väg. Nämligen att uppmana allt vårt mod och vår initiativkraft till att skapa kulturutveckling inifrån vår absolut största tillgång, nämligen den enskilda medborgaren. Det gäller att skapa inre ikonhus där tankar och utveckling skapas inom den lilla människan. Kan den skaparkraften väckas stärks den självbild av positiv kraft som är nödvändig. Till allt detta behövs hjälp utifrån av samordnare och alla möjliga kulturpersonligheter. 18 Se bilaga 5. Kultursamordnare för barn och unga i Mariestad, Töreboda och Gullspång. 19 Se bilaga 3. Förkortad projektbeskrivning Projekt Vardag 10

12 Av det som hittills skett är vi helt övertygade om att Gullspångsmodellen kommer att bli en föregångsmodell som andra kommuner kan ta efter. Tillsammans med andra kulturutövare kommer kulturen på ett påtagligt och konkret sätt att sätta sina spår i människors dagliga leverne och på så sätt också bilda underlag till kanske än större händelser på det kulturella planet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är vi också övertygade om att detta arbetssätt kommer att sätta sina spår i vår besöksnäring och också bidra till nya tillväxtmöjligheter inom områden vi inte agerat på tidigare. Hans Sandén Faktor X: Områdesutveckling i Gullspångs kommun av Klas Ljungberg, näringslivsstrateg i Gullspångs kommun Sedan drygt ett år tillbaka arbetar Gullspångs kommun med områdesutveckling. Kommunen har avsatt medel för det arbetet med syfte att långsiktigt verka för att nå det övergripande målet fler boende i Gullspångs kommun. Det konkreta arbetet sker i två utvecklingsgrupper där idéer fångas upp och kanaliseras vidare till berörda företag, föreningar eller internt i kommunen. Insatserna som görs i områdesgrupperna ska alltså stödja målet. Detta arbetssätt är strukturerat men nytt för samtliga och frågorna som behandlas varierar stort. Med i grupperna finns ungdomar, boende, företagare och föreningar representerade och kommunens två strateger är sekreterare i varsin grupp. Programverkstad Faktor X En av frågorna som vi arbetat aktivt med i grupperna under 2008 är kulturfrågor och då ur ett ungdomsperspektiv. Genom intervjuer och möten med ungdomar i kommunen har idén om en projektverkstad vuxit fram. Projektidén är att skapa en programverkstad lokaliserad i den gamla biografen i Hova. Här finns förutsättningar för att skapa en gemensam fysisk plats och ett programinnehåll riktat till olika åldrar, för en förbättrad livskvalitet på landsbygden. Den naturliga mötesplatsen för alla åldrar saknas idag. Det behövs en plats för gemenskap och en meningsfylld fritid. Idag sitter de unga hemma till stor del och spelar data/surfar på Internet, är med kompisar, driver runt eller hänger på busshållplatsen och pizzerian. De viktigaste fritidsaktiviteterna för ungdomarna är idag häst, fotboll och bandy. Utövandet av musik sker via musikskolan och givetvis även i olika band och grupper. Men det finns liten plats för dem att spela för andra och utmanas i sin utveckling som musiker och kulturskapare. Gullspång har samtidigt ett stort antal aktiva föreningar inom många olika områden så som konst, teater, kultur och olika sporter, men många av föreningarna har ett vikande medlemsantal och svårt att rekrytera nya medlemmar. En revitalisering är nödvändig. Det finns alltså ett utrymme för nya/alternativa aktiviteter och för att få ungdomar att ta ansvar och bli delaktiga i samhället genom de befintliga föreningarna. Projektet som ska pågå under 2009 och 2010, är ett samarbete mellan ungdomar, föreningslivet och kommunen. Själva innehållet i programmet är inte bestämt i dagsläget utan är en del av processen (Faktor X). Exempel på programaktiviteter skulle kunna vara: konserter, teater, lyrik, föreläsningar, utställningar och workshops. 11

13 Ungdomar organiserar sig idag inte i traditionsenligt föreningsliv där man utser en ordförande, kassör, o.s.v. utan man organiserar sig i olika projekt och i mer lösa nätverk. Faktor X innebär ett möte mellan dessa två världar. Projektet innehåller en projektverkstad, själva genomförandet av programmet, ett arbete för en föryngring/revitalisering av föreningslivet samt en nätverksbyggande del mellan föreningarna. Finansiering av projektet sker och kommer att ske genom kommunen, Leader Norra Skaraborg, det lokala näringslivet och andra stiftelser och externa finansiärer. Kultur och näringsliv i Gullspångs kommun På kort tid har arbetet med kultur konkret påverkat ett antal områden inom näringslivsutvecklingen i Gullspångs kommun. Främst har en strukturering av turistfrågorna skett i form av ett kalendarium, rutiner och statistikinsamling kring genomförda evenemang och aktiviteter. Även rutiner kring informationsspridning, och hur vi under perioden kommer att arbeta med PR och annan utåtriktat informationsarbete, är direkt påverkat av det politiska beslutet om kultur som tillväxtfaktor. I nära framtid ser vi även det lokala näringslivet som en naturlig partner inom kulturarbetet. Det kan till exempel gälla lokalisering av konserter, utställningar och workshops. Andra tänkbara kopplingar är att material som tillverkas på företagen kan utgöra grunden för framtida konst etc. Att göra detta i nya miljöer och på för oss nya sätt, möjliggör att kulturen når nya målgrupper och uttrycksformer. Klas Ljungberg Avslutande ord Det är betydelsefullt att arbeta metodiskt i kommunerna men på ett anpassat sätt. I Vårgårda är föreningslivet basen i kulturarbetet. Vilka insatser behövs där? I Gullspång är insatserna just de ovan nämnda, därför att de är anpassade efter Gullspångs kommun och de personer som arbetar, bor och verkar där. Modellen måste vara öppen och formbar men arbetet måste ske utifrån ett tydligt strategidokument och ett kreativt förhållningssätt. Flertalet av de insatser som beskrivs ovan kan ligga som grund i utvecklingsarbetet i andra småkommuner med begränsade resurser. Därför är det också nödvändigt med en konsult eller flera till stöd i det arbetet. På så sätt kan Kultur i Väst vara en betydande resurs i fler kommuner än just Gullspång. För vårt fortsatta utvecklingsarbete med liknande kommuner som Gullspång kommer vi att behöva utforma egna strategidokument. Vi måste också inse, att förutom ett strategiskt arbete, kräver att utvecklingsarbete i små kommuner stora resurser i form av personal, ekonomiska medel samt ny kunskap. Därför är mitt förslag att man koncentrerar utvecklingsarbetet till ett fåtal kommuner i taget. En översiktlig tidsåtgång för mig har hittills varit cirka 4-5 strategigruppsmöten per år sedan december 2006 i Gullspång, förberedelser och uppföljning av möten: ca 2 h vid varje möte. Min insats som konsult för kultursamordnaren tar i genomsnitt ca 1-2 h i veckan. Det praktiska arbetet med utveckling av Gullspångsmodellen, marknadsföring samt föreläsningar om modellen etc. beräknar jag till cirka 30 dagar under Ett mycket viktigt arbete i framtiden är att skapa stabila strukturer för att 12

14 kulturutveckling ska kunna ske i de mindre kommunerna. Vad gäller just Gullspång så fanns inte innan strategigruppen tillsattes varken kulturchef eller kultursamordnare. Nuvarande kultursamordnaren och barn- och ungdomskultursamordnaren är tillfälligt anlitade, vilket är riskabelt på flera sätt eftersom ingen nu vet vad som händer då deras uppdrag är avslutade. Har Gullspång ekonomiska möjligheter att i framtiden fastanställa en kultursamordnare? Är fasta anställningar alltid de bästa förutsättningarna för att sätta igång ett kulturarbete i en kommun? Eller finns det andra sätt att tänka? Kan det fungera i andra kommuner att tillfälligt anlita konstnärer, designers, filmare som gör en insats under en period? I Gullspång har det hittills fungerat väl. Det är självklart att det ibland behövs nytt blod och nya kunskaper. Man måste kunna se möjligheterna framför ögonen för att lyckas planera och iscensätta dem. Det sprudlar nu av idéer och framtidstro i Gullspång. Kommunledningen har börjat prata om möjligheter att bli kulturstad, kulturhuvudstad m.m. Gullspångsmodellen bygger på kreativiteten hos personerna på dessa poster och det mandat de får, oavsett om de är fast personal eller tillfälligt anlitade. Det krävs en stabil struktur och en långsiktig plan för att arbetet ska kunna fortsätta även då dessa personer lämnar sina uppdrag eller ekonomin ser skral ut. Det krävs också en villig och modig kommunledning förstås (det visar både Hans Sandéns och Klas Ljungbergs texter) och stöd utifrån. I det här fallet har Kultur i Väst hittills varit detta stöd, med förhoppning om att vi även i framtiden kan fortsätta vara det. Målet är att kommunen själv ska skapa och ta ansvar för en långsiktig kulturutveckling. 13

15 Bilaga 1 Översikt över genomfört och planerat strategiskt kulturarbete i Gullspångs kommun , 11 november 2008 Genomfört strategiskt arbete Tvärsektoriell strategigrupp med representanter från Gullspångs kommun, Konst- och kulturutveckling och Musik i Väst (Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen) tillsattes, dec 2006 Strategiplan för kultur som tillväxtfaktor och handlingsplan för barn- och ungdomskultur färdigställdes, juli 2007 Biblioteket i Gullspång nyöppnar i nyrenoverade lokaler i anslutning till vårdcentret i Gullspång, april 2008 Konsthall Trä öppnar i anslutning till biblioteket, en experimentell offentligt finansierad konsthall för samtida konst i anslutning till biblioteket i Gullspång, april 2008 Frans G Bengtssons minnebibliotek öppnar i anslutning till biblioteket, maj 2008 Utställning med David Jette, Västergötlands Leonardo da Vinci, sommaren 2008 Kommunen organiserar en kulturell lounge från ett folkhälsoperspektiv för tonåringar för första gången i anslutning till Riddarveckan i Hova, juli 2008 Kommunens första kultursamordnare tillsattes, aug 2008 Lokal tvärsektoriell styrgrupp för projektet tillsattes, aug 2008 Systematiska samtal startar med det lokala kulturlivet för att formulera en nulägesrapport av det kulturella tillståndet, aug 2008 Gullspång kommun deltar för första gången regelbundet på samverkansmöten mellan kultur- och fritidschefer i Skaraborg, aug 2008 Projekt Vardag ansöker om projektmedel från Västra Götalandsregionen, sep 2008 Projekt Geospång (ett systerprojekt till Projekt Vardag, se bilaga) förankras på Gullstensskolan med rektor, lärare och elever. Medel söks från Skapande Skola, okt 2008 Första samtal med Göteborgs Filmfestival inför samarbete med den lokala biografen och visningsstöd för glesbygdsbiograf genomförs, sep 2008 Projektet God musik för godare liv startar, ett folkhälsoprojekt med samtida visor på äldreboenden och för Gullspångs medborgare, sep 2008 Första samtal inför eventuellt samarbete under våren 2009 med Högskolan i Kalmar och magisterprogrammet i Design Management för att utvärdera kommunens kulturarbete, okt 2008 Leader-projekt Factor X sätts igång för att söka medel till att starta upp en kulturell arena i den tidigare biografen i Hova, okt

16 Planerat strategiskt arbete Ansökning till det New York-baserade galleriet Apex art om dollar, om att förflytta deras institution till Gullspång, dec 2008 Kulturvaneundersökning genomförs som mätpunkt för projekten från ett tillväxtperspektiv, dec 2008 En fortbildnings- och förankringsprocess startar i samarbete mellan kommunen och Konstoch Kulturutveckling, för kommunens samtliga politiker och tjänstemän i anslutning till kommunens årliga julfester. Fortbildningen om kulturutveckling är en del i den planerade Gullspångsmodellen (ett exempel på en modell för kulturutveckling i en liten kommun), dec 2008 och framåt Ett första idémöte inför möjliga större samarbeten 2010 med bland andra konstkonsulent Marie Bergdahl, konstchef i Skövde Ingemar Arnesson, kulturutvecklare David Anthin från kommunalförbundet, rektor Johan Malmström från Formakademin i Lidköping, ordförande för Very Special Arts i Sverige och kommunpolitiker Bengt Netzler och den lokala kultursamordnaren, 18 dec 2008 (se bilaga 8 för preliminära ambitioner) En barn- och ungdomskultursamordnare anlitas/anställs av Mariestad, Töreboda och Gullspång tillsammans med fokus på effektivisera och utveckla den fortlöpande kultursamordningen samt att utforma ett internationellt kulturprojekt med ex EU-stöd (se bifogad arbetsbeskrivning i bilaga 5), 1 mars Kommunens första samordningsmöte med det lokala kulturlivet genomförs, feb 2009 En hemsida om Gullspångsmodellen lanseras, ett samverkansprojekt mellan Gullspångs kommun och Konst- och Kulturutveckling, våren 2009 Projekt Vardag och projekt Geospång (bilaga 4), startar, jan 2009 Publikation och utställningsmagasin med bilder och texter från fortbildningen lanseras kommunalt och regionalt, mars 2009 Under kommunens stora folkliga events, genomförs kultursatsningar mot tonåringar från ett mätbart folkhälsoperspektiv, sommaren 2009 Filmvisning i samarbete med Göteborgs Filmfestival planeras, sommaren 2009 Samarbetspartner från andra kommuner och kulturinstitutioner är färdiga för ett större kulturellt projekt under Ramar för projektet färdigställs och medel börjar sökas, mars 2009 Ett större kulturellt samarbetsprojekt genomförs Se arbetsbeskrivning bilaga 5. Kultursamordnare för barn och unga i Mariestad, Töreboda och Gullspång. 15

17 Bilaga 2 Fortbildning om kulturutveckling Målet är att visa på kulturfenomen som sällan åskådliggörs i kommunen, förankra arbetet med kultur för en hållbar social miljö samt få ett mer samordnat kulturliv, både från kommunalt och ideellt perspektiv. Inför fortbildningen läggs en specialanpassad hemsida ( info) upp med konkreta och relevanta exempel från kulturvärlden. Resultatet från fortbildningen och det kommande arbetet med Gullspångsmodellen kommer kontinuerligt att läggas ut på hemsidan. Fortbildningen innehåller bland annat: en översikt över genomfört och planerat kulturarbete på orten föreläsning om kulturbegreppet från ett generellt perspektiv en praktisk workshop där deltagarna producerar ett väl motiverat utställningsbart material en avslutande diskussion om det fortsatta arbetet Dokumentation från de olika delarna sammanställs i en publikation som kan läsas både som en utställning i pappersformat och som inspiration för fortbildning för andra kommuner eller kulturorganisationer på nationell nivå. Dokumentationen är noggrant insamlad, både vad gäller bild, text och formgivning. Se nedan för ett preliminärt upplägg för de respektive fortbildningsgrupperna, tidsplan och budget. Upplägg Fortbildning om kulturutveckling Fortbildning för kommunalfullmäktiges politiker & kommunens högre tjänstemän Sammanlagt bjuds 250 personer, varav hälften beräknas komma, fredag 12 december till Lokal och regional media bjuds även in. 30 min, välkommen, registrering, macka och kaffe 30 min, genomfört och planerat arbete presenteras kort av kommunal kultursamordnare 30 min, föreläsning av kulturbegreppet från ett generellt perspektiv samt tillväxtperspektiv, av Marie Bergdahl, från Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen. Kort historik kring kulturen utifrån ett deltagarperspektiv och centrala delar i regional kulturpolitik 10 min, föreläsning av David Anthin, kulturutvecklare på Skaraborgs kommunalförbund om deras arbete med kultur som faktor för social hållbar utveckling 15 min, fruktstund/paus 40 min, föreläsning av den nationellt angelägna kulturaktören Johan Malmström som 16

18 verkar både som konstnär och rektor vid Formakademin i Lidköping 50 min, presentation och genomförande av praktisk konstnärlig workshop 10 min, fotografering av resultat från workshop 10 min, sammanfattning av genomförda moment och kommande kommunala och regionala kultursatsningar av kommunal samordnare Från klockan 20.00, buffé/julbord och fortsatt mingel Fortbildning för kulturaktörer Målsättning 50 personer, söndag 8 februari till till 16.00, registrering, distribuering av material och namnbrickor 10 min, hälsa välkommen och presentation av de inbjudna föreläsarna/inspiratörerna 5 min, bakgrund till fortbildningen. Presentation av dagens upplägg. Målsättning med fortbildningen. Hur den är en del i en långsiktig strategi? 30 min, deltagare presenterar sig kort med bild och korta anföranden. Bilder är inskickade till kommunal samordnare en vecka i förväg 30 min, genomfört och planerat arbete presenteras kort av kommunal samordnare 20 min, upplägg och inbjudan för det kommande regelbundna kulturkalendariet presenteras. En kort genomgång av proceduren att publicera events på den virtuella turistbyrån. Inbjudan att skriva upp sig vid intresse för att delta i kulturell referensgrupp. Presenteras av kommunal samordnare 50 min, enklare buffé och mingel 50 min, presentation och genomförande av praktisk konstnärlig workshop 10 min, dokumentation av resultat från workshop 20 min, sammanfattning av genomförda moment och kommande kommunala och regionala kultursatsningar av kommunal samordnare Mingel för intresserade med någon form av kulturinslag. Film? 4 timmar exklusive avslutande mingel och kulturinslag Budget Utgifter: Framtagning av fortbildningsmaterial till hemsida, kr Lokalhyra vid två tillfällen, kr Dokumentation, av skribenten och poeten Linn Hansen vid varje tillfälle som ansvarar för fotografering, eget textmaterial och en längre skönlitterär text i publikationen, 10 timmar á 600 kr, kr 17

19 Föreläsningsarvode för skribenten och poeten Linn Hansen vid fortbildning för kulturaktörer, kr Föreläsningsarvode för rektor och konstnär Johan Malmström vid fortbildning för politiker och tjänstemän, kr Dokumentation, framtagning av publikation, enklare grafisk form, kr Framtagning av publikation, tryckt på enklare tidningspapper i stort format, förslagsvis tredubbla tabloidformat, i färg, fem uppslag, ex á 7,50 kr, kr Enklare annonser i Mariestadstidningen som inbjudan till fortbildning och enklare affischer, kr Enklare buffé vid fortbildning för kulturaktörer, 40 pers á 100 kr, kr Buffé & fika & kaffe vid fortbildning av tjänstemän och politiker, 80 pers á 300 kr, kr Material till workshop, 800 kr Enklare distribution, portokostnader, kr Summa kr (observera att tid för planering och genomförande ej är medtaget som utgiftspost) Inkomster: Medel från kommunen inom projekt tillväxt kr Medel från Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionens, kr Ev. medel från Skaraborgs kommunalförbund, kr Medel från kommunen till buffé/julbord för politiker och tjänstemän, kr Summa: kr Tidsplan november, inbjudan går ut till tjänstemän och politiker 31 november, inbjudan går ut till kulturaktörer 20 & 21 november, annons införs i Mariestadstidningen 25 november, samtliga föreläsare färdiga och det slutgiltiga upplägget för fortbildningen färdigställs 5 december, deadline för anmälan, slutgiltigt upplägg mejlas ut till anmälda 12 december, Fortbildning för tjänstemän & politiker; Fortbildning om kulturutveckling 18

20 januari, fortbildning för kulturaktörer om kulturutveckling 7 februari, samtligt material till publikation färdigställt, samt grafisk form 14 februari, materialet skickas till tryck och presenteras på hemsida 1 mars, publikation färdig för distribution via Gullspångs kommun, Konst- och kulturutveckling/ Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, bl.a. till regionens kommuner, konstkonsulenter i andra regioner samt intresserade institutioner, regionalt och nationellt, Skaraborgs kommunalförbund och kulturinstitutioner i Skaraborg. Gullspångs bibliotek ansvarar för distribution. 19

21 Bilaga 3 Nedanstående beskrivning är en sammanfattande version av projektbeskrivningen. Kontakta Staffan Hjalmarsson (staffan.hjalmarsson@gullspang.se) för mer information samt den utförligare projektbeskrivningen. Under våren finns även stor möjlighet för din kommun eller institution att med stöd av de inhyrda kulturaktörerna utforma workshops eller seminarier. Projekt Vardag Erkännandet av att individen aldrig kan stå ensam, utan är medlem av en social gemenskap är över huvud taget betingelsen för att hon kan mottaga och vidarebefordra ett maximum av fruktbara impulser och tillfredsställa sina olikartade behov. Charles Fourier, 1820 Människan är en kreativ varelse. Vardagen är en plats där kreativitet och meningskapande processer ständigt är närvarande. Där skapar vi oss själva och våra gemensamma identiteter och berättelser. En undersökning från Kulturrådet visar på en hög kreativitet i vardagen. Sjutton procent av svenska folket målar, tecknar eller arbetar med lera på sin fritid under ett år. Femton procent utövar musik och 36 procent skriver dagbok, dikter, artiklar eller brev. Projekt Vardag har den specifika vardagen i Gullspång som material. Ett material som i händerna på medborgarna själva och tillsammans med professionella kulturaktörer, förvandlas till festivaler och manifestationer angelägna för alla, boende som besökande. Projektet består i tre delar som samtliga är ett resultat av samtal med kulturutövare och medborgare i Gullspång. Delarna är även fast förankrade i kommunens strategiplan för kultur som tillväxtfaktor och spänner från amatören och kulturturisten till den aktiva deltagaren och professionella kulturutövaren. Samtliga tre delar är ett led i en experimentellt undersökande och kulturskapande längre strategi. Del I: Vardagsfestival 29- Intresserade medborgare, yngre än 29 år, får göra en kortfattad ansökan till kommunen där de motiverar vilken kulturutövare de önskar visa upp i sitt egna hem. Det kan vara allt ifrån en musikgrupp som inspirerar dem till en filmskapare vars filmer har betytt mycket. För varje professionell kulturutövare som bjuds in, måste man som motprestation, själv visa upp lika mycket kultur. Kommunen står för marknadsföring, teknik, dokumentation och utförlig dokumentation. Vardagsfestival 29- har två övergripande mål. Först och främst att få medborgare 29- att själva visa sin egenskapande kultur. Det andra målet är att medborgare i olika åldrar och generationer att mötas. Genom att träffas i hemmiljö skapas en stark social situation med stora förutsättningar för kommande mer spontana möten. Del II: Vardagsfestival 30+ Individer över 30 år och grupper kan till Vardagsfestivalen 30+ söka medel från kommunen för att bjuda in kulturutövare som kan bidra till det strategiskt arbete i organisationerna. Det kan till exempel vara kulturutvecklare från regionen till curators från nationella museer. Som motprestation krävs även här att den organiserade parten presenterar ett minst lika stort initiativ. 20